RÖRLIGA BILDER 2009:1

Transkript

1 RÖRLIGA BILDER 2009:1 MMS studie om konsumtion på olika plattformar TV inspelat köpvideo hyrvideo bio webbklipp webbprogram nedladdat bärbart mobil-tv

2 Rörliga Bilder 2009:1 - MMS studie om konsumtion på olika plattformar 2 juni 2009 Projektledare och text: Tobias Lidholm Rådgivare: Andreas Wiss Layout: Danielle Ohlsson Fältarbete: GFK Sverige AB Tryck: Wassberg + Skotte tryckeri Copyright 2009, MEDIAMÄTNING I SKANDINAVIEN AB Ingen del av denna rapport får presenteras, återges eller publiceras utanför rapportköparens organisation utan MMS skriftliga tillstånd.

3 Innehållsförteckning Del 0: Sammanfattning Sammanfattning: Rörliga Bilder 2008:2 6 Definition av olika plattformar 15 Del 1: Konsumtion 1 KONSUMTIONSOMFATTNING Räckvidd för olika plattformar (skillnader mellan olika målgrupper m.m.) 20 Analys: TV-tittandets utveckling (MMS TV-tittarmätningar) 27 Konsumtionstid för olika plattformar (tittartidsandelar för olika plattformar m.m.) 29 Kontext för konsumtion (dygnsfördelning m.m.) 37 Tillsammanstittande 40 Del 2: Plattformar 2.1 TV OCH INSPELAT TV - Bakgrundsfakta/teknikinnehav (platt-tv-innehav och inköp m.m.) 44 TV - Betal-TV kanaler (kanalinnehav m.m.) 48 TV - HDTV (operatörsval och HDTV-utbud m.m.) 52 TV - Anledning till konsumtion (väg till kanal och program m.m.) 55 TV - Innehåll (reklam och nisch-tv-tittande m.m.) 57 Inspelat - Bakgrundsfakta/teknikinnehav (inspelningsteknik och PVR-tillgång m.m.) 66 Inspelat - Innehåll (val av inspelatmaterial, reklambeteende m.m.) KÖPVIDEO, HYRVIDEO OCH BIO Köpvideo - Bakgrundsfakta/teknikinnehav (hemmabio, Blu-ray innehav m.m.) 76 Köpvideo - Innehåll (köpfilmsmaterial och konsumtionskontext m.m.) 77 Köpvideo - Blu-ray (intresse och kunskap om Blu-ray m.m.) 80 Hyrvideo - Bakgrundsfakta (val av uthyrare m.m.) 88 Hyrvideo - Innehåll (hyrfilmsmaterial m.m.) 89 Hyrvideo - Icke konsumenter 92 Bio (anledning till konsumtion, upplevelse av biobesök m.m.) WEBBKLIPP OCH WEBBPROGRAM Webbklipp - Bakgrundsfakta/teknikinnehav (datortillgång m.m.) 98 Webbklipp - Innehåll (reklamtolerans, sajträckvidd m.m.) 103 Webbprogram - Bakgrundsfakta 117 Webbprogram - Innehåll (sajträckvidd, reklamtolerans m.m.) 122 Webbprogram - Konsumtionskontext (socialkontext, webb-tv på TV-apparat m.m.) NEDLADDAT Nedladdat - Bakgrundsfakta/teknikinnehav 137 Nedladdat - Innehåll (nedladdningsteknik, materialtyp, piratstreaming m.m.) 138 Nedladdat - Konsumtionskontext (socialkontext m.m.) 142 Nedladdat - Nedladdningsvanor (maskerad nedladdning och musiknedladdning m.m.) 145 Nedladdat - Icke konsumenter 150

4 2.5 BÄRBART OCH MOBIL-TV Bärbart - Bakgrundsfakta (Uppspelningsapparat m.m.) 153 Mobil-TV - Bakgrundsfakta (Telefontillgång m.m.) 158 Mobil-TV - Innehåll (Mobil-TV-utbud, taggning m.m.) TV- OCH DATORSPEL TV- och datorspelares konsumtionsvanor (konsolinnehav, räckvidd m.m.) 164 Del 3: Innehåll Konsumtionsvanor - Film 170 Upprepad konsumtion - Film 180 Konsumtionsvanor - TV-Serier 185 Del 4: Bilagor Metod och datainsamling 194 Tillgång till medier och teknik 196

5 5

6 DEL 0: Sammanfattning [ sid ] Denna del sammanfattar undersökningen och förklarar definitionerna av plattformarna som är ytterst relevanta för resterande delar av rapporten. 1. Sammanfattning 2. Definition av olika plattformar 3. Orientering till resten av rapporten 6

7 Sammanfattning: Rörliga Bilder 2009:1 Detta inledande kapitel summerar de viktigaste resultaten från 2009 års första Rörliga Bilder-undersökning. Traditonella plattformar (konsumeras på TV-apparater) TV Inspelat Webbplattformar Internetplattformar Webbklipp Webbprogram Köpvideo Hyrvideo Bio Bärbara plattformar Nedladdat Bärbart Mobil-TV Nedladdat Figur 0:1 - Rörliga Bilders plattformskategorisering Nyckelresultat Rörliga Bilder 2009:1 1. Konsumtionsskillnaderna mellan äldre och unga ökar 2. Reklamtoleransen är stor på flera plattformar 3. Timeshift stort bland PVR-ägare 4. Webb-TV en repristjänst 5. Sociala plattformar Konsumtionsskillnaderna mellan äldre och unga ökar DEL:0 Rörliga Bilder 2009:1 visar att konsumtionsskillnaderna mellan äldre och unga fortsätter öka. Precis som i tidigare Rörliga Bilder-undersökningar sprider unga ut sin konsumtion på störst antal plattformar och de är även de som konsumerar mest rörlig bild per dag. TV fortsätter vara den överlägset största plattformen i alla målgrupper, både mätt i tittartid och räckvidd. Studien visar dock att unga i allt mindre utsträckning tittar på TV medan äldre lägger en allt större del av sin rörliga bilder-konsumtion på TV. Detta bekräftas även av MMS People Meter-mätningar som mäter den faktiska TV-konsumtionen i Sverige. People Meter systemet visar att äldre kvinnor (31-65 år), tittar nästan 80 minuter mer per dag än män mellan år. För ett år sedan var skillnaden mellan dessa grupper drygt 60 minuter. Rörliga Bilder 2009:1 visar att ungas TV-konsumtion minskar med två procentenheter till 63 % och att de äldres tittartidsandel av TV istället uppgår till 83 %, vilket är tre procentenheter högre än i fjol. 7

8 Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 233 minuter Webbklipp 9% (+1%) Övrigt 3% Hyrvideo Köpvideo 2% 5% Webbprogram 3% (+1%) Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 203 minuter Nedladdat 2% Inspelat 6% (-1%) Övrigt Webbklipp 2% 3% (-1%) Köpvideo 3% Hyrvideo 1% (-1%) Nedladdat 12% Inspelat 3% (-1%) TV 63% (-2%) TV 83% (+3%) Graf 0:2 Konsumtionsfördelning Rörliga Bilder 2009:1 (förändringar från Rörliga Bilder 2008:1 inom parentes) Även för inspelat ökar skillnaden mellan unga och äldre. Enligt Rörliga Bilder 2009:1 tittar ungdomar (16-25 år) mindre på inspelat än vad de gjorde i Rörliga Bilder 2008:2 medan unga vuxna (26-40 år) och äldre vuxna (41-65 år) konsumerar en lika stor andel inspelat som tidigare. En förklaring till detta är att innehavet av inspelningsutrustning sjunker i åldrarna år. Rapporten visar även att unga lägger en större andel av sin tittartid på webbklipp och webbprogram, medan konsumtionen av nedladdat ligger kvar på samma nivå som i fjol. Samtidigt har tittandet på webbklipp minskat i den äldre åldersgruppen, sannolikt beroende på en mättnad på den typen av innehåll samt att man uppfattar klippen som korta i förhållande till den reklamfilm man ofta får se innan ett klipp. Webbprogramstittandet bland åringar ligger kvar på samma nivå som i fjol, medan räckvidden för plattformen ökar. Med andra ord tittar fler på webbprogram i denna mätning än för ett år sedan. Till exempel har andelen äldre kvinnor som aldrig tittat på webbprogram sjunkit med 11 % och veckoräckvidden för åringar har ökat med 32 %. DEL:0 På det stora hela finns det tendenser till ett mer moget tittande på webben, vilket yttrar sig i en tolvprocentig nedgång för webbklipp samtidigt som webbprogram ökar med 6 %. Det finns starka skäl att tro att denna utveckling kommer fortsätta, dels på grund av att fler hittar till webben allteftersom mer material läggs upp, tjänsterna blir fler och bättre och även som en konsekvens av IPRED-lagen, som sannolikt minskar nedladdningen och främjar tittandet på webb-tv. 8

9 Rörliga Bilder 2009:1 visar att skillnaderna mellan ungas och äldres mediekonsumtion växer: unga tittar mer på webbaserade plattformar än tidigare och äldre mer på TV. Samtidigt ser MMS en utveckling mot att allt fler börjar hitta de webbaserade plattformarna och att det även finns tendenser till ett mer moget beteende på webben. MMS kommer fortsätta följa upp tittandet på olika plattformar och för olika målgrupper för att fånga upp nya och förändrade beteenden. Reklamtoleransen är stor på flera plattformar Reklamtolerans på olika plattformar Mycket eller ganska positiv Mycket eller ganska negativ 11% 12% Varken positiv eller negativ Vet ej/minns ej 4% 5% 48% 23% 56% 43% 44% 4 37% 34% 3% 5% 13% TV Discovery Webbklipp Webbprogram Graf 0:3 Reklamtolerans på olika plattformar DEL:0 Rörliga Bilder 2009:1 undersöker reklamtoleransen på olika plattformar genom att låta respondenterna ta ställning till hur de uppfattat den senast sedda reklamen på TV, nischkanaler (ovan representerade av Discovery Channel eftersom den hade högst bas av de undersökta nischkanalerna), webbklipp och webbprogram. Resultaten visar att reklamtoleransen är hög, speciellt på nischkanaler och för längre program på webben, men även för TV- och webbklippsreklam. TV är kanske den plattform där bilden av reklamtrötthet är mest utbredd, ändå är 40 % positivt eller neutralt inställda till den senast sedda TV-reklamen, oavsett vilken kanal de hade tittat på. Tittar man på nischkanalerna är reklamtoleransen högre; 20 % av de som tittade på Discovery uppfattade den senast sedda reklamen som mycket eller ganska positiv och 44 % var neutralt inställda. Även på andra nischkanaler är reklamtoleransen hög, till exempel svarar 61 % att de var positivt eller neutralt inställda till den senast sedda reklamen på TV4 Fakta och 53 % respektive 62 % var positivt eller neutralt inställda till reklamen på TV8 och Eurosport. Även reklamen på andra nischkanaler uppfattas på liknande sätt (se graf 2:19). 9

10 Vad som ytterligare stärker bilden av hög reklamtolerans på TV är att 64 % uppger att de förvisso inte gillar reklam men anser att den är nödvändig eftersom den betalar för en stor del av TV-innehållet. 8 %, till största delen ungdomar, svarar att de till och med uppskattar TV-reklam eftersom reklamen betalar för en stor del av programutbudet. Studerar man webbplattformarna framgår det att respondenterna är mer positiva till reklamen i webbprogram än i webbklipp. Troligtvis beror detta på att man ofta upplever att reklamfilmen inför ett webbklipp är relativt lång i förhållande till innehållet, något som även framgår i MMS kvalitativa rapport om webb-tv (Webb-TV 2009). Ett genomgående resultat i denna studie är att ungdomar är mest positiva till reklam, vilket skulle kunna förklara differensen i reklamtolerans för webbklipp och webbprogram. Rapporten visar att vuxna stöter på reklam i webbklipp i högre grad än ungdomar, vilket beror på att vuxna främst besöker nyhetssidor medan ungdomarna främst använder YouTube. För webbprogram gäller det motsatta; det är främst ungdomar som stöter på reklam eftersom de i högre grad utnyttjar de kommersiella TV-kanalernas webb-tv-sajter. För webbprogram är toleransen för reklamfinansierat material hög. 13 % uppfattade den senast sedda webbprogramsreklamen som positiv och 40 % var neutralt inställda. Studien visar också att intresset för reklamfinansierade betalningsmodeller på webben är stort. Till exempel anger nästan hälften att de skulle föredra en helt reklamfinansierad tjänst med regelbundna reklamavbrott framför att betala en abonnemangsavgift alternativt endast betala en avgift för det man faktiskt tittar på. Det går även att se en tendens till att de som har betalat för att se ett webbprogram hellre hade sett det i reklamfinansierad form. Rörliga Bilder 2009:1 visar att reklamtoleransen på olika plattformar är hög, speciellt på nisch-tv-kanaler och längre program på webben. Studien visar att ungdomar generellt sett är mest positiva till reklam och reklamfinansierade tjänster. MMS kommer även i fortsättningen bevaka reklamtoleransen på olika plattformar med stort intresse. DEL:0 10

11 Timeshift stort bland PVR-ägare 18% PVR penetrationens utveckling 2008:1-2009:1 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% RB 2008:1 RB 2008:2 RB 2009:1 Graf 0:4 - PVR-penetrationens utveckling Ett av de mest genomgående resultaten i tidigare Rörliga Bilder-undersökningar är viljan att själv kunna välja tiden för sitt tittande. Sofistikerade inspelningsapparater, så kallade PVR:er (även kallade hårddiskinspelare), ger goda möjligheter till tidsförskjutning av tittandet. PVR-innehavet har under det gångna året fördubblats och innehavet i åldersgruppen år och uppgår nu till 17 %. Rörliga Bilder 2009:1 visar att PVR är den inspelningsutrustning som används mest frekvent; 45 % av de som tittat på inspelat under de senaste tre dagarna använd sig av en PVR medan 30 % använde en VHS och 15 % en DVD-spelare som bränner till skiva. Detta innebär att PVR-användandet har fördubblats under det senaste året medan nyttjandet av VHS har halverats. Fördelning av tittande på olika plattformar PVR-ägare: Totalt 234 minuter Övrigt 2% Webbklipp 4% Köpvideo 3% Hyrvideo 1% Webbprogram 2% DEL:0 Nedladdat 6% Inspelat TV 72% Graf 0:5 - PVR-användares konsumtionsvanor 11

12 Rörliga Bilder 2009:1 visar att det inte bara är innehavet och användningsfrekvensen av hårddiskinspelare som har förändrats. PVR-ägare har även ett annat tittarbeteende än den genomsnittlige konsumenten. Detta yttrar sig i ett mer utpräglat timeshift-beteende; PVR-ägare timeshiftar en tiondel av sin totala tittartid och mer än 60 % av PVR-ägarna tittar på inspelat varje vecka. Jämför man det med den genomsnittlige respondenten finner man att både PVR-ägarnas veckoräckvidd och tittartidsandel för inspelat är dubbelt så stor som för genomsnittet. EPG, det vill säga en förprogrammerad elektronisk programguide som underlättar inspelning, möjligheten att förskjuta tittandet under tiden man spelar in, att kunna spola reklam på ett enkelt sätt, serieinspelning och att kunna välja tiden för sitt tittande är några faktorer som förklarar PVR-användarnas konsumtionsbeteende. Rörliga Bilder 2009:1 visar att PVR-innehavare har ett annat konsumtionsbeteende än den genomsnittlige respondenten. MMS kommer även fortsättningsvis följa upp PVR-innehav, användningsfrekvens och PVR-ägares konsumtionsbeteende för att se om beteendet består eller om det förändras. Under 2010 kommer MMS även börja rapportera om svenskarnas faktiska timeshift-beteende, med hjälp av mätningar i TV-tittarpanelen. Webb-TV en repristjänst Vilket är det vanligaste skälet till att du tittar på Webb-TV? Vet ej/minns ej Annan anledning DEL:0 När vill bli uppdaterad/informerad om ett ämne När jag har hört vänner, bekanta, familj prata om ett specifikt program När jag läst/hört/sett information om ett specifikt program på t.ex. webbsida, blogg, TV, etc. Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag använder Webb-TV som en repristjänst Jag tittar regelbundet på ett program på Webb-TV Graf 0:6 Anledningar till konsumtion av webb-tv 12

13 Sedan Rörliga Bilder 2008:1 har webb-tv-tjänsterna förbättrats, allt fler aktörer satsar på webb-tv och på kort tid har vi sett en utveckling där inte bara programutbuden blivit bättre och bredare. Det har även skett en utveckling av mer användarvänliga tjänster och kvaliteten på sändningarna har förbättrats. Även utländska serier och annat material dyker upp allt oftare och fler egenproduktioner hamnar på nätet direkt efter ordinarie TV-sändning. Man kan tycka att webbprogram borde vara en utmärkt plattform för den som själv vill välja tiden för sin konsumtion av TV-material men Rörliga Bilder 2009:1 visar att det vanligaste skälet till att man tittar på webb-tv är att man vill ta igen missade TV-sändningar. Hälften av webbprogramskonsumenterna, framförallt kvinnor och äldre anger att de huvudsakligen använder webb-tv som en repristjänst. Under det gångna året har allt fler börjat titta på webbprogram som sänds/har sänts på TV och en klar majoritet anger att de har tillgång till kanalen som programmet sändes på. Med andra ord flyttar en del av tittandet från TV:n till webben. Tre av tio webbprogramskonsumenter anger att de föredrar att följa det sedda programmet på webben för att de själva vill kunna välja tiden för tittandet medan sex av tio anger att de i huvudsak tittar på TV och endast använder webbprogram för att ta igen missade TV-sändningar. I Rörliga Bilder 2008:1 framkom det att VHS var det vanligaste sättet att ta igen missade TV-sändningar, följt av tittade på inspelat material på PVR och webb-tv på tredjeplats. Under året har stora förändringar skett; andelen som tar igen missade sändningar på webben har ökat med 70 % vilket innebär att 22 % av TV-tittarna främst använder webb-tv vid missade TV-sändningar. Därefter kommer tittande på inspelat material på PVR (19 %) och video (13 %). DEL:0 Under det gångna året har webbprogramstjänsterna blivit fler och bättre och fler har börjat använda dem. I tidigare Rörliga Bilder-undersökningar har det framkommit att möjligheten att själv kunna välja tiden för tittandet varit en viktig anledning till konsumtion av webbprogram. I denna studie kan vi visa att den mesta webbprogramskonsumtionen sker på grund av att man missat sändningar på TV och att man därmed använder webb-tv som en repristjänst. Det finns starka skäl att tro att tittarbeteendet på webbprogram kommer förändras när fler börjar använda tjänsterna och även på grund av IPRED-lagen. MMS kommer fortsätta att bevaka tittandet på webben i kommande Rörliga Bilder-undersökningar. 13

14 Tillsammanstittande vanligast på traditionella plattformar Sociala Plattformar Bärbart Nedladdat Webbprogram Webbklipp Mobil-TV Bio Hyrfilm Köpfilm Inspelat TV Ja, med en vän / flera vänner Ja, med sambo/respektive Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Vet ej Graf 0:7 Sällskap vid tittande på olika plattformar Rörliga Bilder 2009:1 undersöker i vilken grad man tittar tillsammans med andra på olika plattformar, vem man tittar tillsammans med och vilken uppmärksamhetsgrad man ägnar tittandet respektive sällskapet. Resultaten visar att tillsammanstittande sker främst på de traditionella plattformarna, huvudsakligen på bio, hyr- och köpvideo men även på TV och i något lägre utsträckning inspelat. I motsats till dessa finner vi webbplattformarna och de portabla plattformarna som sällan konsumeras tillsammans med andra. I synnerhet sker konsumtion av webbprogram och webbklipp på egen hand medan tillsammanstittandet är något högre för mobil-tv, bärbart och nedladdat. Tillsammanstittande på de traditionella plattformarna och inspelat sker främst i sällskap med sambo eller respektive, troligtvis för att dessa plattformar normalt sett konsumeras i hemmet. Bärbart, mobil-tv och bio konsumeras främst tillsammans med vänner medan tittande tillsammans med vänner och med sambo är ungefär lika vanligt vid konsumtion av webbklipp och webbprogram. DEL:0 Studien visar också att uppmärksamheten vid tillsammanstittande främst riktas mot det uppspelade materialet på plattformar där man ansträngt sig för att komma över ett innehåll (nedladdat och inspelat) alternativt betalat för det (bio, köp- och hyrvideo). I dessa fall rör det sig om material som man gärna vill se och därför sker konsumtionen på ett framåtlutat och aktivt sätt. I motsats till dessa plattformar fokuserar man på sällskapet vid tillsammanstittande på webbplattformar och portabla spelare. Dessa plattformar konsumeras normalt på egen hand och det är rimligt att anta att tillsammanstittande främst uppstår då man vill visa sitt sällskap ett speciellt innehåll, spela musik från YouTube genom sin mobiltelefon, eller diskutera materialet under tiden man tittar. TV står lite utanför de övriga plattformarna. Den mesta TV-konsumtionen sker i sällskap med någon men uppmärksamhetsgraden varierar. 14

15 Ungefär en tredjedel fokuserar huvudsakligen på programinnehållet medan två tredjedelar antingen riktar uppmärksamheten mot sitt sällskap eller intar ett mer neutralt beteende. Detta beror troligtvis på att TV-konsumtionskakan är så stor vilket ger upphov till en mängd olika konsumtionsbeteenden som innefattar såväl bakåt- som framåtlutat tittande, tittande som sker efter att någon sökt upp program som de velat se och tittande som uppstår sedan man zappat runt tills man hittat något som man börjat titta på. Rörliga Bilder 2009:1 visar att de så kallade traditionella plattformarna (TV, inspelat, bio, köp- och hyrvideo) i hög grad konsumeras i sällskap med andra medan webbaserade plattformar främst konsumeras på egen hand. Studien visar också att uppmärksamhetsgraden skiljer sig beroende på hur anskaffningen av materialet skett; har man ansträngt sig, genom att ladda ned eller spela in materialet alternativt betalat för det tittar man mer aktivt och det uppspelade materialet får merparten av uppmärksamheten. Vid tillsammanstittande på plattformar som främst konsumeras på egen hand ligger fokus på det sällskpaet snarare än det uppspelade materialet medan tittarbeteendet är utspritt vid tillsammanstittande på TV. DEL:0 15

16 Definition av olika plattformar Rörliga bilder kan konsumeras på en rad olika sätt. Vi har delat upp konsumtionen på tio olika plattformar. Definitionen av dessa plattformar har satts efter hur dessa uppfattas av konsumenten. Nedan presenteras samma definitioner som undersökningsdeltagarna fick ta del av. TV Vanlig TV - alla tänkbara TV-kanaler, t.ex. SVT1, TV4, Kanal 5, Webbklipp Kortare fristående klipp, eller klipp från längre program, BBC, olika betalkanaler m.fl. spelade på webbsidor (t.ex. Aftonbladet.se, TV4.se, YouTube, videobloggar, trailers m.fl.), vanligtvis kortare än Inspelat 15 minuter. Material som spelats in från TV på VHS, inspelningsbar DVD, hårddiskinspelare eller liknande. Webbprogram Hela program, serieavsnitt eller filmer spelade på webbsidor Köpvideo (DVD, VHS) Film, TV-serier o.s.v. som du eller någon du känner köpt på (t.ex. SVT.se, Kanal5.se, TV4 Anytime, Joost m.fl.), vanligtvis längre än 15 minuter. DVD eller VHS (betalda nedladdningar går in under kategorin nedladdat ) Nedladdat Film/TV-serier eller liknande som blivit nedladdat och Hyrvideo (DVD, VHS, på webben, IPTV) Film, TV-serier o.s.v. som du eller någon du känner hyrt. DVD, VHS, betal-on demandtjänster (på webben, t.ex. SF Anytime) eller liknande. sparats (ej sett på webbsidor) av dig eller någon annan och sedan setts på en TV- eller datorskärm. Det nedladdade materialet kan även ha varit utbränt till DVD, sparat på ett USB-minne eller liknande. Bio Film på bio. Mobil-TV TV-/videoklipp/-program i en mobiltelefon via 3G (dock ej material som sparats på en mobiltelefons minne). Bärbart Nedladdat på bärbar mediespelare - Rörliga bilder som setts på en bärbar mediespelare såsom ipod med video, mp3-spelare med video, PSP eller liknande. Rörliga bilder DEL:0 Traditonella plattformar (konsumeras på TV-apparater) TV Inspelat Webbplattformar Internetplattformar Webbklipp Webbprogram Köpvideo Hyrvideo Bio Bärbara plattformar Nedladdat Bärbart Mobil-TV Nedladdat Figur 0:8 Uppdelning över olika plattformar och samlingsnamn 16

17 DEL:0 17

18 Orientering till rapporten Rapporten är uppdelad i fem olika delar med olika perspektiv på konsumtion av rörliga bilder. Delarna i sin tur är uppdelade i olika kapitel. DEL 0: Sammanfattning Denna del sammanfattar undersökningens nyckelresultat, definierar plattformar samt inkluderar denna orientering för resten av rapporten. DEL 1: Konsumtion Denna del redovisar omfattningen av konsumtionen i form av räckvidd och tittartid, förändringar jämfört med tidigare mätningar samt visar sammanfattande information gällande konsumtionskontexter för plattformarna. DEL 2: Plattformar Denna del är undersökningens mest omfattande. Del 2 fördjupar sig i respektive plattform för att närmare studera samtligas unika egenskaper. Delen består av fem olika avsnitt. Det första handlar om TV och inspelat material, avsnitt två behandlar köp-, hyr- och biofilm, nummer tre studerar video på webben (klipp och program), fjärde avsnittet fokuserar på nedladdat och det femte och sista undersöker bärbara videospelare och mobil-tv. DEL 3: Innehåll Del 3 undersöker hur konsumtionsvanor för film och TV-serier sprids ut på olika plattformar. 17 filmer, 25 Sverigeaktuella TV-serier och 32 program samt 14 nyare TV-serier, som vid undersökningstillfället fått svensk distribution men varit frekvent nedladdade, undersöks. DEL 4: Bilagor Den avslutande delen beskriver metodval och datainsamlingsinformation samt bakgrundsfakta om respondenterna. DEL:0 DEL:1 DEL:3 DEL:4 18

19 19

20 DEL 1: Konsumtion [ sid ] Rapportens första resultatdel sammanfattar konsumtionen av rörliga bilder ur två aspekter. 1. Konsumtionens omfattning hur mycket och hur ofta konsumeras olika plattformar? 2. Konsumtionens kontext i vilka sammanhang konsumeras olika plattformar? Olika konsumtionsparametrar så som tidpunkt för konsumtion, plats och vilken genomsnittlig uppmärksamhet som tillägnas tittandet belyses för att skapa en grundläggande förståelse för hur konsumtion ter sig på olika plattformar. Grunden till denna del bygger på konsumtion som ägt rum under det senaste dygnet eller den senaste veckan. Det finns även en genomgång av tittandets utveckling för unga och äldre baserat på MMS tittarmätningar. 20

21 1 Konsumtionsomfattning Detta kapitel behandlar svenskars konsumtion av rörliga bilden på olika plattformar. Veckoräckvidder och genomsnittlig tittartid för olika målgrupper, främst uppdelade på kön och ålder, undersöks. Vi studerar även hur hög- respektive låginkomsttagares medievanor, mätt i tittartid och räckvidd skiljer sig åt. Vidare presenteras när på dygnet konsumtion på de olika plattformarna sker, i vilken mån man tittar tillsammans med andra samt vilken uppmärksamhet man ägnar tittandet vid tillsammanstittande. Förändringar från Rörliga Bilder 2008:1 och, i viss mån 2008:2, tas i beaktning. Kapitlet har en bas på 2837 respondenter. Räckvidd för olika plattformar TV fortsätter vara den största plattformen för rörlig bild. Under en vecka tittar inte mindre än 98 % av respondenterna på TV. Webbklipp är näst störst med en räckvidd på 58 %, följt av inspelat och köpfilm som når 31 % respektive 29 % av åringarna. Nedladdat är den femte största plattformen med en veckoräckvidd på 28 %. På det stora hela är storleksordningen, definierat i veckoräckvidd, i stort sett oförändrad. Enda skillnaden är att mobil-tv passeras av bärbart, vilket gör att mobil-tv är den minsta plattformen. Veckoräckvidd för olika plattformar Bärbart Nedladdat Webbprogram Webbklipp Mobil-TV Bio Hyrvideo Köpvideo år år år år år år DEL:1 Inspelat TV Graf 1:1 - Andel av respondenterna som konsumerat plattformen x de senaste sju dagarna(2837) 21

22 Skillnader mellan åldersgrupper TV fortsätter vara den största plattformen i samtliga åldersgrupper och räckvidden är jämnt fördelad över åldrarna. Liksom i de tidigare undersökningarna konsumerar yngre generellt sett rörliga bilder på fler plattformar än de äldre; de nyttjar de webbaserade plattformarna i högre grad, går på bio oftare och ser på hyr- och köpvideo i större utsträckning än de äldre. Även andelen unga som använder portabla spelare och mobiltelefoner för konsumtion av rörlig bild är större än andelen äldre som nyttjar dessa funktioner. Den enda plattformen som används i högre grad av äldre än yngre är inspelat. Endast 24 % av respondenterna mellan år anger att de tittat på inspelat under den senaste veckan. Motsvarande siffra för respondenterna mellan år är 34 %. Ungdomar, det vill säga åringar, tittar främst på webbklipp, nedladdat, köpfilm och webbprogram. Målgruppen unga vuxna, som är mellan år, har ett konsumtionsbeteende som påminner om ungdomarnas, med skillnaden att inspelat kommer på femte plats istället för webbprogram. För äldre vuxna är inspelat den tredje största plattformen efter TV och webbklipp och därefter kommer webbprogram och nedladdat på delad fjärdeplats. Räckvidd för olika plattformar, sammanfattande tabell år år år år år år år TV 98% 97% 98% 98% 98% 98% 98% Inspelat 18% 25% 34% 32% 34% 31% Köpvideo 44% 37% 35% 36% 26% 18 % 29% Hyrvideo 26% 18% 15% 8% 14% Bio 6% 5% 7% 5 % 8% Mobil-TV 8% 3% 5% 3% 2% 1% 3% Webbklipp 82% 82% 72% 65% 49 % 4 58% Webbprogram 33% 21% 19 % 16% 9% 18% Nedladdat 68% 52% 46% 31% 16% 28% Bärbart 18% 8% 5% 5% 1% 6% Tabell 1:2 Tittat på plattform x senaste sju dagarna(2837) DEL:1 22

23 Veckoräckviddens utveckling i förhållande till ålder. 10 Utveckling av veckoräckvidd mellan olika åldersgrupper - samtliga plattformar år år år år år år Graf 1:3 Veckoräckvidd som funktion av ålder (2837). TV Inspelat Köpvideo Hyrvideo Bio Mobil-TV Webbklipp Webbprogram Nedladdat Bärbart Linjediagrammet visat veckoräckvidden för samtliga plattformar som funktion av ålder. Förutom TV och inspelat sjunker veckoräckvidden med stigande ålder för samtliga plattformar. Även de kommande tre diagrammen visar räckvidden som funktion av ålder men uppdelat i traditionella, webbaserade och portabla plattformar. 10 Utveckling av veckoräckvidd mellan olika åldersgrupper - traditionella plattformar TV Inspelat Köpvideo Hyrvideo Bio år år år år år år Graf 1:4 - Veckoräckvidd som funktion av ålder Traditionella plattformar (2837). DEL:1 I räckviddsdiagrammet för de traditionella plattformarna framgår att TV-tittandet är jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. I stort sett alla tittar på TV minst en gång i veckan. För inspelat stiger räckvidden med ålder, med undantag av åringar, vars räckvidd är i nivå med de äldres, vilket beror på att de ofta bor hos sina föräldrar och kan nyttja deras inspelningsutrustning. När det gäller köp- och hyrvideo är de ungas räckvidd mer än dubbelt så hög som äldres. Bioräckvidden för åringar är dubbelt så hög som för åringar och fyra gånger högre än i övriga åldersgrupper. 23

24 Utveckling av veckoräckvidd mellan olika åldersgrupper - webbplattformar år år år år år år Webbklipp Webbprogram Nedladdat Graf 1:5 - Veckoräckvidd som funktion av ålder Webbplattformar (2837). Unga utnyttjar de webbaserade plattformarna i betydligt högre utsträckning än äldre. 80 % av alla mellan år uppger att de har tittat på webbklipp den senaste veckan. Motsvarande siffra för de mellan år är 40 %. Nästan sju av tio i den yngsta åldersgruppen har tittat på nedladdat medan endast 10 % av åringarna konsumerat nedladdat material åringar tittar mest på webbprogram följt av åringar medan de äldsta är de som tittar minst. Utveckling av veckoräckvidd mellan olika åldersgrupper - portabla plattformar år år år år år år Mobil-TV Bärbart Graf 1:6 - Veckoräckvidd som funktion av ålder Portabla plattformar (2837). DEL:1 Även för de portabla plattformarna är räckvidden högre i de yngre målgrupperna och faller med ökad ålder. Nästan 20 % av åringarna har sett rörlig bild på en bärbar mediespelare under den senaste veckan och 8 % har tittat på mobil-tv. 24

25 Skillnader mellan könen Män och kvinnor har liknande medievanor när gäller de traditionella plattformarna, även om männen ligger några procentenheter över kvinnorna. När det gäller de webbaserade och de portabla plattformarna finns det dock skillnader. Till exempel tittar 67 % av männen på webbklipp och 35 % på nedladdat under en vecka jämfört med 48 % respektive 21 % av kvinnorna. 8 % av männen och 3 % av kvinnorna tittar på bärbart. Går man ytterligare ett steg och studerar räckvidd med hänsyn till både ålder och kön blir skillnaderna tydligare. Exempelvis konsumerar nästan 70 % av männen mellan nedladdat material minst en gång per vecka medan motsvarande siffra för kvinnor i samma åldersgrupp är 48 %. Män mellan år konsumerar flest plattformssorter. Störst räckviddsskillnader jämfört med andra åldersgrupper syns för webbplattformarna och de portabla plattformarna. Äldre kvinnor kommer i kontakt med det lägsta antalet plattformar under en vecka, dock har fler provat att se nyare, digitala plattformar i denna mätning än för ett år sedan (se förändringar frän föregående mätning.) Räckviddsförändringar mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper Män Kvinnor Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år TV 98% 97% 96% 94% 99% 98% 99% 98% Inspelat 33% 29% 28% 17% 33% 31% 35% 32% Köpvideo 27% 38% 42% 38% 33% 23% 19% Hyrvideo 14% 13% 23% 17% 17% 9% 9% Bio 8% 8% 17% 12% 6% 5 % 5% 8% Mobil-TV 4% 1% 8% 2% 5% 2% 2% 1% Webbklipp 67% 48% 88% 75% 78% 55% 53% 34% Webbprogram 15% 35% 28 % 23% 16% 13% Nedladdat 35% 21% 69% 48% 45% 26% 16% 8% Bärbart 8% 3% 21% 5% 8% 3% 4% 1% Tabell1:7 - Ttittat på plattform x under de senaste sju dagarna. Räckviddsförändringar mellan Rörliga Bilder 2008:1 och 2009:1 DEL:1 Fältperioden för Rörliga Bilder 2008:1 genomfördes i november Under året har det skett en del markanta räckviddsförändringar för vissa plattformar; inspelat går ned med 16 procentenheter till 30 % i denna studie, mobil-tv minskar med 4 procentenheter, vilket motsvarar en minskning med 57 %, och räckvidden för webbklipp går ned från 66 % till 58 %. Minskningen för inspelat och mobil-tv är genomgående för alla åldersgrupper. Men åringarna ökar sin webbklippskonsumtion samtidigt som andra åldersgrupper minskar sin. Under det senaste året har innehavet inspelningsutrustning minskat något. I Rörliga Bilder 2008:1 angav var femte respondent att de inte har någon inspelningsutrustning. I denna studie har innehavet minskat med två procentenheter. Allt färre använder sin videoapparat; 25

26 endast 31 % av videoinnehavarna har tittat på inspelat den senaste veckan. I mätningen som ägde rum för ett år sedan var motsvarande andel 52 %. Videoinnehavare har inte ersatt sin gamla inspelningsutrustning i takt med att de slutat använda den. Undersökningens resultat visar också att en viss konsumtion av inspelat har ersatts av webbprogramtittande som används som en repristjänst, se exempelvis graf 2:25 och graf 2:107. Att mobil-tv minskar kan vara en följd av de förbättrade möjligheterna att titta på webbklipp och webbprogram i mobilen; en femtedel av de som har en smartphone och har tittat på webbklipp senaste veckan tittade med hjälp av sin mobil. Mobil-TV-tittandet kan även påverkas av trafikkostnader och långa laddningstider. Ytterligare en anledening till den minskade konsumtionen är att flera mobiloperatörer hade kampanjer för mobil-tv under förra årets fältperiod. Denna rapport visar att många är missnöjda med utbudet på mobil-tv (se graf 2:156). Att webbklipp minskar är en följd av en trötthet på den typen av innehåll; studier visar att man är trött på att se en relativt lång preroll (reklam som spelas upp i inledningen av ett klipp) för ett kort klipp. Samtidigt finns det tendens till mognad hos användarna som yttrar sig i att de tagit steget från korta klipp till längre webbprogram. Detta har fått till följd att räckvidden för webbprogram ökar. Ökningen är särskilt stark bland åringar, som ofta kan betecknas som så kallade early adopters, vilket innebär att de är snabbare än andra på att ta till sig ny teknik, vilket kan vara ett av skälen till den kraftiga ökningen i målgruppen. Ett annat skäl är att denna åldersgrupp ofta saknar inspelningsutrustning och därför använder webb-tv för att ta igen missade TV-sändningar. TV-räckvidden stiger, speciellt i de yngre åldersgrupperna, medan den ligger i stort sett oförändrad bland de äldre. Utifrån MMS TV-tittarmätningar är detta en helt normal utveckling; den genomsnittlige svensken tittar mer och längre på TV under höst och vinter med en topp under december månad. Denna utveckling beror bland annat på att vi spenderar mer tid hemma under de mörka månaderna och mer tid vid TV:n. Utbudet är ofta starkt med finaler i diverse underhållningsprogram och populära TV-serier brukar rulla som bäst. DEL:1 Minskningen i räckvidd för köpvideo hänger troligtvis ihop med det ökade TV-tittandet; ett ökat TV-tittande försvårar rimligtvis en ökning av köpvideo då tidsbudgeten är begränsad och meningen i att konsumera TV och köpvideo samtidigt är låg. Köpvideo påverkas även av nedladdatkonsumtionen, som visserligen ligger kvar på samma nivå som ifjol för åringar men som förändrats kraftigt i vissa målgrupper. Till exempel har åringar ökat sin konsumtion med 11 procentenheter under året. Det är intressant att det råder ett negativt förhållande mellan köpvideo och nedladdat i flera målgrupper; då räckvidden för köpvideo ökar sjunker den för nedladdat och tvärtom. Räckvidden för bio och hyrvideo har inte förändrats på total nivå under det gångna året, men precis som för nedladdat sker det förändringar i vissa målgrupper. Konsumtionen av hyrvideo flyttar från unga vuxna (26-40 år) och åringar till ungdomar (16-25) och åringar. Även när det gäller bioräckvidd sker en omflyttning från unga vuxna till ungdomar. Konsumtionen av rörlig bild på bärbar spelare ökar med en procentenhet totalt sett. 26

27 I Rörliga Bilder 2008:1 var det en stor andel kvinnor mellan år som angav att de aldrig tittat på flera av plattformarna. I mätningen till denna rapport kan vi se en förändring; allt fler äldre kvinnor tittar på nya, digitala plattformar: 47 % anger att de aldrig har sett på nedladdat (minskning från 57 %) och 50 % anger att de aldrig har sett på webbprogram (minskning från 56 %). 17 %, en lika stor andel som i fjol, anger att de aldrig har sett på webbklipp. Räckviddsförändringar för respektive plattform år år år år år år år TV 2% / 2% 5% / 5% 4% / 4% / 1% /1% / 2% / 2% Inspelat -16%/-35% -24%/-57% -22% /-47% -21% /-38% -19% /-37% -9% /-21% -16% /-34% Köpvideo -4%/-8% 7%/23% -5%/-13% -6%/-14% -5%/-16% / -2%/-6% Hyrvideo 2%/ 8% 2%/ 13% -2%/-9% -6%/-29% -7%/-41% 2%/ 33% / Bio 7%/ 54% / -4%/ -4-5%/ -5 2%/ 4-2%/ -29% / Mobil-TV -2% /- -5% /-63% -4%/-44% -4%/-57% -3%/-6-3%/-75% -4%/-57% Webbklipp -4%/-5% 6%/8% -5%/-6% -8%/-11% -11%/-18% -11%/-22% -8%/-12% Webbprogram -2%/-6% 8%/32% 1%/5% -2%/- 2%/14% -3%/-25% 1%/6% Nedladdat 11%/19% -2%/-4% 5%12% -4%/-11% / 2%/25% / Bärbart 3%/ / 3%/6-1%/-17% 2%/67% 1%/ Tabell 1:8 Räckviddsförändringar mellan RB2008:1 och RB 2009:1 i procentenheter/procent Räckviddsskillnad för olika plattformar Bärbart Nedladdat Webbprogram Webbklipp Mobil-TV Bio Hyrvideo RB 2008:1 RB 2009:1 Köpvideo Inspelat TV Graf 1:9 - Räckviddsskillnader för olika plattformar mellan RB 2008:1 och RB 2009:1. Sammanfattning: Räckvidd för olika plattformar DEL:1 Färre tittar på inspelat, webbklipp, köpvideo och mobil-tv än för ett år sedan, medan vecko-räckvidden för TV och webbprogram ökar. Det finns indikationer på att tittandet på webben mognar och att man övergår från att titta på webbklipp till att titta på webbprogram. Andelen äldre kvinnor som tittar på nyare digitala plattformar som nedladdat och webbprogram ökar. 27

28 Analys: TV-tittandets utveckling Följande statistik är tagen ur MMS tittardata från de senaste nio åren och ska ses som en bakgrund till varför initiativet till Rörliga Bilder har tagits. Observera att metoderna mellan MMS tittarmätningar och Rörliga Bilder-studien skiljer sig åt. MMS mätningar av TV-tittande Sedan 1993 genomför MMS elektroniska TV-mätningar med hjälp av så kallade People Meters. Mätningarna bygger på att medlemmarna en tittarpanel, representativ för den svenska befolkningen, rapporterar sitt TV-tittande med hjälp av en mätare (peoplemeter) som finns kopplad till varje TV-apparat i hemmet och med all kringutrustning, som TV-spel, videoapparater och PVR:er (hårddiskinspelare) anslutna. Mätaren registrerar vad panelhushållet tittar på och töms varje natt vilket gör att MMS kan leverera tittarsiffror nästföljande vardag. Tittarpanelen består för närvarande av rapporterande hushåll om individer. TV-tittandets utveckling Möjligheterna till att konsumera rörliga bilder på olika plattformar har ökat kraftigt under de senaste åren. Allt fler svenskar skaffar sig hemdatorer och bredbandsuppkopplingarna blir allt snabbare. Idag har fyra av fem svenskar internettillgång i hemmet och 85 % av dessa har bredbandsuppkoppling. Under det senaste året har även penetrationen för mobiltbredband ökat kraftigt och därmed är inte längre internetsurfandet begränsat till hemmet eller arbetsplatsen. Det höga innehavet av datorer med internetuppkoppling har skapat helt nya möjligheter att konsumera rörlig bild, till exempel genom nedladdning och webb-tv. Tillgängligheten på TV-material och annan rörlig bild ökar ytterligare då mobiltelefoner blivit allt mer sofistikerade med internetuppkoppling och större skärmar. Dessa funktioner har gjort det lättare att titta på mobil-tv och möjligheten till att konsumera såväl kortare som längre webbklipp på mobiltelefonen har ökat. Trots de nya möjligheterna för konsumtion av rörliga bilder har TV-tittandet hållit sig på en konstant nivå, och till och med ökat sedan TV-tittandets utveckling, DEL: år Graf 1:10 TV-tittandets utveckling Källa: MMS People meter- 28

29 I Rörliga Bilder 2008:1 konstaterade vi att 2007 var ett år då klyftan mellan unga och äldres TV-tittarvanor växte; de äldre tittade allt mer och unga allt mindre i jämförelse med året innan. I synnerhet var det äldre kvinnor, men även äldre män, som ökade sitt tittande medan de ungas tittartid nådde bottennivåer. Undersökningen visade att de unga ersatt sitt TV-tittande med konsumtion på nya plattformar. Skillnaderna fortsätter att öka; visserligen stannar tittartiden för unga kvinnor och äldre män kvar på fjolårets nivåer men de unga männens tittartid fortsätter att sjunka och de äldre kvinnornas fortsätter att öka. I Rörliga Bilder 2008:1 kunde vi konstatera att de skilde drygt 60 minuter mellan unga män, som tittar minst på TV, och äldre vuxna, som tittar mest. I denna undersökning är tidsskillnaden nästan 80 minuter. 200 Dagligt TV-tittande män och kvinnor Tittartid i minuter Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 1:11 Tittartidens utveckling i olika målgrupper. Källa MMS people meter Dessa uppgifter är av central betydelse för kommande delar av rapporten och ger upphov till ett antal frågor som Vad är den sammanlagda konsumtionstiden för rörliga bilder hos unga och äldre? och Har det minskade TV-tittandet ersatts av konsumtion på andra plattformar? Dessa frågor, och mycket annat, kommer att besvaras i kommande kapitel. De data som resten av rapporten baseras på bygger på Rörliga-Bilder-undersökningens resultat och inte MMS TV-tittarmätningar. DEL:1 Sammanfattning: TV-tittandets utveckling Under 2008 minskar de unga männens genomsnittliga tittartid med 9 % medan de äldre kvinnornas ökade med 5 %. Tittartiden för unga kvinnor och äldre män är oförändrad. Skillnaden i daglig konsumerad TV-tid mellan äldre kvinnor och unga män är nästan 80 minuter. 29

30 Konsumtionstid för olika plattformar Resultaten nedan bygger på data från denna undersökning och inte på MMS tittarmätningar. Den genomsnittlige åringen ägnar dagligen 213 minuter åt konsumtion av rörliga bilder, vilket är en minut lägre än för ett år sedan. TV fortsätter vara den plattform där den huvudsakliga konsumtionen sker följt av nedladdat. I Rörliga Bilder 2008:1 var inspelat den näst största plattformen med webbklipp och nedladdat på tredje plats. I denna mätning tappar inspelat 2 procentenheter och webbklipp en procentenhet vilket gör att de ligger på en delad tredjeplats i konsumtionstid. Köpfilm, vars tittartidsandel ökar från 3 % till 4 % är den fjärde största plattformen. Skillnader mellan åldersgrupper Unga spenderar mest tid på konsumtion av rörliga bilder och är de som sprider ut sitt tittande på flest plattformar. Under en dag spenderar en genomsnittlig respondent mellan år 233 minuter på konsumtion av rörlig bild, vilket är en ökning med 6 minuter från 2008:1-undersökningen. Unga lägger 63 % av sin tittartid på TV:n. Nedladdat är den näst största plattformen för unga mätt i tittartid, följt av webbklipp och köpfilm. Äldre respondenter Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 233 minuter Webbklipp 9% (+1%) Köpvideo 5% Övrigt 3% Hyrvideo 2% Webbprogram 3% (+1%) (mellan år) konsumerar i genomsnitt 203 minuter rörlig bild per dag, vilket är en minskning med 4 minuter från den 2008 års första Rörliga Bilder-rapport. TV och inspelat fortsätter att vara de största plattformarna, med webbklipp och köpvideo på delad tredje plats. Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 213 minuter Övrigt 2% Webbklipp 5%(-1%) Nedladdat 6% Inspelat 5%(-2%) Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 203 minuter Nedladdat 2% Inspelat 6% (-1%) Köpvideo 4%(+1%) Övrigt Webbklipp 2% 3% (-1%) Hyrvideo 1% Webbprogram 1%(+1%) Graf 1:12 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (16-65 år; förändringar från 2008:1 i procentenheter inom parentes)(2837) Köpvideo 3% Hyrvideo 1% (-1%) TV 76% (+1%) DEL:1 Nedladdat 12% Inspelat 3% (-1%) TV 63% (-2%) TV 83% (+3%) Graf 1:13 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (16-30 år; förändringar från 2008:1 i procentenheter inom parentes) (818) Graf 1:14 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (31-65 år; förändringar från 2008:1 i procentenheter inom parentes) 30

31 Det råder klara skillnader mellan ungas och äldres tidsfördelning mellan olika plattformar, särskilt när de gäller de webbaserade. Unga tittar i genomsnitt 56 minuter om dagen på webbplattformar medan den genomsnittliga tittartiden för de äldre är 13 minuter på dessa plattformar. Generellt sett sjunker tittartiden på webbplattformarna med ökande ålder samtidigt som tittartiden på TV stiger med ökande Tittartid - Internetrelaterade plattformar Korta videoklipp på webbsida Längre program på webbsida Nedladdat på datorskärm/tv Nedladdat på bärbar mediespelare ålder år år år år år år Fördelning av tittande på olika plattformar, komplett tabell. Graf 1:15 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt?(2837) år år år år år år år TV 140 (-) 142 (-2) 161 (+6) 165 (+3) 175 (+13) 167 (-3) 162 (+2) Inspelat 7 (-3) 6 (-1) 6 (-8) 12 (-5) 11 (-1) 13 (-2) 11 (-3) Köpvideo 17 (+6) 13 (+2) 7 (-4) 8 (-) 8 (-) 4 (+1) 8 (+1) Hyrvideo 5 (+1) 3 (-1) 7 (+5) 4 (-2) 2 (-) 1 (-) 3 (-) Bio 2 (-) 4 (+3) 0 (-2) 1 (+1) 2 (+1) 1 (-) 2 (+1) Mobil-TV 2 (+2) 2 (+2) 1 (-) 0 (-) 0 (-) 0 (-) 1 (+1) Webbklipp 27 (-3) 19 (+3) 15 (+1) 10 (-2) 6 (-2) 4 (-2) 10 (-2) Webbprogram 10 (+3) 8 (+4) 4 (-) 2 (-1) 2 (+1) 1 (-) 3 (-) Nedladdat 41 (+18) 30 (-11) 16 (-) 11 (-2) 5 (-) 2 (-) 12 (-) Bärbart 5 (+3) 3 (-2) 1 (-) 1 (-2) 1 (-) 0 (-) 1 (-) Totalt 256 (+27) 230 (-3) 218 (-2) 214 (-10) 212 (+12) 193 (-6) 213 (-1) Tabell 1:16 - Du har angett att du tittat på plattform x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? Enhet min/dag(2837) Förändringar från Rörliga Bilder 2008:1 DEL:1 Den genomsnittliga tittartiden för åringar uppgår till 213 minuter per dygn i denna undersökning, vilket är en minut lägre än för ett år sedan. Tittartidsandelarna för TV och köpvideo ökar med varsin procentenhet medan webbklipp och inspelat tappar tittartidsandelar, vilket beror på att unga konsumerar mindre inspelat och äldre mindre webbklipp än tidigare. Följden blir ett minskat antal konsumerade minuter för gruppen år. För de unga är konsumtionen av nedladdat oförändrad medan både webbklipp och webbprogram konsumeras alltmer. Samtidigt minskar de unga sin konsumtion av TV och inspelat jämfört med föregående år. De äldre tittar mindre på hyrfilm än för ett år sedan vilket leder till en lägre tittartidsandel. TV och inspelat ökar med tre respektive en procentenhet. Detta kompenserar för de ungas minskade tittande och gör att båda plattformarna ökar sina tittartidsandelar i åldersgruppen år. Att köpvideo ökar på aggregerad nivå beror på att antalet konsumerade minuter i åldersgruppen år stiger. Hyrvideo, webbprogram och övrigt i år ligger kvar på samma nivåer som i RB 2008:1. 31

32 En av de mest påtagliga förändringarna från RB 2008:1 är den ökade tittartiden för nedladdat i åldersgruppen år. I RB 2008:1 tittade respondenterna mellan år på nedladdat i genomsnitt 23 minuter per dag. I mätningarna för denna rapport tittar de i genomsnitt 41 minuter en ökning med 56 %. Det omvända gäller för respondenterna i åldersgruppen år. Här har andelen för nedladdat sjunkit från 41 minuter till 30 minuter. Respondenterna i åldersgruppen år söker sig istället till de andra webbplattformarna; tittartiden för webbklipp ökar med 3 minuter och den genomsnittliga konsumtionen webbprogram ökar med 4 minuter och uppgår nu till 8 minuter i genomsnitt. De yngsta respondenternas byter konsumtion av webbklipp mot webbprogram: webbklipp minskar med tre minuter medan webbprogram ökar med lika mycket. Ytterligare nedbrytningar I Rörliga Bilder 2008:2 infördes tre nya ålderskategorier i undersökningen. Anledningen var att det gick att skönja konsumtionsskillnader mellan dessa och de ursprungliga två var därför inte tillräckliga. De nya grupperna definierats enligt följande: ungdomar (16-25 år), unga vuxna (26-40 år) samt äldre vuxna (41-65 år). Eftersom dessa åldersgrupper inte var tillgängliga i 2008:1-undersökningen görs jämförelser med Rörliga Bilder 2008:2, som genomfördes under våren Skillnader mellan åldersgrupper år Ungdomarnas totala tittartid uppgår i denna rapport till 242 minuter. I Rörliga Bilder 2008:2 var den totala tittartiden i målgruppen 229 minuter. Trots att TV:s tittartidsandel sjunker med fyra procentenheter är det fortfarande den största plattformen. Inspelat, hyrvideo och bärbart tappar tittartidsandelar jämfört med vårens mätning. Webbplattformarna ökar sina tittartidsandelar med varsin procentenhet, vilket även gäller köpvideo och bio. Nedladdat är den näst största plattformen i åldersgruppen med en tittartidsandel på 14 % följt av webbklipp med en andel på 10 %, därefter kommer köpvideo och webbprogram. Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 242 minuter Köpvideo 6% (+1%) Övrigt 4% (+2%) Webbklipp (+1%) Nedladdat 14% (+1%) Inspelat 3% (-1%) Hyrvideo 1% (-1%) Webbprogram 4% (+1%) Graf 1:17 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (16-25 år; förändringar i procentenheter från 2008:2 inom parentes)(580) TV 58% (-4%) DEL:1 32

33 26-40 år Konsumtionen av rörlig bild för de unga vuxna stiger med 15 minuter från RB 2008:2 till denna undersökning och den genomsnittliga konsumtionen är därmed 218 minuter per dag. Konsumtionen av webbklipp och nedladdat ökar medan TV tappar två procentenheter. De övriga plattformarna behåller sina andelar från vårens undersökning. I och med att webbklipp och nedladdat ökar sina tittartidsandelar är de nu de näst största plattformarna i gruppen medan inspelat är den tredje största. Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 218 minuter Webbklipp 6% (+1%) Nedladdat 6% (+1%) Inspelat 5% Hyrvideo Köpvideo 2% Webbprogram Övrigt 4% 1% 1% TV 75% (-2%) Graf 1:18 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (26-40 år; förändringar i procentenheter från 2008:2 inom parentes)(820) DEL: år Äldre vuxna ägnar en allt större del av sin konsumtion av rörliga bilder till TV-tittande medan konsumtionen av nedladdat, webbklipp och webbprogram minskar. Att andelen övrigt (här ingår hyrvideo, bärbart, webbprogram, mobil-tv och bio) ökar beror på att webbprogram är inkluderat bland de övriga i denna rapport i och med att konsumtionstiden sjunkit och tittartidsandelen därmed understiger 1 % av totaltittandet. De äldre vuxna ägnar 85 % av sitt tittande åt TV, inspelat ägnas näst högst tittartid, följt av köpvideo. I Rörliga Bilder 2008:2 delades tredjeplatsen av köpvideo och webbklipp. I och med att webbklipp minskar 1 procentenhet är det numera den fjärde största plattformen i åldersgruppen år. Äldre vuxna tittar i genomsnitt 199 minuter per dag på rörlig bild. Fördelning av tittande på olika plattformar år: Totalt 199 minuter Nedladdat 1% Inspelat 6% Webbklipp 2% (-1%) Övrigt 3% (+1%) TV 88% (+2%) Graf 1:19 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? år; (förändringar i procentenheter från 2008:2 inom parentes)(1437) 33

34 Konsumtion av webbplattformar 60 Konsumtion för de som tittat på webbklipp 50 Tittartid i minuter år år 10 0 RB 2007 RB2008:1 RB2009:1 Graf 1:20 Tittartid för webbklipp för de som tittat senaste 24 timmarna 100 Konsumtion för de som faktiskt tittat på webbprogram Tittartid i minuter år år 0 RB 2007 RB2008:1 RB200:1 Graf 1:21 Tittartid för webbprogram för de som tittat senaste 24 timmarna De som tittat på webbprogram och webbklipp under senaste 24 timmarna tittar längre i denna rapport än i tidigare mätningar. För webbklipp har konsumtionen i åldersgruppen år stigit från 42 minuter per dag i Rörliga Bilder 2007 till 53 minuter per dag i denna studie. För åringar stiger tittandet från 18 minuter till 33 minuter. Det senaste året har dock webbklippstittandet bland åringar stannat av. DEL:1 Även tittandet på webbprogram ökar stadigt; åringar som tittat på webbprogram de senaste 24 timmarna har ökat sin konsumtion med 23 minuter per dag, från 66 minuter i RB 2007 till 89 minuter i denna rapport. De äldre som tittar på webbprogram ökar sin konsumtion med 24 minuter per dag, från 48 minuter till 72 minuter sedan RB

35 Räckvidd, konsumtionstid och konjunkturoro I denna rapport frågar vi samtliga respondenter om de är oroliga för den rådande lågkonjunkturen. 38 % anger att konjunkturen oroar dem medan 60 % svarar att de inte oroar sig. Undersökningen visar att det finns skillnader i konsumtionsvanor mellan de som oroar sig över lågkonjunkturen och de som inte gör det. De som anger att de är oroliga tittar på fler plattformar per vecka. Undantagen är köpvideo och webbklipp, som konsumeras mer respektive lika mycket i gruppen som inte oroas över konjunkturen. Orolig Inte orolig TV 99% 97% Inspelat 33% 29% Köpvideo 27% Hyrvideo 14% 13% Bio 9% 7% Mobil-TV 4% 2% Webbklipp 58% 58% Webbprogram 19% 17% Nedladdat 28% Bärbart 7% 4% Tabell1:22 Plattformsräckvidd för de som är oroliga respektive inte oroliga över konjunkturen. Även tittartiden skiljer sig mellan grupperna. De som är oroliga konsumerar i genomsnitt 231 minuter rörlig bild per dag medan de som inte är oroliga konsumerar 202 minuter, en skillnad på 13 %. Båda grupperna tittar till störst del på TV. De som inte är oroliga över konjunkturen ägnar en större del av sin konsumtion åt hyr- och köpvideo än de oroliga som i högre grad konsumerar webbprogram och inspelat. Tittartidsandelarna för nedladdat och webbklipp är lika stor i båda grupperna. MMS vill påpeka att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar sambandet mellan oro kring konjunkturen och konsumtion av rörlig bild. Dock är ålder och könsfördelning jämnt fördelat mellan de två grupperna. DEL:1 35

36 Fördelning av tittande på olika plattformar. Inte orolig över rådande lågkonjunktur: Totalt 202 minuter Övrigt 1% Webbklipp 5% Köpvideo 4% Hyrvideo 2% Webbprogram 1% Nedladdat 6% Inspelat 4% TV 77% Graf 1:23 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (Inte orolig över rådande lågkonjunktur)(1709). Fördelning av tittande på olika plattformar. Orolig över rådande lågkonjunktur: Totalt 231 minuter Webbklipp 5% Nedladdat 6% Köpvideo 3% Övrigt 2% Hyrvideo 1% Webbprogram 2% Inspelat 6% TV 75% Graf 1:24 - Du har angett att du har tittat på medium x under de senaste 24 timmarna. Hur länge tittade du då totalt? (Orolig över rådande lågkonjunktur)(1103). DEL:1 Räckvidd och tittartid för personer med sofistikerad utrustning. Viss teknisk utrustning underlättar konsumtionen av rörliga bilder. Det är till exempel lättare att titta på inspelat om man har bra inspelningsutrustning. Nedan presenteras räckvidd och tittartid för de som har utrustning som påverkar konsumtionen. Det rör sig om respondenter med IPTV, PVR (hårddiskinspelare) och dator-tv-koppling. 36

37 IPTV Personer som får sina TV-sändningar distribuerade genom så kallad IPTV, det vill säga genom bredbandsuttaget, ägnar mer tid åt konsumtion av webbprogram och webbklipp än andra; bland IPTV-innehavarna är veckoräckvidden för webbklipp 64 % (att jämföra med 58 % i gruppen i gruppen år) och veckoräckvidden för webbprogram 18 %, vilket är lika högt som för den genomsnittlige respondenten. De som har tillgång till IPTV i hemmet tittar 77 % mer på webb-tv än den genomsnittlige respondenten (23 minuter jämfört med 13 minuter). En förklaring till detta skulle kunna vara att IPTV-innehavarna kan komma åt webb-tv-sidor, till exempel SVT Play, genom TV:n med hjälp av sitt IPTV-abonnemang, utan att behöva någon koppling mellan TV och dator. En annan tänkbar orsak till den höga konsumtionen är att de som skaffat IPTV är snabba på att anamma ny teknik och därför tagit till sig de nya plattformarna i högre grad än andra. PVR (Hårddiskspelare) 61 % av de som har tillgång till en hårddiskinspelare i sitt hem tittar på inspelat varje vecka, vilket kan jämföras med 31 % för den genomsnittlige respondenten. PVR-ägare ägnar mer tid åt konsumtion av rörlig bild än genomsnittet 234 minuter att jämföra med 213 minuter för den genomsnittlige åringen. Konsumtionstiden för inspelat är 13 minuter högre för PVR-innehavare än genomsnittet och 12 minuter högre än för VHS-innehavarna. Dator-TV-koppling Personer med datorn kopplad till TV:n använder sig i hög grad av de webbaserade plattformarna. 58 % av samtliga mellan år tittar på webbklipp varje vecka, 18 % tittar på webbprogram och 28 % på nedladdat. Av de med dator-tv-koppling är det 72 % som tittar på webbklipp, 27 % på webbprogram och 55 % på nedladdat. Respondenter med dator-tvkoppling ägnar 70 % mer tid per dag åt konsumtion av webbklipp, 67 % mer tid åt webbprogram och mer än dubbelt så mycket tid på konsumtion av nedladdat, än vad genomsnittet gör. Sammanfattning: Konsumtionstid Det totala tittandet på rörlig bild uppgår till 213 minuter per dag, vilket är en minut mindre än för ett år sedan. DEL:1 Sett till tittartidsandelar har konsumtionen av TV, webbprogram och köpfilm ökat medan den har minskat för inspelat och webbklipp. Unga lägger en större del av sin konsumtionstid till tittande på webben medan äldre tittar mer på TV och inspelat. Unga tittar i genomsnitt 56 minuter per dag på webbaserade plattformar medan äldre i genomsnitt 13 minuter på den typen av plattformar. 37

38 Kontext för konsumtion Tid för konsumtion Fördelning av respektive plattforms tittartid över dygnet TV Inspelat Köpfilm Hyrfilm Bio Mobil-TV Webbklipp Morgon Förmiddag Eftermiddag Förkväll Kväll Natt Webbprogram Nedladdat Bärbart Graf 1:25 - Tittat på medium X: Under vilka tider tittade du under det senaste dygnet? Fördelning av respektive plattforms tittartid över dygnet Grafen ovan visar när på dygnet konsumtion av olika plattformar sker. Den huvudsakliga konsumtionen sker under primetime men en betydande andel sker även under förkvällen, det vill säga mellan klockan Webbklipp och webbprogram konsumeras till stor del under för- och eftermiddagen medan konsumtionen på de portabla plattformarna, mobil-tv och bärbart, är jämnt utspridd under över dygnet. De traditionella plattformarna och nedladdat konsumeras främst på kvällen. Kommande grafer visar när på dygnet konsumtion på olika plattformar ägt rum, nedbrutet på traditionella, webbaserade och mobila plattformar. DEL:1 38

39 9 Tid för konsumtion - samtliga plattformar TV Inspelat Köpfilm Hyrfilm Bio Mobil-TV Webbklipp Webbprogram Nedladdat Bärbart Morgon Förmiddag Eftermiddag Förkväll Kväll Natt Graf 1:26 - Tittat på medium X: Under vilka tider tittade du under det senaste dygnet? Tid för konsumtion - traditionella plattformar TV Inspelat Köpfilm Hyrfilm Bio Morgon Förmiddag Eftermiddag Förkväll Kväll Natt Graf 1:27 - Tittat på medium X: Under vilka tider tittade du under det senaste dygnet? Tittandet på de traditionella plattformarna sker främst under primetime, det vill säga mellan klockan Nära 80 % av de som tittar på TV gör det under kvällstid. 20 % av respondenterna uppger även att de tittar på TV på morgonen. Biobesök sker i huvudsak under kvällstid men en stor andel av biotittandet sker redan under förkvällen. DEL:1 39

40 7 Tid för konsumtion - Webbplattformar Webbklipp Webbprogram Nedladdat Morgon Förmiddag Eftermiddag Förkväll Kväll Natt Graf 1:28 - Tittat på medium X: Under vilka tider tittade du under det senaste dygnet? Tittandet på nedladdat sker främst under kvällstid, medan en stor del av konsumtionen av webbklipp och webbprogram sker under dagtid. 40 % av webbklippskonsumtionen och 30 % av webbprogramskonsumtionen sker före klockan Tid för konsumtion - mobila plattformar 35% 25% 15% Mobil-TV Bärbart 5% Morgon Förmiddag Eftermiddag Förkväll Kväll Natt Graf 1:29 - Tittat på medium X: Under vilka tider tittade du under det senaste dygnet? Rörlig bild på Mobil-TV och bärbara spelare konsumeras över hela dygnet. Bärbart når en topp under kvällen mellan klockan medan mobil-tv-användandet stiger under dagen fram till förkvällen då det sjunker. DEL:1 40

41 Tillsammanstittande I Rörliga bilder 2008:1 undersöktes vilken prioritet respondenterna ägnat tittandet på olika plattformar. Den här gången undersöker vi hur tillsammanstittandet ser ut för olika plattformar samt i vilken grad man umgåtts med sitt sällskap om man haft något. Tittade du i sällskap med någon annan? Bärbart Nedladdat Webbprogram Webbklipp Mobil-TV Bio Hyrfilm Köpfilm Inspelat TV Ja, med en vän / flera vänner Ja, med sambo/respektive Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Vet ej Graf 1:30 - De som tittat på medium X: Tittade du i sällskap med någon annan? Plattformar som konsumeras i hemmet, det vill säga TV, inspelat, nedladdat, köp- och hyrvideo konsumeras till störst del tillsammans med en sambo eller respektive. Undantaget hyrvideo, som ofta konsumeras tillsammans med vänner, sker även en betydande del av konsumtionen av dessa plattformar på egen hand. Bio är den mest sociala plattformen i bemärkelsen att den mesta konsumtionen sker tillsammans med någon, oftast en eller flera vänner eller med sambo/respektive. Tillsammanstittande på portabla spelare sker vanligast med vänner men en liten andel tittar tillsammans med sin sambo och några få tittar med sina barn. Den största delen av konsumtionen på portabla spelare sker på egen hand, liksom konsumtionen av webbprogram och webbklipp. När man tittar tillsammans med någon på de två sistnämnda är vänner och sambo det vanligaste sällskapet. DEL:1 41

42 Uppmärksamhet vid tillsammanstittande I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? Bärbart Nedladdat Webbprogram Webbklipp Mobil-TV Bio Hyrvideo Köpvideo Inspelat TV I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög grad, vi var något fokuserade på det vi tittade på Varken hög eller låg grad I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Graf 1:31 - De som tittat tillsammans med någon: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? De som angett att de tittade tillsammans med någon vid senaste konsumtionstillfället tillfrågades om i vilken grad de umgicks med sällskapet. Resultaten visar att mobil-tv, bärbart och webbklipp är de socialaste plattformarna, där fokus ligger på sällskapet snarare än det uppspelade materialet. I kontrast till dessa står inspelat, nedladdat, webbprogram, köp- och hyrvideo och i allra högsta grad bio. På dessa plattformar tittar man mer aktivt; det är ett innehåll som man vill och i många fall har betalat för att se. Uppmärksamheten är helt eller delvis inriktad på materialet som spelas upp. Det sociala blir därför mindre viktigt. TV är den sista plattformen och får betecknas som ett mellanting där sällskap och innehåll väger ungefär lika tungt. Sammanfattning: Konsumtionskontext Den huvudsakliga konsumtionen av rörlig bild sker under primetime. 40 % av webbklippskonsumtionen och 30 % av webbprogramskonsumtionen sker före klockan 18. DEL:1 TV, inspelat, nedladdat, köp- och hyrvideo konsumeras främst tillsammans med sambo/ respektive medan webbklipp, webbprogram och de portabla plattformarna främst konsumeras på egen hand. Vid tillsammanstittande på inspelat, bio, nedladdat, köp- och hyrfilm är uppmärksamheten främst riktad på materialet som spelas upp medan sällskapet är det viktigaste vid tillsammanstittande på webben och på de bärbara plattformarna. 42

43 43

44 DEL 2: Plattformar [ sid ] Rapportens andra del fördjupar sig i samtliga plattformar. De olika plattformarna är grupperade i följande kapitel: 1. TV och inspelat 2. Köpvideo, hyrvideo och bio 3. Webbklipp och webbprogram 4. Nedladdat 5. Mobil-TV och bärbara mediespelare 6. TV- och datorspel 44

45 2.1 TV och Inspelat Detta kapitel fokuserar på konsumtionen av TV och inspelat TV-material på VHS, DVD eller PVR. Kapitlet tar bland annat upp frågor som teknikinnehav, betal-tv, HDTV, val av innehåll, planerade inköp, nisch-tv och reklamtolerans. TV Bakgrundsfakta TV Detta kapitel utgår huvudsakligen från de som har tittat på TV de senaste tre dagarna (2701 respondenter). I de fall då något annat gäller står det specificerat under grafen där även frågans bas är angiven inom parantes. Rörliga bilder 2009:1 visar att i princip alla respondenter ser på TV någon gång under en vecka och räckvidden är jämnt fördelat över åldrarna. Yngre tittar dock betydligt kortare tid på TV än vad äldre gör (140 minuter en genomsnittlig dag i åldersgruppen år att jämföra med 167 minuter för åringarna). De som faktiskt har tittat på TV inom de senaste 24 timmarna tittande 189 minuter, vilket ger en ökning med 5 minuter, sedan Rörliga Bilder 2008:1. Definition av plattformen TV Vanlig TV - Alla tänkbara TV-kanaler, t.ex. SVT1, TV4, Kanal 5, BBC, olika betalkanaler o.s.v. Teknikinnehav - TV Endast 2 % av respondenterna mellan år svarar att de inte har någon TV-apparat i hemmet. Innehavet är jämnt fördelat över olika åldersgrupper, även om det är något lägre i åldersgruppen år där 5 % svarar att de inte har en TV. Tre fjärdedelar av de som har en TV i hushållet anger att de har en CRT-TV, även kallad tjock- TV, och lite mer än hälften svarar att de har en platt-tv hemma. Platt-TV innehavet har under det senaste året ökat med 16 procentenheter från 35 % till 51 %. Tillgången till platt-tv är mest förekommande i åldrarna år (57 %) och år (53 %) och minst förekommande i åldern år (41 %). Vidare kan vi se att platt-tv innehavet stiger med inkomst, är högre bland de som bor i villa och i bostadsrätt än bland de som hyr sitt boende och är vanligast förekommande i familjer med två barn där båda barnen fortfarande bor hemma. Ur resultaten framgår också att tillgången är lägst bland unga kvinnor mellan år, singelboende utan barn samt familjer med fyra barn eller fler. I de hushåll som angett att de har platt-tv anger 67 % att de har en platt-tv-apparat, en fjärdedel svarar att de har två stycken och 8 % säger att de har tre eller flera. I de hushåll som har tjock-tv är det 48 % som äger en tjock-tv-apparat, en tredjedel har två stycken och 19 % har tre eller flera. 45

46 Vi frågade platt-tv-ägarna som angett att de har en apparat om de planerar att skaffa ytterligare en platt-tv (se graf 2:1) och CRT-TV-innehavarna om de planerar att skaffa sig en första platt-tv (se graf 2:2). 7 Planerar du att skaffa ytterligare en till platt-tv? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Ja, jag vill ha en platt-tv med större skärm Ja, jag vill ha en platt-tv för ett annat rum Ja, jag vill ha en platt-tv med inbyggd digitalbox Nej, det räcker med en platt-tv för mig Annan anledning Män år Kvinnor år Graf 2:1- Har en platt-tv: Planerar du att skaffa ytterligare en platt-tv? (979) De allra flesta platt-tv ägare är nöjda med den apparat som de redan har och/eller tycker att det räcker med en apparat (57 %). Tre tiondelar, något fler unga vuxna än ungdomar och äldre, svarar dock att de vill ha ytterligare en platt-tv till ett annat rum. 8 % säger att de planerar ett inköp då de vill ha större skärm och 4 % vill ha ytterligare en TV då de vill ha en inbyggd digitalbox i TV:n. 7 Planerar du att införskaffa en platt-tv? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, inom de kommande fyra veckorna Ja, inom de kommande tre månaderna Ja, men jag vet inte när Nej, jag har inte några sådana planer Vet ej Graf 2:2- Har inte platt-tv: Planerar du att införskaffa en platt-tv?(1323) Av de som äger en CRT-TV är det 65 % som planerar att skaffa en platt-tv. Majoriteten av dessa har dock inte bestämt sig för när inköpet ska ske medan en tiondel svarar att de kommer skaffa en platt-tv inom tre månader. Män planerar inköp i högre grad än kvinnor (72 % av männen mot 61 % av kvinnorna). De som tänker skaffa en första platt-tv fick, oavsett tidsperspektiv på inköpet, en fråga om vilken skärmstorlek de vill ha på TV-apparaten som de planerar att skaffa. De flesta vill ha 46

47 en TV med en skärmstorlek på 40 till 42 tum. Totalt sett vill 50 % ha en skärm som är större än 40 tum medan 40 % vill ha en som är mindre. 10 % vet inte eller har inte bestämt vilken skärmstorlek de vill ha. Vilken skärmstorlek planerar/vill du ha på den platt-tv du närmast planerar att köpa? 5 45% 4 35% 25% 15% 5% tum tum tum tum tum tum Större än 52 tum Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:3- Har inte platt-tv men planerar att skaffa: Vilken skärmstorlek planerar/vill du ha på den platt-tv du närmast planerar att köpa?(865) Operatör och kanaltillgång Vad har du för operatör/operatörer för ditt/dina TV-kanalpaket? Annan operatör 7% Vet ej/osäker 11% Canal Digital 11% Boxer 17% Comhem 35% Tele2Vision 3% Telia 9% Viasat 7% Graf 2:4 - Samtliga: Vad har du för operatör/operatörer för ditt/dina TV-kanalpaket? (2837) Comhem (35 %), följt av Boxer (17 %) är de vanligaste TV-operatörerna bland respondenterna. På tredje plats kommer Canal Digital (11 %)och på fjärde plats Telia (9 %). Comhem är den klart vanligaste operatören hos respondenter som bor i lägenhet, oavsett om lägenheten är en hyres- eller bostadsrätt. Villaägarna är en mindre entydig grupp vad gäller operatör. Spridningen är större och de är också mer medvetna om vilken operatör de har. Detta beror troligtvis på att villaägarna måste välja operatör själva, sedan den analoga nedsläckningen under 2007, medan lägenhetsboende i regel får rätta sig efter den operatör som hyresvärden eller bostadsrättsföreningen har valt. Den vanligaste operatören bland villaägarna är Boxer (33 %) följt av Canal Digital (22 %) och Viasat (15 %). 47

48 Vilket av följande TV-kanalpaket har du? Vet ej Annat IPTV-kanalpaket Satellitkanalspaket Kabel-TV med betal-tv-kanaler RB 2009:1 Kabel-TV utan betal-tv-kanaler Kanalpaket för marksänd digital-tv Fribox för marksänd digital-tv 5% 15% 25% Graf 2:5- Samtliga: Vilket av följande TV-kanalpaket har du? (2837) Kabel-TV utan betal-tv-kanaler är det mest förekommande kanaltillgången. 26 % svarar att de har tillgång till sådana kanaler medan 22 % har tillgång till marksänd digital-tv följt av kabel-tv med betal-tv-kanaler (19 %). 13 % har tillgång till satellitkanalspaket och 10 % har endast en fribox för marksänd digital-tv. Anmärkningsvärt är att endast 3 % svarar att de har IPTV-paket medan 9 % svarar att de har Telia som kanaloperatör, som endast distribuerar TV genom bredbandsuttaget, på föregående fråga. Troligtvis beror detta på att kunskapen om IPTV är låg samt att många inte vet vilken hur de tar emot sina TV-sändningar eller inte tänker på att distributionen sker genom bredbandsuttaget. Sammanfattning: Bakgrund och tekniktillgång I princip tittar alla på TV under en vecka. Den genomsnittliga tittartiden för de som har tittat är 189 minuter. 98 % har tillgång till TV i sitt hushåll. Tre fjärdelar har en CRT-TV och 51 % har en platt- TV. Innehavet av platt-tv har ökat med 16 procentenhet sedan Rörliga Bilder 2008:1. 48

49 Betal-TV kanaler Har du tillgång till någon/några av dessa betal-tv-kanaler i ditt hem? Vet ej Nej, jag har inget sådant abonnemang Ja TV1000 HD Ja, TV1000 Classic Ja, TV1000 Family Ja, TV1000 Action Ja, TV1000 Nordic Ja, TV1000 Ja, Viasat Golf Ja, Viasat Motor Ja, Viasat Fotboll Ja, Viasat Sport år år år Ja, Canal+ Film HD Ja, Canal+ Sport HD Ja, Canal+ Action Ja, Canal+ Comedy Ja, Canal+ Drama Ja, Canal+ Sport 2 Ja, Canal+ Sport1 Ja, Canal+ First Graf 2:6- Samtliga: Har du tillgång till någon/några av dessa betal-tv-kanaler i ditt hem? (2837) Det är i huvudsak äldre som har tillgång till betalkanaler som finansieras utan reklam. De vanligaste betal-tv-kanalerna är de olika Canal+ kanalerna (dock inte HD-kanalerna), Viasat Sport samt TV1000. Intresset för högupplöst betal-tv är än så länge lågt, det är endast några få procent som har tillgång till Canal+ Film HD, Canal+ Sport HD och TV1000 HD. 49

50 Påståenden om betal-tv-kanaler Jag föredrar att titta på mina betal-tv-kanaler framför vanliga TV-kanaler Eftersom jag har betal-tv-kanaler laddar jag inte ner filmer och/eller serier från nätet Eftersom jag har betal-tv-kanaler hyr jag sällan eller aldrig film Jag utnyttjar mina betal-tv-kanaler sällan Programmen på betal-tv-kanalerna återkommer för ofta Det är värt att betala abonnemangsavgift för att slippa TV-reklam Mycket eller ganska väl Varken eller Inte alls eller inte så väl Vet ej Mina betal-tv-kanaler är prisvärda Graf 2:7- Har betal-tv-kanal: Hur väl stämmer följande påståenden? (764) Respondenter med tillgång till någon av de listade betal-tv-kanalerna fick ta ställning till sju påståenden om betal-tv-kanaler. 53 % tycker att det första påståendet Jag föredrar att titta på mina betal-tv-kanaler framför vanliga TV-kanaler stämmer mycket eller ganska väl medan lite drygt var fjärde svarar att det inte stämmer så väl eller inte alls. 6 av 10 laddar inte ned serier eller filmer eftersom de har betal-tv-kanaler, som oftast har ett större utbud av nya filmer och serier. Vad gäller det tredje påståendet som handlar om betal-tv-kanalens inverkan på hyrfilm är det en ganska jämn spridning mellan svarsalternativen. En tredjedel svarar att påståendet stämmer och att de sällan eller aldrig hyr film på grund av att de har betalkanaler medan 37 % svarar att påståendet inte stämmer och 27 % varken förkastar eller accepterar påståendet. Fler än hälften, 54 %, uppger att de sällan utnyttjar sina betalkanaler och en lika stor andel anser att programmen som sänds på dessa kanaler återkommer för ofta. På det stora hela anser 66 % att betal-tv-kanalerna är prisvärda. På påståendet Det är värt att betala abonnemangsavgift för att slippa TV-reklam är det 33 % som håller med och nästan lika många som svarar att påståendet inte stämmer (32 %). 3 av tio tar varken ställning för eller emot detta påstående. 50

51 Skulle du hellre betala för enstaka tittartillfällen, dvs. endast betala för det du faktiskt tittar på? Ja, jag skulle hellre betala per tittartillfälle Nej, jag är nöjd med mitt månadsabonnemang Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:8- Har betal-tv-kanal: Skulle du hellre betala för enstaka tittartillfällen, dvs. endast betala för det du faktiskt tittar på? (764) Mer än hälften av de som har en betal-tv-kanal är nöjda med sitt månadsabonnemang och skulle inte byta det mot någon slags on-demand-tjänst där de endast betalar för de sändningar de faktiskt tittar på. Intressant är att det främst är unga män som är nöjda med abonnemangsformen. Normalt sett föredrar denna målgrupp reklamfinansierade betalningsmodeller vilket denna rapport och tidigare Rörliga Bilder-rapporter visar. Dessutom laddar de ofta ned material de vill se eftersom de inte orkar vänta till sändningstillfället. Unga kvinnor är de som i högst grad kan tänka sig att byta från månadsabonnemang till att betala för det material de ser. Även äldre vuxna lockas av detta. Totalt är det 36 % som hellre skulle betala per tittartillfälle än för ett abonnemang. Varför har du inte tillgång till någon av dessa betal-tv-kanaler? Vet ej Programutbuden i betal-tv-kanalerna intresserar mig inte Jag kommer över det material som jag vill se på annat sätt Jag har inte möjlighet att abonnera på denna typ av kanaler Övriga TV-utbudet är tillräckligt bra Jag har sällan tid att titta Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Det är för dyrt Graf 2:9- Har inte betal-tv-kanal: Varför har du inte tillgång till någon av dessa kanaler?(1889) 51

52 Det finns tre huvudanledningar till att man inte skaffar betal-tv-kanaler. De anses vara dyra (45 %), man anser sig ha ett litet behov då det övriga TV-utbudet är tillräckligt bra (39 %) samt att man sällan har tid att titta (36 %). Ungdomar och unga vuxna svarar främst det förstnämnda alternativet, det vill säga att betalkanaler är för dyra, medan äldre vuxna tycker att det övriga TV-utbudet är tillräckligt bra. 53 % av de unga vuxna anser sig ha för lite tid för att titta på betal-tv-kanaler. 19 % av de manliga ungdomarna och 13 % av de manliga unga vuxna svarar att de kommer över material som de vill se på annat sätt. I de öppna svaren framgår det att dessa bland annat använder sig av nedladdning, webb-tv och köpfilm. Totalt är det 8 % som kommer över material på annat sätt. Sammanfattning: Betal-TV kanaler Det är i huvudsak äldre som har betal-tv-kanaler utan reklam. Två tredjedelar anser att deras betal-tv-kanaler är prisvärda. Mer än hälften, mest unga män, är nöjda med sina betal-tv-kanaler och skulle inte vilja mot någon slags on-demand-tjänst. Priset är den främsta anledningen till att inte ha betal-tv-kanaler. 52

53 HDTV 6 Har din digitalbox/parabolmottagare HDTV-stöd? 5 4 Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja Nej Vet ej Graf 2:10- Har digitalbox/parabolmottagre: Har din digitalbox/parabolmottagare HDTV-stöd?(1759) 22 % de som har digitalbox eller parabolmottagare har stöd för HDTV, medan 40 % svarar att de inte har det. 38 %, till största delen kvinnor, svarar att de inte vet om deras digitalbox eller parabolmottagare har HDTV-stöd Ja, valde denna operatör huvudsakligen på grund av dennes HDTV-utbud Påverkades ditt val av operatör av dennes HDTV-utbud? Ja, valde denna operatör delvis på grund av dennes HDTV-utbud Nej, detta påverkade inte mitt val Det var någon annan i hushållet som valde operatör Vet ej Graf 2:11- Har HDTV: Påverkades ditt val av operatör av dennes HDTV-utbud? (388) Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år De som angivit att de har digitalbox/parabol med HDTV-stöd blev tillfrågade om deras val av operatör påverkades av dennes HDTV-utbud. Sju av tio svarade att HDTV-utbudet inte påverkade deras val medan 15 % svarade att de valde operatör huvudsakligen eller delvis utifrån vad denne hade att erbjuda i HDTV-väg. Av de manliga unga vuxna var det 31 % som påverkades av HDTV-utbudet. 12 %, främst ungdomar och kvinnor svarar att det var någon annan som valde operatör. 53

54 Vad tycker du om HDTV-utbudet för följande innehållstyper? Fullt eller ganska tillräckligt Varken eller Mycket eller ganska otillräckligt Ej svar/vet ej Nyheter 24% 23% 12% 41% Underhållning/ Lek 23% 25% 42% Sport 29% 19% 13% 4 Naturprogram 24% 19% 16% 41% Dokumentär 21% 18% 41% Utländska serier 21% 23% 16% 4 Svenska serier 19% 26% 15% 41% Långfilm 25% 19% 19% 37% Graf 2:12- Har HDTV: Vad tycker du om HDTV-utbudet för följande innehållstyper? (388) De som har tillgång till sändningar i HD fick ta ställning till HDTV-utbudet för olika TV-genrer. De allra flesta, runt 40 % oavsett innehållstyp svarar att de inte vet vad de tycker om utbudet på högupplöst material. Troligtvis beror detta på att få är insatta i vad HDTV är samt att det fortfarande är ett relativt litet utbud av sådana sändningar. Sportutbudet i HD är det programutbud som man finner mest tillräckligt då nästan tre av tio svarar att det är fullt eller ganska tillräckligt. En fjärdedel, lite fler ungdomar än vuxna, svarar att de är nöjda med HD-utbudet för långfilm samtidigt som en femtedel svarar att utbudet i samma genre är otillräckligt. Unga vuxna uppfattar att HD-utbudet för dokumentärer (26 %) är bättre än vad det är för andra genrer. Äldre vuxna tycker inte att någon genre står ut över någon annan. Har ej tillgång till HDTV 8 Skulle du vilja ha möjlighet att kunna se HDTV-sändningar i ditt hem? Ja Nej Vet inte/känner ej till HDTV tillräckligt väl Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:13- Har inte har digitalbox/parabol med HDTV-stöd: Skulle du vilja ha möjlighet att kunna se HDTV-sändningar i ditt hem? (707) De som inte har möjlighet att ta emot HDTV-sändningar i sitt hem tillfrågades om de skulle vilja ha den möjligheten. Män (65 %) har ett större intresse för HDTV än vad kvinnor har (32%). Bland ungdomarna är det 61 % som är intresserade av detta medan totalt 23 % 54

55 svarar att de saknar intresse för HDTV. 23 % (50 % av kvinnorna mellan år och 45 % av kvinnorna mellan år) svarar att de inte känner till HDTV tillräckligt väl för att veta om de skulle vilja ha det. Varför skulle du inte vilja ha möjlighet att kunna se HDTV-sändningar i ditt hem? Jag tycker att bildkvaliteten på vanliga TV-sändningar är tillräckligt bra Jag har inte den teknik som stöder HDTV (t.ex. en gammal TV) Det verkar dyrt Programutbudet för Jag vill avvakta och se HDTV är för begränsat vad det blir av HDTV år år år Graf 2:14- Vill inte ha möjlighet att se HDTV i hemmet: Varför skulle du inte vilja ha möjlighet att kunna se HDTVsändningar i ditt hem? (165) Det vanligaste skälet till att inte vilja ha en möjlighet att se HDTV i hemmet är att man tycker att bildkvaliteten på vanliga TV-sändningar är tillräckligt bra (56 %), följt av att man vill avvakta för att se vad det blir av HDTV (39 %). Tre av tio säger att programutbudet i HD-kvalitet än så länge är för begränsat (27 %). 19 % svarar att de har en för gammal TV eller på annat sätt saknar den utrustning som krävs och 16 % tycker att det är för dyrt. Sammanfattning: HDTV En femtedel har HDTV-stöd på sin digitalbox eller parabolmottagare. Cirka 40 % av de som har HDTV svarar att de inte känner till HDTV-utbudet för olika genres. 55

56 Anledning till konsumtion Väg till kanal och program Vet ej/minns ej Annat sätt Någon familjemedlem/bekant tittade redan på programmet när jag började att titta Jag blev tipsad av någon jag känner att se programmet /-en Jag zappade/bläddrade förbi kanalen och blev intresserad av programmet/-en Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag satte på kanalen för att se programmet/-en (utan att bli tipsad av någon) Graf 2:15- Hur kom det sig att du började titta på det/de program du såg? (2701) Äldre vuxna börjar ofta titta på en kanal för att se ett specifikt program utan att de har blivit tipsade av någon medan ungdomar oftast zappar runt tills de hittar ett program som intresserar dem. Med andra ord har vuxna mer medvetna och selektiva TV-tittarvanor än ungdomar som sällan planerar sitt tittande utan snarare använder TV:n som ett medel för att fördriva tid. En viss del av tittandet, bland såväl äldre som yngre, uppstår på grund av att någon de känner, en familjemedlem eller bekant redan tittade på ett program då respondenten började tittade. Bland de äldre är det 21 % som zappar tills de hittar något som de vill se vilket går att jämföra med 45 % av ungdomarna. Omvänt är det 34 % av ungdomarna och 58 % av de äldre vuxna som planerat sitt tittande genom att sätta på en viss kanal för att se ett specifikt program. De unga vuxna har ett beteende som ligger mellan ungdomarnas och de äldre vuxnas; 33 % zappar runt till de hittar något de vill se och 42 % planerar sitt tittande. Det är ovanligt att börja titta efter att ha fått tips från en vän eller bekant. Endast 2 % svarar att de har sett ett program efter att de tipsats från vänner och bekanta. I Rörliga Bilder 2008:1 finns mer detaljerad information om tipsning. 56

57 Sätt att erhålla information om TV-innehåll Vet ej/minns ej Annat sätt Utomhusannons, annons i lokaltrafiken eller liknande Reklam på webben (t.ex. annons på hemsida) TV-reklam/trailer för innehållet Annan typ av webbsida (t.ex. bloggar, tidningssidor o.s.v.) TV-guiderelaterad webbsida (t.ex. tv.nu) TV-kanals hemsida (t.ex. SVT.se, TV4.se o.s.v.) Via en elektronisk programguide (EPG) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Via Text-TV Annan typ av tidning (t.ex. månadsmagasin) Dagstidning eller TV-guide Följer programmet/programmen regelbundet sedan tidigare Graf 2:16- Tittat på TV de senaste 3 dagarna och planerat sitt tittande: Genom vilka av följande sätt hade du fått information om programmet/-en du såg? (1509) De som planerat sitt tittande alternativt svarat att de börjat titta på programmet av annan anledning än de som var listade i föregående fråga fick svara på hur de fick information om programmet de såg vid det senaste konsumtionstillfället. Det flesta har angivit att de kände till programmet sedan tidigare då de följer det regelbundet, 67 % av ungdomarna, 63 % av de unga vuxna och 62 % av de äldre vuxna har angivit detta svar. Dagstidningar och TV-guider är det näst vanligaste sättet att erhålla information om TV-innehåll, detta gäller främst för äldre vuxna (41 %) men det är även det näst vanligaste sättet för ungdomar (21 %) och unga vuxna (20 %) att skaffa information om TV-innehåll. TV-relaterade sajter och portaler på nätet, som t.ex. TV.nu, används i högre grad än TV-kanalernas egna hemsidor och andra webbsidor som t.ex. bloggar och tidningssidor. Totalt är det 6 % som använder sådana hemsidor, 2 % som använder kanalernas egna sajter och 1 % som använder övriga typer av hemsidor, t.ex. bloggar. Manliga ungdomar söker oftare efter information om TV-program och tablåer på nätet än andra och det är även denna målgrupp som främst använder text-tv till detta ändamål. Totalt använder 5 % text-tv för att söka information om TV-innehåll. Bland männen mellan år är motsvarande andel 10 %. 57

58 3 % (5 % av männen mellan år) svarade att de använder en elektronisk programguide, även kallad EPG, för att erhålla information om TV-program. 7 %, främst manliga ungdomar och manliga unga vuxna lockas till att titta på något genom TV-reklam eller trailrar. Andra typer av reklam för TV-innehåll som till exempel utomhusreklam (reklam på busshållplatser, i tunnelbannan, etc.) och webbsidor i form av banners och liknande, påverkar knappt valet av TV-innehåll. Innehåll - TV Vilken/vilka typer av program såg du? Vet ej/minns ej Annat program Barnprogram Sport Musik Underhållning, lek & tävling Långfilm Svensk serie Utländsk serie Talkshows & studioprogram Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Livsstilsprogram Fakta & dokumentär Nöjesnyheter Nyheter & väder Graf 2:17- Tittat på TV de senaste 24 timmarna: Vilken/vilka typer av program såg du?(2503) Unga och äldre vuxna tittar främst på nyheter och väder medan ungdomar till största delen tittar på utländska serier. Nyheter och väder är den populäraste innehållstypen (63 %) totalt sett, följt av utländska serier (37 %) och fakta och dokumentärprogram (30 %). Män tittar i högre grad än kvinnor på sport, fakta och dokumentärprogram samt långfilmer medan kvinnor hellre tittar på utländska serier, livsstilsprogram samt talkshows och studioprogram än vad män gör. Unga vuxna är de respondenter som i störst utsträckning tittar på barnprogram, medan ungdomar ser på musikprogram i högre grad än övriga. Svenska serier är populärast bland de äldre respondenterna. 58

59 Nisch-TV De som angett att de har tittat på nyheter, fakta och dokumentär, musik-, sport- eller barnprogram i föregående fråga fick en följdfråga om de har sett på någon av ett antal listade nischkanaler med anknytning till ovan nämnda genrer. Om respondenten sett på någon av de listade kanalerna ställdes två följdfrågor: dels varför de tittade på kanalen och om det fanns reklam, hur upplevde de då reklamen. Resultaten redovisas nedan. Varför tittade du på kanalen? SVT 24 SVT Barnkanalen MTV Eurosport Tv4Sport National Geographic Kunskapskanalen Animal planet TV8 TV4 Fakta Jag följer ett specifikt program som går på kanalen Jag zappade runt och hittade något på denna kanal som jag började att titta på Jag hade fått tips av någon om ett speciellt program/ speciellt innehåll Kanalen har generellt ett bättre utbud än övriga kanaler Kanalen sänder en viss typ av program som intresserar mig Det går ingen/lite reklam på kanalen Annan anledning Vet ej Discovery Graf 2:18- Tittat på nichkanal under de senaste 24 timmarna: Varför tittade du på kanalen? (flervalsfråga) Det finns i princip tre huvudanledningar till att man tittar på nischkanaler. Vilken av dessa som är vanligast varierar mellan olika kanaler. De tre huvudanledningarna är att man följer ett specifikt program på kanalen, zappar runt tills man hittar något intressant att titta på eller att kanalen sänder en viss typ av intressanta program. Efter dessa huvudanledningar svarar respondenterna att de tittar för att kanalen generellt sett har ett bättre utbud än övriga kanaler och att man blivit tipsad av någon att titta på ett speciellt program eller innehåll. På fyra av kanalerna, Barnkanalen, Kunskapskanalen, SVT 24 och National Geographic, har en relativt stor andel svarat att de tittar för att slippa se reklam alternativt endast se lite reklam. Många av de som har tittat på Barnkanalen har angett att de tittade av en annan anledning än de listade. I de flesta fall rör det sig om föräldrar som har tittat tillsammans med sina barn eller mor- och farföräldrar som har tittat tillsammans med sina barnbarn. 59

60 Nisch-TV-reklam Hur upplevde du reklamen som sändes på kanalen? Mycket eller ganska positiv Varken eller Mycket eller ganska negativ Vet ej 12% 23% 18% 25% 19% 16% 23% 12% 15% 35% 27% 17% 44% 46% 39% 36% 47% 41% 52% 39% 15% 14% 12% Discovery TV4 Fakta TV8 Animal Planet National Geographic TV4Sport Eurosport MTV Graf 2:19 -Tittat på nischkanal under de senaste 24 timmarna: Hur upplevde du reklamen som sändes på kanalen? %, beroende på kanal, uppfattar nisch-tv-reklam som mycket eller ganska positiv. Det är en betydligt större andel än de som är positiva till TV-reklam rent allmänt, vilket i denna undersökning visar sig vara 3 %. 48 % uppfattade den senast sedda TV-reklamen (oavsett kanal) som mycket eller ganska negativ medan % av de som sett på någon av de listade nischkanalerna svarar att de uppfattade reklamen som negativ. Andelen negativa är beroende av kanal. Många har ingen åsikt om reklamen i nischkanalerna. 60

61 Nisch-TV vanor Syftet med de tidigare nisch-tv frågorna var att förstå ett beteende. Dessa frågor ställdes därför till respondenter som har tittat på en nisch-tv kanal under det senaste dygnet. Vi vill även veta varför man brukar titta på nischkanaler och ställde därför samma fråga till de som har tittat på en nischkanal under den senaste månaden som till de som har tittat det senaste dygnet. Varför tittade du på kanalen? MTV SVT24 TV400 Eurosport Disneychannel TV8 TV4 Fakta TV4 Sport TV4Film SVT Barn/ kunskapskanalen National Geographic Jag följer ett specifikt program som går på kanalen Jag zappade runt och hittade något på denna kanal som jag började att titta på Jag hade fått tips av någon om ett speciellt program/ speciellt innehåll Kanalen har generellt ett bättre utbud än övriga kanaler Kanalen sänder en viss typ av program som intresserar mig Det går ingen/lite reklam på kanalen Annan anledning Vet ej Discovery Graf 2:20 - Tittat på nischkanal under senaste månaden (dock inte senaste dygnet): Varför tittade du på kanalen? De som har tittat på nisch-tv den senaste månaden uppger i mindre grad än de som tittat senaste dygnet att de följer ett specifikt program. Man kan därför konstatera att de vanligaste skälen till att titta på nisch-tv för de som inte gör det dagligen är att man zappar runt och hittar något som man börjar titta på samt att kanalen sänder en viss typ av program som upplevs som intressanta. En annan skillnad är att tipsning är ett vanligare skäl till att titta bland de som har tittat senaste månaden än bland de som tittat det senaste dygnet. Relativt många anger att de tittar på Barn/Kunskapskanalen, TV4 Film och SVT24 för att dessa kanaler sänder lite eller ingen reklam. En stor andel av de som har tittat på en barnkanal som Barn/Kunskapskanalen eller Disneychannel uppger att de har tittat av annan anledning än de listade. De flesta som angett detta har tittat tillsammans med sina barn eller barnbarn. 61

62 Reklam Kommande två grafer avser senast sedda reklam oavsett kanal. Förekom det några reklampauser under tittandet? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja Nej Graf 2:21 - Förekom det några reklampauser under tittandet? (2701) 71 % stötte på reklam vid det senaste tillfället de tittade på TV medan 29 % gjorde inte det. Ungdomar tittar mer på reklamfinansierade kanaler än vuxna. Hur upplevde du reklamen under det senaste tittartillfället? Mycket eller ganska positiv Varken positiv eller negativ Mycket eller ganska negativ Vet ej 7% 11% 14% 15% 6% 13% 5 46% 46% 45% 53% 45% 36% 38% 36% 36% 39% 38% 8% 4% 3% 3% 2% 4% Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:22 - Sett TV-reklam under de senaste 3dagarna: Hur upplevde du reklamen under det senaste tittartillfället? (1919) Grafen illustrerar reklamtoleransen oavsett kanal till skillnad från graf 2:19 som endast visar toleransen för nischkanaler. Omkring hälften av alla som har sett TV-reklam vid det senaste tittartillfället uppfattade reklamen som mycket eller ganska negativ. De som är mest positiva till reklam är män mellan år där 8 % svarar att de uppfattade den senast sedda reklamen som mycket eller ganska positiv. I de övriga åldersgrupperna är det omkring 2-4 % som uppfattade reklamen på ett positivt sätt. 37 % svarar att de varken uppfattade reklamen som positiv eller negativ. Respondenter som har sett reklam på en nischkanal är mer positivt inställda till senast sedda reklam än de som har sett TV-reklam i största allmänhet. 62

63 Jag uppskattar TV-reklam eftersom det betalar för en stor del av TVinnehållet Vilken är din generella inställning till TV-reklam? Jag uppskattar inte TVreklam men tycker det är reklam och jag hade hellre Jag uppskattar inte TV- nödvändigt eftersom det betalat för mitt TVinnehåll betalar för en stor del av TV-innehållet Vet ej Graf 2:23 Vad är din generella inställning till TV-reklam? (2701) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år De allra flesta (64 %) ser TV-reklam som ett nödvändigt ont; man uppskattar inte TV-reklam men anser att det är nödvändigt eftersom det betalar för programinnehållet. Ungdomar är mest positiva till reklam. 10 % svarar att de uppskattar reklamfinansierad TV eftersom det finansierar programutbudet, medan 8 % av åringarna har svarat detsamma. Ungefär en fjärdedel, främst äldre vuxna, uppger att de hellre skulle betala för TV-innehållet och därmed slippa reklam. Värt att tänka på är att toleransen för TV-reklam är låg och att frågor om TV-reklam ofta är laddade. Risken finns därför att den åsikt man uppger sig ha skiljer sig från den faktiska beteendet Skulle du vara intresserad av att få riktad TV-reklam, dvs. reklam som är anpassad för dig och dina intressen? Ja, jag skulle föredra reklam som är anpassad för mig framför mer allmän reklam Ja, men bara om volymerna reklam minskade Ja, om jag i någon Nej, jag är inte mån kan kontrollera intresserad av riktad vilken typ av reklam reklam det rör sig om Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:24 - Skulle du vara intresserad av att få riktad TV-reklam, dvs. reklam som är anpassad för dig och dina intressen? (2701) Ungdomar är mest intresserade av riktad TV-reklam, speciellt de manliga där 65 % svarar att de skulle vara intresserade, antingen för att de föredrar riktad reklam framför mer allmän sådan (23 %), om volymerna minskade (25 %) eller om de skulle ha möjlighet att själva 63

64 kunna kontrollera vilken typ av reklam de skulle få (17 %). Av de övriga mål-grupperna är det främst kvinnor mellan år och män mellan år som av någon anledning är intresserade av riktad reklam. I dessa målgrupper är det 48 % respektive 54 % som är positiva. Kvinnor mellan år och äldre vuxna är de som är minst intresserade av direktriktad TV-reklam. Totalt svarar 56 % att de är ointresserade. Sammanfattning: Anledning till konsumtion och innehåll. Äldre tittar för att de vill se ett speciellt program och unga zappar runt tills de hittar något de vill se. Vuxna tittar främst på nyheter och väder medan ungdomar främst tittar på utländska serier. Det finns tre huvudanledningar till konsumtion av nisch-tv: man följer ett specifikt program, man zappar runt tills man hittar något, kanalen sänder en viss typ av program. Reklam på nisch-tv upplevs som mindre störande än annan reklam. Majoriteten uppskattar inte reklam men anser att den är nödvändig eftersom den betalar för en stor del av programutbudet. Intresset för direktriktad reklam är stort, särskilt bland unga män. Äldre spelar in TV-sändningar som de inte har möjlighet att se. Ungdomar tar igen missade sändningar genom webb-tv eller nedladdning. 64

65 Åtgärd vid senast missade TV-sändning Hur gick du till väga senaste gången du i efterhand såg ett program, en serie eller en film som du inte hade möjlighet att se när det sändes på TV? Vet ej/minns ej Annat sätt Hyrde materialet (t.ex. på DVD) Köpte materialet (t.ex. på DVD) Laddade ned det Såg det på webben Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Spelade in på hårddiskinspelare (PVR) Spelade in på video 5% 15% 25% 35% 4 45% Graf 2:25 - Hur gick du till väga senaste gången du i efterhand såg ett program, en serie eller en film som du inte hade möjlighet att se när det sändes på TV? (2701) Det råder stora generationsskillnader vad gäller åtgärder vid missade TV-sändningar. Äldre vuxna spelar in material som de inte har möjlighet att se vid sändningstillfället antingen på video eller på hårddiskinspelare och ungdomar laddar ned materialet alternativt ser det på webben. Kvinnliga ungdomar använder oftast webb-tv medan männen i samma åldersgrupp laddar ned missat material. De unga vuxnas beteende påminner om såväl ungdomarnas som de äldre vuxnas; de tar igen missade sändningar på webben eller genom att spela in på PVR. Få respondenter köper eller hyr missat TV-innehåll. 10 % svarar att de gör på annat sätt. De flesta av dessa har svarat att de har sett reprisen på TV. Det har skett stora förändringar sedan Rörliga Bilder 2008:1 då video var det vanligaste sättet att ta igen missade TV-sändningar. Årets rapport visar att beteendet har förändrats och att man istället söker sig till kanalernas webb-tv-tjänster för att ta igen missade program (en ökning med 70 % under senaste året). 65

66 Social kontext Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Graf 2:26 Tittade du i sällskap med någon annan? (2701) TV-tittande sker oftast tillsammans med sambo/respektive eller på egen hand. Ungdomar tittar ofta tillsammans med en eller flera vänner samt med släktingar t.ex. mor- och farföräldrar, syskon eller kusiner. Unga och äldre vuxna tittar tämligen ofta tillsammans med sina barn. I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? 4 35% 25% 15% 5% I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög Varken hög eller grad, vi var låg grad något fokuserade på det vi tittade på I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:27 Tillsammanstittare: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (1474) En tredjedel av de som tittar på TV tillsammans med andra uppger att de inte har något huvudsakligt fokus utan ägnar lika mycket uppmärksamhet åt sällskapet som TV-innehållet. 27 % var huvudsakligen fokuserade på TV-innehållet och 24 % på sitt sällskap. Ungdomar fokuserar mer på sitt umgänge än äldre som istället fokuserar på det sända TV-materialet. 66

67 Inspelat Bakgrundsfakta - Inspelat Basen för detta kapitel är de som tittat på inspelat de senaste tre dagarna (546) om inget annat anges. Basen för varje fråga är redovisad i parentesen under varje graf. Under det senaste året har räckvidden för inspelat sjunkit med 16 procentenheter från 47 % till 31 % i åldersgruppen år. Tittartiden för de som faktiskt har tittat de senaste 24 timmarna stiger från 97 minuter i Rörliga Bilder 2008:1 till 100 minuter i denna undersökning. Definition av plattformen Inspelat Inspelat - Material som du eller bekant spelat in från TV på VHS, inspelningsbar DVD, hårddiskinspelare eller liknande. Teknikinnehav 78 % av respondenterna svarar att de har en videobandspelare, PVR (hårddiskinspelare) eller inspelningsbar DVD i hushållet och vissa har tillgång till mer än en sorts inspelningsapparat. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är stor; till exempel saknar 45 % av åringarna inspelningsapparat medan endast 13 % av åringarna gör det. Anledningen till de stora skillnaderna mellan den yngsta och näst yngsta åldersgruppen är att de mellan år i regel bor hemma hos sina föräldrar och därmed har tillgång till föräldrarnas inspelningsutrustning. Många åringar har flyttat hemifrån men saknar stabil inkomst, till exempel på grund av studier. Inspelningsutrustning är därför av låg prioritet i målgruppen som dessutom ofta tillgodogör sig material på andra sätt, som nedladdning och webb-tv. Ålder Andel som har inspelningsmöjlighet år 83% år 55% år 66% år 76% år 87% år 85% Tabell 2:28 - Tillgång till inspelningsutrustning i olika åldersgrupper. (2837) Sammanfattning: Bakgrund och tekniktillgång Allt färre tittar på inspelat men de som faktiskt tittar på inspelat tittar mer. PVR-innehavet ökar med 9 procentenheter från Rörliga Bilder 2008:1, från 8 % till 17 %. Den vanligaste anledningen till att inte vilja ha en hårddiskinspelare är att man är nöjd med den inspelningsutrustning som har. 67

68 9 Tillgång till inspelningsutrustning VHS DVD-spelare med insp.funktion Hårddiskinspelare år år år år år år Graf 2:29 - Samtliga: Vad av följande har du tillgång till i ditt hushåll? (2837) VHS är fortfarande den mest förekommande inspelningsapparaten. Den återfinns hos 68 % av respondenterna. En fjärdedel har en DVD-spelare som spelar in genom att bränna DVD-skivor (DVD-spelare med hårddisk räknas i denna undersökning till hårddiskinspelare vilket den inte gjorde i Rörliga Bilder 2008:1). Andelen som har en hårddiskinspelare, även kallad PVR (Personal Video Recorder), uppgår till 17 % av alla mellan år. I Rörliga Bilder 2008:1 angav 8 % att de hade en PVR i sin ägo. Precis som i föregående undersökningar är innehavet av teknisk utrustning högre i PVR-hushållen; Platt-TV-innehavet är 40 % högre, andelen hushåll med Blu-ray-spelare är mer än dubbelt så stor liksom andelen med IPTV. Även hemmabioljudanläggning är vanligare i PVR-hushållet. Slutsatsen av detta är att PVR-innehavare är mer teknikintresserade än andra. 7 Hur länge har du haft din hårddiskinspelare (PVR) eller DVD med hårddisk? 6 5 Män16-25 år 4 Kvinnor16-25 år Män år Ett år eller mer Upp till ett år Upp till ett halvår Upp till tre månader Mindre än en månad Vet ej/minns ej Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:30 - PVR-innehavare: Hur länge har du haft din hårddiskinspelare (PVR) eller DVD med hårddisk?( 988) Mer än hälften av respondenterna har haft sin PVR i mer än ett år, en fjärdel har haft den mellan ett halvår och upp till ett år och 12 % har haft den upp till sex månader. 9 % svarar att de inte vet. Framförallt är det ungdomar och äldre kvinnor som svarar detta och troligtvis beror det på att någon annan i hushållet har införskaffat utrustningen. 68

69 Ja, inom de kommande fyra veckorna Planerar du att införskaffa en hårddiskinspelare (PVR)? Ja, inom de kommande tre månaderna Ja, men jag vet inte när Nej, jag har inte några sådana planer Vet ej Graf 2:31 - Har ej PVR: Planerar du att införskaffa en hårddiskinspelare (PVR)? (1831) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år De respondenter som har svarat att de inte har en hårddiskinspelare fick en fråga om de planerar att införskaffa en sådan. 62 %, i huvudsak ungdomar och äldre kvinnor, svarar att de inte har några sådana planer. Var fjärde svarar att de planerar att skaffa en PVR, men att de inte vet när det kommer ske. Framförallt är det äldre män som har sådana planer men även män i andra åldersgrupper är intresserade av att skaffa en PVR. 3 % av de som saknar en PVR tänker köpa en inom de kommande tre månaderna. 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Jag är nöjd med min nuvarande inspelningsapparat Varför planerar du inte att införskaffa en hårddiskinspelare (PVR)? Jag ser hellre missat TV-material på nätet Jag laddar hellre ned missade TVsändningar Jag brukar köpa eller hyra det material jag vill se Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:32 - Planerar ej att skaffa PVR: Varför planerar du inte att införskaffa en hårddiskinspelare(pvr) (1129) Den vanligaste anledningen till att inte planera att köpa någon PVR är att man är nöjd med den inspelningsutrustning man har. Detta svarsalternativ är särskilt vanligt bland äldre vuxna där drygt fyra av tio svarar att de är nöjda med den nuvarande inspelningsutrustningen. En femtedel svarar att de ser missade TV-sändningar på webben och 14 % laddar ned missade sändningar. Av de unga männen är det 46 % som anger det sistnämnda alternativet. 20 % svarar att de brukar köpa eller hyra det material de vill se. En stor andel av kvinnorna svarar att de inte vet varför de inte planerar att köpa en PVR, vilket kan bero på att kännedomen och intresset för hårddiskspelare är lågt i målgruppen. 69

70 Innehåll Anledning till inspelning Av vilken/vilka anledningar spelade du in programmet? Vet ej Annat Någon annan spelade in materialet Jag ville spara materialet Jag ville spola bort reklamen Jag ville inte se på programmet just då år år år Jag var upptagen med andra sysslor Det var något annat jag ville se på en annan TV-kanal Jag var inte hemma vid sändningstillfället 5% 15% 25% 35% 4 45% Graf 2:33 - Av vilken/ vilka anledningar spelade du in programmet? (546) De flesta spelar in för att de inte är hemma vid sändningstillfället (39 %) eller för att de är upptagna med andra sysslor (24 %). Dessa två anledningar är vanligast i samtliga åldersgrupper. Först på fjärde plats, efter det var något annat jag ville se på en annan kanal, kommer möjligheten till att spola reklam (14 %). En fjärdedel av ungdomarna svarar att de spelar in för att kunna spara materialet. 70

71 Vilken/vilka typer av program såg du? Vet ej/minns ej Annat program Barnprogram Sport Musik Amatörvideo, hemmainspelningar Underhållning, lek & tävling Långfilm Svensk serie år år år Utländsk serie Talkshows & studioprogram Livsstilsprogram Fakta & dokumentär Nöjesnyheter Nyheter & väder Graf 2:34 - Vilka typer av program såg du? (546) Den mest populära programgenren för inspelat är utländska serier följt av långfilm och på delad tredje plats svenska serier och fakta- och dokumentärprogram. Äldre tittar mer på dokumentärer och faktaprogram, svenska serier, underhållningsrelaterade program samt sport än vad de yngre gör, som istället tittar mer på långfilmer och barnprogram. Kvinnor spelar in och tittar på utländska serier mer än vad män gör. Inspelningsteknik Vilken typ av apparat använde du dig av för att spela in programmet? 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Videospelare, VHS Hårddiskinspelare (separat eller inbyggd i DVD eller digitalbox Inspelningsbar DVD Dator (med TVkort) Annat alternativ Vet ej/minns ej Graf 2:35 - Vilken typ av apparat använde du för att spela in programmet?(546) år år år 71

72 PVR är den inspelningsapparat som används flitigast. 45 % av de som har spelat in material under de senaste tre dagarna har använt en PVR, tre tiondelar har använt en video och 15 % en inspelningsbar DVD. Vuxna använder i första hand PVR och ungdomar inspelningsbara DVD-spelare. Under det senaste året har VHS-användandet nästan halverats medan nyttjandet av hårddiskspelare har fördubblats. Hur enkelt var det att spela in programmet/programmen du såg? år år Mycket eller ganska enkelt Vare sig enkelt eller krångligt Mycket eller ganska krångligt Någon annan hade spelat in innehållet Vet ej år Graf 2:36 - Hur enkelt var det att spela in programmet/programmen du såg?(546) Mer än nio av tio svarar att det var mycket eller ganska enkelt att spela in det senast sedda programmet och endast en procent svarade att det var mycket eller ganska krångligt. En större andel äldre än yngre uppger att det var enkelt att spela in. 5 % svarar att det var någon annan som spelade in materialet, framförallt uppger ungdomar detta svarsalternativ. Hur enkelt var det att spela in programmet/programmen du såg? PVR-användare Video-/DVD-användare Mycket eller ganska enkelt Vare sig enkelt eller krångligt Mycket eller ganska krångligt Någon annan hade spelat in innehållet Vet ej Graf 2:37 - Använt video/dvd respektive PVR vid senaste inspelningstillfället: Hur enkelt var det att spela in programmet/programmen du såg? (515) 95 % av PVR-användarna och 92 % av de som har spelat in på video eller inspelningsbar DVD tycker att det var mycket eller ganska enkelt att spela in programmet som de såg. Ingen av PVR-användarna har uppgett att det var mycket eller ganska krångligt att spela medan 2 % av video- och DVD-användarna tyckte att det var det. De som ofta använder serieinspelning på sin PVR svarar i högre grad än andra att det var mycket lätt att spela in. 72

73 4 Uppskattningsvis hur många gånger har använt din hårddiskinspelare de senaste 7 dagarna? 35% 25% 15% år år år 5% Fler än 7 gånger 5-6 gånger 3-4 gånger 1-2 gånger Vet ej/minns ej Graf 2:38 - Använde PVR vid senaste inspelningstillfället: Uppskattningsvis hur många gånger har använt din hårddiskinspelare de senaste 7 dagarna? (247) En tredjedel av PVR-ägarna har använt sin spelare minst 7 gånger under den senaste veckan. En femtedel har använt den 1-2 gånger och 28 % har använt den tre till fyra gånger. Cirka 75 % av de vuxna (26-65 år) och 68 % av ungdomarna har använt sin PVR minst tre gånger den senaste veckan. 7 Använde du serieinspelning (regelbunden schemalagd inspelning för olika program) för materialet du såg? år år år Ja Nej, jag vet inte hur man gör Nej, jag saknar möjlighet Nej, jag har inget intresse att göra det Vet ej Graf 2:39 - Använde PVR vid senaste inspelningstillfället: Använde du serieinspelning för att spela in materialet du såg? (247) Tre av tio PVR-ägare använde serieinspelning, det vill säga en förprogrammerad schematisk inspelning som startas och avslutas då ett program börjar och slutar, för att spela in det senast sedda materialet. Nästan 60 % svarar att de saknar intresse för att använda serieinspelning medan 5 % inte vet hur man gör och 4 % saknar möjligheten. 73

74 Reklamspolning 8 Fanns det reklam i det inspelade materialet? år år år Ja Nej Vet ej/minns ej Graf 2:40 - Fanns det reklam i det inspelade materialet? (546) 68 % av inspelat-konsumenterna uppger att det senast sedda materialet innehöll reklam. 83 % av dessa säger att de snabbspolade all reklam. Ungdomar är de som spolar minst (66 %). En tiondel av PVR-ägarna spolade med hjälp av 30-sekundersknappen som hoppar framåt en halvminut vid varje knapptryckning. Värt att tänka på är att toleransen för TV-reklam är låg och att ett uppskattat beteende ofta skiljer sig från det faktiska beteendet. I den här undersökningen finns det en risk för att svaren är färgade av den i allmänhet negativa inställningen till TV-reklam. Studier av faktisk reklamspolning från Storbritannien, USA och Holland visar att drygt hälften av all reklam spolas bort när PVR-användare tittar på inspelat. Spolade du/ni förbi reklamavbrotten? Vet ej/minns ej Nej, jag fortsatte att titta Nej, men jag gjorde någonting annat under tiden Ja, 30-sekundersspolning (endast hårddiskinspelare) år år år Ja, snabbspolning av viss reklam Ja, snabbspolning av all reklam Graf 2:41 - Såg reklam i senast inspelade materialet: Spolade du/ni förbi reklamavbrotten?(367) 74

75 9 Spolade du/ni något i själva programmet/programmen? år år år Ja, en stor del av innehållet Ja, upprepade gånger Ja, någon enstaka gång Nej Vet ej/minns ej Graf 2:42 - Spolade du/ni i själva programmet? (546) Som nyss nämndes är det mer än 8 av 10 som uppger att de spolade bort all reklam. En nästan lika stor andel, 80 %, svarar att de inte spolade något i själva programmet den senaste gången de tittade på inspelat. Bland de som spolade i programmet märks främst ungdomar där inte mindre än 16 % svarar att de spolade en stor del av innehållet i det senast sedda programmet och 30 % svarar att de spolade någon enstaka gång eller mer. I åldersgrupperna år och år är det 18 % respektive 19 % som svarar att de spolade minst någon en gång under själva programmet. Sammanfattning: Innehåll och inspelningsteknik De vanligaste skälen till inspelning är att man inte är hemma eller att man är upptagen vid sändningstillfället. PVR-användningen har fördubblats på ett år medan nyttjandet av video har halverats. En tredjedel av PVR-ägarna har använt sin spelare vid minst sju tillfällen den senaste veckan. Två tiondelar, främst ungdomar, spolade i senaste programmet. 75

76 Social kontext Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Graf 2:43 - Tittade du i sällskap med någon annan?(546) Sambo eller respektive är det vanligaste sällskapet då man tittar på inspelat (38 %). Ungefär lika stor andel (36 %) tittar när de är själva utan att någon de känner är i närheten. Nästan en fjärdedel av männen mellan år svarar att de tittade med en vän och drygt 10 % av respondenterna över 26 år tittade tillsammans med sina barn. I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? 5 45% 4 35% 25% 15% 5% I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög Varken hög eller grad, vi var låg grad något fokuserade på det vi tittade på I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:44 - Tittade med sällskap: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (280) Äldre vuxna är de som fokuserar minst på sitt sällskap och mest på innehållet då de tittar på inspelat, vilket också är det vanligaste svaret i gruppen unga vuxna. Den största delen av ungdomarna svarade att de varken i hög eller låg grad fokuserade på sällskapet. 40 % av de manliga ungdomarna svarar att de ägnade sällskapet mer uppmärksamhet än tittandet. 76

77 2.2 Köpvideo, hyrvideo och bio Detta kapitel tittar på konsumtionen av köpvideo, hyrvideo och bio. Aspekter som teknikinnehav, planerade inköp, kännedom om filmformatet Blu-ray, tillsammanstittande, intresse för reklamfinansierad hyrfilm och anledning till biobesök studeras. Köpvideo Bakgrundsfakta - Köpvideo Basen för detta kapitel är de som har tittat på köpvideo de senaste sju dagarna (790 respondenter) om inget annat anges. Basen för varje fråga står angiven under varje diagram. Veckoräckvidden för köpvideo har sjunkit med två procentenheter sedan Rörliga Bilder 2008:1, från 31 % till 29 % och tittartiden för de som faktiskt tittat under senaste dygnet har sjunkit från 136 minuter till 123 minuter. Definition av plattformen Köpvideo Köpvideo (DVD, VHS) Film, TV-serier o.s.v. som du eller någon du känner köpt på DVD eller VHS (betalda nedladdningar går in under kategorin nedladdat ). Tekniktillgång Köp- och hyrvideo 74 % har en DVD-spelare utan inspelningsfunktion och 25 % har en spelare med inspelningsfunktion (vissa av dessa respondenter kan ha svarat att de har båda typerna av DVD-spelare). 7 % uppger att de har en Blu-ray-kompatibel spelare (inkluderar Playstation 3), vilket är en ökning med sex procentenheter från Rörliga Bilder 2008:1 då innehavet uppgick till 1 %. Tre av tio har en hemmabioljudanläggning med surroundljud i sitt hem, en ökning med två procentenheter, från i fjol. Innehavet är störst i grupperna år och år där det uppgår till 38 %. Innehav av hemmabioljudanläggning är särskilt vanligt i hem med platt-tv och Blu-rayspelare. Innehavet av mediecenter, HTPC eller annan typ av stationär mediespelare har ökat från 6 % till 7 %. 77

78 Innehåll - Köpvideo Vad var det för format på köpfilmsmaterialet? år år år Blu-ray DVD VHS (videokassett) Annan typ av köpfilm Vet ej/minns ej Graf 2:45 - Vad var det för format på köpvideomaterialet?(790) DVD är alltjämnt det dominerande formatet för köpfilm; 94 % av de som har angett att de har tittat på köpvideo under de senaste sju dagarna har valt DVD-formatet, 4 % har tittat på VHS och 2 % på Blu-ray. VHS-konsumenterna finns huvudsakligen bland ungdomarna men även bland de äldre vuxna åringar är de största konsumenterna av Blu-ray (8 %). 6 Vad var det för typ av film? år år år Nyare film (film som gått på bio under det senaste året) Äldre film (film som inte gått på bio under det senaste året) TV-serie Annan typ av innehåll Vet ej/minns ej Graf 2:46 - Vad var det för typ av film? (790) Nyare filmer, definierat som film som gått på bio under det senaste året, är den vanligaste typen av köpfilm. Totalt har 44 % sett en nyare film, 40 % har sett en äldre film, som enligt definitionen ska ha gått på bio för mer än ett år sedan, och en femtedel har sett en TV-serie. Ungdomar tittar huvudsakligen på äldre filmer medan äldre vuxna i högre grad tittar på nyare filmer. Unga vuxna tittar i lika hög grad på båda typerna. TV-serier konsumeras främst av respondenter mellan år (25 %). 78

79 Konsumtionskontext - Köpvideo Hur tittade du på köpfilmen? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år TV-skärm Datorskärm (stationär dator) Datorskärm (bärbar dator) (icke plattskärms- TV) Annat alternativ Graf 2:47 - Hur tittade du på köpfilmen? (790) Den största delen av all köpfilmskonsumtion äger rum på en TV-skärm (89 %). Näst vanligaste sättet är att titta på en bärbar dator, vilket 4 % gör, de flesta är unga kvinnor. 8 % i målgruppen män år har tittat på en stationär dators skärm. De som har svarat att de tittat på en annan typ av skärm har huvudsakligen tittat på en projektorduk. Tittandet på datorskärm har ökat från 4 % i Rörliga Bilder 2008:1 till 7 % i denna undersökning. Intresse av lagliga nedladdningsalternativ 6 Hade du kunnat tänka dig att istället ha köpt köpvideon som du såg i nedladdad form? 5 4 Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Ja, om kvaliteten på den nedladdade filen och priset motsvarande mina förväntningar Ja, om filmen skulle vara tillgänglig för nedladdning igen utan kostnad Ja, för att nedladdade filmer tar inte upp någon fysik plats Nej, jag vill t.ex. ha ett fysiskt exemplar av filmen Vet ej Män år Kvinnor år Graf 2:48 - Tittat på ett fysiskt exemplar av filmen: Hade du kunnat tänka dig att istället ha köpt köpvideon som du såg i nedladdad form (film som laddas ned, sparas på datorn och kan ses flera gånger)? (783) De som har tittat på ett fysiskt exemplar av filmen under den senaste veckan, till exempel en DVD- eller Blu-ray-film blev tillfrågade om de istället hade kunnat tänka sig att ha köpt filmen i nedladdad form. 47 % svarar att de inte hade kunnat tänka sig det. Främst är det 79

80 äldre vuxna som svarar detta och något fler kvinnor än män i de två yngre åldersgrupperna. 41 % av männen är positiva till nedladdad köpfilm så länge kvaliteten och priset motsvarar deras förväntningar. Totalt är det 35 % som svarar detta alternativ. 16 % svarar att de kan tänka sig att köpa filmen i nedladdad form om de skulle kunna ladda ned den igen utan kostnad. 6 % lockas av legalt nedladdat film då sådana inte tar någon fysisk plats. Sammanfattning: Tekniktillgång och Innehåll Innehavet av Blu-ray-kompatibla spelare ökar med 8 procentenheter från Rörliga Bilder 2008:1. Ungdomar ser främst äldre köpvideos, äldre vuxna ser nyare och unga vuxna tittar i lika hög grad på nyare och äldre filmer. Ungdomar tittar i större utsträckning på datorskärmar än tidigare. De manliga ungdomarna tittar på stationära datorers skärm medan de kvinnliga ungdomarna tittar på bärbara datorers skärm. 53 % av de som tittat på ett fysiskt exemplar av filmen hade kunnat tänka sig att se istället köpt den i nedladdat form. Män och ungdomar är mer positiva till köpfilm online än kvinnor och äldre. 80

81 Blu-ray 10 Har du hört talas om det skivbaserade film- och datalagringsformatet Blu-ray? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja Nej Vet ej/osäker Graf 2:49 - Samtliga utom de som aldrig tittat på köpvideo: Har du hört talas om det skivbaserade film- och datalagringsformatet Blu-ray? (2653) Samtliga respondenter förutom de som har svarat att de aldrig tittat på köpvideo blev tillfrågade om de hört talas om datalagringsformatet Blu-ray. 86 % av männen och 61 % av kvinnorna svarar att de gjort det vilket ger ett genomsnitt på 74 %. Knappt en tiondel svarar att de inte vet eller är osäkra på om de hört talas om Blu-ray. Planerar du att köpa en spelare som klarar Blu-ray-formatet? Vet ej/känner ej till Blu-ray tillräckligt bra Nej, jag har inget behov/intresse Ja, men jag vet inte när Ja, inom det kommande halvåret Ja, inom de kommande tre månaderna Ja, inom den närmaste månaden Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag äger redan en Blu-ray-kompatibel spelare Graf 2:50 - Känner till Blu-ray: Planerar du att köpa en spelare som klarar Blu-ray-formatet? (1953) 40 %, främst män, planerar att skaffa en Blu-ray-kompatibel spelare men majoriteten av dessa vet inte när inköpet kommer att ske. En tiondel av männen och 6 % av kvinnorna svarar att de redan har en spelare som klarar av att spela formatet. 16 % av kvinnorna planerar att skaffa en Blu-ray-spelare medan mer hälften svarar att de saknar behov eller intresse för Blu-ray. Totalt svarar 17 % att de inte känner till formatet. 81

82 8 Varför planerar du att köpa en spelare som klarar Blu-ray? Jag vill kunna spela upp filmer med hög upplösning Jag samlar på köpvideo och vill ha mina filmer i det senaste formatet Jag vill ha tillgång till den senaste den tekniken Jag behöver en ny uppspelningsapparat för film Vet ej Graf 2:51 - Planerar att skaffa Blu-ray-spelare: Varför planerar du att köpa en spelare som klarar Blu-ray? (589) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Att kunna titta på film med hög upplösning är den vanligaste anledningen till att man planerar att skaffa en Blu-ray-spelare medan lockelsen av den senaste tekniken är näst vanligast. Män svarar i huvudsak det förstnämnda medan kvinnor svarar det senare. 15 % planerar ett inköp eftersom de behöver en ny uppspelningsapparat för film och 7 % vill ha en Blu-rayspelare för att de vill ha sin filmsamling i det senaste formatet. 7 Varför planerar du inte att skaffa en spelare som klarar Blu-ray formatet? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag är nöjd med min DVD-spelare Jag tycker inte att spelare som klarar Blu-ray-formatet är prisvärda Jag tycker inte att Blu-ray-filmer är prisvärda Jag vill vänta och se vad det blir av Bluray-formatet Vet ej/känner inte till Blu-ray tillräckligt väl Graf 2:52 - Planerar ej att skaffa Blu-ray-spelare: Varför planerar du inte att skaffa en spelare som klarar Blu-ray formatet? (891) Den vanligaste anledningen till att man inte planerar att skaffa en Blu-ray-spelare är att man är nöjd med den DVD-spelare som man redan äger. Över hälften av de som inte planerar att skaffa en Blu-ray-kompatibel spelare anger denna anledning. 38 % svarar att de avvaktar då de vill se vad det blir av Blu-ray. Det är i synnerhet män mellan år och år som anger detta svar. Det är även dessa målgrupper som i störst utsträckning svarar att de inte tycker att Blu-ray spelare och filmer i formatet är prisvärda. Var fjärde kvinna mellan år (var tredje kvinna mellan år) svarar att de inte känner till Blu-ray tillräckligt väl. 82

83 Blu-ray film Blu-ray är det senaste stora filmformatet som levererar bättre ljud och bild i högre upplösning än vad DVD klarar. Formatet erbjuder större lagringskapacitet och har unika egenskaper som DVD saknar, till exempel interaktiva menyer och interaktivt extramaterial. 7 % av respondenterna har angett att de har en spelare som klarar av att spela upp Blu-ray. Dessa respondenter fick frågor om sitt innehav av Blu-ray-film samt om de planerar att skaffa några filmer eller TV-serier i formatet under de kommande tre månaderna. 5 Hur många Blu-ray-filmer finns det i ditt hushåll? 45% 4 35% 25% 15% år år år 5% Inga 1-5 st st st. Fler än 20 st. Vet ej Graf 2:53 - Har Blu-ray-spelare: Hur många Blu-ray-filmer finns i ditt hushåll? (195) En tredjedel av respondenterna som uppgett att de äger en Blu-ray-spelare svarar att de inte äger några filmer i formatet. 42 % äger 1-5 stycken filmer och 18 % äger 6 stycken eller fler filmer. Innehavet av Blu-ray film är jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper. 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Planerar du att köpa några nyare filmer (film som gått på bio under det senaste året) i Blu-ray format de kommande tre månaderna? Ja, flera stycken Ja, någon enstaka Nej, jag planerar inga inköp av nyare film i Blu-ray format Vet ej Graf 2:54 - Har Blu-ray-spelare: Planerar du att köpa några nyare filmer (film som gått på bio under det senaste året) i Blu-ray format de kommande tre månaderna? (195) år år år 55 % planerar att köpa minst en nyare film i Blu-ray-format under de kommande tre månaderna. Intresset är störst bland de unga vuxna, där nästan sju av tio planerar ett sådant inköp. 83

84 37 % av de äldre vuxna planerar att köpa minst en film och bland ungdomarna är det 57 % som gör detsamma. Män planerar inköp i högre grad än kvinnor. 6 Planerar du att köpa några äldre filmer (film som inte gått på bio under det senaste året) i Blu-ray format de kommande tre månaderna? år år år Ja, flera stycken Ja, någon enstaka Nej, jag planerar inga inköp av äldre film i Blu-ray format. Vet ej Graf 2:55 - Har Blu-ray spelare: Planerar du att köpa några äldre filmer (film som gått på bio under det senaste året) i Blu-ray format de kommande tre månaderna? (195) Unga vuxna är mest intresserade av filmer som gick på bio för mer än ett år sedan i Blu-ray format. 43 % svarar att de planerar att köpa minst en sådan film under det kommande kvartalet. Även 38 % av ungdomarna och 33 % av de äldre vuxna planerar att införskaffa minst en sådan film. Precis som för de nyare filmerna är det till största delen män som planerar inköp av äldre filmer i Blu-ray-format. 8 Planerar du att köpa några TV-serier i Blu-ray format de kommande tre månaderna? år år år Ja, flera stycken Ja, någon enstaka Nej, jag planerar inga inköp av TV-serier i Blu-ray format. Vet ej Graf 2:56 - Har Blu-ray spelare: Planerar du att köpa några TV-serier i Blu-ray format de kommande tre månaderna? (195) 15 % planerar att köpa en eller flera TV-serier i Blu-ray-format under den kommande tremånadersperioden. Ungdomar och unga vuxna är de som har störst intresse för TV-serier i Blu-ray. En femtedel av dessa och en tiondel av de äldre vuxna planerar att köpa minst en TV-serie under det kommande kvartalet. Män är mer intresserade av TV-serier i Blu-rayformat än kvinnor. 84

85 Hur väl stämmer följande påståenden? Blu-ray-filmer är prisvärda Blu-ray-spelare är prisvärda Blu-ray har andra unika egenskaper som DVD saknar (t.ex. interaktiva menyer) Mycket eller ganska väl Varken eller Inte så väl eller inte alls Vet ej Blu-ray ger avsevärt bättre bild och ljud än DVD Graf 2:57 - Känner till Blu-ray: Hur väl stämmer följande påståenden? (1953) Samtliga respondenter som känner till Blu-ray-format fick ta ställning till fyra påståenden med anknytning till formatet. På samtliga fyra påståenden är det en ansenlig andel som svarat att de inte vet. Ungefär hälften svarar att de inte vet om Blu-ray-spelare är prisvärda eller om filmerna är det. Drygt sex av tio svarar att de inte vet om Blu-ray har unika egenskaper som DVD saknar och 45 % svarar vet ej på påståendet Blu-ray ger avsevärt bättre bild och ljud än DVD. Runt 30 % anser att varken att Blu-ray-spelare eller Blu-ray-filmer är prisvärda medan 5 % svarar att de är det. Svaren är jämnt fördelade mellan olika målgrupper men unga män är mer benägna att hålla med om att såväl film som spelare är prisvärda. Cirka 70 % av kvinnorna svarar att de inte vet. En fjärdedel håller med om att Blu-ray har unika egenskaper som DVD saknar. 4 % svarar att påståendet inte stämmer så väl eller inte alls. Det är i huvudsak män och kvinnliga ungdomar som håller med. 50 % svarar att påståendet Blu-ray ger avsevärt bättre bild och ljud än DVD stämmer mycket eller ganska väl. Det är till största delen män som håller med och i synnerhet de unga männen. Unga kvinnor är mer benägna att hålla med än äldre kvinnor. Sammanfattning: Blu-ray 74 %, mer män än kvinnor, känner till Blu-ray. I Rörliga Bilder 2008:1 kände drygt hälften till formatet. Fyra av tio planerar att köpa en Blu-ray-spelare så småningom. En tredjedel av de som har en Blu-ray-spelare i sitt hushåll äger inga Blu-ray-filmer. Blu-ray spelare och Blu-ray-filmer anses inte vara prisvärda bland de som känner till formatet. 85

86 Social kontext - Köpfilm Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän Graf 2:58 - Tittade du i sällskap med någon annan? (790) Det vanligaste sällskapet vid konsumtion av köpfilm är en sambo eller respektive. Nästan 40 % som sett på köpvideo under den senaste veckan svarar att de tittat tillsammans med sin sambo/respektive. Det näst vanligaste är att titta själv utan att någon man känner finns i närheten (24 %) följt av att man tittar tillsammans med barnen (19 %). Ungdomar, främst unga killar, tittar till stor del tillsammans med en eller flera vänner medan de kvinnliga ungdomarna tittar tillsammans släktingar, som syskon eller kusiner, i högre grad än andra grupper. Vuxna kvinnor är de som i högst grad tittar tillsammans med barnen. Män tittar oftare själva än vad kvinnor gör. I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? 45% 4 35% 25% 15% 5% I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög Varken hög eller grad, vi var låg grad något fokuserade på det vi tittade på I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:59 - Tittat med sällskap: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (539) 86

87 69 % av köpvideoskonsumenterna svarar att de tittade i sällskap med någon den senaste gången de såg på köpfilm. En tredjedel av dessa svarar att de umgicks i ganska låg grad med sitt sällskap och i huvudsak fokuserade på innehållet som de tittade på. Det näst vanligaste är att varken fokusera på sällskapet eller innehållet, vilket 28 % angivit. En fjärdedel svarar att de i ganska hög grad var fokuserade på sällskapet. Kvinnor ägnar högre uppmärksamhet åt materialet och mindre uppmärksamhet åt sällskapet när de tittar på köpfilm medan män gör det motsatta. Allmänt om köpvideo Använder du undertexter när du tittar på köpfilm? 5 45% 4 35% Män16-25 år 25% 15% 5% Ja, jag använder alltid undertexter när jag tittar på köpfilm Ja, för det mesta använder jag undertexter när jag tittar på köpfilm Ja, men bara vid enstaka tillfällen Nej, jag använder inte undertexter när jag tittar på köpfilm Vet ej Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:60 - Samtliga utom de som aldrig tittat på köpvideo: Använder du undertexter när du tittar på köpfilm? (2653) Sju av tio respondenter svarar att de alltid eller för det mesta använder undertexter då de tittar på köpfilm. Bland ungdomar är det en större andel kvinnor än män som alltid eller nästan alltid använder undertexter medan det är tvärtom i de andra två åldersgrupperna. 11 % de använder aldrig undertexter då de ser på köpvideo, främst är det äldre som anger detta svarsalternativ. 13 % (20 % av de manliga ungdomarna) använder undertexter vid enstaka tillfällen. 87

88 6 Ser du all film som du köper? 5 4 Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, jag ser all film jag köper relativt omgående Ja, men vissa filmer blir liggande en längre tid innan jag ser dem Nej, vissa av mina köpfilmer blir aldrig sedda Vet ej Vet ej/minns ej Graf 2:61 - Samtliga utom de som aldrig tittat på köpvideo: Ser du all film som du köper? (2653) 15 % säger att vissa av de filmer de köper på sig aldrig blir sedda. De flesta (44 %) ser dock de filmer som de köper även om det kan bli liggande ett tag innan de blir av. Främst är det vuxna som köper film som sedan blir liggande innan de ser dem, medan mer än hälften av ungdomarna ser sina filmer relativt omgående. Sammanfattning: Social kontext och allmänt om köpvideo Sambo eller respektive är det vanligaste sällskapet när man tittar på köpvideo. Ungdomar ser sina köpvideo relativt omgående efter inköp medan vuxna köper film som liggande ett tag innan de ser dem. 88

89 Hyrvideo Bakgrundsfakta Hyrvideo Basen för detta kapitel är de som har tittat på hyrvideo de senaste sju dagarna (368 respondenter), om inget annat anges. Frågans bas står utskriven i parentesen under varje fråga. Veckoräckvidden för hyrvideo är 14 %, vilket är oförändrat i jämförelse med Rörliga Bilder 2008:1. Den genomsnittliga tittartiden för de som faktiskt har tittat det senaste dygnet är 128 minuter, vilket är 25 minuter lägre än vid förra årets första mätning. Definition av plattformen - Hyrvideo Hyrvideo (DVD, VHS, på webben, IPTV) Film, TV-serier o.s.v. som du eller någon du känner hyrt. DVD, VHS, On demand-tjänster (på webben, t.ex. SF Anytime) eller liknande. Val av uthyrare 8 Hur hyrde du filmen? år år år I en hyrfilmbutik Via posten (t.ex. Lovefilm) Via IPTV/On Demand-tjänst Online (t.ex. SF Anytime, Film2Home) Annat alternativ Vet ej Graf 2:62 - Hur hyrde du filmen? (368) Att hyra film i en traditionell hyrbutik är, liksom i tidigare mätningar, det vanligaste sättet att komma över hyrvideomaterial. Sedan den senaste mätningen har dock andelen som anger sig hyra i butik minskat med 11 procentenheter, från 76 % till 65 %. Andelen som hyrt online har ökat från 3 % till 7 % och precis som för ett år sedan är det framförallt ungdomar som använder denna typ av tjänst. Vuxna hyr oftare än ungdomar via posttjänster. 22 % av de unga vuxna hyrde den senast sedda hyrfilm på posten och 17 % av de äldre vuxna gjorde detsamma. 2 % har hyrt film genom sitt IPTV-abonnemang. 89

90 Innehåll Hyrvideo 1 Vad var det för format på hyrfilmsmaterialet? år år år Blu-ray DVD VHS (videokassett) Annan typ av hyrfilm Vet ej/minns ej Graf 2:63 - Vad var det för format på hyrfilmsmaterialet? (368) DVD fortsätter att vara det klart vanligaste hyrfilmsformatet. En klar majoritet (90 %) hyr film i DVD-format och 3 % i Blu-ray-format. De flesta av de sistnämnda är ungdomar (8 %) och i synnerhet unga män (10 %). Endast 1 % svarar att de hyrde en videokassett vid det senaste hyrtillfället. 8 Vad var det för typ av film? år år år Nyare film (film som gått på bio under det senaste året) Äldre film (film som inte gått på bio under det senaste året) TV-serie Annan typ av innehåll Vet ej/minns ej Graf 2:64 - Vad var det för typ av film? (368) Nyare filmer, som har gått på bio under det senaste året, är den vanligaste typen av hyrfilmsinnehåll. Sju av tio svarar att de såg en nyare film, en fjärdedel såg en äldre film och 6 % en TV-serie. 2 % svarar att de hyrt en annan typ av material. Att procentsumman överstiger 100 % tyder på att det har förekommit konsumtion av flera olika typer av hyrvideo. 90

91 Konsumtionskontext - Hyrvideo TV-skärm Hur tittade du på filmen? Datorskärm (stationär dator) Datorskärm (bärbar dator) Annat alternativ Graf 2:65 - Hur tittade du på filmen? (368) år år år I Rörliga Bilder 2008:1 uppgav 9 % av ungdomarna att de hade tittat på hyrvideo på en datorskärm. I denna undersökning har andelen ökat till 20 % varav hälften tittar på en stationär dator och hälften på en bärbar dator. I gruppen unga vuxna sker 85 % av konsumtionen på en TV-skärm, 6 % tittar på en bärbar dator och 6 % på en stationär. Bland såväl ungdomarna som de unga vuxna gäller att kvinnor främst tittar på bärbara datorer medan män huvudsakligen använder stationära. Äldre vuxna tittar nästan uteslutande på en TV-skärm Undertexter - Hyrvideo 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Ja, jag använder alltid undertexter när jag tittar på hyrfilm Använder du undertexter när du tittar på hyrfilm? Ja, för det mesta använder jag undertexter när jag tittar på hyrfilm Ja, men bara vid enstaka tillfällen Nej, jag använder inte undertexter när jag tittar på hyrfilm Vet ej Graf 2:66 - Samtliga utom de som aldrig tittat på hyrvideo: Använder du undertexter när du tittar på hyrvideo? (2546) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Vi frågade samtliga respondenter, förutom de som angivit att de aldrig tittat på plattformen, om de använder undertexter då de tittar på hyrvideo. Totalt svarar 35 % att de använder undertexter för det mesta. Var tredje svarar att de alltid gör det och en på tio gör det vid enstaka tillfällen. 91

92 Äldre vuxna är de som använder undertexter i minst utsträckning medan unga vuxna är de flitigaste användarna. Bland ungdomarna är det en större andel kvinnor än män som alltid eller för det mesta använder undertexter. Bland de vuxna gäller motsatt förhållande; männen använder undertexter i högre utsträckning än kvinnorna. Totalt sett är det ingen större skillnad i beteende mellan män och kvinnor. Social kontext - Hyrvideo Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän Graf 2:67 - Tittade du tillsammans med någon? (368) 80 % av hyrfilmskonsumenterna tittar i sällskap med någon. Det vanligaste sällskapet i samtliga målgrupper är sambo eller respektive. Ungdomar tittar ofta tillsammans med en eller flera vänner. I åldersgrupperna år och år sker en stor del av tittandet tillsammans med barn eller på egen hand. I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög Varken hög eller grad, vi var låg grad något fokuserade på det vi tittade på I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:68 - Tittade tillsammans med någon: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (294) 92

93 41 % av de som svarat att de tittade tillsammans med någon vid det senaste konsumtionstillfället umgicks i ganska låg grad med sitt sällskap och fokuserade i huvudsak på materialet de tittade på. Tre av tio umgicks i ganska hög grad och var därmed endast något fokuserade på hyrfilmsmaterialet. 12 % av ungdomarna svarar att de i hög grad var fokuserade på sitt sällskap och därmed prioriterade annat än materialet som de tittade på medan nästan hälften av de unga vuxna i huvudsak fokuserade på innehållet som de tittade på. Icke-konsumenter Hyrvideo Hur kommer det sig att du inte tittat på hyrfilm på länge? Vet ej Annat alternativ Ser hellre film på TV/inspelat från TV Laddar hellre ned film Köper/äger hellre film (på t.ex. DVD) Bor långt ifrån uthyrare Det är för dyrt Jag har betal-tv-kanaler som sänder film Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Saknar uppspelningsteknik (t.ex. DVD-spelare) Har inte haft tid Litet filmintresse Graf 2:69 - Har inte sett på hyrvideo det senaste halvåret: Hur kommer det sig att du inte tittat på hyrvideo på länge? (1445) Tidsbrist är den vanligaste anledningen till att man inte har sett på hyrvideo på länge, vilket en tredjedel av respondenterna svarar. 24 % säger att de hellre köper/ äger film och 22 %, till största delen äldre vuxna, tittar hellre på TV alternativt inspelat från TV. En av fem laddar hellre ned materialet från nätet än hyr motsvarande material. Av de unga männen är det hela 56 % som säger att nedladdning är anledningen till att de inte hyrt film på länge. På det flesta svarsalternativen råder en jämn fördelning mellan könen. Skillnaderna består i att kvinnorna i högre utsträckning svarar att de inte tittar på hyrvideo på grund av tidsbrist och männen att de laddar ned det material de vill se istället för att hyra det. 93

94 Intresse för reklamfinansierad hyrvideo på webben Hade du varit intresserad av att se Hyrvideo på webben på något av följande sätt? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år 65% 52% 41% 36% 27% 16% 9% 9% 6% 5% 7% 7% 5% 12% 12% 9% 12% 4% 11% 8% 5% 5% 6% 5% 44% 36% 29% 28% 12% 12% 9% 8% 8% Gratis - 1 minuts reklamavbrott var 20 minut 25 kr - halva hyrpriset med 3 reklamavbrott i filmens början, mitt och slut på 30 sekunder vardera 50 kr - fullpris helt utan reklam Nej, jag tycker det känns osäkert att betala för hyrvideo på webben Nej, jag är ointresserad av att se hyrvideo på webben över huvud taget Graf 2:70 - Samtliga utom de som aldrig tittat på hyrvideo: Hade du varit intresserad av att se hyrvideo på webben på något av följande sätt? (2546) Vet ej Nästan hälften av respondenterna uppger sig vara ointresserade av att se hyrvideo på webben. I huvudsak är det äldre vuxna och i synnerhet äldre kvinnor som saknar intresse för sådana tjänster. 56 % av ungdomarna uttrycker ett intresse för hyrvideo på webben. (39 %) skulle föredra en gratisfinansierad tjänst med en minuts reklamavbrott var tjugonde minut. Äldre vuxna är mest skeptiska till en fullt reklamfinansierad hyrfilmstjänst på webben. Endast 15 % av åringarna är intresserade. Totalt har var femte respondent angivit att en fullt reklamfinansierad tjänst skulle vara det mest lockande alternativet. 7 % svarar att de skulle kunna tänka sig en delvis reklamfinansierad tjänst där man betalar halva hyrpriset och istället får tre stycken 30-sekunders reklampauser i filmen, en i början, en i mitten och en i slutet. Framförallt är det de unga vuxna som är intresserade av detta alternativ. Knappt en av tio svarar att de helst skulle betala fullpris och slippa reklam. Detta alternativ lockar ungdomar och unga vuxna i ungefär samma utsträckning medan de äldre vuxna är mindre intresserade. Speciellt är det äldre kvinnor som är ointresserade av denna betalningsmodell. En tiondel svarar att de inte vet. Sammanfattning: Hyrvideo Andelen som anger att de hyr i traditionella hyrvideobutiker har minskat från 76 % till 65 % på ett år. Onlineuthyrningen ökar från 3 % till 7 %. En tredjedel av icke-konsumenterna anger att tidsbrist är skälet till at de inte sett på hyrvideo på länge. En fjärdedel svarar att de hellre äger materialet medan en femtedel föredrar att se på TV eller inspelat från TV. 56 % av de manliga ungdomarna anger att nedladdning är skälet till att de inte tittar på hyrfilm. Ungdomar är mer intresserade än andra av reklamfinansierad hyrvideo. 94

95 Bio Bakgrundsfakta - Bio Samtliga respondenter, utom de som angett att de aldrig går på bio fick svara på följande frågor om film på bio. Basen uppgår till 2773 respondenter och står utskriven under varje graf. Veckoräckvidden för bio i åldersgruppen år är 8 % i denna undersökning. Ungdomar är de flitigaste biobesökarna. I åldersgruppen år är veckoräckvidden 20 % och i åldersgruppen år uppgår den till 10 %. Anledning till konsumtion När går du på bio? Vet ej Annan Jag går regelbundet på bio, då det är en trevlig aktivitet Jag brukar gå lite spontant när jag inte har något annat att göra När jag vill unna mig själv något När det är gratisvisningar/smygpremiärer som t.ex. tidningar anordnar När jag blir bjuden/fått presentkort/företagsbiljetter, etc. Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Vid speciella tillfällen/högtider, t.ex. i samband med jul, födelsedagar, etc När det går en speciell film jag vill se När det går filmer som gör sig bäst på bio, t.ex. gynnas av stor skärm, bra ljud, etc Graf 2:71 - När går du på bio? (2773) De allra flesta, 67 %, svarar att de går på bio då det går en speciell film som de vill se. Det är det vanligaste skälet till biobesök i alla åldersgrupper. Ungdomar går generellt sett av fler skäl än äldre. Till exempel svarar 46 % av ungdomarna att de går på filmer som gynnas av stor skärm och bra ljud och 44 % i samma åldersgrupp svarar att de går när de bli bjudna, fått presentkort eller företagsbiljetter och en av fem går lite spontant då de inte har annat att göra. 15 % av kvinnorna och 10 % av männen går då de vill unna sig själva något. 95

96 Upplevelse av biobesök Händer det att du känner dig störd när du går på bio? Vet ej Annat alternativ Nej, jag blir överlag inte störd när jag går på bio Ja, av folk som springer in eller ut ur salongen under filmen Ja, av folk som prasslar med godispapper, etc. Ja, av trängsel Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, av mobilringsignaler, sms, etc. Ja, av folk som pratar i salongen Graf 2:72 - Händer det att du känner dig störd när du går på bio? (2773) I Rörliga Bilder 2008:1 kom det fram att en stor andel av respondenterna inte går på bio på grund av att de ofta upplever störande faktorer vid biobesök. I denna rapport frågade vi om det händer att respondenterna blir störda då de går på bio och lät dem även specificera vad som stör dem. 39 % svarar att de överlag inte blir störda då de tittar på film på bio. Folk som pratar i salongen uppfattas som störande av 41 % medan 32 % störs av mobilsignaler och sms. 30 % känner sig störda av prassel med godispapper och liknande ljud och två av tio svarar att de blir störda av folk som springer in och ut ur salongen under filmen. Äldre vuxna är de som har högst tolerans mot störningar vid biobesök då 41 % svarar att de överlag inte blir störda. Män mellan år är mer känsliga än andra; andelen respondenter i målgruppen som känner sig störda av folk som pratar i salongen, mobilsignaler och pappersprassel är högre än i andra målgrupper. 96

97 Ja, jag har avstått från att gå på bio flera gånger pga. ljudvolymen Har det hänt att du avstått från att gå på bio pga. hög ljudvolym? Ja, jag har avstått Nej, det har aldrig från att gå på bio vid hänt men jag tycker enstaka tillfällen pga. att ljudet är för högt ljudvolymen Nej, det har aldrig hänt Vet inte/ Minns inte Graf 2:73 - Har det hänt att du avstått från att gå på bio pga. hög ljudvolym? (2773) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år 6 % har avstått från att gå på bio vid minst ett tillfälle på grund av hög ljudvolym. 20 % svarar att de aldrig har avstått från att gå bio på grund av ljudet men att de tycker att volymen är för hög. Framförallt är det äldre respondenter som tycker detta. Det är även en större andel kvinnor än män som irriterar sig på ljudvolymen. Föredrar du att se på film hemma eller på bio? 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag föredrar att se på film på bio Jag föredrar att se på film hemma Jag föredrar inget av alternativen Vet ej Graf 2:74 - Föredrar du att se på film hemma eller på bio?(2773) 44 % föredrar att titta på film hemma framför att gå på bio medan 35 % svarar det motsatta. 17 % svarar att de inte föredrar något av alternativen framför det andra. I hushåll utrustade med sofistikerad teknisk utrustning, såsom hemmabioljudanläggning, är det större andelar som föredrar film i hemmet än i genomsnittliga hushåll (51 % jämfört med 44 %). 97

98 Påståenden kring bio Hur väl stämmer följande påståenden? Det är dyrt att gå på bio Filmer på bio byts generellt sett ut för snabbt Programutbudet är för kommersiellt Det går för lite smala/alternativa filmer på bio Jag skulle vilja se fler filmtrailers när jag går Jag undviker bioreklam Stämmer fullständigt eller delvis Varken eller Stämmer knappast eller inte alls Ej svar/vet ej Bioreklamen är alldeles för lång Bioreklam är bättre än annan reklam Graf 2:75 - Hur väl stämmer följande påståenden? (2773) Nästan sju av tio tycker att påståendet det är för dyrt att gå på bio stämmer fullständigt eller delvis. Bland ungdomarna är det ännu fler som tycker att ett biobesök kostar för mycket. Två av tio, främst äldre vuxna, tycker att biofilmer byts ut för snabbt medan 30 % svarar att så inte är fallet. En fjärdedel tycker att bioutbudet är för kommersiellt och en lika stor andel svarar att det går för lite smala och alternativa filmer på bio. Även för dessa två påståenden finns det klara ålderskillnader; de unga är de som i högst grad tycker att utbudet är för kommersiellt och att det går för lite smala och alternativa filmer. Äldre är mer nöjda med utbudet som det är. 29 % skulle vilja se fler filmtrailers när de går på bio och nästan hälften svarar att de inte undviker bioreklam. Ungdomar, särskilt manliga, uttrycker ett intresse för att se fler filmtrailrar medan det är lika stora andelar unga som gamla som svarar att de inte undviker bioreklam. Även om toleransen för bioreklam är hög är det 40 % som svarar att de tycker att reklamen är för lång. Det är främst ungdomar som tycker att reklamen är för lång men samtidigt är det denna åldersgrupp som utrycker den mest positiva inställningen till bioreklam; mer än hälften svarar att påståendet bioreklam är bättre än annan reklam stämmer fullständigt eller delvis. Totalt är det 40 % som håller med om detta påstående. Sammanfattning: Bio Två tredjedelar av respondenterna går på bio när det går speciella filmer som de vill se Fyra av tio känner sig överlag inte störda när de går på bio. 41 % blir störda av folk som pratar i salongen, 32 % blir störda av mobilsignaler och sms och tre av tio störs av prassel med godispåsar och liknande ljud. 40 % av åringarna och mer än hälften av ungdomarna tycker att bioreklam är bättre än annan reklam. 98

99 2.3 Webbklipp och Webbprogram Detta kapitel undersöker konsumtionen av video som konsumeras på nätet genom en browserbaserad spelare, ofta benämnt som webb-tv eller onlinevideo. Vi har valt att dela upp webb-tv i två begrepp: webbklipp, som består av kortare klipp, ofta användargenererat material, nyhetsklipp eller utdrag ur TV-produktioner, och webbprogram som oftast är längre program som finns tillgängliga på nätet genom till exempel TV-kanalers hemsidor. Anledningen till uppdelningen är att konsumtionsvanorna för dessa plattformar skiljer sig från varandra. Webbklipp Bakgrundsfakta - Webbklipp Bas för detta kapitel är de 1594 respondenter som tittat på webbklipp de senaste sju dagarna om inget annat anges. Under varje graf återfinns frågan samt frågans bas. Veckoräckvidden för webbklipp är 58 % i denna undersökning, vilket är 8 procentenheter lägre än i Rörliga Bilder 2008:1. Den genomsnittliga tittartiden för de som tittat det senaste dygnet är 42 minuter, vilket är 2 minuter mer än året innan. Definition av plattformen Webbklipp Korta videoklipp på webbsida - Kortare fristående klipp, eller klipp från längre program, spelade på webbsidor (t.ex. Aftonbladet.se, TV4.se, YouTube, videobloggar, trailrar m.fl.), vanligtvis kortare än 15 minuter. Teknikinnehav Webbklipp och Webb-TV Under det senaste året har innehavet av stationära datorer sjunkit medan det har blivit allt fler som har skaffat sig en bärbar dator. I denna studie anger tre fjärdedelar att de har en stationär dator medan 66 % svarar att de har en bärbar sådan. I Rörliga Bilder 2008:1 var motsvarande siffror 78 % respektive 60 %. Trenden pekar fortsatt på att laptopdatorer är alltmer tilltalande bland konsumenter. Graferna 2:76-2:77 visar utvecklingen för stationära och bärbara datorer från Rörliga Bilder 2007 till denna undersökning uppdelat i åldersgrupperna år och år. 99

100 9 Datorinnehavets utveckling, år Innehav (%) Stationär dator Bärbar dator RB 2007 RB 2008:1 RB 2009:1 Graf 2:76 - Datorinnehavets utveckling från RB2007-RB2009:1 i gruppen år. 9 Datorinnehavets utveckling, år Innehav (%) Stationär dator Bärbar dator RB 2007 RB 2008:1 RB 2009:1 Graf 2:77 - Datorinnehavets utveckling från RB2007-RB2009:1 i gruppen år Har både laptop och mini- PC Är din bärbara dator av typen laptop eller mini-pc? Har en mini-pc Har en laptop Vet ej/osäker på vad en mini-pc är Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:78 - Har bärbar dator: Är din bärbara dator av typen laptop eller mini-pc? (1870) 100

101 Under andra halvan av 2008 lanserades en mängd ultraportabla smådatorer, så kallade mini-pc eller netbooks. Mini-PC:n har ofta en liten skärm, i regel under 10 tum och ett mindre tangentbord än en normalstor laptop. Datorerna är utrustade med nätverkskort och USB-portar men andra tillbehör, som DVD-spelare, är ofta borttagna. Av de som angett att de har en bärbar dator svarar 7 % att de både har en laptop och en mini-pc och 1 % svarar att de enbart har en mini-pc. I och med detta kan man dra slutsatsen att mini-pc:n i huvudsak används som ett komplement till en vanlig laptop. Nästan 90 % anger att deras bärbara dator är en laptop. Anledning till konsumtion När tittar du på webbklipp? Andra tillfällen. När jag hört vänner/bekanta/familjemedlemmar prata om ett speciellt klipp När jag vill se klipp från en film eller TV-serie När jag går in på en webbsida och hittar något jag blir intresserad av att titta på När jag är uttråkad och vill ha underhållning När jag vill uppdatera mig/informera mig Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år När jag vill lyssna på musik/titta på musikvideos När jag vill se ett speciellt klipp Graf 2:79 - När tittar du på webbklipp? (1594) 55 % tittar på webbklipp då de vill se ett speciellt klipp och 4 av 10 (64 % av ungdomarna) använder plattformen som ett tidsfördriv när de är uttråkade och vill ha underhållning. 39 % svarar att tittar när de går in på en webbsida och hittar något som de tycker verkar intressant. I Rörliga Bilder 2008:2 konstaterade vi att tipsningspotentialen för webbklipp är hög och det fortsätter den att vara, särskilt bland kvinnor. 30 % av samtliga börjar titta efter att de har hört vänner, bekanta eller familjemedlemmar prata om ett speciellt klipp. Detta kan jämföras med TV där endast en liten del av tipsen (2 %) leder till konsumtion. En stor del av ungdomarna (44 %) använder webbklipp för att lyssna på musik och en fjärdel tittar på scener ur sina TV-serier och filmer. 101

102 Intressant är att ungdomar är de som i högst grad tittar då de vill se specifika klipp medan äldre tittar mer slumpvis då de råkar stöta på något på en hemsida. För TV råder det omvända; ungdomar zappar runt till de hittar något att titta på medan äldre planerar sitt tittande. Skillnaden beror troligtvis på att ungdomar är mer medvetna om vad som finns på olika webbsidor och är bättre på att hitta material som de vill se. Väg till konsumtion Upplever du att det är lätt att hitta det webbklippsinnehåll du vill se? Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Mycket eller ganska lätt Varken eller Mycket eller ganska svårt Män år Kvinnor år Graf 2:80 - Upplever du att det är lätt att hitta det webbklippsinnehåll du vill se? (1594) Åtta av tio tycker att det är mycket eller ganska lätt att hitta de klipp de söker. Manliga ungdomar är den grupp som tycker det är lättast att hitta klipp medan äldre kvinnor är de som tycker att det är svårast. Det är dock en klar majoritet (71 %) äldre kvinnor som tycker att det är lätt att hitta de klipp de söker. Skulle du vara intresserad av en sökmotor/webbklippsguide? Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Mycket eller ganska intresserad Varken intresserad eller ointresserad Män år Kvinnor år Mycket eller ganska ointresserad Graf 2:81 - Skulle du vara intresserad av en sökmotor/webbklippsguide? (1594) 102

103 Män i alla åldersgrupper och kvinnor mellan år är mycket eller ganska intresserade av en sökmotor eller webbklippsguide som söker efter klipp på flera sajter samtidigt. Totalt svarar 51 % att de skulle vara mycket eller ganska intresserade av en sådan tjänst. Av de som svarar att de är ointresserade märks främst de äldre och ointresset sjunker med sjunkande ålder. Det kan tyckas vara paradoxalt att ungdomarna är de som är mest intresserade av sådan guide samtidigt som de är de som har lättast att hitta klipp de söker. Anledningen är troligtvis att ungdomarna är de flitigaste användarna av webbklipp och att en gemensam sökmotor skulle göra underlätta då det möjliggör sök på flera sajter samtidigt. 103

104 Innehåll Webbklipp Sajträckvidd för webbklipp På vilken/vilka sajter har du tittat på korta videoklipp de senaste 24h? Vet ej/minns ej Andra sajter Sydsvenskan Dagens Industri SvD DN Expressen Aftonbladet Eurosport MTV TV6 Kanal 5 TV4 Jesper.nu 1000 apor Fan-TV Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Miloop Myspace Video Google Video YouTube IDG E24 Resumé TV3 SVT Graf 2:82 - Tittat på webbklipp senaste 24 timmarna: På vilken/vilka sajter har du tittat på korta videoklipp de senaste 24h? (694) Precis som i Rörliga Bilder 2008:1 är YouTube den sajt som har störst räckvidd. Inte mindre än 72 % av de som tittat på webbklipp det senaste dygnet tittade då på YouTube, vilket är en ökning med 4 procentenheter från förra årets mätning. I de yngre åldersgrupperna är andelen YouTube-tittare ännu högre; 94 % av de manliga webbklippskonsumenterna mellan 104

105 16-25 år och 85 % av kvinnorna i samma åldersgrupp har tittat på YouTube det senaste dygnet. 46 % av de manliga ungdomarna tittar på YouTube dagligen. Aftonbladet har näst störst räckvidd och når en större andel äldre än yngre. SVT kommer på tredje plats. De som har svarat att de tittat på andra sajter än de listade svarar till. att de tittat på MSN, sett på filmtrailers och på sajter tillhörande dagstidningar som inte varit listade. Vilken/vilka typer av klipp såg du? Vet ej/minns ej Annat program Amatörvideo, videoblogg eller annat användargenererat material Sport Musikvideo Underhållning, lek & tävling Klipp från långfilm (inkl. filmtrailer) Klipp från barnprogram Klipp från svensk serie Klipp från utländsk serie Klipp från talkshows & studioprogram Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Klipp från livsstilsprogram Klipp från fakta & dokumentär-program Nöjesnyheter Nyheter & väder 5% 15% 25% 35% 4 45% Graf 2:83 - Vilken/vilka typer av klipp såg du? (1594) Användargenererat material som videobloggar och amatörvideo är den mest populära typen av webbklipp (32 %). Var fjärde webbklippskonsument har tittat på musikvideo som är den näst populäraste innehållstypen, följt av underhållningsorienterade klipp (21 %). Båda dessa genrer är, liksom det användargenererade materialet, särskilt populära bland ungdomar. Äldre respondenter tittar mest på nyheter och väder, vilket är den fjärde populäraste innehållstypen totalt sett. De tittar även på nöjesnyheter och klipp från fakta- och dokumentärprogram Män tittar betydligt mer än kvinnor på sport, nyhetsklipp och användargenererat material medan kvinnor tittar oftare på nöjesnyheter, musikvideos och klipp från barnprogram 105

106 Reklam - Webbklipp 8 Innehöll något eller några av klippen reklam? år år år Ja Nej Vet ej/minns ej Graf 2:84 - Innehöll något eller några av klippen reklam? (1594) Tre av tio tittade på klipp som innehöll reklam vid senaste tittartillfället medan 65 % tittade på reklamfria webbklipp. Resterande 5 % svarar att de inte vet eller inte minns om klippen innehöll reklam. Vuxna tittar mer på reklamfinansierade klipp än vad ungdomar gör. Troligtvis beror detta på att äldre vuxna besöker nyhetssidor, medan ungdomar tittar på YouTube. Vad var det för typ/typer av reklam? år år år Reklamfilm i början, mitten och/eller slutet av klippet En annons som täckte över en del av videofönstret Annan typ av annons Vet ej Graf 2:85 - Sett reklam: Vad var det för typ/typer av reklam? (456) Reklamfilmer bestående av så kallade prerolls, midrolls och postrolls, det vill säga reklamfilmer i början, mitten eller slutet av ett webbklipp eller webbprogram är den vanligaste typen av reklam. 85 % av de som stött på reklam i ett webbklipp har sett en sådan reklamfilm. 14 % har sett en annons som täckte en del av videofönstret så kallad overlayannons medan 3 % har sett en annan typ av annons. 106

107 Hur upplevde du reklamen i klippet/en? år år Mycket eller ganska positivt Varken positivt eller negativt Mycket eller ganska negativt Vet ej år Graf 2:86 - Sett reklam: Hur upplevde du reklamen i klippet/en? (456) Ungdomar är de som är mest positivt inställda till reklam i webbklipp. 8 % av åringarna svarar att de uppfattade den senast sedda webbklippsreklamen som mycket eller ganska positiv. i genomsnitt är fyra av tio är positivt eller neutralt inställda till den senast sedda webbklippsreklamen. 8 Har du någon gång sökt upp reklamfilmer på nätet som du velat se? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, flera gånger Ja, någon enstaka gång Nej, aldrig Vet inte/ Minns inte Graf 2:87 - Har du någon gång sökt upp reklamfilmer på nätet som du velat se? (1594) 44 % har vid minst ett tillfälle sökt upp reklamfilmer på nätet som de har velat se. De allra flesta av dessa är ungdomar och i huvudsak män. Av männen mellan år har 62 % sökt upp en reklamfilm vid minst ett tillfälle och 17 % har gjort det vid flera tillfällen. Även kvinnor mellan år (56 %) och unga vuxna män (53 %) har i hög grad sökt upp reklam på nätet. 70 % av de äldre vuxna svarar att de aldrig sökt upp reklamfilmer på nätet. 107

108 Har du någon gång klickat dig vidare från en webbannons med rörliga bilder? Ja, upprepade gånger Ja, någon enstaka gång Nej, men jag har köpt eller sökt upp information om produkter/tjänster jag sett reklam för Nej Vet ej/minns ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:88 - Har du någon gång klickat dig vidare från en webbannons med rörliga bilder? (1594) Hälften av webbklippskonsumenterna har någon gång klickat sig vidare från en webbannons med rörliga bilder. Det är i huvudsak ungdomar som klickar sig vidare och en större andel män än kvinnor. 37 % svarar att de aldrig har klickat sig vidare från en webbannons med rörliga bilder men en liten del av dessa har köpt eller sökt information om en produkt efter de sett webbreklam med rörlig bild. Pausetittande Tittande under TV-reklam Har du någon gång under reklampauser i ett TV-program gått in och tittat på webbklipp på t.ex. YouTube, Aftonbladet, etc? Ja, gör det väldigt ofta Ja, gör det ofta Ja, har gjort det vid enstaka tillfällen Nej, det har inte hänt Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:89 - Har du någon gång under reklampauser i ett TV-program gått in och tittat på webbklipp på t.ex. YouTube, Aftonbladet, etc? (1594) Äldre vuxna tittar sällan på webbklipp under TV-reklampauser medan en stor del av ungdomarna (39 %) och de unga vuxna (35 %) har gjort det vid enstaka tillfällen. 20 % av de manliga ungdomarna och 16 % av de kvinnliga anger att de tittar ofta eller väldigt ofta på webbklipp under reklampauser. 108

109 Genreräckvidd Webbklipp YouTube och Aftonbladet är överlag de största sajterna för webbklipp. För att förstå hur sajträckvidderna ser ut för olika genrers tillfrågades webbklippskonsumenterna om vilka sajter de använder då de tittar på nyheter, sport, musik och nöjesklipp. Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på nyhetsklipp? Jag tittar inte på nyhetsklipp Vet ej/minns ej Annan sajt Sydsvenskan Dagens Industri SvD DN Expressen Aftonbladet Eurosport TV8 TV6 Kanal 5 TV4 Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Uppsala nya tidning Fan-TV Google Video YouTube IDG E24 Resumé TV3 SVT Graf 2:90 - Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på nyhetsklipp? (1594) SVT är den största sajten när det kommer till nyhetsklipp, följt av Aftonbladet. 45 % respektive 40 % av webbklippskonsumenterna anger att de använder dessa sajter för att se på nyhetsklipp och en femtedel tittar på TV4. Dessa tre sajter är de största nyhetssajterna i samtliga målgrupper. Att äldre vuxna tittar mest på nyhetsklipp framgick tidigare i detta 109

110 kapitel. Här kan vi även konstatera att deras tittande är utspritt på en mängd olika sajter medan ungdomarna främst använder de tre stora sajterna följt av YouTube. En fjärdedel av ungdomarna och en femtedel unga vuxna säger att de inte tittar på nyhetsklipp. Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på sportklipp/sportnyheter? Jag tittar inte på sportklipp/sportnyheter Vet ej/minns ej Annan sajt Sydsvenskan SvD DN Expressen Aftonbladet Eurosport Kanal 5 TV4 Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Sportal Fan-TV Google Video YouTube TV3 SVT Graf 2:91 - Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på sportklipp/sportnyheter? (1594) Aftonbladet är den sajt som främst associeras med sportklipp (22 %) SVT kommer på andra plats (20 %) och därefter kommer YouTube (10 %). 40 % av männen och 67 % av kvinnorna tittar inte på sportklipp eller sportnyheter. Det är även en större andel ungdomar än vuxna som svarar att de inte tittar. De flesta sajter har en större andel äldre än yngre användare, undantaget är YouTube, som har fler unga än gamla besökare. 110

111 Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på musikvideo/lyssna på musik? Jag tittar inte på musikvideo/lyssnar inte på musik Vet ej/minns ej Annan sajt Expressen Aftonbladet MTV Kanal 5 TV4 Myspace Video Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Google Video YouTube TV3 SVT Graf 2:92 - Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på musikvideo/ lyssna på musik?(1594) YouTube är den överlägset största sajten för musikklipp, och används av 61 % av åringarna. Bland ungdomarna är det 82 % som lyssnar på musik på YouTube, två tredjedelar av de unga vuxna och två femtedelar av de äldre gör detsamma. Communityt MySpace är den näst största sajten för musikklipp (8 %), följt av MTV (6 %). Knappt en fjärdedel svarar att de inte tittar på musikklipp eller lyssnar på musik på webben, de flesta av dessa är äldre. Flera av de 4 % som svarat att de tittar på andra sajter har angett att de lyssnar på musik med hjälp av musiktjänsten Spotify som levererar streamad musik över Internet. 111

112 Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på nöjesklipp? Jag tittar inte på nöjesklipp Vet ej/minns ej Annan sajt Sydsvenskan Dagens Industri SvD DN Expressen Aftonbladet Eurosport MTV TV8 TV6 Kanal 5 TV4 Jesper.nu 1000 apor Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Uppsala nya tidning Fan-TV Myspace Video Google Video YouTube IDG E24 Resumé TV3 SVT Graf 2:93 - Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på nöjesklipp? (1594) Även för nöjesklipp har de äldre ett mer utspritt tittande medan ungdomar i huvudsak tittar på YouTube, som är den största sajten för denna genre följt av Aftonbladet, SVT och TV4. 71 % tittar på YouTube när de vill se nöjesklipp och 29 % tittar på Aftonbladet. En femtedel respektive 16 % associerar SVT och TV4 med nöjesklipp. 112

113 Konsumtionskontext - Webbklipp 8 På vilken typ av skärm såg du klippen? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år TV-apparat Datorskärm, stationär dator Datorskärm, bärbar dator (laptop) Graf 2:94- På vilken typ av skärm såg du klippen? (1594) Väldigt få, endast 1 % tittar på webbklipp på en TV. Majoriteten av konsumtionen sker istället på en stationär dators skärm (61 %) och 37 % tittar på en laptopskärm. Kvinnor, särskilt de mellan år, använder laptop-datorer oftare än män som främst tittar på skärmen tillhörande en stationär dator. Hur nöjd var du med ljud- och bildkvaliteten? Mycket eller ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Mycket eller ganska missnöjd år 57% 29% 12% år 51% 36% 13% år 54% 34% 12% Graf 2:95 - Hur nöjd var du med ljud- och bildkvaliteten? (1594) 54 % av webbklippskonsumenterna var mycket eller ganska nöjda med ljud- och bildkvaliteten i det senast sedda materialet, en tredjedel var varken nöjda eller missnöjda medan 12 % var missnöjda. Kvinnor var mer nöjda med bild- och ljudkvalitet än vad männen var. 54 % av webbklippskonsumenterna var mycket eller ganska nöjda med ljud- och bildkvaliteten i det senast sedda materialet, 113

114 Konsumtion av webbklipp på mobiltelefon Använde du Iphone eller någon annan typ av smartphone när du tittade? Ja, jag använde Iphone Jag använde en annan smartphone Nej, jag använde en annan typ av mobiltelefon Nej, på annat sätt (t.ex. på datorskärm) Vet ej/ Osäker Graf 2:96 - Har iphone eller annan Smartphone och konsumerat webbklipp senaste veckan: Använde du iphone eller någon annan typ av smartphone när du tittade? (120) 17 % av de som äger en iphone eller någon annan smartphone tittade på webbklipp i sin telefon vid det senaste konsumtionstillfället. 4 % tittade på en annan typ av mobiltelefon medan 77 % svarar att de tittade på annat sätt än med mobilen. Social kontext Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän Graf 2:97 - Tittade du i sällskap med någon annan? (1594) 114

115 Webbklipp konsumeras vanligtvis på egen hand. Kvinnor som konsumerar webbklipp tittar i högre grad än män tillsammans med någon. Det vanligaste är att man tittar med sin sambo/ respektive eller med sina barn. En fjärdedel av ungdomarna tittar tillsammans med en eller flera vänner. 6 I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? 5 4 I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög Varken hög eller grad, vi var något låg grad fokuserade på det vi tittade på I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:98 - Tittade tillsammans med någon: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (408) Det sociala väger tyngst vid webbklippskonsumtion; 47 % svarar att de i hög eller ganska hög grad umgicks med sitt sällskap. Detta gäller främst ungdomar medan äldre vuxna är den grupp som i störst utsträckning fokuserar på webbklippsinnehållet som spelas upp. Unga vuxna mäns beteende liknar ungdomars medan kvinnor i samma åldersgrupp har ett beteende som påminner om de äldres. Sammanfattning: Tekniktillgång och Innehåll Bärbara datorer blir allt vanligare i hemmen medan innehavet av stationära datorer minskar. Ungdomar är mer medvetna än vuxna vid konsumtion av webbklipp. De går in på en sida för att se specifika klipp medan vuxna tittar mer spontant då de stött på något intressant. 72 % av de som tittat på webbklipp senaste dygnet tittade på YouTube. 46 % av de manliga ungdomarna tittar på YouTube varje dag. Fyra av tio var positivt eller neutralt inställda till den senast sedda webbklippsreklamen. 44 %, främst ungdomar, har vid minst ett tillfälle sökt upp reklamfilmer på nätet som de har velat se. 17 % av de som äger en smartphone tittade på webbklipp i mobilen vid senaste konsumtionstillfället. 115

116 YouTube Varför valde du att titta på YouTube? Jag ville visa en vän/ bekant/ familjemedlem något Jag ville se ett specifikt klipp Jag hade sett/hört/läst om klippet/klippen ( i t.ex. TV, tidningar, bloggar, etc) Jag hade blivit tipsad av någon (om ett eller flera klipp) Jag ville koppla av Jag hade inget att göra Jag ville se sporthändelser Jag ville se trailers för TV-program, filmer, TV och datorspel Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag ville bli underhållen Jag ville lyssna på musik/se på musikvideos Jag ville uppdatera mig med nyhetshändelser/ få information om något Jag ville se om favoritscener ur någon film Jag ville se om favoritscener ur något TV-program eller TV-serie Graf 2:99 - Har tittat på YouTube senaste 24 timmarna: varför valde du att titta på YouTube? (501) YouTube är den i särklass största sajten för webbklipp. 72 % av de som tittat på klipp de senaste 24 timmarna tittade på YouTube. Av männen mellan år är det 46 % som besöker sajten dagligen. Den främsta anledningen till att titta på YouTube är att man vill bli underhållen(41 %). Därefter kommer lyssna på musik/ titta på musikvideo (31 %), se ett speciellt klipp (29 %) och för att fördriva tid då man inte har något att göra (28 %). Ungdomar och vuxna använder YouTube av olika anledningar. Äldre tittar på YouTube efter att de blivit tipsade av någon och när de vill se specifika klipp medan ungdomar tittar då de vill bli underhållna och när de vill lyssna på musik eller titta på musikvideos. Manliga ungdomar använder YouTube som ett tidsfördriv när de inte har något att göra. 116

117 Påståenden om YouTube Hur väl stämmer följande påståenden om YouTube Det är lätt att skapa spellistor på YouTube Det är krångligt att ladda upp klipp på YouTube Det är svårt att hitta det man söker på YouTube Utbudet av webbklipp är stort på YouTube Klippen på YouTube är för korta Det är mycket reklam på YouTube Det är dåligt ljud i klippen på YouTube Stämmer fullständigt eller delvis Varken eller Stämmer knappast eller inte alls Vet ej YouTube har hög bildkvalité YouTube har snabba laddningstider Graf 2:100 - Hur väl stämmer följande påståenden om YouTube? (1594) Sju av tio webbklippskonsumenter tycker att YouTube har snabba laddningstider och en tredjedel svarar att de tycker att bildkvaliteten är hög. Som vi tidigare sett i detta kapitel används YouTube i stor utsträckning som en musiktjänst, ändå tycker 33 % att klippen på sajten har en dålig ljudkvalitet (18 % svarar att påståendet inte stämmer). Endast en liten andel, 8 %, tycker att det är mycket reklam på YouTube medan 45 % svarar att de inte tycker det. Åtta av tio anser att utbudet av webbklipp är stort och de flesta tycker att det är lätt att hitta de klipp de söker. Vad gäller spellängden på klippen svarar 21 % att klippen är för korta och en lika stor andel att de inte är det. Få respondenter har provat att ladda upp klipp och ännu färre har provat att skapa spellistor. Av de som har provat svarar störst andel att det inte var krångligt att ladda upp klipp och att det var lätt att skapa spellistor. Sammanfattning: YouTube Bli underhållen, lyssna på musik och se speciella klipp är de främsta skälen till att titta på YouTube. Vuxna tittar oftast efter att de blivit tipsade om ett klipp medan ungdomar använder YouTube för att bli underhållna och för att lyssna på musik. 117

118 Webbprogram Bakgrundsfakta - Webbprogram Bas för detta kapitel är de som har tittat på webbprogram de senaste sju dagarna (479 respondenter) om inget annat anges. Basen för varje fråga står angiven inom parentes under varje diagram. Räckvidden för webbprogram har stigit med en procentenhet under det senaste året från 17 % i Rörliga Bilder 2008:1 till 18 % i denna undersökning. Den genomsnittliga tittartiden för de som har tittat de senaste 24 timmarna är 82 minuter, vilket är 6 minuter högre än i Rörliga Bilder 2008:1. Definition av plattformen Webbprogram Längre program på webbsida - Hela program, serieavsnitt eller filmer spelade på webbsidor (t.ex. SVT.se, Kanal5.se, TV4 Anytime, Joost m.fl.), vanligtvis längre än 15 minuter. Anledning till konsumtion Hur hittade du programmet du såg? Vet ej/minns ej Annan anledning Jag visste att programmet skulle gå och gick in på en specifik webbsida för att titta på det Jag visste att programmet skulle gå och sökte efter det i en sökmotor, t.ex. Google Jag hade sett reklam för programmet Jag hade hört om programmet från vänner/bekanta/familjemedlemmar år år år Jag hade sett/läst/hört information om programmet i en blogg/på en hemsida/i en tidning/nyhetsbrev/ TVprogram, etc. Jag följer programmet på webben och tittar regelbundet Jag gick in på en webbsida och hittade något som jag blev intresserad av att se 5% 15% 25% 35% 4 Graf 2:101 - Hur hittade du programmet du såg? (479) Webbprogramskonsumenter i alla åldrar är väl medvetna om var de kan hitta material de vill se. Mer än tre tiondelar svarar att de visste att det senaste programmet de såg finns 118

119 på webben och gick in på en specifik hemsida för att titta på det och 23 % svarar att de regelbundet följer programmet på webben. En knapp fjärdedel har ett mer planlöst tittande och började titta först efter att de hade surfat runt och hittat något som verkade intressant. Relativt få tittade efter att de fått tips av någon bekant (6 %) och ännu färre, bara 2 %, tittade efter att de sett reklam för materialet. De flesta som tittat av annan anledning uppger att de hade missat programmet på TV och använde en TV-kanals hemsida som en repristjänst. Skulle du vara intresserad av en sökmotor/webb-tv-guide/tablå som gör det lättare att hitta de webbprogram du söker? Mycket eller ganska intresserad Varken intresserad eller ointresserad Mycket eller ganska ointresserad Vet ej år 64% 12% 4% år 62% 16% 3% år 57% 19% 15% 9% Graf 2:102 - Skulle du vara intresserad av en sökmotor/webb-tv-guide/tablå som gör det lättare att hitta de webbprogram du söker? (479) 61 % av webbprogramskonsumenterna skulle vara intresserade av en tablå eller sökmotor för att lättare hitta de webbprogram de vill se. 14 % anger sig vara ointresserade av en sådan tjänst och 20 % är neutrala. Ungdomar är något mer intresserade än vuxna. 10 Sänds det/de program du såg även på vanlig TV? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja Nej Vet inte/osäker Graf 2:103 - Sänds det/de program du såg även på vanlig TV? (479) Åtta av tio svarar att programmet de såg även sändes på vanlig TV medan 14 % uppger att det inte gjorde det. I Rörliga Bilder 2008:1 såg knappt 70 % av webb-tv-konsumenterna på webbprogram som även sänds på TV. 119

120 10 Har du tillgång till kanalen där det sänds? år år år Ja Nej Vet inte/osäker Graf 2:104 - Sett webbprogram som även sänds på TV: Har du tillgång till kanalen där det sänds? (381) 94 % har tillgång till TV-kanalen där webbprogrammet sänds/har sänts vilket är 13 procentenheter högre än resultatet i fjolårets rapport. En allt större andel byter med andra ord konsumtion på TV mot konsumtion på webben; vilket tyder på att webbprogram utnyttjas som en repristjänst. 8 Följer du serien/programmet huvudsakligen på TV eller på webben? år år år Jag följer det huvudsakligen på TV och använder webben som en repristjänst Jag följer det huvudsakligen på webben och ser det sällan/aldrig när det sänds på TV Jag följer inte programmet över huvud taget, detta var enda gången jag tittade Vet ej Graf 2:105 - Sett webbprogram som även sänds på TV: följer du serien/ programmet huvudsakligen på TV eller på webben? (381) De flesta tittar huvudsakligen på TV och använder webben som en repristjänst, vilket sex av tio svarar medan tre av tio använder webben som den huvudsakliga plattformen för sin konsumtion. 10 % svarar att de inte följer programmet och att det senaste tittartillfället var en engångsföreteelse. Äldre vuxna nyttjar webben som en repristjänst i högre grad än ungdomar och unga vuxna som relativt ofta följer programmet eller serien på webben. 120

121 Varför följer du programmet/serien huvudsakligen på webben? Vet ej Annat skäl Saknar inspelningsutrustning För att kunna se avsnitt i följd För att kunna pausa vid behov För att slippa reklam För att kunna bestämma tiden för tittandet Graf 2:106 Följer huvudsakligen program/serie på webben:följer serie/program på webben: varför följer du serien/programmet huvudsakligen på webben? (114) De som huvudsakligen följer ett program eller en serie på webben fick ange varför de gör det. Drygt 75 % anger möjligheten att själva kunna bestämma tiden för tittandet som en bidragande anledning. Därefter är det ungefär lika stora andelar som anger egenskaper som att kunna se flera avsnitt i följd (34 %), pausa vid behov (30 %) och slippa reklam (21 %). De som svarat att de tittar av annat skäl har till exempel angett att de bor utomlands, saknar TV eller inte har tillgång till kanalen samt att programmen släpps på webben innan de går på TV. 121

122 Vilket är det vanligaste skälet till att du tittar på Webb-TV? Vet ej/minns ej Annat sätt Jag tittar på Webb-TV när vill bli uppdaterad/informerad om ett ämne Jag tittar på Webb-TV när jag har hört vänner, bekanta, familj prata om ett specifikt program Jag tittar på Webb-TV när jag läst/hört/sett information om ett specifikt program på t.ex. webbsida, blogg, TV, etc. Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag använder Webb-TV som en repristjänst Jag tittar regelbundet på ett program på Webb-TV Graf 2:107 Tittat på webbprogram senaste månaden: Vilket är det vanligaste skälet till att du tittar på webbprogram? (856) Det flesta använder webbprogram-tjänster som en repristjänst då de missat material på TV. Det är även vanligt att titta på webbprogram efter att man har hört talas om ett TV-program som redan har sänts på TV. Tips från vänner och familj är en lika vanlig anledning till konsumtion som att man hört eller läst om ett program i en blogg, på en webbsida eller i ett TV-program. De som angett annan anledning svarar att de tittar för att de inte har kanalen i ordinarie utbud, jobbar utomlands eller saknar TV. Sammanfattning: Anledning till konsumtion Över hälften av webbprogramskonsumtionen är medveten; antingen följer man ett program på webben eller så går man in på en specifik hemsida för att titta på ett program. Åtta av tio sedda webbprogram går även på vanlig TV. 94 % av de som har sett sådana webbprogram har tillgång till kanalen där programmet sänds/har sänts. Webbprogram används i huvudsak som en repristjänst. De som följer TV-sända program på webben anger att den främsta anledningen till detta är att själv kunna välja tiden för tittandet 122

123 Innehåll - Webbprogram På vilken/vilka sajter har du tittat på längre program den senaste gången du tittade? Vet ej/minns ej Annan sajt YouTube Eurosport Veoh SvD DN ViasatOnDemand Expressen Aftonbladet Alluc Tvlinkvault Tv-links Pirate City CNN BBC Hulu Joost Fan-TV Freeride Miloop VideoBoom Bubblare MTV TV8 TV6 Kanal 5 TV4 TV3 SVT år år år Graf 2:108 - På vilken/vilka sajter har du tittat på längre program den senaste gången du tittade? (479) De stora TV-kanalernas webb-tv-tjänster är de största webbprogramssajterna. SVT fortsätter att dominera och sajträckvidden har under året ökat med 6 procentenheter från 54 % till 60 %. I åldrarna år och år är det dock något färre som tittar på SVT jämfört med resultaten i Rörliga Bilder 2008:1. TV4 är den näst största webbprogramssajten följt av Kanal 5 och TV3. Räckvidden för dessa har ökat under det senaste året; TV4 från 12 % till 16 %, Kanal 5 från 9 % till 14 % och TV3 från 8 % till 10 %. TV3 har en jämn åldersfördelning medan TV4 lockar en större andel äldre än yngre tittare. Kanal 5 är mest populär bland ungdomar följt av unga vuxna. Efter de stora TV-husen kommer YouTube, med en programräckvidd på 18 %. Det är främst ungdomar som tittar på program på YouTube. Piratstreamingsajter, som alluc.org, Piratecity och andra sajter som erbjuder film och TV-serier utan upphovsrättsinnehavarnas tillåtelse har låga räckvidder. De som svarar att de tittat på andra sajter har uppgett andra piratstreamingsajter, än de nyss nämnda, samt utländska TV-kanalers webbprogramssajter. 123

124 Vilken/vilka typer av program såg du? Vet ej/minns ej Annat/andra program Barnprogram Sport Musik Amatörvideo eller annat användargenererat material Underhållning, lek & tävling Långfilm Svensk serie år år år Utländsk serie Talkshows & studioprogram Livsstilsprogram Fakta & dokumentär Nöjesnyheter Nyheter & väder 5% 15% 25% 35% Graf 2:109 - Vilken/vilka typer av program såg du? (479) Fakta och dokumentärer, följt av underhållningsprogram och svenska serier är de populäraste innehållstyperna bland åringar. Tittandet på nyheter, svenska serier och fakta- och dokumentärprogram har sjunkit det senaste året medan tittandet på underhållningsprogram, utländska serier och barnprogram har ökat. Intressant är den kraftiga tittarökningen på utländska serier; i denna undersökning är det 14 % som anger att de tittat på utländska serier, vilket är 8 procentenheter mer än för ett år sedan. Av ungdomarna är det en fjärdedel som uppger att de tittar på utländska serier på webben och i åldersgruppen år är det så mycket som 33 % som uppger detta. Ytterst få svenska webbprogramsdistributörer hade utländska serier utan betalning vid undersökningstillfället vilket innebär att de som tittat på utländska serier antingen betalt för tjänsten eller streamat från en sajt som inte har rättighet att distribuera materialet. Ytterligare en möjlighet är att de tittat på utländska sajter. 124

125 Hur nöjd var du med ljud- och bildkvaliteten? Mycket eller ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Mycket eller ganska missnöjd 11% 8% 6% 12% 15% 14% 75% 78% 78% år år år Graf 2:110 - Hur nöjd var du med ljud- och bildkvaliteten? (479) 77 % var mycket eller ganska nöjda med bild- och ljudkvaliteten på det senast sedda materialet medan 8 % var missnöjda och resten neutralt inställda. Det är betydligt fler som är nöjda med bild och ljud i webbprogram än i webbklipp (54 %). 8 Spolade du något under tittandet? år år år Ja, i programmet Ja, i reklamen Ja, både reklam och program Nej, jag spolade inte Vet ej/minns ej Graf 2:111 - Spolade du något under tittandet? (479) 23 % spolade antingen i programmet och eller i reklamen. Anmärkningsvärt är att ungdomar och unga vuxna spolar mer i programmet än i reklamen. 125

126 Hur upplevde du laddningstiden? Mycket eller ganska snabbt Varken snabbt eller långsamt Mycket eller ganska långsamt 7% 5% 7% 11% 11% 14% 8 81% 74% år år år 2:112 - Hur upplevde du laddningstiden? (479) Nästan åtta av tio tycker att det gick mycket eller ganska snabbt att ladda det senast sedda webbprogrammet. 6 % tycker det gick mycket eller ganska långsamt och 12 % svarar att det varken gick snabbt eller långsamt. Är du nöjd med utbudet på svenska webbprogram-sajter? Mycket eller ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Mycket eller ganska missnöjd Vet ej 13% 12% 19% 17% 4% 24% 44% 47% 48% år år år Graf 2:113 - Är du nöjd med utbudet på svenska webbprogramsajter? (479) 46 % är mycket eller ganska nöjda med utbudet på svenska webbprogramsajter. 9 % är missnöjda och 28 % är varken nöjda eller missnöjda. En stor andel, 16 %, svarar att de inte vet. 126

127 Vad tycker du om arkiveringstiden på svenska hemsidor, dvs. tiden programmen ligger ute på webben t.ex. på SVT Play och Kanal 5? 45% 4 35% 25% 15% år år år 5% Programmen ligger ute för länge Programmen ligger ute lagom länge Programmen ligger ute för kort tid Vet ej Graf 2:114- Vad tycker du om arkiveringstiden på svenska hemsidor, dvs. tiden programmen ligger ute på webben t.ex. på SVT Play och Kanal 5? (479) Nästan en tredjedel av webbprogramskonsumenterna tycker att programmen ligger ute för kort tid på svenska hemsidor. Ungdomar är mest missnöjda med arkiveringstiden medan äldre vuxna tycker att programmen ligger ute lagom länge. En tredjedel svarar att de inte vet Hade du betalat för att titta på något av programmen? Ja Nej Vet ej/minns ej Graf 2:115 - Hade du betalat för att se något av klippen? (479) år år år Nästan var tionde webbprogramskonsument betalade för det senaste sedda programmet medan 87 % svarar att de inte gjorde det. Det är något fler ungdomar än vuxna som betalat för innehållet de såg. De som anger att de betalat för att se programmet fick en följdfråga om de hellre hade sett programmet gratis och reklamfinansierat. Det finns en tydlig tendens bland de svarande till att hellre vilja se reklamfinansierade sändningar men basen är för liten för att säga något med säkerhet. 127

128 Reklam Webbprogram Innehöll något eller några av programmen reklam? år år år Ja Nej Vet ej/minns ej Graf 2:116 - Innehöll något eller några av programmen reklam? (479) Ungdomar tittar i högre utsträckning än vuxna på webbprogramssajter med reklam. Totalt såg tre av tio webbprogramskonsumenter reklam vid senaste konsumtionstillfället. Hur upplevde du reklamen i programmet? Positivt eller ganska positivt Varken positivt eller negativt Negativt eller ganska negativt 36% 53% 42% 42% 34% 45% 14% 13% år år år Graf 2:117 Har sett reklam: Hur upplevde du reklamen i programmet? (140) 13 % upplevde reklamen som positiv eller ganska positiv, 40 % svarade varken positiv eller negativ och 43 % säger att de upplevde den som negativ eller ganska negativ. Med andra ord var 53 % positivt eller neutralt inställda till senaste sedda webbprogramsreklam. 128

129 Genreräckvidd för webbprogram-sajter Tidigare i detta kapitel framgick det att de stora kanalerna är de populäraste distributörerna av webbprogram. Vi frågade samtliga som någon gång tittat på webbprogram om vilka sajter de föredrar då de vill se underhållning, nyheter, sport och TV-program. Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på underhållning? Vet ej/minns ej Inga av dessa Annan sajt YouTube Eurosport Veoh IDG SvD DN Expressen Aftonbladet Alluc Tvlinkvault Tv-links Pirate City CNN BBC Hulu Joost Sportal Fan-TV Freeride Miloop MTV TV8 TV6 Kanal 5 TV4 TV3 SVT år år år Graf 2:118 Tittat på webbprogram senaste 6 månaderna: Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på underhållning? (1215) YouTube och de stora TV-kanalerna, SVT, TV3, TV4 och Kanal 5, är de populäraste distributörerna av underhållningsprogram på nätet. SVT är den mest angivna sajten för genren följt av YouTube och TV4. Vuxna tittar främst på SVT medan YouTube har högst räckvidd bland ungdomar. Även unga vuxna tittar i hög grad på YouTube när de vill se på underhållning. 129

130 Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på nyheter? Vet ej/minns ej Inga av dessa Annan sajt YouTube Eurosport Veoh IDG E24 SvD DN Expressen Aftonbladet CNN BBC TV8 TV6 Kanal 5 TV4 TV3 SVT år år år Graf 2:119- Tittat på webbprogram senaste 6 månaderna: Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på nyheter? (1215) Sju av tio väljer att titta på SVT när de vill se på nyheter. TV4 är den näst största sajten för genren (33 %) och därefter kommer Aftonbladet (28 %). 11 % respektive 10 % anger att de tittar på Expressen och DN när de tittar på nyhetsklipp. 130

131 Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på sport? Vet ej/minns ej Ingen av dessa Annan sajt YouTube SvD DN Expressen Aftonbladet Sportal Fan-TV Freeride Eurosport TV8 TV6 Kanal 5 TV4 TV3 SVT år år år 5% 15% 25% 35% 4 45% Graf 2:120 - Tittat på webbprogram senaste 6 månaderna: Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på sport? (1215) De flesta som tittar på sportprogram på webben använder sig av SVT:s webbtjänst. TV4, Eurosport och Aftonbladet är andra populära sportdistributörer på nätet. De flesta som svarat annat alternativ har uppgett att de inte tittar på sportprogram. 131

132 Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på TV-program? Vet ej/minns ej Inga av dessa Annan sajt YouTube Expressen Aftonbladet Tv-links CNN BBC Joost Fan-TV CityGate Eurosport MTV TV8 TV6 Kanal 5 TV4 TV3 SVT år år år Graf 2:121 - Tittat på webbprogram senaste 6 månaderna: Vilken/vilka sajter väljer du då du vill titta på Tv-program? (1215) Även när det gäller TV-produktioner (TV-serier, underhållningsprogram, osv.) är de stora TV-kanalerna populärast på webben. 20 % av ungdomarna tittar även på program på YouTube. I de fallen handlar det om program som är uppdelade i flera kortare klipp. I skrivande stund går det till exempel att se hela avsnitt av den amerikanska TV-serien Dexter, uppdelade i 10 minutersklipp, på YouTube. Sammanfattning: Innehåll De stora TV-kanalernas webb-tv-tjänster samt YouTube är de största webbprograms- sajterna. 53 % var positivt eller neutralt inställda till den senaste webbprogramsreklamen. 132

133 Konsumtionskontext Webbprogram 7 På vilken typ av skärm såg du programmet/programmen? år år år TV-apparat Datorskärm, stationär dator Datorskärm, bärbar dator (laptop) Vet ej/minns ej Graf 2:122 - På vilken typ av skärm såg du programmet/programmen? (479) Den största andelen av webbprogramskonsumtionen sker på en datorskärm. Äldre tittar främst på skärmar tillhörande stationära datorer och ungdomar på laptopsskärmar. Kvinnliga ungdomar tittar i betydligt högre grad än andra på bärbara datorer (77 % jämfört med 36 % för genomsnittet). Totalt svarar 10 % svarar att de tittade på en TV-skärm, 54 % på en stationär dators skärm och 36 % tittade på en laptopskärm. 7 Skulle du vilja ha möjlighet att se på webbprogram på din TV-apparat? år år år Ja, jag skulle vilja ha den möjligheten Nej, det intresserar mig inte Vet ej Graf 2:123 - Tittat på datorskärm: Skulle du vilja ha möjlighet att se på Webbprogram på din TV-apparat? (433) 60 % av de som tittat på en datorskärm skulle vilja ha möjligheten att titta på webbprogram på sin TV-apparat. 30 % svarar att de inte är intresserade. 133

134 8 Varför skulle du vilja ha möjligheten att se webb-tv på din TV-apparat? år år år Jag vill kunna bestämma tiden för mitt TV-tittande Jag vill kunna sitta bekvämt när jag tittar på Webb-TV Jag vill kunna titta på en stor skärm Det är lättare att titta med större sällskap på en vanlig TV Annan anledning Graf 2:124 - Vill kunna titta på webbprogram på TV:n - Varför skulle du vilja ha möjligheten att se webbprogram på din TV-apparat? (260) Den vanligaste anledningen till att vilja se webbprogram på TV:n är möjligheten att själv kunna bestämma tiden för TV-tittandet vilket 69 % svarar. Drygt hälften vill kunna titta på en stor skärm när de ser på webb-tv och nästan en lika stor andel vill kunna sitta bekvämt. En tredjedel vill kunna titta tillsammans med större sällskap. De som anger annat alternativ svarar till exempel att webb-tv på TV:n skulle ge dem tillgång till fler kanaler och en möjlighet att pausa TV-program. Ungdomar vill ha möjlighet att se på webb-tv på TV:n av fler skäl än vuxna. Social kontext - Webbprogram Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän Graf 2:125 - Tittade du i sällskap med någon annan? (479) 134

135 Webbprogramstittande sker till största delen på egen hand. Unga män tittar i högre grad än andra tillsammans med vänner och kvinnor tittar ofta tillsammans med sin sambo eller respektive. Vuxna kvinnor tittar ofta tillsammans med sina barn. 5 45% 4 35% 25% 15% 5% I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? I ganska hög grad, vi var något fokuserade på det vi tittade på Varken hög eller låg grad I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Graf 2:126 - Tittat tillsammans med någon - I vilken grad umgicks du med ditt sällskap?(132) år år år 28 % av webbprogramskonsumenterna har tittat tillsammans med någon. Ungdomar och unga vuxna har ett ganska utspritt beteende medan de äldre vuxna är uppdelade i två grupper; en som fokuserar på det uppspelade webbprogrammet och en som ägnar sällskapet högst uppmärksamhet. Ytterligare nedbrytningar visar att det i huvudsak är äldre kvinnor som tittar medan männen prioriterar det sociala. Betalningsmodeller Webbprogram Tänk dig ett program eller serieavsnitt du skulle vilja se på webben. Vilken finansieringsmodell hade du helst föredragit? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år 61% 59% 45% 41% 4 35% 26% 23% 25% 17% 18% 18% 15% 11% 13% 8% 9% 21% 23% 22% 13% 13% Reklamfinansierat, dvs. gratis med regelbundna reklamavbrott Betala en fast avgift per månad för obegränsat tittande av allt material på sajten Betala en avgift per program Graf 2:127 Tittat på webbprogram senaste 6 månaderna - Tänk dig ett program eller serieavsnitt du skulle vilja se på webben. Vilken finansieringsmodell hade du helst föredragit? (1215) Vet ej 135

136 De som tittat på webb-tv de senaste sex månaderna fick en hypotetisk fråga om vilken betalningsmodell de skulle föredra för ett program eller serieavsnitt som de skulle vilja se på webben. 46 % skulle helst se programmet gratis med regelbundna avbrott för reklam. 20 % skulle helst betala en avgift per program och 16 % tycker att en fast avgift per månad för obegränsat tittande skulle vara det bästa alternativet. Andelen som kunnat tänka sig att se reklamfinansierade webbprogram är högst bland ungdomar och lägst bland äldre vuxna. Ett genomgående resultat i denna undersökning är att reklamtoleransen är högst bland ungdomar. Kommentarer till frågan Svårt att säga, beror ju helt på avgiften och hur mycket reklam. Tittar i nuläget bara om det är helt gratis (eller rättare sagt ingår i kirunaavgiften ) Beror fullständigt på vad det är för videokvalitet, hur seriös sajten verkar, vilken typ av reklam som visas och hur de lägger upp reklamen. Egentligen skulle alla tre funka för mig. Helst en avgift för en längre tid, t.ex. 6 månader eller 1 år i stöten. Återigen, för långa avbrott eller för många avbrott så skiter det sig. Tråkiga reklamfilmer för produkter jag aldrig skulle köpa är meningslöst för alla inblandade och slöseri med min tid. Ge mig ett formulär där jag kan bocka för intressen innan jag ser avsnittet och visa reklam relaterad till dessa så är det ok. Och inte samma reklamfilmer i varje avbrott! Tycker det är skitbra med reklamfinansierad TV på internet. Alla vinner på det - upphovsmakare, tittare, de som förmedlar tjänsten. Detta är ett bra sätt att få bort den olagliga fildelningen. Helst reklamfinansierat utan reklamavbrott Jag vill inte betala alls då jag tycker att licensavgiften borde täckas av TV-avgiften. De program jag tittar på har normalt redan sänts på SVT och bör omfattas av public service. Om det nu är så att någon TV-kanal vill avgiftsbelägga tittandet på webben kommer jag se till att inte behöva betala, det finns alltid någon som delar med sig i digital form. Någon gång kan även jag tänka mig att dela med mig av något som jag har. Att betala per titt känns mest relevant för då kan jag helt välja själv. Det är väl acceptabelt med en låg grundavgift för att få tillgång till pay-per-view 136

137 Sammanfattning: Konsumtionskontext och Social kontext 60 % av de som tittar på webbprogram på en datorskärm skulle vilja ha möjligheten att se programmet på TV. Att själv kunna bestämma tiden för TV-tittandet är den främsta anledningen till att vilja kunna titta på webbprogram på TV:n. Sammanfattning Konsumtionskontext och Social kontext 60 % av de som tittar på webbprogram på en datorskärm skulle vilja ha möjligheten att se programmet på TV. Att själv kunna bestämma tiden för TV-tittandet är den främsta anledningen till att vilja kunna titta på webbprogram på TV:n. 137

138 2.4 Nedladdat Detta avsnitt undersöker konsumtion av rörliga bilder som laddats ned till en dator och konsumerats på eller via en dator eller en extern spelare med hjälp av lagringsformat som CD-R-skivor, DVD-R-skivor, externa hårddiskar eller USB-minnen. Konsumtionsmönster, piratstreaming, icke-konsumtion och nedladdningsvanor är några av de aspekter som undersöks. Nedladdat Bakgrundsfakta - Nedladdat Basen för detta kapitel är de som har tittat på nedladdat de senaste sju dagarna (745 respondenter) om inget annat anges. Basen för respektive fråga står under varje graf. Precis som i fjolårets rapport ligger veckoräckvidden på 28 %. De som tittat de senaste 24 timmarna tittade i genomsnitt 119 minuter, vilket är nio minuter mindre än i Rörliga Bilder 2008:1. Definition av plattformen Nedladdat Nedladdat på datorskärm/tv Film/TV-serier eller liknande som blivit nedladdat och sparats (ej sett på webbsidor) av dig eller någon annan och sedan setts på en TV- eller datorskärm. Det nedladdade materialet kan även ha varit utbränt till DVD, sparat på ett USB-minne eller liknande. Teknikinnehav Nedladdat Var femte respondent har en videosignalskoppling mellan sin dator och TV vilket är en ökning med tre procentenheter från i fjol. Innehavet har ökat bland ungdomar och unga vuxna medan andelen äldre med dator-tv-koppling är lika stor som för ett år sedan. Teknikintresserade har oftare datorn kopplad till TV:n än andra; till exempel har respondenter med platt-tv, hemmabioljudanläggning, IPTV och Blu-ray-spelare i högre grad en koppling mellan dator och TV än den genomsnittlige respondenten. För bredbandstillgång se avslutande kapitel om bakgrundsinformation rörande respondenterna. 138

139 Innehåll Nedladdat Hur fick du tag i det nedladdade materialet? Vet ej/vill ej svara Tittade hos vän eller bekant Köpte den från en privatperson Fick från en vän eller bekant Annat sätt Såg det på webbsidor som tv-links.cc, tvlinkvault.com, alluc.org, spotep.com o.s.v. Jag köpte det från nätbutik (från t.ex. Headweb, Film2Home, itunes o.s.v.) Chattprogram (T.ex. MSN Messenger, Skype, ICQ osv.) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år FTP Kazaa, LimeWire, BearShare eller liknande program DC - Direct Connect (DC++ eller liknande) Bittorrent (t.ex. via Pirate Bay, swebits.org, torrentleech.org) Graf 2:128 - Hur fick du tag i det nedladdade materialet? (745) Bittorrentteknik, som bland annat The Pirate Bay är baserad på, är det vanligaste tillvägagångssättet för att komma över nedladdat material. Totalt 55 % (75 % av de manliga ungdomarna och 65 % av manliga unga vuxna) använder sådan teknik då de laddar ned. Under det senaste året har allt fler börjat använda sig av bittorrents; i Rörliga Bilder 2008:1 var det 47 % som angav att de använde tekniken, vilket är 8 procentenheter lägre än i denna undersökning. Piratstreaming, det vill säga streaming från sajter som inte har rätt att distribuera material, är något som börjar bli allt vanligare. I årets mätning är det en större andel som använder piratstreaming än Direct Connect, som var det tredje vanligaste sättet att skaffa material i Rörliga Bilder 2008:1. Observera att det finns risk för att piratstreaming även fångas upp i kapitlet om webbprogram. 139

140 Intressant är att det till största delen är äldre vuxna som använder piratstreaming. Detta kan bero på att tekniken är enklare att använda; man går ofta bara in på en sajt och klickar på play istället för att behöva installera ett bittorrentprogram eller annan mjukvara. Man slipper även att lagra materialet på sin egen hårddisk vilket minimerar riskerna för virus och polisanmälan. 3 % anger att de har köpt materialet från en nätbutik och 4 % har skaffat materialet på annat sätt. De öppna svaren visar att de sist nämnda använt olika bittorentsajter och streamingtjänster som inte varit listade. 7 Vad var det för typ av material? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Nyare film (film som gått på bio under det senaste året) Äldre film (film som inte gått på bio under det senaste året) TV-serie Musikvideo/konsert Annan typ av innehåll Vet ej Graf 2:129 - Vad var det för typ av material? (745) 46 % av nedladdatkonsumenterna tittade på TV-serier, 33 % tittade på nyare film och 22 % såg på äldre film vid det senaste konsumtionstillfället. Nyare respektive äldre filmer definieras efter när de gick på bio där film som gått under det senaste året faller under kategorin nyare och de som gick på bio för mer än ett år sedan räknas som äldre. 4 % svarar att de har sett musikvideo/konserter och 7 % har sett annat innehåll, till exempel dokumentärer, animerade filmer och TV-program. Somliga har sett mer än en typ av material. Ungdomar tittar i högre utsträckning på TV-serier än vuxna. Unga vuxna tittar mest på nyare filmer och äldre vuxna tittar oftare på äldre film, musikvideo och andra typer av material än de yngre. Kvinnor ser oftare på äldre filmer och TV-serier än män. Män tittar mer än kvinnor på annat material. 140

141 Erfarenheter av piratstreaming 8 Har du någon gång provat att streama TV-serier eller långfilmer på webbsidor som thepiratecity.org, tv-links.cc, tvlinkvault.com eller liknande? Män16-25 år 4 Ja, jag gör det regelbundet Ja, upprepade gånger Ja, ett fåtal gånger Nej, men jag har tänkt prova Nej det intresserar mig inte Nej, jag känner inte till sådana sidor Vet ej Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:130 - Tittat på nedladdat senaste sex månaderna: Har du någon gång provat att streama TV-serier eller långfilmer på webbsidor som thepiratecity.org, tv-links.cc, tvlinkvault.com eller liknande? (1369) Piratstreaming fungerar på samma vis som webb-tv med skillnaden att distributören inte har rätt att sprida materialet då det är upphovsrättsskyddat. Män mellan år har mest erfarenhet av denna typ av streaming av upphovsrättsskyddat material; nästan fyra av tio har provat en sådan tjänst vid minst ett tillfälle och ytterligare 9 % har tänkt pröva det. En fjärdedel av männen svarar att de inte är intresserade av piratstreaming och 62 % av kvinnorna svarar att de inte känner till några sådana sajter. Påståenden om piratstreaming Hur väl stämmer följande påståenden? Jag streamar för att jag inte kan/vet hur man laddar ned Att streama är lättare än att ladda ned Utbudet på streamingsajter är stort Streamingsajterna har generellt sett snabba laddningstider Det är bättre kvalitet på nedladdat material än streamat material Stämmer fullständigt eller delvis Varken eller Stämmer knappast eller inte alls Vet ej Det känns säkrare att streama än att ladda ned illegalt Graf 2:131 - Provat piratstreaming: Hur väl stämmer följande påståenden? (223) 141

142 Endast en liten andel använder piratstreaming för att de inte vet hur man laddar ned och 37 % håller med om att det är lättare att streama än att ladda ned (31 % svarar att det senare påståendet inte stämmer). Det är en större andel kvinnor än män som streamar för att de inte vet hur man laddar ned och en större andel unga än äldre. Ungdomar håller i högre grad än vuxna med om att det är lättare att streama än att ladda ned. Cirka en tredjedel svarar att utbudet på streamingsajter är stort och en lika stor andel tycker att sajterna generellt sett har snabba laddningstider. Sju av tio anser att kvaliteten på nedladdat material är bättre än det som streamas ned. Av ungdomarna är det nästan 90 % som håller med om påståendet. Piratstreaming upplevs som säkrare än illegal nedladdning. Säkerhet är den främsta anledningen till att titta på piratstreamat material; utbudet och kvaliteten är sämre och tjänsten används inte för att man saknar kunskap om hur nedladdning går till. Sammanfattning: Innehåll Det vanligaste sättet att erhålla nedladdat material är via Bittorrentsajter. Nästan hälften av de som tittat på nedladdat under den senaste veckan såg avsnitt ur en TV-serie och en tredjedel såg en film som gått på bio under det senaste året. 17 % har provat så kallad piratstreaming, det vill säga streaming från en sajt som inte har rättigheterna att sprida materialet. Det främsta skälet till att piratstreama är att det är säkrare än att ladda ned. 142

143 Konsumtionskontext Nedladdat 6 På vilken typ av skärm såg du det nedladdade materialet? 5 4 Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år TV-apparat Datorskärm, stationär dator Datorskärm, bärbar dator (laptop) Vet ej/minns ej Graf 2:132 - På vilken typ av skärm såg du det nedladdade materialet? (745) Ungdomar tittar oftare på nedladdat på en datorskärm än på en TV-apparat. Unga killar tittar ofta på stationära datorer och unga tjejer på bärbara. Vuxna tittar i ungefär lika stor utsträckning på TV-skärmar som på datorskärmar. 7 Hur spelades det upp på TV:n? år år år Det spelades upp från datorn som är kopplad till TV:n Det spelades upp på DVD/mediespelare (från utbränd DVD/CD-skiva eller fil) Jag använde en extender, Xbox 360, PS3 eller liknande Vet ej/minns ej Graf 2:133 Tittat på TV-apparat: Hur spelades det upp på TV:n? (294) De som svarade att materialet spelats upp på en TV-apparat fick en följdfråga om hur uppspelningen gått till. Unga svarar att uppspelningen skedde från en dator som är kopplad till TV:n medan äldre spelade upp materialet på en DVD- eller annan typ av mediespelare. 12 % av de unga vuxna använde en extender, det vill säga överföring av material från en dator till TV:n genom till exempel en Xbox 360 eller ett Playstation

144 Social kontext Nedladdat Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, med flera vänner Ja, med en vän 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Graf 2:134: Tittade du i sällskap med någon annan? (745) Att titta själv utan att någon finns i närheten är det vanligaste sättet att konsumera nedladdat (37 %) följt av tittande tillsammans med sambo eller respektive (29 %). Män, oavsett ålder, konsumerar i huvudsak nedladdat på egen hand medan kvinnor främst tittar tillsammans med sambo eller respektive. En femtedel av kvinnorna tittar med barnen och 14 % av ungdomarna tittar tillsammans med en eller flera vänner. 6 I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? 5 4 I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög Varken hög eller grad, vi var något låg grad fokuserade på det vi tittade på I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Vet ej Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:135 Tittade med sällskap: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (321) 144

145 Få respondenter fokuserar helt och hållet på sitt sällskap när de tittar på nedladdat. Något fler, men fortfarande en liten andel, är helt fokuserade på materialet som spelas upp. Det vanligaste är att man umgås i ganska låg grad och ägnar det mesta av uppmärksamheten på materialet som spelas upp (37 %). 22 % säger att de umgås i ganska hög grad med sitt sällskap och ägnar därmed det uppspelade materialet liten uppmärksamhet. Framförallt är det ungdomar som anger detta. Sammanfattning: Konsumtionskontext och Social kontext Ungdomar tittar oftast på nedladdat på en datorskärm medan äldre främst tittar på en TV-apparat. Män är oftast själva då de tittar på nedladdat medan kvinnor tittar tillsammans med sin sambo eller respektive. 145

146 Nedladdningsvanor 8 Ber du andra ladda ned åt dig? Män16-25 år 4 Ja, väldigt ofta Ja, ofta Ja, ibland Ja, men sällan Nej, jag ber inte andra ladda ner åt mig Jag vet inte Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:136 - Tittat på nedladdat senaste sex månaderna - Ber du andra ladda ned åt dig? (1369) En tredjedel av de som har tittat på nedladdat minst en gång de senaste sex månaderna uppger att de ber andra ladda ned åt dem. En fjärdel av männen och nästan hälften av kvinnorna ber andra ladda ned material åt dem. Varför ber du andra ladda ned åt dig? Jag vet inte Annan anledning Någon i familjen tillåter mig inte att ladda ned Jag har en långsam uppkoppling Jag är rädd för att bli polisanmäld Jag är rädd för att få virus Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Jag har inte tillgång till tekniken Jag vet inte hur man gör Graf 2:137 - Ber andra ladda ned: Varför ber du andra ladda ned åt dig?(457) 146

147 Över hälften av kvinnorna som ber andra ladda ned gör det för att de inte vet hur man gör medan männens främsta skäl är långsamma uppkopplingar. Generellt sett är bristande kunskap det vanligaste skälet till att man ber andra ladda ned (41 %). En fjärdedel ber andra att ladda ned av en anledning som inte är listad. De öppna svaren visar att det beror på att de själva är dåliga på att hitta vissa typer av material, till exempel i hög upplösning, de saknar dator, är lata och orkar inte sätta sig in i hur man gör eller kommer inte själv åt lika bra hubbar som bekanta gör (man kan ansluta sin dator till en hubb och ladda ned med Direct Connect). Det är relativt få som ber andra ladda ned på grund av rädsla för virus och polisanmälan; 7 % svarar att de är rädda för att få virus och 4 % är rädda för att bli polisanmälda. Maskerad nedladdning Under hösten 2008 fördes debatter och diskussioner om den så kallade IPRED-lagen, som gör att upphovsrättsinnehavare får rätten att begära ut uppgifter om en bredbandsinnehavare från dennes bredbandsoperatör. Med anledning av de diskussioner och debatter som fördes kring detta under och innan undersökningsperioden frågade vi samtliga som tittat på nedladdat de senaste sex månaderna om de maskerar sina IP-nummer. 8 Maskerar du ditt IP-nummer? Män16-25 år 4 Ja, jag maskerar mitt Nej men jag har gjort IP-nummer det tidigare Nej, man jag funderar på att göra det Nej, jag maskerar inte mitt IP-nummer Vet ej/osäker Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:138 - Tittat på nedladdat senaste sex månaderna: Maskerar du ditt IP-nummer? (1369) 3 % av respondenterna uppger att de maskerar sitt IP-nummer. De flesta av dessa är män mellan år. Var femte svarar att de inte maskerar för tillfället men att de har funderingar på att börja göra det. 30 % av männen och knappt 10 % av kvinnorna svarar att de har sådana funderingar. De flesta (57 %) döljer inte sitt IP-nummer och har inte heller planer på att göra så. MMS kommer följa upp IPRED:s effekter på nedladdning i kommande rapporter. 147

148 1 Har du någon gång laddat ned material då du varit uppkopplad mot ett allmänt nätverk/allmän plats t.ex. på ett bibliotek eller café? Män16-25 år Kvinnor16-25 år 4 Män år Ja, jag laddar alltid ned från allmänna platser/nätverk Ja, jag har gjort det flera gånger Ja, jag har gjort det någon enstaka gång Nej, jag har aldrig gjort det men funderar på att börja göra det Nej, jag har aldrig gjort det Jag vet inte/minns inte Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:139 - Tittat på nedladdat senaste sex månaderna: Har du någon gång laddat ned material då du varit uppkopplad mot ett allmänt nätverk/allmän plats t.ex. på ett bibliotek eller café? (1369) Offentliga trådlösa nätverk finns till exempel på bibliotek och caféer. Då man laddar ned på en sådan plats blir det omöjligt att identifiera vem som har laddat ned vad, vilket minskar riskerna för polisanmälan. Få respondenter har satt nedladdning på offentliga platser i system och det är även få som har laddat ned på detta sätt mer än någon enstaka gång (3 %). En liten andel, 6 %, svarar att de har provat vid något enstaka tillfälle. De flesta av de som provat att göra detta är män mellan år och år. Ytterst få funderar på att börja ladda ned från offentliga nätverk. 4 Använder du undertexter när du tittar på nedladdat? 35% 25% Män16-25 år Kvinnor16-25 år 15% Män år Kvinnor år 5% Män år Kvinnor år Ja, jag använder alltid undertexter när jag tittar på nedladdat Ja, för det mesta använder jag undertexter när jag tittar på nedladdat Ja, men bara vid enstaka tillfällen Nej, jag använder inte undertexter när jag tittar på nedladdat Vet ej Graf 2:140 - Tittat på nedladdat senaste sex månaderna: Använder du undertexter när u tittar på nedladdat? (1369) 27 % använder inte undertexter då de tittar på nedladdat, en lika stor andel gör det för det mesta och 21 % använder det vid enstaka tillfällen. 13 % använder alltid undertexter då de ser på nedladdat. 148

149 Ungdomarnas beteende avseende textning är ganska utspritt; det är ungefär lika stora andelar som svarar att de använder textning för det mesta, vid enstaka tillfällen och som inte gör det alls. Unga vuxna män är de som använder textning i störst utsträckning; 46 % använder det alltid eller oftast och 27 % gör det vid enstaka tillfällen. Musiknedladdning 8 Laddar du ned musik? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ja, jag laddar ned musik regelbundet Ja, jag laddar ned musik i perioder Nej, jag laddar inte ned musik Vet ej Graf 2:141 - Tittat på nedladdat senaste sex månaderna: Laddar du ned musik? (1369) Nästan sex av tio laddar ned musik regelbundet eller i perioder. Musiknedladdningen är mest utbredd bland manliga ungdomar och manliga unga vuxna. Äldre och i synnerhet äldre kvinnor laddar ned minst. 149

150 Hur går du tillväga när du laddar ned musik? Jag laddar ned det via... Vet ej Annat sätt Chattprogram (T.ex. MSN Messenger, Skype, ICQ osv.) FTP Kazaa, LimeWire, BearShare eller liknande program DC - Direct Connect (DC++ eller liknande) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Bittorrent (t.ex. via Pirate Bay, swebits.org, torrentleech.org) Nätbutik (från t.ex. CDON, itunes, etc.) Graf 2:142- Laddar ned musik - Hur går du tillväga när du laddar ned musik? Jag laddar ned det via... (808) Precis som för film sker den mesta nedladdningen av musik med hjälp av bittorrents (75 %). En stor skillnad mellan nedladdning av musik och film är att musiken i betydligt högre grad laddas ned på laglig väg. Var femte musiknedladdare säger att de köper musik från nätbutiker vilket gör laglig nedladdning till det näst vanligaste tillvägagångssättet för att komma över nedladdad musik. Bland ungdomarna är det dock betydligt mindre vanligt att köpa musik; 14 % betalar för musiken som de laddar ned. Legal nedladdning är det femte vanligaste sättet för ungdomar att skaffa musik på nätet. Legala musiknedladdares nedladdningsvanor En stor andel av de som laddar ned musik legalt kompletterar den legala nedladdningen med illegala alternativ. När det gäller musik använder de illegal nedladdning i mindre utsträckning än andra, men ändå är det 61 % som laddar ned illegalt med bittorrentteknik, 12 % genom chattprogram som MSN och det finns ytterligare några som använder Direct Connect och FTP:er. 150

151 När det kommer till rörliga bilder använder legala musiknedladdare bittorrents i högre grad än andra, de är mer frekventa användare av piratstreaming och tittar i större utsträckning på nedladdat hos vänner och bekanta. De maskerar sina IP-nummer oftare än genomsnittet och har i högre grad provat att ladda ned på offentliga nätverk. Icke-konsumenter av nedladdat Av vilken/vilka anledningar tittar du inte på nedladdat Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Jag har inte möjlighet rent tekniskt (inget eller långsamt internet, gammal dator osv) Jag vet inte hur man gör Jag vet hur man gör men tycker att det är opraktiskt Jag tycker att det är moraliskt fel Jag vill inte riskera att bli polisanmäld Jag ser ingen anledning att göra det Annan anledning Vet ej Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:143 Icke-konsument: Av vilken/vilka anledningar tittar du inte på nedladdat? (1249) De som uppgav att de aldrig har tittat på nedladdat och de som inte har tittat under det senaste halvåret blev tillfrågade om varför de inte konsumerat nedladdat material på länge/ aldrig. De flesta icke-konsumenter svarar att de inte ser någon anledning till att titta på nedladdat (55 %), följt av att man inte vet hur man gör (22 %) samt att det uppfattas som moraliskt fel (13 %) Unga kvinnor laddar inte ned för att de ofta saknar tekniska möjligheter som moderna datorer och snabba internetanslutningar, de är även mer oroliga än andra för att bli polisanmälda. Unga män som inte tittar på nedladdat tycker att nedladdning är opraktiskt och moraliskt fel, vilket även de vuxna männen anger som skäl till icke-konsumtion. Vuxna svarar främst att de inte ser någon anledning till att ladda ned och vet sällan hur man gör. Bland kvinnor är bristande kunskaper den vanligaste anledningen till att man inte tittat på nedladdat. 6 % har angett att de avstår från att ladda ned av annan anledning än de listade. 151

152 Kommentarer till frågan Har dålig koll på lagarna, och för dåligt bildvisningsprogram i datorn, det skulle inte vara värt tiden. Tittar nästan aldrig på rörlig media. Film skall ses på bio Vill ha omslaget Inget behov, koppling av dator till TV fungerar inte, för dåligt att se på datorskärm Det är olagligt Jag ser ingen anledning att ladda ner, böka med att spara filen någonstans och riskera virusangrepp när jag kan titta på filmen utan att behöva ladda ner den. Inget intresse Ser online För krångligt Jag hinner inte titta överhuvudtaget pga arbete och familj! Jag anser att människor har rätt att få betalt för sitt jobb och det förvånar mig att debatten är så vriden; att det skulle vara att gå emot utvecklingen, etc. Förnuftiga vuxna borde ta sitt ansvar och få folk att inse att det är stöld, förstår de inte att vi förlorar en massa konstnärer på det här sättet??!! 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Skulle du vilja ha möjlighet att titta på nedladdat material? Ja Nej Vet ej år år år Graf 2:144: Saknar möjlighet att titta på nedladdat: Skulle du vilja ha möjlighet att titta på nedladdat material? (352) 152

153 Samtliga icke-konsumenter som svarat att de inte har möjlighet att ladda ned på grund av att de saknar utrustning eller kunskap blev tillfrågade om de skulle vilja ha möjlighet att titta på nedladdat material. En tredjedel skulle vilja ha möjligheten och 30 % skulle inte vilja ha det. Fyra av tio, de flesta äldre vuxna, svarar att de inte vet. Av vilka anledningar skulle du vilja ha möjlighet att titta på nedladdat material? Vet ej Annan anledning Det är gratis (fildelning) Vill/orkar inte vänta på att det ska visas på TV/Bio Det är det enda sättet att få tag i vissa saker Det är enkelt och smidigt Möjlighet att spara/ha kvar Möjlighet att titta när jag vill Möjlighet till att undvika reklamavbrott Graf 2:145 Vill ha möjlighet att titta på nedladdat An vilka anledningar skulle du vilja ha möjlighet att titta på nedladdat? (117) Den främsta anledningen till att vilja titta på nedladdat är att själv kunna välja tiden för tittandet, följt av att nedladdning är det enda sättet att få tag vissa typer av innehåll samt kunna undvika reklam. Sammanfattning: Nedladdningsvanor Hälften av kvinnorna och en fjärdel av männen ber andra ladda ned åt dem. Det vanligaste skälet är att man saknar kunskap om hur det går till. 3 % av nedladdatkonsumenterna maskerar sitt IP-nummer och 6 % har provat att ladda ned från allmänna platser som bibliotek och caféer. 60 % av nedladdatkonsumenterna laddar ned musik regelbundet eller i perioder. Bittorrents är det vanligaste sättet att erhålla nedladdat musik En tredjedel av icke-konsumenterna skulle vilja ha möjlighet att titta på nedladdat. Den främsta anledningen är att själv kunna välja tiden för tittandet. 153

154 2.5 Bärbart och mobil-tv Detta avsnitt undersöker konsumtionen av material som överförts eller laddats ned till bärbara mediespelare samt konsumtionen av mobil-tv-sändningar som sänts via 3G-nätet Bärbart Bakgrundsfakta - Bärbart Basen för detta kapitel är de som tittat på rörlig bild i en bärbar mediespelare under de senaste sju dagarna (146 respondenter) om inget annat anges. Veckoräckvidden för bärbara spelare uppgår till 6 % i denna undersökning vilket är en procentenhet högre än för ett år sedan. Den genomsnittliga konsumtionstiden för de som tittat senaste 24 timmarna har minskat från 105 minuter till 67 minuter på ett år. Definition av plattformen bärbart Nedladdat på bärbar mediespelare - Rörliga bilder som sparats ned och setts på en bärbar mediespelare såsom ipod med video, MP3-spelare med video, PSP eller liknande. Uppspelningsapparat 6 Vilken typ av bärbar mediespelare använde du för att titta på nedladdat material? år år år Jag använde en iphone Jag använde Jag använde en Jag använde en Jag använde en smartphone som inte var en iphone PSP ipod mini-pc Jag använde en annan typ av spelare Vet ej Graf 2:146 - Vilken typ av bärbar mediespelare använde du för att titta på nedladdat material? (146) Drygt en fjärdedel av de som tittat på bärbart spelade upp materialet på en ipod. 15 % tittade med en iphone och 8 % använde en annan typ av smartphone. 13 % av de äldre vuxna tittade på en så kallad mini-pc (även kallad netbook eller ultraportabel laptop). En tredjedel, främst äldre vuxna, har angett att de tittade på en annan typ av spelare. 154

155 Innehåll Bärbara mediespelare Hur fick du tag i det nedladdade materialet? Vet ej/vill ej svara Tittade med vän eller bekant Fick från en vän eller bekant på fysiskt medium (hårddisk/usb-minne eller liknande) Laddade ner på annat sätt Köpte det från nätbutik (från t.ex. itunes, Film2Home, Publiken.se o.s.v.) Kazaa, LimeWire, BearShare eller liknande program år år år DC - Direct Connect (DC++ eller liknande) Bittorrent (t.ex. via Pirate Bay, swebits.org, torrentleech.org) Graf 2:147 - Hur fick du tag i det nedladdade materialet? (146) Det vanligaste sättet att komma över material är att ladda ned från Bittorrentsajter vilket 35 % av användarna gör. I åldersgruppen år har nästan hälften laddat ned från en sådan sajt. Att köpa materialet från en nätbutik är det näst vanligaste sättet att erhålla material (21 %), följt av att ha fått det från en vän eller bekant (17 %) Ungdomar nyttjar oftare legala nedladdningsalternativ än vuxna som istället får material från vänner och bekanta. Vad var det för typ av material? Vet ej/minns ej Annan typ av innehåll Musikvideo/konsert Podd-TV TV-serie år år år Äldre film (film som inte gått på bio under det senaste året) Nyare film (film som gått på bio under det senaste året) Graf 2:148 - Vad var det för typ av material? (146) 155

156 TV-serier är den vanligaste innehållstypen vilket 40 % anger att de har tittat på. Filmer som har gått på bio under de senaste 12 månaderna kommer därefter (18 %), följt av musikvideo/ konserter (17 %). 15 % ser på äldre filmer, det vill säga filmer som gick på bio för mer än ett år sedan, och 10 % tittar på podd-tv. Äldre vuxna konsumerar främst musikvideo och konserter på sin bärbara spelare medan ungdomar och unga vuxna främst tittar på TV-serier. Legal nedladdning Hur väl stämmer följande påstående? Det är svårt att komma över material till bärbara mediespelare 13% 26% 47% 15% Stämmer fullständigt eller stämmer delvis Varken eller De är prisvärt att ladda ned från de legala nedladdningssajterna 21% 16% 42% 21% Stämmer inte alls eller stämmer knappast Vet ej Det finns gott om legala möjligheter att ladda ner material till bärbara mediespelare 5 17% 18% 17% Graf 2:149 - Legala nedladdare: Hur väl stämmer följande påståenden? (85) De som har laddat ned från en legal nedladdningssajt fick ta ställning till tre påståenden om tillgången till innehåll för bärbara spelare samt priset för detta innehåll. 13 % anger att det är svårt att komma över material till bärbara spelare, medan de allra flesta tycker att det inte är några större problem. Hälften svarar att det finns gott om legala nedladdningstjänster men endast en femtedel tycker att dessa är prisvärda. 42 % av de som laddar ned legalt tycker inte att de legala nedladdningssajterna är prisvärda. 156

157 Anledning till konsumtion När brukar du använda på din bärbara mediespelare? Vet ej Annan När jag vill lyssna på musik När jag tränar/motionerar/promenerar När jag är på längre resa När jag är hemma år år år När jag har lunchrast/ fikarast När jag är på väg till/från jobbet eller skolan När jag vill se ett speciellt program 5% 15% 25% 35% 4 Graf 2:150 - När brukar du använda på din bärbara mediespelare? (146) Bärbara spelare används främst på långa respektive korta resor; en tredjedel använder sin portabla mediespelare då de är på längre resa och 25 % använder den på väg till eller från jobbet eller skolan. 23 %, främst äldre män men även en stor andel unga vuxna, använder sin spelare när de vill lyssna på musik och en lika stor andel använder spelaren i hemmet. Social kontext Bärbart Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive år år år Ja, med flera vänner Ja, med en vän 5% 15% 25% 35% 4 45% Graf 2:151 - Tittade du i sällskap med någon annan? (146) 157

158 Mer än hälften tittar själva när de konsumerar bärbart, oavsett om någon de känner finns i närheten eller ej. Ungdomar och unga vuxna tittar ofta med vänner och äldre vuxna tittar tillsammans med sina barn. Unga vuxna tittar i högre grad än andra tillsammans med sin sambo eller respektive. Önskade funktioner till bärbara spelare Vilken/Vilka av följande funktioner skulle du vilja ha på din bärbara mediespelare? Vet ej Jag saknar ingen funktion Annan funktion Bättre ljud Bättre/större skärm Se på webb-tv Se på webbklipp år år år Möjlighet att koppla till större skärm/tv Spela fler filformat t.ex. divx Möjlighet att spela spel Möjlighet att ansluta till nätet via WLAN 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Graf 2:152 - Vilken/Vilka av följande funktioner skulle du vilja ha på din bärbara mediespelare? (146) Att kunna spela fler filformat (38 %), ha möjlighet att ansluta spelaren till Internet (36 %) och att kunna koppla spelaren till en större skärm (30 %) är de mest efterlängtade funktionerna på bärbara spelare. Det är främst ungdomar och unga vuxna som saknar funktioner. Äldre vuxna skulle helst vilja ha större och bättre skärm och möjlighet att koppla spelaren till en större skärm. 27 % av de äldre vuxna svarar att de inte vet vilka funktioner de skulle vilja ha. Sammanfattning: Bärbart En fjärdedel av de som tittar på bärbart tittar en ipod och en lika stor andel tittar med någon slags smartphone. TV-serier är den vanligaste typen av innehåll till bärbara spelare, följt av nyare filmer. Det är vanligast att titta på bärbart då man befinner sig på resa oavsett om den är lång eller kort. Rörlig bild på bärbar mediespelare konsumeras främst på egen hand. 158

159 Mobil-TV Bakgrundsfakta Mobil-TV Basen för detta kapitel är de som tittat på mobil-tv den senaste månaden (221 respondenter) om inget annat anges. Basen för varje fråga står angiven under respektive diagram. Veckoräckvidden för mobil-tv uppgår till 3 % i denna mätning, vilket är 3 procentenheter lägre än Rörliga Bilder 2008:1. Den genomsnittliga tittartiden för de som tittat senaste dygnet har ökat från 37 minuter till 66 minuter Definition av plattformen Mobil-TV TV-/videoklipp/-program i en mobiltelefon via 3G (dock ej material som sparats på en mobiltelefons minne). Tekniktillgång Är din 3G-telefon någon av följande modeller? Samsung Innov8 Nokia 5800 XpressMusic HTC Touch Pro HTC Touch HD Ericsson Xperia X1 Nokia N85 HTC Diamond Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Samsung Omnia iphone 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% Graf 2:153 Har mobiltelefon med 3G - Är din 3G-telefon någon av följande modeller? (1394) Innehavet av mobiltelefoner som är anslutna till 3G-nätet uppgår till 49 % i denna undersökning, vilket är en ökning med 11 procentenheter från Rörliga Bilder 2008:1. De som har en mobiltelefon med 3G blev tillfrågade om deras 3G-telefon var någon av de smartphonemodeller som var populärast vid undersökningens genomförande. 14 % svarar att de har en av dessa smartphones. 4 % anger att de har en iphone, som är den populäraste modellen, speciellt bland män mellan år där innehavet uppgår till 9 %. Efter iphone är innehavet av olika modellerna jämnt fördelat. Ericsson Xperia X1 är populärast bland äldre vuxna, där innehavet är 5 %. 159

160 Anledning till konsumtion 5 45% 4 35% 25% 15% 5% Jag vill fördriva tid Vilket är det vanligaste skälet till att du tittar på mobil-tv? Jag vill uppdatera mig/informera mig (t.ex. ta del av nyheter) Jag vill se ett särskilt program eller en viss typ av innehåll Jag vill bli underhållen Jag vill koppla av Annat skäl Graf 2:154 - Vilket är det vanligaste skälet till att du tittar på mobil-tv? (221) Vet ej år år år Det vanligaste skälet till att titta på mobil-tv är att fördriva tid (37 %). 18 % tittar för att uppdatera och informera sig och 11 % svarar att de tittar för att bli underhållna. Ungdomar använder oftare mobil-tv som ett tidsfördriv och äldre för att bli uppdaterade och informerade. Innehåll Mobil-TV Vilken/vilka typer av program tittade du på? Vet ej/minns ej Annat program Barnprogram Sport Musik Amatörvideo, användargenererat Underhållning, lek & tävling Långfilm Svensk serie Utländsk serie år år år Talkshows & studioprogram Livsstilsprogram Fakta & dokumentär Nöjesnyheter Nyheter & väder 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Graf 2:155 - Vilken/vilka typer av program tittade du på? (221) 160

161 Nyheter och väder är den vanligaste mobil-tv-genren att titta på (33 %), speciellt i den äldsta åldersgruppen där 45 % tittar på nyheter och väder. Användargenererat (14 %) och sport (13 %) är andra populära innehållstyper. Bland ungdomar är nöjesnyheter det näst populäraste innehållet, för unga vuxna är det användargenerarat och för äldre vuxna är det sport. Vad tycker du om Mobil-TV-utbudet? Fullt eller ganska tillräckligt Varken tillräckligt eller otillräckligt Väldigt eller ganska otillräckligt Vet ej år 23% 33% 28% 17% år 11% 23% 37% 28% år 16% 23% 26% 35% Graf 2:156 - Vad tycker du om Mobil-TV-utbudet? (221) 16 % tycker att mobil-tv-utbudet är fullt eller ganska tillräckligt medan tre av tio svarar att det är otillräckligt. 27 % av de som tittat på mobil-tv de senaste sju dagarna är osäkra vad de tycker om utbudet, de flesta av dessa är äldre. Unga vuxna är de som är minst nöjda med utbudet på mobil-tv; 37 % i åldersgruppen svarar att mobil-tv-utbudet är väldigt eller ganska otillräckligt medan 11 % tycker det är tillräckligt. Taggning Har du någon gång provat att tagga (sett på rörliga bilder i din mobiltelefon genom att fotografera en streckkod i t.ex. en tidning eller på en hemsida? Jag taggar regelbundet Jag har provat flera gånger Jag har provat någon enstaka gång Jag har aldrig provat själv men sett när någon annan gjort det Nej, jag har aldrig provat Vet ej/osäker på vad taggning är Graf 2:157 - Har du någon gång provat att tagga (sett på rörliga bilder i din mobiltelefon genom att fotografera en streckkod i t.ex. en tidning eller på en hemsida)? (221) år år år 161

162 Taggning innebär att man fotograferar en streckkod, från en tidning eller en hemsida, med sin mobilkamera. Med hjälp av ett program i mobiltelefonen identifieras streckkoden och man länkas till en sida med rörlig bild som streamas till mobilen. De som tittat på mobil-tv under den senaste månaden blev tillfrågade om de har provat att tagga. I första hand är det ungdomar som har provat taggningstjänster. 35 % av ungdomarna har provat att tagga minst en gång och 4 % taggar regelbundet. 12 % av de äldre vuxna och 6 % av de unga vuxna har provat att tagga minst en gång. Kvalitetsuppfattning - Mobil-TV Hur lätt eller svårt hade du att läsa text och/eller urskilja detaljer i bilden? Mycket eller ganska lätt Varken svårt eller lätt Mycket eller ganska svårt Vet ej år 35% 4% år 38% 24% 32% 5% år 32% 24% 38% 6% Grad 2:158 - Hur lätt eller svårt hade du att läsa text och/eller urskilja detaljer i bilden? (221) 36 % av respondenterna tycker att det är mycket eller ganska svårt att läsa text och skilja ut detaljer i bilden då de tittar på mobil-tv och 34 % svarar att det är mycket eller ganska lätt. Konsumtionskontext 7 Tittade du på en Iphone eller någon annan smartphone? år år år Ja, jag tittade på en Iphone Ja, jag tittade på en annan smartphone Nej, jag använde en annan typ av mobiltelefon Vet ej/osäker Graf 2:159 - Tittade du på en iphone eller någon annan smartphone? (221) 37 % använde en iphone eller en annan smartphone vid det senaste tillfället de tittade på mobil-tv. Nästan hälften av ungdomarna tittade med någon typ av smartphone. 162

163 När tittar du på mobil-tv? Vet ej/ minns ej Annan plats Under tiden jag väntade på något/någon När jag tittar på TV, t.ex. under reklampauser I sängen innan jag ska sova Under tiden jag äter frukost/ lunch/ middag år år år På lunchrasten/fikarasten På väg till/från jobbet På längre resor 5% 15% 25% 35% 4 Graf 2:160 - När tittar du på mobil-tv? (221) Tre av tio mobil-tv-användare använder mobil-tv som ett tidsfördriv medan de väntar på något eller någon. Det är även vanligt att titta då man är ute på längre resor (22 %) respektive på väg till och från jobbet (19 %). Ungdomar använder främst mobil-tv på väg till och från arbetet eller skolan (24 %) samt då de har lunch- eller fikarast (24 %). Vuxna använder mobil-tv som ett tidsfördriv. Social Kontext Mobil-TV Tittade du i sällskap med någon annan? Vet ej Nej, tittade själv (någon jag kände fanns i närheten) Nej, tittade själv (ingen jag kände fanns i närheten) Ja, med släktingar (far/morföräldrar, syskon, kusiner o.s.v.) Ja, med mitt barn/mina barn Ja, med sambo/respektive år år år Ja, med flera vänner Ja, med en vän Graf 2:161 - Tittade du i sällskap med någon annan? (221) 163

164 De flesta, närmare bestämt 60 %, tittar själva då de tittar på mobil-tv. En fjärdedel tittar tillsammans med en eller flera vänner vilket är särskilt vanligt bland ungdomar och unga vuxna. Äldre vuxna tittar tillsammans med sina barn då de tittar med sällskap. I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? 35% 25% 15% år 5% I hög grad, vi var fokuserade på annat än det vi tittade på I ganska hög grad, vi var något fokuserade på det vi tittade på Varken hög eller låg grad I ganska låg grad, vi var i huvudsak fokuserade på det vi tittade på I låg grad, vi var helt fokuserade på det vi tittade på Graf 2:162 Tittade tillsammans med någon: I vilken grad umgicks du med ditt sällskap? (86) Hälften av de som tittar tillsammans med någon ägnar tittandet låg prioritet och umgås i huvudsak med sitt sällskap medan en fjärdedel fokuserar på innehållet som spelas upp. Sammanfattning: Mobil-TV Mobil-TV används främst som ett tidsfördriv. Nyheter och väder är den vanligaste innehållstypen på mobil-tv. 37 % tittade med på en smartphone den senaste gången de såg på mobil-tv Mobil-TV konsumeras främst på egen hand. 164

165 2.6 TV- och datorspel Detta kapitel undersöker konsumtionen av TV- och datorspel. Bland annat studeras konsolinnehav, spelarnas medievanor, förekomst av reklam samt inställning till reklam i spel. Basen för kapitlet är de 418 respondenter som spelat TV-spel de senaste 24 timmarna om inget annat anges. Frågornas bas står inom parentes under varje graf. 7 Vilken/vilka TV-spelskonsoler har du tillgång till i ditt hushåll? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Playstation 3 Playstation 2 Nintento Wii Xbox 360 Xbox Annan konsol Vet ej Graf 2:163 - Har TV-spelskonsol: Vilken/vilka TV-spelskonsoler har du tillgång till i ditt hushåll? (1221) Innehavet av TV-spelskonsoler har ökat med 4 procentenheter under det senaste året och uppgår nu till 43 %. Playstation 2 är den vanligaste konsolen och finns i mer än hälften av TV-spelshushållen. Innehavet av Playstation 3 och Wii har fördubblats under året och innehavet av Xbox 360 har ökat med 72 %. Bland de övriga konsolerna finns främst äldre och portabla modeller. 9 Har du spelat TV- eller datorspel de senaste 24h? Män16-25 år 5 Kvinnor16-25 år 4 Män år Ja, totalt mer än 5 timmar Ja, totalt mellan 2 och 5 timmar Ja, totalt upp till 2 timmar Nej, jag har inte spelat de senaste 24h Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:164 Har TV-spelskonsol: Har du spelat TV- eller datorspel de senaste 24 timmarna?(1221) 165

166 34 % av TV-spelsinnehavarna har spelat TV- eller datorspel under det senaste dygnet. Av de manliga ungdomarna som har ett TV-spel i hemmet är det 60 % som spelat. Även manliga unga vuxna spelar i stor utsträckning; 42 % har spelat under de senaste 24 timmarna. Manliga ungdomar och manliga unga vuxna ägnar mest tid åt spelande. 35 % av de förstnämnda och 17 % av de senare har spelat mer än två timmar under senaste dygnet. Vilka typer av TV- eller datorspel spelade du? Datorspel, uppkopplat mot webben (onlinespel) Datorspel, ej uppkopplat mot webben TV-spel, uppkopplat mot webben (onlinespel) TV-spel, ej uppkopplat mot webben Mobiltelefonspel Bärbar konsol (t.ex. Nintendo DS, PSP o.s.v.) Graf 2:165: Spelat under senaste dygnet: Vilka typer av TV- eller datorspel spelade du? (418) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Hälften av respondenterna har spelat TV-spel offline, det vill säga inte uppkopplat mot nätet. 45 % spelade datorspel online och nästan lika många spelade datorspel offline. Att spela TV-spel online är mindre vanligt än att spela uppkopplade datorspel. Troligtvis beror det på att datorn ständigt är ansluten till nätet medan TV-spelet är uppkopplat i mindre utsträckning. De populäraste onlinetitlarna, till exempel World of Warcraft, är endast tillgängliga som onlinedatorspel. Unga spelar oftast online medan äldre spelar utan att vara uppkopplade mot nätet. Kvinnor spelar i främst onlinespel på en dator och män spelar vanligtvis TV-spel utan att vara uppkopplade. En femtedel av TV-spelinnehavarna spelar spel på sin mobiltelefon. Räckvidd för olika plattformar år TV/datorspelare Onlinespelare Offlinespelare TV 98% 98% 97% 98% Inspelat 31% 35% 36% 35% Köpvideo 29% 43% 47% 44% Hyrvideo 14% 21% 23% 22% Bio 8% 9% Mobil-TV 3% 6% 7% Webbklipp 58% 75% 82% 73% Webbprogram 18% 25% 28% 23% Nedladdat 28% 55% 61% 55% Bärbart 6% 16% 22% 16% Tabell 2:166 TV- och datorspelares veckoräckvidd för olika plattformar 166

167 TV- och datorspelare har ett större intresse för rörlig bild än genomsnittet. De nås i högre grad av samtliga plattformar under en vecka. Särskilt tydliga skillnader märks för köpvideo, mobil-tv, webbklipp, webbprogram, nedladdat och bärbart. I det inledande kapitlet visades att räckvidden för de olika plattformarna var högst bland ungdomarna och att den sjönk med stigande ålder. I detta kapitel har vi sett att manliga ungdomar är de flitigaste TV-spelarna och det är förklaringen till att räckvidden för olika plattformar är högre bland TV-spelare än genomsnittet; unga spelar mest TV-spel och sprider ut sin konsumtion på flest plattformar. Studerar man offline- och onlinespelarnas medievanor var för sig framgår det att de som spelar online konsumerar fler plattformar per vecka än offlinespelarna. Framförallt använder de webbplattformar och bärbart i större utsträckning än offlinespelarna. 7 Spelade du tillsammans med någon annan? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Jag spelade tillsammans med någon/några som befann sig i rummet Jag spelade tillsammans med någon/några på nätet Jag spelade själv i sällskap med någon/några som tittade på/gjorde annat Nej, jag spelade själv Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:167 - Spelade du tillsammans med någon annan? (418) Sex av tio spelar tillsammans med någon eller några andra. Manliga ungdomar och unga vuxna män spelar oftast med andra på nätet medan kvinnor i samma åldersgrupper spelar med någon som befinner sig i samma rum. 14 % spelade själva men hade sällskap av någon eller några som gjorde något annat. 60 % av de äldre vuxna spelar själva. 7 Förekom det någon reklam i spelet? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Ja, mycket Ja, lite Inte vad jag lade märke till, men det kan ha funnits Nej, ingen reklam Kvinnor år Män år Kvinnor år Graf 2:168 Förekom det någon reklam i spelet? (418) 167

168 Ungdomar och unga vuxna män spelar oftare på TV- och datorspel med reklam än äldre. En tredjedel av de manliga ungdomarna och en fjärdedel av kvinnorna i samma åldersgrupp stöter på reklam i spel. 31 %, även här mest ungdomar, svarar att de inte märkte någon reklam men att det kan ha funnits. 47 % av de som spelat senaste 24 timmarna såg ingen reklam. Hur ställer du dig generellt till reklam i TV- eller datorspel? Negativt, jag vill inte bli lockad att köpa något Negativt, reklam i spel är irriterande och förstör spelkänslan Negativt, reklam tar fokus från spelet Varken positivt eller negativt Positivt, om det gör spelet billigare Positivt om det har ett syfte för spelet/passar in i handlingen Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Positivt, reklam i TV- och datorspel är mer relevant för mig än annan reklam Positivt, det ger en mer realistisk känsla 5% 15% 25% 35% 4 Graf 2:169 - Hur ställer du dig generellt till reklam i TV- eller datorspel? (418) 43 % är generellt sett positiva till reklam i TV- och datorspel, en femtedel är neutrala och 28 % är negativa. Reklam uppskattas mest om den passar in i spelets handling samt om de gör spelet billigare. En av tio är positiva till reklam i TV- och datorspel för att det ger en mer realistisk känsla. 20 % är negativa eftersom de anser att reklam förstör spelkänslan. Ungdomar är mest positiva till reklam i spel och män är mer positiva än kvinnor. 168

169 169

170 DEL 3: Innehåll [ sid ] Detta kapitel studerar konsumtionen av konkreta innehållsexempel inom kategorierna film, TV-program och TVserie. Vi har valt ut 17 nya filmer, 25 Sverigeaktuella TV-serier och 32 TV-program samt 14 nyare TV-serier, som inte sänts på svensk TV vid undersökningstillfället men varit frekvent nedladdade. För dessa filmer och TV-serier har vi undersökt faktisk konsumtion, räckvidd och kännedom. Även mer generella konsumtionsvanor för olika innehållstyper analyseras i detta kapitel. 170

171 3 Innehåll Detta kapitel lägger fokus på vilka plattformar som olika slags innehåll har konsumerats på. Avsnittet undersöker till vilken grad plattformsgränserna överskrids eller inte och reder ut kringliggande fenomen som upprepad och utebliven konsumtion. Samtliga 2837 respondenter har tillfrågats. Baserna för varje fråga står i parentesen under varje diagram. Konsumtionsvanor - Film Hur och var ser du oftast på film? Vet ej Inget av dessa Annat alternativ Hemma, nedladdat material på en datorskärm (även bärbar dator) Hemma, nedladdat material på en TV (via datorkoppling, utbränd skiva, USB-minne o.s.v.) Hemma, hyrvideo eller köpvideo Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Hemma, filmer som sänds på eller inspelat från TV Bio Graf 3:1- Hur och var ser du oftast på film? (2837) DEL:3 Samtliga respondenter tillfrågades om var och hur de oftast tittar på film. Tittarvanorna skiljer sig främst mellan åldersgrupper men även mellan könen. Äldre vuxna tittar huvudsakligen på film som sänds eller är inspelat från TV vilket även totalt sett är det vanligaste sättet att titta på film (51 % i gruppen år). Hyr- och köpvideo är det näst vanligaste sättet att konsumera film, framförallt är det ungdomar och unga vuxna som tittar på detta sätt. Det är en större andel kvinnor än män som tittar på hyrda och köpta filmer. På tredje plats kommer nedladdat material som har setts på en TV och spelats upp via en datorkoppling, utbränd skiva eller ett USB-minne. Bio (6 %) och nedladdat material på en datorskärm (5 %) kommer därnäst. 171

172 Andelen unga män som tittar på nedladdat på datorskärm uppgår till 21 % och en nästan lika stor andel tittar på nedladdat material på en TV (22 %). Totalt svarar 37 % av ungdomarna (45 % av de manliga) att nedladdat är det vanligaste sättet för dem att titta på film och i åldersgruppen unga vuxna anger var femte detta alternativ (29 % av männen i åldersgruppen). De som svarar att de tittar på andra alternativ uppger att de tittar på film hemma hos bekanta, att de streamar material från nätet till exempel genom online-videotjänsten Veoh, en kostnadsfri webb-tv-tjänst där användare kan titta på film, TV-serier och webbklipp. Andra vanliga svar är att man får nedladdat material från vänner eller lånar film på biblioteket. Några svarar också att de använder en kombination av de ovanstående svars alternativ. Hur brukar du konsumera nyare filmer som du är intresserad av att se? Vet ej Inget av dessa Annat alternativ Väntar till de sänds på TV Väntar till de finns att hyra Väntar till de finns att köpa Jag streamar dem från t.ex. Pirate City Laddar ner dem (från t.ex. Bit Torrents eller DC) och, om det är bra, köper dem sedan på DVD (eller hyr eller ser på bio) Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Laddar ner dem (från t.ex. Bit Torrents eller DC) Ser dem på bio och, om de är bra, köper dem sedan på DVD Ser dem på bio Graf 3:2- Hur brukar du göra med nyare filmer som du är intresserad av att se? (2837) Bio är det vanligaste sättet, för såväl ungdomar som vuxna, att se nyare filmer som man finner intressanta (45 %). En femtedel brukar vänta med att se filmen tills den går på TV och 16 % respektive 15 % ser filmen först då den kommit ut som köp- eller hyrfilm. 14 % säger att de brukar se filmen först på bio och köper den på DVD om den är bra. DEL:3 172

173 13 % (en tredjedel av de manliga ungdomarna och en fjärdedel av de kvinnliga) laddar ned nyare filmer från Bittorrentsajter, som The Pirate Bay, eller via Direct Connect. Knappt en av tio uppger att de först laddar ned filmen på illegal väg för att sedan köpa eller hyra den om de tycker att den är bra. I målgrupperna män mellan år och år är det 27 % respektive 17 % som anger att de brukar hyra eller köpa filmer efter de har laddat hem och sett dem. En procent av respondenterna svarar att de streamar filmer de vill se från piratstreamingsajter som Pirate City. I åldersgruppen år är det 7 % som säger att de streamar film från sådana sajter. Bland de som svarar annat alternativ anger de flesta att de får material från vänner och bekanta i olika format. Vanligast är att man får nedladdat material utbränt på skiva eller lånar köpfilmer. Fördelning och räckvidd av tittande för specifikt innehåll Detta avsnitt tittar på hur konsumtionen av några, vid undersökningstillfället på ett eller annat sätt, aktuella långfilmer ser ut. Om du sett någon av dessa filmer, hur gjorde du detta? Wall-E Tropic Thunder The incredible hulk The X-files. I want to believe The Happening Star Wars. The Clone wars Speed Racer Sex and the City Mamma Mia Låt den rätte komma in La Zona Kung Fu Panda James Bond. Quantum of solace Iron Man Indiana Jones and the kingdom of Hancock Fool's Gold Berättelsen om Narnia 2: Caspian, Batman - The dark knight På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:3- Om du sett någon av dessa filmer, hur gjorde du detta? (2837) DEL:3 Samtliga 2837 respondenter fick ange om de sett någon eller några av sjutton utvalda filmer. Kriteriet för att filmen skulle få vara med i denna fråga var att den skulle finnas tillgänglig på flera plattformar. Titlar som varit populära på bio, som köp- och hyrfilm och/eller frekvent nedladdade på olika nedladdningssajter som The Pirate Bay har tagits med. 173

174 Respondenterna fick svara på vilka av filmerna de sett och fick därefter en följdfråga om på vilken plattform de sett respektive film. Plattformsöversikten för filmerna för samtliga respondenter presenteras ovan och nedbrytningar på åldersgrupper följer nedan under rubriken Konsumtionsandelar - Film. De slutsatser man kan dra av plattformsöversikten är att storfilmer, som lockar en stor och bred publik, har en hög bioräckvidd, trots att filmerna legat ute på nedladdningssajter under fältperioden. Exempel på sådana filmer är James Bond: Quantum of Solace, Mamma Mia, Sex and the city och Batman: The dark knight. Även bland de unga männen som är de tyngsta konsumenterna av nedladdat är bioräckvidden för denna typ av film hög. Till exempel har 77 % av de manliga ungdomarna som sett Batman: The dark knight och 84 % som sett James Bond: Quantum of Solace gjort det på bio. Flera av storfilmerna är även populära som köp-dvd. Mamma Mia och Sex and the city är två av dessa. Batman och James Bond fanns inte tillgängliga som köpfilm under början av fältperioden och köp- och hyrfilmskonsumtionen har därfar troligtvis inte hunnit ackumuleras till sin sanna storlek. I motsats till dessa filmer, som gått har bra på bio, finns exempelvis Tropic Thunder, Hancock och Fool s Gold som i hög grad konsumerats i nedladdad form. Gemensamt för dessa filmer är att det främst är unga respondenter som lockats att se dem och i högre grad unga män än unga kvinnor. Av barnfilmerna är det Star Wars: The Clone Wars som har gått bäst på bio och även på köp-dvd. Framförallt är det manliga respondenter mellan år som har sett filmen, det vill säga en köpstark grupp som i många fall har hunnit skaffa egna barn samtidigt som de hör till en generation som vuxit upp med Star Wars. De andra två barnfilmerna, Wall-E och Kung Fu Panda, har haft bioräckvidder på 35 % och 29 % medan köpfilmsräckvidden för dessa två filmer ligger på cirka 5 %. Båda dessa filmer har varit populära nedladdningsobjekt, särskilt i åldersgruppen år. Den enda svenska filmen som är med i undersökningen är Låt den rätte komma in. Filmen fanns ej tillgänglig som hyr- och köpfilm när undersökningen genomfördes men då filmen uppgavs ha spridits illegalt på nätet en vecka efter premiären har vi valt att inkludera den för att se i vilken utsträckning den har laddats ned. 27 % (34 % av ungdomarna och 32 % av de unga vuxna) av de som sett filmen uppger att de har sett den i nedladdad form medan 72 % svarar att de har sett den på bio. De flesta av biokonsumenterna är äldre respondenter. Konsumtionsandelar för de olika filmerna nedbrutna på åldersgrupperna: ungdomar unga vuxna äldre vuxna presenteras nedan. DEL:3 174

175 Konsumtionsandelar - Film 8 Batman - The dark knight år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på Hyrt eller köpt bärbar (laglig mediespelare nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:4- Konsumtionssätt för filmen: Batman The dark knight (765) Berättelsen om Narnia 2: Caspian, prins av Narnia år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:5- Konsumtionssätt för filmen: Berättelsen om Narnia 2: Caspian, prins av Narnia (412) Fool's Gold år år år DEL:3 På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på Hyrt eller köpt bärbar (laglig mediespelare nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:6- Konsumtionssätt för filmen: Fool s Gold (134) 175

176 7 Hancock år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:7- Konsumtionssätt för filmen: Hancock (568) 6 Indiana Jones and the kingdom of the crystal skull år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:8- Konsumtionssätt för filmen: Indiana Jones and the kingdom of the crystal skull (777) 6 Iron Man år år år DEL:3 På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:9- Konsumtionssätt för filmen: Iron man (443) 176

177 På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV James Bond: Quantum of Solace Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej år år år Graf 3:10- Konsumtionssätt för filmen: James Bond: Quantum of Solace (550) 6 Kung Fu Panda år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:11- Konsumtionssätt för filmen: Kung Fu Panda (481) Låt den rätte komma in år år år DEL:3 På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:12- Konsumtionssätt för filmen: Låt den rätte komma in (143) 177

178 8 Mamma Mia år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:13- Konsumtionssätt för filmen: Mamma Mia (1166) 6 Sex and the City år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:14- Konsumtionssätt för filmen: Sex and the city (661) 6 Star Wars: The Clone wars år år år DEL:3 På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:15- Konsumtionssätt för filmen: Star Wars: The Clone wars (475) 178

179 8 The Happening år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på Hyrt eller köpt bärbar (laglig mediespelare nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:16- Konsumtionssätt för filmen: The happening (235) 6 The X-files: I want to believe år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:17- Konsumtionssätt för filmen: The X-files: I want to believe (205) 6 The incredible hulk år år år DEL:3 På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:18- Konsumtionssätt för filmen: The incredible hulk (430) 179

180 8 Tropic Thunder år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på bärbar mediespelare Hyrt eller köpt (laglig nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:19- Konsumtionssätt för filmen: Tropic Thunder (211) 7 Wall-E år år år På bio Nedladdatpå datorskärm eller TV Nedladdat på Hyrt eller köpt bärbar (laglig mediespelare nedladdning) på webben Hyrt i affär På köpt DVD (även om du inte har hunnit se den än) Vet ej Graf 3:20- Konsumtionssätt för filmen: Wall-E (429) DEL:3 180

181 Upprepad konsumtion Följande tabeller sammanfattar filmkonsumtionen för de filmer som undersökts. Tabellerna visar den totala konsumtionen för varje film och plattform samt andelen upprepad konsumtion på de olika plattformarna. Kolumnen längst till vänster visar den totala konsumtionen för varje plattform och kolumnerna till vänster om denna visar den upprepade konsumtionen, det vill säga andelen respondenter som har angett att de har sett filmen på flera olika plattformar. Till exempel anger totalt 58 % av de som har sett Batman The dark knight att de har gjort det på bio. Av dessa är det 8 % som även har sett filmen på köpt DVD. Den upprepade konsumtionen visar sig vara förhållandevis omfattande i denna undersökning. En stor andel respondenter som har sett film på bio har även sett den på DVD. Det är inte ovanligt att 10 % eller fler av biobesöken har lett till ett DVD-köp. Detta gäller till exempel The Happening och Sex and City (båda 14 %). Två filmer utmärker sig särskilt: Mamma Mia (27 %) och Wall-E (24 %). Det är inte heller ovanligt att nedladdning leder till köp. 67 % av de som sett Wall-E har sett den i nedladdad form. Av dessa är det inte mindre än 40 % som även sett filmen på köpt DVD. Andra titlar som utmärker sig på liknande sätt men inte i samma utsträckning är Hancock (15 %), Iron Man (18 %) och Kung Fu Panda (12 %). Batman - The dark knight Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 58% 10 6% 26% 9% 0 8% Nedladdat 29% 3% 10 13% 0 0 9% Bärbart 2% 1% 1% 10 9% 0 0 Hyrt/köpt på webben 4% 1% 0 22% Hyrt i butik 4% Köpt DVD På köpt DVD 4% 1% 1% Tabell 3:21 - Upprepad konsumtion för Batman - The dark knight Berättelsen om Narnia 2: Caspian, prins av Narnia DEL:3 Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio % 0 6% 9% 9% Nedladdat 42% 1% % Bärbart 1% Hyrt/köpt på webben 5% 1% Hyrt i butik 4% 1% Köpt DVD På köpt DVD 7% 2% 1% Tabell 3:22 - Upprepad konsumtion för Berättelsen om Narnia 2: Caspian, prins av Narnia 181

182 Hancock Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 26% 10 1% 0 6% 0 3% Nedladdat 57% 1% 10 6% % Bärbart 2% % 0 Hyrt/köpt på webben 6% 2% Hyrt i butik 4% 0 0 6% På köpt DVD 5% 1% 2% Tabell 3:23 - Upprepad konsumtion för Hancock Indiana Jones and the kingdom of the crystal skull Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 42% 10 2% 0 5% 0 9% Nedladdat 38% 1% 10 17% 3% 0 5% Bärbart 1% Hyrt/köpt på webben 6% 1% 1% % 1% Hyrt i butik 5% % 10 0 Köpt DVD Köpt DVD På köpt DVD 8% 2% 2% 0 2% 0 10 Tabell 3:24 - Upprepad konsumtion för Indiana Jones and the kingdom of the crystal skull Iron Man Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 25% 10 3% 0 5% 0 8% Köpt DVD Nedladdat 54% 6% 10 8% % Bärbart 3% % 0 0 Hyrt/köpt på webben 8% 2% 0 9% % Hyrt i butik 6% På köpt DVD 7% 3% 4% 0 3% 0 10 Tabell 3:25 - Upprepad konsumtion för Iron Man James Bond: Quantum of Solace DEL:3 Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio 74% 10 6% 23% 7% 0 21% Nedladdat 21% 1% % Bärbart 1% Hyrt/köpt på webben 3% Hyrt i butik 1% På köpt DVD 2% 1% 1% Tabell 3:26 - Upprepad konsumtion för James Bond: Quantum of Solace 182

183 Kung Fu Panda Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio 21% 10 1% 0 8% 0 14% Nedladdat 6 2% 10 5% % Bärbart 4% % 0 0 Hyrt/köpt på webben 6% 2% 0 5% % Hyrt i butik 4% På köpt DVD 5% 3% 2% 0 3% 0 10 Tabell 3:27 - Upprepad konsumtion för Kung fu Panda Låt den rätte komma in Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio Nedladdat 28% Bärbart 2% Hyrt/köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På köpt DVD Tabell 3:28 - Upprepad konsumtion för Låt den rätte komma in Mamma Mia Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio 51% 10 7% 25% 14% 5% 27% Nedladdat 29% 2% 10 11% 2% 0 3% Bärbart 1% 0 1% Hyrt/köpt på webben 5% 1% % Hyrt i butik 3% På köpt DVD 14% 6% 4% 0 4% 0 10 Tabell 3:29 - Upprepad konsumtion för Mamma Mia Sex and the City DEL:3 Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio 47% 10 6% 17% 9% 5% 14% Nedladdat 34% 3% 10 32% Bärbart 2% 0 1% Hyrt/köpt på webben 7% 1% Hyrt i butik 4% 1% På köpt DVD 4% Tabell 3:30 - Upprepad konsumtion för Sex and the city 183

184 Star Wars: The Clone Wars Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio % 0 14% 0 14% Nedladdat 36% 3% 10 18% 0 0 3% Bärbart 1% 0 1% Hyrt/köpt på webben 4% 2% % Hyrt i butik 7% På köpt DVD 12% 6% 2% 0 4% 0 10 Tabell 3:31 - Upprepad konsumtion för Star Wars: The Clone Wars The Happening Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio 21% % Nedladdat 58% % Bärbart 4% 0 1% Hyrt/köpt på webben 5% Hyrt i butik 7% På köpt DVD 3% 2% Tabell 3:32 - Upprepad konsumtion för The Happening The X-files: I want to believe Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 26% 10 1% Nedladdat 53% 2% 10 24% Bärbart 1% 0 1% Hyrt/köpt på webben 4% Hyrt i butik 8% Köpt DVD På köpt DVD 5% Tabell 3:33 - Upprepad konsumtion för The X-files: I want to believe The incredible hulk DEL:3 Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 18% 10 2% 0 5% 0 0 Nedladdat 51% 5% 10 11% 0 2% 6% Bärbart 2% 0 1% Hyrt/köpt på webben 7% 3% % Hyrt i butik 0 1% Köpt DVD På köpt DVD 9% 0 2% 0 7% 0 10 Tabell 3:34 - Upprepad konsumtion för The incredible hulk 184

185 Tropic Thunder Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik På bio 21% Köpt DVD Nedladdat 71% % % Bärbart 3% 0 1% Hyrt/köpt på webben 1% Hyrt i butik 1% På köpt DVD 2% 0 1% Tabell 3:35 - Upprepad konsumtion för Tropic Thunder Wall-E Total På bio Nedladdat Bärbart Hyrt/ köpt på webben Hyrt i butik Köpt DVD På bio 25% 10 2% 12% % Nedladdat 67% 3% Bärbart 2% 1% Hyrt/köpt på webben 1% Hyrt i butik 1% På köpt DVD 4% 3% 3% Tabell 3:35 - Upprepad konsumtion för Wall-E Sammanfattning Filmkonsumtionsvanor Hälften anger att det vanligaste sättet för dem att titta på film är på TV eller inspelat från TV och en fjärdedel tittar främst på film i köp- eller hyrvideoformat. 37 % av ungdomarna och en femtedel av de unga vuxna tittar främst på film i nedladdad form. Manliga ungdomar tittar i hög grad på film på en stationär dator. Nästan hälften svarar att de brukar se nya filmer som de vill se på bio, en femdedel väntar till filmen sänds på TV och 16 % respektive 15 % väntar till den finns som köp- eller hyrfilm. En tredjedel av de manliga ungdomarna och en fjärdedel av de kvinnliga laddar ned nyare filmer som de vill se. Storfilmer, som lockar stor och bred publik, ses i hög grad på bio trots att de finns tillgängliga för nedladdning. DEL:3 Den upprepade konsumtionen är förhållandevis omfattande i denna undersökning; såväl biobesökare som nedladdare ser om sedda filmer på köpt DVD. 185

186 TV-serier Vilket är det vanligaste sättet för dig att se TV-serier som du är intresserad av? Vet ej Inget av dessa Annat alternativ Ser dem på nätet (t.ex. TV-links, SVT play) Laddar ned dem (från t.ex. Bit Torrents eller DC++) Köper eller hyr säsongsboxar på DVD Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Spelar in dem när de sänds på svensk TV och ser när jag själv väljer det Följer dem när de sänds på svensk TV Graf 3:37 - Vilket är det vanligaste sättet för dig att se TV-serier som du är intresserad av? (2837) Vi frågade samtliga respondenter om vilket sätt som är det vanligaste för dem att se TV-serier som de är intresserade av. Resultaten visar att man främst följer TV-serier på TV vid sändningstillfället. I synnerhet gäller detta äldre och kvinnor i högre grad än män. Ungdomar laddar ned TV-serier i större utsträckning än andra, i synnerhet gäller detta manliga ungdomar (37 %). Även kvinnliga ungdomar (18 %) och manliga unga vuxna (17 %) laddar ned och konsumerar TV-serier på detta sätt. Äldre vuxna är de som laddar ned serier i minst utsträckning. I denna åldersgrupp är det betydligt vanligare att spela in material från TV för att sedan titta när man vill. 12 % av de äldre uppger att de vanligtvis tittar på inspelade TV-serier. samanlagt 2 % anger att de oftast ser serier på nätet, till exempel via SVT Play eller TV-links. 4 %, hyr eller köper DVD-boxar. DEL:3 186

187 45% Hur många TV-serier följer du just nu på TV alternativt spelar in från TV och ser i efterhand? 4 35% 25% 15% 5% Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ingen Fler än 5 Vet ej Graf 3:38 - Hur många TV-serier följer du just nu på TV alternativt spelar in från TV och ser i efterhand? (2837) TV är det vanligaste och mest utbredda sättet att följa TV-serier. Tre av tio anger att de för tillfället inte följer någon TV-serie som sänds eller är inspelad från TV och 3 % svarar att de inte vet. Övriga 67 % följer därmed minst en serie på TV eller som inspelat. Kvinnor tittar i högre grad än män på serier på TV och bland de som tittar på minst en serie återfinns en något högre andel unga vuxna än ungdomar och äldre vuxna, även om det totalt sett är ganska jämnt mellan åldersgrupperna. Intressant är att det är lika stora andelar kvinnor och män som tittar på en respektive två serier medan kvinnor utgör majoriteten av de som tittar på fler än två TV-serier. Bortsett från de som svarar att de inte följer någon serie alls är det vanligast att följa två serier, vilket 22 % gör. 10 Hur många TV-serier följer du just nu via webb-tv? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ingen Fler än 5 Vet ej Graf 3:39 - Hur många TV-serier följer du just nu via webb-tv? (2837) DEL:3 Totalt sett är det få som följer serier via webb-tv men i de yngre åldrarna förekommer det i viss utsträckning. Bland ungdomarna är det 10 % som anger att de följer en serie på webben och 5 % som svarar att de följer två. Något fler kvinnor än män svarar att de följer en serie medan det är en högre andel män än kvinnor som följer två. I de vuxna åldersgrupperna anger 8 % av de unga vuxna och 3 % av de äldre att de följer en eller flera serier via webb-tv. 187

188 1 Hur många TV-serier följer du just nu i nedladdadform? Män16-25 år Kvinnor16-25 år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Ingen Fler än 5 Vet ej Graf 3:40 - Hur många TV-serier följer du just nu som nedladdat? (2837) Ungdomar är de främsta konsumenterna av nedladdade TV-serier. Nästan hälften av de manliga och mer än en tredjedel av de kvinnliga ungdomarna följer minst en nedladdad TV-serie. Andelen ungdomar som följer en nedladdad serie består av lika stora andelar kvinnor som män (17 %). Det är dock en större andel manliga än kvinnliga ungdomar som konsumerar två eller fler serier. Av de övriga målgrupperna är det främst män mellan år (25 % ser minst en nedladdad serie) som tittar på nedladdade serier, följt av kvinnor i samma ålder. Äldre vuxna tittar minst på nedladdade serier (3 %). DEL:3 188

189 Kännedom och konsumtion av nya serier Vi frågade samtliga respondenter hur väl de kände till sju serier som ännu inte haft TV-premiär i Sverige och som vid undersökningstillfället endast fanns tillgängliga på fildelningssajter och som annan illegal nedladdning. Respondenterna fick även besvara en fråga om hur väl de känner till och i vilken mån de konsumerar den senaste säsongen av sju serier vars tidigare säsonger sänds på svensk TV. De nya avsnitten hade vid undersökningstillfället endast sänts på den amerikanska marknaden och har därmed endast funnits tillgängliga i Sverige genom fildelning. Hur väl känner du till följande serier? 5% 15% 25% 35% 4 Swingtown Merlin Knight Rider 2008 The Mentalist Legend of the Seeker Crusoe Pushing Daisies säsong år år år år år år år år år år år år år år Har hört talas om det Sett 1 avsnitt Sett flera avsnitt Följer regelbundet Graf 3:41 - Hur väl känner du till följande serier? (2837) Konsumtionsandelarna för de sju nya serierna, som vid undersökningstillfället inte sänts på svensk TV, är relativt låg. Endast några få procent anger att de sett ett eller flera avsnitt av dessa serier. Kännedomen om serierna är något högre, speciellt i den yngre av åldersgrupperna där den ligger runt 10 % för flera av serierna. Knight Rider 2008 är den mest kända av serierna medan Pushing Daisies är den mest sedda. Kännedom och konsumtion av serier där tidigare säsonger sänts i svensk TV DEL:3 För de serier som tidigare har sänts i svensk TV men där den senaste säsongen endast visats i USA är kännedomen och konsumtionen betydligt högre. 38 % av de unga och 20 % av de äldre svarar att de följer eller har sett flera avsnitt av den tjugonde säsongen av Simpsons. 189

190 För Family Guy säsong 7 är motsvarande andelar 30 % respektive 7 %. Totalt 11 % följer eller har sett flera avsnitt av den tredje säsongen av Heroes (18 % av de unga och 8 % av de äldre). Hur väl känner du till följande serier? 5% 15% 25% 35% 4 Simpsons säsong 20 South Park säsong 12 Family Guy säsong 7 Dexter säsong 3 Heroes säsong 3 Californicati on Säsong 2 Entourage säsong år år år år år år år år år år år år år år Har hört talas om det Sett 1 avsnitt Sett flera avsnitt Följer regelbundet Graf 3:42 - Hur väl känner du till följande serier? (2837) Det är framförallt unga män, mellan år, som laddar ned dessa sju serier. 14 % av männen i denna åldersgrupp följer den senaste Simpsons säsongen regelbundet, 12 % följer Family Guy och en lika stor andel ser Heroes säsong 3 på en regelbunden basis. Kvinnor mellan år följer främst Heroes (8 %) och Simpsons (7 %) regelbundet. 8 % respektive 24 % i denna målgrupp har sett flera avsnitt av dessa serier. Sammanfattning - Seriekonsumtionsvanor Det vanligaste sättet att konsumera TV-serier är att se dem vid sändningstillfället på TV. 67 % följer minst en serie på TV eller inspelad från TV. Knappt fyra av tio manliga ungdomar anger att de vanligtvis ser TV-serier i nedladdat format. Hälften av de manliga ungdomarna och en tredjedel av de kvinnliga säger att de följer minst en nedladdad serie. DEL:3 En av tio ungdomar följer minst en serie via webb-tv. Få åringar tittar på serier på webben. 190

191 DEL:3 Plattformsfördelning för program, komplett tabell Nedan presenteras kompletta siffror med fördelningen av tittandet på olika TV-program. Agenda Bonde söker fru Boston tea party Dansbandskampen Design Simon och Thomas Doobidoo år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 98% 99% 95% 95% 9 93% 98% 98% 98% 95% 93% 95% 95% 97% Inspelat från TV 0 1% 5% 8% 3% 7% 1% 5% 2% 5% 2% 6% 2% 3% Webbprogram 4% 0 4% 2% 7% 1% 3% 0 1% 1% 5% 1% 0 0 Webbklipp 0 0 1% 1% 2% 1% 2% 1% % 0 Nedladdat 0 0 1% 0 5% 1% 1% 1% 2% 0 102% % 106% 107% 103% 104% 104% 102% 102% % Andel av bas (798/1726) 8% 18% 28% 36% 37% 18% 19% 31% 26% 29% 25% 45% 26% år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 97% 97% 97% 95% 10 96% 94% 93% 96% 95% 98% 99% 97% Inspelat från TV 1% 2% 3% 6% 0 6% 1% 8% 0 4% 2% 1% 1% Webbprogram 1% 1% 5% 2% 0 0 4% 2% 2% % Webbklipp 1% 0 2% 0 1% 0 1% % Nedladdat % 1% 2% % % 103% 101% 102% 103% 104% 10 99% % Andel av bas (818/2019) 26% 28% 25% 21% 28% 24% 31% 23% 12% 18% 9% 25% För liten bas 6% Idol 2008 Kobra Lilla landet lagom Mitt i naturen Morgonsoffan Nytt läge år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 98% 96% 94% 97% 94% 96% 97% 91% 95% 97% 96% 96% 97% Inspelat från TV 3% 6% 2% 2% 4% 3% 3% 1% 4% 1% 5% 2% 2% Webbprogram 4% 1% 5% 2% 0 1% 1% 3% 1% 1% 2% 0 Webbklipp 5% 3% 0 1% % 1% 0 0 1% 0 Nedladdat 1% 0 2% 0 1% 0 0 2% 0 1% 0 0 1% 111% 106% 103% 102% 99% % 1 103% % 101% 10 Andel av bas (818/2019) 52% 44% 13% För liten bas 4% 11% 24% 29% 21% 19% 13% Parlamentet Rapport Robins Room Service SOS Gute år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 94% 96% 98% 99% 9 96% 95% 95% 96% 95% 96% 95% 98% 95% Inspelat från TV 2% 4% 0 0 1% 4% 2% 6% 2% 6% 1% 5% 1% 6% Webbprogram 3% 1% 2% 1% 8% 1% 2% 1% 1% 1% 6% 2% 1% 0 Webbklipp 6% 1% 1% 1% 2% % 1% 0 0 Nedladdat 4% 1% 0 0 4% 1% 1% 0 1% % 103% 101% 101% 105% 102% % % 105% 103% % Andel av bas (818/2019) 39% 4 54% 84% 28% 27% 24% 25% 18% 18% 19% 6% 27% 29% Snacka om nyheter Stjärnor på is TV4 Nyheterna Äntligen hemma år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 97% 96% 97% 96% 98% 99% 97% 97% Inspelat från TV 3% 5% 1% 6% 0 0 3% 4% Webbprogram 3% 0 1% 1% Webbklipp % 1% Nedladdat % 101% 99% 104% 99% 99% % Andel av bas (818/2019) 12% 39% 51% 74% 23% 4 Du är vad du äter Efterlyst Ensam mamma söker Fredag hela veckan Färjan Första, andra, tredje Gokväll Halal-TV Outsiders Sanningens ögonblick Sing a long Tabell 3:43 Vilka av följande program har du sett under de senaste tre månaderna? (Bas: 2973 IP) 191

192 DEL:3 Plattformsfördelning för serier, komplett tabell Nedan presenteras kompletta siffror med fördelningen av tittandet på olika TV-serier. Andra Avenyn Brottskod Försvunnen Höök Jekyll Svensson Svensson The Tudors 2 and a half men år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 85% 94% 94% 94% 89% 91% 89% 97% 88% 97% 99% Inspelat från TV 1% 6% 6% 11% 16% 17% 3% 6% 13% 1% 3% Nedladdat/bärbart 0 2% % 1% 0 1% 5% 2% Webbprogram 26% 6% 0 0 5% 0 2% 1% 1% 0 Webbklipp 1% % DVD % % 108% % 1 109% 104% 105% 104% 104% 104% Andel av bas (818/2019) 13% 9% 8% 24% För liten bas 14% För liten bas 4% 44% För liten bas 7% 48% 26% How I meet your mother Navy CIS Numbers Prison Break House Jordan, Rättsläkare Medium år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 83% 96% 92% 93% 91% 89% 5 68% 82% 93% 10 97% 98% 94% Inspelat från TV 2% 3% 0 8% 5% 12% 9% 23% 4% 9% 0 4% 4% 11% Nedladdat/bärbart 15% 3% 5% 2% 4% 2% 45% 14% 14% 2% 0 0 1% 1% Webbprogram 3% 0 1% 1% 1% 0 2% 2% 4% Webbklipp 1% 0 1% DVD 1% 0 3% 1% 0 0 4% 1% 2% % 102% 102% 105% 101% 103% 1 108% 106% 104% % 103% 106% Andel av bas (798/1726) 26% 6% 16% 18% 9% 17% 9% 25% 8% 13% 16% Oskyldigt Dömd CSI Miami Desperate Housewives Grey's anatomy One tree Hill Supernatural Ugly Betty år år år år år år år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 95% 9 96% 92% 85% 87% 85% 86% 83% 93% 83% 92% 93% Inspelat från TV 3% 18% 3% 11% 4% 18% 5% 15% 2% 6% 6% 2% 12% Nedladdat/bärbart 2% 0 1% 2% 11% 4% 12% 5% 13% 3% 12% 6% 3% Webbprogram 0 1% 0 0 3% 1% 2% 0 3% 2% 0 1% 0 Webbklipp % 0 1% DVD 0 0 2% 0 4% 0 4% 2% 2% 0 1% % 102% 105% 107% 1 109% 108% 104% 104% 102% 101% 108% Andel av bas (798/1726) 9% 21% 26% 25% 34% 16% 33% 17% 17% 3% För liten bas 3% 23% 9% Top Gear Deadliest Catch Miami Ink Mythbusters år år år år år år år år På TV (inkl. repriser) 73% 9 98% 98% 99% 9 96% Inspelat från TV 4% 8% 3% 1% 1% 1% 2% Nedladdat/bärbart 22% 5% 2% 0 0 8% 3% Webbprogram 2% 0 0 1% 0 1% Webbklipp 7% 2% 0 1% 0 1% DVD 2% % 1 105% 103% 101% % 101% Andel av bas (798/1726) 15% 9% För liten bas 4% 34% 15% 16% 12% Tabell 3:44 Vilka av följande serier har du sett under de senaste tre månaderna? (Bas: 2973 IP) 192

193 193

194 DEL 4: Bilagor [ sid ] Denna del består av följande bilagor: Metodbeskrivning Tekniktillgång 194

195 Metod och datainsamling Metoden för Rörliga Bilder 2009:1 var en webbenkät som skickades ut till GfK Sveriges webbpanel under december månad Antalet respondenter var 2837 personer och svarsfrekvensen 66% (bruttourvalet var 4300 personer). Frågorna till undersökningen togs fram efter uppföljande möten med analytiker, strateger och konsulter hos de som läst Rörliga Bilder 2008:2, på företag som TV-bolag, mediebyråer och filmdistributörer. Research i form av påläsning av medierelaterade fenomen från undersökningar, rapporter och analyser användes som kompletterande grund. Enkäten Enkäten för Rörliga Bilder är konstruerad att mäta faktiska aktiviteter som hänt nyligen (även kallat recency), istället för att fokusera på vad respondenterna anser sig bruka göra (frequency). Respondenten får svara på följdfrågor om dennes konsumtion och, i vissa fall, uteblivna konsumtion, beroende på hur denne svarar. Det innebär att ett stort antal frågor kan ställas och att respondenterna endast behöver svara på de som är relevanta för dem. Metodfakta - Rörliga bilder 2009:1 Metod: Kompletterande studier: Fältarbete: Webbenkät Litteraturstudier, intervjuer med branschexperter GfK Sverige AB Fältperiod: 4-21 december 2008 Antal svarande respondenter: Antal frågor: Genomsnittstid för ifyllning: Svarsfrekvens: 66% Viktning: 2837 st. (16-65 år) 224 st. En stor del av frågorna filtrerades bort, beroende på respondentens svar. 26 minuter Svaren är viktade för korrekt ålders- och könsfördelning Tabell 4:1 - Metodfakta för undersökningen Felkällor Eftersom metoden för Rörliga Bilder är en webbenkät ter det sig naturligt att det blir en överrepresentation av respondenter med Internettillgång. Denna felkälla kan dock både förklaras och motiveras. I Sverige har vi numera en hög bredbandspenetration och en klar majoritet av befolkningen har en snabb Internetuppkoppling hemma. Detta är särskilt gällande för de åldersgrupper som Rörliga Bilder undersöker. DEL:4 195

196 Enligt World Internet Institute (WII) har 9 av svenskar över 16 år tillgång till Internet någonstans och 81% har tillgång till det i sitt hem 1 (motsvarande siffra för åringar är 87% 2 ). WII menar att 75% av befolkningen använder Internet hemma åtminstone en gång i veckan, medan 53% gör det dagligen 3. Åldersspektret i Rörliga Bilder 2009:1 är begränsat till åldrarna år, en grupp som motsvarar drygt två tredjedelar av befolkningen 4. Denna avgränsning valdes mycket för att öka reliabiliteten för den valda metoden; barn under 16 år kräver målsmans tillåtelse för att delta i undersökningar och svenskar över 65 år har betydligt lägre Internettillgång. 89% av Sveriges åringar använder Internet regelbundet, motsvarande siffra för åringarna är endast 49% 5. Dessa uppgifter visar på att Internettillgången i Sverige är väldigt hög, särskilt i just de åldersavgränsningar som gjorts till Rörliga Bilder 2009:1-undersökningen. Detta motiverar metodvalet webbenkät. För att ytterligare stärka metodvalet bör det nämnas att andra tillvägagångssätt ej hade varit realiserbara, av hänseende till denna undersöknings enkätstruktur. En motsvarande pappersenkät skulle bli över hundra sidor lång och kräva att respondenten hoppade mellan sidorna beroende på hur de svarade. En telefonundersökning hade tagit extremt lång tid, med tanke på det extensiva frågeantalet, samt troligen fått problem med svarsfrekvensen på frågor som är av känslig karaktär (till exempel rörande fildelning). I jämförelse är webbenkäten snabbare, anonymare och erbjuder större frihet för respondenten gällande ifyllnadstid. Detta resulterade i den höga svarsfrekvensen 66%. Internet- och bredbandstillgång jämförs mellan Rörliga Bilder 2009:1 och en annan källa i tabellen nedan. Internettillgång Internettillgång (i hemmet) Bredbandstillgång Rörliga bilder 2009:1 98% 79% (>0,5 Mbit/s) WII 87% (18-64 år) 75% (motsv. 91% av Internetanvändarna) Tabell 4:2 - Jämförelse - Internettillgång Beskrivning av målgruppen Vi har valt att bryta ned resultat för olika åldersgrupper för många frågor, mycket för att kunna följa upp resultat, men även för att undersöka vissa grupper mer ingående. Vid beräkningar av genomsnitt för hela populationen har den ingående gruppen viktats i förhållande till sammansättningen i befolkningen. För ytterligare information om målgrupperna hänvisar MMS denna gång till hemsidan mms. se. DEL:4 1 Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet Källa: MMS 5 Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet

197 Tillgång till medier och teknik Vilka tekniska produkter dominerar de svenska hemmen? Teknikinnehav Mobilt internet (via 3G) Trådlöst internet (inom hemmet) Mobiltelefon med 3G Bärbar mediespelare Mediecenter, HTPC eller stationär mediespelare Datorn kopplad till TV:n Bärbar dator Stationär dator Hemmabioljudanläggning (t.ex. Dolby Digital/DTS 5.1-ljud) TV-spel (t.ex. Playstation 2 eller 3, Nintendo Wii o.s.v.) Hårddiskinspelare (även kallad PVR) Parabolantenn och mottagare IPTV-abonnemang Digital-TV-box Videospelare (VHS-spelare) Blu-ray-spelare DVD-spelare med inspelningsfunktion DVD-spelare utan inspelningsfunktion TV Vanlig TV (icke plattskärms-tv, ) Platt-TV 4% 3% 7% 21% 28% 17% 17% 25% 55% 49% 43% 58% 51% 66% 75% 68% 74% 73% 98% Graf 4:3 - Vilka av följande har du tillgång till i ditt hushåll? Ovanstående graf visar teknikinnehavet för respondenterna i Rörliga Bilder 2009:1- undersökningen. Fakta kring tekniktillgång (inklusive förändringar från föregående mätning) starkt kopplat till någon av de tio plattformarna finns att återfinna i bakgrundsdelarna för respektive plattformsdel. Nedan följer observationer som är fristående från plattformarna, men ändå relevanta till bakgrund av undersökningen. TV-relaterad teknik Innhavet av digitalbox ökar från 53 % till 58 % från Rörliga Bilder 2008:1. Även innehavet av parabolantenn har ökat och finns nu i 17 % av hushållen. Som nämnts har platt-tv tillgången ökat från 35 % 51 % samtidigt som innehavet av CRT-TV har sjunkit från 83 % till 73 %. TV-spel Innehavet av TV-spelskonsoler har ökat med 4 procentenheter under det senaste året och uppgår nu till 43 %. Innehavet av Playstation 3 och Wii har fördubblats under året och innehavet av Xbox 360 har ökat med 72 %. Innehavet av den gamla Xbox-modellen har sjunkit från 26 % till 20 %. Det är även färre som anger att de har någon annan typ av modell som inte finns listad (sjunkit från 32 % till 26 %). DEL:4 197

198 Internettillgång Vilken typ av internetuppkoppling har du hemma? 35% 25% 15% 5% RB 2009:1 Har inte internet Uppringt internet Mobilt internet (via 3G), alla hastigheter Bredband (t.ex. ADSL/kabel) upp till 0,5 Mbit hastighet Bredband (t.ex. ADSL/kabel) med 0,6-2,5 Mbit hastighet Bredband (t.ex. ADSL/kabel) med 2,6-10 Mbit hastighet Bredband (t.ex. ADSL/kabel) med mer än 10 Mbit hastighet Annat Vet ej Graf 4:4 - Bredbandshastighetstillgång 99 % av de tillfrågade anger att de har internetanslutning i hemmet. 86 % har en bredbandsuppkoppling via ADSL- eller kabelmodem. 79 % av dessa har en uppkopplingshastighet som överstiger 0,5 Mbit/s vilket är 3 procentenheter lägre än i fjol. 33 % har en hastighet mellan 2,6 och 10 Mbit/s (3 procentenheter lägre än för ett år sedan) och 26 %, har en hastighet på mer än 10 Mbit/s, vilket är 2 procentenheter lägre än i Rörliga Bilder 2008:1. Med andra ord har majoriteten goda möjligheter att konsumera rörliga bilder med hjälp av webben, vare sig det rör sig om nedladdat eller streamat material. 21 % har mobilt internet via 3G, vilket är 7 procentenheter högre än för ett år sedan. Även innehavet av trådlöst internet i hemmet ökar; i Rörliga Bilder 2008:1 angav 49 % att de hade en trådlös internetuppkoppling, vilket är 6 procentenheter lägre än i denna rapport. För ytterligare information om tekniktillgång och bakgrundsfakta, vänligen kontakta MMS. DEL:4 198

199 Projektledare/författare Tobias Lidholm Ett stort tack till: Pontus Bergdahl, Pirjo Svedberg och övriga kollegor på MMS Samtliga kunder som har kommit med respons, tips och idéer efter att ha läst eller deltagit på seminarierna för tidigare Rörliga Bilder-rapporter. Kontakta MMS Drottninggatan 108 S Stockholm Telefon: Fax: DEL:4 Rörliga Bilder - MMS studie om konsumtion på olika plattformar Copyright 2009, MediaMätning i Skandinavien AB

200 RÖRLIGA BILDER 2009:1 MMS studie om konsumtion på olika plattformar MMS genomför tittarmätningar åt mediebranschen i Sverige. Våra kunder är framför allt TV-kanaler, mediebyråer och produktionsbolag. Rörliga Bilder 2009:1 är den fjärde i en serie återkommande undersökningar med syfte att studera olika plattformar där konsumtion av rörliga bilder idag sker, tack vare den omfattande övergången till digital videoteknik. Studien redovisar dels konsumtionens omfattning men även olika beteendefaktorer som förklarar hur tittandet sker. Samtliga plattformar behandlas i separata kapitel. Resultaten i studien är relevanta för samtliga marknadsaktörer som på något sätt arbetar med rörliga bilder. För MMS är Rörliga Bilder en del i arbetet med att utveckla TV-tittarmätningar i Sverige. MMS undersöker nu med kunder bland annat förutsättningar för mätning av tidsförskjutet tittande via PVR, mätningar av webb-tv, TV-tittande utanför hemmet (s.k. out-of-home), mobil-tv och mer.