Høgskolen i Ålesund. Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

Transkript

1 Høgskolen i Ålesund Revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie

2 FORORD Komiteen for revidering av akkreditering av bachelorgradsstudium i sykepleie, Høgskolen i Ålesund, legger med dette fram sin rapport. Komiteen har foretatt sine vurderinger ut fra kriteriene i 10 i UFDs forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003, 3.1 og 3.2 i NOKUTs forskift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 og UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli Komiteen har samtidig vektlagt indikatorer på resultatkvalitet i vurderingen. Komiteen har videre etterkommet kravet i komiteens mandat om at komiteens rapport skal inneholde forslag til videre utvikling av studietilbudet ved institusjonen. Som et ledd i komitéarbeidet var komiteen på besøk hos institusjonen 28. april Komiteen takker institusjonen for imøtekommenhet og tilbakemeldinger på spørsmål og problemstillinger som har dukket opp under arbeidets gang. Komiteens innstilling er enstemmig. Borås, Umeå, Bergen, Oslo, 30. august 2005 Kerstin Segesten Professor Högskolan i Borås Komiteens leder Astrid Norberg Professor Umeå universitet Lin Stokke Bachelorgradsstudent Høgskolen i Bergen Anton Havnes Førsteamanuensis Høgskolen i Oslo 2

3 TU1.UT TUBAKGRUNN TU2.UT TUPROFIL TU3.UT TU4.UT TUINTERNASJONALISERINGUT... TU5.UT TUHVORDAN TU6.UT TUSTUDIETILBUDETS Innholdsfortegnelse TUFORORDUT... 2 OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGENUT... 5 TU1.1.UT TUBakgrunnUT... 5 TU1.2.UT TUKort beskrivelse av institusjonenut... 5 TU1.3.UT TUGrunnlaget for vurderingenut... 5 TU1.4.UT TUOrganiseringen av rapportenut... 6 OG VISJON FOR STUDIETILBUDETUT... 8 TU2.1.UT TUStudietilbudets profilut... 8 TU2.1.1.UT TUBeskrivelseUT... 8 TU2.1.2.UT TUVurderingUT... 8 TU2.2.UT TUInstitusjonens visjoner for studietilbudetut... 9 TU2.2.1.UT TUBeskrivelseUT... 9 TU2.2.2.UT TUVurderingUT... 9 TUHVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFTUT TU3.1.UT TUStudieplanenUT TU3.1.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.1.2.UT TUVurderingerUT TU3.1.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.2.UT TUFaglig personale og fagmiljøut TU3.2.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.2.2.UT TUVurderingUT TU3.2.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.3.UT TUInfrastrukturUT TU3.3.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.3.2.UT TUVurderingUT TU3.3.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.4.UT TUKvalitetssikringUT TU3.4.1.UT TUBeskrivelseUT TU3.4.2.UT TUVurderingUT TU3.4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU3.5.UT TUBachelorgradsreglementUT TU3.5.1.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU4.1.UT TUBeskrivelseUT TU4.2.UT TUVurderingerUT TU4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLANUT TU5.1.UT TUBeskrivelseUT TU5.2.UT TUVurderingerUT TU5.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut RESULTATKVALITETUT TU6.1.UT TUKandidatenes tilfredshetut

4 TU7.UT TUHELHETLIG TU8.UT TUKONKLUSJONUT TU9.UT TUANBEFALINGER TU6.2.UT TUStudentenes tilfredshetut TU6.2.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.2.2.UT TUVurderingUT TU6.2.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU6.3.UT TUArbeidsgiveres tilfredshetut TU6.3.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.3.2.UT TUVurderingUT TU6.3.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut TU6.4.UT TUGjennomstrømming og eksamenskaraktererut TU6.4.1.UT TUBeskrivelseUT TU6.4.2.UT TUVurderingUT TU6.4.3.UT TUKonklusjon og anbefalingut VURDERINGUT FOR VIDERE UTVIKLINGUT TU10.UT TUVEDLEGGUT TU10.1.UT TUKomiteens mandatut TU10.2.UT TUProgram for institusjonsbesøketut TU10.3.UT TUListe over dokumentasjon benyttet i revideringenut

5 TP PT Av PT Målet 1. BAKGRUNN OG GRUNNLAGET FOR VURDERINGEN 1.1. Bakgrunn NOKUTs styre vedtok 17. juni 2004 å iverksette en revidering av alle akkrediterte bachelorgradsstudier (grunnutdanninger) og mastergradsstudier i sykepleie / 1 sykepleievitenskap.tp for revideringen av de akkrediterte sykepleieutdanningene var å kontrollere at studietilbudene tilfredsstilte gjeldende standarder og kriterier, samt å bidra til å utvikle kvaliteten i studietilbudene Kort beskrivelse av institusjonen Høgskolen i Ålesund er en statlig høgskole med utdanning innen marine og maritime fag, forskjellige ingeniørutdanninger, samt helsefag. Samtlige studenter er samlet i en nybygget, tiltalende og meget formålstjenlig høgskole. Innen helsefag finnes sykepleierutdanning og et antall videreutdanninger for sykepleiere. Totalt har høgskolen 1330 ordinære studenter og ca 140 ansatte. Til sykepleierutdanningen tas det opp 123 studenter årlig Grunnlaget for vurderingen Et viktig grunnlag for vurderingen var institusjonens egen selvevaluering med tilhørende vedlegg. NOKUT sendte 15. oktober 2004 ut mal for denne selvevalueringen. Frist for innsending av selvevaluering med ulike vedlegg som faktaark, profilundersøkelse og kompetansebeskrivelser var 15. februar I tidsrommet november 2004 januar 2005 gjennomførte SINTEF Helse en spørreundersøkelse av kandidatene fra 2003 og 2004 ved det aktuelle studietilbudet. Resultatet fra spørreundersøkelsen ble overlevert NOKUT 10. februar Resultatet ble oversendt institusjonen i forkant av institusjonsbesøket. Videre har NOKUT lagt til rette noe materiale for komiteen fra Database for høyere utdanning (DBH) og Samordna opptak (SO) som grunnlag for vurderingene. Det formelle vurderingsgrunnlaget til komiteen er: Lov om universiteter og høgskoler av 12. mai 1995 / Lov om private høyskoler (privathøyskoleloven) av 11. juli 1988 Utdannings- og forskningsdepartementets forskrift om akkreditering, evaluering og godkjenning etter lov om universiteter og høgskoler og lov om private høyskoler av 2. januar 2003 NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai 2003 UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 Institusjonen ble besøkt av den sakkyndige komiteen 28. april Til sammen møtte komiteen 25 personer under institusjonsbesøket. Institusjonsbesøket inkluderte møter med 1 kapasitetsmessige årsaker ble påbyggingsstudier innenfor sykepleie (for eksempel jordmorutdanning), desentraliserte studietilbud, deltidsstudier og doktorgradsutdanninger utelatt fra revideringen. 5

6 rektor, leder ved enheten hvor studietilbudet tilbys, studenttillitsvalgt, FoU-ansvarlig, faglig / vitenskaplig personale, samt studenter. I tillegg møtte komiteen praksisveiledere ved høgskolen, kontaktsykepleiere fra praksisfeltet, samt arbeidsgivere til nyutdannede kandidater. Det fullstendige programmet for institusjonsbesøket finnes i kapittel For å forberede institusjonsbesøket hadde saksbehandler i NOKUT et formøte med institusjonen 3. desember Komiteen har hatt møter i forkant av og i forbindelse med institusjonsbesøket. Som et ledd i kvalitetssikringen av rapporten fikk institusjonen 15. juni 2005 tilsendt et arbeidsdokument til uttalelse om faktiske feil og misforståelser. 22. juni 2005 fikk komiteen tilbakemelding på arbeidsdokumentet, og har på bakgrunn av dette gjort noen mindre justeringer Organiseringen av rapporten Rapporten består av ti deler totalt. Del 1 er denne innledningen. Del 2-7 inneholder de sakkyndiges vurderinger samlet ordnet slik: Rapportens del 2 tar for seg profil og visjon for studietilbudet. I denne delen vil det bli gitt en kort beskrivelse vedrørende enkelte punkter som i hovedsak er hentet fra institusjons selvevaluering med vedlegg. Det vil også bli gitt en kort vurdering fra komiteens side. De enkelte avsnitt i del 3-6 er gitt en tredelt disposisjon med beskrivelse, kommentarer og konklusjon med anbefalinger for videre utvikling. Beskrivelsene er i hovedsak hentet fra institusjonens selvevaluering samt informasjon fremkommet under institusjonsbesøket. Vurderingene i del 3 ser på NOKUTs kriterier for bachelorgradsstudier fra NOKUTs forskrift om kriterier for akkreditering av institusjoner og standarder og kriterier for akkreditering av studietilbud i norsk høgre utdanning av 5. mai og 3.2. Del 4 ser på de aspekter ved internasjonalisering som er etterspurt i mal for selvevaluering. Del 5 ser på om aspekter vedrørende UFDs rammeplan for sykepleierutdanning av 1. juli 2004 er oppfylt. Del 6 ser på ulike indikatorer på resultatkvalitet. o Del 6.1. Kandidatenes tilfredshet tar utgangspunkt i funnene fra undersøkelsen som SINTEF Helse har gjort på vegne av NOKUT. o Del 6.2. Studentenes tilfredshet o Del 6.3. Arbeidsgivernes tilfredshet tar utgangspunkt i samtaler med grupper under institusjonsbesøket. o Del 6.4. Gjennomstrømming og eksamensresultater tar utgangspunkt i statistisk materiale etterspurt på et faktaark i forbindelse med institusjonens selvevaluering. Rapportens del 7 gir i tråd med komiteens mandat en helhetlig vurdering av studietilbudet. 6

7 Konklusjonen finnes i rapportens del 8. En samlet fremstilling av komiteens anbefalinger for institusjonens videre utvikling er gitt i rapportens del 9. I tillegg er enkelte utvalgte vedlegg å finne i rapportens del 10. 7

8 2. PROFIL OG VISJON FOR STUDIETILBUDET 2.1. Studietilbudets profil Beskrivelse Studieutbudet har idag ingen särskild profil. Dock finns planer på att centrera egen forsknings- och utvecklingsverksamhet kring brukarinformation, närstående, brukarsamverkan, kommunikation och kvalitetssäkring av tjänster. Man planerar också ett mer utvecklat samarbete med informations- och kommunikationsteknologiämnena som finns vid högskolan. Högskolan menar att tudenterna bör välja studieutbudet eftersom man har en fin studentmiljö och god genomströmning. Varje år har tydligt ämnesfokus och teori och praktik hänger väl samman. Man har god samverkan med hälso- och sjukvården i närområdet och ingår i internationella nätverk Vurdering Profilbeskrivningen är allmän och skiljer sig knappast från den som finns vid alla högskolor. 8

9 2.2. Institusjonens visjoner for studietilbudet Beskrivelse Studieutbudets vision är att utbilda kompetenta sjuksköterskor. Man vill skapa en bättre helhet i studiemiljön, utveckla nya undervisningsmetoder för bland annat att lära etisk reflektion och utveckla kunnandet kring datorbaserade hjälpmedel i vården. Inom fem år skall man ha uppfyllt kravet om 20 % lärarpersonal i förstestilling samt en professor. Man har också planer på att utöka samverkan med andra delar av högskolan kring datorsimulering. Största utmaningarna är ett utökat FoU-samarbete med hälso- och sjukvården och att få ekonomiska medel för den utveckling som behövs Vurdering Kommittén upplever inte att visionerna är speciellt visionära. Snarare speglar de en självklar utveckling vid alla sjuksköterskeprogram. Dock är idéerna kring datorsimulering intressanta och dessa uppmuntras. Ambitionen att ha nått NOKUTs kompetensmål inom fem år är inte tillräcklig och knappast realistisk. 9

10 3. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER STANDARDER OG KRITERIER I NOKUTs FORSKRIFT 3.1. Studieplanen Beskrivelse Studieplanen är välskriven, följer ramplanen till stora delar och har de bilagor som förväntas. Naturvetenskapliga och medicinska ämnen liksom beteende- och samhällsvetenskap finns med i förväntad omfattning. Fellesdelen genomförs utan samläsning. Närmaste utbildning är studiet till bioingenjör men man har inte hittat några samläsningsmöjligheter med detta program. Dock sker visst lärarutbyte. Pensum är omfattande och helt på norska Vurderinger Det är kommitténs uppfattning at studieplanen är i god ordning och svarar väl mot vad man kan förvänta sig av en yrkesutbildning. Däremot saknas till stora delar sådant som kännetecknar en akademisk utbildning ledande till en bachelorgrad. Litteraturen består i stort av läroböcker. Doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar saknas. Den internationella kunskapsmängd som finns inom området används inte. Det mesta verkar tillrättalagt på gruppnivå och studentens eget kunskapssökande tycks inte ges något större utrymme. Studiet verkar också sakna en genomtänkt teoretisk grund. Den eklektiska bild som beskrivs riskerar att upplevas förvirrande mer än klargörande. Studenterna bekräftar också den bild av vidaregående skole och inte högskola som kommittén fått. Enligt både studenter och praxisvägledare splittras praxisstudierna ofta av uppgifter som åläggs studenterna och som inte är direkt relaterade till det praxisfält som just nu är aktuellt. Studenternas avslutande uppsatser har karaktären av skoluppsatser och fyller inte de krav som ställs på akademiska arbeten Konklusjon og anbefaling För att bli godkänt som ett bachelor-program måste utbildningen lyftas till ett akademiskt studium. Ämnet sykepleie måste diskuteras i kollegiet utifrån ontologiska grunder och ur kunskapsperspektiv och en bas förankras i litteraturen. Innehållet i studiet bör baseras på aktuell forskning i högre utsträckning. Studenterna måste ges möjlighet att söka kunskap utifrån egna frågeställningar i större utsträckning. Visst pensum bör vara från engelskspråkiga och övriga nordiska länder för att vidga vyerna och träna studenten att ta till sig engelskspråkig litteratur. Kraven på studenternas avslutande examensarbeten måste skärpas. 10

11 3.2. Faglig personale og fagmiljø Beskrivelse Inom studiet arbetar en förstelektor, tolv högskolelektorer och åtta högskolelärare. De allra flesta har någon form av pedagogisk utbildning. De täcker en bred variation av kompetens inom sykepleie. Undervisningen täcks i lämplig grad av de fast anställda. Ved institusjonsbesøket hadde rundt 4 % av de tilsatte ved studietilbudet förstestillingskompetanse. Två högskolelektorer är inne i doktorgradsstudier och två till tre høgskolelektorer beräknas kunna ansöka om uppgradering till förstelektor inom den närmaste framtiden. Två högskolelektorer avgår med pension under den närmaste tiden och nyrekryteringar är planerade; en professor och en högskolelektor. Den kompetensutvecklingsplan som fastlagts sträcker sig till 2010 då man beräknar ha 30 % lärare i förstestilling. Finansieringen av denna utveckling är i dagsläget endast delvis ordnad. Ett fåtal lärare arbetar med FoU-arbeten inriktade mot ämnesområdet. Flera är eller har varit, involverade i pedagogisk utveckling inom sykepleiestudiet. Efter kommitténs besök disputerade en högskolelektor för dr.polit.-grad. Derav har rundt 8 % av de tilsatte ved studietilbudet förstestillingskompetanse. Efter kommitténs besök har ytterligare en lärare nått mastergrad och en har lämnat in sin masteruppsats för bedömning. Två lärare söker också uppgradering till förstelektor Vurdering Avdelningen har en klar brist på lärare med högre kompetens. Detta medför att studiet i alltför liten grad fyller kraven som ställs för bachelorgrad. Man saknar också personer som kan leda den fagliga utvecklingen och vara ett stöd för lärarna. Den kompetensutvecklingsplan som föreligger utvecklar kompetensen i en alltför långsam takt Konklusjon og anbefaling Kommittén anser att kompetenshöjning bland lärare måste ske i betydligt högre takt och då framför allt när det gäller förstestillinger. Samarbete med något universitet eller mellan flera högskolor och nyrekrytering på internationell nivå kan vara möjliga vägar att gå. En professor II som vägleder lärargruppen i ämnesutveckling och i FoU-projekt skulle säkert också kunna förstärka. Möjligheterna att använda den vetenskapliga kompetensen som finns på högskolan i stort bör undersökas ytterligare. Modern teknologi bör kunna stödja samverkan även med kompetenta personer långt borta. 11

12 3.3. Infrastruktur Beskrivelse Studiet har trivsamma och ändamålsenliga lokaler tillsammans med övriga högskolan. Samlokaliseringen framhålls som en viktig händelse för studiet och ger möjlighet till en studentmiljö och till god biblioteks- och IKT-service. Biblioteket har generösa öppettider och ett gott utbud av vetenskapliga tidskrifter. Studiet är väl försett med övningslaboratorier och modern utrustning Vurdering Kommittén finner en god infrastruktur Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att tillägga. 12

13 3.4. Kvalitetssikring Beskrivelse Studenternas synpunkter på studiet inhämtas i mitten av varje termin och i slutet av utbildningen. Man är nu i slutet av en revidering av fagplanen. Man har regelbundna möten med ledning, studieansvariga och studentrepresentanter. Man har regelbundna lärarmöten och uppföljning av praxisstudierna. Praxisvägledare saknar oftast utbildning för sitt uppdrag, trots att sådan utbildning erbjuds, och tycks inte heller få det stöd från lärarna som de kan behöva. Studenterna anser kvalitetssystemet otillfredsställande. De får kursevalueringar i slutet av en föreläsning när alla vill gå hem. Vissa synpunkter förs fram genom klassrepresentanterna. Brister finns i återkopplingen till studenterna. Man vet inte om det har hjälpt att klaga. Mötet med lärarna ger intryck av att man arbetar mycket med procedurfrågor och mindre med utveckling av faget och det faktiska innehållet i utbildningen Vurdering Utarbetade rutiner beskrivs men studenterna är inte nöjda med sitt inflytande. Fokus i kvalitetsarbetet tycks ligga mer på formalia och mindre på innehåll Konklusjon og anbefaling Avdelningen bör se över sitt kvalitetssäkringssystem när det gäller studentinflytande och fokus på det fagliga innehållet i utbildningen och på pensum. 13

14 3.5. Bachelorgradsreglement Det finns ett bachelorreglemente för hela högskolan. Detta är i god ordning och innehåller de delar som krävs Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att anmärka. 14

15 4. INTERNASJONALISERING 4.1. Beskrivelse Det finns en klar beskrivning av hur högskolan lägger tillrätta för studenternas och lärarnas möjligheter till vistelse i annat land. Man ingår i Erasmus och Nordplus, bland annat. Under 2004 vistades sex studenter utomlands under en längre eller kortare tid och sju utländska studenter vistades vid studiet. För 2003 och 2005 redovisas inget internationellt utbyte. Ingen del av utbildningen ges på engelska, så inresande studenter kom förmodligen från nordiska länder. Inget internationellt lärarutbyte redovisas, men en australiensisk och en skotsk forskare besökte avdelningen för kortare gästföreläsningar. Något internationellt forskningssamarbete redovisas inte Vurderinger Det internationella utbytet ligger på den nivå som kan förväntas. Detta bör förstärkas i takt med att studiet utvecklas som akademiskt studium Konklusjon og anbefaling Internationellt utbyte finns i förväntad omfattning. Ytterligare internationella kontakter, inte minst inom forskningen, uppmuntras då dessa kan bidra till ökad akademisering. Det är viktigt att identifiera och stödja de lärare som är beredda att undervisa på engelska och bli drivande i det internationella utbytet. 15

16 5. HVORDAN STUDIETILBUDET OPPFYLLER UFDs RAMMEPLAN 5.1. Beskrivelse Studieprogrammet är under bearbetning. Föreliggande plan tycks dock fylla ramplanens mål vad avser täckning av olika områden och kombinationen av sykepleie, naturvetenskap och medicin samt samhällsvetenskapliga ämnesområden. Kopplingen till etik, filosofi och förhållningssätt verkar också väl täckt. Studenterna anser att de kan få de olika delarna att bilda helheter. Fellesdelen läses inte tillsammans med andra studenter. Mer tveksamt är om utbildningen skapar flexibla och förändringsmedvetna sjuksköterskor eftersom fokus finns på här och nu och studenterna bara tränar eget kunskapssökande i begränsad omfattning. Planen beskriver vikten av att undervisa forskningsbaserat och att en grund för kommande akademiska studier läggs men varken studenter eller lärare ger intryck av att man helt lever upp till studieplanens intentioner Vurderinger Kommittén har fått intrycket att det finns en klyfta mellan studieplanens intentioner och den utbildning studenterna faktiskt får. Den akademiska skolningen som förutsätts i ett bachelorprogram verkar svag, även om det anges i planen att studenterna skall lära sig söka kunskap och arbeta med vetenskaplig litteratur Konklusjon og anbefaling Kommittén uppmuntrar det fortsatta arbetet med översyn av studieplanen men vill framför allt betona vikten av att lärarna samtidigt diskuterar sykepleiefagets substans och hur planen skall förverkligas. 16

17 6. STUDIETILBUDETS RESULTATKVALITET 6.1. Kandidatenes tilfredshet Den kandidatundersökning som SINTEF Helse genomförde besvarades av 59 % av de tillfrågade vilket ligger på samma nivå som för landet i stort. Av dessa var 38 % nöjda med studiet jämfört med 52 % för landet som helhet. En del av detta förklaras vid kommitténs besök med att studenterna delvis fick sitta emellan i samband med flyttningen till högskolan. Betydligt mer nöjd är man med praxisdelen, 61 % jämfört med 65 % för landet som helhet. Man värderar lågt lärarnas användning av egen forskning, 23 % mot 40 % för landet. I stort ligger man lika som eller något under landet som helhet på de olika parametrar som mäts. På de öppna frågorna om förbättring av studiet anges brister i administration och organisation av studiet som helhet och i kommunikationen mellan lärare och studenter. Många önskar mer sjukdomslära och mer praxis. Kommittén har uppmärksammat den låga andelen av studenter som är nöjda med studiet som helhet. Avdelningen uppmanas att reflektera över resultaten och vidta lämpliga åtgärder i den mån så inte redan har skett. 17

18 6.2. Studentenes tilfredshet Kommittén träffade fyra studenter, två från första studieåret och en från år två respektive tre. Två var män och två kvinnor. Både unga och vuxna studenter deltog Beskrivelse Studenterna ger en blandad bild av hur de upplever studiet. Delar har varit förvirrande, med oklar uppläggning och oklara förväntningar medan annat fungerat bättre. Bland annat upplevdes motsättningar mellan lärare om vad som gällde vid olika uppgifter. Lärare tycks ha dålig kontakt med varandra, speciellt under andra året. Studenterna ansåg att en del teoriska uppgifter under praxisperioderna splittrade och störde. Ibland var uppgifterna helt fristående från praxisavdelningen verksamhet och studenterna ville hellre fördjupa sig i frågor som direkt anknöt till de patienter de mötte. Synen på obligatorisk närvaro diskuterades. Studenterna upplevde ibland att undervisningen gjordes obligatorisk för att studenterna inte skulle smita från dåliga lärares lektioner. Obligatorium kunde upplevas som ett straff för tidigare studenters synder och ibland signerar man närvarolistor för varandra. Man har uppmanats att söka vetenskapliga artiklar men upplever inte att man har fått någon skolning i hur man gör eller hur man kritiskt granskar. Man känner knappast till de vanligaste databaserna. Skrivstugan verkar mest handla om formalia, marginaler och sånt, enligt studenterna. Man menar att det inte pågår några sykepleieprojekt varken på högskolan eller på sjukhuset, trots att kommittén tidigare fått ett simuleringsprojekt beskrivet för sig. Studenterna kan framföra synpunkter via sina representanter. De upplever dock inte alltid att de blir lyssnade till. På direkt fråga vad som är bäst med studiet säger studenterna att man har fina lokaler, bra lärare speciellt i praxis och att lärarna alltid har en öppen dörr Vurdering Studenterna är både nöjda och missnöjda, vilket är ganska naturligt Konklusjon og anbefaling Vid den pågående översynen av studiet bör studenternas åsikter tas tillvara. 18

19 6.3. Arbeidsgiveres tilfredshet Kommittén träffade fyra representanter för arbetsgivare, två avdelningschefer från Ålesunds sjukhus samt en från kommunens hemtjänst och en från sjukhem Beskrivelse Arbetgivarna från sjukhuset anställde sällan nyutexaminerade sjuksköterskor. Man menar att kvaliteten på dem som kommer ut är mycket varierande. En del är väldigt duktiga medan andra egentligen inte borde ha godkänts. Man menar att detta med forskning blir mer och mer aktuellt, men man har inga konkreta exempel på vad en ny sjuksköterska bör kunna. Nyutbildade behöver generellt tid för inskolning i olika procedurer. Omsorgen om patienten är viktig. De flesta kommer från egna högskolan men det är inte viktigt var man gått sin utbildning Vurdering Arbetsgivarna tillför inga speciella synpunkter till den bild kommittén fått av studiet Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att tillägga. 19

20 6.4. Gjennomstrømming og eksamenskarakterer Beskrivelse Ungefär två tredjedelar av studenterna som startade utbildningen år 2000 och 2001 fullföljde studierna inom normaltid. Bokstavs- och sifferbetyg fördelar sig så som kan förväntas Vurdering Siffrorna är rimliga Konklusjon og anbefaling Kommittén har inget att tillägga. 20

21 7. HELHETLIG VURDERING Kommittén har fått en blandad bild av utbildningen. Den skriftliga dokumentationen visar på god ordning och goda ambitioner vad gäller studiets innehåll och uppläggning. Dock verkar det finnas en klyfta mellan de goda ambitionerna och den utbildning som ges. Lärarnas kompetensnivå är säkert en av förklaringarna till denna klyfta. En annan förklaring kan vara att man lagt så mycken möda på dokument och formalia att innehållsdiskussionerna fått stå tillbaka. Vi finner en hel del brister i de speciella krav som ett akademiskt utbildningsprogram ställer: Studiet bygger inte i tillräcklig grad på aktuell forskning och förbereder inte heller studenterna för ett yrkesliv som forskningskonsumenter eller för fortsatta studier på masters- och doktorsnivå. Studenterna möter i mycket begränsad utsträckning aktiva forskare under sin utbildning och får därmed inte någon introduktion till hur vetenskaplig kunskap skapas. De möjligheter till samverkan med övriga högskolan som är en del av att bo tillsammans tycks inte tas tillvara. Lärarna ger intryck av att dra åt olika håll både vad avser förståelsen av ämnet och kraven på studenterna, vilket också den profilundersökning bland lärare som genomförts indikerar. Detta är förmodligen kopplat till otillräcklig kompetens i det fagliga ledarskapet. Lärargruppens akademiska kompetens är otillräcklig. Endast omkring 8 % av lärarna har idag förstestilling. 21

22 8. KONKLUSJON Komiteen finner at bachelorgradsstudiet i sykepleie ved Høgskolen i Ålesund ikke tilfredsstiller de oppgitte krav til revideringen. 22

23 9. ANBEFALINGER FOR VIDERE UTVIKLING For å tilfredsstille NOKUTs kriterier til akkreditering må følgende tiltak iverksettes: Tidsplanen för lärarnas kompetenshöjning måste justeras betydligt. Anställning av en professor II (rekrytering internationellt?), samverkan med andra högskolor och nätbaserad fortbildning av lärarna kan säkert bidra. Det är viktigt att inte se lärarkompetensen enbart som ett %-tal utan att också eftersträva en lämplig kombination av kompetenser. En mer helhetlig syn på faget och utbildningen måste uppnås. I detta utvecklingsarbete behöver hela lärargruppen aktiveras. Arbetsfördelningen inom lärargruppen bör ses över så att lärarna får större möjlighet att fördjupa sig och bli experter på olika delar av sykepleiefaget. Studiets akademiska grund måste förstärkas; pensum måste omfatta internationella vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar, arbetsformerna måste främja kritiskt tänkande, problemlösning och utveckling av faget, slutliga uppsatser måste vila på vetenskaplig litteratur. Studenterna bör få möjlighet att möta aktiva forskare. Ovanstående bör ses som krav som bör vara uppfyllda då NOKUT genomför sin nästa gjennomgang av studietilbudet. Utöver dessa krav uppmuntras följande: Utbildningen av och samspelet med vägledarna i praxis bör förstärkas. Resurserna som hela högskolan erbjuder bör utnyttjas bättre. Studenternas inflytande bör ses över och förstärkas. 23

24 10. VEDLEGG Komiteens mandat Oppgaven til sakkyndig komité er å vurdere hvorvidt bachelorgradsstudiet i sykepleie (grunnutdanningen) / mastergradsstudiet i sykepleievitenskap tilfredsstiller oppgitte krav til revideringen. Vurderingen vil foregå på grunnlag av de standarder, kriterier og indikatorer som er presentert i prosjektplanens kapittel 4 (se prosjektplanen på nettsiden HTUwww.nokut.no/sykepleieUTH ). Komiteens vurdering baseres på følgende materiale: Institusjonenes selvevaluering Innsamlet materiale gjennom spørreundersøkelser/intervju, dokumentasjon av oppnådde resultat Annet materiale som komiteen anser som relevant for vurderingen Komiteens erfaringer fra institusjonsbesøk Komiteen skal selv skrive en sakkyndig rapport for hvert studietilbud etter en mal som er utarbeidet av NOKUT. Rapporten skal gi en entydig og begrunnet konklusjon basert på en helhetlig vurdering av om bachelorgradsstudiet i sykepleie/mastergradsstudiet i sykepleievitenskap har en slik kvalitet at det tilfredsstiller de spesifiserte kravene til akkreditering. Rapporten skal ha vurderinger som den enkelte institusjon skal kunne bruke i sitt videre utviklingsarbeid. Komiteen skal kvalitetssikre rapportens faktiske opplysninger før den avgis. All informasjon som fremkommer under prosessen, er å betrakte som konfidensiell. NOKUT fraråder de sakkyndige å delta i offentlig debatt om revideringsprosjektet. Komiteen arbeider på oppdrag av NOKUT og avgir sin rapport dit. 24

25 10.2. Program for institusjonsbesøket Sted: Høgskolen i Ålesund, Ålesund Dato: 28. april 2005 Tid Titler / Funksjoner Rektor Instituttleder Studenttillitsvalgt Pause Fire tilfeldig utvalgte studenter o To fra første året, én fra andre året og én fra tredje året Pause Studieleder / praksisansvarlig FoU-leder / instituttleder Lunsj Fire personer fra faglig vitenskaplig personale Omvisning på studiestedet Fire personer med funksjon som høgskolens praksisveiledere Pause Fire kontaktsykepleiere (praksisinstitusjoners praksisveiledere) Pause Fire arbeidsgivere / avtakere Rektor Instituttleder Studenttillitsvalgt Liste over dokumentasjon benyttet i revideringen Dokumentasjon produsert for revideringen av institusjonen. Øvrig relevant dokumentasjon fra institusjonen som har blitt overlevert komiteen. Rapport om studietilbudet fra SINTEF Helse, februar