KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN. - en mötesplats för den gröna sektorn

Transkript

1 KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN - en mötesplats för den gröna sektorn

2 AKADEMI - beteckning för högre läroanstalt eller lärt samfund. Ordet kommer från den grekiska skola som Platon grundade i utkanten av Aten vid en olivlund helgad åt sagohjälten Akademos. (ur Nationalencyklopedin) Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien en mötesplats för den gröna sektorn Kungliga akademier i Sverige: Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735) Kungl. Vetenskapsakademien (1739) Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753) Kungl. Musikaliska Akademien (1771) Kungl. Örlogsmannasällskapet (1771) Svenska Akademien (1786) Kungl. Krigsvetenskapsakademien (1796) Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811) Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (1919) Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur (1932) Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en nätverksorganisation för utveckling av jordbruk, trädgårdsbruk, fiske, vattenbruk, livsmedel, skog, skogsprodukter, rennäring, bioenergi, miljö och skogs- och lantbrukshistoria med mera. Vi arbetar, genom obunden dialog och analys, med frågor som berör alla och som intresserar många! KSLA har drygt 500 svenska och utländska ledamöter. Arbetet drivs i nämnder, kommittéer och arbetsgrupper och utöver akademiens sammankomster arrangeras konferenser, seminarier och studieresor. KSLA förvaltar ett antal fonder för utdelning av priser, belöningar, stipendier och forskningsanslag. Akademien svarar på remisser i frågor som rör den gröna sektorn. En oberoende akademi Akademien är en oberoende, fristående organisation med egna resurser som själv utser sina ledamöter och som arbetar med frågor som den själv initierar. KSLA disponerar vissa egna medel och förvaltar även ett antal stiftelser, vilkas donatorer har angivit hur avkastningen ska användas. Gemensamt för stiftelserna är att de ska främja vetenskaplig forskning och utveckling inom den gröna sektorn. Kort historik Kongl. Svenska Landtbruks Academien instiftades 1811 på initiativ av dåvarande kronprinsen Carl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. Han hade sannolikt den franska lantbruksakademien som förebild. Carl Johan var också akademiens förste preses. Vid denna tidpunkt var cirka 85 procent av befolkningen sysselsatt inom jordbruket och akademien fungerade som en central förvaltningsmyndighet. I Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sigill ses Ceres, växtlighetens och den odlade jordens gudinna hos romarna. Grekerna kallade henne Demeter. 3

3 Många av dagens institutioner inom den gröna sektorn har sitt ursprung i akademien: jordbruksdepartementet, jordbruksverket och en stor del av forskningsrådet Formas är några. Akademien hade under många år tillsynen över Hushållningssällskapen och var dessutom huvudman för jordbrukets försöksverksamhet, som senare övertogs av Sveriges lantbruksuniversitet intensifierades den skogliga verksamheten och akademiens namn ändrades till Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien. Akademiens presidium (kollegiets arbetsutskott) består av preses, vice preses och akademiens sekreterare. Presidiet ska under akademikollegiet samordna planeringen av verksamheten. Det dagliga arbetet leds av akademiens sekreterare, tillika verkställande direktör och chef för akademiens kansli. Organisation Akademien leds av en preses (ordförande) med en vice preses som ställföreträdare. Mandatperioden för båda är fyra år. Akademikollegiet utgör akademiens styrelse. Ledamöter i kollegiet är preses, vice preses, akademiens sekreterare, avdelningsordförandena samt ytterligare nio ledamöter, av vilka varje avdelning väljer tre. 5

4 Akademiens verksamhet Tre avdelningar Inom akademien finns tre avdelningar: allmänna avdelningen, jordbruksavdelningen och skogsavdelningen. Varje avdelning består av svenska ledamöter, utländska ledamöter och hedersledamöter. Verksamheten bedrivs inom akademiens nämnder, kommittéer och arbetsgrupper samt genom sammankomster, konferenser och seminarier. Såväl akademiens ledamöter som externa krafter engageras i arbetet och akademien söker samla den bästa kompetens som finns för en konstruktiv debatt. Ledamöterna den viktigaste resursen Akademiens ledamöter kommer från forskning, praktik, administration och näringsliv men företräder i akademien sin personliga kompetens. Kanslipersonalens uppgift är att inspirera ledamöterna till att vilja och kunna erbjuda sin samlade erfarenhet och kunskap till samhällets gagn, som det står i akademiens portalparagraf. Inom respektive avdelning finns 70 svenska ledamöter under 65 år och 25 utländska ledamöter under 65 år. Därtill finns utrymme för högst 20 hedersledamöter. Åldersgränsen 65 år innebär inte ett minskat engagemang, snarare tvärtom - många ser ökade möjligheter att bidra till akademiens arbete vid pensioneringen från ordinarie tjänst. Ny ledamot väljs in på förslag från ledamöterna själva med syftet att komplettera och utveckla akademiens kompetens för aktivt arbete till en positiv utveckling av den gröna sektorn. Inval av nya ledamöter sker en gång per år och stadfästs vid akademiens decembersammankomst. Nämnder och kommittéer Inom akademien finns permanenta nämnder för ekonomi, priser och belöningar, anslagsgivning samt bibliotek och arkiv. Donationsgårdarna Enaforsholm och Barksätter förvaltas av egna styrelser. 7

5 Inom KSLA finns kommittéer som under ett begränsat antal år arbetar med: energifrågor forskningspolitik internationella skogsfrågor jordbrukets internationalisering landsbygd och kultur matkvalitet och folkhälsa miljöfrågor skoglig teknik och logistik skogsskötselfrågor fiskefrågor lönsam uthållig primärproduktion vattenfrågor Projekt Akademien arbetar också med mer kortsiktiga projekt inriktade på tvärvetenskapliga kunskapssammanställningar, synteser och framtidsstudier inom områden där akademien finner det särskilt angeläget att bidra med underlag till den framtida utvecklingen. Forskningsanslag och stipendier Akademien har under åren mottagit donationer från vilka medel delas ut i form av forskningsanslag och resestipendier vilket bidrar till utveckling. Priser och belöningar För att inspirera till ökad kunskap inom akademiens verksamhetsområden delar akademien ut priser och belöningar till förtjänta praktiker, forskare och forskningsförmedlare. Utdelningen äger rum vid akademiens högtidssammankomst den 28 januari varje år. Bland belöningarna kan nämnas: A. W. Bergstens pris, som tilldelas person som genom framstående vetenskapligt arbete, framgångsrik undervisning eller jämförbart praktiskt arbete bidragit till att väcka håg och intresse för jordbruket och därmed förenade näringsgrenar. Akademiens stora guldmedalj för synnerligen framstående livsgärning inom akademiens arbetsfält. Akademiens guldmedalj för utomordentlig gärning inom akademiens verksamhetsfält. Akademiens silverplakett för att på ett förtjänstfullt sätt väckt intresse för de areella näringarna. 9

6 Historiska verksamheter Akademiens enhet för de areella näringarnas historia (ANH) driver tvärvetenskapliga och kunskapsuppbyggande projekt inom skogs- och agrarhistoria. Syftet är att skapa förståelse för betydelsen av näringarnas utveckling, att stärka självbilden hos dem som är verksamma inom den gröna sektorn och att ge den historiska bakgrunden när akademien behandlar dagens och morgondagens frågor. Till enheten hör ett aktivt och välförsett forskningsbibliotek som är specialiserat på de areella näringarnas historia. Biblioteket är tillgängligt även för allmänheten. Litteraturen registreras i databasen LIBRIS, som finns på internet. KSLA har även ett omfattande arkiv, som både innehåller material om akademiens verksamhet och speglar det svenska skogs- och lantbrukets utveckling. Publikationer Akademiens tidskrift (KSLAT) innehåller föredrag och diskussioner från akademiens sammankomster, seminarier och konferenser samt även rapporter från akademiens kommittéer och arbetsgrupper. Vissa nummer av KSLAT publiceras endast elektroniskt på akademiens hemsida där också de tryckta numren finns tillgängliga som nedladdningsbara filer. Samarbetsprojekt med andra organisationer publiceras ofta i separata skrifter. Vidare ger akademien ut böcker om de areella näringarnas historia i bokserien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) och skriftserien Miscellanea, som består av personbibliografier, litteraturförteckningar med mera. Akademiens hemsida ger nyheter och information om kommande arrangemang. På hemsidan hittar man även dokumentation från akademiens genomförda aktiviteter. Här finns också information om akademiens publikationer, bibliotekets verksamhet samt information om akademiens anslag och stipendier. 11

7 Välkommen till Enaforsholm! Friluftsgården Enaforsholm, som ligger mellan Duved och Storlien i västra Jämtland, erbjuder en underbar, rogivande, omväxlande och lättillgänglig natur. Enaforsholm ägs av stiftelsen A. W. Bergstens donation, som förvaltas av akademien. Akademien och värdparet på Enaforsholm hälsar alla med naturintresse välkomna till detta paradis som erbjuder logi och hemlagad mat med lokal prägel till mycket rimliga priser. Enaforsholm kan ta emot gäster i helpension i två- till åttabäddsrum. Ett par stugor är utrustade för självhushåll. Totalt finns ett femtiotal bäddar. Friluftsgården är även lämplig för mindre konferenser eller privata sammankomster. Konferenslokalen rymmer upp till 20 personer. Enafors och dess omgivningar bjuder på härliga natur- och kulturupplevelser. Ånnsjön är en av fjällvärldens fågelrikaste sjöar, i Handöl tillverkas täljstensprodukter, mäktiga Tännforsen och det sirliga vattenfallet Brudslöjan ligger på nära bilavstånd liksom Storulvån, där många startar sin vandring i Jämttriangeln till Blåhammaren och Sylarna. Bokning och mer information: telefon fax e-post enaforsholm@ksla.se postadress Enaforsholm 289, Duved Se också KSLAs hemsida 13

8 Akademiens hus Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens vackra hus ligger på Drottninggatan 95 B i Stockholm. Det tillkom 1869 och byggdes ursprungligen för Bergsskolan. Arkitekt var F. W. Scholander. Här utbildades fram till 1917 landets bergsingenjörer. Huset innehöll laboratorier för metallurgiska experiment, föreläsningssalar och bostäder. Därefter användes huset av Metallografiska institutet och 1947 flyttade Slaviska institutet vid Stockholms högskola in i lokalerna. Akademien fick överta huset efter det att universitetet flyttat till Frescati och behövde akademiens experimentalfält. Inflyttningen skedde 1972 efter en omfattande ombyggnad. Exteriören är anpassad till grannhuset, före detta Teknologiska institutet. Båda byggnaderna är i renässansstil med rik putsarkitektur. Det vackra trapphuset, som sett likadant ut sedan 1869 är, liksom exteriören, lagskyddat byggnadsminne. Om du vill veta mer om Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien besök gärna vår hemsida 15

9 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. (Akademiens portalparagraf) Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) Drottninggatan 95 B Box 6806, Stockholm telefon fax e-post akademien@ksla.se hemsida Produktion KSLA, Grafisk form och foto Kerstin Hideborn Alm, Tryckeri Halmstad tryckeri, Tryckår/månad 2009/05 Upplaga 2000 ex., ISBN