Jordbruket och skogsbruket under 1900 talet
|
|
|
- Johanna Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordbruket och skogsbruket under 1900 talet En antologi och en atlas om de areella näringarnas geografi och historia Ulf Jansson
2 Ett samarbetsprojekt Norstedts förlagsgrupp AB
3 Moritz Fraenckel finansieradei En jordbruksatlas 1909 Donation till Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien.
4 Några utgångspunkter Rumslig beskrivning av Sverige för hela 1900 talet (+ 10 år i varje ända) Bred målgrupp (studenter, forskare, lärare, tjänstemän, intresserad allmänhet) För atlasen fokus på kartografiska beskrivningar i och kortare förklarande texter. t För antologin mer djuplodande längre vetenskapliga artiklar kring avgränsade teman. Hans Antonson, Fil. Dr
5 Med hjälp av 342 kartor, 133 diagram samt 171 foton och 59 andra illustrationer beskriver atlasen det dramatiska århundrade som varit.
6 Fyra delar 1) Naturliga förutsättningar 2) Jordbruk 3) Skogsbruk 4) Landskap
7 Tematiska kartor i serier
8 Proportionerliga Symboler Pajer
9 Diagram över hela perioden
10 Jordbrukens storlek
11 Sysselsättning
12 Skyddad natur
13 Prisutvecklingen för jordbruksfastigheter Hans Antonson, Fil. Dr
14 Marktäckekarta 1:1,25 milj
15 Markägandet i Sverige
16 Export och handelsbalans
17 Riksskogstaxeringen
18 Prognoser
19 Miljöeffekter i skogen
20 Stormen Gudrun
21 Industristruktur
22 Det kemiska jordbruket
23 Jordbrukets miljöeffekter
24
25 Tidsserier med kartor
26 Hans Antonson, Fil. Dr Antologin i två utgåvor
27 Finansiering Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond samt Stiftelsen Moritz Fraenckels fond Redaktörer Hans Antonson & Ulf Jansson Hans Antonson, Fil. Dr
28 Författare 34 författare i 27 artiklar + förord, företal och inledning 5 författare skriver i både Antologi och Atlas Författarna har valts utifrån sina specialkunskaper inom respektive tema/område. Samtliga har höga akademiska kd ik eller yrkeserfarenhetsmässiga meriter. Hans Antonson, Fil. Dr
29 I stora drag: Innehåll och teman Tyngdpunkt i skogsbruk 7 Tyngdpunkt i jordbruk 10 Blandat (kultur, landskap osv) o.s.v.) 10 Hans Antonson, Fil. Dr
30 Merspecifika teman Innehåll och teman Ägande 2 Miljö 27 Bidrag och stöd 1 Vägar 1 Utbildning 1 Arbete/organisation 3 Teknik 4 Bebyggelse 2 Demografi 1 Spåren i marken 2 Trädgårdsnäring 1 Djur 4 Landskap 3 Arter/naturskydd 3 Fastighetspriser 1 Kultur (konst, 2 Kartor 1 Brukarna 4 lyrik/prosa) Hans Antonson, Fil. Dr
31 Innehåll och teman Ägande: Stateni skogen (Per Eliasson), Familjeskogsbruket (Sven Lundell) Djur: Samer och rennäring (Peter Sköld) Hästen: arbetskamrat & fritidsnöje, (Susanna Hedenborg) Genom landskapet i kornas spår (Carin Martiin) Viltförvaltning (Kjell Danell & Roger Bergström) Kultur: Skogen i skönlitteraturen (Leif Gren) Jordbruk och skogsbruk i konsten (Måns Holst Ekström) Hans Antonson, Fil. Dr
32 265 Illustrationer i antologin Foton 121 Kartor 70 Statis tik 49 Övrigt 25 Historiska Nyare Porträtt Flygfoto Historiska Ekonomiska Fraenkel Atlas Nya koroplet Övriga Tabeller Diagram Affischer Konst,/tec kning Ritningar Böcker/kat taloger Antal Hans Antonson, Fil. Dr
33
34 Bilder
35 Teman som återkommer i många avsni Teknikutveckling Motorisering Effektivisering (ökad produktivitet) Miljöfrågans framväxt Stor variation över landet
36 Mer information finns på dessa hemsidor:
37 Djur och mark
38 Antologins struktur: Förord: Företal: Inledning: Artiklar: 27 st. Innehåll och teman Eskil Erlandsson (landsbygdsminister) Peter Sylwan (vetenskapsjournalist) Antonson & Jansson Hans Antonson, Fil. Dr
Utgivna titlar i serien Skogs- och Lantbrukshistoriska Meddelanden SOLMED Februari 2015
Utgivna titlar i serien Skogs- och Lantbrukshistoriska Meddelanden SOLMED Februari 2015 Nr 68 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812-2012. Del A. Händelser och ledamöter i Akademien under 200 år. Red.
EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
UNIK Utmaning - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Distribution och marknadsföring under 2011
Distribution och marknadsföring under 2011 Svenska och engelska utgåvorna av atlas och antologi Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 Projektets huvudfinansiärer För atlasen Stiftelsen Moritz
Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy
Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program
Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26
REGERINGEN FORMAS In/ut:2012-12-28 Dnr: 2012-2169 Regeringsbeslut 13 Handl: 2012-12-20 L2012/2240 L2012/2586 Landsbygdsdepartementet L2012/3395 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och s amhälls
Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet
Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet
Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova
Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;
Sammanfattning Seminarium 2013-04-18
Sammanfattning Seminarium 2013-04-18 Skogsnäringens kompetensförsörjning en ödesfråga Mats Sandgren, ordförande i KSLA:s kommitté för kompetensförsörjning, inledde med att hälsa alla välkomna och konstatera
Tidsserier. Data. Vi har tittat på två typer av data
F9 Tidsserier Data Vi har tittat på två typer av data Tvärsnittsdata: data som härrör från en bestämd tidpunkt eller tidsperiod Tidsseriedata: data som insamlats under en följd av tidpunkter eller tidsperioder
KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna.
Fredrik Hamrin FS 1.6.6-84-17 Från: Keiko Blesserholt Skickat: den 13 januari 2017 11:24 Till: Rektor Umeå universitet Ämne: KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska
När landet kom till staden
När landet kom till staden Lantbruksmöten och lantbruksutställningar som arenor för agrara moderniseringssträvanden i Sverige och Finland 1844-1970 RED. OLOF KÅHRSTRÖM UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Regeringsbeslut IV 7 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08017/SUN N2016/07690/KLS (delvis) N2016/06636/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206
DOM 2016-06-27 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060106 DOM 2016-06-27 Stockholm Mål nr M 11556-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-12-11 i mål nr M 6311-15, se bilaga A KLAGANDE Västerås kommun
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Företal Akademien, A. W. Bergsten och hans donation
Företal Akademien, A. W. Bergsten och hans donation Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) har för närvarande förtroendet att förvalta 36 enskilda stiftelser. Dessa stiftelser är självständiga juridiska
Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström
Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,
NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012
NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 - VABR2012 Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari 2012 Plats: Uppsala
2017 _ 12" 2 7 Regeringsbeslut IV 7
tia' :i V ^ \A a, A J 2017 _ 12" 2 7 Regeringsbeslut IV 7 REGERINGEN i m mm 2017-12-18 N2017/07693/SUN N2017/07555/KLS (delvis) Näringsdepartementet N2017/00628/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för
På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Uppdrag att, inom ramen för livsmedelsstrategin, analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen
e Regeringen Regeringsbeslut 2017-06-15 N2017/04215/JM IV 11 Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att, inom ramen för livsmedelsstrategin, analysera effekter
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi
VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar
Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45
Klubbmästare Pojkar 1972 Per Eriksson 1973 Mikael Björin 1974 Mats Fungdal 1975 Mårten Runow 1976 Mats Fungdal 1977 Claes Nilsson 1978 Claes Nilsson 1979 Pontus Carminger 1980 Magnus Berglund 1981 Pontus
Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben
Kunskap Direkt, redaktionen 2016-03-31 Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Kunskap Direkt kan presenteras
Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45
Klubbmästare Pojkar 1972 Per Eriksson 1973 Mikael Björin 1974 Mats Fungdal 1975 Mårten Runow 1976 Mats Fungdal 1977 Claes Nilsson 1978 Claes Nilsson 1979 Pontus Carminger 1980 Magnus Berglund 1981 Pontus
Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland
FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.
Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.
Skogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3457 av Lars Tysklind m.fl. (L) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA
VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Oktober 2011 Varför arbetar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med historia?...3 Det historiska arbetet
Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012
Europadagen 2012 Den nya landsbygdspolitiken i EU EU-processen Råds- och parlamentsarbetet rådsarbetsgrupper under 2012, beslut (förhoppningsvis) under första halvåret 2013 (gäller flera relevanta råds-
Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster
Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd Anpassning till ett förändrat
Övergivna platser och kreativa platser
61 Madeleine Eriksson Övergivna platser och kreativa platser Diskurser om stad och land Det existerar ett ojämlikt maktförhållande mellan stad och land. Detta reproduceras i massmedia, populärkultur, politik
ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson
KLAGSHAMN Peter Byström, rik Jondelius, Hanna Olin Petersson Utredningsområdet Malmö Limhamn Öresundsbron Bunkeflostrand Hyllie Strandhem Skumparp Svågertorp Oxie Klagshamn Borrebacken Västra Klagstorp
LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ. Trafikverket 2011-11- 21
LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ Trafikverket 2011-11- 21 DÅ NU FRAMTID RamberäAelse, dåeda karaktär Dagens karaktär och tendenser Önskvärd frameda karaktär? Råd & dåd Varför ser det ut
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU-2012-00260 1(5) Geografi (1-30 hp) Programkurs 30 hp Geography (1-30 cr) 93GE07 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2013-10-31 2(5) Huvudområde Inget
Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Institutionens för kultur och estetik - sammanställning av finansiärer. FINANSIERING AV KONFERENSER OCH RESOR valda finansiärer:
FINANSIÄRER AV HUMANISTISK FORSKNING senast uppdaterad 2017-06-19 SAMMANSTÄLLNINGAR Avd. för forskningsstöd Utlysningsöversikter Skriv till nyhetsbrev@fs.su.se för att bli prenumerant på nyhetsbrevet Finansiärer
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia
Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia Denna bok tillägnas förre överbibliotekarien Lars-Erik Sanner för hans insatser som ordförande i akademiens biblioteksnämnd 1991 98, då akademiens bibliotek
ANKOM Besv
REGERINGEN Näringsdepartementet ANKOM 2018-01- 02 Besv Regeringsbeslut IV 11 2018-12-21 N2018/05923/SUN N2018/05911/KLS (delvis) N2018/05255/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar
ARTIKLAR EDUCARE VETENSKAPLIGA SKRIFTER
2017:2 ARTIKLAR EDUCARE VETENSKAPLIGA SKRIFTER EDUCARE Vetenskapliga skrifter är en sakkunniggranskad skriftserie som ges ut vid fakulteten Lärande och samhälle vid Malmö högskola sedan hösten 2005. Den
Från gentlemannaryttare till hästtjej
Från gentlemannaryttare till hästtjej Ridsporten 100 år Susanna Hedenborg Två processer: 1. Från armé och överklass till folklig 2. Från manlig till kvinnlig 2010 05 04 Den svenska ridsporten är den speciell?
Akademiskt skrivande I
Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
patrull 11 Upprop 10.00 Lördag 12/5 1 C Jan Edmundson Visborgs Skf 9045 2 C Vet Y Sven Holmkvist Salems Pk 21093 lag vet 2 3 C P-A Willners
patrull 1 Upprop 0:00 Lördag 12/5 1 C Thomas Larsson Klinte Skg 744 2 C Petter Gullin Klinte Skg 7474 lag 3 C Olof Widing Klinte Skg 311 lag 4 C Ronny Larsson Klinte Skg 746 5 C Anton Larsson Klinte Skg
Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund
Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning VT 2011 Lena Widefjäll lenawidefjall@hotmail.com Praktikrapport Praktikplats FN:s livsmedels-
KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
på Bohusläns sockertopp
på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14
',-F=t. Bengt Bt-r'te. Enivdanare i Bergslagens skogar rjd 1S00-talets mitt -tl. \-- Sli,irr:; lirrtli,i lli'in n., : Ö li,r r=t,r.
\-- Sli,irr:; lirrtli,i lli'in n., : Ö li,r r=t,r -- '- i\..- - -...!\ - --/-' + ii,r.i -- i,,t,: ',-F=t Bengt Bt-r'te Enivdanare i Bergslagens skogar rjd 1S00-talets mitt -tl. ----+- C.L. OBBARUS En nydanare
Kursplan. Kulturgeografi, allmän kurs, 1-20 poäng. Human Geography, General Course, 1-20 points. Kursen läses som fristående kurs.
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod KGA511 Dnr 1999:13D Beslutsdatum 1999-09-30 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Kulturgeografi, allmän kurs, 1-20 poäng Human Geography, General
Stiftelsen William Karlssons stipendiefond (92038) Stiftelsen Lunds stads jubileumsfond (92050) Stiftelsen Malmö stads jubileumsfond (92053)
Stiftelsen William Karlssons stipendiefond (92038) Tillgängligt belopp: 8 300 SEK RFh2012-0427 Goysdotter, Moa 2500 Konferensresa Sthlm okt 2012 RFh2012-0068 Larsson, Erika 5800 Konferensresa Sthlm okt
bruka utan att förbruka
bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De
Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008.
Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Stadsarkitekt fram till 2006: Hans Folkeson Planförfattare: Per Iwansson, planchef
Uppkopplad byggplats
Uppkopplad byggplats Smart Built Environment är ett av 17 strategiska innovationsprogram inom ramen för Strategiska innovationsområden av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, startade 1 januari 2016
PROTOKOLL. Datum Kommunstyrelsen Plats och tid Folkparksrestaurangen Ljusdal kl 08:30-14:30. Beslutande:
Plats och tid Folkparksrestaurangen Ljusdal kl 08:30-14:30 Beslutande: Lars Molin (M) ordförande Allan Cederborg (M) tjg ersättare istf Mia Troedsson (M) Kennet Hedman (M) Ulf Nyman (C) Harald Noréus (FP)
Åtgärder för att minska skador på skog. Arbetsgruppens förslag
Åtgärder för att minska skador på skog Arbetsgruppens förslag 1 Arbetsgruppen från skogsbruket och Sekretariat från Skogsstyrelsen Arbetsgrupp Ola Kårén, SCA Ulf Eriksson, Vadsbo skog Bo Jansson, Billerud
Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman
Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman EU 2020 är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Den har tre prioriteringar om smart, hållbar och inkluderande tillväxt
TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR
FRILUFTSLIVET I SVERIGE IDAG SÅ SER DET UT TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSPOLITIKEN Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens
Aktuellt om projektstöden
Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Strategi för besöksnäringen. Krokoms kommun
Strategi för besöksnäringen Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar
Remiss av betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)
Remiss 2019-02-28 U2019/00304/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Oskar Kindberg oskar.kindberg@regeringskansliet.se 08-405 84 51 Remiss av betänkandet En långsiktig, samordnad
KARTBILAGA. Förteckning över kartor. Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret MARKANVÄNDNING
Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret KARTBILAGA Förteckning över kartor MARKANVÄNDNING MA1 MA2 MA3 MA4 MA5 MA6 MA7 MA8 Norra Ljustorp Laggarberg-Bandsjöområdet Timrå centrum Fagervik-Deltaområdet Bergeforsen-Stavreviken
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Att ge platsen ett värde
Att ge platsen ett värde Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter SAMGIS Skåne - Tematisk kartografi och statistik 1 Statistik Karta Hektar åkermark
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.
Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 )
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Handskriftssamlingen (på 4 hyllmeter) som har tagits om hand av Forskningsarkivet,
EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Sammanfattning, analys och slutsatser av intervjuer med akademi och företag inom KK-stiftelsens HÖG-projekt avslutade 2009 Sida 1 Om KK-stiftelsen KK-stiftelsen är de nya
1 (9) Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) med aktieägarna i Scania Aktiebolag (publ) (org.nr 556184-8564)
1 (9) BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) med aktieägarna i Scania Aktiebolag (publ) (org.nr 556184-8564) Tid: Torsdagen den 4 maj 2006 kl 14.00 till 16:08 Plats: Scaniarinken, AXA
GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Landskapsfrågor. Idébank utvecklad av KSLA:s utskott för miljöfrågor
Landskapsfrågor Idébank utvecklad av KSLA:s utskott för miljöfrågor De svenska landskapen har förändrats drastiskt de senaste århundradena framför allt av människans påverkan. I många fall har förändringarna
KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN. - en mötesplats för den gröna sektorn
KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN - en mötesplats för den gröna sektorn AKADEMI - beteckning för högre läroanstalt eller lärt samfund. Ordet kommer från den grekiska skola som Platon grundade i utkanten
En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd
En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd Metla sammanslås med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling
Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 12 september Maria Ek Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTMANLAND Vi är alla
Sammanställning av Charette 1 Väg 288, delen Gimo - Börstil. Vägutredning
Sammanställning av Charette 1 Väg 288, delen Gimo - Börstil Vägutredning GRUPP 21 54 Sammanställning av alla förslag B C A Bredda? Bredda Kortaste väg-alternativ 2 Sammanfattning av charette 1 i projektet
Grepvägen KUNGÄLV
2017 Adress: KUNGÄLVS OK Grepvägen 383 442 44 KUNGÄLV E-post: styrelsen@kungalvsok.se medlemsregistret@kungalvsok.se hemsidan@kungalvsok.se fakturering@kungalvsok.se kartor@kungalvsok.se Bankgiro: 5794-2617
Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.
"Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas
Norden. Du kommer att få lära dig mer om:
Norden Nu har det blivit dags att lära oss mer om våra nordiska grannländer. Vi får följa med Holger och Mårtensson på deras resa genom Norden. Vi kommer att arbeta med likheter och skillnader mellan de
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD