Eketorp den levande borgen! Nya kulturhistoriska ingångar till arkeologisk och antikvarisk praktik.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eketorp den levande borgen! Nya kulturhistoriska ingångar till arkeologisk och antikvarisk praktik."

Transkript

1 Elin Engström Forskarseminarium 14 maj 2014 Institutionen för arkeologi och antikens kultur Eketorps borg Eketorp den levande borgen! Nya kulturhistoriska ingångar till arkeologisk och antikvarisk praktik. Mitt avhandlingsprojekt, som påbörjades våren 2010, behandlar Eketorps borg på Södra Öland. Genom Uppsala universitet genomfördes omfattande utgrävningar mellan på Eketorp efter initiativ av den då nyligen pensionerade Mårten Stenberger ( ). Vid grävningens elva säsonger medverkade ett stort antal studenter från både Uppsala och resten av landet, likväl som utländska studenter. Projektet var uttalat tvärvetenskapligt och grävningen följdes också av studieresor och exkursioner i omgivningen. Dessa sociala dimensioner av grävningen var medvetna val och kanske också ett av Stenbergers viktigaste syften med projektet fattades beslut om utgrävningsplatsen skulle återuppbyggas och rekonstrueras på ursprunglig plats. Därmed utgör Eketorp en av de första fullskaliga rekonstruktionerna i Sverige. Rekonstruktionsprojektet, med den omgivande muren och ett flertal hus innanför utfördes av Riksantikvarieämbetet och finansierades bland annat av arbetsmarknadsstyrelsen öppnade ett museum i Riksantikvarieämbetes regi. Idag ansvarar Kalmar Läns museum för museiverksamheten och Eketorp är fortfarande ett av Ölands mest välbesökta turistmål. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Eketorp som arkeologisk och antikvarisk plats formar och omformar föreställningar om maskuliniteter. Den fasta utgångspunkten är platsen Eketorps borg och dess användning utifrån ett långt tidsperspektiv, från 300-talet e.kr till idag. Samspelet mellan den arkeologiska utgrävningen och dess tolkningar, de senare rekonstruktionerna och dagens museum är fokus för undersökningen. Till viss del kan just platsens egen historia beskrivas som en färd mellan vetenskapliga fält och kulturarvsinstitutioner. Ett av avhandlingens syften blir därigenom också att följa denna färd, men med en blick fast riktad mot hur denna står i relation till konstruktioner av kön och genus. En studie av kulturarvsplatsen Eketorps borg rymmer därmed en mängd olika perspektiv och de vetenskapliga fälten arkeologi, arkeologihistoria, kulturarvsforskning och museivetenskap. I avhandlingen beskriver jag denna rörelse genom att arbeta kulturhistoriskt. Det kulturhistoriska perspektivet skall inte missuppfattas som en anslutning till den tidiga kulturhistoriska arkeologin, eller ett normativt antropologiskt kulturbegrepp. En kulturhistorisk studie av kulturarvsplatsen Eketorps borg är istället kopplat till den nya kulturhistorien, vilken snarare kan betecknas som ett intresse för kulturteori. I centrum befinner sig intresset för meningsproduktion genom analyser av social praktik (se t.ex. Hunt 1989, Burke 2004; Ekström 2009). För min avhandling betyder det en undersökning av hur föreställningar om kön och specifikt maskuliniteter på Eketorps borg skapas och återskapas genom arkeologisk och antikvarisk praktik. Genom den nya kulturhistoriens fokus på 1

2 skapandet av mening genom sociala praktiker snarare än materialets inre innebörd ligger perspektivet nära genusforskningens tvärvetenskapliga karaktär, där utgångspunkten kring meningsskapande ofta bestämmer både metod och material. Utgångspunkten i social praktik i vid bemärkelse innebär också att material som kan kopplas till arkeologisk och antikvarisk praktik på Eketorp analyseras i bred kronologisk mening. Därför är också källmaterialet av skiftande karaktär och innefattar både analyser av grävningens arkeologiska resultat, likväl som det omfattande arkivmaterial som skildrar det praktiska arbetet med arkeologisk utgrävning och skapandet av efterföljande rekonstruktion och museum. Slutligen studeras genom etnografiska fältarbeten hur dessa föreställningar om forntida maskuliniteter gestaltas, ifrågasätts och omformuleras av besökare och personal på dagens museum. Avhandlingens tvärvetenskapliga form och tydliga genusteoretiska angreppssätt syftar därmed till att undersöka hur metodiska och teoretiska val likväl som sociala dimensioner inom arkeologisk och antikvarisk praktik påverkar tolkningar och gestaltning av förhistoriska genusrelationer. Avhandlingen ledsagas av tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka föreställningar om forntida och samtida genusrelationer gestaltas på Eketorp idag genom rumsliga och sociala praktiker? På vilket sätt står skapandet av Eketorp som kulturarvsplats genom antikvarisk och arkeologisk praktik i relation till föreställningar om forntida och samtida genusrelationer? På vilket sätt samspelar begreppskonstruktioner med normativa strukturer inom vetenskaplig praktik och hur påverkar detta de arkeologiska och antikvariska tolkningarna av Eketorp? Konsekvenserna av att en bred genusvetenskaplig kritik har utförts genom att främst utforska kvinnor och kvinnlighet tycks ha gjort män osynliga som genusvetenskapliga studieobjekt, eller oförmögna att uppfattas som bärare av genus. Detta har under senare år uppmärksammats och studier av maskuliniteter inom det arkeologiska fältet har ökat (se diskussion i t.ex. Alberti 2006; Skogstrand 2010). En gemensam utgångspunkt kan skönjas: en genusforskning med ensidigt fokus på kvinnor riskerar att betrakta män som genuslösa schabloner, men också osynliggöra de strukturer som riskerar att bevara dessa schabloner som norm. Genusforskningens ensidiga fokus på kvinnor har alltså i det närmaste lett till konsekvensen att inte ens androcentrisk forskning kan sägas handla om män i det förflutna (Skogstrand 2010). Snarare är det beskrivningar av en normativ maskulinitet, vilket i det närmaste står som osynlig norm för mänskligheten i stort (Alberti 2006:403). Vidare, och i detta sammanhang mycket viktigt, är att denna osynliga norm också innefattar en blind fläck för den arkeologiska vetenskapens androcentriska drag (Caesar 1999). Att arbeta kulturhistoriskt i relation till ett maskulinitetsperspektiv innebär alltså för mig att också synliggöra den vetenskapliga praktikens inneboende normativa strukturer (t.ex. Haraway 1988, Engelstad 2007; Wylie 2007). Avhandlingens empiriska kapitel centreras kring tre teman: rumslighet, sociala praktiker och begreppens betydelse. De tematiska ingångarna fungerar som stödjande ramverk och lyfter frågor såsom hur olika rumsligheter konstrueras och upprätthålls genom arkeologisk och antikvarisk praktik? Vilka konnotationer möjliggörs av rumsliga strukturer och hur samspelar dessa med föreställningar om kön? Vilka sociala praktiker kan skönjas på Eketorp under forntid och samtid och på vilket sätt speglar dessa genus och kön? Vilka begrepp är tongivande i analyser och beskrivningar Eketorps forntid och samtid och på vilket sätt bidrar dessa till uppfattningar om maskuliniteter? 2

3 Avhandlingen följer en omvänd kronologisk struktur där analysen i kapitel 2 tar sin startpunkt i dagens kulturarvsplats, för att i efterföljande kapitel 3 diskutera hur den arkeologiska och antikvariska praktiken skapat Eketorp som kulturarvsplats. Slutligen analyseras i kapitel 4 hur Eketorp skapats som arkeologisk text. Kapitel 5 undersöker sedan möjligheterna för en arkeologisk analys som kombinerar slutsatserna från föregående empiriska kapitel. Gemensamt för alla kapitel är de tre tematiska ingångarna: rumslighet, sociala praktiker och begreppens betydelse för tolkningarna. Under seminariet presenteras utkast till kapitel 3 och 4. Med hjälp av arkivmaterial kring Eketorpsprojektet undersöker jag i kapitel 3 den arkeologiska och antikvariska praktik som skapart Eketorps borg som kulturarvsplats. Kapitel 4 har istället sin utgångspunkt i tolkningarna av Eketorps borg och där undersöker jag hur Eketorp skapats som arkeologisk text. Under seminariet kommer jag också kortfattat presentera riktningen i kapitel 5 och hur avhandlingens tvärvetenskapliga angreppssätt bidragit till nya arkeologiska tolkningar. Välkomna! Elin Engström Eketorp som arkiv, hösten Alberti, B Archaeology, Men and masculinities. Handbook of gender in Archaeology. Sarah Milledge Nelson (red.) Lanham, MD. s Burke, Peter What is Cultural History? Oxford: Polity Press. Ekström, A Representation och materialitet: introduktioner till kulturhistorien. Nora: Nya Doxa. Engelstad, Ericka Much more than gender. Archaeological method and theory vol. 14: Haraway, Donna Situated knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies. 14:3, pp Hunt, Lynn (Ed.) The New Cultural History. Berkeley & Los Angeles: University of California Press. Skogstrand, Lisbeth Is Androcentric archaeology really about men? Archaeologies: Journal of the World archaeological congress. Wylie, Alison Doing archaeology as a feminist: introduction. Archaeological method and theory vol. 14: Caesar, Camilla Urmannen den osynliga normen. Maskulinitetsforskning inom arkeologin. I: Han, hon, den, det: Att integrera genus och kön i arkeologi. Caesar, C., et. al. (red). Stockholm. s

4 Disposition 1 Inledning I inledningskapitlet presenteras avhandlingens övergripande syfte, att undersöka hur Eketorp som arkeologisk och antikvarisk plats formar och omformar föreställningar om maskuliniteter, och huvudsakliga frågeställningar: Vilka föreställningar om forntida och samtida genusrelationer gestaltas på Eketorp idag genom rumsliga och sociala praktiker? På vilket sätt står skapandet av Eketorp som kulturarvsplats genom antikvarisk och arkeologisk praktik i relation till föreställningar om forntida och samtida genusrelationer? På vilket sätt samspelar begreppskonstruktioner med normativa strukturer inom vetenskaplig praktik och hur påverkar detta de arkeologiska och antikvariska tolkningarna av Eketorp? Vidare presenteras i inledningskapitlet avhandlingens teoretiska ramverk, där en positionering inom genus- queer- och maskulinitetsforskningen inom arkeologin presenteras relation till den nya kulturhistorien. Avhandlingens empiriska material och metod presenteras i relation till kapitlens tre delstudier, etnografiska fältstudier, arkivstudier och textanalys och dess relation till att arbeta kulturhistoriskt. Slutligen presenteras avhandlingens struktur, där avhandlingen följer en omvänd kronologisk struktur. 2 Eketorp som antikvarisk praktik I kapitel två undersöks hur föreställningar om maskuliniteter gestaltas, tolkas och omtolkas på Eketorp idag. Med hjälp av etnografiska observationer och intervjuer med besökare och personal är en viktig frågeställning på vilket sätt tolkningar av förhistoriska genusrelationer samspelar med samtida uppfattningar om detsamma. I kapitlet analyseras hur Eketorp kan betraktas som gestaltande rum. Vilka konnotationer är förknippade med platsens rumslighet? Vilken betydelse har de rekonstruerade miljöerna för en förståelse av dess historia? Hur samspelar Eketorps olika miljöer, rekonstruktioner, museum och entréområde med varandra för att skapa ett besöksmål? Vidare fokuserar analysen i kapitlet på de sociala praktiker som sker på Eketorp idag. Eketorps förflutna förmedlas genom museets pedagogik, där prova-på-aktiviteter och museipedagoger iklädda historiska kläder har en central roll. På vilket sätt fungerar denna rollspelets praktik även som en genusskapande praktik? Vilka förhistoriska handlingar gestaltas genom olika aktiviteter idag och hur påverkar dessa föreställningar om genusrelationer i det förflutna? Slutligen analyseras utställningsrum, guideturer och övrig textbaserad förmedling på Eketorp. Fokus ligger här på att förstå vilka tolkningsmöjligheter denna typ av historisk förmedling presenterar och hur växelverkan mellan det förflutna och samtiden gestaltas igenom text. 3 Eketorp som antikvarisk plats (bifogat) I kapitel tre undersöks hur Eketorp formades till en arkeologisk och antikvarisk plats. Vilka var aktörerna inom projektet och vilken betydelse får deras relationer för platsens formande? Vilka genusrelationer kommer till uttryck i skapandet av Eketorp som arkeologiskt och antikvariskt rum? På en generell nivå handlar detta om att utforska vilka sociala relationer som påverkar och uttrycks i de praktiker som skapar vetenskap och kunskap. Eller annorlunda uttryckt, på vilket sätt gestaltningen av Eketorp som kulturarvsplats genom arkeologisk och antikvarisk praktik vävs samman med föreställningar av identiteter. Att undersöka på vilket sätt föreställningar av maskuliniteter är synligt i dessa gestaltningar är en del av denna generella analysnivå. 4

5 Kapitlet inleds med att en analys av publicerade skrifter från Eketorpsundersökningen och Eketorp Rediviva. Därefter följer en metoddiskussion kring att arbeta med det jag kallar en arkeologisk metod i arkivet. Slutligen närmar jag mig kapitlets frågeställningar genom att undersöka på vilket sätt sociala relationer inom den arkeologiska och antikvariska praktiken på Eketorp kommer till uttryck i arkivmaterialet. 4 Eketorp som arkeologisk text (bifogat) I kapitel fyra undersöker jag hur de arkeologiska tolkningarna av Eketorps järnålder och medeltid vuxit fram. Förändras tolkningarna över tid eller har författarna olika uppfattningar om hur det arkeologiska materialet skall tolkas? Kapitlets utgångspunkt är därmed att undersöka formandet av Eketorp som arkeologisk text. Tre teman präglar analysen i kapitlet. Hur de arkeologiska tolkningarna innefattar rumsliga dimensioner. På vilket sätt ställs de arkeologiska tolkningarna av Eketorp i relation till platsens rumslighet? På vilket sätt används materiell kultur inom de arkeologiska tolkningarna av Eketorp? Hur speglas sociala relationer och maktpraktiker i dessa tolkningar? Vilka begrepp präglar de arkeologiska tolkningarna kring Eketorps järnålder och medeltid? Hur påverkar dessa begreppskonstruktioner de tolkningar av praktiker och sociala relationer som finns representerade i litteraturen kring Eketorp? Hur förhåller sig dessa perspektiv till genusaspekter och specifikt till föreställningar av maskuliniteter? Centralt i kapitlet är dock på vilket sätt de framväxande arkeologiska tolkningarna påverkas av de sociala relationer som präglar Eketorpsprojektet. 5 Eketorp som arkeologisk tolkning Det avslutande kapitlet sammanför de perspektiv och slutsatser som förts fram i de empiriska analyserna. Tematiskt diskuteras hur föreställningar om forntida och samtida maskuliniteter gestaltas genom rumslighet, sociala praktiker och begreppskonstruktioner inom arkeologisk och antikvarisk praktik. Centralt i kapitlet är också hur avhandlingens tvärvetenskapliga angreppssätt också givit upphov till nya arkeologiska tolkningsmöjligheter. 5

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Det sitter inte i väggarna!

Det sitter inte i väggarna! Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Konferens om arkeologiska metoder...metodkonferens? Metodkonferenser en flashback 1976: Arkeologisk undersökning målsättning och planering (Göteborg) 1977: Boplatsundersökningar

Läs mer

Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp Social Work Ma, Ethnicity, Gender and Power 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Moa Lorentzon. Skogens historiska lämningar kontra/visavi arkeologisk identitet och praktik

Moa Lorentzon. Skogens historiska lämningar kontra/visavi arkeologisk identitet och praktik Moa Lorentzon Skogens historiska lämningar kontra/visavi arkeologisk identitet och praktik Vad är egentligen problemet? [Skogsbrukets lämningar] är ofta svårdaterbara och ingen karteringsmetod finns att

Läs mer

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113 CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113 Kursansvarig: Dalunde Undervisande lärare: Dalunde och Michell Zethson tildadalunde@gmail.com michell.zethson@konstfack.se Kursbeskrivning: I denna kurs kommer

Läs mer

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik 1971 1991 Jonas Anshelm, Martin Hultman & Ann-Sofie Kall Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet Varför är 1970 och 80 talens

Läs mer

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete Att vetenskapa Att vetenskapliggöra hur? Att systematiskt studera världen utifrån empiriska data Generalisera, klassificera, diskriminera Testa, pröva, ifrågasätta Förmedla, granska Upprepa Skapandet av

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav och med

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

The Swedish system of Contract Archaeology

The Swedish system of Contract Archaeology The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; . " y '. /''''' o - -"t' ..' , ;;.", -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o.

ARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; .  y '. /''''' o - -t' ..' , ;;., -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o. ARKEOLOGI I NORR 2 1989, ;;.", -: - o..' /''''' o - -"t'.. ' o,, o...,.....,. " y... -... '. l." Z... Z O VJ Z -. < VJ ej O O o::; < -, - -,. o UMEA UNIVERSITET ARKEOLOGI I NORR 2 1989 UMEÅ UNIVERSITET

Läs mer

KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2018 Beslutad av styrelsen 2017-12-07 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Projektbeskrivning/Kapitelstruktur inför slutseminarium

Projektbeskrivning/Kapitelstruktur inför slutseminarium PM Projektbeskrivning/Kapitelstruktur inför slutseminarium 2016-04-13 Avhandlingens preliminära titel: Brukade bilder. Om de sydskandinaviska hällbildernas betydelse och brukande efter bronsålderns slut

Läs mer

Socialt arbete AV, Klass, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Klass, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Klass, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp Social Work Ma, Class, Ethnicity, Gender and Power 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Reserapport CIDOC konferens Kreta The provenance of knowledge

Reserapport CIDOC konferens Kreta The provenance of knowledge Stadsmuseet Samlingsenheten Reserapport Sida 1 (6) 2018-12-10 Jag deltog i CIDOC:s årliga konferens som 2018 hölls i Heraklion på Kreta och pågick från lördagen 29 september till fredagen 5 oktober. Själv

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1566-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Arkeologi inriktning: Antikens kultur och samhällsliv inriktning: Arkeologi inriktning: Laborativ arkeologi

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:3 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:3 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:3 2009 Respektabla små familjer Sofia Kling, Vi våga ej helt leva: barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen, Reports from the Demographic

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

GET SQUEERED!!! En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med: foto: Gabriel Flores Jair

GET SQUEERED!!! En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med:  foto: Gabriel Flores Jair GET SQUEERED!!! foto: Gabriel Flores Jair En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med: info@potatopotato.se www.potatopotato.se We are born naked, the rest is drag Drag ett kroppsligt sätt att

Läs mer

Maskulinitetsstudier + queerstudier=sant?

Maskulinitetsstudier + queerstudier=sant? Recensioner Maskulinitetsstudier + queerstudier=sant? Herz, Marcus & Johansson, Thomas Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender. Malmö: Liber 2011 (173 sidor) KRITISKA MASKULINITETSSTUDIER HAR under

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift

Läs mer

Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp

Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp Gender Studies BA (A), Feminist Theory and Intersectional Power Analysis A2, 15 credits Allmänna

Läs mer

Deltagande observation, en metod där närhet och distans blir centralt.

Deltagande observation, en metod där närhet och distans blir centralt. Hej! Detta är en text som jag skrev under min första tid i fält som examinationsuppgift i forskarutbildningskursen klassrumsobservation då jag brottades med frågor som gällde etik, deltagande och distans.

Läs mer

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Anneli Sundqvist, Mittuniversitetet 2010-10-21 Arkivinformation lagrad information som uppstår i, för och genom en organisations verksamhet eller

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER HI1850 Guidekunskap, 60 högskolepoäng Guide studies, 60 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för historiska studier 2014-10-06

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

38 Nya avhandlingar. som är intresserade av trädgård, trädgårdshistoria och handelsträdgårdar. Inger Strömberg, Lund

38 Nya avhandlingar. som är intresserade av trädgård, trädgårdshistoria och handelsträdgårdar. Inger Strömberg, Lund 38 Nya avhandlingar av de väderutsatta byggnaderna med smala detaljer av trä och tunt glas. I kapitel 12 Sortiment, redovisas många exempel på vad som odlades och hur odlingen blev allt mer specialiserad.

Läs mer

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS 1 (6) SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Sport Managementprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Läs mer

Problemformulering och disposition

Problemformulering och disposition Problemformulering och disposition Styrmedel PROBLEM PROBLEM- FORMULERING R&SJ 2014: 196: En bra problemformulering är ett styrmedel som hjälper skribenten att genom hela uppsatsen hålla kvar fokus på

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning 2016-12-12 1 (7) Uppdragsarkeologi Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning Denna handledning om populärvetenskaplig sammanfattning utgör ett komplement till Riksantikvarieämbetets vägledning

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Becoming by Recalling

Becoming by Recalling ACSIS C/O KONSTHALLEN PASSAGEN LINKÖPING Becoming by Recalling ETT SEMINARIUM OM ALTERNATIVA SPELPLATSER FÖR KONST OCH KULTURARV Becoming by Recalling Den 23 maj öppnar utställningen Becoming by Recalling

Läs mer

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra

Läs mer

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER HI1855 Guidekunskap, 60 högskolepoäng Guide studies, 60 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för historiska studier 2016-04-08

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2017 Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1594- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Historia History Ämnet historia innefattar det systematiska studiet av det förflutna. Historiker studerar alla

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Källor i historieundervisningen, en lathund

Källor i historieundervisningen, en lathund Karlstads universitet 2015-09- 16 Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Genushistorikernas utmaningar

Genushistorikernas utmaningar Genushistorikernas utmaningar K a r i n H a s s a n Ja n s s o n Min utgångspunkt för dessa personliga reflektioner är de frågor vi fick när vi bjöds in som gäster till seminarieserien Genushistoriens

Läs mer

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press. Every utopia is a fiction, with necessary flaws that prevent it from ever becoming real. I have not met a utopia I would even want to live in. H O W T O B U I L D A G E N C Y I N T H E F A C E O F U N

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

Studiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2

Studiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2 Studiehandledning Studiehandledning Denna studiehandledning är avsedd som stöd för cirkelledare eller de som vill anordna studiecirklar på egen hand. Den riktar sig också till grupper, exempelvis hembygdsföreningar,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Arkeolog för en dag c/o Djurgården

Arkeolog för en dag c/o Djurgården 4/28/2015 Jakten på den försvunna staden - Historiska IN ENGLISH ANPASSA WEBBKARTA A TILL Ö OM WEBBPLATSEN Sök HEM BESÖK MUSEET SKOLA UTSTÄLLNINGAR HISTORIA WEBB TV PRESS KONTAKT Hem > Tidigare utställningar

Läs mer

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE? HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE? FRITIDSHEMMENS RIKSKONFERENS 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP Uppdraget

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson

VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson Vad betyder historia? Ordet härstammar från grekiskan ἱστορία (historía), att lära av undersökningen ἱστορέω (historéo), att undersöka, att observera,

Läs mer

utanför den kropp som jag känner till.

utanför den kropp som jag känner till. 121 utanför den kropp som jag känner till. ett samtal om arbetet bakom föreställningen mit. Rosalind Goldberg Genom att rekonstruera upplevelsen av kropp belyser koreo - grafen vad för kroppsfunktioner

Läs mer

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Spelar ditt kön roll i livets spel? Spelar ditt kön roll i livets spel? Hur ser dagens ungdomar på frågor rörande genus och jämställdhet? Vad innebär det för dem? I vilken utsträckning reflekterar de över dessa frågor? Här får du chansen

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv 180 hp

Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv 180 hp HUMANISTISKA FAKULTETEN INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER Utbildningsplan för Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv 180 hp H1GUI Guide: experiences, communication, cultural heritage Grundnivå/first

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1605- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Konstvetenskap Art History Konstvetenskap handlar om bildkonst men även om byggnader och bebyggelsemiljö, design

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER SOM DRIVKRAFT FOR DEN ENTREPRENORIELLA PROCESSEN Ahmad Ahmadi Innehållsförteckning Dell 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 9 1.1 Introduktion 9 1.2. Bakgrund och problemformulering

Läs mer

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer