VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA"

Transkript

1 VÄGVISARE TILL STUDIER AV DE AREELLA NÄRINGARNAS HISTORIA vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Oktober 2011 Varför arbetar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med historia?...3 Det historiska arbetet vid akademien ANH...3 Biblioteket...4 Etnobotanik Brøndegaardsamlingen...10 Arkivet...11 Hemsidan och ANH:s elektroniska resurser...12 Ett historiskt projekt om markanvändning...14 Antika jordbruksläror...16 ANH:s nyhetsbrev Freja...17 Skogs- och Lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED)...18

2 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är tillsammans med bland andra Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Vitterhetsakademien en av de tio kungliga akademierna. Akademien är en oberoende och opartisk organisation och finansieras frånsett ett mindre statsbidrag genom avkastningen från egna och anknutna fonder. Akademiens uppgift är att vara till gagn för samhället. Det gör akademien dels genom att bearbeta aktuella och långsiktiga frågor inom den gröna sektorn, dels genom att initiera och stödja ny kunskap på området. Akademiens arbete syftar också till att genom en rad publikationer föra ut fakta och bygga broar mellan forskning/praktik och beslutsfattande i stat/näringsliv så att beslut rörande den gröna sektorn fattas på saklig grund. Akademiens arbete bedrivs inom nämnder, kommittéer och arbetsgrupper samt genom sammankomster, konferenser, seminarier och studieresor. Akademien följer utvecklingen inom sina områden, tar initiativ i speciella frågor, engagerar specialister för faktapresentationer, fungerar som remissorgan inom de areella näringarna samt uppmuntrar speciellt yngre forskare genom att fördela forskningsanslag av pilotkaraktär och stipendier från sina fonder. Akademiens historia Det sena 1700-talet och början av 1800-talet var en omvandlingens tid för lantbruket i Europa. Lantbruket var vid denna tid den dominerande näringen. I början av 1800-talet var cirka 85 procent av den svenska befolkningen sysselsatt inom lantbruket. Ett mer systematiskt intresse riktades mot hur jordbruket skulle kunna förbättras och instiftandet av Kungl. Lantbruksakademien 1811 var ett uttryck för detta. Initiativtagare var dåvarande kronprinsen Karl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. Akademien påbörjade sitt arbete den 28 januari År 1816 startade akademien ett experimentalfält, vilket var den första forskningsanläggningen för jordbruk i Sverige och en föregångare till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Experimentalfältet var verksamt i 150 år på den plats där Stockholms universitet nu ligger. Förutom inriktningen på att inhämta, producera och sprida kunskaper om lantbruket fungerade akademien till en början som en central förvaltningsmyndighet, ett arbete som upphörde i och med bildandet av lantbruksstyrelsen Från 1940-talet påbörjades ett arbete för att utöka skogsdelen inom akademien. En omorganisering skedde 1956 och akademien fick sitt nuvarande namn, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Efterhand har akademiens verksamhet utökats till att brett omfatta de areella näringarna. Akademiens intressen och verksamheter har under hela dess tid dokumenterats i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift. 2

3 Varför arbetar Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien med historia? Att säga att vi ska lära av historien är lätt. Men lika viktigt är att det finns en historia att lära av. Akademien har under hela sin verksamhetstid på flera sätt bidragit till att belysa det svenska lantbrukets historia. Ett bra exempel är akademiens sekreterare i början av 1900-talet, Herman Juhlin- Dannfelt. När han 1913 tecknade akademiens första 100 år beskrev han också grundligt det svenska lantbrukets utveckling under en tid då någon agrarhistorisk forskning i egentlig mening ännu inte fanns. Juhlin-Dannfelts intresse stannade inte heller vid svenska förhållanden. I slutet av 1920-talet gav han ut en bok om lantbrukets utveckling i Norden och ett översiktsverk om lantbrukets internationella utveckling, den första i sitt slag i Sverige. Det historiska arbete som akademien lagt och lägger ned skall ses i ljuset av akademiens övergripande syfte, nämligen att skapa en kunskapsgrund för att förstå vår samtid samt för att kunna förbereda oss för framtiden. Denna kunskap är inte bara viktig för den historiska forskningen utan också för akademiens ledamöter, personer verksamma inom lantbruksnäringen och för beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Kunskap om historien ökar också förståelsen för den dynamik mellan land och stad som präglat den svenska utvecklingen. Det historiska arbetet vid akademien ANH Den historiska verksamhetens övergripande inriktning är densamma som för akademien i övrigt. Den syftar till att bygga en bro mellan å ena sidan den vetenskapliga historieforskningen och å andra sidan den kunskap som personer med praktisk erfarenhet från de områden som studeras besitter. En ytterligare aspekt är att skapa samverkansformer mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap för att på bästa sätt spegla dynamiken mellan lantbrukets såväl sociala och ekonomiska som biologiska historia. Den historiska verksamheten vid akademien bedrivs inom Enheten för de areella näringarnas historia (ANH). ANH driver historiska projekt, har en rådgivande verksamhet och ger ut böcker inom skogs- och lantbrukshistoria. Projekten är fleråriga och bedrivs i samarbete med bland andra Institutionen för agrarhistoria (SLU), Centrum för biologisk mångfald (CBM, vid SLU och Uppsala universitet) samt forskare från skandinaviens historiska institutioner. Exempel på områden som under de senare åren be- 3

4 handlats i de olika projekten är virkesmätning, mosskultur samt lantbrukarnas föreningsrörelse. Till enheten hör även Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) och akademiens arkiv. Biblioteket är specialiserat på skogs- och lantbrukshistorisk litteratur i vid, tvärvetenskaplig mening. Det riktar sig främst till forskare i skogs- och lantbrukshistoria på olika nivåer. ANH utger också bokserien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) och skriftserien Miscellanea som består av personbibliografier, litteraturförteckningar och mindre skrifter. En översikt över den historiska skriftutgivningen ges i Förteckning över litteratur i skogs- och lantbrukshistoria som även finns tillgänglig på hemsidan eller kan beställas från enheten. Knuten till ANH finns en rådgivande nämnd. Nämnden är sammansatt av dels representanter från olika forskningsfält, till exempel historia, agrarhistoria, trädgårdshistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi och etnobiologi, dels historiskt engagerade akademiledamöter. Biblioteket Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) är norra Europas största agrarhistoriska bibliotek. Bibliotek har Ur samlingarna: The new Oxford book of food plants. A guide to the fruit, vegetables, herbs, and spices of the world/ John G. Vaughan and Catherine Geissler funnits sedan akademien påbörjade sin verksamhet 1813 men med skiftande verksamhetsområden och inriktning. En viktig förändring när det gäller bibliotekets nuvarande inriktning skedde 1989 då det bestämdes att bibliotekets huvudområde skulle vara skogs- och lantbrukshistoria; KSLAB skulle också hålla viss allmän litteratur om de areella näringarnas utveckling i Norden i dag. Den moderna högvetenskapliga litteraturen i naturvetenskap, ekonomi och teknik med mera finns numera samlad i Sveriges Lantbruksuniversitets bibliotek (SLUB) som är ansvarsbibliotek för dessa områden. SLUB:s databas LUKAS hittar du via SLU:s hemsida Profil Bibliotekets inriktning och pro- 4

5 fil är agrarhistoria i vid tvärvetenskaplig mening. Kärnan i samlingarna utgörs av jord- och skogsbruksproduktionens historia, men biblioteket rymmer betydligt mer än så. Det hänger inte minst samman med att de areella näringarnas betydelse var större för hela samhället till och med början av 1900-talet lantbruket utgjorde den enskilt största näringen som andel av ekonomin och var den näring som sysselsatte flest människor. Sveriges historia före 1900-talet var till stora delar en agrar historia. Men för agrarhistorien viktiga aspekter ryms även i andra historiska delfält som politik, miljö, landskap, livsmedel, personalia, ekonomi, geografi och sociala förhållanden. De areella näringarnas verksamhetsfält är omfångsrikt och brukar sammanfattningsvis beskrivas med att de omfattar hela kedjan från primärproduktion till förädlad produkt, till exempel från ax till limpa, från frö till papper eller från fisk till fiskpinne. De areella näringarna består med andra ord av mer än det som bonden eller fiskaren arbetar med. Förutom litteratur om mer självklara områden som jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske finns även omfattande samlingar om specialområden som exempelvis trädgårdsskötsel, bin, fjäderfä, mat- Bibliotekets läshörna. 5

6 historia och etnobotanik (relationen mellan människa och växter). KSLAB har specialiserat sig på att samla litteratur som skildrar hela den väv av verksamheter som ingår i de areella näringarna. Till exempel finns en omfattande litteratur om förädlingsledet, bland annat dokumenterat i företagsmonografier. Viktig för förståelsen av näringarnas framväxt är också den rumsliga organiseringen, det vill säga val av byggnader och byggnadsmaterial men också ägostrukturen samt hur landskapet påverkat och påverkats av lantbruket. Också hur människor valt att organisera sig, i intresseföreningar, partier och företag av olika slag har format den agrara historien. Organisationsformen Ur samlingarna: Farmers and farm workers movements. Social protest in American agriculture/patrick H. Mooney and Theo J. Majka. Ur samlingarna: Medeltidens åkerbruk. Agrarteknik i Sverige ca 1000 till 1520/Janken Myrdal är kanske särskilt intressant. Jordbruksproduktionens organisering har många gånger präglats av kooperativa sammanslutningsformer i motsats till enskild företagsamhet. Resultaten av dessa grupperingar, tillsammans med till exempel statens avsikter med jord- och skogsbruket, har skapat institutioner som varit lika viktiga för formandet av de areella näringarnas historia som exempelvis klimatet och den tekniska utvecklingen. Slutligen har lantbrukets historiska omvandling även på ett avgörande sätt påverkats av kunskapens utveckling. Det handlar till exempel om hur ny kunskap inom lantbruket tagits fram, hur den spritts och institutionaliserats. Här spelade KSLA och hushållningssällskapen en betydande roll. 6

7 Samlingar Bibliotekets samlingar innehåller cirka volymer. Förutom den äldre samlingen (Ä.S.) så är biblioteket öppet och låntagare kan själva söka i samlingarna; litteraturen i den äldre samlingen måste beställas fram från arkivet. Likaså förvaras en stor del utländsk periodica i Statens biblioteksdepå (SBD) i Bålsta, och måste beställas i god tid. En lista på de tidskrifter som förvaras i Bålsta kommer att finnas på vår hemsida. Bibliotekets kärnområde är lantbrukets utveckling i Europa och Nordamerika. I första hand görs inköp av litteratur på skandinaviska språk samt engelska, tyska och franska. KSLAB har sedan länge förvärvat sekundärlitteratur, det vill säga litteratur om äldre agrara förhållanden. Detta har efter 1989 förstärkts betydligt beträffande både nyutkommen och antikvarisk litteratur. Mot bakgrund av den globalisering som sedan 1800-talet präglat handeln med lantbrukets produkter så överskrids ibland den geografiska gränsdragningen. En viktig del av lantbrukshistorien är hur varor och idéer färdats över nationsgränserna, och olika länder och delar av världen har vid olika tillfällen påverkat liksom påverkats. Detta gränsöverskridande gäller också de discipliner som tagit sig an frågor hemmahörande i de areella Ur samlingarna: Le développement agricole au 19e siècle en Loire-Atlantique/René Bourrigaud näringarna. Här ryms förutom agrarhistoria också sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Böckerna är uppställda efter Sveriges allmänna biblioteksförenings system (SAB), som används av de flesta större biblioteken i Sverige. I detta system markeras historia med K och Frankrikes historia med Kj. Qd betecknar lantbruk, Qe trädgårdsskötsel och Qf skogsbruk. KSLAB har också en avdelning för referenslitteratur med bland annat en stor mängd bibliografier. Äldre samlingen KSLAB har stora samlingar av källitteratur inom flera av lantbrukets specialområden. Särskilt värdefull är samlingen med litteratur tryckt före 1851, som omfattar 200 längdmeter, den så kallade äldre 7

8 Gartnersällskaps bibliotek, som överlämnades Det innebar ett betydande tillskott av litteratur om trädgårdsämnen och botanik. Den äldre samlingen har sedan 1990-talet successivt kompletterats. 8 samlingen. Hela den äldre samlingen är katalogiserad i LIBRIS och är försedd med ämnesord. Akademiens bibliotek började planeras och ta form redan 1811, men från och med 1813 gjordes löpande inköp av litteratur. Biblioteket har också under hela sin verksamhetstid haft glädjen att ta emot såväl större som mindre boksamlingar som gåvor. En av de första och större bokgåvorna kom från den för akademiens tillkomst så viktiga Abraham Niclas Edelcrantz, som också arbetat som universitetsbibliotekarie i Åbo. Bland hans böcker som skänktes till akademien fanns den skottske botanisten John Loudons A treatise on forming, improving, and managing country residences. I den äldre samlingen återfinns av Loudon även den betydelsefulla Arboretum et Fruticetum Britannicum i tre volymer. En annan viktig bokgåva kom från Patriotiska sällskapet som 1849 överlämnade sitt bibliotek till akademien. En ytterligare betydelsefull bokgåva var Stockholms Tidskrifter och periodica KSLAB håller cirka 400 tidskrifter som fortfarande ges ut. Merparten berör de areella näringarnas utveckling främst i Norden i dag och ingår som en viktig informationskälla för akademiens dagliga arbete. Men omkring 70 av dessa tidskrifter har en historisk inriktning som behandlar olika aspekter av de areella näringarna. Förutom de samtida tidskrifterna finns även cirka 700 äldre nordiska tidskrifter i samlingarna, bland annat Lantmannen, Tidskrift för skogshushållning, Bohuslänsk fiskeritidskrift, Finska ANH:s egen utgivning i SOLMED-serien: Från Pier de Crescenzi till Albrecht Thaer. Om några märkvärdigheter i Kungl. Skogsoch Lantbruksakademiens äldre boksamling/ Olof Kårström

9 i databasen LIBRIS. Adressen är Välj utökad sökning och ange J i fältet för bibliotekskod för att se vad som finns hos KSLAB. I LIBRIS kan du förutom att söka på titel och författare kombinera olika ämnesord, t ex träd och Sverige. Biblioteket hjälper vid relevanta historiska projekt till med litteratursökningar. Ur samlingarna: The Britsh malting industry since 1830/Christine Clark trädgårdsodlaren och Svensk veterinärtidning. Denna typ av tidskrifter utgör ett ovärderligt källmaterial för att kunna skildra den historiska utvecklingen hos lantbrukets olika grenar. Registrering i LIBRIS KSLAB registrerar litteratur i den nationella databasen LIBRIS som finns tillgänglig på internet. Merparten av förvärven efter 1990 har registrerats; av den äldre litteraturen är det i första hand de mest efterfrågade verken som hittills har registrerats. När det gäller den äldre samlingen, litteratur äldre än 1851, så är hela denna samling registrerad i LIBRIS. Du kan själv söka i den litteratur som biblioteket registrerat Lån och kopior Biblioteket lånar ut litteratur på vanligt sätt vid besök eller via fjärrlån på begäran från andra bibliotek. Litteratur före 1900 som fjärrlånas kan endast läsas i det lånande bibliotekets läsesal. Utlåningstiden på fjärrlån är normalt 30 dagar. Litteratur som förvaras i Statens biblioteksdepå måste beställas flera dagar i förväg. För KSLAB kända forskare kan fjärrlåna direkt från KSLAB men måste då själva ombesörja returen av böckerna. Ur samlingarna: The American lawn ed. Georges Teyssot 9

10 10 Etnobotanik Brøndegaardsamlingen Den etnobotaniska litteratur som samlats i den så kallade Brøndegaardsamlingen är KSLABs ämnesmässigt största specialsamling. Etnobotaniken studerar människans användning av växter till föda, bot och nöje samt hur råvaror används till hantverk och industri. Men också folkliga föreställningar om växterna och deras egenskaper är en betydande del av etnobotanikens forskningsområde. Etnobotaniken är tvärvetenskaplig till sin karaktär och bär spår från såväl det humanistiska/samhällsvetenskapliga (etnologi, historia och antropologi) som det naturvetenskapliga forskningsfälten (geografi, farmakologi och medicin). Ur samlingarna: Lust ohne Last: Geschichte der Empfängnisverhütung von der Antike bis zur Gegenwart/Robert Jütte Ur samlingarna: The culture of flowers/jack Goody Vagn J. Brøndegaard är en internationellt erkänd etnobotanisk forskare. Sommaren 2003 kunde den boksamling som Brøndegaard byggt upp under ett helt forskarliv köpas in till akademiens bibliotek. Marcus & Amalia Wallenbergs minnesfond bidrog generöst till att göra detta möjligt. Vagn Brøndegaard har varit verksam sedan mitten av talet och har publicerat över 700 artiklar i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter och samlingsverk. Mest känd är han för sina böcker om dansk etnobiologi, som består av tre bokserier, Folk og flora: Dansk etnobotanik, Folk og fae: Dansk hysdyretnologi samt Folk og fauna. Samlingen består av cirka 80 längdmeter monografier och en klipp- och kopiesamling om cirka

11 6 000 klipp. Med sin inriktning och omfattning är samlingen unik. Alla monografier är registrerade i LIBRIS. Vidare har Brøndegaard ämnesindexerat hela samlingen med cirka alfabetiskt ordnade ämnesord som refererar till katalogkort. Index samt de skannade katalogkorten finns tillgängligt på bibliotekets hemsida, vilket möjliggjorts genom finansiering från FORMAS. Detta index är en utmärkt ingång till både böcker och övrigt material i samlingen. I huvudsak innehåller samlingen litteratur från de engelska, tyska, franska och skandinaviska språkområdena. Akademien fortsätter kontinuerligt att komplettera samlingen med nyutkommen och antikvarisk litteratur på området. Utvecklingsarbetet bedrivs med syfte att på bästa sätt göra materialet i samlingen tillgängligt för forskningen, men också för att lyfta fram det etnobotaniska perspektivets relevans. Under senare år har etnobotaniken fått något av en renässans, bland annat i och med CBM:s publicering av trebandsverket Etnobiologi i Sverige ( ). ANH har i anslutning till att man förvärvade Brøndegaards samling startat ett antal etnobotaniska projekt, till exempel Etnobiologi: Källor och metoder tillsammans med CBM samt Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition (SOLMED nr 45). Arkivet Arkivets verksamhet inleddes år 1813, samtidigt som akademien installerades. Akademiens uppgift var att som central myndighet för lanthushållningen sprida upplysning, förbättra undervisningen och uppmuntra och stödja jordbruksnäringen. Akademien bidrog bland annat till bildandet av nya hushållningssällskap i de län som ännu saknade sådana. Sällskapen sände årliga berättelser till Akademien. År 1889 inrättades Kungl. Lantbruksstyrelsen, som från 1890 övertog den administrativa funktionen kring hushållningssällskapen och lantbruksundervisningen. Akademien har gjort betydande insatser för forskning på jordbrukets områden, och Ur samlingarna: Farm crawlers by Robert N. Pripps and Andrew Morland 11

12 vid Akademiens Experimentalfält på norra Djurgården förekom en livlig försöksverksamhet. Arkivets betydelse som källa för forskningen består bland annat i att det skildrar verksamheter, tankegångar och ansträngningar som präglade en för sin tid betydelsefull aktör, en aktör uppbyggd av eliter på såväl nationell som lokal nivå. Genom arkivets kontinuitet kan arbetet följas över tid. Akademiens arkiv innehåller också mycket värdefullt material för den agrarhistoriska forskningen. Vid sidan av material om Akademien finns här inkomna skrivelser och handlingar, som berättar om jordbrukets utveckling i Sverige under 1800-talet, och en intressant serie övriga handlingar. Arkivet ger en spännande samling kunskaper, en samling rik på detaljerad information om enskilda människoöden, märkliga jordbruksredskap och beskrivningar av flera orter och bygder. Genom att Akademiens verksamhet har varit inriktad på hela landet är arkivet en riksangelägenhet. En förteckning över arkivet med register och forskningsförslag är tillgänglig under rubriken arkiv på bibliotekets hemsida ANH har nyligen gett ut boken Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia. Landshövdingeberättelser, läromedel, tävlingsskrifter, reseberättelser och andra skrifter i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens arkiv (SOLMED nr 42). I boken förtecknas arkivets ANH:s egen utgivning i SOLMEDserien: Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia av Olof Kåhrström gavs ut i början av handskrifter med såväl geografiska som tematiska ingångar samt med ett personregister. Uppgifterna finns även tillgängliga som databas. Arkivförteckningen finns på ANH:s hemsida. Hemsidan och ANH:s elektroniska resurser ANH arbetar med att på flera sätt underlätta för fortsatt forskning kring de areella näringarna, ett arbete som bland annat innefattar symposier där forskare från olika discipliner kan träffas och utbyta erfarenheter. ANH arbetar också med att på olika sätt göra resurser tillgängliga digitalt, till exempel genom att bibliotekets böcker är registrerade i LIBRIS. En ytterligare viktig del i detta arbete är ANH:s hemsida 12

13 ksla.se. På hemsidan kan du följa de nya projekt som ANH arbetar med liksom andra aktiviteter kring enheten och biblioteket. På hemsidan har vi också samlat andra användbara resurser för den som vill studera de areella näringarnas historia. Vi har gjort tillgängligt för nedladdning flertalet av de böcker ur ANH:s utgivning som är slutsålda. På hemsidan hittar du också KSLA:s arkivförteckning samt litteraturlistor och bibliografier som antingen visar på litteraturen inom ett ämnesområde eller bibliotekets bestånd av till exempel litteratur om mat och livsmedel. Litteraturlistor är ett bra sätt att både orientera sig i bibliotekets bestånd och vilka frågor som diskuterats inom ett ämne. Biblioteket har även sammanställt en förteckning över artiklar hämtade ur icke-svenska tidskrifter och årsböcker som behandlar ämnen som på olika sätt har relevans för nordisk skogs- och lantbrukshistorisk forskning. Artiklarna behandlar nordiska förhållanden, övriga Europa och Nordamerika. Via hemsidan kan du även söka i ett antal databaser som ställts samman av biblioteket (några av databaserna är betaversioner): Svenskt havsfiske en bibliografi. År 1982 utkom Torun Hedlund- Nyströms bibliografi över svenskt havsfiske. Bibliografin omfattar litteratur med många infallsvinklar på havsfisket: kamerala frågor, båtbyggeri, fiskevård och fiskeredskap. Den har också en geografisk indelning som till exempel gör den lämpad för regionala studier. Tidsmässigt sträcker den sig från medeltiden och fram till Arbete pågår med att komplettera innehållet fram till idag. Lantbruksveckans handlingar Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan grundades år 1911 för att verka för att sprida kunskap om utvecklingen inom lantbruket. Fram till och med 1969 gav man ut årsboken Lantbruksveckan. Agrarhistoriska abstracts/sammanfattningar. Databasen innehåller abstracts/sammanfattningar på engelska ur svenska akademiska arbeten i agrarhistoriskt orienterade ämnen. Arbetena som förekommer i databasen är utkomna mellan 1980 och Agrara referenser i svenska ortsbeskrivningar Databasen ger sidhänvisningar till avsnitt som behandlar olika aspekter av lantbruket i drygt 800 äldre svenska topografiska arbeten. Sökning kan göras på bland annat författare, arbetets titel, ämne och landskap. I förekommande fall innehåller databasen även sökbara uppgifter om härad, pastorat, församling och gård. En ytterligare databas är Atlas 1900, som utgörs av det statistiska underlaget till den atlas som utkom 1909 med namnet 13

14 Sveriges jordbruk vid 1900-talets början: statistiskt kartverk. Den ursprungliga atlasen liksom den moderna databasen ger en bra bild av hur Sveriges jordbruk såg ut kring förra sekelskiftet. Det går att på ANH:s hemsida digitalt bläddra i den gamla atlasen, som utkom i början av 1900-talet, med dess vackra kartblad och att göra egna kartor. Det går också att göra egna kartor med utgångspunkt i den statistik som legat till grund för atlasen. Bland kategorierna finns uppgifter om ägoförhållanden, till exempel det laga skiftets utbredning, men också hur många procent av jordbruksbefolkningen som var arrendatorer. Vidare finns en rad uppgifter om befolkningens sammansättning, om spannmåls- och potatisskörd, om rågodling, om baljväxter, om hästar, nötkreatur och getter. Atlasen 1900 kunde ges ut tack vare industrialisten Moritz Fraenckel ( ), som skapat sin förmögenhet genom tillverkning och försäljning av konstgödsel. Databasen Atlas 1900 är en del i det större projektet och som handlar om att skildra hela 1900-talets markanvändning. Detta större projekt består av två delar, dels en atlas, dels en antologi som fördjupar en del av de frågor som tas upp i atlasen. Läs mer om projektet här nedan. Ett historiskt projekt om markanvändning atlas och antologi Det historiska projekt som våren 2011 avslutades genom utgivningen av atlasen Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 och den tillhörande antologin Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år Studier av de areella näringarnas geografi och historia är ANH:s största projekt, hittills. De båda böckerna finns på både svenska och engelska. Att rumsligt försöka beskriva den agrara markanvändningen har gjorts tidigare, men då oftast för en viss region eller för ett mer begränsat tidsavsnitt. För första gången tas här ett helhetsgrepp om den svenska utvecklingen under 1900-talet hundra år av markanvändning som innefattar omvandlingen av Sverige från ett jordbruksland, där majoriteten av befolkningen var sysselsatt inom jordbruket, till vår samtid då de sysselsatta i de areella näringarna sammantaget bara utgör knappa två procent av befolkningen. Atlasen kan tillsammans med antologin på ett bra sätt sägas sammanfatta det som är biblioteks ämnesmässiga kärnområde: Hur skogs- och jordbruksmark i ett historiskt perspektiv tagits i anspråk för att producera produkter som livsmedel, energi, byggnadsmaterial och papper, men på se- 14

15 I m going to place these in my home library and will use them in future research projects. The level of careful detail and synthesis brought together in each of these volumes is simply fabulous. Elinor Ostrom, professor Indiana University, om atlas och antologi. Hon tilldelades 2009 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskaptill Alfred Nobels minne. nare tid också upplevelser av olika slag, som turistattraktioner eller att tillsammans med familjen tillbringa somrarna på en lantgård. Upplägget är brett och atlasen, som är redigerad av Ulf Jansson, ger en bra bild av den övergripande omvandling som jord- och skogsbruket genomgick under 1900-talet. I antologin Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år Studier av de areella näringarnas geografi och historia, under redaktörskap av Hans Antonson och Ulf Jansson, fördjupas ett antal teman från atlasen. Ledande forskare presenterar i 27 tematiskt inriktade artiklar den omvandling som jord- och skogsbruk genomgick under 1900-talet, en historia som bland annat innebar en allt intensivare modernisering och rationalisering. Särskilt tydligt syns denna förändring genom utflyttningen från landsbygden och det allt starkare internationella beroendet för de areella näringarna. Förhållandena skiljer sig dock mellan skogs- och jordbruk. Jordbruket är, och ännu mer var, en starkt hemmamarknadsorienterad näring, skyddad från konkurrens utifrån och påverkad av politiska diskussioner. Skogsbruket däremot är en utpräglad exportnäring 15

16 som är och har varit fullt utsatt för internationell konkurrens. Sverige var under hela 1900-talet en skogsindustriell stormakt. Här behandlas också det allt större miljömedvetandet som kommit att spela en stor roll inom både skogsbruk och jordbruk under 1900-talets senare del. Bland annat blev kalhyggena i skogen och användandet av kemiska bekämpningsmedel ifrågasatta. I artiklarna kan vi bland annat följa markanvändningens och fastighetsstrukturens förändringar, mjölkproduktionens och rennäringens omvandling, skogsarbetets och skogsägandets utveckling, hur staten styrt och stimulerat vissa aspekter och verksamheter. Artiklarna skildrar hela hundraårsperioden och visar de areella näringarnas avtryck och påverkan på det svenska landskapet. Denna påverkan och dess historia analyseras utifrån både ett lokalt och ett övergripande perspektiv, vilket fördjupar förståelsen av dåtida och pågående förändringar av den rumsliga miljön. Breda och djupa historiska bakgrundskunskaper gör att kvalitén på arbetet med dagens och morgondagens utveckling och planering kan säkras och höjas. Antika jordbruksläror ANH:s uppgift är i första hand att driva projekt som har bäring på dagens och morgondagens utveckling inom de areella näringarna. Hur kommer det sig då att akademien 2009 gav ut en jordbrukslära av romaren Columella från 100-talet e. Kr? Och varför kommer vi 2013 att ge ut hans två mest kända företrädares instruktionsböcker, Cato d.ä:s från omkring 160 f.kr. och Varros från omkring 120 f.kr. De antika texterna kan på ett mer direkt sätt än vad många tror kasta ljus över lantbrukets mer närliggande historia. Verken användes i mer än 1500 år i Europa som läroböcker, med ett uppehåll under medeltiden. I till exempel England ända in på 1830-talet. I början av 1800-talet översatte Jens Frechland Columella till danska. I upplagan uteslöts avsnittet om vinodling eftersom det inte var till nytta för de danska bönderna. I Sverige använde sig Peder Måns- 16

Den danske etnobotanikern Vagn J. Brøndegaard (1919 2014) var en idog man

Den danske etnobotanikern Vagn J. Brøndegaard (1919 2014) var en idog man Ur: Etnobotanik. Planter i skik og brug, i historien og folkemedicinen. Vagn J. Brøndegaards biografi, bibliografi og artikler i udvalg på dansk. Red. Håkan Tunón. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien UNIK Utmaning - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som

Läs mer

Praktikrapport. Masterprogrammet i Statsvetenskap Yrkesförberedande praktik, 30 hp Praktikrapport

Praktikrapport. Masterprogrammet i Statsvetenskap Yrkesförberedande praktik, 30 hp Praktikrapport FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Nordenkontoret Den yrkesförberedande praktiken genomfördes på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, som har ett kontor i Stockholm. Organisation

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA NORRLANDSK SKOGSHISTORIA Måinniskan, skogen och industrin \e*$s ') 9? Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8-9 april1992 Umeä1992 Denna rapport tir en dokumentation av de skogshistoriska seminariedagar

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Distribution och marknadsföring under 2011

Distribution och marknadsföring under 2011 Distribution och marknadsföring under 2011 Svenska och engelska utgåvorna av atlas och antologi Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900 Projektets huvudfinansiärer För atlasen Stiftelsen Moritz

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Författarpresentationer

Författarpresentationer Innehåll bo andersson 7 Jordbruksarrendenas framväxt, förändring och betydelse ett akademiföretal mats morell 12 Att besitta och bruka jordbruksmark inledning anders wästfelt 15 Arrende och annan nyttjanderätt

Läs mer

hans andersson 232 Arrendeformer och jordägande synpunkter på riskhantering och effektivitet lars-göran svensson 244

hans andersson 232 Arrendeformer och jordägande synpunkter på riskhantering och effektivitet lars-göran svensson 244 Innehåll bo andersson 7 Jordbruksarrendenas framväxt, förändring och betydelse ett akademiföretal mats morell 12 Att besitta och bruka jordbruksmark inledning anders wästfelt 15 Arrende och annan nyttjanderätt

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2012 Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer 1 Böcker om Hallands Väderö Läs mer Här följer en kort beskrivning av följande böcker om Hallands Väderö. Efter utgivningsåret uppges antal sidor och höjd x bredd i cm (avrundat). Johan Erikson: Hallands

Läs mer

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 Innehåll Vad är DiVA?... 2 Registrera publikationer i DiVA... 2 Tänk på att... 2 Manuell registrering i DiVA... 2 Gör så här... 2 Steg 1. Välj

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier

Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier Kommunstyrelsen 2012-09-11 9 Blad 33 Ks132 Au 137 Dnr 146/2012-876 Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier samt en samling bilder som dokumenterar riksdagsjubileet i Arboga 1935 Fritids-

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Vad användaren kan förvänta sig av akademiens arkiv

Vad användaren kan förvänta sig av akademiens arkiv Vad användaren kan förvänta sig av akademiens arkiv anders perlinge enkelt uttryckt: en hel del! En snart tvåhundraårig institution som Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien i Stockholm har, i likhet med

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

De unga entreprenörerna! Wallumni. - Anders Walls stiftelses stipendienätverk. Kenneth Alness 58år!!!!

De unga entreprenörerna! Wallumni. - Anders Walls stiftelses stipendienätverk. Kenneth Alness 58år!!!! De unga entreprenörerna! Wallumni - Anders Walls stiftelses stipendienätverk Kenneth Alness 58år!!!! Vad är Wallumni? Anders Walls Stiftelse grundades 1981 och delar årligen ut stipendier till unga begåvningar

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen vision

Konkurrenskraftsutredningen vision Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Akademien instiftades

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Modern Assyrian Research Archive Foundation

Modern Assyrian Research Archive Foundation Modern Assyrian Research Archive Foundation VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Verksamhetsåret 2013 Stiftelsen Modern Assyrian Research Archive Foundation (MARA Foundation) etablerades i juli 2011. MARA intierades

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Om Fortes publiceringsbidrag

Om Fortes publiceringsbidrag 2014-02-27 Om Fortes publiceringsbidrag Syftet med Fortes publiceringsbidrag är att främja spridning av vetenskaplig information, bl.a. till grupper utanför forskarsamhället, från forskning inom Forte

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS)

FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) 2012-10-12 FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) har nyligen genomfört en internationell utvärdering

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

UPPSATSER MR-PROGRAMMET

UPPSATSER MR-PROGRAMMET UPPSATSER MR-PROGRAMMET 1. PM om uppsatsskrivning 2. Litteratur 3. Framläggning praktiskt 4. Opponents uppgift 5. Uppsatser i biblioteket 1. PM OM UPPSATSSKRIVNING Formella krav för kandidatexamen För

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer Har du en idé? Vi hjälper dig vidare Skydda dina idéer Välkommen till PRV:s bibliotek PRV:s bibliotek är ett expertbibliotek inom immaterialrätt och patentinformation. Det fungerar som en kanal där allmänheten

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Motion: Beskrivning av SFF:s beståndsdelar

Motion: Beskrivning av SFF:s beståndsdelar Till Styrelsen för Svensk Flyghistorisk Förening Motion: Beskrivning av SFF:s beståndsdelar Det följande ska inte ses som kritik eller liknande. Jag önskar bara lite mer ordning och reda. Och det är just

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer