Kravspecifikation för Skogsbruksplaner

Transkript

1 Kravspecifikatin för Skgsbruksplaner

2 RIKTLINJER MILJÖ- OCH KVALITET Vi arbetar aktivt med att ständigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet ch miljöhänsyn uppfylla våra kundförväntningar. På så sätt skapar vi lönsamhet ch hållbar utveckling. För ss utgör gällande lagar ch andra krav en miniminivå. Vi har valt att certifiera BillerudKrsnäs egen skg genm skgscertifieringarna FSC ch PEFC TM för att långsiktigt förstärka vårt engagemang för ett hållbart skgsbruk. Vi har även möjligheten att certifiera privata skgsägare enligt dessa certifieringar. Vårt skgbruk ska bygga på att Skgen ska ge långsiktig ch hållbar virkesavkastning av hög kvalitet Livsmiljöer för växter ch djur bevaras Vattenmiljöer värnas Histriskt värdefulla kulturmiljöer bevaras Transprter ska ske med låg miljöpåverkan Människrs arbetstillfällen ch rekreatinsmöjligheter värnas Vårt miljöarbete utgår från vår identifierade miljöpåverkan. Utifrån detta ställer vi upp miljömål sm vi aktivt följer upp ch utvärderar för att bidra till en bättre miljö. Vi ställer krav på att leverantörer ch entreprenörer uppfyller våra riktlinjer samt relevanta lagar ch krav. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprung. Genm hög kmpetens, nggrannhet ch trevligt bemötande ska vi uppfattas sm den mest attraktiva samarbetspartnern för våra kunder ch leverantörer. Avdelnings- ch reginscheferna har det övergripande ansvaret för miljö- ch kvalitetsfrågr. Alla medarbetares kmpetens ska medföra att de känner engagemang ch kan ta ett persnligt miljö- ch kvalitetsansvar i det dagliga arbetet. För att utveckla skgsbruket ytterligare ska vi aktivt initiera ch delta i utvecklingsprjekt. Vi ska vara öppna i vår infrmatin ch föra en knstruktiv dialg med alla intressenter.

3

4 INNEHÅLL Riktlinjer för ansvarsfullt skgsbruk Innehåll Skgsbruksplanen Certifieringsanpassade skgsbruksplaner enligt FSC ch PEFC PEFC entreprenörscertifikat Övergripande utförande Mål ch inriktning Undersöka befintliga register ch arbeten inför fältbesök Skgliga data sm ska ingå i en BillerudKrsnäs skgsbruksplan: Natur ch kulturhänsyn i BillerudKrsnäs skgsbruksplaner 5 % av skgsmarken målklassas sm NO eller NS Beskrivning, Mål ch Åtgärd Urval av bestånd med målklass NO samt NS 5% Lövskgsskötsel Kultur- ch frnlämningar Fastighetsbeskrivning Kartr ch beståndsnumrering Checklista vid leverans av skgsbruksplan

5 SKOGSBRUKSPLANEN Skgsbruksplanen är skgsägarens viktigaste beslutsunderlag för att uppnå gd skgsskötsel, naturvård ch eknmi på sin skgsfastighet. BillerudKrsnäs skgsbruksplaner ska ge bra stöd för ett eknmiskt ch miljöanpassat skgsbruk. Skgsbruksplanen ska frmulera ett övergripande mål med skgsbruket ch även ge skgsägaren en knkret handlingsplan för att sträva mt det uppsatt målet. Nggrann insamling av skglig data, rätt beståndsavgränsningar, kunskap m skgliga naturvärden ch rätt priritering vid naturvårdsavsättningar ger förutsättningar för att skgsbruksplanen ska hålla hög kvalitét. CERTIFIERINGSANPASSADE SKOGSBRUKSPLANER ENLIGT FSC OCH PEFC De skgsbruksplaner BillerudKrsnäs levererar till skgsägare ska vara certifieringsanpassade enligt FSC - ch PEFCs skgsstandarder. Det innebär inte att skgsägaren ch dess fastighet blir certifierade vid leverans av ny skgsbruksplan. Däremt uppfylls FSCs ch PEFCs krav vad gäller dkumentatin ch skgsbruksplanen är förberedd inför en eventuell framtida miljöcertifiering.

6 PEFC ENTREPRENÖRSCERTIFIKAT PEFC ställer krav på att samtliga leverantörer av skgliga tjänster till PEFCcertifierade företag ska vara certifierade. Det innebär att entreprenörer sm planlägger ch levererar skgsbrukplaner till BillerudKrsnäs ska inneha ett PEFCcertifikat för entreprenörer. På svenska PEFCs hemsida finns en sökfunktin där samtliga certifierade företag finns registrerade: Den enskilda skgsbruksplanläggaren ska ha dkumenterad kmpetens för arbetets utförande inkluderande kmpetens att utföra skglig naturvärdesbedömning. ÖVERGRIPANDE UTFÖRANDE MÅL OCH INRIKTNING Innan planarbetet påbörjas ska skgsbrukets mål ch inriktning fastställas tillsammans med skgsägaren. Skgsbruket på en fastighet kan variera avsevärt berende på ägarens syfte ch mål med sitt skgsägande. UNDERSÖKA BEFINTLIGA REGISTER OCH ARBETEN INFÖR FÄLTBESÖK Planläggaren ska inför fältbesöket undersöka befintliga register över fastigheten samt kmmunens ch länsstyrelsens reginala eller lkala pririteringar för avsättning till naturvård. Länsstyrelsernas ch kmmunernas arbete finns att hämta via deras hemsida.

7 Register eller GIS skikt sm ska undersökas: Frmellt naturskydd Natinalparker Naturreservat Bitpskydd Naturvårdsavtal Natura 2000 mråden Skgsstyrelsens: Registrerade nyckelbitper Sumpskgsinventering Skg ch Histria bjekt Naturvärdesbjekt Länsstyrelsens: Urskgsinventering Våtmarksinventering Vattenskyddsmråden Områden viktiga för rennäring Kultur- ch frnlämningar Riksintresse för naturvård Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för rennäring SLU, Artdatabankens: Artprtal med rödlistade arter ( Inför fältbesök är det viktigt att undersöka skgsstyrelsens-, länsstyrelsens- ch kmmunens eventuella planer på att inrätta reservat, registrera nyckelbitper, skapa naturvårdsavtal mm. Viss infrmatin finns på respektive rganisatins hemsida men den viktigaste källan är från skgsägaren själv! Planen ska prduceras i pcskog ch levereras sm planfil samt i utskrivet frmat. I pcskog anges årtal ch månad sm planen prducerades, för att veta antal växtsäsnger vid framtida uppräkningar.

8 SKOGLIGA DATA SOM SKA INGÅ I EN BILLERUDKORSNÄS SKOGSBRUKSPLAN: Areal, ha Ägslag, Skgsmark, Myr, Berg, Inägmark, Övrig landareal, Vatten, Fjällbarrskg, Fjäll, Hänsynsmark Ytavdrag redvisas i prcent för respektive ägslag m det är mindre mråden sm inte är lämpliga att redvisa på kartan. Ålder redvisas sm beståndets medelålder. Undvik åldersvariatiner större än 20 år inm det enskilda beståndet. Huggningsklass beskriver skgens utvecklingsstadium ch åtgärdsbehv. Huggningsklass bestäms främst av ålder ch ståndrtsindex. K1 Obehandlad kalmark, fullständigt behandlad eller utnyttjad mark K2 Kalmark under föryngring. Tillräckliga åtgärder utförda men senaste tidpunkt för hjälpplantering är inte passerad R1 Plantskg av tillfredställande täthet sm passerat sista tidpunkt för hjälpplantering. Huvudträdslagets medelhöjd under 1,3 m R2 Ungskg, där huvudträdslagets medelhöjd är över 1,3 m G1 Yngre gallringsskg där mer än hälften av de härskande ch medhärskande träden är grövre än 10 cm i brösthöjd G2 Äldre gallringsskg. Skg sm uppnått eller passerat skyddsåldern för avverkning enligt skgsvårdslagen. Gränsdragningen mellan G1 ch G2 styrs av skgens ålder ch lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning enligt SVL. I gallringsskg är nästa åtgärd traditinellt gallring där uttaget är försvarbart ur eknmisk synpunkt ch ger en psitiv inverkan på kvarvarande bestånd.

9 Lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning (skyddsålder) i bestånd vars virkesförråd till mer än hälften består av tall ch/eller gran. Lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning i ädellövsskg 23 SVL För bestånd vars virkesförråd till minst hälften består av björk, asp eller al är mtsvarande gräns 35 år. Vid bestånd med annan trädslagsblandning ska jämkning ske mellan de angivna åldrarna. Med ålder avses grundytevägd medelålder. S1 Slutavverkningsbar skg sm inte kan hänföras till S2 eller S3. Föryngringsavverkning är nrmalt inte förstahandsalternativet. S2 Slutavverkningsmgen skg. Skg sm bedöms vara lämplig att avverka pga ålder eller andra skäl. Åtgärdsförslaget behöver inte vara slutavverkning. S3 Slutavverkningsskg, sm av naturvårdsskäl, klimatiska skäl eller andra skäl inte bör slutavverkas. Hit förs även skg med svåra föryngringsförhållanden, exempelvis viss skg på mager trvmark, sm av eknmiska skäl ej bör avverkas. E1 Skg sm på grund av skada eller avverkning den senaste 20- årsperiden inte kan ta tillvara markens prduktinsförmåga. Ny skg ska anläggas. E2 Gles skg. Skg sm på grund av lågt virkesförråd eller felaktigt trädslag ej kan ta tillvara markens prduktinsförmåga på ett gdtagbart sätt. Ny skg ska anläggas.

10 E3 Gles skg av hagmarkskaraktär sm i övrigt uppfyller definitinerna för E2 E2 ch E3 kan innehålla naturvärden ch då istället klassas sm S3 ch nyttjas till naturvårdsavsättningar. Ståndrtsindex (SI) enligt SLU:s bniteringssystem. Anges i 1-meters klasser för varje avdelning. H 100 för tall, gran, ek ch övrigt ädellöv. H50 för cntrta ch rdinärt löv. Målklass ska anges för prduktiv skgsmark. Målklass beskriver beståndets naturvärden ch målsättning med skgsskötseln: Markfuktighetsklass ska anges per bestånd ch består av trr, frisk, fuktig eller blöt mark. PG PF(K) NS NO Prduktinsskg med Generell hänsyn Prduktinsskg med Förstärkt hänsyn Naturvård sm kräver Skötsel Naturvård Orört, lämnas för fri utveckling Markfuktighetsklass ska anges per bestånd ch består av trr, frisk, fuktig eller blöt mark.

11 Vlym (m 3 sk/ha) ska anges för prduktiv skgsmark utm i huggningsklass K1. I klasserna K2, R1 ch R2 kan anges från 1 m 3 sk ch uppåt. Från G1 ch uppåt runda av i närmaste fem-tal. I K ch R anges det ttala förrådet/ha medan i G ch S anges gagnvirkesvlymen. Beskrivning. Infrmativa beskrivningar per bestånd. Här anges bland annat ; FSC-Lövinriktning ( 6.3.9), Naturvärdesbjekt, Nyckelbitp, Bitpskydd, NV-avtal, Reservat, Natura 2000, Främmande trädslag. Vegetatinstyp är den viktigaste parametern vid bedömning av markens bördighet ch ska anges per bestånd. GYL Terrängtypschema används till Grundförhållanden, Ytstruktur ch Lutning Trädslagsfördelning anges från 1 % ch uppåt i alla huggningsklasser utm i K1. De trädslag eller trädslagsgrupper sm anges är: Tall, gran, björk, övrigt löv, ek, bk, övrigt ädellöv, cntrta ch lärk. Vegetatinstyper 5 Lavtyp 10 Lavrik typ 15 Fattigristyp 20 Kråkbär-Lingntyp 25 Lingntyp 30 Blåbärstyp 35 Starr-Fräkentyp 40 Smalbladig grästyp 45 Bredbladig grästyp 50 Mark utan fältskikt 80 Lågörtstyp 85 Högörtstyp Eventuell förekmst av främmande trädslag utöver cntrtatall anges i beskrivningsklumnen. De vanligaste förekmmande främmande trädslag i Sverige är: Cntrtatall (Pinus cntrta) Eurperisk lärk (Larix decidua) Endast cntrtatall Sitkagran (Picea sitchensis) förekmmer strskaligt sm Hybridlärk (Larix marschlinsii) främmande trädslag i Pppel (Ppulus spp.) förutm asp svenskt skgsbruk. (P.tremula) Sibirisk lärk räknas Sykmrlönn/Tysklönn (Acer pseudplatanus) sm en inhemsk art. Svarttall (Pinus nigra) Duglasgran (Pseudtsuga menzi)

12 Medeldiameter. Grundytevägd medeldiameter (DGV) anges trädslagsvis utm i huggningsklass K ch R. Medelhöjd. Grundytevägd medelhöjd (HGV) Anges trädslagsvis utm i hugglingsklass K ch R. Stamantal anges per trädslag utm i huggningsklass K ch R. Åtgärd. För varje bestånd ska minst en åtgärd anges! Huvudåtgärd (H) först följt av eventuella alternativa åtgärder (A) ch/eller följdåtgärder (F). Då föryngringsavverkning är huvudåtgärd ska exempelvis markberedning, plantering ch återväxtkntrll vara följdåtgärd. Upp till sex åtgärder kan anges. I NO bestånd anges ingen åtgärd. Då ingen skgsbruksåtgärd är aktuell inm 10-årsperiden ska åtgärden inventering anges med ett lämpligt årtal.

13 Angelägenhetsgrad beskriver när i tid åtgärdsförslaget ska genmföras ch anges med årtal, inte med antal år fram till åtgärd eller med angelägeshetsklass 1-4. Uttag Vid röjning, gallring ch föryngringsavverkning anges uttagsprcent: Åtgärd % Röjning (alla typer) Gallring (alla typer) Skärmställning Timmerställning Fröträdsställning/skärm Föryngringsavverkning 100 Generella kmmentarer: I pc-skog finns möjligheten att göra en kmpletterande kmmentar till ett bestånd m någt behöver beskrivas sm inte ryms inm de fyra beskrivningskderna på avdelningsbeskrivningen. Ska användas för nteringar av kultur- ch frnminnen i planen samt eventuella nteringar i Skg & Histria prjektet. Prduktiv skgsmark (>1m3sk/ha ch år) En vedertagen tumregel är att finns det mer än 75 m3sk per ha vid 100 års ålder är det prduktiv mark medan m det är mindre än 75 m3sk vid samma ålder är det impediment. Man kan även titta på m övre höjden runt 100 år ligger på 10 meter så befinner man sig nära gränsen mellan prduktiv mark ch impediment.

14 NATUR OCH KULTURHÄNSYN I BILLERUDKORSNÄS SKOGSBRUKSPLANER Skgsvårdslagen, Miljöbalken, Frnminneslagen samt certifieringssystemen FSC ch PEFC ställer krav på skgsbrukets natur ch kulturhänsyn. 5 % AV SKOGSMARKEN MÅLKLASSAS SOM NO ELLER NS Minst 5% av fastighetens prduktiva skgsmark undantas andra åtgärder än skötsel för att bevara ch främja bitpens naturliga mångfald. Bestånden målklassas sm NO eller NS bestånd. Vid urval ch avgränsning pririteras beståndens betydelse för den bilgiska mångfalden ch dess representativitet i landskapet! NO ch NS bestånd får inte understiga 0,3 ha. Insprängda småimpediment i beståndet innebär ett mtsvarande arealavdrag. Bestånd med naturvårdsavtal får medräknas. Naturreservat eller mråden med bitpskydd får inte medräknas för den andel det utgått eknmisk kmpensatin. Ifall skgsägaren exempelvis ersatts med 30% av värdet vid ett reservatsintrång får 70% av det aktuella mrådet räknas in. Ersatta bitpskydd klassas sm övrig mark i skgsbruksplanen. Den prduktiva skgsmarken minskar ch även den areal (5% av prduktiv skgsmark) sm ska bestå av NO eller NS.

15 BESKRIVNING, MÅL OCH ÅTGÄRD Varje NO ch NS bestånd ska Beskrivas utförligt. Mål ch Åtgärd ska ckså finnas beskrivet. ( ingen åtgärd i NO bestånd). Beskrivning i klartext där beståndets karaktär tydligt framgår. Eventuella speciella arter beskrivs. Består mrådet av Naturvärdesbjekt, Naturreservat Nyckelbitp, NV-avtal eller Bitpskydd ska det framgå i beskrivningen. Mål för naturvården i beståndet beskrivs. Exempel kan vara att bibehålla kntinuiteten på död ved i lika nedbrytningsstadier. Ett annat exempel kan vara att bevara beskuggningen av en bäckmiljö. Åtgärden beskriver den skötsel sm krävs för att sträva mt naturvårdsmålet. Skgsskötseln ska behålla eller stärka naturvärdena. En skötselkrävande nyckelbitp sköts enligt Skgsstyrelsens dkumenterade skötselmål.

16 URVAL AV BESTÅND MED MÅLKLASS NO SAMT NS Urval av NO ch NS bestånd sker utifrån dess betydelse för bilgisk mångfald ch dess representativitet i mkringliggande landskap. Urval görs utifrån följande priritering; 1. Obligatriska bestånd, 2. Mest värdefulla bestånd, 3. Bestånd med förutsättningar att på sikt utveckla naturvärden. 1. Obligatriska bestånd - Registrerade nyckelbitper 2. Mest värdefulla bestånd - utifrån BillerudKrsnäs rutin för naturvärdesbedömning. Finns naturvärdessbjekt enl SKS eller bjekt från SKS sumpskgsinventering är sannlikheten str att dessa mråden ska målklassas sm NO eller NS. Länsstyrelsens ch kmmunens reginala aktinsplaner för naturvård ger viktiga uppgifter m pririteringens inriktning. De viktigaste parametrarna vid priritering är: Bestånd med hög ålder. Bestånd med hög andel död ved på marken pririteras. Hög frekvens av lågr grövre än 20 cm i lika nedbrytningsstadier innebär höga naturvärden. Bestånd med stående död ved pririteras. Ju grövre ch fler döda träd ju högre naturvärden. Bestånd sm innehåller hänglav (främst garnlav) indikerar lång kntinuitet av sluten skg ch pririteras. I breal skg pririteras bestånd med inslag av grövre asp ch sälg. Förekmst av rödlistade arter enligt Artdatabanken (

17 3. Bestånd med förutsättningar att på sikt utveckla naturvärden Saknas befintliga naturvärden på 5% av den prduktiva skgsmarken väljs mråden med förutsättning att uppnå naturvärden på sikt. Förutsättning måste finnas för att beståndet på sikt ska kunna utveckla gda naturvärden. Det kan vara möjligheten att knyta ihp naturvårdsbestånd för att få mer sammanhängande mråden ch spridningskrridrer. Finns kännedm m avsättningar på angränsande fastighet kan det ge möjligheter till större mråden genm att ansluta emt dessa. Välj gärna mråden med låg bnitet eller eknmiskt värde så att prduktinsbestånden (PG) ch fastigheten ttalt ger bäst avkastning. FSC standarden kräver långsiktigt skgsbruk med ett högt nyttjande av den skgliga prduktinsptentialen, (FSC 5.1.1) Sök efter: Fuktstråk (sällan brunnit) Binda ihp avsättningar för att skapa spridningskrridrer Hagmarkskaraktärer, gärna betade (OBS krntäckningen) Områden med strt inslag av löv Kantzner, exempelvis längs bäckar ch åkermark Gamla bestånd med inslag riktigt grva träd. Kan finnas sm tidigare generatiner på fastigheten sparat långt innan det blev aktuellt med naturvärdesklassningar Områden lämpade för naturvårdsbränning Områden sm naturligt brunnit på senare tid Anslut till känd avsättning på grannfastighet Bergbranter, rasbranter Hällmarksskg sm inte är impediment Bäckraviner Källmråden Vattentäkter Områden med kända rvfågelbn Ofta krävs en aktiv åtgärd för att nå målet! Det är viktigt att vara extra tydlig med beskrivning, mål samt åtgärd av NS bestånd sm ska uppnå naturvärden på sikt. Exempelvis; Lägg igen befintligt dike för att erhålla en fuktigare miljö, Ringbarka träd ch fäll träd för att aktivt skapa död ved, genmför en NVbränning.

18 5% LÖVSKOGSSKÖTSEL FSC 6.3.9: Skgsbrukare ska planera ch bruka markinnehavet så att på sikt en areal mtsvarande minst 5 % av arealen frisk ch fuktig skgsmark utgörs av lövrika bestånd sm dmineras av lövträd under merparten av mlppstiden. Bestånden ska skötas så att gda betingelser för lövträdsanknuten bilgisk mångfald främjas. Kravet gäller där naturliga föryngrings- ch tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. Nrr m Dalälven får lövdminerade NO ch NS bestånd medräknas i 5% Lövskgsskötsel. Utvalda mråden markeras med FSC-Lövinriktning i beskrivningsklumnen samt under egen rubrik i kmmentarskapitlet. En ögnblicksbild över arealen lövdminerad mark på frisk ch fuktig mark (ftast K ch R) avses inte! på sikt innebär att kravet på 5% lövdminans på frisk ch fuktig mark inte behöver uppfyllas på en gång men att 5% lämpliga bestånd ska utses. under merparten av mlppstiden innebär exempelvis att ett skgsskötselprgram där björk i en blandskg avvecklas tidigare än granträden gdkänns. naturliga föryngrings- ch tillväxtbetingelser för löv måste finnas på fastigheten för att kravet behöver uppfyllas. I ett tallmarkslandskap med låg bnitet behöver exempelvis inte uppfyllas. KULTUR- OCH FORNLÄMNINGAR Alla skgliga åtgärder ska utföras så att frnlämningar ch kulturlämningar inte skadas. Det är viktigt att skgsbruksplanen innehåller alla kända bjekt. Planen ska redvisa de kultur- ch frnlämningar sm finns registrerade. Skgsägaren känner fta till fastighetens kultur- ch frnlämningar. Glöm inte att stämma av de kultur- ch frnlämningar sm skgsägaren känner till!

19 FASTIGHETSBESKRIVNING Fastighetsbeskrivning ska alltid finnas med i planleveransen, både i pcskog-filen ch i utskriven prdukt. Nedanstående rubriker ska användas. Belägenhet Skgstillstånd Avverkning Skgsvård Övriga åtgärder Naturvärden ch Naturvårdsmål Kulturvärden Lövandelen Vilt ch jakt Skgsprduktinsmål KARTOR OCH BESTÅNDSNUMRERING Kartrna ska vara infrmativa ch innehålla karttecken sm myrtecken, sumpstreck, markering av blckrika mråden eller bergbundna delar mm. Kultur- ch frnlämningar ska ckså vara markerade. Kringliggande vägar sm är av betydelse för skgsskötseln på fastigheten ska vara med i digitaliseringen. Samtliga bäckar ch diken ska finnas registrerade i kartan Levererade utskrivna kartr ska bestå av huggningsklass, målklass, åtgärd ch karta med ftbakgrund. Titta alltid i genm kartan före leverans, speciellt m den är knverterad till pcskog. Frekvent använda stigar ska registreras i kartan. Bestånden i planen ska identifieras med löpande numrering, sm ger varje avdelning ett unikt nummer. Olika skiften får inte innehålla samma löpnummer. Övriga ägslag fördelas per skifte ch summeras inte ihp. Även övriga ägslag ska ingå i den lgiska löpande numreringen. När planen skiftesindelas är det praktiskt att lämna tmma nummer mellan varje skifte vilket underlättar mnumreringen vid framtida delningar av bestånd.

20

21 CHECKLISTA VID LEVERANS AV SKOGSBRUKSPLAN Företaget sm planlägger ch tillverkar skgsbruksplanen är PEFC certifierat. Planläggaren har dkumenterad kmpetens för arbetets utförande Skgsbrukets mål ch inriktning är fastställt tillsammans med skgsägaren Areal ch Ägslag Ytavdrag Ålder Huggningsklass Ståndrtsindex enligt SLUs bniteringssystem Målklass på prduktiv skgsmark Infrmatin i beskrivningsfältet Markfuktighetsklass Vegetatinstyp GYL enligt terrängtypschema Trädslagsfördelning från 1% utm i K1 Medeldiameter, Medelhöjd samt Stamantal För varje bestånd ska minst en åtgärd anges Angelägenhetsgrad anges med årtal (inte antal år fram till åtgärd) Uttagsprcent vid röjning, gallring ch föryngringsavverkning Utskrivna kartr vid leverans ska bestå av huggningsklass, målklass, åtgärd ch karta med ftbakgrund Bestånden i planen ska identifieras med löpande numrering. Krav vid skgsbrukscertifiering: Minst 5% av den prduktiva skgsmarken ska bestå av NO eller NS NO ch NS bestånd får inte understiga 0,3 ha Naturreservat eller mr. där eknmisk kmpensatin utgått medräknas inte i NO eller NS bestånd Ersatta bitpskydd klassas sm övrig mark i skgsbruksplanen Samtliga eventuella nyckelbitper är målklassade sm NO eller NS Till varje NO ch NS mråde ska finnas utförlig beskrivning, mål ch åtgärd. På 5% av den friska ch fuktiga marken ska lövskgsbruk bedrivas Bestånd utvalda för lövskgsbruk markeras med FSC-Lövinriktning i beskrivningsklumnen. Planen ska redvisa registrerade kultur ch frnlämningar