Projektbeskrivning/Kapitelstruktur inför slutseminarium

Transkript

1 PM Projektbeskrivning/Kapitelstruktur inför slutseminarium Avhandlingens preliminära titel: Brukade bilder. Om de sydskandinaviska hällbildernas betydelse och brukande efter bronsålderns slut Per Nilsson Kap 1. Inledning Den sydskandinaviska hällbildstraditionens kronologiska ramar sätts idag till ca 1700/ f Kr, med en begränsad fortsättning under äldre delen av förromersk järnålder i vissa områden (fram till ca 300/200 f Kr). Hällbildstraditionens kronologiska avgränsning sammanfaller därmed i huvudsak med dateringen av den nordiska bronsåldern och hällbilderna har kommit att förstås och tolkas som ett bronsåldersfenomen. Genom att hällbildsforskningen varit inriktad på hällbildernas tillkomstfas har vår förståelse för hur de kan ha brukats och tolkats inom andra kronologiska och kulturella kontexter hittills varit begränsad. När traditionen att hugga in bilder i berg upphörde i övergången mellan bronsåldern och den äldsta järnåldern fanns dock spåren av denna tradition fortfarande kvar i form av tiotusentals inhuggna bilder på berghällar, klippor och block. Men hur uppfattade och tolkade människor dessa bilder och platser efter att traditionen att hugga in bilder i berg hade upphört? Var de fortfarande betydelsebärande, brukades de i någon form eller hade de helt enkelt glömts bort? Syfte, frågeställningar och målsättning Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att fördjupa förståelsen kring de sydskandinaviska hällbildernas fortsatta bruk efter att traditionen att hugga in figurativa bilder hade upphört. De huvudfrågeställningar jag arbetar med är: - Vilka materiella spår kan knytas till ett fortsatt bruk av hällbilderna och hur kan dessa upptäckas och identifieras? - Hur kan dessa spår tolkas och kontextualiseras? - Hur har arkeologins eget bruk av hällbilderna bidragit till att senare perioders bruk av hällbilderna tidigare inte har studerats? Målsättningen med mitt avhandlingsarbete är att bidra till en breddning av hällbildsforskningen där senare perioders tolkningar och bruk ses som en essentiell och integrerad del av forskningen kring södra Skandinaviens hällbilder.

2 Kap 2. Teoretiska utgångspunkter Kapitlet utgörs av en diskussion kring de teoretiska ingångar jag valt ut som verktyg för att kunna analysera mitt källmaterial. Diskussionen tar sin utgångspunkt i de omfattande arkeologiska diskussioner som sedan början av 1990-talet har förts kring människors bruk och återbruk av äldre platser i landskapet. Dessa diskussioner utgör i sig en underavdelning till en mer övergripande arkeologisk och antropologisk diskussion kring tidsuppfattning, minne och identitet. Under senare år har denna tematik även kommit att få stort utrymme inom den arkeologidebatt som relaterar till begrepp som posthumanism, symmetrisk arkeologi och frågor kring mänsklig och ickemänsklig agens. Inom hällbildsforskningen har dock frågor kring tidsaspekter framför allt förts i relation till upprättandet av typologier och kronologier. Då friliggande hällbilder i de flesta fall är svåra att ge en närmare datering har en stor del av forskningen ägnats åt att på olika sätt söka datera bilderna, genom naturvetenskapliga och/eller komparativa metoder. I kapitlet diskuterar jag hur detta bidragit till ett fokus på frågor som rör hällbildernas tillkomsttid, något som i sin bidragit till att forskningen om hällbilderna kommit att föras inom ramen för ett bronsåldersnarrativ. För att söka förklara på vilket sätt detta sker, och vilken effekt det får, använder jag mig av analogier från den arkeologiska fältpraktiken. I kapitlet för jag även en kritisk diskussion kring arkeologins och kulturmiljövårdens mångåriga bruk av hällbilder och visar att detta i vissa fall har påverkat möjligheten att studera vilka aktiviteter som kan ha försiggått vid och kring hällbilderna. Kap 3. Metodik och avgränsningar Jag har valt ut tre hällbildsområden i södra Skandinavien för närmare analys: Östergötland, Bohuslän/Østfold (inklusive Värmland/Dalsland) och Bornholm. Jag har valt dessa områden av två orsaker, dels för att de är representativa för den sydskandinaviska hällbildstraditionen, dels för att det har utförts ett flertal arkeologiska undersökningar vid hällbildslokaler i dessa områden. Ett urval av undersökta hällbildslokaler från andra områden i södra Skandinavien tas också upp som jämförelsematerial och jag gör en internationell utblick för att kunna sätta in diskussionen om senare perioders bruk av hällbilder i ett större arkeologiskt perspektiv. Varje delområde presenteras och diskuteras var för sig, men en mer detaljerad beskrivning av de hällbildslokaler som ingår i studien återfinns som bilaga i slutet av avhandlingen. För materialgenomgången har jag utöver litteraturstudier använt mig av analogt och digitalt arkivoch rapportmaterial i huvudsak från: Östergötlands museum, Arkeologerna i Linköping (f d RAÄ UV Öst), Stadsmuseet i Norrköping, Stadsarkivet i Norrköping, ATA/Samla, SHFA (Svenskt HällristningsForskningsArkiv), Göteborgs stadsmuseum, Bohusläns museum och Bornholms museum m fl. Jag har i stor utsträckning även använt mig av FMIS/Fornsök och i mindre grad av de norska och danska motsvarigheterna, Kulturminnesøk/Askeladden och Fund og fortidsminder (Jag kommer att göra mindre kompletterande arkivstudier, främst vad gäller det västsvenska materialet). Traditionen att hugga in figurativa hällbilder upphörde inte samtidigt i hela södra Skandinavien, varför avhandlingens bakre kronologiska gräns kommer att variera något mellan de regioner som ingår i studien. I östra och sydöstra Skandinavien upphörde den

3 figurativa hällbildstraditionen troligen senast i övergången mellan bronsålder och äldre järnålder medan det på västkusten, i Østfold och på Bornholm fanns en viss fortsättning även under förromersk järnålder. Den främre kronologiska avgränsningen är satt till slutet av förhistorisk tid, även om vissa exempel från medeltid och historisk tid också kommer att tas upp till diskussion. Kap 4. Forskningshistorik och positionering I min avhandling söker jag svara på frågan om de sydskandinaviska hällbildernas kan ha fyllt en funktion även efter att traditionen att hugga in nya bilder hade upphört. Eftersom en diskussion kring senare perioders möjliga bruk av hällbilderna sällan har uppmärksammats har det inte varit möjligt att ge en mer traditionell forskningshistorisk bakgrund till avhandlingsämnets uppkomst och utveckling över tid. Men det är ändå av central betydelse att se tillbaka på hällbildsforskningens historik och utveckling för att kunna nå en förståelse av hur denna forskningslucka har uppstått. Avsikten med kapitlet är att positionera mitt ämne inom ramen för hällbildsforskningen och visa hur hällbildsforskningens frågeställningar formulerats inom ramen för ett övergripande bronsåldersnarrativ där frågor kring senare perioders tolkningar och bruk av hällbilderna inte haft en naturlig plats. Den forskningshistoriska översikten är uppdelad i två delar: i den första delen följer jag hur frågan om hällbildernas ålder har diskuterats från de äldsta skriftliga uppteckningarna under 1600-talet fram till idag. Vidare ger jag exempel på figurativa hällbilder som huggits in efter bronsålderns slut och jag tar även upp frågan om skålgroparnas datering och ger exempel på hur de har tolkats och brukats i historisk tid. Ett särskilt fokus ägnas också åt de lokaler där runinskrifter huggits in på hällbildslokaler. Avslutningsvis lyfter jag fram hur man inom arkeologin har diskuterat om spår av bronsålderns religion kan ha levt kvar under yngre perioder. I den andra delen gör jag en kortare sammanfattning av de utgrävningar som utförts vid hällbilder i södra Skandinavien och jag för även en inledande diskussion kring dessa utgrävningar. Att jag valt att dela upp historiken under just dessa två rubriker beror på att de är de forskningsfält inom vilka frågan om hällbildernas möjliga senare betydelser hittills har tagits upp. Kap 5. Källmaterial presentation och analys I avhandlingen har tre hällbildsområden i södra Skandinavien valts ut för närmare analys: Östergötland, Bohuslän/Østfold (inklusive Värmland/Dalsland) och Bornholm, men jag lyfter även fram exempel från andra områden i regionen. Huvuddelen av mitt källmaterial utgörs av de fynd och anläggningar som framkommit vid arkeologiska utgrävningar av hällbilder i de tre utvalda områdena. I redovisningen av materialet gör jag en detaljerad genomgång av de arkeologiska utgrävningar som gjorts vid hällbilder i de olika delområdena. För Bohuslän och Östergötlands del, där det utförts flest utgrävningar, har jag valt ut tre platser inom varje delområde för specifika fallstudier. Jag har även valt ut några lokaler där jag för en diskussion

4 kring möjliga relationer mellan hällbilder och andra förhistoriska lämningar (ovan mark) som t ex gravar/gravfält, skärvstenshögar och boplatser. Jag ger även exempel på hur frågan om senare perioders bruk av hällbilder har diskuterats i ett internationellt perspektiv (dessa två avsnitt är ej medskickade till seminariet). Kap 6. Resultat och diskussion utgångspunkter (ej färdigskrivet) Med utgångspunkt i mina frågeställningar diskuterar jag i detta kapitel resultaten från analysen av mitt källmaterial. Jag för även en kritisk diskussion kring vilka delar av detta material som är möjliga att tolka som spår av ett fortsatt eller återupptaget bruk av hällbilderna. Genom att jämföra resultaten från de olika regioner som ingår i studien visar jag att det går att urskilja likheter och skillnader i källmaterialet, såväl geografiskt som över tid och jag lyfter fram under vilka tidsperioder och i vilka sammanhang det är möjligt att tala om ett fortsatt och/eller återupptaget bruk av hällbilder. I det medskickade manuset berörs framför allt utgrävningar från Västsverige och Östergötland. De lokaler där jag studerar relationer mellan hällbilder och andra typer av lämningar (ovan mark) är inte färdigskrivet och ingår därför inte i denna diskussion. Avslutningsvis ger jag exempel på hur jag menar att det går att diskutera senare perioders bruk av hällbilder inom ramen för en kronologisk och social kontext som inte tar sin utgångspunkt i ett bronsåldersnarrativ. Här återknyter jag till avhandlingens teoretiska utgångspunkter och frågor kring återbruk/historiebruk och tidsaspekter inom arkeologisk forskning. Men jag visar att det också är möjligt att utveckla och fördjupa dessa perspektiv genom att inkludera de senaste årens intensiva diskussioner kring det arkeologiska källmaterialets ontologiska karaktär. Här förs även en kritisk diskussion kring begreppet återbruk och jag prövar här att istället utgå från begreppet brukningstid (ett begrepp som jag ännu inte arbetat in i övriga delar av avhandlingen). Min poäng är att söka visa på fördelen i ett forskningsperspektiv där hällbildernas varaktighet över tid står i fokus.

5 Innehållsförteckning Kap 1. Inledning - Syfte, frågeställningar och målsättning Kap 2. Teoretiska utgångspunkter - Tid och temporalitet inom arkeologin - Tidsaspekter inom den sydskandinaviska hällbildsforskningen - Till hvilken tid och hvilket folk böra de Svenska Hällristningarne hänföras? Kap 3. Metodik och avgränsningar Kap 4. Forskningshistorik och positionering - Hällbildernas datering o De äldsta källorna o Hällbilder i Rannsakningar o Upplysningens syn på hällbilder o Ett forskningsfält formeras hällbilderna blir ett bronsåldersfenomen o Objektiva dateringsmetoder? o Hällbilder från järnåldern o Runinskrifter på hällbildslokaler o Skålgroparnas datering och tolkning o Hällbildernas efterliv i mytologi, religion och folklivskultur o Diskussion - Arkeologiska undersökningar vid hällbildslokaler o De äldsta undersökningarna o Hällbildsundersökningar i modern tid o Utgrävningar vid skålgropslokaler o Hällbilder i undersökta gravar o Diskussion o Ett fortsatt eller återupptaget bruk av hällbilderna?

6 Kap 5. Källmaterial Kap 5.1 Östergötland Hällbilderna i Linköpingsområdet - Arkeologiska undersökningar vid hällbilder i Linköpingsområdet Hällbilderna vid Hästholmen - Hällbilderna Hällbilderna i Norrköpingsområdet - Hällbildslandskapet - Inventeringar efter hällbilder i Norrköpingsområdet översikt - Utgrävningar vid hällbilder i Norrköpingsområdet - Nordéns undersökningar vid hällbildslokaler - Undersökningar i modern tid - Borgs socken - Östra Eneby (ÖE) Fallstudier - Fallstudie 1, Herrebro, Borg Fallstudie 2, Himmelstalund - Fallstudie 3, Fiskebygravfältet Kap 5.1 Internationell utblick (flyttas ev till Kap 6). EJ MEDSKICKAT Kap 5.2 Bohuslän och övriga Västsverige Arkeologiska undersökningar vid hällbilder i Bohuslän och övriga Västsverige talet

7 - Forsknings- och exploateringsarkeologi i och kring världsarvsområdet i Tanum - Hällbildsundersökningar i övriga delar av Västsverige Fallstudier Fallstudie 1, Svarteborg 116 Monumentet Fallstudie 2, Tanumshede Fallstudie 3. Tossene - Fyndmaterialet och dateringar av platsen Hällbildslandskapet i Västsverige under järnåldern EJ MEDSKICKAT - Förhållandet mellan hälbilder, järnåldersgravar och bosättningar Kap 5.3 Østfold - Utgrävningar vid hällbilder i Østfold Kap 5.4 Bornholm - Utgrävningar vid hällbilder på Bornholm - Kap 6. Resultat och diskussion Kap 7. Summary Referenser Bilagor - Presentation och tabellsammaställningar över utgrävda och analyserade hällbildslokaler som ingår i undersökningens tre delområden (ej medskickat)