Verksamhet och inriktning Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Transkript

1 Verksamhet och inriktning Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

2 Produktion KSLA Grafisk form Ylva Nordin Omslagsfoto John Foxx/IBL Tryckeri Gävle Offset Tryckår/månad 2013/02 Upplaga 1200 ex. ISBN

3 Innehåll Förord... 5 Omvärldsbeskrivning... 7 Verksamhetsidé Verksamhetsmål Målgrupper Verksamhetens innehåll Kännetecken Arbetssätt Kommunikation

4 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien instiftades år 1811 på initiativ av kronprins Carl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. Akademien startade sitt arbete den 28 januari

5 Förord Vår omvärld präglas idag av en alltmer tilltagande globalisering. Villkoren för en världsomfattande handel påverkar våra svenska basnäringar. Oron på de finansiella marknaderna är större än på många år och skapar osäkerhet och störningar. En av utmaningarna är att försörja en växande världsbefolkning med livsmedel, vatten och energi på ett bärkraftigt sätt. Det var en orolig tid också när vår akademi bildades för 200 år sedan. Sverige var då ett fattigt land som just förlorat den östra halvan av riket till Ryssland. En av Napoleons marskalkar sattes på den kungliga tronen och blev Karl XIV Johan. Han var lyckligtvis klok nog att inte fortsätta kriga med Ryssland. Men en ny konflikt med Danmark slutade med att Norge blev en del av Sverige. Framförallt satsade dock Karl XIV Johan på att utveckla Sverige inom dess gränser, på att förbättra den tidens modernäring, lantbruket, genom forskning, utveckling och kunskapsspridning. Därför tog han initiativ till bildandet av en akademi för lantbruket. Sådana fanns redan i Frankrike och i Storbritannien. Akademiens uppgif- ter i början var av myndighetskaraktär och kan närmast jämföras med dem som idag sköts av Landsbygdsdepartementet, Jordbruksverket och SLU. Mycket har hänt sedan dess. Sverige har i högsta grad utvecklats inom sina gränser, till en framgångsrik industri- och välfärdsnation. Akademiens roll är idag en annan. Några myndighetsuppgifter har vi inte längre. I stället har vi blivit en viktig mötesplats och arena för diskussioner och utbyte av information och erfarenheter. I kretsen av ledamöter finns både de erfarna och kunniga praktikerna från jord och skogsbruk och industriell verksamhet och de akademiskt inriktade forskarna samt många som verkar inom den svenska förvaltningen. Våra verksamhetsområden har vidgats. Skogsbruket har blivit allt viktigare och satte sitt avtryck i akademiens namn för mer än 50 år sedan. Fiske, rennäring och energifrågor är andra områden som tillkommit. Hållbar utveckling har kommit att genomsyra vårt arbete och inte minst klimatfrågor relaterade till den globala uppvärmningen har lyfts fram. 5

6 Avsikten med denna skrift är att ge ramarna för de fyra första åren på KSLA:s tredje sekel. Verksamhetens konkreta innehåll utformas på årsbasis och grundar sig på de initiativ som tas i våra avdelningar och deras kommittéer. Det första året kommer vårt 200-årsjubileum att firas med både historiskt tillbakablickande och framtidsscenarier i internationellt perspektiv. Stockholm i december 2012 Kerstin Niblaeus Akademiens preses Bo Andersson Akademiens vice preses Inriktningsplanen har fastställts av Akademikollegiet den 5 december

7 Omvärldsbeskrivning Lantbrukets produktivitetsutveckling i utvecklade länder har varit oerhörd mätt både som produktion per mantimme och som ton per hektar. En liknande utveckling är nu på gång i den fattiga världen. Men ännu lider närmare 1 miljard människor brist på mat och ännu fler saknar godtagbart dricksvatten. Kommande 40 år beräknas jordens befolkning öka till närmare tio miljarder. Att tillgodose dessa människors grundläggande behov är en formidabel uppgift. Därtill kommer förståeliga krav från människor i utvecklingsländerna att få del av ett välstånd liknande vårt. Mer än hälften av världens befolkning lever i dag i städer. Megastäder kommer att absorbera den väntade befolkningsökningen samtidigt som de fortsatt drar till sig människor från landsbygden som därmed utglesas. I mitten av århundradet beräknas världens urbana befolkning utgöra 65 procent av befolkningen. En effekt av sådan utveckling är att majoriteten av befolkningen lever långt från lantbruket och inte kan eller förstår växandets mekanismer och förutsättningar. Global utveckling förutsätter ett hållbart nyttjande av naturresurser och omsorg om människor och miljö. Miljöförstöring och utarmning av naturresurser är en följd av en rad faktorer i ett komplext samspel. Det finns idag en bred enighet om att utsläpp av växthusgaser bidrar till förändrat klimat vilket påverkar förutsättningarna för de areella näringarna, dels genom ett tydligare politiskt fokus på utsläpp av växthusgaser, dels genom att klimatförändringarnas konsekvenser förändrar den internationella konkurrenskraften när det gäller att bedriva lantbruk. Råvaror från skog och jord kommer att spela en ökande roll både som energibärare (som ersättning för kol, gas och olja), som ersättning för petrokemiska produkter och processer samt som ersättning för energikrävande, ändliga byggmaterial. För att möta en växande efterfrågan, förverkliga potentialen och samtidigt minska skogs- och jordbrukets egen miljöpåverkan krävs satsningar på växtförädling och förbättrade brukningsmetoder. Avvägningen mellan olika bioenergisystem diskuteras livligt parallellt med markanvändning för bland annat livsmedelsförsörjning. 7

8 Ett varmare klimat och ändrade nederbördsmönster påverkar förutsättningarna för växtodling och djurhållning i stora delar av världen; på vissa håll positivt, på andra håll negativt, vilket betyder att konkurrensbilden ändras. Varmare hav, glaciärsmältning och därmed ökad vattenvolym innebär att stora områden som för närvarande odlas kan komma att hamna under vatten. Dessutom kan tillgången till sötvatten komma att minska radikalt. Metoder för att förbättra vattenhushållningen måste utvecklas liksom torktåligare sorter. Ett ökat internationellt utbyte av varor, tjänster, kapital och idéer främjar utveckling, sysselsättning och välstånd. Samtidigt finns det en risk för att vissa grupper och regioner inte kan dra nytta härav och därmed riskerar att bli marginaliserade. Biståndet till lantbruk i utvecklingsländerna många gånger den naturliga utvecklingsmotorn bör öka för att skapa förutsättningar för förbättrad avkastning utan att åstadkomma nya miljöproblem. Den internationella handeln med livsmedel ökar och kommer, med tanke på den pågående liberaliseringen av handeln, att göra så i än högre grad framöver. Detta skapar ett ömsesidigt beroende mellan länderna och påverkar förhållandena i såväl importsom exportledet. Världshandeln med livsmedel påverkas av energiprisändringar, ökad användning av jordbruksråvaror för energiändamål, förändrade matvanor i snabbt växande ekonomier, torka och översvämningar, små lager som inte kan jämna ut svängningarna mellan utbud och efterfrågan och spekulationer lokalt och på råvarubörserna. Efterfrågan på livsmedel producerade med liten negativ miljöpåverkan ökar. Fortsatt kunskapsbyggande om alternativa produktionsteknikers miljöeffekter är av stor betydelse. Till exempel kan klimatpåverkan i många fall minskas med moderna produktionsmetoder jämfört med traditionell teknik samtidigt som produktionen av livsmedel ökar. En alltmer avancerad nutritionsforskning, inte minst med hjälp av modern bioteknik, ger ökade möjligheter att med hjälp av kosten minska risken för, eller i vissa fall även behandla, flera folksjukdomar. Inom det svenska jordbruket pågår specialisering mot högförädlade produkter, till exempel mat med uppgivna dokumenterat positiva hälsoegenskaper samt förädling och försäljning under egna varumärken. Odling av grödor med olika former av certifiering ökar. Storleksrationalisering och effektivisering inom de areella näringarna väntas fortsätta. När det gäller djurproduktion kommer detta, tillsammans med klimatförändringar, att medföra risker för ökad smittspridning såväl mellan djur som från djur till människor. Det kommer också att ställa nya krav på uppfödningen för att skapa djuretiskt försvarbara system. Inom växtodlingen kan markpåverkan och nyttjandet av kemikalier minska genom 8

9 användning av högavkastande perenna eller höstsådda brödsäds- och oljeväxtvarianter. Dessa har en betydligt bättre konkurrensförmåga gentemot ogräs och ger ett bättre skydd mot erosion och näringsläckage. Ringa tillgång på sötvatten utgör en stark begränsning för växtproduktionen på många platser. Den snabba utvecklingen inom växtförädlingen kan skapa grödor som är motståndskraftigare mot skadeorganismer, torktåligare och salttåligare än dagens sorter samt mindre gödselkrävande. Framtagande av sorter som kan odlas i områden som idag inte lämpar sig som jordbruksmark pågår. Genom övergång till ny teknik med minskad jordbearbetning och nya växtföljder kan jordbruket kraftigt minska sitt behov av fossil energi, minska näringsläckaget till omgivande ekosystem och övergå från att vara en koldioxidkälla till att bli en koldioxidfälla. Den fortgående urbaniseringen har skapat ett växande intresse för stadsträdgårdar och urban livsmedelsproduktion. En bärande tanke är att minska behovet av transporter samtidigt som närhet mellan konsument och produktion av livsmedel ökar. Med urban livsmedelsproduktion tillkommer även införandet av ny produktionsteknik som minskar beroende av konventionell jordbruksmark och ökar utnyttjandet av tätortens restresurser. Mycket av detta sker idag enbart i begränsad skala eller är fortsatt på experimentstadiet varför den framtida bärkraften är oviss. Den fortsatta utvecklingen kan dock bli viktig både för att möta det växande behovet av livsmedel globalt samtidigt som det kan medföra en ny revolution för det konventionella jordbruket. Skogen utgör en förnybar källa till både industriråvaror och klimatneutral energi. Växande skog absorberar koldioxid. Skogen är också viktig för psykisk och fysisk friskvård, rekreation och friluftsliv. Tätortsnära skogar normalt ägda av kommun och stat utformas allt oftare för att locka till besök. Konkurrensen om skogsråvara kan förväntas öka. En balanserad kombination av skogsträdsförädling och intensifierad och varierad skogsskötsel kan öka tillväxten och förbättra virkesproduktionen på ett såväl ekonomiskt som ekologiskt bärkraftigt sätt. Handeln med virke och skogsprodukter påverkas av internationella överenskommelser och certifieringsregler. Det svenska skogsbruket möter en ökande konkurrens från länder med väsentligt lägre vedkostnader. Vår skogsskötsel kommer sannolikt att utformas mot högkvalitativ råvara och långt förädlade träprodukter gentemot kundernas önskemål. Träbyggandet ökar för närvarande starkt, även i flerbostadshus. Dagens massaindustrier kommer som bioraffinaderier förmodligen att utvecklas till leverantörer av en mix av papper, förädlade fibrer, gröna kemikalier och energi. Människan använder omkring 40 procent av nettoprimärproduktionen på land, 9

10 beräknat som mängd solenergi som binds till organiskt kol vid fotosyntesen. Variationen är dock stor i olika delar av världen. I till exempel Västeuropa och södra Centralasien utnyttjar vi upp till 70 procent av fotosyntesens nettoprimärproduktion. Ökad ekonomisk tillväxt i områden med hög konsumtion av nettoprimärproduktionen riskerar att skada lokala ekosystem och minska den biologiska mångfalden. De artrika tropiska skogarnas betydelse för den biologiska mångfalden torde inte kunna överskattas. Också i Sverige har vi artrika ekosystem, inte minst i odlingslandskapet. De semi-naturliga ängarna, som har skapats genom århundradens slåtter eller bete, tillhör de mest artrika biotoperna i Nordeuropa och har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Utvecklingen inom husdjursavel har gett stora framsteg i ökad livsmedelsproduktion och ett effektivare resursutnyttjande med lägre klimatpåverkan per producerad enhet. Men det har också inneburit en koncentration till raser och djur med prioriterade egenskaper. Särskilda insatser kan därför erfordras för att behålla den genetiska mångfalden även bland våra husdjur. FN:s konvention om biologisk mångfald ger varje land äganderätten till sina genetiska resurser. Detta har medfört försämrade förutsättningar för internationellt samarbete och utbyte av biologiskt material och därtill anknuten information. Immaterialrättsliga regler har kommit att spela en allt större roll inom lantbruket, inte minst som en följd av genteknikens utveckling. Även patent och växtförädlarrätt kan försvåra det fria utbytet av biologiskt material av betydelse, inte endast för livsmedelproduktion (särskilt i fattiga länder) utan även som bas för tillverkning av läkemedel och industriprodukter. EU har utvecklat ett regelverk med sikte på moderna hittillsvarande växtförädlingsmetoder vars tillämpningar riskerar att allvarligt hämma vår bioteknologiska forskning och utveckling jämfört med andra delar av världen. Vattenbruk är den snabbast växande livsmedelssektorn och handeln med fiskeriprodukter ökar exceptionellt. Nettoexporten av fiskeriprodukter är i många länder större än för många jordbruksgrödor. En fjärdedel av världens fiskebestånd är överutnyttjade eller utfiskade. Den totalt maximala produktionen från fångstfisket beräknas vara nådd. Ytterligare avkastning och nytta från det marina fisket förutsätter att de bestånd som i dag är överutnyttjade eller utfiskade förbättras. Fiskeresurserna behöver förvaltas på ett mer bärkraftigt sätt. Idag kommer mer än hälften av den fisk som konsumeras från fiskodlingar, vilket minskar trycket på de naturliga fiskbestånden. Ökad fiskodling kan ske i former och med tekniker som är bärkraftiga ur såväl ekologiska som etiska och estetiska perspektiv. Knappt någon av de förändringar som de gröna näringarna står inför kommer att kunna hanteras utan en fördjupad vetenskaplig kunskap på alla nivåer från en- 10

11 skilda molekyler till komplexa ekosystem. Nanovetenskapen, som ännu så länge mest gäller fysik och mekanik, är på snabbt intåg också inom biologin. Den vetenskapliga kulturen i enskilda företag inom jordbruks- och fiskenäringarna är i allmänhet inte tillräcklig för att möta morgondagens krav. Endast ett fåtal stora företag inom dessa näringar har tillgång till egen forskning eller resurser för att kunna samarbeta med och dra nytta av den akademiska forskningen. Av detta följer att staters, organisationers och enskildas förmåga att samverka för att initiera, driva och nyttja forskningsresultaten blir av yttersta betydelse. Det är den gröna sektorns ansvar att hantera dessa utmaningar på ett sätt som främjar samhällsutvecklingen och vinner förtroende och stöd från en bred allmänhet. KSLA:s verksamhet bör, utifrån omvärldsbeskrivningens perspektiv, inriktas mot områden som bedöms vara centrala och där akademien kan göra en betydelsefull insats såväl inom landsbygdsutvecklingen i vårt eget land som inom rural development i den fattiga världen. 11

12 Ceres - växtlighetens och jordbrukets gudinna I akademiens sigill ses Ceres, växtlighetens och jordbrukets gudinna hos romarna. Grekerna kallade henne Demeter. 12

13 Verksamhetsidé Akademiens portalparagraf: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Med utgångspunkt från portalparagrafen har akademien förtydligat och kompletterat sin verksamhetsinriktning genom att formulera en verksamhetsidé: Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är en oberoende och kritiskt granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett ekologiskt, etiskt, estetiskt, socialt hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Häri inbegrips även vidareförädling av produkter och tjänster till konsumenterna, lagar samt andra styrmedels inverkan samt landsbygdens frågor i vid mening. Akademien ska allsidigt belysa den gröna sektorns* betydelse för hela samhällets utveckling och för vår försörjning med säkra produkter, samspelet mellan natur och människa samt beakta den gröna sektorns värde för miljö, rekreation, boende, rehabilitering, sport- och fritidsaktiviteter. *) Den gröna sektorn innefattar skogs-, jord- och trädgårdsbruk, boskapsskötsel, jakt och renskötsel, urbana grönområden samt fiske, vattenbruk och därpå baserade industrier och tjänstesektorer. 13

14 Verksamhetsmål Övergripande mål för akademiens verksamhet är att verka för att de materiella och immateriella värden, som genereras från forskning och praktisk erfarenhet inom den gröna sektorn, ger ett så värdefullt bidrag som möjligt till hela samhällets utveckling, på kort och lång sikt. Inom ramen för detta övergripande mål kan några delmål lyftas fram. KSLA ska: Allsidigt belysa och påverka samhällsutvecklingen inom akademiens kompetensområden. Verka för att uthållighet, ekonomisk bärkraft och konkurrenskraft säkerställs i de produktions- och förvaltningsprocesser som berör den gröna sektorn. Vara en kreativ mötesplats för utbyte av fakta och olika uppfattningar om hur de gröna näringarna kan och bör utvecklas. Vara en naturlig informatör och förmedlare av kunskap för beslutsfattare i såväl stat och kommun som i företagen. Med den omfattande kunskapsmassa som akademien besitter finns goda förutsättningar för att fortlöpande kunna presentera fakta som i sin tur bidrar till att påverka samhällsutvecklingen. Ta initiativ till att generera ny kunskap med syfte att stärka den gröna sektorn. Verka för att natur- och landskapsresurserna nyttjas, utvecklas, vårdas och bevaras så att en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling säkerställs. Dessa resurser är även en viktig bas för ökad livskvalitet och bättre folkhälsa. Bidra till en kritisk och konstruktiv diskussion kring nyttjande och vård av natur- och landskapsresurserna. Akademiens trovärdighetskapital kan behållas och stärkas om vi arbetar för att vara en engagerad och kritisk granskare av de samhällsaktiviteter som påverkar akademiens kompetensområden. Främja historiska studier så att kunskaper och insikter om gången tid kan användas som bakgrund när framtiden diskuteras. Spela en aktiv roll i frågor som berör akademiens verksamhetsområden och som är av vikt för utvecklingen nationellt och globalt; ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Akademien ska verka för att den svenska konkurrenskraften förstärks på den internationella arenan. 14

15 Målgrupper Akademien och dess ledamöter ska ses som både aktörer/ambassadörer för verksamheten och som en intern målgrupp. Externa målgrupper för akademiens verksamhet skiftar med frågeställning men några viktiga är (utan rangordning): Politiker, andra beslutsfattare och aktörer på kommunal, regional, nationell, europeisk och global nivå. Beslutsfattare och aktörer inom näringsliv, forskning, utveckling och utbildning. Utövare och övriga företrädare för primärproduktionen och förädlingen. Opinionsbildare, som till exempel medier, lärare och intresseorganisationer. Studerande på högskolenivå. 15

16 Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll bestäms av akademien genom dess olika organ och dess aktiva ledamöter. Det är i första hand akademiens ledamöter som föreslår vilka frågor akademiens ska arbeta med. Aktiviteter ska stämmas av mot akademiens verksamhetsidé, verksamhetsmål, kännetecken och resurser. Avvägningar mellan dagsaktuell och långsiktigt planerad verksamhet är viktig. Verksamhetens omfattning begränsas av bland annat tillgängliga personella och ekonomiska resurser. Akademien ska även i fortsättningen vara lyhörd, flexibel och kunna engagera sig i snabbt uppdykande och för akademien viktiga frågor. Detta kräver öppenhet för omprioritering även under pågående verksamhetsår. Arbetet inom akademien bedrivs främst inom avdelningar och kommittéer. Därtill finns nämnder för att stärka ledningsfunktioner. Vidare kan berednings- eller arbetsgrupper förordnas för specifika kortare uppdrag. Nämnder Akademien har, enligt stadgarna, tre nämnder för permanenta uppgifter: Ekonominämnden, vilken analyserar de finansiella marknaderna, diskuterar och föreslår riktlinjer för den ekonomiska förvaltningen samt assisterar akademiens handel med värdepapper. Pris- och belöningsnämnden, vilken bedömer inkomna förslag till priser och belöningar och lämnar förslag därom till kollegiet. Nämnden för Enheten för de areella näringarnas historia, vilken är rådgivande för enhetens arbete med bibliotek, arkiv samt historiska projekt med publicering. Därtill har akademin en särskild beredningsnämnd för beredning av ansökningar om medel från de stiftelser KSLA förvaltar: Anslagsnämnden, vilken bedömer externa anslagsansökningar och lämnar förslag därom till kollegiet. För de interna anslagen har inrättats ett råd, bestå- 16

17 ende av tidigare avdelningsordföranden, vilket granskar anslagsansökningar och lämnar förslag till kollegiet. Avdelningar och Kommittéer De tre avdelningarna utgör en stående indelning av akademiens verksamhet samtidigt som en aktiv samverkan mellan ledamöter inom de olika avdelningarna präglar, och måste prägla, akademiens arbete. Genom initiativ från avdelningarna ses akademiens dagsaktuella aktiviteter regelbundet över och utvecklas. Det är viktigt att detta arbete fortsätter samtidigt som det kombineras med mer långsiktigt planerad verksamhet inom akademiens kärnområden. Kommittéer tillsätts av akademikollegiet efter förslag från avdelningarna och avdelningarnas arbetsutskott stödjer och leder kommittéernas arbete med kompletterande riktlinjer när så erfordras. Genom kommittéerna följer akademien utvecklingen inom särskilda områden och tar initiativ i aktuella frågor. Arbetet i kommittéerna är en viktig del i akademiens pågående omvärldsbevakning, analys och initierande arbete. Kommittéerna tillsätts oftast för en mandatperiod om högst tre år varefter fortsatt eller förändrad verksamhet prövas av avdelningar och kollegiet. De kommittéer som är fastställda december 2012 anges under respektive avdelning nedan. Notera att ledamot i annan avdelning kan utses till ledamot i en kommitté liksom person som inte är ledamot av akademien. Bredd och djup i kompetens för kommittén är avgörande. Allmänna avdelningen bevakar övergripande tendenser inom ekonomi, politik och opinion, teknik och vetenskap, vilka har och kan komma att få stor betydelse för de gröna näringarna och samhällsutvecklingen. I allmänna avdelningen behandlas även frågor inom näringar och vetenskaper som inte specifikt hör hemma inom jordbruk respektive skogsbruk, såsom fiske, vattenbruk och övrigt naturbruk. Verksamheten kommer att inriktas på följande områden: Den växande konkurrensen om mark, vatten och biologiska resurser samt nya synsätt för värdering av biologisk mångfald, naturresurser och ekosystemtjänster (grön ekonomi). Den pågående klimatförändringen och dess effekter, särskilt styrmedel för minskad klimatpåverkan. Havsmiljö och fiske. Landsbygdsutveckling med tyngdpunkt på företagande. Forskning och innovationer för utveckling av en biobaserad ekonomi med ekosystem som grund. Kommittéer Fiskefrågor. Forskningspolitik. Grön ekonomi (ny 2013). Landsbygdsutveckling. 17

18 Jordbruksavdelningen behandlar frågor som berör produktion, förädling och marknad i teori och praktik, inklusive specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor inom jordbruk, trädgård och veterinärmedicin samt sådana miljöfrågor som hör samman med näringarnas sektorsansvar. Verksamheten kommer att inriktas på följande områden: Produktion från jord- och trädgårdsbruket och näringens ekosystemtjänster. Mark- och vattenresurserna kopplade till den biologiska mångfalden och resursernas uthålliga vård och nyttjande. Husdjurens mångfald, effektiva och uthålliga nyttjande liksom frågor om djurens välbefinnande. Marknadsfrågor och politiska aspekter på jord- och trädgårdsbruket i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Strategiskt ledarskap och management i jordbrukssektorn innefattande perspektiv från företag, organisationer, politik och myndigheter. Måltidens och råvarornas betydelse för miljö, hälsa och matglädje. Kommittéer Internationella jordbruksfrågor. Lönsam uthållig primärproduktion. Matkvalitet och folkhälsa. Vattenfrågor. Skogsavdelningen behandlar frågor som berör skötsel och nyttjande av naturresursen skog inklusive industri och marknad i teori och praktik, specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor, jakt samt de miljöfrågor som hör samman med näringens sektorsansvar. Verksamheten kommer att inriktas på följande områden: Effektivare skogsskötsel för ökad produktion med samtidigt uppfyllande av miljömål och hänsynstagande till andra intressen. Teknik och metoder för ökad produktivitet och minskad miljöbelastning i den skogliga värdekedjan från beståndsanläggning till konsument. Skogens bidrag till landets energiförsörjning och som en del av lösningen på klimatfrågan genom att ersätta fossilberoende material och bränslen, samt som kolsänka. Internationella skogsfrågor. Skognäringens framtida kunskaps- och kompetensförsörjning. Kommittéer Energifrågor. Internationella skogsfrågor. Skoglig teknik och logistik (avvecklas 2013). Skogsskötsel. Kompetensförsörjning (ny 2013). 18

19 Enheten för de areella näringarnas historia (ANH) är rådgivande för akademiens bibliotek och arkiv och är inriktad på historiska projekt, rådgivning och bokutgivning. I ANH:s arbete ingår även utveckling och drift av akademiens bibliotek och arkiv. Verksamheten kommer under att inriktas mot långsiktigt nyttjande av naturen samt kunskapsinsamlingens framväxt och betydelse för näringens utveckling. Livsmedelshistoria. Jordbrukspolitikens moderna historia. Traditionell kunskap, biologisk mångfald och tidiga försöksnäringar. Äldre skogs- och jordbruksläror och hushållsböcker. Viltförvaltningshistoria. Sågverkshistoria. Agrara kreditväsen. Vidareutveckling av elektroniska tjänster för forskare och akademiledamöter för att öka bibliotekets tillgänglighet och nyttjande. 19

20 Kännetecken I ett föränderligt samhälle med många aktörer och många åsikter är det viktigt att tydliggöra akademiens kännetecken, vilka ska framgå i all verksamhet. Att sprida kunskap om samt vårda och utveckla kännetecknen är en pågående process där akademiens ledamöter och personal har en central uppgift. Akademien ska kännetecknas av och av omvärlden uppfattas som: Oberoende, granskande och analyserande. KSLA är mån om att bevara sitt oberoende för att på ett obundet sätt kunna granska och analysera komplexa och kontroversiella frågor. Akademien både vill och kan ta upp ämnen som ifrågasätter gamla sanningar och etablerade värderingar. Kompetent och trovärdig. Hos KSLA:s ledamöter finns en såväl djup som bred kompetens som tillsammans med olika nätverk används för att planera och genomföra verksamhet som tar ansvar för aktuella och långsiktigt viktiga frågor inom den gröna sektorn. Vetenskaplig och tvärvetenskaplig. Aktiviteterna spänner över naturvetenskap miljö teknik ekonomi samhällsvetenskap etik estetik historia. Akademien ska verka för övergripande analyser, synteser och integration. 20

21 Praktik teori. Det är centralt för akademien att bejaka och utveckla det ömsesidiga beroendet mellan teori och praktik. Detta är särskilt viktigt i en sektor som präglas av stor variation, småföretagande, många människors intresse för den gröna sektorn och starkt centraliserad FoU. I detta ligger också ansvar för att bidra till att kopplingen mellan vetenskap, praktik och politik ökar, genom att medverka till att lagar och förordningar förstås, accepteras, ges resurser och kan genomföras. Aktiv och oberoende mötesplats. Akademien möjliggör mötet mellan etablerad vetenskap, praktisk erfarenhet och nya idéer och tjänar som en oberoende mötesplats för olika uppfattningar och åsikter. En viktig del utgör engagemang för att nya ledamöter ska delta aktivt i arbetet och därmed bidra till att KSLA är en akademi i tiden. Framtidsinriktad. Akademiens aktiviteter kännetecknas av framtidsinriktning men även av kontinuitet och stabilitet. Det historiska perspektivet ska finnas med och utvecklas för att förklara och belysa nuet och framtiden. 21

22 Arbetssätt Akademien ska i sin egenskap av oberoende, granskande och analyserande nätverksorganisation erbjuda en aktiv och öppen mötesplats för information och diskussion av olika framtidsscenarier, forskningens frontlinjer, teknikutvecklingens möjligheter, nya värderingsmönster och hur detta kan användas för att utveckla och förbättra samhället. Akademiens arbetssätt ska bidra till en oberoende idé- och opinionsbildning samt kunskapsförmedling. Akademien ska vårda och utveckla följande arbetssätt: Genom regelbundna akademisammankomster samt genom att ordna konferenser, seminarier och symposier erbjuder akademien ett forum för att belysa komplexa frågor där en samlad bild saknas och där olika lösningar måste vägas mot varandra. Akademiens initiativ ska vara framåtsyftande och beakta historisk erfarenhet. Allsidighet och helhetssyn genom att konferenser, seminarier, kommittéer och projekt samt ledamöterna representerar olika erfarenheter, kompetenser och förhållningssätt. Det är väsentligt att ledamotskåren utvecklas på ett sådant sätt att olika idéer/perspektiv blir företrädda. Det fria vetenskapliga samtalet och diskussionen över disciplingränserna är viktiga. KSLA ska, bland annat i samverkan med andra akademier, ge stor möjlighet till ett akademiskt tankeutbyte och utgöra en naturlig mötesplats för forskare och praktiker. Goda exempel är Kunskapens Krona, Kungens Miljösymposium och Wallenberg Academy Fellows. 22

23 Akademien ska kontinuerligt genomföra omvärlds- och framtidsanalyser för sina ansvarsområden. I detta arbete bör de utländska ledamöterna aktiveras. Svenska ställningstaganden i internationella fora måste för att vinna gehör mycket tydligt bygga på vetenskaplig grund. KSLA bör ställa sin samlade kompetens och sin oberoende plattform till förfogande för att identifiera frågor, analysera dem och göra kunskapssammanställningar som underlag för Sveriges agerande i politiska fora och genom andra organisationer. Akademiens aktiviteter bör i ökande grad göras tillgängliga för intressenter utanför Stockholmsområdet. Antalet aktiviteter ute i landet kan öka samtidigt som webbsändningarna bör bli fler. Kommentarer till officiella lagförslag gällande de gröna näringarna är en viktig del av akademiens arbete. Normalt formeras en mindre arbetsgrupp ledamöter med god kompetens för att utarbeta vårt remissvar. Preses och VD ansvarar för att svaret är balanserat och ger en allsidig belysning, i enlighet med akademiens kännetecken, av det problem som behandlas och de lagförslag som ges. 23

24 Kommunikation En väl fungerande kommunikation är viktig för akademiens samverkan med det omgivande samhället, nationellt och internationellt. Kommunikation är en process i två riktningar och ett verktyg både för att göra sig förstådd och för att själv bättre lära sig förstå den omvärld i vilken man verkar. Kommunikationen är ett av flera verktyg för att förverkliga innehållet i KSLA:s portalparagraf, verksamhetsidé, mål och strategier. Genom extern kommunikation ska akademien medverka till att ge ökad kunskap om den gröna sektorn. All information som kommer från KSLA ska kännetecknas av allsidighet, saklighet och oberoende, vilket är nödvändigt för att akademiens samlade kompetens ska anammas och komma till nytta ute i samhället. Genom kommunikation med omvärlden ges förutsättningar för återkoppling från olika målgrupper och därmed möjlighet att bygga relationer och skapa ömsesidiga engagemang för akademiens viktiga frågor. Alla aktiviteter, särskilt konferenser, seminarier och symposier samt publicering av rapporter och böcker, bör inkludera en plan för kommunikation. Kommunikationens karaktär och omfattning ska anpassas till aktivitet och målgrupper. Den information som kommer ut från aktiviteterna bör publiceras snabbt, på webben och på papper när budskapen bedöms sträcka sig långt in i framtiden och enbart på webben när bedömningen säger kortare aktualitet. Akademiens kommunikation med omvärlden är ständigt föremål för utveckling och målgruppsanpassning. Samarbete och kommunikation med andra akademier, universitet, myndigheter, organisationer, forskningsråd, näringsliv, vetenskapsjournalister och studenter ska utvecklas. En tydlig profil underlättar för akademien att synas i det ständigt ökande informationsflödet och förstärker intrycket av att KSLA är en kompetent och levande akademi. Akademiens viktigaste resurs är ledamöterna och deras samlade kunskap om den gröna sektorn. Ledamöterna spelar en viktig roll i akademiens kommunikation både vad gäller att tillföra kunskap och att i sin 24

25 vardagliga gärning fungera som aktörer och ambassadörer utåt för akademiens verksamhet. Internt är kommunikation med ledamöter och personal ett medel att förbereda och förankra viktiga beslut, uppnå delaktighet, engagemang och samhörighet. Därmed skapas även förutsättningar för att verksamheten kan genomföras på ett effektivt sätt. Möjligheterna för ledamöter att kommunicera sinsemellan och med kansliet har underlättats genom det nätbaserade Ledamotsrummet. KSLA:s informationskanaler är främst en aktuell hemsida ( aktiva massmediekontakter, seminarier, konferenser, nyhetstidningen KSLA Nytt & Noterat, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT), bokserien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOL- MED), nyhetsbrevet Freja och separata publikationer, ofta utgivna med samarbetspartner. Akademiens forskningsbibliotek är specialiserat på skogs- och jordbrukshistorisk litteratur i vid och tvärvetenskaplig mening. 25

26

27

28 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B Box 6806, Stockholm tel , fax akademien@ksla.se Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för den gröna sektorn. Akademien är en fri och oberoende nätverksorganisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske, jakt och vattenbruk, miljö och naturresurser samt skogs- och lantbrukshistoria. Vi arbetar med frågor som berör alla och som intresserar många!