Analys av nuläget och förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål. Delprojekt 1: Boende

Transkript

1 Our Life as Elderly Analys av nuläget och förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål Delprojekt 1: Boende Projektledare Boende: Monica Forsberg Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun Telefon: +46-(0) Version 1.0 A project within Interreg IIIB Northern Periphery Program

2 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND DEFINITIONER NULÄGET MEDBORGARNAS ÖNSKEMÅL SAMMANSTÄLLNING AV ÖNSKEMÅLEN OLE FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR ANPASSADE BOSTÄDER BOENDE FÖR DIG SOM VILL BO MED ANDRA ÄLDRE BOENDE FÖR DIG SOM VILL VÄLJA DINA GRANNAR BOENDE FÖR DIG SOM VILL BO MED DINA BARN BO-BANK - FÖRMEDLING AV ANPASSADE BOSTÄDER PENSIONÄRSLÄGENHETER PÅ LANDSBYGDEN ÄLDREBOENDEN MED PLATSER FÖR ICKE DEMENTA BEHOVSBEDÖMNING FÖR PLATS PÅ ETT ÄLDREBOENDE TEKNIK FÖR ÖKAD TRYGGHET I BOENDET REFLEKTIONER KÄLLFÖRTECKNING DISCLAIMER: The information in this document is provided as is and no guarantee or warranty is given that the information is fit for any particular purpose. The user thereof uses the information at its sole risk and liability. 2

3 1 Sammanfattning Luleå Kommun har under ett antal år aktivt arbetat med en målinriktad utveckling av äldreomsorgen. Detta utvecklingsarbete har tagit fasta på medborgarnas krav, behov och önskemål. Arbetet har bedrivits som ett projekt baserat på en direkt dialog med framtidens äldre. Projektarbetet har skett i samverkan med Bodö kommun i Norge, Färöarna, Lieksa i Finland och Universitetet i Aberdeen. Projektet finansierades delvis genom Interreg III B, NPP och fungerar delvis som en inspirationskälla för äldreomsorgens utveckling men också som ett instrument för att identifiera vårt utvecklingsbehov mer konkret. Projektet har varit indelat i sex olika fokus områden i projektet: Boende, Personal- och kompetensförsörjning, Service för äldre, Anhöriga och närstående, Hälso- och sjukvård samt Nätverk. I projektet framkommer att många äldre känner sig ensamma och otrygga i sin bostad och önskar en boendelösning med möjlighet till sociala kontakter, t ex seniorboende. I dagsläget finns ett antal seniorboenden i bostadsrättsform i Luleå, dock inte som hyresrätt, vilket är ett stort önskemål enligt projektets medborgardialog. Enligt strategin ska kommunen så långt det är möjligt ekonomiskt, organisatoriskt och säkerhetsmässigt, erbjuda äldre att bo kvar i sina invanda miljöer samt verka för fler boende- och servicelösningar. I enlighet med medborgarnas önskemål (se sammanställning sid 7) och Luleå kommuns äldrestrategi presenterar projektet tankar, idéer och förslag inför framtiden: Anpassa bostäder i centrala stan och centralt inom olika bostadsområden Bygg seniorhus/årgångshus med hyresrätt Etablera möjligheter för övriga intressenter att bygga olika former av seniorboende Lansera möjligheten, alternativet att välja kollektivt boende och informera om tillvägagångssättet Bygg om ett antal befintliga lägenheter till generationsboende Etablera en Bo-bank som förmedlar anpassade bostäder Reservera platser/boenden för icke dementa Bevaka pågående och framtida forskning inom teknikområdet Anpassade bostäder Anpassa bostäder i centrala stan och centralt inom olika bostadsområden Tillgången till anpassade bostäder i framtiden är en viktig prioritering som stöds av regeringens nationella handlingsplan. Eftersom flertalet önskar bo inom centrala stan eller centralt inom ett bostadsområde är det viktigt att anpassningarna kommer igång där i första hand. Boende för dig som vill bo med andra äldre - seniorhus Bygg Seniorhus/Årgångshus med hyresrätt Etablera möjligheter för övriga intressenter att bygga olika former av seniorboende I dagsläget finns planer för ett Seniorboende, kallat Årgångshus inom bostadsområdet Örnäset. Projektets förslag angående Årgångshus för framtiden är att färdigställa 3

4 ytterligare hus på Vinkelgränd Örnäset, bostadshuset på Hertsötorg samt något hus på Mjölkudden. Där finns mindre lägenheter som med fördel kan byggas om till Årgångshus vid behov. I husen ska finnas en gemensamhetsanläggning med möjlighet för frivilliga och organisationer att utöva aktiviteter som stärker samvaro, även för övriga boende i närområdet. Som samordnande länk ska en Bovärdinna/Bovärd (aktivitetssamordnare) finnas tillgänglig. Boende för dig som vill välja dina grannar - kollektivboende Lansera möjligheten, alternativet att välja kollektivt boende och informera om tillvägagångssättet Utvalda personer bildar en förening med gemensamma mål. Föreningen blockhyr en fastighet/våning. Kollektivet kan själv utföra, alternativ leasa ut städning, gräsklippning, snöröjning osv. Hyresvärden och föreningen skriver avtal. Föreningen skriver avtal med respektive hyresgäst. Boende för dig som vill bo med dina barn - generationsboende Bygg om ett antal befintliga lägenheter till generationsboende I medborgardialogen framkom önskemål från personer med utländsk bakgrund att bo tillsammans över generationerna. Projektet presenterar ett modellförslag (se skiss, sid 8) Bo-bank- en förmedling av anpassade bostäder Etablera en Bo-bank som förmedlar anpassade bostäder När behovet av en anpassad bostad uppkommer kan det många gånger vara svårt att få en samlad bild över utbudet. Det kan bli många telefonsamtal innan samtliga aktörer på bostadsmarknaden är nådda. För att underlätta det föreslår projektet en bostadsförmedling som förmedlar samtliga anpassade bostäder Pensionärsbostäder på landsbygden Bygg flexibla hus som vid behov kan ändra verksamhet utan större kostnad Som exempel kan en pensionärslägenhet bli dagis och tvärtom. Boende för icke dementa Reservera platser/boenden för icke dementa Särskilda platser/boenden bör reserveras för icke dementa i största möjliga mån. Teknik för ökad trygghet i boendet Förbered för larm och hörslingor i gemensamhetsutrymmen Sätt in skjutdörrar i de bostäder som de passar i Bevaka pågående och framtida forskning inom teknikområdet, till exempel projektet Hemma med IT som leds av Hjälpmedelsinstitutet 1.1 Bakgrund Utvecklingsenheten inom Socialförvaltningen genomförde under 2002 det uppmärksammade projektet Lule Paradiso som genom en annonskampanj och föreläsningar väckte Luleåbornas intresse och skapade engagemang inför framtidens äldreomsorg. Bakgrunden till projektet var att vi står inför stora förändringar när det gäller den åldersmässiga befolkningsstrukturen. Den aktuella befolkningsprognosen för Luleå kommun visar att antalet pensionärer kommer att öka med 32 % eller ca 3400 personer under en tioårsperiod. De som är 80 år eller äldre kommer att under samma tid öka med 50 % eller ca 1300 personer. 4

5 Den generation som projektet Våra liv som gamla i huvudsak har riktats mot är de människor som formades under välfärdssamhällets goda år, den så kallade rekordgenerationen, född i slutet av 40-talet och mitten av 50-talet. Gruppen är stor och många är välutbildade, IT-anpassade, välbärgade, inflytelserika och självmedvetna. Syftet med det här projektet var att utifrån en medborgardialog skapa en strategi för planering av framtidens äldreomsorg. En äldreomsorg som präglas av medborgarnas behov, önskemål och drömmar. Medborgarna ska vara aktiva. Baserat på denna dialog, samt den undersökning som pågått i projektet under , har resultaten utmynnat i förslag till förändringar. Våra liv som gamla har genom delprojektet Boende till största delen fokuserat på medborgarnas önskemål angående former av boende och vad som är viktigt i boendet. I projektets genomförda intervjuer och frågeformulär har det delvis funnits en gemensam strategi, framtagen i samarbete med våra internationella partners med likartade frågor och urvalskriterier, men även ytterligare undersökningar utifrån lokala villkor i delprojektet. Detta har gjorts för att kunna göra en jämförande analys av medborgarnas önskemål om sin boendeform som äldre. 1.2 Definitioner Delprojekt Boende har tittat på boendet främst ur praktisk, social och funktionell betydelse. Innehållet i form av verksamhet och aktiviteter berörs till viss del men behandlas huvudsakligen i delprojekten Service och Nätverk. 2 Nuläget Riktade boenden i Luleå för äldre finns idag i form av seniorboenden, pensionärsbostäder samt äldreboenden. Seniorboenden Seniorboenden (55+) finns i bostadsrättsform inom centrala stan, Mjölkudden och Gammelstad, totalt fyra hus, förvaltade bland annat av Riksbyggen och HSB. Pensionärsbostäder Pensionärsbostäder till privatpersoner finns runt om i kommunen, främst i glesbygd, totalt 155 lägenheter. Luleå kommun, tekniska förvaltning äger, förvaltar och hyr ut dessa till privatpersoner. Något direkt behov från någon verksamhet finns inte uttalat. Begreppet pensionärsbostäder har förändrats och fungerar i dagsläget som bostäder för blandade målgrupper. En utredning kommer att göras under 2006 där syftet är att skapa ett beslutsunderlag för politiken angående förhållningssätt i ett långsiktigt perspektiv. Äldreboenden Kommunen har 26 äldreboenden med totalt 812 platser samt avlastningsplatser på korttidsboende med totalt 27 platser. Inflyttningsbehovet prövas enligt Socialtjänstlagen. Privata alternativ till särskilt boende för äldre saknas i dagsläget. Övrigt bostadsbestånd Övrigt ordinärt bostadsbestånd inom kommunen är tillgängligt för alla ålderskategorier och är i huvudsak inte tillgänglighetsanpassade. 5

6 In- och utflyttning till Luleås centrala delar Enligt statistik från statistiska centralbyrån flyttade något fler ut från Luleås centrala delar under åren än flyttade in. Därefter har trenden vänt och något fler har från och med flyttat in till centralare delar. 3 Medborgarnas önskemål Önskan om kvarboende I svaren från Lule Paradiso kan man bland annat se att möjligheten att bo kvar hemma så länge det är möjligt är ett starkt önskemål. I Våra liv som gamla förstärktes den önskan ytterligare med mer precisa önskemål på var och hur och vad som är viktigt i boendet. Anpassade bostäder För att öka möjligheten att bo kvar så länge som möjligt framkom vikten av att bostäderna är tillgänglighetsanpassade, att det finns tillgång till hiss, att det inte finns trösklar, att dörrarna är breda och att badrummen är rymliga. Det ska vara lätt att själv kunna ta sig till och från bostaden, även om kroppen är svagare. I dagsläget bor många i bostäder som inte fyller dessa krav vilket föranleder ett flyttbehov förr eller senare. Centralt boende Majoriteten önskar bo centralt med närhet till affärer, kommunikation m m. Närhet till grönområden prioriteras också högt. Mest önskade bostadsområden är Centrum, Östermalm, V Skurholmen och Mjölkudden. Boendealternativ för ett tryggt boende Förutom de praktiska, funktionella bitarna rangordnas tryggheten som det viktigaste i boendet på äldre dagar. Tanken på att bli isolerad skrämmer. Närheten till andra äldre är önskvärt, alternativt integrerat med övriga åldersgrupper. Ett tydligt önskemål är tillgång till seniorboende i hyresrättsform, vilket saknas idag. I andra hand uppges seniorhus i bostadsrätt. Andra önskemål är servicehus enligt den modell som fanns tidigare i kommunen, kollektivt boende tillsammans med vänner/bekanta eller pensionärslägenhet för de som önskar stanna kvar på landsbygden. Stimulans på äldreboende För att lättare kunna föreställa sig var och hur man vill bo som äldre har frågorna i undersökningen delats in i två faser av livet som äldre. Dels den tid man klarar sig själv, (eventuellt med hjälp av hemtjänst) och dels den eventuella tid när man får ett omfattande hjälpbehov. Det finns de som önskar bo kvar oavsett hjälpbehov, oavsett om det handlar om dygnets alla timmar, men de allra flesta vill då flytta till ett äldreboende liknande dagens modell men med ett betydande undantag: det ska finnas betydligt större möjligheter till utevistelse, delaktighet i vardagssysslor samt tillgång till aktiviteter efter individuellt behov. Ett annat önskemål när det gäller äldreboende är att inte behöva bo på ett boende där merparten av de boende är dementa om man inte är det själv. Det är en tanke som bekymrar många av projektets respondenter. Generationsboende 6

7 Personer med utländsk bakgrund från länder österut, önskar bo kvar hemma livet ut med hjälp av sina barn som de ser som den självklara hjälpen när de blir äldre. För att möjliggöra det vill de bo nära sina barn. Medinflytande En önskan om att i högre utsträckning än i dag själv kunna besluta om/när man ska flytta till ett äldreboende framkom. Det ska inte en tjänsteman på kommunen bestämma åt mig. Teknik i boendet Tankar angående tekniska lösningar för att underlätta boendet och öka tryggheten framkom också. Främst handlar önskemålen om tillgång till hiss och larm. 3.1 Sammanställning av önskemålen OLE Boende Nuläge Önskar bo kvar så länge som möjligt Tillgänglighetsanpassning saknas till stor del i befintligt lägenhetsbestånd Önskat läge Önskar bo kvar hemma så länge som möjligt i anpassade lägenheter/hus med hiss, ej trösklar, bredare dörrar, rymliga badrum Något fler flyttar ut från Luleå centralt (Centrum, Östermalm, Mjölkudden, Kallkällan, Bergviken) än flyttar in Boendemöjligheter: seniorboende (+55) i bostadsrättsform ca 4-5 inom kommunen, pensionärslägenhet totalt 164 lgh (år 2005) huvudsakligen förlagda i byar, kommunala äldreboenden 812 platser fördelade på 26 hus runt om i kommunen, samt allmänt boende i lägenhet eller hus Tillvägagångssätt för att beviljas plats på äldreboende Tekniska hjälpmedel finns för utlåning efter behov i ordinärt och särskilt boende. Ex larm, lyft, rollator, rullstol, säng, hygienstol m m Den sociala tryggheten ses som viktigast i boendet. Flertalet önskar bo centralt. Mest önskade bostadsområden är Centrum, Östermalm, V Skurholmen och Mjölkudden Seniorhus i hyresrättsform, alternativt bostadsrätt eller någon form av servicehus, kollektiv med vänner, bekanta. De som vill stanna kvar på landsbygden kan tänka sig en mindre pensionärslägenhet i den by man bor. Vid ett eventuellt omfattande hjälpbehov kan de flesta tänka sig att flytta till ett äldreboende liknande dagens modell. Personer med utländsk bakgrund (österut) önskar bo kvar hemma, nära sina barn som de ser som den självklara hjälpen när de blir äldre Själv kunna besluta om/när man ska flytta till ett äldreboende. Kortare väntetid på beslut önskas Tankar kring tekniska lösningar för att underlätta boendet och öka tryggheten framkom. Främst handlar önskemålen om tillgång till hiss och larm. 4 Förslag till förändringar Anpassade bostäder Boende för dig som vill bo med andra äldre - seniorhus Boende för dig som vill välja dina grannar - kollektivboende Boende för dig som vill bo med dina barn - generationsboende 7

8 Bo-bank - en förmedling av anpassade bostäder Boendeplatser för icke dementa Teknik för ökad trygghet i boendet 4.1 Anpassade bostäder Anpassa fler lägenheter centralt inom bostadsområden samt inom centrala stan Eftersom de flesta vill bo kvar hemma så länge det är möjligt är det viktigt att boendet är tillgänglighetsanpassat. Enligt Boverkets byggnadsnormer för nybyggnationer framgår att de ska vara tillgänglighetsanpassade och vid ombyggnationer ska hänsyn tas till tillgängligheten. I regeringens nationella utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre föreslås att även befintligt bostadsbestånd ska anpassas för äldre. 4.2 Boende för dig som vill bo med andra äldre - seniorhus Bygg Årgångshus med hyresrätt Etablera möjligheter för privata intressenter att bygga olika former av seniorboende I den enkät som socialförvaltningen och Lulebo gick ut med tillsammans framkom ett starkt önskemål om seniorboende i hyresrättsform. I samband med ifyllandet av enkäten hade respondenten möjlighet att delta i en namntävling om vad en sådan form av boende kan kallas. Namnet Årgångshus var det vinnande bidraget. I dagsläget finns eventuella planer på att påbörja ett första Årgångshus inom bostadsområdet Örnäset. Projektets förslag angående Årgångshus för framtiden: Centralt belägna inom ett flertal bostadsområden t ex ytterligare hus på Vinkelgränd, Örnäset, bostadshuset på Hertsötorg samt något hus på Mjölkudden. Där finns lägenheter som inte är så stora och kan därför med fördel byggas om till Årgångshus vid behov. Husens bottenvåning ska bestå av en rymlig gemensamhetsyta för goda möjligheter att utöva aktiviteter även för boende i närområdet, t ex restaurang, café. Ytterligare gemensamhetsutrymmen kan med fördel finnas på de olika våningsplanen, samt ett gästrum för de boendes gäster. Frivilliga och organisationer får möjlighet till utövande av aktiviteter som stärker samvaro och social trygghet både för boende i huset och för övriga boende i närområdet. I anslutning till den gemensamma lokalen ska en Bovärdinna/Bovärd (aktivitetssamordnare) för huset och för närområdet finnas tillgänglig enligt överenskomna tider. Störst på seniorbostäder i Sverige är JM-koncernen med bolaget Seniorgården AB (Dagens nyheter, Bostad 19 maj 2006). Enligt dem är idealet för ett seniorboende att det byggs ovanpå en ICA- eller Konsum affär med garage i källaren och busshållplats utanför dörren. I ett seniorboende som invigs i Göteborg i juni 06 ingår en obligatorisk serviceavgift för ett så kallat baspaket. Avgiften varierar beroende på lägenhetens storlek: kr / mån för ettor och tvåor, kr / mån för treor. I baspaketet ingår bland annat en bemannad reception där man kan få hjälp med enklare ärenden samt friskvård. Här finns också IT-rum, samlingsrum och gästrum. Utöver baspaketet kan man köpa olika slags tjänster. 4.3 Boende för dig som vill välja dina grannar - kollektivboende Lansera möjligheten, alternativet att välja kollektivt boende och informera om tillvägagångssättet. En möjlighet för kommunens medborgare att välja vem man vill bo i närheten av när man blir äldre. 8

9 1) Utvalda personer bildar en förening där man sätter upp gemensamma mål 2) Föreningen blockhyr en fastighet/våning 3) Kollektivet kan själv utföra alternativt leasa ut städning, gräsklippning, snöröjning osv 4) Hyresvärden och föreningen skriver avtal 5) Föreningen skriver avtal med respektive hyresgäst Kooperativ hyresrätt är inget nytt, det är en form av boende som har funnits i Sverige i nästan 90 år, enligt regeringens proposition 2001/02:62. Omfattningen har dock varit ganska liten. Kooperativ hyresrätt kan enklast beskrivas som en mellanform mellan bostadsrätt och hyresrätt. Det finns två olika huvudmodeller av kooperativ hyresrätt, arrendemodellen och ägarmodellen. Arrendemodellen innebär att föreningen hyr fastigheten av fastighetsägaren. Ägarmodellen betyder att föreningen äger fastigheten. I båda verianterna hyr föreningen ut lägenheterna till sina medlemmar. Föreningen står för förvaltningen av fastigheten och kan därmed beroende på hur mycket de själva gör påverka hyrans storlek. Hyressättningen för föreningen är fri. De är alltså inte bunda till något bruksvärde som gäller för vanliga hyresrätter. Hyresvillkoren ser i princip ut som för en hyresrätt. Syftet med införandet av kooperativ hyresrätt var bland annat att ge dem som sedan länge arbetat med den typen av boende permanent lagstiftning. Det finns även andra, mer visionära förhoppningar med en ny lagstiftning. Regeringen skriver i sin proposition 2001/02:62 att kooperativ hyresrätt ger förutsättningar för en bättre boendemiljö med större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt. Ökad självförvaltning ger bättre möjligheter att anpassa boendet till hyresgästernas särskilda önskemål. Genom närheten mellan hyresgästen och föreningen bör man också kunna uppnå en effektivare förvaltning. Hyresgästernas delaktighet i boendet kan bidra till en större social gemenskap och, i positiv bemärkelse, social kontroll. Detta bör leda til len ökad omsorg om boendemiljön och därmed också till minskat slitage. Kostnaderna för boendet kan därmed och genom ökad självförvaltning, hållas nere. Genom förbättrad boendedemokrati och större social gemenskap ökar också tryggheten i boendet. 4.4 Boende för dig som vill bo nära dina barn - generationsboende Bygg om ett antal befintliga bostäder till generationsboende Personer med utländsk bakgrund (österut) uppgav att de önskar bo nära sina barn som de ser som den självklara hjälpen där de blir äldre. I dagsläget finns små möjligheter för dessa personer att kunna välja en boendeform som passar önskemålen. Än så länge finns inte så många äldre med utländsk bakgrund men i framtiden kommer behoven antagligen att öka. Det är fullt möjligt i nuvarande bestånd att bygga om befintliga bostäder till någon form av generationsboende, exempelvis Hertsön där det idag bor en ganska stor andel hyresgäster med utländsk bakgrund. Generationslägenheten kan utformas som ett rum och kök till den äldre generationen, med egen ingång från trapphuset, med en förbindelselänk till den yngre familjens lägenhet. 9

10 Från tre befintliga lägenheter om 3 RoK kan man skapa en lägenhet om 4 RoK samt ett generationsboende bestående av en 4 RoK och en 1 RoK. 4.5 Bo-bank förmedling av anpassade bostäder Etablera en Bo-bank som förmedlar anpassade bostäder. När den dagen kommer när huset känns övermäktigt att sköta, lägenheten jag bor i inte är anpassad, hiss saknas Hur hittar jag då vilket utbud av anpassade bostäder som finns i kommunen? Måste jag söka mig fram hos samtliga fastighetsägare och bolag? Var hittar jag dem, vilka finns? Bo-banken är en möjlig affärsidé för en mäklare, en enskild person eller det kommunala bostadsbolaget Lulebo som kan stå för förmedlingen som en medborgartjänst. Privata likaväl som kommunen och Lulebo lägger då ut de lägenheter som passar för äldre eller har någon form av anpassning. En enskild pensionär kan se vilket utbud det finns av passande bostäder i Luleå kommun. Här kan man ställa sig i kö för det alternativ som passar en bäst. Eventuellt kan det vara förknippat med en avgift att få tillgång till denna information / kösystem. 10

11 Anpassningsgraden på lägenheten kan delas in i ett antal nivåer: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Lägenheten är tillgänglig via hiss från bottenplanet (kan ligga på vilken våning som helst). Lägenheten är tillgänglig med rollator / rullstol, på bottenplan utan nivåskillnad vid entrén. Nivå 1 och 2 är uppfyllda men dessutom saknas trösklar i lägenheten samt att dörröppningar ger möjlighet till passage med rullstol. Nivå 1-3 är uppfyllda dessutom finns handtag i dusch/tvättutrymme, badkar saknas, duschutrymme som är tillgängligt med rullstol / rollator. Nivå 1-4 är uppfyllda samt att köksinredningen är tillgänglig från rullstol (inga underskåp och lägre överskåp (helt handikappanpassad lägenhet). Respektive fastighetsägare tecknar avtal med sina hyresgäster utifrån sina hyror och hyresvillkor. 4.6 Pensionärsbostäder på landsbygden Bygg flexibla hus som vid behov kan ändra verksamhet utan större kostnad Vid nybyggnation av fastigheter på landsbygden: bygg flexibla hus. Hus som vid behov kan ändra verksamhet utan större kostnad. Som exempel kan en pensionärslägenhet bli dagis och tvärtom. En idé som tillämpats tidigare och som bör fortsätta att tillämpas i framtiden. 4.7 Äldreboenden med platser för icke dementa Reservera platser/boenden för icke dementa I regeringens nationella utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre framgår att det finns planer på att införa en par-bo garanti. Komplettera den med ökade möjligheter för icke dementa att bo tillsammans. I undersökningen framkom en oro över den blandning som idag är verklighet på kommunens äldreboenden. Boende uppger en förtvivlan över att inte ha någon annan boende omkring sig som man kan föra ett samtal med. Framtidens pensionärer och anhöriga uttryckte samma oro. Särskilda platser/boenden bör därför reserveras för icke dementa i största möjliga mån. Kvarboendeprincipen luckras visserligen upp och några riskerar att behöva flytta om/när de drabbas av en demenssjukdom. Vinsten ses dock som betydande när icke dementa får ökad stimulans och minskad oro över att inte ha någon att prata med. Det är inte obetydligt! 4.8 Behovsbedömning för plats på ett äldreboende Kan någon del/kvot tas in på boende på annat sätt än via bistånd? I medborgardialogen framkom önskemål om att i högre utsträckning än idag själv kunna besluta om/när man ska flytta till ett äldreboende. Det ska inte en tjänsteman på kommunen bestämma åt mig. I dagsläget krävs en biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen i samtliga fall. Projektet lyfter fram frågan för framtida diskussioner. 11

12 4.9 Teknik för ökad trygghet i boendet Förbered för larm och hörslingor i gemensamhetsutrymmen vid nybyggnationer Sätt in skjutdörrar i de bostäder som de passar i Bevaka pågående och framtida forskning inom teknikområdet, till exempel projektet Hemma med IT som leds av Hjälpmedelsinstitutet Vid nybyggnation av Årgångshus och andra boenden ska alltid förberedelser för larm göras samt för hörslingor i gemensamhetsutrymmen. Skjutdörrar i lägenheterna är ett praktiskt alternativ som passar i många lägenheter. Projektet Hemma med IT som leds av hjälpmedelsinstitutet utprovar tekniska produkter för att ge ett tryggare boende (se hjälpmedelsinstitutets hemsida: Goda exempel att ta med sig inför framtiden: Bortalåset Ett system som gör att man kan kontrollera att allt är stängt och urkopplat när man går hemifrån. Man kan också titta på nyckeln när man är hemifrån och förvissa sig om att allt är ok. Bortalåset integreras oftast med ett vanligt lås i lägenhetsdörren. Vid låsning indikerar systemet om ett fönster är öppet eller spisplattan på. Vid låsning utifrån kan till exempel gaseller elspis, vatten och specificerade eluttag stängas av. Vid upplåsning sätts funktionerna på igen. Friend finder En liten mobiltelefon där maximalt tre telefonnummer kan läggas in. Den innehåller även en funktion som göra att en anhörig kan koppla upp sig mot Telia och den vägen få reda på var personen har tagit vägen. Klocka med inspelade meddelanden Någon spelar in veckans aktiviteter och klockan går igång vid avsedda tider. Rösten talar om att snart är det exempelvis dags att klä på sig och gå till doktorn. Larmmatta Larmmattan kan kopplas till en mängd olika funktioner. Den läggs oftast vid sängen och när man sätter fötterna på den kan till exempel en nattstig tändas som lyser upp vägen till badrummet. En annan användning är att en inspelad röst säger att klockan är och det är natt. Medicinpåminnaren En dosett påminner med ljud, eller inspelad röst när det är dags att ta medicinen. Titthålskamera När någon ringer på dörren kan den boende se vem det är genom en monitor vid sidan av dörren eller genom att titta på TV:n 12

13 5 Reflektioner Var och hur man vill bo när man blir äldre visar sig vara en engagerande fråga. Boendet är viktigt för livskvaliteten, det är viktigt att man trivs, att man känner trygghet och att det är praktiskt möjligt att bo där så länge som möjligt. Tankarna på hur man tänker sig boendeformen varierar till viss del men klart gemensamt är att de allra flesta tänker mycket på tryggheten och den sociala gemenskapen med andra. Både när det gäller tiden som frisk och aktiv pensionär och den tid man kanske behöver mer hjälp och har svårare att ta sig ut själv. Under pågående projektperiod har många tankar, önskemål och farhågor om tiden som äldre lyfts fram. Ett nyväckt intresse för planeringen av sin tid som pensionär har uppkommit hos personer som inte funderat så mycket på det tidigare. När de ställts inför projektets frågor har de tvingats stanna upp och reflektera och tänka djupare. En del har uppgett att de nu börjat prata om det med närstående och bekanta. Ett projekt kan inte lösa allt inför framtiden men förhoppningsvis så frön som börjar gro för att växa sig allt starkare 13

14 Källförteckning: Care of the Elderly in Sweden today, publikation från Sveriges Kommuner och Landsting, ISBN Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre, Regeringens proposition 2005/06:115 Rekordgenerationen. Vad de vill och hur de tänker, Mats Lindgren, Thomas Fürth, Magnus Kempe, Göran Krafft, (2005) Aktuellt om äldreomsorgen, publikation från Sveriges Kommuner och Landsting (oktober 2005) Kommittédirektiv. Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer. Dir. 2006:63 Äldres boende i hyresrätt. Regeringens proposition 2001/02:62 Strategi för framtidens äldreomsorg i Luleå kommun. SN Boende för äldre på olika vis. Reserapport - En kunskapsresa från Foppaland till glada Hudik den april SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (2006) Hur bor morgondagens äldre? Boverket ISBN: (2002) Äldres boende i hyresrätt - slutrapport från ett utvecklingsprojekt. SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (2004) Bygga och bo i kooperativ hyresrätt. En handbok för tillskapande av nya bostäder och kooperativa hyresrättsföreningar. Boverket ISBN Chefen ritade äldreboendet, artikel SKTF-tidningen nr 12/2004 Vi har köpt valfrihet. DN artikel 19 maj 2006 Fler bygger för aktiva äldre. DN artikel 19 maj

15 Ett stort Tack till alla ni som har varit involverad i projektet, som medverkande i intervjuer, som svarande på frågeformulär, medverkande i referensgrupp och fokusgrupper. Ett särskilt stort Tack till er som har arbetat i projektgruppen under tiden Ni har varit en ovärderlig resurs i detta projekt! Projektgrupp: Anita Olsson, pensionär Anna Gabrielsson, projektledare Lulebo Birgitta Wäppling, marknadschef Lulebo Katrina Wikström, områdeschef Lulebo Maj Bergenstråhle, arbetsterapeut socialförvaltningen Birgitta Boström, undersköterska, socialförvaltningen Ulrika Persson, projektledare tekniska förvaltningen 15