Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer

Transkript

1 Mjölktandsprojektet Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Folktandvården Västra Götaland område Skaraborg

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Historik - Mjölktandsprojektet...1 Frågeformulär...3 Klinisk undersökning...5 Kariesutveckling från 3-6-års ålder...8 Möjligheter till fortsatt utveckling/forskning...9 FoU-centrum Primärvård/Tandvård Skaraborg...10 Bilaga Artikel i Tandläkartidningen nr 4, 2006 Denna sammanställning är gjord av följande personer: Anna-Lena Östberg Magnus Fällström Birgitta Lindberg

4

5 INLEDNING Modern tandvård är ständigt stadd i utveckling: nya behandlingsmetoder och material introduceras, organisationer förändras. Vården ska baseras på aktuell forskning och därför måste tandvårdspersonalen fortlöpande uppdatera sina kunskaper. Likaså är det viktigt att det bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) inom organisationen för att tandvården ska utvecklas på ett önskvärt sätt. FoU ska alltså vara en naturlig del av verksamheten. Forsknings- och utvecklingsprojekt kan vara resultatet av enskilda personers intresse för en viss fråga eller problem som man stött på i sitt eget arbete. Projekt kan också initieras av verksamheten och det är av ett övergripande intresse för Folktandvården Skaraborg att utvecklingsarbete pågår. Ett kreativt och stimulerande arbetsklimat ger både personalen och vården möjligheter att utvecklas. Folktandvården Skaraborg ska stödja och stimulera forskningsoch utvecklingsverksamhet där tyngdpunkten ska ligga på folkhälsoinriktade studier, de stora folksjukdomarna karies och parodontit och de områden där vår verksamhet är stor. Ett profilområde att prioritera är därför barnoch ungdomstandvård, där Folktandvården har ett lagstadgat ansvar för vården. En god tandhälsa grundläggs i unga år och ett bra omhändertagande av små barn är av yttersta vikt för framtiden. Forskningsoch utveckling inom området är nödvändig för att kunna evidensbasera denna vård. Mjölktandsprojektet är därför av stort intresse för hela Folktandvården Skaraborg. Jörgen Persson, tandvårdschef Anna-Lena Östberg, FoU-ledare tandvård HISTORIK - Mjölktandsprojektet Socialstyrelsen har sedan i mitten av åttiotalet följt utvecklingen av tandhälsan hos barn och ungdomar i Sverige. Här framgår att andelen 3- åringar som bedömts som kariesfria ökade fram till år Därefter har andelen varit ganska konstant 93-95%. Skaraborg har i stort följt den nationella utvecklingen, men en svag tendens till minskad andel kariesfria 3-åringar har registrerats (91% 2003). Med kariesfria i dessa sammanhang menas avsaknad av manifesta kariesangrepp. Enligt flera vetenskapliga undersökningar finns det tecken på att svenska småbarns tandhälsa har försämrats under senare år. Studier i Jönköping, Umeå och Stockholm 1

6 har visat högre förekomst av karies hos barn än vad Socialstyrelsens sammanställningar visar. Liknande iakttagelser har gjorts i andra länder i västvärlden, men det har också påpekats att det saknas goda vetenskapliga studier på området. Viktiga bakgrundsfaktorer för kariesutveckling hos små barn är föräldrar med låg socioekonomisk status samt föräldrar med utländsk bakgrund, kostvanor, munhygienvanor och attityder till tandvård. För att utveckla förklaringsmodeller för karies hos barn, bildades en internationell forskningsgrupp med 44 representanter från 18 länder under ledning av professor Cynthia Pine i England. Forskare från olika discipliner medverkade och över åriga barn i 17 länder deltog i en tvärsnittsstudie. Sverige medverkade inte i den internationella studien, vilket dock Norge gjorde och där leddes projektet av professor Ivan Espelid. Professor Björn Ögaard från Oslo var under en period (fram till 2004) knuten på 20% till specialisttandvården i Skaraborg och genom honom blev det möjligt att utnyttja det mycket omfattande frågeformulär och det underlag för klinisk registrering av karies som användes i den internationella studien. År 2001 beslutade ledningsgruppen för Folktandvården Skaraborg att en parallellstudie skulle genomföras i Skaraborg, det som kommit att kallas Mjölktandsprojektet. Tandhälsovårdskonsult Roland Sundqvist utsågs till samordnare för projektet. Det övergripande syftet med den skaraborgska studien är att följa kariesförekomsten hos en grupp barn från 3 till 6 år ålder samt att studera samband mellan olika riskindikatorer och karies hos dessa barn.ett viktigt syfte med projektet var också att stimulera forskningen i allmäntandvården. Resultaten ska också kunna jämföras med den internationella studien, där man dock inte följer upp barnen över tid. Projektet godkändes av Forskningsetikkommittén vid Göteborgs universitet. Folktandvårdsklinikerna Mösseberg i Falköping, Södra Ryd i Skövde och Sjukhuset i Mariestad har medverkat i datainsamlingen. Klinikerna valdes för att ge en bred representation av befolkningen med olika socioekonomisk bakgrund. En eller två utvalda tandläkare vid varje klinik (sammanlagt fyra tandläkare) gjorde samtliga registreringar och kalibrerades inför undersökningen under ledning av professor Espelid och?ann Skeie från Oslo. Dessa hade tidigare genomfört samma övningar med de norska datainsamlarna. Sammanlagt åringar och deras föräldrar tillfrågades om att delta i studien. Totalt undersöktes 271 barn vid 3 års ålder. Vid uppföljningarna har ett ytterligare bortfall förekommit och vid 6 års ålder har 243 barn undersökts. Metoden för datainsamlingen har varit dels en enkät till föräldrarna, dels en klinisk undersökning. Den första avrapporteringen om 3-åringar från den skaraborgska undersökningen gjordes genom en rapport i Tandläkartidningen 2006 (Bilaga 1). Slutsatsen i den var att föräldrarnas inställning är av stor betydelse för barnets tandhälsa samt att goda tandborstningsvanor är viktiga för att förhindra utvecklingen av karies hos små barn. 3-åringarna har nu hunnit bli 6 år och en stor mängd information har samlats in vid de årliga undersökningarna, både genom frågeformulär och kliniska registreringar. På de följande sidorna presenteras ett axplock av resultat från Mjölktandsprojektet, dels från det barnen var 3 år och dels några resultat från de uppföljande undersökningarna. 2

7 F Mjölktandsprojektet FRÅGEFORMULÄR Föräldrarna fick antingen i samband med eller före den kliniska undersökningen fylla i ett frågeformulär med 101 frågor, som var identiska med de som använts i den internationella studien. Formuläret innehöll frågor om barnets kost- och munhygienvanor men föräldrarna fick även svara på kunskapsfrågor samt beteendeoch attitydfrågor relaterade till karies. Dessutom ställdes frågor om föräldrarnas födelseland, utbildning, yrke, civilstånd samt var barnet vistades dagtid. FRÅGEFORMULÄR 1 ID NO : /P/ Allmän information Vi är mycket tacksamma om du vill besvara detta formulär och på det sättet ge oss värdefull information om ditt barn. Om du tycker att vissa frågor verkar lite egendomliga kan det bero på att detta är en multinationell studie och frågorna är avsedda att passa kulturer i många olika länder. BÖRJA HÄR: Barnets namn (förnamn-efternamn).. Barnets kön: 1 pojke 2 flicka Födelsedatum (dag/månad/år) Frågor angående barnet Del A De första frågorna handlar om besök på tandklinik, tandvärk, mjölktänder och barnets tandhälsa. 1. Har barnet vid något tidigare tillfälle besökt en tandvårdsklinik? 1 Ja 2 Nej Om ja, undersökte tandläkaren/hygienisten/tandsköterskan barnets tänder? 1 Ja 2 Nej 2. Har barnet haft tandvärk under det sista året (12 mnd)? 1 Ja 2 Nej Om ja, hur ofta? 1 En gång 2 Två gånger 3 Tre gånger 4 Flera gånger 3. Om barnet får tandvärk, vill du då: 1 Ge smärtstillande 2 Gå till tandläkaren 3 Få antibiotika 4 Gå till läkaren 5 Använda örtmedicin 6 Be att få tanden utdragen 7 Inte göra något, det blir bra av sig själv 8 Fråga familjen till råds 9 Uppsöka apoteket 10 Söka annan medicinsk hjälp 3

8 Resultat från frågeformuläret Några påståenden från enkäten... helt oenig oenig varken enig eller oenig enig helt enig I vår familj är vi säkra på att kunna minska riskerna för att vårt barn skall få karies 3 (1,2%) 4 (1,5%) 17 (6,6%) 95 (36,7%) 140 (54,1%) Karies får stora konsekvenser för vårt barns generella hälsa. 2 (0,8%) 10 (3,8%) 54 (20,7%) 72 (27,6%) 123 (47,1%) Det är tandläkarens ansvar att förhindra att vårt barn får karies 93 (35,5%) 92 (35,1%) 58 (22,1%) 15 (5,7%) 4 (1,5%) Vi kan förhindra att vårt barn får karies genom att minska sockerhaltiga mellanmål och sockerhaltiga drycker mellan målen 4 (1,5%) 1 (0,4%) 8 (3,0%) 67 (25,5%) 183 (69,6%) Jag vet inte hur jag skall borsta mitt barns tänder på rätt sätt 119 (45,4%) 86 (32,8%) 33 (12,6%) 20 (7,6%) 4 (1,5%) Om vi borstar vårt barns tänder två gånger per dag kan vi förhindra att det blir hål 2 (0,8%) 8 (3,1%) 20 (7,6%) 87 (33,2%) 145 (55,3%) Om vårt barn använder fluortandkräm förhindrar detta karies 4 (1,5%) 0 (0%) 36 (13,8%) 85 (32,7%) 135 (51,9%) Vi lyckas inte få vårt barn att borsta tänderna två gånger om dagen 135 (52,1%) 62 (23,9%) 33 (12,7%) 24 (9,3%) 5 (1,9%) Vissa har av naturen svaga tänder 22 (8,5%) 22 (8,5%) 105 (40,7%) 87 (33,7%) 22 (8,5%) Hur ofta blir tänderna borstade/rengjorda? 100% 90% 80% 80,4% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 16,6% 10% 0% 1,1% Aldrig Inte varje dag En gång per dag Två gånger per dag 1,9% Tre gånger per dag Varannan dag 4

9 Mjölktandsprojektet KLINISK UNDERSÖKNING Tänderna undersöktes med hjälp av spegel, sond och optimalt ljus. Till emaljkaries räknades grad 1-2 och till dentinkaries grad 3-5. Karies registrerades och delades in i fem olika grader. Registrering av synligt plaque gjordes på överkäkscentralernas buccalytor. Vid behov togs bitewing-röntgen på de äldre barnen. Kriterier för registrering av ocklusalkaries grad 1-5: KRITERIER FOR REGISTRERING AV OKKLUSALKARIES GRAD 1 (O1) Karies karakterisert ved en hvitlig/brunlig misfarging i emaljen uten substanstap (ingen kavitetsdannelse). Ingen røntgenologiske funn. Grad 1 GRAD 2 (O2) Lite substanstap med brudd i emaljeoverflaten, eller misfarget fissur med grålig/opak tilstøtende emalje og/eller karies begrenset til emaljen røntgenologisk. Grad 2 GRAD 3 (O3) Moderat substanstap og/eller karies i ytre tredjedel av dentin røntgenologisk. Grad 3 GRAD 4 (O4) Betydelig substanstap og/eller karies i midtre tredjedel av dentin røntgenologisk. Grad 4 GRAD 5 (O5) Stort substanstap og/eller karies i indre tredjedel av dentin røntgenologisk. Grad 5 KRITERIER FOR REGISTRERING AV APPROKSIMALKARIES (RØNTGENOLOGISK) GRAD 1 (A1) Radiolusens ("røntgenskygge") i ytre halvdel av emaljen (inntil 1/2 emaljetykkelsen). GRAD 2 (A2) Radiolusens ("røntgenskygge") i indre halvdel av emaljen (inntil emalje-dentin grensen, men ikke inn i dentinet). GRAD 3 (A3) Radiolusens ("røntgenskygge") i ytre tredjedel av dentinet (inntil 1/3 av dentintykkelsen). Ivar Espelid/Anne Bjørg Tveit 5 GRAD 4 (A4) Radiolusens ("røntgenskygge") i midtre tredjedel av dentinet (inntil 2/3 av dentintykkelsen). GRAD 5 (A5) Radiolusens ("røntgenskygge") i indre tredjedel av dentinet.

10 Resultat från den kliniska undersökningen vid 3-års ålder Karies registrerades hos 27% av barnen. Arton procent hade enbart initialkaries och 9 procent hade manifest karies med substansförlust. Kariesförekomsten bland barnen i de olika områdena var relativt lika men med en tendens till fler skador bland Mariestadsbarnen. De som hade börjat borsta med fluortandkräm före 1 års ålder hade också mindre karies. Om modern var högskoleutbildad var detta också av stor betydelse. Att föräldrarna var födda utomlands hade en negativ inverkan på tandhälsan. Resulataten visar att barn som borstade eller fick sina tänder borstade två gånger per dag hade mindre karies. 100% 90% Fördelning av kariesskador grad 1-2 (emaljkaries) och grad 3-5 (dentinkaries) på olika tandgrupper Mjölktandsprojektet 2003 Folktandvården Skaraborg n(karierade ytor)=267 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Incisiver och hörntänder 1:a molarer 2:a molarer grad 1 grad 2 grad 3 grad 4 grad 5 6

11 Sammanställning av identifierade riskindikatorer hos 3 år gamla barn med respektive utan karies. n med karies utan karies p Påstående som föräldrarna skulle förklara sig enig eller oenig med: Vi lyckas inte få vårt barn att borsta tänderna två gånger om dagen. Borstar/rengör du barnets tänder varje dag? Hur gammalt var ditt barn när du första gången borstade hans/hennes tänder med tandkräm? Mammans utbildningsnivå Föräldrarnas födelseland Helt oenig Övriga Ja Nej <1 år >1 år Högskoleutbildad Ej högskoleutbildad Ett fåtal barn har exkluderats p.g.a. oklara svar. Födda i Sverige Födda utomlands

12 KARIESUTVECKLING från 3-6-års ålder Vid de uppföljande årliga undersökningarna registrerades karies hos en ökande andel av barnen. 100% Kariesförekomst bland barnen från 3 till 6 års ålder Mjölktandsprojektet 2006 Folktandvården Skaraborg 90% 80% 70% 60% 73% 60% 56% 49% 50% 40% 30% 20% 10% 27% 40% 44% 51% 0% 3 år (n=271) 4 år (n=262) 5 år (n=250) 6 år (n=243) Karies Ej karies 100% Kariesskador grad 1-2 (emaljkaries) och grad 3-5 (dentinkaries) bland barnen med karies från 3 till 6 års ålder Mjölktandsprojektet 2006 Folktandvården Skaraborg 90% 80% 70% 60% 50% 34% 49% 51% 50% 40% 30% 20% 66% 51% 49% 50% 10% 0% 3 år (n=74) 4 år (n=105) 5 år (n=110) 6 år (n=125) Karies gr 1-2 Karies gr 3-5 8

13 Möjligheter till fortsatt utveckling/forskning De hittills funna resultaten i Mjölktandsprojektet har visat på vikten av att noggrant följa kariesutvecklingen hos de små barnen och föräldrarnas stora betydelse för deras barns tandhälsa. Registreringarna från undersökningarna finns samlade i en stor databas som har sammanställts av och administreras av Birgitta Lindberg vid FoU-centrum i Skövde. Här finns stora möjligheter att bearbeta och analysera vidare för att få svar på frågeställningarna i studien. Utöver att rent deskriptivt följa barnens tandhälsoutveckling kan olika tänkbara samband djupare studeras. Till exempel är betydelsen av socioekonomisk bakgrund för kariesutvecklingen över tid en intressant fråga. Det är viktigt att all den information som nu finns i databasen används och analyseras. I ett vidare perspektiv ger Mjölktandsprojektet underlag för att planera det förebyggande tandhälsovårdsarbetet och därmed ge förutsättningar för en god tandhälsa upp i åldrarna. Tack! Varmt tack till Roland Sundqvist för stort och betydelsefullt engagemang under projektets gång samt till Annica Nyberg, Magnus Fällström, Fariba Dashti, Lena Petersson och Annica Julihn för värdefull medverkan i projektplaneringen samt vid de kliniska undersökningarna. Varmt tack till Lena Käll och Birgitta Lindberg för värdefull medverkan vid bearbetning och presentation av resultaten i studien samt till Ingela Pettersson, Lena Larsson, Ulla-Carin Antonsson, Agneta Johansson, Karin Ståhl och Brita Einehag för värdefull hjälp i studien, särskilt vid insamlandet av de anamnestiska uppgifterna. 9

14 FoU-centrum Primärvård/Tandvård Skaraborg FoU-centrum är till för att stödja personal, inom hälso- och sjukvård samt tandvård i Skaraborg, i projektarbeten på olika sätt. Modern hälso- och sjukvård och tandvård baseras på aktuell forskning och utveckling. Det är därför viktigt för all personal att kunna ta till sig nya forskningsrön. För dem som själva vill arbeta med forsknings- och utvecklingsarbete finns FoU-centrum som ett stöd. Här kan du få hjälp i ditt projektarbete med handledning, datahantering och presentation av resultaten i form av postrar eller Powerpointpresentationer. Här finns också projektarbetsplatser med tillgång till dator, där du kan sitta i lugn och ro och arbeta. Dessutom finns det ett konferensrum med 18 sittplatser som kan bokas vid behov. VERKSAMHETSIDÉ FoU-centrum ska stimulera, skapa förutsättningar och vara ett föredöme för forskning, utveckling och utbildning. All forskning och utveckling skall baseras på vetenskaplig metodik. Arbetet skall bidra till att primärvården utvecklas och blir attraktiv. Kurs i grundläggande FoU-metodik En grundläggande kurs i forskningsmetodik ges årligen, med start i januari. Den är öppen för alla personalkategorier. Under kursen gör man ett projektarbete under handledning. Hemsida Kontaktpersoner FoU-ledare Tandvård Anna-Lena Östberg Odont Dr, legitimerad tandläkare Tel: E-post: anna-lena.ostberg@vgregion.se FoU-sekreterare Birgitta Lindberg Tel: E-post: birgitta.e.lindberg@vgregion.se 10