Samverkansråd Locum AB

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(4) Samverkansråd Teknikenheten Samverkansråd Locum AB Tid & plats: kl Locum AB, Sjukhusbacken 14 Närvarande: Bengt Stenström HSO Kjell Björn HSO Anders Gustafson HSO Göran Gustafsson SRF Björne Karlsson SRF Britt-Marie Karlsson HSO/FEB Jaan Kaur DHR Anders Nordholm HSO Bo Rundelius HSO Kjell Sandström DHR Eva Söderbärj HSO/FUB Elisabet Åman LSF Thomas Ahlberg Locum (ordf.) Per Carlsson Locum (sekr.) Frånvarande: Ylva Kamperin, Locum. Samverkansrådsmötet genomfördes efter kallelse utsänd av Per Carlsson. Mötet öppnas Thomas Ahlberg hälsade nya och gamla medlemmar i samverkansrådet välkomna och gav en kort bakgrund till den form som Locums samverkansrådsmöten har haft. Formalia Presentationsrunda genomfördes. Bengt Stenström (Hjärnkraft), Kjell Björn (NHR) och Bo Rundelius (SSDF) är nya i rådet. Locum AB BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX INTERNET ORG.NR Box Sjukhusbacken 14 Växel Central Stockholm Stockholm Bolagets säte: Stockholm

2 LOCUM AB MINNESANTECKNINGAR 2(4) Samverkansråd Teknikenheten Val av vice ordförande Till vice ordförande i Locums samverkansråd valdes Bengt Stenström. Föregående minnesanteckningar Thomas Ahlberg gjorde en sammanfattande genomgång av senaste mötesprotokollet (protokoll 29). Han kommenterade bland annat förändringarna i Locums ledning och att den förestående flytten av kontoret eventuellt kommer att skjutas framåt i tiden på grund av en överklagad upphandling. Anders Gustafson undrade om det kommer att finns tillgång till defibrillatorer i Locums nya lokaler. Thomas Ahlberg svarade att det kommer att finnas likväl som det idag finns en utrustning i receptionen. Jaan Kaur frågade hur många våningsplan som Locum kommer att disponera. Thomas Ahlberg svarade att personalen kommer att fördelas på två våningsplan i det nya huset. Frågan om parkering för besökande och personal diskuterades. Ett fåtal parkeringsplatser kommer att finnas i huset. En parkeringsplats för funktionsnedsatt person med parkeringstillstånd kommer att anläggas i anslutning till huvudentrén. Anders Nordholm undrade varför dateringen av sidorna i mötesprotokollet inte är konsekvent. Per Carlsson menade att det kan bero på att mötesdatumet noteras men att själva protokollet skrivs vid annat tillfälle. Thomas Ahlberg förklarade att det finns en brist i mallarna som gör att datumet inte uppdateras automatiskt på alla sidor. Jaan Kaur undrade med anledning av att förkortningen FM (facility management) förekommit hur Locum förhåller sig till språklagen. Thomas Ahlberg menade att FM är ett begrepp som används allt flitigare inom fastighetsbranschen. Per Carlsson vidarebefordrar frågan till informationsavdelningen. Allmän information Per Carlsson förklarade gången för publicering av mötesprotokollen. Efter det att protokollet granskats av de personer som hållit en presentation på mötet skickas mötesanteckningarna ut till rådsmedlemmarna. Dessa får en vecka på sig att inkomma med synpunkter innan protokollet läggs ut i PDF-format på Locums hemsida Locums uppdrag Thomas Ahlberg beskrev hur Locums organisation är uppbyggd. Han gick vidare igenom Locums vision, affärsidé och kärnvärden. Ledningssystemet med dess riktlinjer presenterades också. (Se bilagor). Locums tillgänglighetsarbete (Eftersom Ylva Kamperin inte deltog på mötet och kunde redovisa sin punkt på dagordningen infogades denna i Per Carlssons dragning). Per Carlsson förklarade översiktligt hur Locums tillgänglighetsarbete har vuxit fram. Arbetet påbörjades 2005 då disciplinen byggdes upp genom att ta fram

3 LOCUM AB MINNESANTECKNINGAR 3(4) Samverkansråd Teknikenheten rutiner och verktyg för arbetet. Bland annat utvecklades en databas för att administrera inventeringsdata. Utöver att ha inventerat det egna fastighetsbeståndet har Locum fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-F) att inventera de verksamheter som landstinget har tecknat vårdvalsavtal med. Totalt har närmare 600 verksamheter besökts. Per visade bilder på diverse detaljlösningar för att undanröja enkelt avhjälpta hinder, till exempel kontrastmarkeringar, ledstänger och åtgärder på toaletter. En del fördjupade projekt har genomförts. Receptionsdiskar, sittmöbler och skyltning är några exempel. Mer än bara trösklar Elisabet Åman delade ut kopior av Landstingsstyrelsens förslag till samverkansmodell från 2007 och kommenterade delar av innehållet (se bilaga). Vidare presenterade hon landstingets program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning (se bilaga). Programmet gäller i fem år från och med 2011 och baseras på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tre målområden har valts ut: bemötande samt fysisk- och kommunikativ tillgänglighet. Varje mål har ett antal mätbara indikatorer knutna till sig. Dessa indikatorer ska redovisas av respektive bolag/förvaltning inom Stockholms läns landsting. Björne Karlsson undrade hur Locum kommer att arbeta med programmets mål och indikatorer. Jaan Kaur undrade vem som pekar ut riktningen för Locums tillgänglighetsarbete. Per Carlsson menade att tillgänglighetsarbetet behöver lyftas inom organisationen och han har haft ett inledande möte med fastighetsdirektören, Marie Boestad. Hon har informerat Locums ledningsgrupp om delaktighetsprogrammet. Per kommer därefter att bjuda in de som närmast berörs av programmet till ett möte för att fördela målen och dess indikatorer på lämpligt sätt. Vidare kommer en policy, alternativt ett mer långsiktigt program för Locums tillgänglighetsarbete att tas fram för att förtydliga att tillgänglighetsfrågan måste genomsyra hela verksamheten. Thomas Ahlberg påpekade att tillgänglighetsfrågan redan idag finns med i affärsplanen och avdelningarnas verksamhetsplaner. Till exempel utveckling av sjukhusen entréer, informationstavlor, fortsatt arbete med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder inom sjukhusen och i externa lokaler. Övriga frågor Björne Karlsson hade inkommit med en fråga angående hur Locum ska arbeta med Mer än bara trösklar. Svaret redovisas i punkten ovan.

4 LOCUM AB MINNESANTECKNINGAR 4(4) Samverkansråd Teknikenheten Kommande möten Tidpunkt för nästa möte är tisdagen den 29 mars. HSO önskar hålla ett förmöte med start kl till vilket SRF och DHR ansluter Det ordinarie mötet börjar kl och pågår fram till Mötet hålls i Locums möteslokal Marmorhallen. Thomas Ahlberg avslutade mötet. Noteringar förda av Per Carlsson. Delges: Närvarande och enligt sändlista.

5 Organisation

6 Miljö- & Teknikavdelning

7 Projektavdelning

8 Affärsområde Förvaltning

9 Affärsområde Tjänster

10 Fastighetsutveckling

11 Vision Vårdmiljöer för vård i världsklass

12 Affärsidé Locum förvaltar och utvecklar ändamålsenliga lokaler för vårdgivare i Stockholms län. Kompetens, hållbarhet och affärsmässighet präglar vårt arbete.

13 Kärnvärden Kompetens Hållbarhet Affärsmässighet

14 Policyer Kvalitetspolicy Teknikpolicy Arkitekturpolicy Kommunikationspolicy IT-policy Tillgänglighetspolicy

15 Locums ledningssystem

16 Riktlinjer Hissar Tillgänglighet Projekterande konsulter Vårdhygieniska aspekter vid om- och tillbyggnad Byggnadstekniskt brandskydd Brand och utrymningslarm Eltekniska system Skyltning Säkerhetsanläggningar

17 FÖRSLAG 2007:58 1 (6) LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut Modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet I ärendet föreslås en modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anta den modell för samverkan med handikapporganisationerna som redovisas i detta ärende att uppdra till förvaltningar och bolag inom Stockholms läns landsting att i samråd med länets handikapporganisationer utveckla former för samverkan med handikapporganisationerna enligt med detta ärende. De organisationer som avses är Handikapporganisationernas Samarbetsorgan i Stockholm (HSO), De handikappades rikförbund Stockholms läns distrikt (DHR) och SRF Stockholm och Gotlands län (SRF) att arvoderingen av ledamöter och ersättare i samverkansrådet sker i enlighet med förslag till beslut från arvodesberedningen som därefter fastställs av landstingsfullmäktige att modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer skall gälla från och med den 1 oktober 2007 och tills vidare. Parterna har möjlighet att påkalla förändringar av samverkansmodellen bland annat beroende på organisationsförändringar. Bilaga Modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer

18 FÖRSLAG 2007:58 2 LS Landstingets samverkansråd för handikapporganisationer är ett samarbetsorgan, knutet till landstingsstyrelsen, med uppgift att skapa dialog och samverkan i aktuella landstingsfrågor av övergripande karaktär. Sedan den 1 januari 2007 gäller en ny politisk organisation inom Stockholms läns landsting. För att kunna anpassa formerna för samverkan med handikapporganisationerna till den nya organisationen har en översyn av samverkansformerna gjorts. Den föreslagna modellen för samverkan redovisas i bilaga och föreslås gälla fr o m den 1 oktober 2007 och tills vidare. Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 8 augusti Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 21 augusti Ärendet och dess beredning Bitr. landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 29 juni 2007 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anta den modell för samverkan med handikapporganisationsorganisationerna som redovisas i detta tjänsteutlåtande, att uppdra till förvaltningar och bolag inom Stockholms läns landsting att i samråd med länets handikapporganisationer utveckla former för samverkan med handikapporganisationer enligt vad som sägs i detta tjänsteutlåtande. De organisationer som avses är: Handikapporganisationernas Samarbetsorgan i Stockholms läns (HSO), De handikappades riksförbund i Stockholms läns distrikt (DHR) och SRF Stockholms och Gotlands län (SRF), att arvodering av ledamöter och ersättare i samverkansrådet sker i enlighet med beslut som fattas av arvodesberedningen, att modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer gäller från och med den 1 oktober 2007 och tills vidare. Parterna har under löpande period möjlighet att påkalla förändringar av samverkansmodellen bland annat beroende på organisationsförändringar.

19 FÖRSLAG 2007:58 3 LS Bilaga Modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och handikapporganisationerna i Stockholms län Samverkan med landstingsstyrelsen Olika former av kontakt och dialog mellan landstingets politiska företrädare och länets handikapporganisationer är värdefulla för båda parter. För den mera formella samverkan mellan de politiska företrädarna och handikapporganisationerna inrättas inom landstingsstyrelsens ram ett samverkansråd. Ledamöter till rådet utses av handikapporganisationerna i länet samt landstingsstyrelsen enligt följande: HSO utser 5 ledamöter (2 ersättare), DHR 1 ledamot (1 ersättare) och SRF 1 ledamot (1 ersättare). Landstingsstyrelsen utser inom sig 7 ledamöter. Ordförande i rådet utses av landstinget. Vice ordförande utses av handikapporganisationerna. Samverkansrådet sammanträder regelbundet, i princip månadsvis. Handlingar och protokoll/minnesanteckningar skickas ut till alla ledamöter och ersättare i rådet. Samverkansrådets huvuduppgifter är: Informationsutbyte, dialog och samverkan i aktuella landstingsfrågor av övergripande karaktär och som inte behandlats i andra samverkansorgan mellan landstinget och handikapporganisationerna. Principiella frågor om beredning och uppföljning av landstingets handikapprogram Principiella frågor om bidrag till handikapporganisationerna Frågor att behandla inom denna ram kan väckas av såväl landstingets som handikapporganisationernas representanter. Bidragen till länets handikapporganisationer bereds i ett särskilt organ direkt underställt landstingsstyrelsen. I detta företräds landstingsstyrelsen av 3 ledamöter, HSO nominerar 3 ledamöter, DHR 1 ledamot och SRF 1 ledamot. Landstingsstyrelsen utser samtliga ledamöter. Ordförande i bidragsgruppen utses av landstinget. Samverkan med landstingets förvaltningar och bolag, grundmodell Samverkan mellan handikapporganisationerna och landstingets verksamheter sker i råd inom respektive förvaltning eller bolag. Handikapporganisa-

20 FÖRSLAG 2007:58 4 LS tionerna på länsnivå (HSO, DHR och SRF) utser sina företrädare. Respektive förvaltning/bolag företräds av sin tjänstemannaledning. Om inte annat överenskommes ska samverkansråd finnas inom förvaltningarna för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, färdtjänstnämnden, kulturnämnden och regionplane- och trafiknämnden samt inom SLAB, WÅAB och LOCUM AB. Företrädarna för handikapporganisationerna och för förvaltningarna/bolagen kan, om man är ense, välja annan form för samverkan än just samverkansråd. Handikapporganisationerna ska också kunna erbjudas möjligheter att följa vårdproduktionen inom akutsjukhusen och Stockholms läns sjukvårdsområde. Sammansättning Till varje råd utser HSO 5 ledamöter (2 ersättare), DHR 1 ledamot (1 ersättare) och SRF 1 ledamot (1 ersättare). Ledamöterna företräder HSO, DHR resp SRF i all formell samverkan som rör handikappfrågor. I samverkansråden företräds förvaltningen/bolaget av dess tjänstemannaledning samt av sakkunniga, som efter behov kallas till rådet. Uppgifter För landstinget innebär samverkan att den särskilda sakkunskap, som finns inom handikapporganisationerna, ska användas i planeringen och utvecklingen av verksamheten. I samverkansrådet ska landstinget informera om och löpande samverka i aktuella frågor. Frågor kan väckas av såväl förvaltning/bolag/ledning som handikapporganisationer. Detta skall ske i ett så tidigt skede som möjligt i beredningsprocessen. Handikapporganisationernas representanter ges möjlighet att ta initiativ till samverkan, delta i utredningar eller arbetsgrupper som väsentligen påverkar förhållanden för de grupper av funktionshindrade som organisationerna företräder. Väsentligt är att handikapporganisationernas representanter kan medverka i arbetet med att bereda frågor som berör de funktionshindrades livssituation. Därför ska handikapporganisationerna informeras före starten av arbetet med utredningar, rapporter o dyl. De ska även ges möjligheter att påverka formuleringar av frågeställningar. Funktionshinder-/patient-/brukarperspektivet ska på ett tydligt sätt finnas med. Hur detta skett ska klart framgå i slutdokumentationen. I ärenden, som senare ska behandlas politiskt, ska handikapporganisationernas synpunkter skriftligt och i sin helhet bifogas beslutsunderlaget.

21 FÖRSLAG 2007:58 5 LS Kunskapen om hur olika funktionsnedsättningar påverkar den enskildes vardag kan på det sättet långsiktigt förstärkas inom landstingets verksamheter. Former Föredragningslistor med tillhörande handlingar till nämnd-/styrelsemöten ska via mail eller post sändas till företrädarna för handikapporganisationerna samtidigt som till de förtroendevalda. Detta även om rådet inte sammanträder i anslutning till nämndens/styrelsens sammanträde. Därutöver skall handlingarna i elektronisk form skickas till HSO:s, DHR:s och SRF:s kanslier. Samverkansråden träffas minst 4 ggr/år. Råden inom landstingsstyrelsens och HSN:s förvaltning liksom inom färdtjänstförvaltningen ska dock träffas oftare, då verksamheternas karaktär motiverar mera kontinuerliga kontakter. Särskilda arbetsgrupper Vid större principfrågor/-ärenden kan särskilda arbetsgrupper komma att utses, där det ingår sakkunniga från handikapprörelsen. Initiativ till att inrätta sådana grupper kan tas av bägge parter. Beroende på fråga kan grupperna arbeta över en längre eller kortare tidsperiod. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning skall finnas ett centralt samverkansråd enligt grundmodellen. Hälso- och sjukvården är landstingets mest omfattande verksamhet. Det är därför naturligt att det förutom en central nämnd finns ett antal beredningar. Deras uppgifter och organisation skiftar över tid. Samverkansformerna måste anpassas efter dessa förändringar. Det väsentliga är att handikapporganisationernas kompetens i ett så tidigt skede som möjligt tas tillvara i beredningsarbetet. För att samverkansmålet ( 8 HSL) skall nås är det viktigt att det finns en löpande kontakt med ansvariga i dessa beredningsorgan, vare sig de är förtroendemanna- eller tjänstemannaorgan. Hur detta bäst skall utformas bör lösas i HSN:s samverkansråd. Väsentligt är att handikapporganisationernas representanter kan medverka i arbetet med att bereda frågor som berör de funktionshindrades livssituation. Därför ska handikapporganisationerna informeras före starten av arbetet med utredningar, rapporter o dyl. De ska även ges möjligheter att påverka formuleringar av frågeställningar. Funktionshinder-/patient-/brukarperspektivet ska på ett tydligt sätt finnas med. Hur detta skett ska klart framgå i slutdokumentationen.

22 FÖRSLAG 2007:58 6 LS Ersättningar Sammanträdesarvoden Sammanträdesersättning till handikapporganisationernas företrädare i samverkansråden (ledamöter och ersättare) eller utskott ur dessa utgår med samma belopp som till förtroendevalda i nämnd/styrelse. Endast sammanträde vid vilka protokoll eller minnesanteckningar förs berättigar till ersättning. Ersättning till sakkunnig Timersättning utgår med 175 kr/tim, dock högst 800 kr/dag. Beloppet räknas årligen upp med prisbasbeloppet. Utgångspunkt är januari Bidrag till organisationerna För kostnader, som handikapporganisationerna har för kansliresurser med mera för att fullgöra uppdraget enligt samverkansmodellen utbetalas ett årligt belopp till länsorganisationerna. Beloppet räknas årligen upp med index, knutet till förändringen i konsumentprisindex, KPI. Utgångspunkt är 2007 års värde i januari: kr till HSO, kr till DHR och kr till SRF. Varaktighet Denna modell för samverkan mellan Stockholms läns landsting och länets handikapporganisationer gäller från och med tills vidare. Parterna har under löpande period möjlighet att påkalla förändringar av samverkansmodellen bland annat beroende på organisationsförändringar.

23 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

24

25 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Mål 1. Bemötande Mål 2. Kommunikativ tillgänglighet Mål 3. Fysisk tillgänglighet 3

26 Vision Alla människor har möjlighet till full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Stockholms läns landstings verksamhet, information och offentliga lokaler är tillgängliga för alla oavsett fysiska, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Landstinget anställer personer med funktionsnedsättningar. Bakgrund FN har utarbetat en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1. Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde 2. 4

27 FN-konventionens allmänna principer 3 Konventionens principer är följande: Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende. Icke-diskriminering. Fullständigt och faktiskt deltagande i samhället. Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten. Lika möjligheter. Tillgänglighet. Jämställdhet mellan kvinnor och män. Respekt för den fortlöpande utvecklingen av för mågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionshindrade barns rätt att bevara sin identitet. Sveriges riksdag och regering har antagit FN-konventionen och skriver på sin hemsida: Inriktningen för det handikappolitiska arbetet ska vara att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, stärka arbetet med att förebygga och bekämpa diskrimine ring och genom olika individuellt anpassade stödinsatser ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. 4 Med ovan som bakgrund och utgångspunkt har detta program utarbetats där mångfald, bemötande, kognitiv/ kommunikativ och fysisk tillgänglighet samt delaktighet är ledorden. Tillgänglighet är en fråga om mänskliga rättigheter. Många berörs, 20 procent 5 har en funktionsnedsättning. Denna syns i vissa fall, medan den i andra fall är osynlig. Syfte Syftet med detta program är att identifiera och undanröja specifika hinder för personer med funktionsnedsättning. Alla ska kunna ta del av Stockholms läns landstings tjänster, service och verksamhet. Programmet syftar också till att Stockholms läns landsting anställer fler personer med funktionsnedsättning. Ansvar och uppföljning Programmet är ett styrdokument och ett stöd för alla landstingets förvaltningar och bolag samt för de verksamheter, som Stockholms läns landsting har avtal med. Dokumentet är en utveckling av tidigare program. Det är fastställt av landstingsfullmäktige och gäller under åren För att det ska kunna genomföras fullt ut måste varje medarbetare i landstinget och i de verksamheter, som landstinget har avtal med, på ett medvetet och insiktsfullt sätt göra sin del. Ansvaret för dess fullföljande åvilar varje nämnd och styrelse. Kostnaderna för genomförandet ska inrymmas inom den ordinarie verksamheten. Varje förvaltning/bolag ska tillämpa de delar av programmet som är adekvata för deras verksamhet. Utifrån målen och indikatorerna ska verksamhetsanpassade lokala handlingsplaner utformas med mätbara mål och ansvarig utförare. Resultaten ska redovisas årligen. Arbetet ska ske i samverkan med berörda intresseorganisationer och andra samarbetspartners. För kopplingen till barn-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiven hänvisas till landstingets policyer och handlings planer inom dessa områden. Omvänt gäller också. Andra policyer ska ta hänsyn till funktionsnedsättningsperspektivet. Det är en självklarhet att landstinget uppfyller lagkraven. Detta program vill förmedla en inriktning hur arbetet därutöver ska utvecklas. 5

28 Mål 1. Bemötande 6

29 Vision Landstingets medarbetare och medarbetarna hos de verksamheter, som landstinget har avtal med, bemöter alla på ett respektfullt, serviceinriktat och professionellt sätt oavsett individuella olikheter. Mål Varje år ökar kunskapen hos landstingets medarbetare och hos medarbetarna vid de verksamheter som lands tinget har avtal med, om situationen för personer med funktionsnedsättningar. Med denna ökade kunskap ökar också viljan att anställa personer med funktions nedsättning. Detta mål leder därför till att Stockholms läns landsting anställer fler personer med funktions nedsättning. Vi når målet genom att: 1. Varje förvaltning/bolag årligen vidtar tre åtgärder, som ökar medvetenheten och kunskapen hos med arbetare, entreprenörer och allmänhet om situationen för personer med funktionsnedsättning. 2. Beställare och upphandlare för in ett avsnitt om bemötande i alla beställningar, upphandlingar och avtal, där det är tillämpligt. Med krav på uppföljning och möjlig het till ekonomisk reglering, där överenskommelser inte har fullföljts. 3. Förvaltningar och bolag anställer personer med funktions nedsättning. Indikatorer Varje år skall förvaltningar och bolag redovisa: 1. Vilka åtgärder, som vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet samt visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal som innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar som gjorts avseende bemötandet samt om ekonomiska regleringar har genomförts. 3. Vilka åtgärder som vidtagits för att personer med funktions nedsättning ska kunna anställas samt om personer med funktionsnedsättning har anställts under året. 7

30 Mål 2. Kommunikativ tillgänglighet 8

31 Vision Personer med funktionsnedsättning lever oberoende och deltar fullt ut på livets alla områden. Var och en har tillgång till och förstår den information man har behov av och har möjligheter att kommunicera på sina villkor. Mål Informationen och dialogen om de tjänster och den service landstinget erbjuder är tillgänglig och användbar på ett sådant sätt att var och en kan ta del av den och meddela sig på sina villkor. Varje medborgare ska kunna påverka och delta i den demokratiska processen. Vi når målet genom att: 1. Varje förvaltning/bolag årligen vidtar tre åtgärder, som ökar den kommunikativa tillgängligheten. 2. Beställare och upphandlare för in ett avsnitt om den kommunikativa tillgängligheten i alla beställningar, upp handlingar och avtal, där det är tillämpligt. Med krav på uppföljning och möjlighet till ekonomisk reglering, där överenskommelser inte har fullföljts. Indikatorer Varje år skall förvaltningar och bolag redovisa: 1. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka den kommunika tiva tillgängligheten samt visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal, som innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet samt hur många uppföljningar som gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet samt om ekonomiska regleringar genomförts. 3. Att personer med funktionsnedsättning upplever att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. 4. Att personer med funktionsnedsättning upplever att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen inklusive de allmänna valen har ökat. 9

32 Mål 3. Fysisk tillgänglighet 10

33 Vision Personer med funktionsnedsättning lever oberoende och deltar fullt ut på livets alla områden. De har full tillgång till den fysiska miljön och till de transporter som de har behov av samt till alla verksamheter och tjänster som landstinget och dess entreprenörer erbjuder. Mål Den fysiska tillgängligheten utvecklas varje år så att möjligheten att ta del av landstingets tjänster och verksamheter ökar för alla. Vi når målet genom att: 1. Beställare och upphandlare för in ett avsnitt om den fysiska tillgängligheten i beställningar, upphandlingar och avtal, där det är tillämpligt. Med krav på upp följning och möjlighet till ekonomisk reglering, där överenskommelser inte har fullföljts. 2. Förvaltningar och bolag samarbetar med andra samhällsaktörer så att den fysiska tillgängligheten ökar för hela tjänstens genomförande Förvaltningar och bolag tar bort fysiska hinder så att alla även personer med funktionsnedsättning har möjlighet att arbeta i landstingets lokaler. Indikatorer Varje år skall förvaltningar och bolag redovisa: 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal som innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar som gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar genomförts. 2. Om samverkan med andra samhällsaktörer har ökat. 3. Om fysiska hinder eliminerats så att personal med funktions nedsättning har kunnat anställas. 11

34 Definitioner och begreppsförklaringar Funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning innefattar personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. 7 Kognitiv Betyder intellektuell, kunskapsmässig. 8 Kognition Kommunikativ Tillgänglighet Kognition handlar om de processer, som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Ordet kognition syftar på förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. 9 Med kommunikativ menas att ta emot och dela med sig av information på ett sådant sätt att givaren och mottagaren kan ta in innebörden av budskapet på sina villkor. Jfr latinska ordet communicare = göra gemensam, dela med sig, förena, göra delaktig. Begreppet tillgänglighet kan delas in i fyra delar; information, kommunikation, den fysiska miljön och verksamheten. I Handisams riktlinjer 10 används begreppet tillgänglighet som ett samlat begrepp för både tillgänglig och användbar. Referensdokument Enkelt avhjälpt, Strategi för genomförandet av tillgänglighetsmålen i nationella handlingsplanen för handikappolitiken FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Prop 2008/09:28, Ds 2008:23 Nationella handikapplanen, prop 1999/2000:79 Riktlinjer för tillgänglighet Riv Hindren, Handisam

35 Tabell med kopplingen mellan FN-konventionen och detta program Artikel i FN-konventionen om rättigheter för Bemötande Kommunikativ Fysisk Behandlas ej personer med funktionsnedsättning tillgänglighet explicit i detta program 1 4 Syfte, definitioner och allmänna åtaganden x x x 5 Jämlikhet och icke-diskriminering x x x 6 Kvinnor med funktionsnedsättning x x x 7 Barn med funktionsnedsättning x x x 8 Medvetandegöra x 9 Tillgänglighet x x x 10 Rätten till liv x 11 Risksituationer x 12 Likhet inför lagen x 13 Tillgång till rättssystemet x 14 Frihet och personlig säkerhet x 15 Rätt att inte utsättas för tortyr x 16 rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp x 17 Skydd för den personliga integriteten x 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap x 19 Rätt att leva självständigt och delta i samhället x x x 20 Personlig rörlighet x x x 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information x 22 Respekt för privatlivet x 23 Respekt för hem och familj x 24 Utbildning x x x 25 Hälsa x x x 26 Habilitering och rehabilitering x x x 27 Arbete och sysselsättning x x x 28 tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet x 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet x x x 30 deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott x x x 31 Statistik och information x internationellt samarbete och Kommittén för rättigheter x Konventionsstatskonferens och slutbestämmelser x 13

36 1 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av generalförsamlingen den 13 dec Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige konventionen och den 4 dec 2008 ratificerades den. Konventionen har i nov 2008 undertecknats av 136 länder. Prop 2008/09:28 (Ds 2008:23) 2 Artikel 1 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 3 Artikel 3 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4 Från Regeringens hemsida om handikappolitiken Folkhälsoinstitutets rapport Onödig ohälsa, sid Exempel: SL behöver ha kontakt med kommunala organ så att hela resan med kollektivtrafiken blir möjlig att genomföra. 7 Artikel 1 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 8 Svenska Akademiens ordlista 9 Hjälpmedelsinstitutets broschyr Kognition, best nr Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren, Handisam

37

38 Brandreality oktober Illustrationer: Lars Rehnberg/Stockholm Illustration Denna broschyr och en lättläst version finns på och går att beställa via e-post: Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Box 22550, Stockholm ,