MINNESANTECKNINGAR (sida 1) och REDIGERINGSTABELL (sida 2 30) ARBETSGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SKOGSBRUKS STANDARDEN, Möte 6 Telefonmöte den 29 mars 2010

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR (sida 1) ch REDIGERINGSTABELL (sida 2 30) ARBETSGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SKOGSBRUKS STANDARDEN, Möte 6 Telefnmöte den 29 mars 2010 Närvarande: Jnas Erikssn Nrra Skgsägarna, Dan Glöde Skgsägarna Mellanskg, Ola Kårén SCA Skg (rdförande), Knut Jhanssn GS facket, Sven Hgfrs Svenska trädbränsleföreningen, Niklas Arvidssn Svenska PEFC (sekreterare), Bdel Nrrby Svenska PEFC (sekr. sciala arbgr.) Jhnny de Jng Centrum för bilgisk mångfald Frånvarande: Jörgen Näslund SÅGAB Mötet öppnades Dagrdningen klargjrdes Niklas föredrg minnesanteckningar från förra mötet. Niklas ch Jhnny redgjrde från vad sm sades på Frum 4, viktigt att gruppen representeras av fler gruppmedlemmar vid nästa frum sm är den 7 juni. Gruppen påbörjade arbetet med texterna, kmmentarer från frumet ch samt synpunkter från Gustav Aulén beaktades för punkterna 2.1 till 4.6. Resterande punkter behandlas vid nästa gruppmöte. Till nästa möte tar Dan ch Ola fram ett textförslag över viltfrågan. Denna bör ligga under 2.7. Dan kntaktar Jhanna Fintling i ärendet målklassning. Vid nästa gruppmöte bör förslaget på certifierings anpassad plan beaktas. (vad en sådan ska innehålla ch vad kmpetenskraven hs planläggarna bör vara. Detta avsnitt bör ligga under ch 5.1.3: Skgsägarens ansvar i TD II.) Sven Hgfrs frtsätter att bevaka frågan angående uthållningskriterier för bibränsle. Vissa kriterier är klara, bland annat definitinen av skyddande mråden. Bestämdes att Niklas ch Sven frtsättningsvis jbbar med frågan m någt av kriterierna behöver beaktas i standarden. Niklas infrmerade m att rdlistan kmmer att ansvaras av spårbarhetsgruppen, dck är S&M gruppen ansvarig för att ge förslag på definitiner. Exempel på rd sm behöver definieras är: naturvärde, höga naturvärden, kulturstubbe ch förstärkt hänsyn. Niklas fick i uppgift att uppdatera tabellen ch skicka ut den till gruppen. På nästa möte bör gruppen satsa på att knyta ihp säcken då maj ch juni är hektiska månader för de flesta. Gruppmedlemmarna måste titta i redigeringstabellen för att se vilka åtagande sm bestämdes på mötet Bestämdes att nästa telefnmöte hålls den 7 Maj i Uppsala Mötet avslutades

2 Redigeringstabellen redvisas enligt följande upplägg: Vänster klumn: Gällande standardtext (TDII) Text sm har strukits/ändrats markeras i röd färg enligt:. Höger klumn: Ansvariga för revidering av punkten redvisas i röd text överst i klumnen Föreslagna texter inleds med lila färg enligt: Förslag ååmmdd ch status på texten Text sm tillkmmit/ändrats markeras i färgen gul=.. Kmmentarer från Frum 3 redvisas i blåtext Kmmentarer redvisas i röd text nederst i högra klumnen. 2 Skgsskötselstandard 2 Skgsskötselstandard Ansvariga för revidering: Dan ch Jhnny Förslag , till frum Aktivt, eknmiskt skgsbruk Skgsbruket bedrivs aktivt, eknmiskt ch uthålligt i enlighet med skgsvårdslagen ch annan relevant lagstiftning. Skgsvården baseras på ståndrtsanpassade metder ch principer. Vid planering av åtgärder inhämtas kunskap m nya frskningsresultat rörande skgsbrukets inverkan på skgsmarkens långsiktiga prduktinsförmåga. För att uppnå en eknmisk, hög ch värdefull skgsprduktin pririteras säkra föryngringsmetder, ståndrtsanpassade metder ch principer. Nyttjat plant ch frömaterial skall ha dkumenterad härkmst. Prvenienser anpassade till ståndrten används inm ramen för Skgsstyrelsens 2.1 Aktivt, uthålligt skgsbrukskgsbruket bedrivs aktivt ch uthålligt i enlighet med skgsvårdslagen, annan relevant lagstiftning ch skgsplitiska mål. Med uthålligt skgsbruk avses ett långsiktigt brukande med syfte att bevara eller förstärka fastighetens tillgångar i frm av skgsprduktin, naturvärden ch sciala värden. Vid aktivt skgsbruk används en grön skgsbruksplan, sm stöd vid skötseln av de enskilda bestånden. Skgsvården baseras på vetenskap ch beprövade erfarenheter, ståndrtsanpassade metder ch principer. För att bevara en lönsam skgsprduktin pririteras säkra föryngringsmetder. Nyttjat plant ch

3 föreskrifter ch allmänna råd. Systematisk beståndsskötsel sm beaktar marknadsvillkr ch andra eknmiska villkr tillämpas. Gödsling med kväve ch mineralämnen bedrivs i enlighet med Skgsstyrelsens föreskrifter. Skgsbruk med särskilt prduktinsintensiva metder får bedrivas på nedlagd jrdbruksmark ch på upp till 5 prcent av övrig areal prduktiv skgsmark på fastighetsinnehavet. I dessa fall gäller inga andra standardkrav utöver de nrmala villkren i Skgsvårdslagen än punkt 2.2 nedan. Aktivt skgsbruk innebär gda föryngringar ch aktiv röjning ch gallring. Förslag gällande skgsvård i Grön skgsbruksplan bör ses sm utgångspunkt. Naturlig föryngring, t. ex. under skärm- ch fröträd, används där metden bedöms åstadkmma en gd föryngring med för ståndrten ch skötselmålen lämpligt trädslag. Såväl naturvårdsnytta sm skgsprduktin ch eknmi skall därvid beaktas. Markberedning krävs vanligtvis för att uppnå ett gtt resultat. Skgar dminerade av ädellöv föryngras nrmalt genm selektiv avverkning, under högskärm eller genm luckhuggning. Bestånd på svårföryngrad fuktig mark eller fuktig mark med etablerad självföryngring föryngras, där så är möjligt med avseende på återväxt ch vindförhållanden, genm selektiv avverkning eller under högskärm. Infrmatin m lagstiftning inm skgsbruket ch råd m skötsel kan erhållas via Skgfrsks webbtjänster Regelrätt Skgsbruk ch Kunskap Direkt frömaterial skall ha dkumenterad härkmst, anpassad till ståndrten. Röjning ch gallring utförs så att vitala skgar skapas med högsta möjliga prduktins ch naturvärden. Skgsbruk med särskilt prduktinsintensiva metder får bedrivas på nedlagd jrdbruksmark ch på upp till 5 prcent av övrig areal prduktiv skgsmark på fastighetsinnehavet. I dessa fall gäller inga andra standardkrav utöver de nrmala villkren i Skgsvårdslagen. Kmmentarer: Gruppen tycker att rdet bärkraftigt är ett sämre alternativ än uthålligt. Internatinellt är sustainable ett vanligt begrepp sm speglar ambitinen för hela PEFC standarden. I brist på bättre förslag kvarstår texten eftersm andra alternativ inte heller är mätbara.

4 Ansvariga för revidering: Dan ch Jhnny 2.2 Bibränsletäkt ch askåterföring Uttag av bibränsle (grt ch stubbar) ch askåterföring bedrivs i enlighet med Skgsstyrelsens föreskrifter samt med beaktande av utförd MKB. 2.3 Nya prövade metder ch kemiska medel Nya, prövade metder ch material med ptentiellt avsevärda negativa effekter på människan ch naturen används inte utan att miljöknsekvenserna utretts ch föreskrifter utfrmats av berörd myndighet. Föryngringsmaterial med artfrämmande arvsanlag (genmdifierat föryngringsmaterial) används inte i avvaktan på miljöknsekvensbeskrivning ch principbeslut av PEFC General Assembly. Kemisk behandling skall minimeras ch endast användas när andra lämpliga metder till rimlig kstnad inte finns att tillgå. Kravet på att skydda vatten skall speciellt respekteras. Följande kemiska behandling kan accepteras under förutsättning att av Kemikalieinspektinen tillåtna medel används ch att skgsägaren Förslag , Till arbetsgruppmöte 7: 2.2 Skgsbränsle Uttag av skgsbränsle är en naturlig del av ett aktivt skgsbruk ch utförs på ett hänsynsfullt sätt så att markens långsiktiga prduktinsförmåga bevaras, körskadr minimeras ch lämnad generell hänsyn bibehålls. Spridning av aska från skgsbränslen kan leda till sänkt tillväxt på svaga till medelgda marker, ch ökad tillväxt på gda marker. Där vetenskaplig erfarenhet visar att markens surhetsgrad eller långsiktiga prduktinsförmåga påverkas negativt av skgsbränsleuttag, ska återföring av näring ske t.ex. i frm av kväve ch/eller skgsbränsleaska. Kmmentarer: Dan ch Jhnny tar fram förslag på definitin på generell hänsyn till rdlistan. Exempel sm diskuterades var Hänsyn enligt SVL 30 samt annan hänsyn enligt kraven i denna standard. Jhnny: Frumet får ta ställning m de 2 punkterna från GA ska vara med Ansvarig för revidering: Knut ch Dan Förslag Till arbetsgruppmöte 7: 2.3 Nya prövade metder ch kemiska medel Nya, prövade metder ch kemiska medel med risk för negativa effekter på människan ch naturen används inte utan att miljöknsekvenserna utretts ch föreskrifter utfrmats av berörd myndighet. Föryngringsmaterial med artfrämmande arvsanlag (genmdifierat föryngringsmaterial) används inte i avvaktan på miljöknsekvensbeskrivning ch principbeslut av PEFC General Assembly. PEFC utvärderar årligen m giftfria medel för bekämpning av skadegörare är fullgda alternativ till kemiska medel avseende skyddseffekt ch kstnad. Vid eventuell användning av bekämpningsmedel gäller:

5 verkar för att användningen minimeras. Plantskyddsbehandling mt snytbagge. Trädskyddsbehandling. Skyddsbehandling av virkesvältr sm ej kan brtfrslas inm lagstadgad tid. Ogräsbekämpning vid sådd/plantering av löv på före detta inägmark. Ecplug anses gdkänd för användning enligt PEFCstandarden. Kemiska medel tillhöriga kemikalieinspektinens klass 3 skall anses generellt gdkända. Stubbehandling med Urea ch med pergamentsvamp gdkänns. Timbr vars gdkännande av Kemikalieinspektinen upphörde 25/ tillhör klass 2 ch gdkänns inte. De nya preparat sm gdkänts av Kemikalieinspektinen sm ersättning för Permetrin t.ex. CyperPlus gdkänns för användning enligt svenska PEFC:s skgsstandard. I fält utförs nrmalt inte behandling sm kräver behörighet i klass 1 ch 2 vid användningen (enligt Kemikalieinspektinens klassificering). I undantagsfall kan kemiska medel användas för skyddsbehandling av virkesvältr, belägna på skgsmark, i samband med mfattande strmfällningar eller särskilt svår tjällssning. I samband med massförökning av skadeinsekter får bilgiska bekämpningsmedel användas enligt villkr meddelade av berörda myndigheter. Behandling utförs med lämplig teknik ch metd så att skada på miljö ch människr undviks. Prduktinfrmatinsblad ska finnas tillgängligt där verksamheten bedrivs ch den sm utför behandling ska ha tillräcklig kmpetens enligt Jrdbruksverkets regler, nrmalt 2Lbehörighet. Användning av kemiska medel för bekämpning av skadegörare skall undvikas/minimeras. Kemisk bekämpning används endast när andra lämpliga metder till rimlig kstnad inte finns att tillgå. Vid massförökning av skadeinsekter får kemiska ch bilgiska bekämpningsmedel användas enligt villkr meddelade av berörda myndigheter. Vid användning av kemiska medel ska: Utförandet ske så att skadr på miljö ch människr undviks. Vatten skall speciellt respekteras. De sm utför arbetet ha tillräcklig kmpetens. Lämplig säkerhetsutrustning ska användas. Fullgda tvättmöjligheter samt tillgång till rastvagn ska alltid finnas på arbetsplatsen Skriftliga instruktiner ch Säkerhetsblad ska finnas tillgängligt på begripligt språk för de sm utför arbetet där verksamheten bedrivs. Kmmentarer: Punkten kan flyttas till kap 3, bekämpning av Skgsskadr (förslag G. Aulén). Vid användning av kemiska medel ska flyttas till Sciala standarden

6 Ansvariga för revidering: Jhnny ch Ola 2.4 Utländska trädslag Utländska trädslag används endast i enlighet med gällande lagstiftning ch föreskrifter. Förslag , till arbetsgruppmöte 7: 2.4 Främmande trädslag Främmande trädslag enligt skgsstyrelsens definitin, det vill säga trädarter sm ej har sitt naturliga utbredningsmråde inm Sverige, kan ha ökad tillväxt, fördelaktiga virkesegenskaper, vara bättre anpassade mt skadr av vilt eller föränderligt klimat. De kan därför vara ett viktigt kmplement i både småskaligt dlande ch sm en del av större företags skötselprgram. Vid användande av främmande trädslag beaktas samtidigt risker sm skgsskadeangrepp, effekter på bilgisk mångfald ch önskad självspridning. Bestånd med främmande trädslag dkumenteras i skötselplan. Kmmentarer: Jhnny ch Ola beaktar FSCs text ch försöker göra texten tydligare. Urkppling för mindre markägare. Inhemska trädslag definieras av Skgsstyrelsen. Övriga betraktas sm främmande. rdlistan 2.5 Skydd av vatten ch vattenlevande rganismer Skyddet av grund ch ytvatten skall förbättras genm åtgärder sm innefattar: Förebyggande åtgärder mt lje ch bränsleläckage från skgsmaskiner. Användning av i branschen accepterade miljö/kretslppsanpassade ljr, där detta tekniskt är möjligt. Skydd genm lämplig markberedning ch lämplig skgsbruksplanering / vägbyggnadsplanering. Ovanstående skyddsprgram skall tillämpas vid alla skgsbruksåtgärder. Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola Förslag: 2.5 ch 2.6 slås ihp ch flyttas till miljöstandarden. Se 4.6

7 Särskild hänsyn tas till våtmarks- ch vattenmiljöer med höga naturvärden. Nya vägar anläggs så att naturliga vattendrags sträckning bevaras samt så att skadr på vattendragen minimeras. Nya vägdiken mynnar nrmalt inte direkt i vattendrag, sjöar eller värdefulla våtmarker. I samband med upprustning av vägtrummr åtgärdas dessa m de utgör ett vandringshinder för vattenlevande rganismer. Angående accepterade miljö/kretslppsanpassade ljr se punkt 5.2, PEFCs miljökrav för skgsentreprenörer. Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.6 Metder för att skydda marken Skgsbruket bedrivs i frmer sm syftar till att upprätthålla markens naturliga prcesser ch långsiktiga prduktinsförmåga. Hänsyn skall iakttas till andra eksystem ch bilgisk mångfald. Transprtvägar i samband med skgsbruksåtgärder förläggs så att betydande körskadr minimeras. Markberedning används på ståndrter där åtgärden behövs för att uppnå gd föryngring. Åtgärden anpassas efter ståndrten ch utförs på ett sknsamt sätt. Betydande körskadr på drivningsvägar åtgärdas. Lämplig metdik ch teknik användes för att undvika betydande skadr vid drivning speciellt där transprter krsar vattendrag. Med betydande körskadr avses exempelvis skadr sm rsakar påtaglig ersin ch slamföring till vattendrag, spårbildning sm förändrar vattenflöden, skadr i mråden med särskilda naturvärden ch spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten till tätrter. På marker med risk för ersin används intermittenta markberedningsmetder. Markberedning utförs nrmalt inte i kantzner mt vatten ch på blöta marker. Förslag: 2.5 ch 2.6 slås ihp ch flyttas till miljöstandarden. Se 4.6

8 Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.7 Skgshälsa Åtgärder för att minska skgsskadr t.ex. genm frst, trka, vind, svamp, insekter etc. skall ges hög priritet vid rådgivning, utbildning ch vid skgsbruksåtgärder. Föreskrifter ch allmänna råd från Skgsstyrelsen skall följas. Förslag , till Frum 4: 2.5 Skgshälsa Åtgärder för att minska skgsskadr t.ex. genm frst, trka, vind, svamp eller insekter skall ges hög priritet vid rådgivning, utbildning ch vid skgsbruksåtgärder. Föreskrifter ch allmänna råd från Skgsstyrelsen skall följas. Där Skgsstyrelsen utfärdat bekämpningsmråden vid massförekmst av skadegörare iakttas Skgsstyrelsens rekmmendatiner, till exempel genm avverkning av angripna träd, utläggning av fångstfällr eller fångstvirke. Vid dessa åtgärder skall hänsyn tas till naturvärden, vatten eller andra känsliga miljöer. Kmmentarer: Viltfrågan saknas frtfarande i standarden. Dan ch Ola ansvarar för att lyfta in en sådan text sm 2.7, se nedan. Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.8 Omvandling av skgsmark Skgsmark mvandlas inte till icke skglig markanvändning utm då sådan mvandling är påkallad av särskilda mständigheter. Eventuell mvandling av skgsmark till annan markanvändning sker bara då annan markanvändning är förenlig med gällande lagstiftning ch samt efter att alla nödvändiga tillstånd har erhållits/samråd utförts. Förslag , till Frum 4: 2.6 Omvandling av skgsmark Omvandling av skgsmark till annan markanvändning sker bara undantagsvis ch då detta är förenligt med gällande lagstiftning ch samt efter att alla nödvändiga tillstånd har erhållits/samråd utförts. Undantag gäller när sådan mvandling syftar till att utveckla skgsbruks ch samhällsrelaterad infrastruktur, frskning, förbättra förutsättningar för friluftsliv, bevara eller utveckla kulturmiljövärden eller bilgisk mångfald. Skäl för mvandling av skgsmark skall dkumenteras ch mtiveras. Kmmentar: Kntakt med spårbarhetsgruppen tagen, texten kvarstår

9 Ansvarig: Dan ch Ola Förslag Dan ch Ola utvecklar till nästa möte 2.7 Vilt Gammal text: Åtgärder vidtas, där så är möjligt, för att begränsa viltskadr ch hålla stammarna avklövvilt på nivåer sm gör det möjligt att bedriva ett lönsamt skgsbruk Jakt skall bedrivas uthålligt, med bästa tillgängliga kunskap ch så att den bilgiska mångfalden inte htas. Åtgärder vidtas, där så är möjligt, för att begränsa viltskadr ch hålla stammarna av klövvilt på nivåer sm medger att beteskänsliga trädslag kan utvecklas.

10 4 Miljöstandard 4 Miljöstandard 4.1 Områden avsatta för naturvårdsändamål På certifierade fastighetsinnehav skall minst 5 % av den prduktiva skgsmarken (annan trädbevuxen mark kan ckså ingå) avsättas för naturvårdsändamål sm NO eller NS bestånd (Naturvård Orört eller Naturvård Skötsel). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha prduktiv skgsmark där mråden sm har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas. Vid urval ch avgränsning pririteras mråden efter betydelse för den bilgiska mångfalden ch representativitet i landskapet. Nyckelbitper väljs ut i första hand. Områden avsatta enligt punkt ch 6.4.9, nedan får inräknas i naturvårdsavsättning inm ramen 5 %. Åtgärder för att främja friluftsliv ch estetiska värden får vidtas under förutsättning att den bilgiska mångfalden inte skadas. När väsentligt mer än 5 % avsätts för naturvårdsändamål kan lättnader accepteras i tillämpningen i andra delar av standarden. Se ckså nedan. Impediment (prduktin mindre än 1 m3sk per ha ch år) sköts enligt reglerna i Skgsvårdslagen. Längs den skandinaviska fjällkedjan har naturreservat så str mfattning att certifiering accepteras utan krav på avsättning för naturvårdsändamål förutm avsättning av nyckelbitper inm ramen 5 %. Regler ch gränser för detta har fastställts av Svenska PEFC efter förslag från berörda reginala kmmittéer i mellersta ch nrra Sverige. Följande får även medräknas i Områden avsatta för naturvårdsändamål : annan trädbevuxen mark med minst 25 % krntäckning ch där bete eller slåtter bedrivs i tillräcklig mfattning för att ge gda livsbetingelser åt hävdberende flra/fauna, mråden för vilka har tecknats naturvårdsavtal med Skgsvårdsstyrelsen, skapade/restaurerade skgliga Ansvariga för marbetning av text: Jhnny ch Dan Förslag , till Frum 4: 4.1 Ansvar för naturvärden Skgsägaren ansvarar för att bevara ch utveckla förutsättningar för bilgisk mångfald på fastigheten. Kmmentar: Tidigare inledande text är utbruten till allmän del, vilket kmmer att klargöras Inför frum 4. Frumet får klargöra m texten ska vara kvar när resterande texter är på plats. Förslag , Jhnny ch Dan arbetar m till gruppmöte Områden med höga naturvärden sm ska pririteras för avsättning På certifierade fastigheter skall minst 5 % av den prduktiva skgsmarken avsättas för naturvårdsändamål sm NO eller NS bestånd (Naturvård Orört eller Naturvård Skötsel). Undantag gäller för markinnehav mindre än 20 ha prduktiv skgsmark där mråden sm har, eller i en nära framtid kan utveckla, höga naturvärden saknas. Vid urval ch avgränsning pririteras mråden efter betydelse för den bilgiska mångfalden. Nyckelbitper väljs ut i första hand, i andra hand väljs mråden med höga naturvärden (båda enligt Skgsstyrelsens definitin ch metdik). Åtgärder för att främja sciala värden får vidtas under förutsättning

11 våtmarker, det certifierade fastighetsinnehavets del i naturvårdsavsättningar på gemensamhetsmark eller mtsvarande. Skgsmark sm före certifiering avsatts sm skgsreservat eller bitpskyddsmråden med full statlig kmpensatin, får inte inberäknas i de van angivna prcentuella ramarna. Om myndigheterna efter certifiering gör intrång sm berör mark sm avsatts för naturvårdsändamål enligt Grön skgsbruksplan behöver markägaren inte avsätta mtsvarande ny markareal för att nå upp till certifieringskravet 5 %. Minsta areal för avsättning är 0.3 hektar. När väsentligt mer än 5 % avsätts för naturvårdsändamål kan certifieraren gdkänna lättnader i standardkraven avseende: 2.2 Andel prduktinsintensiva metder. 4.6 Antal utvecklingsträd. 4.7 Antal/dimensin på tillskapad död ved. Vlym lämnade årsfärska vindfällen ch träd angripna av granbarkbrre. 4.8 Andel lövdminerade bestånd. Andel löv i barrdminerade bestånd. 4.9 Areal bränd skgsmark Andel äldre skg i balanserad åldersfördelning. Avsättning inm ramen 5 % krävs ej för certifierade fastighetsinnehav eller del därav inm det mråde längs den skandinaviska fjällkedjan sm ligger van Skgsstyrelsens gräns för fjällnära skg. att den bilgiska mångfalden inte skadas. När väsentligt mer (minst 7 %) avsätts för naturvårdsändamål kan lättnader i standarden accepteras (Se nedan). Kmmentarer: Inm de 5 % avsatta mrådena får följande medräknas: mråden för vilka har tecknats naturvårdsavtal med Skgsstyrelsen, skapade/restaurerade skgliga våtmarker, det certifierade fastighetsinnehavets del i naturvårdsavsättningar på gemensamhetsmark eller mtsvarande. Skgsmark sm före certifiering avsatts sm skgsreservat eller bitpskyddsmråden med full statlig kmpensatin, får inte inberäknas i de van angivna prcentuella ramarna. Om myndigheterna efter certifiering gör intrång sm berör mark sm avsatts för naturvårdsändamål enligt Grön skgsbruksplan behöver markägaren inte avsätta mtsvarande ny markareal för att nå upp till certifieringskravet 5 %. Minsta areal för avsättning är 0.3 hektar. När väsentligt mer (minst 7 %) avsätts för naturvårdsändamål kan certifieraren gdkänna lättnader i standardkraven avseende: 2.1 Andel prduktinsintensiva metder. 4.8 Antal utvecklingsträd 4.9 Antal högstubbar Andel lövdminerade bestånd. Andel löv i barrdminerade bestånd Areal bränd skgsmark Avsättning inm ramen 5 % krävs ej för certifierade fastighetsinnehav eller del därav inm det mråde längs den skandinaviska fjällkedjan sm ligger van Skgsstyrelsens gräns för fjällnära skg. Nyckelbitper ska dck alltid avsättas, eller skötas efter samråd med Skgsstyrelsen. Återgått till lättnaden antal utvecklingsträd ch högstubbar Återgått till fjällskgstexten med tillägget att NB beaktas.

12 Ska vi ha kvar höga naturvärden måste vi ng ha en egen def. Jhnny har ett förslag där miljöer sm reser varningsflagg listas. Jhnny skickar detta till gruppen (förslaget bör ligga i rdlistan). Stryk höga ch lägg till utvecklingsbara. Eventuellt stryka SKS def ch metdik. Titta på Gustavs frmulering.

13 Ansvariga för marbetning av text: Jnas ch Knut 4.2 Nyckelbitper Nyckelbitper sm definierats ch registrerats av Skgsstyrelsen skall behandlas enligt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy fastställd av styrelsen för Svenska PEFC. Nyckelbitper (enligt SKSs definitin ch metdik, 1995) avsätts med full eknmisk ersättning av staten eller frivilligt inm ramen 5 % med ansvarsfördelning mellan staten ch skgsägaren enligt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy (bilaga D, sid. 47). Skötsel sm syftar till att förstärka eller bevara naturvärdena får utföras efter samråd med SKS. Basväg genm nyckelbitp: Nyckelbitper kan i vissa fall skärma av prduktinsskg från väg. Därmed skulle rimliga merkstnader kunna uppstå m transprt genm nyckelbitp inte skulle kunna medges. Detta bör beaktas i samband med nyckelbitpens avgränsning så att basvägen avskiljs från nyckelbitpen. Om så inte skett begärs i enskilt skgsbruk samråd med SKS för att avgränsa ch skilja ut lämplig sträckning av basvägen. Vägen skall lkaliseras så att nyckelbitpen åsamkas så liten skada sm möjligt. Alla transprter på basvägen sker med största möjliga hänsyn för att undvika skadr på miljön. Förslag , OK från Frum Nyckelbitper Nyckelbitper enligt skgsstyrelsens definitin avsätts med full ersättning av staten eller sm NS eller NO inm ramen för minst 5 prcent frivilliga avsättningar. Skötsel sm syftar till att förstärka eller bevara naturvärdena får utföras efter samråd med skgsstyrelsen. Fastigheter med str andel nyckelbitper ch där staten inte pririterar mrådena för frmellt skydd, kan efter samråd med PEFC:s styrelse ch skgsstyrelsen avverkas med förstärkt hänsyn. Nedanstående punkter måste uppfyllas till alla delar. 1. Skgsägaren avsätter nyckelbitper med högsta priritet på minst 5 prcent av den prduktiva skgsmarksarealen. Överstiger arealen nyckelbitper 5 prcent sparas alltid de delar av nyckelbitpen sm har högst naturvärden. 2. Grön Skgsbruksplan skall finnas sm säkerställer att nyckelbitpernas kvarvarande areal efter avverkning uppgår till minst 5 % av fastighetens prduktiva skgsmarksareal. 3. Skgsägaren/Paraplyrganisatinen ska kntakta Skgsstyrelsen lkalt ch begära infrmatin/samråd för att få en långsiktig lösning av priritering, vård ch förvaltning av nyckelbitper. Kntakten dkumenteras genm ett daterat prtkll eller avverkningsanmälan. 4. Efter infrmatin/samråd ska ett prtkll upprättas sm klargör den frtsatta handläggningen samt hur ch när frågan skall drivas fram till en

14 lösning. En inlämnad avverkningsanmälan till skgsstyrelsen kan räknas sm samrådshandling. 5. Efter det att Skgsstyrelsen kntaktats enligt punkt 3 van ska skgsägaren ge Staten två års rådrum för att myndigheterna ska kunna planera vilka avsättningar sm pririteras inm Statens ramar. Om tydligt skriftligt beslut m priritering i ärendet fattas tidigare av myndigheten, behöver inte de två åren gå till ända. Sådana beslut ska vara undertecknade eller skriftligt bekräftade av lägst distriktschef på Skgsstyrelsen. 6. Skgsägaren/Paraplyrganisatinen upprättar en liggare över ärendets gång, med dkumentatin av berörda persner, avverkningsanmälan, beslut, ch anteckningar. 7. Dkumentatinen lämnas in till Svenska PEFC:s styrelse. Först när skgsägaren/paraplyrganisatinen erhållit skriftligt besked från PEFC får avverkningen påbörjas. Kmmentarer: virkesköparens ansvar tas brt då det fångas upp av Annex 4.

15 4.3 Områden med höga naturvärden För att undvika att skgar med höga naturvärden avverkas i strid med lagar ch förrdningar ch andemeningen i certifieringssystemet skall särskilda rutiner tillämpas. Skgar med särskilt höga naturvärden skall hanteras enligt nedan för att ge särskilt krävande arter möjlighet att frtleva ch i syfte att utgöra spridningskällr ch referensmråden i det brukade skgslandskapet. Nyckelbitper, se samt Svenska PEFCs Nyckelbitpsplicy, Avsättning inm 5%. Gammelskg dvs. äldre skg sm uppkmmit genm naturlig föryngring. I de syd- ch mellansvenska gammelskgarna har ingen eller endast betydlig avverkning skett under de senaste åren (berende på läge i landet) eller så bedöms mrådena varit kntinuerligt trädbevuxna i flera generatiner. Där finns ett inslag av mycket gamla träd, för barrskg äldre än år (berende på läge i landet) ch ett påtagligt inslag av död ved. I praktiken trde de flesta av dessa skgar falla inm ramen för nyckelbitpsdefinitinen enligt punkt 1 van. För nrra Sverige, se nten nedan vid *. Avsättning sker inm ramen 5%. På impediment får åtgärder för att främja friluftslivet vidtas under förutsättning att den bilgiska mångfalden inte skadas. För övriga skgar med särskilt höga naturvärden skall avverkning ch andra skgliga åtgärder undvikas eller utfrmas så att de höga naturvärdena ej förstörs. Lämplig hänsyn tas till rödlistade arters livsbetingelser vid planering ch genmförande av skgliga åtgärder. Sådan hänsyn kan t.ex. innebära detaljhänsyn, hänsynsytr eller lämplig hänsyn i anslutning till rvfågelsbn ch tjäderspelsplatser. Sm övriga skgar med särskilt höga naturvärden räknas A) bestånd sm helt eller delvis uppfyller ch mtsvarar kriterierna bitpskydd enligt miljöbalken (dck utan strleksbegränsning) ch B) Ansvariga för marbetning av text: Jhnny, Ola ch Dan Förslag , gruppen inväntar svar från Jhanna, Gustav ch Per: 4.4 Områden med höga naturvärden i skg sm brukas Skgar med höga naturvärden, sm inte pririterats för avsättning (enligt 4.2 ch 4.3) ska brukas med förstärkt hänsyn efter samråd med skgsstyrelsen. Kmmentarer: Per Sandberg ch Gustav Aulen filar vidare på dessa frmuleringar ch återkmmer med förslag på text. Här framkm skilda synpunkter på frumet ch PEFC-texten är uppenbarligen svagare/tydligare än den praktiska tillämpningen sm Södra ch Mellanskg haft under många år. Det är viktigt för PEFC:s trvärdighet att denna punkt får en bra standardtext. Dan kntaktar Jhanna Fintling ch ber m material inför nästa arbetsgruppmöte. Definitinen av höga naturvärden ej klar. Jhnny utvecklar en definitin av höga naturvärden, tar hjälp av SKS definitin, eventuellt kmplettera med utpräglad likåldrig Jhnny tar även fram förslag på förstärkt hänsyn, referera till SKS ch målklassningen.

16 hävdade ängs- ch hagmarker ch igenväxande kulturmarker med särskilda naturvärden samt små åkerlyckr i skgslandskapet. Avsättning sker inm ramen 5%. * I mrådet nrra Dalarna ch nrrut skall samtliga följande fyra kriterier vara uppfyllda för att kvalificera till gammelskg. 1. Äldre skgar sm uppkmmit genm naturlig föryngring. 2. Ingen eller endast betydlig avverkning under de senaste 50 åren eller mrådet har varit kntinuerligt trädbevuxet under flera generatiner. 3. Ett inslag av mycket gamla träd. Barrskg äldre än 200 år. 4. Påtagligt inslag av död ved. I praktiken innebär kraven att bjekten håller nyckelbitpskvalitet. De västra ch höglänta delarna av mrådet präglas av svaga marker med naturligt långa mlppstider. Intrycket av extensiv skötsel i äldre skg är berende på mlppstidens längd. Detta skall ej tas sm tecken på inaktivt skgsbruk Det är en aktiv strategi att använda sig av långa mlppstider för att prducera kvalitetsvirke i mrådet. Detta gynnar samtidigt naturvården. I stra delar av mrådet finns redan mycket stra avsättningar av skgsmark vilket vägs in när naturhänsyn på ytterligare mråden med höga naturvärden pririteras. Andelen privat mark utgör ca 30 % i vissa mråden. Familjeskgsbruket är sm näringsgren därför mycket känsligt för intrång sm ytterligare minskar den brukade arealen. Den direkta ch indirekta sysselsättningen ch betydelsen för det lkala näringslivet inklusive inlandssågarna bör särskilt beaktas. En brukningstraditin med utbrett skgsbete, blädningar, klning ch husbehvs-huggningar påverkar bestånd sm idag ligger i det övre åldersskiktet. Det är i mycket få fall sm det finns helt rörda ch av människan påverkade skgar. Med anledning av vanstående är det många bestånd av äldre skg sm uppfyller de tre första kriterierna för

17 gammelskg. För att beståndet ska klassas sm gammelskg krävs dck att alla fyra kriterier ska vara uppfyllda. Till detta kmmer kmpletteringar sm kpplar kravnivån till nyckelbitpskvalitet. Den dminerande delen av äldre skg i mrådet nrra Dalarna ch nrrut klassas därför sm prduktinsskg. För att bevara ch förstärka de naturvärden sm är knutna till äldre skgar kan t ex hänsynsytr förstärkas för att spegla beståndets karaktär ch ålder. Exempelvis kan trädgrupper sm är skiktade sparas i anslutning till lågr eller stående döda träd. Träd sm bär spår av tidigare bränder eller kulturmärken är ckså lämpliga att ställa kvar. Ansvariga för revidering: Knut ch Jnas Förslag , till Frum 4: 4.4 Blöt skgsmark, trvmark ch dikning Blöt skgsmark har fta en lång skgskntinuitet med särskilda naturvärden. Sådan skgstyp skall nrmalt avsättas för naturvårdsändamål enligt Mindre enheter blöt skgsmark avsätts inm ramen för de allmänna bestämmelserna i skgsvårdslagen. Nya diken får inte anläggs på tidigare dikad mark. Avsättning görs ej av prduktinsbestånd av glasbjörk, klibbal ch gråal sm ingår i eknmiskt skgsbruk ch inte innehåller höga naturvärden. Prduktinsbestånd av glasbjörk klibbal ch gråal sm inte innehåller höga naturvärden ingår i aktivt eknmiskt skgsbruk. Undantag från åtagandet att inte anlägga nya diken gäller för enstaka avlppsdiken från tidigare dikade mråden. Undantag medges även vid översvämningar, htande beståndets livskraft, uppkmna utm markägarens egen kntrll. Diken på trvmark där dikeseffekten (ökad tillväxt i skgen) uteblivit eller är mycket liten t.ex. på trvmarker av lavtyp, lavrik typ, fattigristyp, kråkbär-ljungtyp, starr-fräken typ eller där höga naturvärden skadas genm rensning, underhålls ej. (Vegetatinstyper enligt Skgsstyrelsens indelning). Skyddsdikning tillämpas då SVL:s 4.5 Blöt skgsmark, trvmark ch dikning Blöt skgsmark har fta en lång skgskntinuitet med särskilda naturvärden. Sådan skgstyp skall nrmalt avsättas för naturvårdsändamål enligt 4.2. Markavvattning får inte ske på tidigare dikad mark. Diken på trvmark där dikeseffekten (ökad tillväxt i skgen) uteblivit eller är mycket liten, eller där höga naturvärden skadas genm rensning, underhålls ej. I mråden sm är dikade sedan tidigare, förbättras dikenas funktin i första hand genm dikesrensning. Där dikena ligger för glest eller är felaktigt grävda får nya diken tillskapas mellan befintliga diken m tillstånd erhålls från länsstyrelsen. I samband med dikesrensning åtgärdas felaktiga diken sm mynnar direkt ut i vattendrag. Undantag från åtagandet att inte anlägga nya diken gäller för enstaka avlppsdiken. Undantag medges även vid översvämningar, htande beståndets livskraft, uppkmna utm markägarens egen kntrll. Undantaget gäller dck ej skgar med höga naturvärden ch sm naturligt ch återkmmande översvämmas.

18 föryngringskrav inte kan uppfyllas på annat sätt. Skyddsdikning tillämpas då SVL:s föryngringskrav inte kan uppfyllas på annat sätt. Kmmentarer: Till rdlistan: Markslag Fastmarker Ståndrter sm har mineraljrd inm 30 cm djup från markytan Trvmarker Ståndrter sm har ett trvlager tjckare än 30 cm Markfuktighetsklasser för fastmarker Trr mark Grundvattenytan ligger djupare än 2 meter. Det får inte förekmma rörligt markvatten Frisk mark Grundvattenytan ligger på 1 2 meters djup. Inga vattensamlingar i markytan Fuktig mark Grundvattenytan ligger på mindre djup är 1 meter. Tillfälliga vattensamlingar på markytan Blöt mark Grundvatten bildar permanenta vattensamlingar på markytan. Man kan aldrig gå trrskdd.<

19 Ansvariga för revidering: Jnas ch Ola 2.5 Skydd av vatten ch vattenlevande rganismer Skyddet av grund ch ytvatten skall förbättras genm åtgärder sm innefattar: Förebyggande åtgärder mt lje ch bränsleläckage från skgsmaskiner. Användning av i branschen accepterade miljö/kretslppsanpassade ljr, där detta tekniskt är möjligt. Skydd genm lämplig markberedning ch lämplig skgsbruksplanering / vägbyggnadsplanering. Ovanstående skyddsprgram skall tillämpas vid alla skgsbruksåtgärder. Särskild hänsyn tas till våtmarks- ch vattenmiljöer med höga naturvärden. Nya vägar anläggs så att naturliga vattendrags sträckning bevaras samt så att skadr på vattendragen minimeras. Nya vägdiken mynnar nrmalt inte direkt i vattendrag, sjöar eller värdefulla våtmarker. I samband med upprustning av vägtrummr åtgärdas dessa m de utgör ett vandringshinder för vattenlevande rganismer. Angående accepterade miljö/kretslppsanpassade ljr se punkt 5.2, PEFCs miljökrav för skgsentreprenörer. 2.6 Metder för att skydda marken Skgsbruket bedrivs i frmer sm syftar till att upprätthålla markens naturliga prcesser ch långsiktiga prduktinsförmåga. Hänsyn skall iakttas till andra eksystem ch bilgisk mångfald. Transprtvägar i samband med skgsbruksåtgärder förläggs så att betydande körskadr minimeras. Markberedning används på ståndrter där åtgärden behövs för att uppnå gd föryngring. Åtgärden anpassas efter ståndrten ch utförs på ett sknsamt sätt. Förslag : Jnas ch Ola jbbar vidare 4.6 Metder för att skydda mark ch vatten Skgsbruk påverkar marken på flera sätt. Uttag av virke ch skgbränsle har inverkan på msättningen ch innehållet av näring i marken. Skadr på marken kan innebära att marken utarmas, att grund ch ytvatten påverkas genm transprt av slam eller lösta näringsämnen eller tungmetaller. Skgsindustrins krav på en jämn försörjning av färskt virke ökar risken för att skadr ska uppstå under perider då marken är mer känslig för skadr. Skadr på grund ch ytvatten skall förebyggas genm åtgärder sm innefattar: Vid skgsbruks ch vägbyggnadsplanering tas särskild hänsyn till våtmarks ch vattenmiljöer. Endast miljö/kretslppsanpassade ljr används (se PEFCs miljökrav för skgsentreprenörer, punkt???) Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt på avverkningsplatsen ch skyddsfilt/absrberingsmedel skall finnas i alla skgsmaskiner Maskintvätt med avfettningsmedel sker endast där ljeavskiljningsutrustning finns. Annan tvätt får ej ske på lämpliga platser, sm t.ex. i närhet till vatten Nya vägar anläggs så att naturliga vattendrags sträckning bevaras samt så att skadr på vattendragen minimeras. Nya vägdiken mynnar nrmalt inte direkt i vattendrag, sjöar eller värdefulla våtmarker. I samband med upprustning av vägtrummr åtgärdas dessa m de utgör ett vandringshinder. Lämplig metdik ch teknik användes för att minimera körskadr vid drivning, speciellt där transprter krsar vattendrag Betydande körskadr på drivningsvägar åtgärdas, såvida det inte riskerar att göra mer skada än nytta. Med betydande körskadr avses exempelvis skadr sm rsakar

20 Betydande körskadr på drivningsvägar åtgärdas. Lämplig metdik ch teknik användes för att undvika betydande skadr vid drivning speciellt där transprter krsar vattendrag. Med betydande körskadr avses exempelvis skadr sm rsakar påtaglig ersin ch slamföring till vattendrag, spårbildning sm förändrar vattenflöden, skadr i mråden med särskilda naturvärden ch spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten till tätrter. På marker med risk för ersin används intermittenta markberedningsmetder. Markberedning utförs nrmalt inte i kantzner mt vatten ch på blöta marker. påtaglig ersin ch slamföring till vattendrag, spårbildning sm förändrar vattenflöden, djupa sammanhängande spår på trvmark, skadr i mråden med särskilda naturvärden, i fuktiga hänsynsytr ch spårbildning i miljöer av särskild betydelse för friluftslivet, särskilt i närheten till tätrter. På marker med risk för ersin används intermittenta markberedningsmetder. Markberedning utförs nrmalt inte i kantzner mt vatten ch på blöta marker. Tillbaka till arbetsgruppen med kmmentarerna: Inte lämpligt att flytta texten från skgskötselstandarden. Nuvarande skrivning i 6.4 innebär att skgsägaren har det slutgiltiga ansvaret för miljöstandarden. En flyttning av denna text till miljöstandarden måste i så fall diskuteras med spårbarhetsgruppen eftersm den har kppling till fördelning av ansvaret. Brtse Kmmentar m att fördelning av övergripande ansvar bör beskrivas i en annan del av standarden. Brtse Kmmentar m att det finns en päng att ha kvar texterna i skgsskötselstandarden då denna behandlar teknik, utrustning mm. Miljöstandarden behandlar främst faktiska åtgärder i skgsbruket. Brtse Skgfrsk arbetar med att definiera vad en körskada är, arbetsgruppen kllar upp detta. Ola ch Jnas kllar detta Utveckla gör mer skada än nytta, bör vara en klar psitiv effekt m drivningsvägar ska åtgärdas. Kllar på m det går att frmulera på annat sätt.

21 Trycka mer på planeringen, eventuellt återinföra texten Transprtvägar i samband med skgsbruksåtgärder förläggs så att betydande körskadr minimeras Går att lägga in i första stycket för att tydliggöra. 4.5 Kant / skyddszner / hänsynsytr Kantzner ch skyddszner är viktiga för bilgisk mångfald, markskydd, skydd av sjöar ch vattendrag ch sm övergångar till kulturlandskapet. Lämpliga zner för dessa ändamål skall lämnas enligt riktlinjerna i skgsvårdslagen (inklusive lagens allmänna rekmmendatiner). Sm hänsynsytr avgränsas, i första hand på barmark: Småbitper med särskilda naturvärden. Vid behv skyddszner i anslutning till bitper med särskilda naturvärden. Ansvarig för revidering: Jnas ch Knut Förslag , till gruppmöte Kant ch skyddszner Kantzner ch skyddszner är viktiga för den bilgiska mångfalden på såväl skgsmarken sm i angränsande ägslag, inklusive våtmarker, sjöar ch vattendrag. Skyddszner kan variera berende på vilka naturvärden man vill spara ch utveckla. I samband med skgsbruksåtgärder skapas ch eftersträvas funktinella kant ch skyddszner. Skyddsznen ska vara funktinell ch dess bredd anpassas efter skyddsbjektet i fråga ch de förutsättningar sm gäller på platsen. Vid skgliga åtgärder planeras för en framtida skiktad kantzn I kantzner/bryn ch vid sjöar ch vattendrag där vanlig prduktinsskg går ända fram till kanten avverkas främst barrträd. Istället gynnas lövträd ch buskar för att skapa en skiktad likåldrig kantzn Definitin av kantzn ch skyddszn till rdlistan: Kantzn = Zn sm fta är artrika på växter ch djur ch gränsar mt angränsande ägslag. Skyddszn= zn sm skapas för att skydda hänsynskrävande bitper från bl a ljusinsläpp Frumet gdkände texten med kmmentarerna att definitinerna bör marbetas. Gustav Aulén skickar förslag på definitiner till arbetsgruppen.

22 Ansvarig revidering: Knut ch Dan 4.6 Naturvärdesträd / utvecklingsträd Naturvärdesträd lämnas vid alla skgliga åtgärder för att leva, dö, brytas ner ch multna. Minst 10 strmfasta naturvärdesträd/ha skall lämnas. Dessa träd skall m möjligt väljas bland gamla, grva träd eller träd med andra förutsättningar för rik bilgisk mångfald. I södra Sverige kan antalet minskas då naturvärdesträden utgörs av grv ek / bk ch i nrra Sverige då beståndet utgörs av särskilt grv tall med högt eknmiskt värde ch lämpliga naturvärdesträd/utvecklingsträd saknas. Där naturvärdesträd saknas i tillräcklig mfattning lämnas utvecklingsträd, dvs. träd sm kan utveckla höga naturvärden. Till naturvärdesträd sm alltid skall pririteras inm ramen för 10 träd räknas följande: (se även 30 i Skgsvårdslagen) avvikande, särskilt grva/gamla träd grva träd med påtagligt vid ch grvgrenig / platt krna grva, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar grva aspar ch alar där sådana inte förekmmer rikligt, i barrdminerade bestånd trädfrmig sälg, rönn, xel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grv hassel, där sådana inte förekmmer rikligt, i barrdminerade bestånd ädla lövträd i det breala skgslandskapet grva enar träd med påtagliga brandlyrr hålträd ch träd med risbn träd med tydliga kulturspår I särskilda fall kan undantag göras från kravet att lämna bligatriska naturvärdesträd, t.ex vid vägbyggnad, risk för skadr på byggnader, överhållning av timmerträd etc. Med 10 naturvärdesträd avses genmsnitt på prduktiv mark inm Förslag , ny kmmentar tillkmmit 22/2 10 sm ej bearbetats 4.8 Naturvärdesträd ch utvecklingsträd Till naturvärdesträd räknas levande eller döende träd sm har gröna blad eller friska barr i krnan. De ska ha speciella naturvärden ch vara avvikande från det bestånd sm ska avverkas. Utvecklingsträd är levande rdinära träd, representativa för beståndet, sm sparas för att utveckla högre naturvärden. Utvecklingsträden sparas med fördel i anslutning till trädgrupper, kantzner ch hänsynsbitper. Alla naturvärdesträd lämnas vid gallring ch föryngringsavverkning för att leva, dö, brytas ner ch multna. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skadr på människr ch byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Vid föryngringsavverkning lämnas, per trakt, i genmsnitt minst 10 utvecklings eller naturvärdesträd per hektar. Exempel på naturvärdesträd: avvikande, särskilt grva ch/eller gamla träd grva träd med påtagligt vid ch grvgrenig / platt krna grva, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar grva aspar ch alar i barrdminerade bestånd m de inte förekmmer rikligt, trädfrmig sälg, rönn, xel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grv hassel, i barrdminerade bestånd enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det breala skgslandskapet grva enar träd med påtagliga öppna brandlyrr hålträd ch träd med risbn träd med tydliga kulturspår Sm naturvärdesträd räknas inte: Träd sm ingår i det nrmala skötselprgrammet t.ex.

23 behandlingsenheten inklusive övergångszner ch hänsynsytr. Utvecklingsträden placeras med fördel i grupper eller i anslutning till kantzner, hänsynsytr, småbitper etc. Följande definitin tillämpas: Naturvärdesträd är träd med befintliga höga naturvärden. Träd sm ännu inte har höga naturvärden kallas utvecklingsträd. Träd av bägge dessa kategrier kan i samband med skgsbruksåtgärder sparas, ch m avsikten är att de skall få åldras ch dö på platsen kan man kalla åtgärden för att spara evighetsträd. Ett vanligt fall är att ett tillräckligt antal naturvärdesträd saknas. Då kan utvecklingsträden väljas i anslutning till befintliga naturvärdesträd så att grupper bildas. Om antalet naturvärdesträd / utvecklingsträd är rikligt, med varierande kvalitet, sparas de mest värdefulla naturvärdesträden, m möjligt i grupper. Naturvärdesträd sm skall sparas kan givetvis inte flyttas, men genm en lämplig priritering kan ändå viss gruppbildning åstadkmmas. Inga kmmentarer från Frumet fröträd, skärm ch timmerställningar. Äldre huvudstammar av barr, löv eller ädellöv sm är skötta för virkesprduktin. Kmmentarer Flytta exempel på NV träd ch icke NV träd till rdlistan. Kmmentar från Jörgen den 22/2 10: Detta avsnitt känns lite tydligt: Alla naturvärdesträd lämnas vid gallring ch föryngringsavverkning för att leva, dö, brytas ner ch multna. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skadr på människr ch byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Vid föryngringsavverkning lämnas, per trakt, i genmsnitt minst 10 utvecklings eller naturvärdesträd per hektar. Förslag för mig känns det tydligare så här: Alla naturvärdesträd lämnas vid gallring ch föryngringsavverkning för att leva, dö, brytas ner ch multna. Är antalet naturvärdesträd lägre än 10 per hektar i föryngringsavverkning kmpletterar man med utvecklingsträd så att man når i snitt minst 10 lämnade träd per hektar. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skadr på människr ch byggnader samt för träd i närheten av elledningar

24 Ansvarig för revidering: Sven, Jhnny, Ola ch Dan 4.7 Död ved Eftersm ökade mängd död ved behövs för den bilgiska mångfalden är det en grund läggande strategi att öka mängden döda stående träd, lågr, högstubbar mm. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, värnas vid skgliga åtgärder m inte dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter föreligger. Några liggande, för beståndet representativa, träd per hektar lämnas aktivt eller passivt under föryngringsfasen. Vid föryngringsavverkning ch grövre gallring (i annat än ek ch bkbestånd) tillskapas några högstubbar eller ringbarkade träd per hektar avverkad yta. Nydöd ved av naturvärdesträd ch tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid. I slutavverkning ch grövre gallring (i annat än ek ch bkbestånd) tillskapas per hektar lägst 3 enheter grv död ved av döda träd ch /eller lågr ch / eller högstubbar (en enhet kan vara ett grvt dött träd, en grv låga eller en grv högstubbe). Förekmsten av befintlig färsk, nydöd ved beaktas vid tillskapandet av död ved. Vid föryngringsavverkning i ek ch bkbestånd tillskapas död ved, så att det vid avvecklingen av det gamla beståndet finns minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget i medeltal per hektar avverkad yta. Av övriga ädellövträd behöver vare sig högstubbar eller ringbarkade träd skapas. Högstubbar fördelas på grövre, icke naturvärdesträd, av lika trädslag. De kapas på högsta säkra höjd. Placering ch utfrmning av död ved skall beakta framkmlighet ch säkerhet, i synnerhet intill tätrter. Längs stigar/vandringsleder lämnas ej döda träd med risk för vindfällning inm en trädlängds avstånd. Större sammanhängande mråden med död skg får åtgärdas för att möjliggöra anläggning av ny skg enligt kraven i skgsvårdslagen. I bestånd eller på föryngringsytr där vlymen årsfärska vindfällen Förslag , till gruppmöte 7: 4.9 Död ved Eftersm död ved är en bristvara i brukade skgar ch det är en viktig faktr för bilgisk mångfald är det en grundläggande ambitin att öka mängden döda stående träd, lågr, högstubbar mm. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, värnas vid skgliga åtgärder m inte dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter föreligger. Död ved av tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid, såvida inte risk för skada på människr eller egendm genm vindfällning mm föreligger. Vidare får vindfällen av färsk död barrved tas ut m de överstiger 5m 3 sk inm en hektarsyta ch risk för skadr på mgivande skg finns. Längs stigar/vandringsleder lämnas ej döda träd med risk för vindfällning inm en trädlängds avstånd. Där kan högstubbar istället vara ett lämpligt alternativ. Från andra gallring till ch med slutavverkning (i annat än ek ch bkbestånd) tillskapas per hektar grv död ved av minst tre färska högstubbar, stckar, liggande eller ringbarkade träd. Finns redan mer än 3 m 3 färsk död ved/ha behöver ny död ved inte tillskapas. Färsk död ved utöver detta (t.ex. i frm av vindfällen) får tas ut innan beståndet avvecklas. Högstubbar tillskapas av grövre, icke naturvärdesträd, av lika trädslag. De kapas på högsta säkra höjd. Vid föryngringsavverkning i ek ch bkbestånd tillskapas död ved, så att det vid avvecklingen av det gamla beståndet finns minst två ringbarkade träd eller högstubbar av huvudträdslaget i medeltal per hektar avverkad yta. Av övriga ädellövträd behöver vare sig högstubbar eller ringbarkade träd skapas. Större sammanhängande mråden med död skg får åtgärdas för att möjliggöra anläggning av ny skg enligt kraven i skgsvårdslagen, men

25 eller barkbrreangripna träd överstiger 3 m3 per hektar får uttag ske, förutsatt att några representativa vindfällen per hektar kvarlämnas. Om kravet uppfyllts ch det därefter bildas nya vindfällen behöver inga ytterligare lämnas. Observera SVL:s krav att maximalt 5 m3 vindfällda / angripna träd per hektar får lämnas. Färsk död barrved sm överstiger 5 m3 per hektar ch sm bildas i mråden avsatta för naturvård, samt på impediment, lämnas då dispens ges från Skgsstyrelsen. Undantag från tillskapande ch kvarlämnande av nydöd ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter, då mrådets naturvärden eller funktin (t.ex. skyddszner mt avsatta mråden) väsentligen reducerats eller i samband med mfattande strmfällningar sm rsakat str eknmisk skada. avsättning/skötsel sm PF, NS eller NO bestånd bör alltid övervägas. Undantag från tillskapande ch kvarlämnande av nydöd ved medges vid särskilda skäl, t.ex. vid dkumenterad risk för massförökning av skadeinsekter. Frumet gdkände texten efter det att arbetsgruppen ändrar från andra gallring till sista gallring. Gustav Aulén skickar kmmentarer på definitiner av målklasserna till arbetsgruppen. Kmmentar: PF, NS ch NO till rdlistan se förslag från Jnas på definitiner nedan (dessa kanske ska vävas in i definitinen av grön skgsbruksplan?) Målklasser I samband med skgsbruksplanläggning sker en detaljerad naturvärdesbeskrivning för fastigheten sm helhet, samt av respektive avdelning ch dess strukturer. För varje avdelning skall en målklass tilldelas sm anger den frtsatta utvecklingen av avdelningen. Målklasserna är råd till markägaren m hur skilda avdelningar bör/kan utvecklas långsiktigt. Råden syftar till att, på ett integrerat sätt för fastigheten uppnå såväl gd skgsprduktin sm miljöhänsyn. I skgsbruksplanen förtydligas prduktins ch naturvårdsmål dessutm i varje avdelningsbeskrivning ch genm Generella eller Gröna Kmmentarer. Målklasserna är följande: 6.1 PG: Prduktin med generell hänsyn I avdelningar med låga naturvärden där prduktinsmålet styr skötseln. Generell naturhänsyn tas genm att hänsynsytr, trädgrupper, evighetsträd ch buskar m.m. lämnas. Generell naturhänsyn mtsvarar högst ca 10 % av avdelningens prduktiva skgsmarksareal. 6.2 K : Kmbinerat mål, Prduktinsmål med Förstärkt naturhänsyn