Mina hästar är som mina barn - En studie om killar inom ridsporten. Janina Johansson

Transkript

1 Avdelningen för idrottsvetenskap Mina hästar är som mina barn - En studie om killar inom ridsporten Janina Johansson Coaching & Sport Management Läsåret Handledare: Tobias Stark Examinator: Stefan Lund

2 Examensarbete Coaching & Sport Management Läsåret Institutionen för pedagogik Avd. för idrottsvetenskap Abstrakt Janina Johansson Mina hästar är som mina barn Antal sidor: 62 Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses feminin. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt. Sökord: Ridsport, häst, genus, manlighet, kvinnlig idrott, minoritet, socialisation 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE... 6 Frågeställningar... 6 Avgränsningar... 6 TEORETISK BAKGRUND... 7 Hästar och ridsport... 7 Hästsportens framväxt... 7 Ridsporten i Sverige Tidigare forskning Idrott och genus Kvinnlig idrott Konstruktion av kön Maskuliniteter Socialisation METOD Forskningsstrategi Undersökningsdesign Intervjuguiden Urval Studiens genomförande Intervjuerna Tolkning och analys Resultatpresentation RESULTAT Bakgrund Synen på ridsport och manlighet Relation till hästen och stallet Inställning till träning och tävling Förhållande till andra idrotter Framtiden ANALYS Hur kom de först i kontakt med ridsporten? Hur är synen på ridsport och manlighet? Hur är deras relation till hästen och stallet? Hur ser inställningen till träning och tävling ut? Har de någon gång fått utstå fördomar relaterade till ridsporten? DISKUSSION REFLEKTIONER Validitet och reliabilitet Efterord KÄLLFÖRTECKNING BILAGA BILAGA

4 INLEDNING Okej, jag erkänner! Jag är en hästfanatiker utan dess like, men det är väl inget speciellt med det? Jag menar jag är ju tjej och tjejer leker ju bara med käpphästar eller dockor som barn, eller kanske både och i och för sig. Från den dagen jag satte min fot i ett stall för första gången förändrades världen för mig. Jag var då elva år och älskade den här miljön redan från första sekunden jag befann mig i den och jag visste då att det här var det stället jag allra helst av allt ville befinna mig på. Så blev det och så har det även fortsatt. Den ursprungliga anledningen till att jag älskade stallet så mycket var för hästarna och deras för mig sagolika utstrålning. Jag blev nästan direkt skötare till en ridskolehäst som jag tyvärr bara fick tre månader tillsammans med. Carpo var allvarligt skadad i frambenen och fick avlivas. Jag var helt förkrossad, men mamma tröstade mig med att det fanns nya hästar som också ville bli omhändertagna och visst hade hon rätt. Robin, Sham och Little Mindy har alla varit mina älsklingar under olika perioder i livet. Det är dem jag under min tonårstid har delat alla mina innersta hemligheter med. Min nuvarande häst Potomac, även kallad Mocken, har varit min ständiga följeslagare i snart nio år, vilket motsvarar hela mitt vuxna liv. Han har alltid funnits där i vått och torrt och jag vet att jag inte skulle vara den jag är utan honom och han skulle inte vara den han är idag om inte jag fanns. Stallvärlden har inte enbart givit mig kontakten med hästarna, utan även gjort att jag har fått väldigt många kompisar eller ja, tjejkompisar. Den vänskapen som utvecklades där har hållit i sig genom åren och idag är det också de som framstår som mina allra bästa vänner. Men vid närmare eftertanke är det en sak som dock är lite underlig. Under alla de år som jag har ridit har jag inte träffat på särkilt många killar som delar mitt intresse, men det är inget jag har reflekterat över särskilt mycket egentligen, förrän nu i vuxen ålder. I Sävsjö, där jag är uppväxt spelade killar antingen ishockey eller fotboll, medan tjejer red. Det var ju inget konstigt med det. Vi tjejer som var i stallet tänkte nog inte så mycket på att det bara var tjejer där. Det är klart, det hände ju att det gick en och annan kille på ridskolan och visst hajade man till över det, men det var ju bara roligt. Det märkliga var att när jag 1994 för första gången i mitt liv åkte till Göteborg Horse Show och fick se en världscuphoppning så var det nästan bara män som deltog i tävlingen och de framstod dessutom som gamla gubbar i mina ögon. Men jag tänkte inte mer på det, för de var ju otroligt duktiga och hade alla väldigt fina hästar. Visst lite konstigt var det ju att det bara var killar med och tävlade, eftersom jag ditintills 4

5 aldrig hade träffat på någon kille i verkliga livet som gillade hästar, i alla fall inte på det sättet som jag och mina tjejkompisar gjorde. När jag idag 14 år senare tänker tillbaka på hur det egentligen var så var det precis så. Ingen reflekterade över varför det bara var tjejer som red och ingen verkade fråga sig varför det var så heller. Jag menar hästar var ju något som bara intresserade tjejer. Stallet hade formats till en kvinnlig värld där kvinnor och tjejer fick en fristad, ungefär som ishallen framstod som en manlig värld. Lika svårt som att det är att bli accepterad som kvinnlig ishockeyspelare, lika svårt, om inte ännu svårare är det att bli accepterad som en kille som älskar hästar och ridsport. I stallet blir killarna ofta väldigt populära och uppfattas nästan som lite exotiska, medan de utanför stallets väggar många gånger får stå upp för sin idrott. De fåtal killar som jag dock har stött på under årens lopp framstår idag alltmer som hjältar i mina ögon. De har vågat trotsa de normer som finns om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt och helt enkelt gått emot det som anses vara det normala. För ett år sedan bildade ett gäng ridande killar i Växjö ett nätverk som fick namnet KRIS, vilket står för Killars Rätt i Stallet. Killarna i KRIS menade att de nästan dagligen blev retade i skolan som en följd av sitt hästintresse. När jag läste om detta i tidningen och såg reportaget om de hästintresserade tonårskillarna på TV öppnades ögonen för mig och en rad tankar strömmade genom mitt huvud. Hur är det egentligen att vara kille inom ridsporten? Vad är det som driver dem att utöva en idrott som anses feminin? Stämmer bilden som KRIS målar upp och har fler liknande erfarenheter? Jag började helt enkelt ifrågasätta hur det är att vara kille inom ridsporten och det var så idén till mitt uppsatsämne föddes. Det är dock inte KRIS i sig jag har intresserat mig för i den här uppsatsen, utan mer om varför ett sådant nätverk överhuvudtaget behöver finnas. Min ambition är att lyfta fram ridsporten i den idrottsvetenskapliga forskningen, men framförallt att belysa den minoritetsgrupp som de manliga ryttarna utgör i Svensk ridsport idag. Förhoppningen är att jag ska kunna teckna en nutida bild av mannen/killen inom ridsporten genom att undersöka deras inställning och förhållningssätt till ridsporten samt varför man som kille medvetet väljer en idrott som anses omanlig i ett samhälle där vår identitet i mångt och mycket skapas genom de yrkes och fritidsrelaterade val som vi gör livet. 5

6 SYFTE Min ambition med studien är att borra i frågan och ta reda på hur det är att vara kille i ett sammanhang där bilden av den typiske idrottsutövaren är en kvinna. Syftet med denna uppsats blir därmed att beskriva och analysera killars introduktion till ridsporten samt deras erfarenheter av den starkt kvinnligt kodade miljö som ridsporten utgör. Frågeställningar o Hur kom de först i kontakt med ridsporten? o Hur är synen på ridsport och manlighet? o Hur är deras relation till hästen och stallet? o Hur ser inställningen till träning och tävling ut? o Har de någon gång fått utstå fördomar relaterade till ridsporten? Avgränsningar I uppsatsen har jag valt att begränsa mig till att enbart intervjua killar. Från början fanns det en tanke att göra intervjuer med både killar och tjejer inom ridsporten, men efter noga överväganden fann jag det mer intressant att belysa killar och deras situation inom den kvinnodominerande ridsporten. Vidare har jag gjort en geografisk avgränsning och endast sökt lämpliga intervjupersoner i Småland, främst med anledning av den tid som finns till förfogande för uppsatsen samt de ekonomiska aspekter som resor utanför Smålandsgränsen medför. Jag vill också förtydliga begreppet ridsport eftersom det idag finns flera olika tävlingsformer inom hästsporten. Ridsport innefattar främst hoppning, dressyr och fältävlan men även körning, distans, voltige och western. Därmed ingår inte trav och galopp i ridsporten, då det istället tillhör trav- och galoppsporten. När det gäller formuleringen och vilket begrepp som ska gälla kommer jag främst att använda mig av begreppet kille då detta är det som de flesta av mina respondenter använder sig av. Eftersom de är i väldigt olika åldrar kan det vara svårt att kalla de som befinner sig i tonåren för män, däremot är det lättare att säga killar åt dem som är äldre. 6

7 TEORETISK BAKGRUND Hästar och ridsport Idrottsforskningen växer allt snabbare. Ridsporten är dock alltjämt ett relativt obeträtt fält, detta trots att det är en av de äldsta idrotterna. Dock har jag funnit en hel del forskning kring trav- och galoppsporten, som är ytterst intressant för min studie. Historikern Mats Greiff har tillsammans med Susanna Hedenborg i boken I sulky och sadel studerat hästsportens framväxt ur ett historiskt perspektiv framförallt genom trav- och galoppsporten, men de har även tagit fasta på den genusförändring som har skett beträffande den manlighetskultur som tidigare fanns kring hästen, till dagens hästsport som idag istället anses feminint och extremt kopplat till kvinnor. Hästsportens framväxt Hästen har funnits i människans omgivning sedan urminnes tider. I Europa hölls hästar som husdjur redan 2000 år före Kristus, medan det i Sverige med all säkerhet har funnits hästar i över år. 1 Den äldsta avbildningen av en häst och ryttare som finns är från cirka år f Kr medan det finns resultatförteckningar över ryttartävlingar från år 776 f Kr. 2 Hästens mångsidighet och enorma kapacitet har gjort att den har använts bland annat som transportmedel, som arbetsredskap i jord- och skogsbruk, men framförallt var den länge ett stridsredskap och ett viktigt inslag i krig. 3 Hästen har fört männen ut i krig och flickorna till stallet. 4 Trots att hästar och ridsport idag är en kvinnligt kodad idrott med stark anknytning till yngre tjejer, har hästen genom historien länge ansetts vara ett manligt attribut. För cirka hundra år sedan var en riktig man en hästkarl och det maskulinitetsideal som fanns då, var starkt kopplat till just hästar Bergström Marie- Hästar är mitt liv ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande, Svensk idrottsforskning nr , s Okänt ordspråk 5 Hedenborg Susanna, The popluar horse- from army agriculture to leisure, idrottsforum.org, s 4 7

8 Att döma av kulturens artefakter har kvinnorna gått till fots genom världshistorien medan männen har ridit i förväg. 6 Mats Greiff och Susanna Hedenborg som främst har forskat om trav- och galoppsport menar att hästsporten har sitt ursprung i tre olika manliga miljöer: armén, jord- och skogsbruk och inom skjutväsendet. Framförallt har galopp- och ridsport ett tydligt ursprung i militära miljöer, vilket i allra högsta grad var en helt manlig värld. I det norrländska jord- och skogsbruket förekom det en maskulinitetskultur kring den norrländska brukshästen, där det förekom travkapplöpningar med dessa hästar. Hästen spelade även en central roll som transportmedel, före bilismens tid och då strävade männen efter att ha en så snabb och uthållig häst som möjligt, vilket resulterade i att de gärna ordnade tävlingar för att testa sina hästar och deras kapacitet. Den tredje miljön hörde också ihop med den militära miljön i och med att många godsägare på den tiden var militärer och de utvecklade också både kör- och ridkapplöpningar. Förutom jordbruket bedrev de även import av amerikanska hästar. 7 I dessa miljöer tillhörde hästen hela tiden mannens sfär, detta berodde framförallt på att männen och kvinnornas arbetsuppgifter var strängt uppdelade dem emellan. Hästen användes av mannen och det var även han som hade ansvar för allt som rörde dess skötsel. Greiff och Hedenborg menar vidare att det utvecklades en maskulinitetskultur i dessa miljöer och det utkristalliserades allra mest vid just hästkapplöpningar. Den maskulinitet som uppstod var föränderlig i olika sammanhang och över tiden, det gemensamma var dock att den uttryckte ett manlighetsideal som främst baserades på maktutövning. Makten i de här fallen var den att kunna kontrollera en stor och vältränad häst, vilket gjorde att en viss maskulinitet baserad på styrka, mod och envishet formades kring hästen, under sent 1800-tal. 8 När ridsporten började utvecklas i början av 1900-talet var det ett typiskt överklassnöje som enbart omfattade män, men trots den manlighetskultur som fanns kring hästen och hästsporten dröjde det inte särkilt många år in på talet förrän kvinnor framförallt från överklassen började utöva rid- och galoppsport. 9 Redan på talet började de deltaga i ridtävlingar, där män och kvinnor för övrigt tävlade på lika villkor. Manlighetsidealet fick sig en rejäl törn när 6 Hedén Anne, Matthis Moa, Milles Ulrika Över alla hinder- en civilisationshistoria, MediaPrint, Uddevalla AB, (2000), s 9 7 Greiff Mats, Hedenborg Susanna I sulky och sadel, ScandBook (2007), s Ibid, s Hedenborg Susanna, The popluar horse- from army agriculture to leisure, idrottsforum.org, s 7 8

9 kvinnor faktiskt presterade bättre än männen i dessa tävlingar och trots att kvinnorna var duktiga och ibland mycket framstående skulle det dock dröja länge innan de blev accepterade som ryttare. 10 Men allt eftersom tiden gick började kvinnor att accepteras alltmer och på 1950-talet i takt med att militären avhästades började de manliga idealen som byggde på styrka, mod och tävlingsinstinkt att avta och istället betonades det som ansågs vara förknippat med kvinnlighet såsom mjukhet, följsamhet och känsla mer i skötseln av hästar och framförallt i ridningen. 11 Därmed omvandlades genuskodningen kring hästen i Sverige, och ridsporten genomgick en feminiseringsprocess där något som länge varit typiskt manligt blev kvinnligt. Precis som nämndes i inledningen är tjejer idag synonymt med ridsport, medan killar i alla fall när det handlar om breddidrott utgör en minoritet. 12 För att sätta in det här i ett större sammanhang är det viktigt att framhålla att det inte bara var inom ridsporten som fler kvinnor blev aktiva. Efter andra världskrigets slut började fler kvinnor att utöva olika former av motionsaktiviteter, främst gymnastik men även olika lagidrotter, som en följd av det statliga stöd som inrättades till förmån för ungdomars fritidsaktiviteter. 13 Därefter fortsatte idrottsrörelsen att växa och allt fler föreningar bildades. 14 I mitten av och talen började riksidrottsförbundet uppmärksamma kvinnorna mer och deras idrottande skulle tas på lika stort allvar som männens och därmed satsades det rejält med statliga medel på att främja kvinnlig idrott och det är framförallt under den här tidsperioden som kvinnornas engagemang i idrott ökade kraftigt. Det är också då som kvinnor framförallt börjar få internationella framgångar i flera olika idrotter. 15 Slutligen för att sammanfatta hästsportens framväxt upplever jag det som att det idag görs större skillnader på begreppen trav- och galoppsport och ridsport, än vad det gjorde för hundra år sedan. Trots att de bägge idrotterna skiljer sig mycket åt i utövandet, så är det ändå hästen 10 Greiff, Hedenborg (2007), s Ibid, s Ibid, s Norberg Johan R, Idrottsrörelsens utbredning, anslutning och sammansättning. Ett idrottssekel Riksidrottsförbundet , Fingraf, Södertälje, 2002, s Ibid, s Olofsson Eva, RF och kvinnorna, Ett idrottssekel Riksidrottsförbundet , Fingraf, Södertälje, 2002, s 389 9

10 och genuskodningen kring den som är centralt för min studie och det är ändå det som är min utgångspunkt. För att förtydliga det hela ytterliggare menar jag därmed att trots att det inte är en forskning som innefattar ridsporten och dess grenar, så är den ändå applicerbar i och med att den ger mig en historisk inblick i hur hästvärlden faktiskt var konstruerad och därför bör ses som en viktig teoretisk utgångspunkt för min studie. Ridsporten i Sverige Den första ridklubben bildades 1886 i Sverige och 1912 när Stockholm stod som värd för de Olympiska spelen, bildades Svenska Ridsportens Centralförbund. Ridsporten var då en av grenarna på det olympiska programmet och är i och med det en av de äldsta olympiska idrotterna bildades sedan det Internationella Ridsporförbundet och trettio år senare avgjordes det första svenska mästerskapet i dressyr, hoppning och fälttävlan bildades det som idag är Svenska Ridsportförbundet. Under årens lopp hade fyra ridsportorganisationer bildats och dessa som då hette Svenska Ridsportens Centralförbund, Svenska Ponnyryttarförbundet, Ridfrämjandet och Sveriges Lantliga Ryttare, slogs samman till ett enat förbund. Ridsportförbundets huvudsakliga uppgift är att verka för att främja ridsportgrenarna hoppning, dressyr och fälttävlan samt körning och voltige som motion, folksport och tävlingsidrott. 17 Idag är Ridsportförbundet med sina dryga medlemmar det femte största förbundet i Sverige, sett till det totala antalet medlemmar. Av de medlemmarna är 87 % kvinnor och 13 % män, vilket gör det till det förbund som har högst andel aktiva kvinnor och följaktligen också det med minst andel aktiva män. 18 Det är också den idrott efter fotboll som har flest sammankomster och aktiviteter för barn och ungdomar mellan 7-20 år. 19 Vidare är ridsporten en aktivitet som engagerar långt fler människor än de som är anslutna till en ridklubb. Exakt hur många som rider för rekreation och motion på gårdar runt om i landet går inte att veta exakt, men uppskattningsvis är det närmare en halv miljon svenskar som rider regelbundet. Det gör också att ridningen i sin tur engagerar betydligt fler människor än de Kvinnor och män inom idrotten statistik från Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2006:5, s 7 19 RF Verksamhetsberättelse 2006, Statistik- Idrotten i siffror, s 3 10

11 som är aktiva och det sägs att cirka en miljon svenskar på ett eller annat sätt kommer i kontakt med hästar. 20 Tidigare forskning De flesta studier som berör hästar och ridsport av den här karaktären handlar främst om tjejer och kvinnors involvering i ridsporten samt hur häst- och stallmiljöerna bidrar till deras utveckling. En forskningsstudie som berör just det här ämnet är Marie Bergströms Hästar är mitt liv ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande som ur ett psykologiskt perspektiv i stora drag klargör tonårstjejers relation till hästen, stallet, motiv och drivkrafter samt hur de identifierar sig med sin idrott. Studien har genomförts både genom enkäter till gymnasieungdomar på vanliga program samt på ett ridgymnasium, där även 15 av tjejerna intervjuades i anslutning till undersökningen. 21 Författarna Hedén, Matthis och Milles diskuterar tjejers relation till ridsporten och hästar i stort i sin bok Över alla hinder en civilisationshistoria. Bland annat menar de att den identitet som tjejer skapar genom sin socialisation i ridsporten inte rimmar med den roll som kvinnor förväntas ha i övriga samhället, där den främst är konstruerad kring utseendet. För att syssla med hästar och ridsport krävs mod, styrka, självförtroende, ansvarskänsla samt även en fysiskt bra status då det är en hel del tunga göromål vida sidan om som till exempel att häva hö, bära fodersäckar, hindermaterial, mocka och bära vattenhinkar. Detta menar de medför att tjejer kan utveckla flera andra betydelsefulla sidor i sin kvinnoidentitet. 22 De för också ett intressant resonemang kring ridsporten som folksport då de menar att med bakgrund av ridsportens vida utbredning inte längre går att se på den som en överklassidrott där den från början har sitt ursprung, utan istället en verksamhet som idag egentligen borde betraktas som en folksport. Det menar dock att det är lite komplicerat att kalla den för folksport i och med att det som anses folkligt är synonymt med manligt och det som ses som typiskt kvinnligt endast tillhör den kvinnliga sfären. Ridsporten går enligt dem att Bergström Marie- Hästar är mitt liv ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande, Svensk idrottsforskning nr , s Hedén Anne, Matthis Moa, Milles Ulrika Över alla hinder- en civilisationshistoria, MediaPrint, Uddevalla AB, 2000, s 9 11

12 marginalisera som en flicksysselsättning som därmed också är ett är ett särintresse, snarare än en folksport, trots att den egentligen sett till antalet utövare förtjänar att kallas det. 23 Dessa studier är trots att de fokuserar på den kvinnliga könstillhörigheten värda att omnämna då de bidrar till en ökad förståelse av ridsporten som fenomen och dess betydelse för tjejer. Även om det här inte är en jämförande studie så ser jag det som en förutsättning att ha kännedom om tjejers förhållande till ridsporten, för att skapa en större förståelse för hur killar upplever densamma. Dessutom är jag själv tjej och har upplevt ridsporten utifrån ett kvinnligt perspektiv och det är också den erfarenheten tillsammans med de teorier som skrivs fram i studien, som jag tar med mig som verktyg för att bättre kunna förstå killar och mäns inställning till hästar och ridsport. Idrott och genus Det finns idag inte särkilt mycket forskning som berör just området killar inom typiskt kvinnliga idrotter såsom exempelvis ridsport, därav blir ämnet än mer intressant för mig att studera. Inom ämnet idrott, kön och genus finns det i dagsläget en omfattande forskning, men det finns en tendens till en viss obalans inom genusforskningen då den allt som oftast fokuserar på den kvinnliga könstillhörigheten inom mansdominerade idrotter samt på skillnader och likheter könen emellan. Det här inkluderar även ridsporten då den forskning som bedrivs, som jag tidigare nämnde, mestadels fokuserar på tjejer och inte berör killar i någon större utsträckning. Så har det dock inte alltid varit. Vilken forskning har då bedrivits inom det här området? Jag ska göra ett nedslag i forskningen och presentera tre viktiga avhandlingar på temat idrott och genus. Kvinnlig idrott Den tidiga idrottsforskningen som lades fram mellan 1960 och 1980 talet var inte alls inriktad på kön och genus, då relationen mellan kvinnor och män inom idrotten inte sågs som särskilt problematisk. Eva Olofsson som 1989 lade fram sin avhandling - Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet menar att den kvinnliga 23 Hedén, Matthis, Milles (2000), s

13 idrotten var helt osynliggjord inom idrottsrörelsen. Hon menar att forskningen som bedrevs var könsneutral och inte problematiserade relationen mellan manlighet och kvinnlighet inom idrottsrörelsen. Olofssons avhandling däremot belyste och problematiserade idrottsrörelsen ur ett könsperspektiv, där hon studerade kvinnoidrottens framväxt och kvinnors villkor inom idrotten under talet. Hon kartlade den organiserade kvinnoidrotten och dess relation till Riksidrottsförbundet samt specialidrotterna fotboll och gymnastik. 24 Olofssons utgångspunkt var att idrotten från början var en manligt kodad verksamhet, vilket medförde att kvinnorna sedan inträdet i idrottsrörelsen fått delta och tävlingsidrotta i typiskt manliga idrotter. Under 1900-talets första hälft gavs kvinnorna över huvudtaget inte tillträde till idrotten, utan ansågs för veka för att delta i tävlingsidrott. Det här ändrades sedermera och från 1955 och framåt ökade antalet kvinnor inom idrottsrörelsen och därför blev även forskning inom området nödvändigt, även om det skulle dröja ända fram till talet innan kvinnor, genom Eva Olofsson avhandling, uppmärksammades i idrottsforskningen. 25 Den idrottsvetenskapliga genusforskningen var på och talet mest inriktat åt kvinnors idrottande. Kvinnan betraktades då som någon som behövde särskilda åtgärder vad gäller ledarskap och kunskap och kvinnan uppfattades rent allmänt som problematisk, medan mannen framställdes som oproblematisk. Här skedde dock en förskjutning under talets senare hälft då istället manligheten började problematiseras. Håkan Larsson, idrottsvetenskaplig genusforskare menar att denna typ av forskning dock lyser med sin frånvaro och av den anledningen är det ännu mer intressant för mig att studera. 26 Konstruktion av kön Håkan Larsson som idag anses vara en av de ledande idrottsforskarna i Sverige, lade 2001 fram sin doktorsavhandling Iscensättningen av kön i idrott En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan, som är skriven ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Den handlar om hur kvinnor och män förhåller sig till sig själva, sin kroppslighet och sin värld, men även hur de ser på varandra och hur de påverkas av att de tävlar i samma idrotter, om än dock åtskilt. Avhandlingen är främst byggd på intervjuer med friidrottare i den övre tonåren 24 Olofsson Eva, Har kvinnorna en sportslig chans? fulltext.pdf, Ibid. 26 Larsson (2003) Idrottens genus, s

14 och deras tränare, men även genom läsning av RF:s policydokument samt vetenskaplig idrottsrelaterad forskning och avhandlingar som presenterats under årens lopp. Studien analyseras utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt som har sitt ursprung i ett filosofiskt tänkande, främst genom Michel Foucault och Judith Butler. 27 Larsson förklarar skillnaden på kön och genus på ett mycket greppbart sätt där han menar att kön hänvisar till objektet ifråga nämligen två åtskilda och enhetliga kön, medan genus hänvisar till de processer som frambringar kön. Med andra ord är kön det biologiska könet medan genus står för det sociala. Larssons utgångspunkt i studien är att kön utgörs av någon form av konstruktion, där manligt och kvinnligt i och med detta är varandras dikotomier. 28 Håkan Larsson talar om ett konstruktivistiskt perspektiv i genusforskningen där han menar att manlighet och kvinnlighet inte är något givet utan något som i olika sociala sammanhang skapas och återskapas. Han menar att idrotten inte grundas i manliga normer, utan istället bidrar den till att skapa manliga normer, bilder av män och manliga förhållningssätt. 29 Innan jag går in för mycket på hur det är inom idrotten är det viktigt att känna till att alla människor mer eller mindre bär på kollektiva föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt och att dessa styr vår vardag mer än vi anar. Dessa föreställningar är inte naturliga, även om de många gånger framstår som det. Människor tar de här bilderna som finns om hur en kvinna respektive en man ska bete sig som givna och det är även dessa bilder som blir styrande för det som vi uppfattar som normalt. Detta blir i sin tur till strukturer, normer, attityder och symboler som de flesta sedan lever efter. Idrottsforskaren Birgitta Fagrell menar dock att människan till skillnad från djuren kan reflektera över konsekvenserna av sina handlingar och påverka de normer och regler som styr vår vardag, genom att ändra sina handlingar och bryta mot de vanemönster som finns. 30 Detta betyder i förlängningen att kvinnor och män förses med kapaciteter och specifika egenskaper för respektive kön, till exempel finns det en allmän uppfattning om att kvinnor är mer relationsinriktade och duktiga på att sköta och vårda barn, medan män anses vara mer dugliga på att skapa lag och ordning. På så sätt delas sedan världen in i till exempel 27 Larsson Håkan, (2001) Iscensättningen av kön i idrott, Elanders Graphic Systems, Göteborg s Ibid, s Larsson (2003), s 5 30 Fagrell Birgitta (2005), Genus historien om kvinnligt och manligt, Pedagogiska perspektiv på idrott, s

15 kvinnosysslor, manssysslor, kvinnofärger, mansfärger, kvinnogester, mansgester, kvinnoidrotter och mansidrotter och det manliga och kvinnliga blir varandras motsatser. 31 Vidare menar Fagrell att de kollektiva föreställningarna om vad som är manligt och vad som är kvinnligt blir förkroppsligade och att det är något som vi som individer inte behöver tänka särkilt mycket på. Genus fungerar inte enbart som en mental struktur utan också som en förkroppsligad erfarenhet som guidar oss till hur vi ska förhålla oss till manligt respektive kvinnligt. Det är först när en kvinna eller man träder in på förbjuden mark och bryter genusordningens logik som de sociala koderna blir förkroppsligade. En människa som gör något avvikande och trotsar genusordningens logik kan utsättas för olika former av reaktioner och bestraffningar för det valda beteendet. Trots att människan idag har intagit en mer jämställd position och rätten till att vara annorlunda förespråkas, ligger dessa strukturer djupt rotade i samhället. 32 Idrotten skapades från början av män för män och det ansågs vara en manlig konstruktion. Idrotten har helt enkelt framstått som något som är skapat för männen och därför har heller aldrig männens seriositet med idrottsutövandet ifrågasatts förrän på senare år, medan kvinnor däremot hela tiden fått kämpa för att framstå som seriösa. Larssons resultat pekar mycket på att det är så med undantag för att kvinnor många gånger ser träningen än mer seriöst än vad män överlag gör. 33 Maskuliniteter Två år efter Håkan Larssons avhandling kom etnologen Jesper Fundbergs avhandling Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter som handlar om hur maskuliniteter skapas och blir normalitet i ett pojkfotbollslag från Stockholmförorten Bollinge. Fundbergs avsikt med studien var att belysa miljön inom fotbollen med frågor och perspektiv som skulle kunna sätta den för många bekanta fotbollsmiljön i ett nytt ljus. 34 Han genomförde studien genom att följa laget under sammanlagt fem års tid och den byggs främst på observationer och intervjuer med både spelare och ledare. 31 Fagrell, (2005), s Ibid, s Larsson (2001), s Fundberg Jesper, Kom igen, Gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter, Carlssons, Stockholm (2003), s 14 15

16 Pojkfotbollen framställs många gånger som en rituell arena lämpad för möten mellan pojkar och vuxna män och därför lägger Fundberg extra fokus på fotbollen som manlig fostringsmiljö och vad den här fostran får för konsekvenser. Syftet med fotbollsspelandet är inte enbart att fostras till en duktig fotbollsspelare utan även en fostran som innebär att de ska förhålla sig till olika former av maskuliniteter. Idrotten är därigenom en verksamhet där manlighet och kvinnlighet i mångt och mycket skapas, återskapas och iscensätts. Fundberg menar också att maskuliniteter skapas på olika sätt i olika samhällen och är på så sätt historiskt föränderliga. 35 Vidare framhåller han att maskuliniteter antingen är situationella det vill säga att de skapas både utifrån tid, rum och sociala i sammanhang eller relationella i förhållande till sexualitet, klass och etnicitet. 36 Vidare menar Fundberg att fotbollen blir likt en könssegrerad frizon där sådant som inte är tillåtet andra sammanhang helt plötsligt blir tillåtet. Omklädningsrummet blir en slutet rum eller en tillflyktsort där både ledare och pojkar kan få utlopp för tolkningar av maskuliniteter och där samhällets jämställdhet inte existerar. 37 Det blir helt enkelt tillåtet att vara hård och macho, det ska tacklas, knuffas och att säga sexuellt nedlåtande ord om det motsatta könet är helt tillåtet, vilket inte accepteras inom andra sociala arenor, till exempel i skolan eller i övriga samhället. Den maskulinitet som målas upp är präglad av maktutövning, homofobi, sexism och förakt mot människor från andra etniska miljöer. 38 Enligt Fundberg följer idrotten ett mönster för manlig gemenskap som främst bygger på uteslutning av kvinnor. Fysisk aktivitet tillsammans med att pojkar får umgås med andra pojkar samt träffa vuxna män bidrar till att idrotten ses som en bra, näst intill nödvändig manlig fostringsmiljö, som dessutom inte går att träffa på någon annanstans i samhället. 39 Fundberg själv uttalar sig inte om huruvida han anser att pojkfotbollen är en bra fostringsmiljö, han påvisar bara det faktum att folk i allmänhet ser på fotbollen som särkilt lämplig för manlig fostran. 40 Utifrån Fundbergs teorier framstår fotboll eller i synnerhet lagidrott som ridsportens raka motsats. Därför blir den här forskningen intressant ur den synvinkeln att det gör det möjligt 35 Fundberg (2003), s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s

17 för mig att skapa förståelse kring mina respondenters förhållande till andra idrotter. Det är dessutom intressant av den anledningen att killar tenderar till att söka sig till dessa mer manligt dominerande miljöer, för att genom umgänge med andra killar och män få utlopp för sin maskulinitet i en isolerad värld. Varför väljer då killarna inom ridsporten bort den världen och istället vistas där det mest är tjejer? Vart får de utlopp för sin maskulinitet? Den genusforskning som jag har redogjort för här kommer jag använda som verktyg för att skapa förståelse för hur genus påverkar vårt agerande. Att forskningen sedan är bedriven på andra idrotter än ridsporten anser jag inte har särskilt stor betydelse. Självklart skulle det ha varit intressant med någon tidigare forskning som berör just mitt ämne, men jag anser ändå att jag kan ha ändvändning av den här forskningen främst för att kunna dra paralleller till och göra jämförelser med andra idrotter. Socialisation En väg för att skapa förståelse kring hur och varför killarna har börjat med ridsport går att finna i ett teoretiskt perspektiv som utgår ifrån socialisation och hur socialisationsprocessen in i en viss idrott går till. Bo Schelin menar i sin avhandling Den ojämlika idrotten att idrottspreferens och val av idrott i mångt och mycket hänger ihop med hur individens omgivning ser ut samt hur olika faktorer faktiskt styr dennes val av idrott. Dessa faktorer går alla att på något sätt härleda till det som han har valt har valt att kalla för de fem närheterna, vilka är socioekonomisk, personell, lokal, fysiologisk och psykisk närhet. 41 Den socioekonomiska närheten innebär i stora drag att den ekonomiska situationen kan vara en hämmande faktor då valet av idrott görs, där dyra idrotter inte ses som ett alternativ om föräldrarnas ekonomi är begränsad. Dock kan även en idrotts rykte om att vara dyr eller billig också ha inverkan på valet av idrott, mer än de verkliga kostnaderna. Detta går att urskilja särskilt väl om individen inte alls har några eller väldigt små personkontakter med utövare av idrotten. 42 Den personella närheten betyder i sin tur att individen normalt sett bör ha en eller flera personer i sin närhet som håller på med idrotten i fråga samt kan fungera som initiator och 41 Schelin Bo, Den ojämlika idrotten, Infotryck AB Malmö, (1985), s Ibid, s 60 17

18 introducera densamme i idrottens sociala regelsystem. Initiatorn är helt enkelt den som tar med någon till en aktivitet och hjälper till och stöttar under den första tiden. Inom de idrotter där den faktiska utövandegruppen är relativt sluten eller där idrotten i fråga inte har någon egentlig rekryteringsverksamhet riktad mot den grupp individen tillhör, blir initiatorn extra betydelsefull. Initiatorn tillhör ofta samma generation som individen i fråga, men vanligast är att det är någon ur föräldragenerationen. 43 Den geografiska närheten tar främst upp betydelsen av att individen har tillgång till utövandemöjligheter inom ett relativt kort avstånd hemifrån samt inom en socialt sett lämplig organisation. De lokala förhållandena kan spela stor roll till exempel på de orter där idrottsutbudet är mycket litet och där valmöjligheten inte är särskilt stor, det kan förekomma på orter där vissa idrotter har en stark dominerande ställning vilket medför att de flesta måste pröva på just den idrotten eller då det finns en påtaglig närhet till en specifik idrott vilket gör att utövandemöjligheten blir större och lockar fler utövare. 44 Den fysiologiska närheten handlar främst om att individen måste uppfylla vissa minimikrav rent kroppsligt för att ha möjlighet att smälta in i en viss idrott. Det betyder mer ingående att den idrott som individen väljer hänger ihop med synen på den egna kroppen och dess möjligheter. Det handlar helt enkelt om att ur egen synvinkel passa in i den rådande idealbilden av utövaren inom en viss idrott. 45 Den psykiska närheten mäter individens förmåga att anpassa sig till den tävlings- och träningssituation som råder inom en viss idrott. Den psykiska närheten gör sig mest påtaglig och ses som en viktig faktor när individen väl utövat en viss idrott ett tag och lärt sig den ordentligt. För att stå ut med idrottens tränings- och tävlingssituation, dess sociala krav och allmänna anda menar Schelin att det är psyket och anpassningsförmågan som fäller avgörandet för vilka som kommer att fortsätta med en viss idrott. Till den här faktorn räknas till exempel att inte komma överens med eller rent allmänt inte trivas med lagkamrater och tränare inom en idrott eller en viss klubb Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s 63 18

19 Bo Schelins fem närheter utarbetades på mitten av 1980-talet men är fortfarande aktuella i och relevanta för dagens idrottsforskning. Per Göran Fahlström vidareutvecklade 2001, i sin doktorsavhandling om ishockeycoacher den här modellen med en sjätte närhet, som han valde att kalla för kulturell närhet. Den kulturella närheten handlar om att vissa idrotter i mångt och mycket genomsyrar hela miljön samt den lokala kulturen på orten och där den är väldigt betydelsefull utöver den personliga, geografiska och den personella närheten. Fahlström menar att den kulturella inramningen gör att valet av idrott blir relativt enkelt då vissa idrotter helt naturligt framstår som det självklara valet. 47 Fahlström reflekterar även över Patrikssons socialisationsmodell som utvecklades för nästan trettio år sedan, vilket innebär att socialisation in i idrott sker i flera steg och inte avstannar i och med barndomen utan förblir en pågående process genom hela livet. Vidare menar han att socialisation är ett brett begrepp som innefattar alltifrån individperspektivet till samhällsperspektivet och inbegriper på så sätt exempelvis processer som påverkar en individ när denne socialiseras in i en idrott samt vilka normer, värderingar och kulturella värden som anammas och vad dessa i sin tur betyder för den enskilde individen. 48 Då en av mina frågeställningar berör just hur respondenterna kom i kontakt med ridsporten samt även deras idrottsliga bakgrund blir Schelins forskning av yttersta vikt för min studie. Dels för att de fem närheterna är väldigt användbara genom att de är lätta att förstå och koppla resultatet till, men också för att de faktiskt trots att de har dryga 20 år på nacken ändå utgör en mycket bra förklaringsgrund till att förstå vilka motiv som styr valet av idrott. Viktigt att notera i samband med Schelins avhandling är också att den utfördes under en tid då inte genusforskningen hade slagit igenom i så stor utsträckning. Det går att urskilja olika trender i forskningen, enligt Håkan Larsson var intresset för kön och genus väldigt begränsat under talet och därför togs det naturligtvis heller inte så stor hänsyn till dessa genusaspekter i den övriga idrottsforskningen, vilket kan medföra att den tidiga idrottsforskningen har en tendens till att vara könsblind Fahlström Per Göran, Ishockeycoacher- En studie om rekrytering, arbete och ledarstil, Umeå Universitets tryckeri, (2001), s Ibid, s Larsson (2003), 4 19

20 METOD Forskningsstrategi För att kunna genomföra en forskningsstudie är det viktigt att välja en lämplig forskningsstrategi. Enligt Bryman delas vanligtvis forskningsstrategin upp i kvantitativ respektive kvalitativ forskningsmetod. 50 Den kvantitativa forskningsstrategin innefattar enligt Bryman ett deduktivt synsätt i förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Tyngdpunkten ligger på prövning av teorier genom att forskaren utgår ifrån en teori för att sedan ställa den mot sina egna forskningsresultat. När det gäller insamling och analys av data betonas kvantifiering och vanligtvis används enkäter, vilket gör det möjligt för forskaren att nå en större population. Resultaten redovisas oftast i form av siffror och diagram. 51 Den kvalitativa forskningsstrategin utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt i relationen mellan teori och forskning, där tyngdpunkten i forskningen istället läggs på att genom ett hermeneutiskt synsätt tolka verkligheten och generera teorier. Enligt Bryman har kvalitativ forskning sin utgångspunkt i hur individerna upplever sin omvärld och hur de ser den sociala verkligheten, vilket hänger ihop med individernas konstruerande och skapande förmåga. Vanligtvis sker den kvalitativa forskningen genom djupgående intervjuer eller observationer där det ges möjlighet för forskaren att ställa följdfrågor, vilket inte är möjligt i den kvantitativa strategin då alla undersökningspersoner möter exakt samma frågor. 52 För att få ut så mycket information som möjligt har jag valt att använda mig av den kvalitativa forskningsstrategin då det är lättare att få mer exakta och personliga svar om respondenterna får svara fritt på de frågor som jag vill ha besvarade. Eftersom den tidigare forskningen inom området är relativt liten, är det enklare att börja med att göra djupintervjuer för att bygga upp en grund med teorier och sedan i eventuella framtida projekt anta en kvantitativ forskningsstrategi, där de resultat som kommit fram här kan prövas. Dessutom ser jag det som ett problem då det är svårt att få tag i tillräckligt många tänkbara manliga ryttare som skulle kunna svara på en eventuell enkät. 50 Bryman (2002), s Ibid, s Ibid, s 35 20

21 Undersökningsdesign Min avsikt med uppsatsen är att intervjua killar om hur de upplever ridsporten och förhoppningen är att slutligen kunna jämföra dessa olika intervjusvar med varandra för att sedermera kunna måla upp en bild av hur det är att var kille inom ridsporten. Enligt min mening kan mitt arbetssätt gå i linje med en design som Alan Bryman kallar för en form av komparativ intervjustudie. Att studien är komparativ innebär att jag kommer att göra flera intervjuer av olika personer där identiska metoder används. Dessa fall ställs sedan mot varandra för att se likheter och skillnader och för att skapa en större förståelse av en viss social företeelse, i det här fallet killar som minoritetsgrupp inom ridsporten. 53 Vidare har jag valt att använda mig av semi-strukturerade intervjuer, som är en vanlig form i kvalitativ forskning. Metoden innebär att jag har konstruerat en intervjuguide som innehåller en uppsättning frågor där dock ordningsföljden på frågorna kan variera mellan de olika intervjutillfällena. Respondenterna ges stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och det finns utrymme för mig som intervjuare att ställa uppföljningsfrågor till det som jag uppfattar som särskilt intressant. Därmed ställs det i intervjuerna en hel del frågor som inte finns med i intervjuguiden. 54 Intervjuguiden Eftersom jag kommer att intervjua både aktiva och före detta aktiva har jag använt mig av två stycken intervjuguider. De innehåller i huvudsak samma frågor med vissa undantag samt att de som är avsedda för de före detta aktiva är skrivna i imperfekt. Frågorna är indelade efter olika teman för att enklare få en överblick vid sammanställning och analysering av resultaten. Det första temat tar upp bakgrundsfrågor där frågor som rör ålder, civilstånd samt hur de kom i kontakt med ridsporten behandlas. Syftet med bakgrundsfrågorna är att jag genom dem ska kunna göra en korrekt beskrivning av mina respondenter. Det andra temat kretsar kring synen på ridsport och manlighet och är uppsatsens huvuddel. Den behandlar ridsporten ur ett genusperspektiv, främst som feminin idrott men också varför dessa killar väljer att utöva en idrott där de utgör en minoritetsgrupp. 53 Ibid, s Ibid, s

22 Del tre behandlar relationen till hästen och stallet och handlar om hur deras förhållande till hästar ser ut samt hur de ser på stallet som social arena. Det är ett viktigt tema då hästen är den viktigaste förutsättningen för ridsporten och något som jag anser inte kan förbises. Del fyra handlar om inställning till träning och tävling och tar upp frågor som handlar om hur respondenterna förhåller sig till träning och tävlingsmomentet. Här finns också en fråga som rör om de ser killar som mer tävlingsinriktade än tjejer. Del fem heter förhållandet till andra idrotter vilken handlar om hur deras idrottsintresse i övrigt ser ut samt vad de har för inställning till andra idrotter i övrigt. Den sista och sjätte delen har jag valt att kalla för framtiden. Den behandlar deras framtida planer inom ridsporten samt vad de tror skulle krävas för att locka fler killar till ridsporten. Urval Jag kommer att använda mig av ett bekvämlighetsurval då jag valt att kontakta intervjupersoner som finns tillgängliga inom ett visst område, i det här fallet i Småland. Enligt Bryman används oftast bekvämlighetsurval då tillgängligheten på intervjupersoner inte är särkilt stor och då dessa kan vara svåra att få tag i. 55 Då jag började söka efter tänkbara intervjupersoner visade det sig vara svårare än jag trodde att det skulle vara. Jag vände mig först och främst till de tre ridklubbarna i Växjö i förhoppning att det relativt enkelt skulle gå att få tag i potentiella intervjupersoner där, men det visade sig att det inte var särskilt många killar som var medlemmar i klubbarna. Hursomhelst fick jag i alla fall tag i två killar vid ridskolorna varav den ena i sin tur tipsade mig om ett naturbruksgymnasium dit jag kunde vända mig och väl där kom jag i kontakt med ytterliggare två killar. Utöver de fyra killarna har jag även utnyttjat de kontakter jag själv har inom ridsporten sedan tidigare. Tyvärr känner jag inte så många killar som rider, utan jag har fått fokusera på de som är bekanta för mig till namnet. Till sist fick jag tag i fyra killar till, som alla är bosatta i Jönköpings län och därmed hade jag åtta tänkbara respondenter som uppfyllde urvalskriterierna för de fyra urvalsgrupper som jag konstruerat. För att få ett så bra 55 Ibid, s

23 resultat som möjligt i förhållande till studiens syfte valde jag att inte begränsa mig till en viss ålder. 1. Killar som har hästar och ridsport som sitt yrke i någon form. 2. Killar som har ett vanligt yrke och som har hästar och ridsport som sin hobby. 3. Killar som är i tonåren och har ridning som sin hobby. Tonåren är en känslig ålder där många påverkas genom grupptryck och av en rad andra yttre faktorer. 4. Killar som har ridit men som av någon anledning inte gör det idag Till grund för studien kommer jag att ha intervjuer med enbart killar, varav sex stycken är aktiva idag medan två är före detta aktiva ryttare. Anledningen till den här fördelningen är främst för att en av de killarna som jag kände till genom ridsporten, idag inte längre var aktiv. Jag ville dock gärna ha med honom på grund av att jag vet att han har en spännande bakgrund inom ridsporten och därmed kan hans berättelse tillföra betydelsefull information till studien. Den andra killen som inte är aktiv idag är en oerhört engagerad idrottskille som har utövat många olika idrotter men som först kom i kontakt med ridsporten via armén, då han gjorde sin värnplikt inom beridna högvakten i Stockholm. Han skiljer sig från de andra i och med att han inte har utövat ridsporten i den mening som de andra har gjort i anslutning till en ridklubb. Dock anser jag att hans berättelse är intressant framförallt för att han har en genuin idrottsbakgrund och att hans syn på ridsporten var av idrottslig karaktär, trots att den utövades under andra förhållanden än de sju övriga. En annan aspekt till är det faktum att killar utgör en sådan liten del av det totala antalet ryttare att man nästan får ta det som finns tillgängligt, då killar mer eller mindre lyser med sin frånvaro inom ridsporten. Här följer en kort presentation av respondenterna: 56 Mikael är 34 år gammal (född 1974) och är gift. Han började rida på ridskola tillsammans med tre andra killar när han var sju år och han har sedan tolvårsåldern haft ett flertal egna hästar som han både tävlat hoppning och dressyr på. Idag bor han på en gård på landet där han och hans fru har tre egna hästar som de främst tränar dressyr med. Han tävlat upp till klassen Intermediare, vilket räknas som svår dressyr. 56 Namnen på respondenterna är fingerade och de heter egentligen något annat i verkligheten 23