Project part-financed by the European Union. Sammanfattning av rapporten

Transkript

1 Project part-financed by the European Union Sammanfattning av rapporten

2 Inledning/förord 3 Bakgrund och inledning 4 Delprojekt: Boende 6 Delprojekt: Nätverk 8 Delprojekt: Service 10 Delprojekt: Kompetensutveckling/ personalrekrytering 12 Delprojekt: Närstående och anhöriga 14 Delprojekt: Hälso- och sjukvård 16 Slutord 18 Mer inspiration 19 Kontaktuppgifter för delprojekten ex 2006 Layout: Plan Sju AB Tryck: GTC Print AB Foto: Erik Holmstedt Illustrationer: Stig Lakso 2

3 Förord Allt fler av oss lever längre och är friska långt upp i åldrarna. De sjukdomar vi så småningom får ger en annan sjukdomsbild. Det nuvarande systemet med boendeformer, rehabilitering, vård, omsorg, hemtjänst mm bygger på tidigare behov och modeller. Att vi lever länge är positivt men det är också en utmaning. Frågor väcks om kommunernas ekonomi, tillgång till utbildad personal för äldreomsorg, och andra faktorer som påverkar livskvalitet för äldre. Det här är en gemensam utmaning för alla länder inom EU. VÅRT UPPDRAG från början var att ta fram underlag till en ny strategi för äldreomsorgen i Luleå kommun. Traditionellt arbetssätt vid ett sådant uppdrag är att göra en utredning. Vårt arbetssätt var att istället engagera medborgarna. Vad tycker våra kommande pensionärer? Hur önskar de leva som gamla i Luleå kommun. LuleParadiso var starten på projektet och bildade underlag för Our Life as Elderly, Våra liv som gamla. Där har vi har belyst framtidens äldre-omsorg i ett spännande samarbete mellan fem länder, och i en livlig dialog med de medborgare som frågan främst berör. DEN GENERATION som projektet Våra liv som gamla handlar om är de som går i pension om år. Det är människor som formades under välfärdssamhällets goda år, den så kallade rekordgenerationen. Gruppen är stor och många är välutbildade, IT-kunniga, ekonomiskt oberoende, inflytelserika och självmedvetna. Det, och många andra faktorer, bidrar till nya och förändrade behov och önskemål. Det är hög tid att planera för en ny framtid. Att lyfta blicken är nyttigt, att våga göra något nytt och arbeta på ett nytt sätt och med en ny metod är utvecklande. Alla partner har haft stor nytta av projektet under projektperioden. Vi har haft ett stort utbyte av erfarenheter och lärt oss mycket av varandra. SYFTET MED PROJEKTET var att skapa en strategi för planering av framtidens äldreomsorg. En äldreomsorg som präglas av medborgarnas behov, önskemål och drömmar. Resultatet är en rad förslag som vi hoppas ska ge näring åt diskussioner och beslutsprocesser på olika nivåer. Nu gäller nästa fas och det är när resultaten ska implementeras i organisationerna. Marianne Pedersen, Luleå kommun, Projektchef Our Life as Elderly samt medlem av rekordgenerationen 3

4 Bakgrund och inledning Utvecklingsenheten inom Socialförvaltningen genomförde under 2002 det uppmärksammade projektet LuleParadiso. Bakgrunden till projektet var att vi bland annat står inför stora förändringar när det gäller den åldersmässiga befolkningsstrukturen. Den aktuella befolkningsprognosen för Luleå kommun visar att antalet pensionärer kommer att öka med 32 procent eller cirka personer under en tioårsperiod. De som är 80 år eller äldre kommer att under samma tid öka med 50 procent eller cirka personer. LULEPARADISO VAR GRUNDEN för Our Life as Elderly, ett transnationellt projekt med mål att ge förslag till utveckling av framtidens äldreomsorg. Arbetsmetoden har baserats på medborgarnas aktiva medverkan i dialog om önskningar och möjligheter, samt på utbyte mellan deltagarländerna. Arbetet har skett i projektform tillsammans med partners från Norge, Färöarna, Skottland, Sverige och Finland. Medborgar dialogerna har genomförts med människor som kan tänkas behöva stöd eller vård om år. PROJEKTET HAR VARIT UPPDELAT i sex delprojekt; boende, nätverk, service, kompetens och rekrytering, närstående och anhöriga samt hälso- och sjukvård. Delprojektens resultat ska delvis fungera som en inspirationskälla till framtida utveckling inom äldrevården men även som ett instrument som i detalj identifierat olika områden som är i behov av utveckling. OLE HAR DRIVITS I TRE år och delfinansierats av Europeiska Unionen och deltagarländerna. OLE har haft en projektchef på transnationell nivå, som verkat från Luleå. I varje samarbetsland har en projektledare skött den löpande verksamheten. Varje delprojekt har också haft nationella projektledare. En styrgrupp, med medlemmar från varje land, har funnits som resurs för projektchefen och ledningsgruppen. 4

5 5

6 Delprojekt: Boende Boenden för äldre i Luleå finns idag i form av seniorboenden, pensionärsbostäder och äldreboenden. I svaren från Lule Paradiso var möjligheten att bo kvar hemma så länge det är möjligt ett starkt önskemål. I Våra liv som gamla förstärktes den önskan ytterligare med mer precisa önskemål om vad som är viktigt i boendet. MÅNGA ÄLDRE är ensamma och otrygga i sin bostad och önskar en boendelösning med möjlighet till sociala kontakter, t ex seniorboende. I dag finns ett antal seniorboenden i bostadsrättsform i Luleå, dock inte som hyresrätt, vilket är ett stort önskemål enligt projektets medborgardialog. Enligt kommunens strategi för äldreomsorgen ska man så långt det möjligt ekonomiskt, organisatoriskt och säkerhetsmässigt, erbjuda äldre att bo kvar i sina invanda miljöer samt verka för fler boende- och servicelösningar. 6

7 Projektets förslag till lösningar handlar huvudsakligen om att: Tillgänglighetsanpassa bostäder i centrala stan och centralt inom olika bostadsområden. Bygga Seniorhus/Årgångshus med hyresrätt och gemensamhetsytor där frivilliga och organisationer kan ha aktiviteter som stärker samvaro. Etablera möjligheter för fler intressenter att bygga olika former av seniorboende. Möjliggöra boende för den som vill välja dina grannar och bilda förening för kollektivt boende. Bygga om ett antal befintliga lägenheter till generationsboende. Etablera en Bo-bank som förmedlar anpassade bostäder för äldre. Reservera särskilda platser/boenden för icke dementa, även om det innebär att luckra upp kvarboendeprincipen. Utveckla teknik för ökad trygghet i boendet. 7

8 Delprojekt: Nätverk Delprojektet Nätverk har arbetat med frågor om sociala, kulturella, professionella och personliga nätverk för äldre och hur samhället ska tillgodose de äldres önskningar och behov i framtiden. I projektets intervjuer och frågeformulär har det delvis funnits en gemensam strategi, framtagen i samarbete med våra internationella partners, men även ytterligare undersökningar utifrån lokala villkor. DET SOCIALA NÄTVERKET är viktigt för dem som står inför förändringar, som att lämna arbetslivet, bli pensionär eller att se sina barn flytta och skaffa egna familjer. Att gå från att vara en självständig individ till att bli en som är beroende av hjälp från utomstående kan vara en mycket jobbig process. Det finns idag ett stort behov av informella mötesplatser och kulturella aktiviteter för att kunna möta dessa förändringar. I Luleå kommuns strategi för framtidens äldreomsorg, nämns det att den ska präglas av stor lyhördhet för individens önskemål i alla delar som rör livet som äldre. En framgångsfaktor för denna strategi är samverkan. 8

9 DET FINNS IDAG en mängd organisationer som har verksamheter för seniorer och äldre. I Luleå kommun finns det bland annat 23 lokala pensionärsorganisationer och ett stort antal religiösa och aktivitetsfrämjande organisationer. Dagens näringsliv är en blandning av industri, utbildning, forskning och kunskapsproduktion, offentliga och privata tjänster, handel och service. Att alla dessa krafter är aktiva har stor betydelse för seniorer och äldres livssituation då det finns ett stort behov av frivilliga och informella nätverk som stöd i samhället. VAD SOM KLART FRAMGÅR av delprojektets undersökningar i Luleå är att samhället behöver underlätta bildandet av informella nätverk i mycket större omfattning. Medborgarna efterfrågar både fysiska lokaler och virtuella informations- och aktivitetscentrum där man kan träffas och hitta personer med gemensamma intressen eller finna en samarbetspartner för någon hobbyaktivitet. Mötesplatser där man utan formell inbjudan kan umgås eller bedriva kursverksamhet. Mötesplatser är inte bara fysiska utan kan även vara virtuella communities; IT-baserade mötesplatser för äldre som drivs och administreras av kommunen, pensionärsorganisationerna eller någon non-profit organisation i samarbete med de lokala företagen. Samverkan näringsliv/föreningsliv/offentlig sektor/privatpersoner Aktivt socialt nätverk utöver familjen Informella och formella mötesplatser Fysiska och virtuella mötesplatser 9

10 Delprojekt: Service Ett äldreboende utan service är bara en byggnad, färdtjänst utan service är bara ett fordon, ett samhälle utan service kan inte finnas till. Service är allt vi gör för andra. Vad som är bra service är en upplevelse och mycket individuell. Alla serviceinsatser måste anpassas efter individuella behov och önskemål. DE FRAMTIDA ÄLDRE kommer att ha helt andra krav på service än vad de äldre har idag. Dialogerna i delprojektet visade att det i samtliga kommuner finns en oro över påtvingad ensamhet. Var ska äldre träffas? Ett förslag som redovisas i samtliga kommuner är att kommunerna anordnar mötesplatser centralt och i närområdena. Gemensamma förslag är också en samordnande länk som hjälper till med kontakter och aktiviteter. DELPROJEKTET SERVICE har också som förslag att olika utförare ska kunna hjälpa till med serviceinsatser. Med fler utförare så ökar kvaliteten, det individuella valet och det hjälper även till att bygga broar mellan generationer genom att ordna samarbete med skolor, frivilliga/volontärer, privata, kooperativ, kommuner och landsting. 10

11 DELPROJEKT SERVICE har skissat på ett basutbud indelat i mini och maxi, utökat basutbud och individuella tjänster. Utökat basutbud som utförs av samma personer som utför mini och maxi för att individen ska få möta samma personal i största möjliga utsträckning. De hjälpbehövande ansöker om basutbuden genom kommunens handläggare som gör en behovsbedömning enligt regelverken. Individuella servicetjänster kan sökas förutom basutbud och utökat basutbud Basutbud för den personliga omvårdnaden. Mini: tillsyn, t ex bädda säng, diska, ta in post, ta ut sopor. Maxi t ex på- och avklädning, personlig hygien, uppvärmning av mat samt matning, förflyttningar och medicinering. Utökat basutbud kan vara städning, ledsagning mm. Individuella servicetjänster kan vara tvätt, ärenden, social samvaro, snöskottning mm. Luleå kommun bör organisera äldreomsorgen så att det går att välja mellan fler utförare. FÖR DE SOM INTE har behöver hjälp med den personliga omvårdnaden utan med servicetjänster för att bibehålla sin hälsa är det viktigt att få god information om var man kan söka denna hjälp, även om Luleå kommun inte erbjuder dessa tjänster med subventionerade medel. Volontärer, frivilliga, studenter, organisationer och alla goda krafter i samhället bör vara ett komplement till kommunens utbud. Att stärka banden mellan generationerna är också viktigt. 11

12 Delprojekt: Kompetensutveckling/ personalrekrytering Medborgardialogen visar en oro för framtiden när det gäller tillgången till personal, och tillgången till personal med rätt kompetens. Kommer jag att bli sedd som en individ, får jag någon stimulans eller kommer jag mest att bli omsprungen av stressad personal? Personalen signalerar frustration över att de har för lite tid med var och en, de önskar en möjlighet att kunna ge mer, kunna mer och aktivera mer. De vill också bli sedda för det jobb som de utför och få bekräftelse av omgivningen. STATUSEN PÅ ETT ARBETE inom äldreomsorgen behöver höjas. Att det finns personer av båda könen, unga och äldre, från olika kulturer som har rätt kompetens och som vill arbeta inom äldreomsorgen, ses som en av förutsättningarna. För att lyckas med det krävs att socialförvaltningen fortsätter att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare och ökar den positiva marknadsföringen både externt i samhället och inom socialförvaltningens verksamheter. 12

13 Förslag från delprojektet: Vidareutveckla marknadsföring av vård- och omsorgsarbete i samverkan med gymnasieskolan och ungdomsförmedlingen. Uppmuntra blivande pensionärer till volontärarbete inom äldreomsorgen. Skapa strategisk rekryteringsenhet med kompetensbank där personalens samlade kompetens finns registrerad, inklusive språk, dans, hantverk mm. Premiera kompetens inom språk- och kulturkunskap i kompetensbanken. Skapa gemensam praktiksamordning inom socialförvaltningen. Samverka med universitet, gymnasieskola, arbetsförmedling och landsting. Integrera kompetensstegen som en fortsatt naturlig del i den löpande verksamheten. Tillsätt en projekt- och utbildningsansvarig. Etablera förutsättningar för bildande av nätverk. Uppmuntra studiebesök och arbetsrotation mellan förvaltningens arbetsplatser. Förstärk fokus på värdegrunden och bemötandefrågor. Tillsätt aktivitetssamordnare och aktivitetsombud. Inför värdemätning av arbetsplatsernas status. Lyft fram den goda arbetsplatsen genom att synliggöra positiva händelser. Inför månadsbrev från socialchef/ socialnämnd. Öka synliggörandet av personalförmåner. Förlägg oftare socialnämndens sammanträden nära verksamheten. 13

14 Delprojekt: Närstående och anhöriga Äldre blir ofta ensamma och isolerade. Anhöriga blir då den enda sociala gemenskapen. Många äldre har anhöriga som hjälper dem med olika sysslor och med den personliga omvårdnaden. Regeringen har uppmärksammat de anhörigas situation och gett medel till kommunerna i Sverige för att utforma anhörigstöd. VÅR STUDIE VISAR ATT ÄLDRE inte gärna vill att deras barn/barnbarn ska hjälpa dem med den personliga omvårdnaden utan att de ska vara just anhöriga. De ska sitta ner och prata, följa dem på aktiviteter, utföra ärenden, vara språkrör mot myndigheter osv. Anhöriga har i alla tider hjälpt till. I dag när många äldre bor i det egna hemmet med stora hjälpinsatser samtidigt som anhöriga bor på andra orter känner sig de anhöriga ofta otillräckliga. 14

15 MÅNGA ANHÖRIGA ser det inte som en börda att hjälpa utan ser det istället som ett privilegium att få ge tillbaka. Det är när hjälpbehovet blir större än vad de mäktar med och de inte vet var de ska vända sig för att få hjälp som det blir en börda. Att vårda en anhörig med stort hjälpbehov innebär en otrygghet om man själv blir sjuk eller behöver vila. Anhöriga beskriver att de inte alltid vet vad för hjälp och stöd de kan få. Det är också ofta med dåligt samvete som de skickar iväg hjälpbehövande anhöriga på avlastningsplatser. ANHÖRIGA BERÄTTAR att det är för lite aktiviteter och träning på korttidsplatserna. Ibland har de färdigheter som deras anhöriga hade innan de åkte till korttidsplats försvunnit när de kommer hem så att det blir ett merarbete med att träna upp dem igen. Förslag från delprojektet Anhöriga och närstående: Kommunen anställer en anhörigkonsult Utbilda anhörigombud Upprätta individuella stödplaner till anhöriga Verka för kostnadsfria avlösningstimmar Verka för att det inrättas Trygghetsplatser Skapa tillgång till träning och aktiviteter i Korttidsboendet Det finns alltför få mötesplatser som är utformade för äldres behov. Tillhandahåll lokaler för mötesplatser. 15

16 Delprojekt: Hälsooch sjukvård Att öka möjligheterna för äldre att hålla sig friska högre upp i åldrarna blir en stor utmaning. Med en ökande livslängd ökar också risken för sjukdomar och behov av vård och omsorg. Det krävs ett preventivt synsätt och olika alternativ som gör att fler bibehåller sin hälsa sett ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Delprojektet har också fokuserat på teknik i vården samt innebörden i begreppet god vård. FÖRSLAG UTIFRÅN MEDBORGARNAS SYNPUNKTER I DIALOGERNA Utveckla den förebyggande hälsovården: Medverka till att etablera lättillgängliga träningslokaler för äldre. Informera om vikten av gångvänliga promenadstråk. Organisera hälsokurser för äldre. Medverka i planeringen av mötesplatser. Utveckla former för uppsökande verksamhet hos äldre. Informera arbetsgivare om värdet av att pensionerade arbetstagare behåller kontakten med sitt gamla arbete. 16

17 Utveckla sjukvården: Förstärk vårdtagarens roll i vårdplaneringen. Ge medarbetare möjlighet till kompetensutveckling och stärka kvalitetskraven vid anställningar. Ta fram en omvårdnadspolicy som följs upp kontinuerligt. Stärk personal genom handledning. Förbättra tillgången till hälso- och sjukvård: Utveckla följeslagarverksamhet till sjukhus. Förenkla framkomst via telefon till vårdinrättningar. Problemet med de långa väntetiderna åtgärdas. Kommunen öppnar en avdelning som är mellanvårdsform alternativ/utredningsavdelning. Förbättra demensvården: Befintliga demensteam utökas. Alla med misstänkt demenssjukdom utreds. Instrument utvecklas för utvärdering av problem/behov hos demenssjuk person. Modeller utvecklas för ett långsiktigt lärande. Öka användandet av teknik i vården: Den äldre med anhörig får rätt information om tekniska hjälpmedel. Den äldre får bestämma i vilken grad hjälpmedlet ska användas. 17

18 Framtiden väntar Tack för gott samarbete och ett mycket intressant och roligt projekt. Jag ser fram mot att se delprojektens kreativa idéer implementeras. För att möta framtidens behov måste vi starta förändringarna nu. Och med all positiv input från Våra liv som gamla (Our Life as Elderly) finns det ingenting som hindrar oss! Marianne Pedersen Huvudprojektledare Our Life as Elderly Luleå kommun, Socialförvaltningen Luleå Tel Mobil: E-post: DELPROJEKTENS RAPPORTER I SIN HELHET KAN BESTÄLLAS FRÅN: Lars Mikaelsson eller Ingeborg Widenrot Socialförvaltningen, Luleå kommun Luleå E-post: lars.mikaelsson@soc.lulea.se E-post: ingeborg.widenrot@soc.lulea.se Mer inspiration På Internet Projektet OLEs svenska hemsida Regeringskansliets sida om äldreomsorg Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg Socialstyrelsen om äldrefrågor Seniorgården AB

19 Lästips Beckett Samuel Krapps sista band. Pjäs och film Care of the Elderly in Sweden Today, a publication from the Swedish Association of Local Authorities ISBN Fant Maj Att bli mamma till sin mamma, Natur och kultur 1988 Maj Fant De sista åren, Natur och kultur 1991 Hur bor morgondagens äldre? Boverket ISBN: (2002) Herlitz, Claes & Lundgren, Eva. Det går väl an ett tag. Om unga människors syn på arbete inom äldreomsorgen. Dalarnas forskningsråd, DFR rapport 2005:1 Karkea, Gudrun & Mattsson, Kristina. Stöd till anhörigvårdare En uppfattning ur två perspektiv Institutionen för hälsovetenskap, 2003:014 HV Lampa, Ulla-Karin & Sandberg, Ann-Mari. Närståendes upplevelser i möten med vårdpersonal inom äldreomsorgen. En litteraturstudie Luleå tekniska universitet (2005:11) Lindgren, Mats & Furth, Thomas & Kempe, Magnus & Krafft, Göran, 2005 Rekordgenerationen Vad de vill och hur de tänker BookhousePublishing Myrdal Jan. Gubbsjuka, Leopard förlag, Sverige, 2002 ISBN Statens Folkhälsoinstitut Satsa på de äldres hälsa En kunskapssammanställning med goda exempel, 2002:27 Sveriges Kommuner och Landsting Ett aktivt liv som senior, 2006 Thorup Kirsten Ingenmansland, Norstedts, Sverige, 2006 ISBN Westlund, Peter & Sjöberg, Arne Antonovsky inte Maslow för en salutogen omsorg och vård Fortbildningsförlaget, 2005 Äldres livsvillkor och behov Forskningsrådet för arbetsliv och vetenskap, Stockholm 2005 Ivars Jegers och Mats lindgren, Morgondagens värderingar Kairos Future, Stockholm 2005 Rundgren Åke, Människans funktionella åldrande Studentlitteratur AB, Stockholm

20 Kontaktuppgifter för delprojekten Projektledare Boende: Monica Forsberg Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun, Luleå E-post: Telefon: Projektledare Nätverk: Lars Mikaelsson Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun, Luleå E-post: Telefon: Projektledare Service: Catherine Andersson Hortell Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun, Luleå E-post: Telefon: Projektledare Kompetens och rekrytering: Monica Forsberg Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun, Luleå E-post: Telefon: Projektledare Närstående och anhöriga: Catherine Andersson Hortell Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun, Luleå E-post: Telefon: Projektledare Hälso- och sjukvård: Agneta Söderberg Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå kommun, Luleå E-post: Telefon: Nationella samarbetspartners: