Föräldrars betydelse för 3-åriga barns munhälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldrars betydelse för 3-åriga barns munhälsa"

Transkript

1 Föräldrars betydelse för 3-åriga barns munhälsa En rapport från Mjölktandsprojektet i Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Ann-Catrin Kramer, leg tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad

2 Rapport 2009:4 Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Anna-Lena Östberg, tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primär- och Tandvården Skaraborg

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Karies är en multifaktoriell infektionssjukdom och en av de vanligast förekommande i munnen. Under och 1980-talet arbetade folktandvården framgångsrikt med förebyggande åtgärder och kariesförekomsten minskade markant hos skolbarn. En tendens till ökad kariesförekomst har nu noterats hos små barn i Skaraborg. Föräldrars bakgrund, attityder och beteenden avseende både den egna munhälsan och barnets munhälsa är viktiga att studera för att få en ökad kunskap om risken för kariesutveckling hos små barn. Syfte Att beskriva socioekonomisk bakgrund, tandvårdsattityder och egna tandvårdsvanor hos föräldrar till 3-åriga barn samt att undersöka associationer mellan föräldrars socioekonomi och tandvårdsvanor i relation till deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa. Metod En enkätstudie genomfördes bland 271 föräldrar till 3-åriga barn i Falköping, Skövde och Mariestad under hösten 2002 och våren Resultat De flesta föräldrar borstade sina egna tänder minst två gånger varje dag (91%). Föräldrar med goda tandvårdsvanor borstade signifikant oftare sina barns tänder minst två gånger per dag än de föräldrar som borstade sina egna tänderna en gång eller mindre per dag (87% respektive 17%; p<0.001). En positiv attityd till munhygien förekom också signifikant oftare hos föräldrar som borstade sina egna tänder minst två gånger varje dag, jämfört med de som borstade en gång eller mindre (69% respektive 28%; p<0.001). Hos de föräldrar som regelbundet besökte tandvården dominerade en positiv attityd till munhygien till skillnad hos de som gick enbart akut eller inte alls (70% respektive 46%; p=0.004). Socioekonomiska faktorer (boendeform, föräldrarnas utbildningsnivå och uppväxtland) var relaterat till hur eftergivna föräldrarna var gentemot barnet men även till deras attityd avseende munhygien och till barnets tandborstning. Ensamstående föräldrar hade oftare en efterlåtande attityd gentemot barnet än sammanboende föräldrar (58% respektive 30%; p=0.043). Till de familjer som räknades som lågutbildade var en efterlåtande attityd vanligast. Konklusion Föräldrarna i studien hade stor betydelse för barns munhälsa både genom sina egna tandvårds-vanor och vilka attityder och beteenden de hade avseende barnet. Det är viktigt att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer vid riskbedömning och terapiplanering, eftersom en del familjer kan behöva mer stöd för att uppnå och bibehålla god munhälsa hos barnet. Nyckelord attityder, barn, föräldrar, munhälsa, socioekonomi

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Riskfaktorer för kariessjukdom... 1 Kariesförekomst internationellt och nationellt... 2 Förebyggande arbete och forskning inom området... 3 Bakgrund till aktuellt projekt... 4 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 MATERIAL OCH METOD... 5 Design... 5 Studieobjekt... 5 Frågeformulär... 5 Variabler... 6 Dataanalys... 7 Etik... 7 RESULTAT... 8 Deltagare... 8 Socioekonomi... 8 Föräldrars tandvårdsattiyder, egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnets munhälsa... 9 Associationer mellan socioekonomi och föräldrars attityder och beteenden avseende barns munhälsa Associationer mellan föräldrars egna tandvårdsvanor och deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION REFERENSER BILAGOR 1. Etikprövning 2. Information 3. Samtycke föräldrar

6 BAKGRUND En av en vanligaste sjukdomarna i munnen är karies eller hål i tänderna. Sjukdomen är en infektionssjukdom som samvarierar med biologiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorer och de direkta orsaksfaktorerna är socker och bakterier. I ett historiskt perspektiv uppträdde kariessjukdomen ganska sent. Det är först i modern tid som karies blivit ett problem. I arkeologiskt material finner man sällan kariesskador i den omfattning som varit under 1900-talet 1. I Sverige ökade kariesincidensen kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och var mycket hög fram till talet då Folktandvården införde kariesförebyggande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars tandhälsa. Vid denna tid började även fluorsköljningar i skolor förekomma och under 1970-talet minskade kariesförekomsten markant hos barn och ungdomar i Sverige. Förbättringen av tandhälsan fortsatte under större delen av 1980-talet. Idag är kariesminskningen inte längre lika tydlig 1-3. Riskfaktorer för kariessjukdom Kariessjukdomen är multifaktoriell, vilket innebär att ingen enskild faktor kan prediktera ohälsa, utan ett flertal faktorer har påvisats kunna påverka munhälsan. I enlighet med Kravspecifikation inom barn och ungdomstandvården för Västra Götalandsregionen från 1999 och 2003 är det viktigt att så tidigt som möjligt identifiera de faktorer som utgör en risk för att en enskild individ utvecklar karies 4,5. Odontologiska, medicinska och sociala riskfaktorer utgör olika grupper för identifiering vid riskgruppering. Till de odontologiska riskfaktorerna hör bland annat tandens morfologi. Kariesskador förekommer oftare på vissa tandytor än andra. Det är ställen där plack kan få vara ostört under lång tid: djupa fåror och gropar i tandens anatomi, vid tandköttskanten och mellan tänderna där det är svårare att hålla rent 1,6. Till de medicinska riskfaktorerna hör ett stort antal sjukdomar och sjukdomstillstånd. Sjukdomar i sig, till exempel tumörsjukdom, autism och cerebral pares, kan utgöra en risk och i många fall även medicinering, bland annat vid depressioner, som kan ge biverkningar såsom muntorrhet. Både psykiska och fysiska funktionshinder kan förekomma och då försvåra eller förhindra adekvat munhygien antingen för personen själv, för anhöriga eller vårdpersonal 7,8. Sociala och socioekonomiska faktorer har visats ha betydande samband med munhälsan. Låg utbildningsnivå, låg inkomst, familje- och bostadsförhållanden, invandrar- och flyktingbakgrund är några av de faktorer som påverkar att vissa får mer karies Föräldrar inverkar på barnets munhälsa både direkt och indirekt genom sina egna tandvårdsvanor. Likaså påverkas barnets munhälsa olika beroende på om barnet är en pojke eller flicka. Flickor har oftare en hälsosammare livsstil och vanor avseende munhälsa än pojkar och påverkas mer av båda föräldrarnas kunskap om hälsa och tar i större utsträckning efter moderns hälsobeteende. Pojkar påverkas i något större omfattning av faderns munvårdsvanor och tar oftare efter dennes hälsobeteenden

7 Tandborstning en gång per dag eller mer med fluortandkräm har påvisats vara betydelsefullt, liksom frånvaron av synligt plack för att undvika karies 15,16. Den mest signifikanta kostfaktorn är konsumtion av socker, oavsett om det är mängden, frekvensen eller tidpunkten för konsumtion 14,15. En kariogen diet kan till exempel balanseras av goda munhygienvanor, och omvänt kan goda kostvanor kompensera för en sämre munhygien och på så sätt undviks att karies utvecklas 17. Kariesförekomst internationellt och nationellt I Världshälsoorganisationens (World Health Organisation, WHO) registreringar av karies hos barn framkommer att kariesförekomsten ökat i utvecklingsländerna och att en minskning skett i de flesta industrialiserade länder under senare hälften av 1900-talet formulerade WHO och tandläkarnas internationella organisation Federation Dentaire International (FDI) gemensamma mål för munhälsan till år Målet för 5- och 6-åringar var 50 procents kariesfrihet och för 12-åringar ett DMFT (Decayed Missed Filled Teeth dvs. tänder med karies eller som saknas eller lagats på grund av karies) ej överstigande 3. Vid millenniumskiftet omformulerades målen för Europa till år 2020 gällande för 6-åringar 80 procents kariesfrihet och för 12-åringar ett DMFT om högst 1,5. Sverige har redan uppnått målet för 12-åringar men däremot inte för 6-åringar 3,18. Socialstyrelsen har sedan 1985 följt utvecklingen av tandhälsan hos barn och ungdomar genom att landstingen i Sverige har tandvårdshuvudmän som kontinuerligt samlar in kariesepidemiologiska data för barn och ungdomar som sammanställs och rapporteras. På riksnivå har det inte skett någon stor förändring hos 3- och 6-åringar som behandlas inom Folktandvården avseende kariesfriheten i det primära bettet mellan åren 2000 och År 2005 var andelen kariesfria bland 3-åringar 95 procent och för 6-åringar 73 procent, en ökning med en respektive tre procentenheter från år När det gäller tandhälsan hos förskolebarn i Västra Götalandsregionen som behandlas inom Folktandvården var andelen kariesfria 3-åringar 93 procent respektive 6-åringar 64 procent år 2005 i det primära bettet. Här har en försämring skett med en respektive tio procentenheter från år ,19,20. Sammanfattningsvis tyder de epidemiologiska registreringarna på en tendens till avmattning av den tidigare positiva utvecklingen av tandhälsan bland barnen. Det är dock ett stort antal registrerare och skillnader kan ha förekommit hur registreringarna gjorts. Alla landsting har inte kunnat redovisa några uppgifter på grund av övergång till nya datasystem. Från och med år 1999 slogs Skaraborgs län samman med Västra Götaland, vilket gjort det svårare att jämföra de epidemiologiska registreringarna av karies än tidigare. 2

8 Tabell 1. Andel kariesfria barn i åldern 3 och 6 år i primära bettet inom folktandvården enligt epidemiologiska registreringar i Folktandvården till Socialstyrelsen År 3 år Sverige 3 år Västra Götalands regionen 6 år Sverige 6 år Västra Götalands regionen % -* 70 % -* % 94 % 70 % 74 % % 93 % 69 % 72 % % 93 % 73 % 64 % * uppgift saknas Förebyggande arbete och forskning inom området En ökande insikt internationellt sett om behov av förebyggande arbete bland små barn, både avseende den allmänna hälsan och munhälsan har lett fram till att WHO har formulerat fyra strategier för att förbättra munhälsan för både barn och vuxna 21 : - Minska mängden av orala sjukdomar och funktionsnedsättningar, framförallt hos fattiga och utsatta befolkningsgrupper, - Stödja hälsosamma livsstilar och minska riskfaktorerna för munohälsa som beror på omgivningen, ekonomin, beteenden och sociala orsaker, - Utveckla tandvårdssystem som skäligen förbättrar munhälsan och som är rimliga och rättvisa samt - Integrera tandvården och omvårdnad med nationella och lokala hälsosystem. Dessa strategier var utgångspunkten för ett stort internationellt projekt som genomfördes i 17 länder i början av 2000-talet. Syftet med detta projekt var att utveckla förklaringsmodeller för karies hos små barn och därigenom få en bättre kunskap om de faktorer som skapar och underhåller bristen på jämlikhet, både i utvecklings- och industrialiserade länder. Projektet bestod av olika delar, däribland även kariesregistrering och insamling av kariesassocierad mikroflora hos barnen genom kliniska undersökningar 17,22,23. Ett formulär arbetades fram för att kunna undersöka familjens påverkande faktorer för kariesutveckling hos barnen. För att formuläret skulle uppfattas lika oberoende av geografi, kultur, etnicitet, socioekonomiska faktorer och hur sjukvården i landet var uppbyggd bildades en arbetsgrupp med medlemmar från 18 länder. Gruppen bestod av psykologer, sociologer, statistiker, mikrobiologer och tandläkare. Bland annat studerades faktorer såsom socioekonomisk status, kostvanor och föräldrars attityder, värderingar och beteenden både till egen och till barnets munhälsa 22. 3

9 Hälsomodeller Frågor om värderingar och attityder i frågeformuläret utvecklades från hälsomodellerna Health Locus of Control Model, The Health Belief Model och Theory of Planned Behaviour 22. Locus of control (HLC) är ett begrepp, och även en skala, som utvecklades för att särskilja olika typer av situationer eller individer åt. HLC är en individs tro på sin egen möjlighet att ha förmågan, avseende tidigare erfarenheter och påverkande faktorer, till att lyckas eller misslyckas. En individ med intern HLC tillskriver sig framgång genom sin egen kraft och ansträngningar, likaså att en individ som förväntar sig att lyckas är oftast mer motiverad och mer villig att lära. Extern HLC hos en individ kännetecknas av att yttre omständigheter och andra personer styr tillvaron. Vid chance HLC beror framgång eller misslyckande genom tur eller otur. Dessa individer är mindre benägna att anstränga sig för att lära eftersom slumpen ändå oftast avgör 24,25. The Health Belief Model (HBM) är ett begrepp inom ramen för att förstå hälsobeteenden och en metod för att motivera människor till att fatta hälsosamma beslut. HBM baseras på en individs förståelse för att fatta ett positivt hälsoinriktat beslut om ett negativt hälsotillstånd kan undvikas. Individen förväntar sig positivt resultat av sitt beslut och tror sig lyckas genom sitt beslut 24,26. The Theory of Planned Behaviour (TPB) är en teori som hjälper till att kunna förutse, förklara och förstå människors handlingar i specifika situationer. Mänskligt beteende styrs av tre sorters överväganden: uppfattningen om den troliga konsekvensen av beteendet eller handlingen (behavioral beliefs), tron om vad andra människor uppfattar och tycker om agerandet (normative beliefs) och tron på de närvarande faktorer som i fortsättningen kan göra det lättare eller förhindra en handling eller ett resultat av ett beteende (control beliefs) 27,28. Bakgrund till aktuellt projekt Sverige medverkade inte i den internationella studien, vilket däremot Norge gjorde. Genom kontakter med den norska forskargruppen 2001 beslutade ledningsgruppen för Folktandvården Skaraborg att en parallellstudie till den internationella studien skulle genomföras i Skaraborg. Den kom att kallas Mjölktandsprojektet. Det övergripande syftet med den skaraborgska studien var att följa kariesförekomsten hos en grupp barn från 3 till 6 års ålder och att studera sambanden mellan ett antal riskindikatorer och karies. För att få en representation av olika delar av Skaraborg valdes tre geografiskt åtskilda områden med olika socioekonomisk profil för undersökningen. En första rapport från undersökningen visade att föräldrarnas inställning var av stor betydelse för barnets munhälsa och att goda tandborstningsvanor var viktiga för att förhindra kariesutveckling hos små barn 29. För att få en större förståelse av de multifaktoriella orsakerna till karies hos små barn är det viktigt att studera föräldrars bakgrund, samt deras attityder och beteenden avseende både den egna munhälsan och barnets munhälsa. 4

10 SYFTE Syftet är att beskriva socioekonomisk bakgrund, tandvårdsattityder och egna tandvårdsvanor hos föräldrar till 3-åriga barn samt att undersöka associationer mellan föräldrars socioekonomi och tandvårdsvanor i relation till deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka tandvårdsattityder, egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnets munhälsa har föräldrar till 3-åriga barn? Vilka associationer finns mellan föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och deras attityder och beteenden avseende det 3-åriga barnets munhälsa? Vilka associationer finns mellan föräldrarnas egna tandvårdsvanor och deras attityder och beteenden avseende det 3-åriga barnets munhälsa? MATERIAL OCH METOD Design Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Studieobjekt Föräldrarna till 300 barn på Folktandvårdsklinikerna vid Sjukhuset Mariestad, Södra Ryd i Skövde och Mösseberg i Falköping (100 barn på varje ort) tillfrågades i samband med kallelsen till den ordinarie 3-årsundersökningen om att delta i studien, som genomfördes under hösten 2002 och våren Datainsamlingen skedde med en klinisk undersökning och ett frågeformulär. I föreliggande studie redovisas resultat från frågeformuläret. Frågeformulär Föräldrarna fick antingen i samband med eller före den kliniska undersökningen fylla i ett frågeformulär som innehöll 101 frågor. Frågeformuläret överensstämde med det som användes vid den internationella studien och översattes från norska och engelska till svenska (Personlig kommunikation Sundqvist, R., ). Vid oklarheter vid ifyllandet av formuläret fanns tandvårdspersonal på kliniken till hjälp och för de som inte förstod svenska fanns tolk tillgänglig. 5

11 Variabler Formuläret innehöll bland annat frågor om barnets kost- och munhygienvanor, kunskaps-, beteende- och attitydfrågor relaterade till karies samt bakgrundsfrågor om föräldrarnas födelseland, utbildning, yrke, kön och civilstånd. Socioekonomiska variabler Civilstånd var en variabel där svarsalternativen var: gift, ogift, skild, änka och sambo. Till frågan vem bor ditt barn tillsammans med? gavs: mor, far, mor och far, mor och styvfar, far och styvmor, far- eller morföräldrar, andra släktingar samt andra som svarsalternativ. Föräldern fick uppge både sin egen och den andre förälderns utbildning, där alternativen var: grundskola, yrkesskola och/eller gymnasium, universitet/högskola, ingen formell utbildning och annat. Förälders utbildningsnivå dikotomiserades så att hög innebar att både mor och far hade mer än grundskoleutbildning. Medel innebar att en av föräldrarna hade mer än grundskoleutbildning och den andra hade grundskoleutbildning. Då båda föräldrarna endast hade grundskoleutbildning räknades de till låg. Föräldrars egna tandvårdsvanor Svarande förälder fick uppge vilket det vanligaste skälet var till att uppsöka tandläkare. Möjliga svarsalternativ var: regelbundet för kontroll/för behandling/endast vid problem eller att de inte gick till tandläkaren. Vid analysen dikotomiserades svaren till regelbundet eller enbart akut eller ej regelbundet. Förälderns egna tandvårdsvanor undersöktes med en fråga om när de borstade tänderna. Svarsalternativen var: när jag går upp på morgonen/efter frukost/före lunch/efter lunch/före kvällsmålet/efter kvällsmålet/innan du går till sängs/borstar inte alla dagar/andra anledningar. Svaren dikotomiserades vid analysen till borstar minst två gånger per dag respektive borstar en gång eller mindre. Föräldrars beteenden avseende barnets munhälsa I frågeformuläret fanns flera frågor kring barnets tandborstning. I föreliggande studie användes svaret från frågan När borstar/rengör du ditt barns tänder?. Möjliga svarsalternativ var: när det går upp på morgonen/efter frukost/före middagen/efter middagen/före kvällsmålet/efter kvällsmålet/innan han/hon lägger sig/tänderna blir inte borstade/vid annan tidpunkt. Samma dikotomisering som till förälderns tandborstvanor gjordes vid analysen, borstar minst två gånger per dag respektive borstar en gång eller mindre Föräldrars attityder avseende barnets munhälsa Flera av påståendena som avsåg attityder till munhygien, kost och föräldrars efterlåtande attityd var likadant konstruerade. Svaren registrerades på en femgradig Likertskala, från helt enig till helt oenig. Påståendena kategoriserades efter innehåll i Attityd till hygien, Attityd till kost och Förälders efterlåtenhet. Variablerna i de olika kategorierna var samma som i den norska studien 10. Kategorin Attityd till hygien innehöll 14 olika påståenden ur frågeformuläret. Attityd till kost omfattade fyra påståenden och Förälders efterlåtenhet avsåg attityder till både kost och hygien och omfattade fem påståenden. 6

12 Tre attitydindex skapades utifrån kategorierna genom dikotomisering av svarsalternativen. De positiva attityderna gavs värde ett och de negativa attityderna värde noll. Svarsalternativet varken enig eller oenig räknades till negativ attityd 30. Summan av poängen utgjorde ett kvantitativt mått på föräldrarnas attityd till kost, munhygien och efterlåtenhet. Attityd till hygien fick maximalt 14 poäng, där hög var och låg Attityd till kost omfattade fyra där hög poäng var 3-4 och låg poäng 0-2. I Förälders efterlåtenhet var hög poäng 4-5 och låg poäng 0-3. De olika gränserna för dikotomisering av indexen utgick från att proportionerna av individer med höga respektive låga poäng skulle vara liknande för alla tre indexen. Dataanalys Registreringarna från undersökningarna matades in i dataprogrammet EpiInfo och analyserades i dataprogrammet SPSS (Statistic Package for the Social Sciences, Inc Chicago, USA, version 15.0). Deskriptiv statistik användes för att beskriva materialet. Analyser för att testa samband mellan två olika variabler gjordes med χ 2 -test. Signifikansnivån bestämdes till 5%. Etik Studien är godkänd av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (Dnr Ö199-02) (Bilaga 1). Föräldrarna informerades skriftligen (Bilaga 2) och muntligen om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avstå eller avbryta barnets medverkan i studien utan att förklara varför och utan att ordinarie behandling påverkades. Föräldrarna eller vårdnadshavaren fick också ge sitt skriftliga samtycke till studien (Bilaga 3). 7

13 RESULTAT Deltagare Av de 300 treåringarna som kallades till studien, undersöktes sammanlagt 271 barn, 145 pojkar (54%) och 126 flickor (46%). Föräldrarna till 24 barn avböjde att delta, och ytterligare 5 barn kunde inte undersökas på grund av omognad eller andra orsaker. Mödrarna (n=213) svarade oftast på frågeformuläret, fäderna i 51 fall och annan person i övriga 7 fall. Åldersfördelning hos föräldrarna var år (28%), år (61%) och över 40 år (11%). Det interna bortfallet, det vill säga avsaknad av svar på enskilda frågor i formuläret varierade mellan 0% och 6%. Resultaten som presenteras baseras således på en varierande grad av svarsfrekvenser. Socioekonomi Majoriteten av föräldrarna hade utbildning utöver grundskolenivå (Tabell 2). Drygt 60% hade gått yrkesskola och/eller gymnasium. Mödrarna hade i större utsträckning universitets- eller högskoleutbildning än fäderna. Andelen föräldrar som saknade formell utbildning var låg. Cirka 14% av föräldrarna hade vuxit upp utomlands. Då moderns och faderns utbildning kombinerades hade närmare 80% av familjerna en hög utbildningsnivå (Tabell 3). Hos 10% av familjerna hade båda föräldrarna vuxit upp utomlands och hos en mindre andel av familjerna hade en av föräldrarna utländsk uppväxt. En minoritet av barnen bodde med en vuxen medan de flesta bodde med två vuxna. Tabell 2. Föräldrarnas utbildningsnivå och uppväxtland Mor Far Utbildning Grundskola 20 (8) 36 (14) Yrkesskola och/eller gymnasium 158 (61) 166 (63) Universitet/högskola 80 (31) 54 (21) Ingen formell utbildning 3 (1) 5 (2) Uppväxtland Utomlands 37 (14) 36 (13) Sverige 234 (86) 235 (87) 8

14 Tabell 3. Kombinerat socioekonomiskt status mor och far Utbildning Hög 207 (80) Medel 42 (16) Låg 11 (4) Boende Ensamstående förälder 20 (7) Minst 2 vuxna sammanbor 251 (93) Uppväxtland Båda föräldrarna uppväxta utomlands 27 (10) En förälder uppväxt utomlands 19 (7) Sverige 225 (83) Föräldrars tandvårdsattiyder, egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnets munhälsa De flesta av föräldrarna som besvarade frågorna uppgav att de borstade sina egna tänder minst två gånger varje dag (Tabell 4). Regelbundna tandvårdsbesök förekom hos 84% av föräldrarna. Drygt 80% av föräldrarna borstade sitt barns tänder minst två gånger varje dag medan nästan 20% av barnen fick sina tänder borstade endast en gång om dagen eller mindre. Tabell 4. Den svarande förälderns egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnet Tandvårdsvana Egna tandborstvanor Borstar minst två gånger varje dag 247 (91) Borstar en gång eller mindre 24 (9) Egna tandvårdsbesök Regelbundet 220 (84) Enbart akut, eller ej regelbundet 41 (16) Tandborstning på barnet Borstar minst två gånger varje dag 219 (81) Borstar en gång eller mindre 52 (19) 9

15 Föräldrars intention till att borsta barnets tänder var hög (Tabell 5). Påståendet I vår familj tänker vi borsta barnets tänder förhöll sig majoriteten (98%) eniga eller helt eniga med, likaså i påståendena Vi tänker borsta vårt barns tänder två gånger om dagen och I vår familj tycker vi det är viktigt att hjälpa till att borsta barnets tänder två gånger om dagen. Påståenden som sedan gällde själva utförandet av tandborstningen visade att 90% av föräldrarna borstade tänderna på barnet som en del av den dagliga hygienen men närmare 25% av föräldrarna lyckades inte med att borsta barnets tänder två gånger om dagen. En lägre andel av föräldrarna hade en positiv attityd till kost jämfört med attityd till hygien. Ungefär 65% av föräldrarna förhöll sig eniga (helt eller delvis) med påståendena I familjen försöker vi kontrollera hur ofta vårt barn får sockerrik mat eller dryck mellan måltiderna och I min familj tycker vi det är viktigt att kontroller hur ofta vårt barn får söt mat eller dricka mellan måltiderna. Den vanligaste efterlåtande attityden var när det gällde barnets tandborstning, där drygt 40% av föräldrarna tyckte att man inte ska tvinga barnet att borsta tänderna om det inte vill medverka (helt eller delvis eniga). Drygt 20% av föräldrarna ansåg också att det var för stressande att neka barnet sötsaker när det ville ha och att det lönade sig att ge barnet sötsaker för att han eller hon skulle uppföra sig ordentligt. 10

16 Tabell 5. Svarande förälders attityder avseende munhygien, kost och efterlåtenhet Variabel Helt oenig Oenig Varken enig eller oenig Enig Helt enig Attityd till munhygien I vår familj tänker vi borsta barnets tänder 2 (1) 1 (0,5) 3 (1,5) 33 (12) 223 (85) Vi tänker borsta vårt barns tänder två gånger om dagen. 0 (0) 8 (3) 21 (8) 42 (16) 192 (73) I vår familj tycker vi det är viktigt att hjälpa till att borsta barnets tänder två gånger om dagen 1 (0,5) 6 (2,5) 13 (5) 43 (16) 200 (76) Nära bekanta tycker det är viktigt att borsta barnets tänder två gånger om dagen 5 (2) 4 (2) 57 (22) 76 (29) 115 (45) Vi tycker att vi klarar att borsta vårt barns tänder 2 (1) 1 (0,5) 21 (8) 91 (34,5) 147 (56) Jag vet inte hur jag ska borsta mitt barns tänder på rätt sätt 119 (45) 86 (33) 33 (12) 20 (8) 4 (2) Om vi borstar vårt barns tänder två gånger per dag kan vi förhindra att det blir hål 2 (1) 8 (3) 20 (8) 87 (33) 145 (55) Om vårt barn använder fluortandkräm förhindrar detta karies 4 (2) 0 (0) 36 (14) 85 (32) 135 (52) Vi kan förhindra att vårt barn får karies genom att hjälpa det att borsta tänderna en gång om dagen 18 (7) 39 (15) 59 (23) 73 (28) 70 (27) Att vi hjälper barnet att borsta tänderna var dag påverkar inte det faktum att han/hon får hål i tänderna 116 (46) 66 (26) 43 (17) 18 (7) 12 (5) Vi tycker det är viktigt att kontrollera om barnet har borstat tänderna 2 (1) 1 (0,5) 15 (5,5) 83 (32) 158 (61) Vi har inte tid att hjälpa vårt barn att borsta tänderna två gånger om dagen 187 (72) 47 (18) 15 (6) 9 (3) 3 (1) Vi lyckas inte få vårt barn att borsta tänderna två gånger om dagen 135 (52) 62 (24) 33 (13) 24 (9) 5 (2) Tänderna borstas som en del av barnets dagliga hygien (hand- och ansiktstvätt) 7 (3) 5 (2) 14 (5) 57 (22) 178 (68) Attityd till kost I familjen försöker vi kontrollera hur ofta vårt barn får sockerrik mat eller dryck mellan måltiderna 11 (4) 24 (9) 67 (25) 94 (36) 67 (26) I min familj tycker vi det är viktigt att kontrollera hur ofta vårt barn får söt mat eller dricka mellan måltiderna 10 (4) 9 (3) 70 (26) 112 (43) 62 (24) Vi tycker att vi klarar att ge vårt barn sunda alternativ till söta drycker mellan måltiderna (till exempel vatten istället för läskedrycker) 2 (1) 23 (9) 44 (17) 104 (39) 89 (34) Vi tycker att vi klarar att ge vårt barn sunda alternativ till söta mellanmål (till exempel äpplen istället för sötsaker) 1 (0,5) 9 (3,5) 45 (17) 132 (51) 74 (28) Attityd: förälders efterlåtenhet Om vårt barn inte vill borsta tänderna tycker vi inte att vi skall tvinga det 98 (37) 57 (22) 51 (20) 37 (14) 19 (7) Det lönar sig att ge barnet sötsaker/kex för att han/hon skall uppföra sig ordentligt 139 (53) 69 (26) 37 (14) 12 (5) 5 (2) I vår familj skulle det vara olämpligt att inte ge barnet sötsaker varje dag 161 (62) 48 (19) 25 (10) 13 (5) 10 (4) Det är ofta alltför stressande att neka barnet sötsaker när det vill ha 98 (37) 101 (39) 40 (15) 18 (7) 4 (2) Det är inte mödan värt att kämpa med vårt barn för att borsta hans/hennes tänder två gånger per dag 157 (60) 71 (27) 16 (6) 12 (5) 6 (2)

17 Tabell 6 visar fördelning av föräldrars positiva och negativa attityder i attitydindex. Tabell 6. Föräldrars attityd till kost, munhygien och efterlåtenhet Attitydindex Attityd till kost Högt värde (positivt) 168 (65) Lågt värde 92 (35) Attityd till munhygien Högt värde (positivt) 160 (66) Lågt värde 84 (34) Attityd: efterlåtenhet Ej efterlåtande (positivt) 172 (68) Efterlåtande/ slapp 81 (32) Associationer mellan socioekonomi och föräldrars attityder och beteenden avseende barns munhälsa En efterlåtande attityd hos föräldrarna var vanligare hos föräldrar med låg utbildningsnivå än hos de med högre utbildningsnivå (p=0.031) (Tabell 7). I familjer med hög utbildningsnivå förekom en efterlåtande attityd hos 28% och hos de medelutbildade i 43%. Till de familjer som räknades som lågutbildade var en efterlåtande attityd vanligast (63%). Cirka en tredjedel av föräldrar som bodde ihop med någon annan vuxen hade en efterlåtande attityd medan två tredjedelar av ensamstående föräldrar hade en efterlåtande attityd (30% respektive 58%, p=0.043). I familjer där ingen förälder vuxit upp utomlands var en positiv attityd till munhygien vanligare än i familjer där en eller båda föräldrarna vuxit upp utomlands (p=0.005). En positiv attityd till munhygien förekom hos 70% i de familjer där ingen av föräldrarna vuxit upp utomlands och hos 39% i de familjer där en av föräldrarna vuxit upp utomlands. I familjer där båda föräldrarna vuxit upp utomlands var motsvarande siffra 48%. En efterlåtande attityd var vanligare i familjer där båda föräldrarna var uppväxta utomlands (59%) än i de familjer där en eller ingen av föräldrarna vuxit upp utomlands (28% respektive 29%;p=0.016). Föräldrarnas uppväxtland hade betydelse avseende för hur ofta barnets tänder borstades. Barn där ingen av föräldrarna var uppväxta utomlands fick sina tänder borstade minst två gånger varje dag i 83% av fallen. Motsvarande siffror för barn där en eller ingen av föräldrarna var uppväxta utomlands var 63% och 78% (p=0.047). 12

18 Tabell 7. Den svarande förälderns attityder och beteenden avseende barnets munhygien utifrån socioekonomiskt perspektiv Socioekonomiskt status Attityd till munhygien (positiv) Attityd till munhygien (negativ) p Attityd till kost (positiv) Attityd till kost (negativ) p Ej efterlåtande attityd Efterlåtande attityd p Barnet får tänderna borstade 2 ggr/per dag Barnet får tänderna borstade 1 ggr/dag eller mindre p Föräldrarnas utbildningsnivå Hög 130 (69) 59 (31) 135 (67) 68 (33) 144 (72) 56 (28) 175 (85) 32 (15) Medel 25 (60) 17 (40) 25 (61) 16 (39) 23 (58) 17 (42) 32 (76) 10 (24) Låg 3 (38) 5 (62) 6 (54) 5 (46) 3 (38) 5 (62) 9 (82) 2 (18) Boende Minst 2 vuxna sammanbor 154 (67) 77 (33) 161 (65) 85 (35) 167 (70) 73 (30) 209 (83) 42 (17) Ensamstående förälder 6 (50) 6 (50) 7 (54) 6 (46) 5 (42) 7 (58) 9 (69) 4 (31) Föräldrarnas uppväxtland Ingen förälder uppväxt utomlands En förälder uppväxt utomlands Båda föräldrar uppväxta utomlands 141 (70) 60 (30) 139 (65) 76 (35) 149 (71) 62 (29) 217 (83) 46 (17) 7 (39) 11 (61) 11 (65) 6 (35) 13 (72) 5 (28) 12 (63) 7 (37) 11 (48) 12 (52) 17 (65) 9 (35) 9 (41) 13 (59) 21 (78) 6 (22)

19 Associationer mellan föräldrars egna tandvårdsvanor och deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa Av de föräldrar som borstade sina egna tänder minst två gånger per dag hade 69% en positiv attityd till munhygien och bland de föräldrar som borstade sina egna tänderna en gång eller mindre per dag var det 28% som hade en positiv attityd (p<0.001) (Tabell 8). De föräldrar som själva borstade sina tänder minst två gånger per dag hade mer sällan en efterlåtande attityd än de föräldrar som borstade sina tänder en gång eller mindre per dag (30% respektive 65%; p=0.003). De föräldrar som själva borstade sina tänder minst två gånger per dag var också betydligt mer benägna att även borsta sitt barns tänder lika ofta jämfört med de föräldrar som själva borstade sina egna tänder en gång eller mindre per dag (87% respektive 17%; p<0.001). En positiv attityd till munhygien dominerade hos de föräldrar som regelbundet besökte tandvården (70%) och bland de föräldrar som gick enbart akut eller inte alls till tandvården var det drygt hälften som hade en negativ attityd till hygien (p=0.04). Även avseende attityden till kost visade en statistisk skillnad mellan de föräldrar som regelbundet gick till tandvården (68% hade en positiv attityd till kost) och de som enbart gick akut eller inte alls (49% hade positiv kostattityd; p=0.016). 14

20 Tabell 8. Den svarande förälderns attityder och beteenden avseende barnets munhygien utifrån sina egna tandvårdsvanor Förälders tandvårdsvanor Attityd till munhygien (positiv) Attityd till munhygien (negativ) p Attityd till kost (positiv) Attityd till kost (negativ) p Ej efterlåtande attityd Efterlåtande attityd p Barnet får tänderna borstade 2 gånger per dag Barnet får tänderna borstade 1 g/dag el mindre p Egna tandborstvanor < <0.001 Borstar 2 gånger per dag 155 (69) 71 (31) 159 (65) 84 (35) 166 (70) 70 (30) 215 (87) 32 (13) Borstar 1 gång/dag eller mindre 5 (28) 13 (72) 9 (53) 8 (47) 6 (35) 11 (65) 4 (17) 29 (83) Egna tandvårdsbesök Regelbundet 141 (70) 60 (30) 147 (68) 68 (32) 145 (69) 65 (31) 184 (84) 36 (16) Enbart akut eller inte alls 18 (46) 21 (54) 20 (49) 21 (51) 26 (67) 13 (33) 33 (80) 8 (20)

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar vetenskap & klinik sundqvist et al roland sundqvist, övertandläkare, tandhälsovården, Skaraborg erik larsson, professor emeritus, avdelningen för käkortopedi, Oslo universitet, konsult FoU Skaraborg annica

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer

Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Mjölktandsprojektet Kariesutveckling hos förskolebarn och påverkan av riskindikatorer Folktandvården Västra Götaland område Skaraborg 2003-2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Historik - Mjölktandsprojektet...1

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning En pilotstudie Författare Lili-Ann Johansson, tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson 6. Tandhälsan bland barn i Malmö Lars Matsson TANDHÄLSA -Lars Matsson Lars Matsson är professor emeritus på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola. Barn kan drabbas av en rad sjukdomar i munhålan, men den

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Kariesförekomst bland barn och ungdomar i Norden

Kariesförekomst bland barn och ungdomar i Norden Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Yanitsa Staneva och Britt-Marie Svensson Kariesförekomst bland barn och ungdomar i Norden Immigranter och infödda Caries prevalence

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar i Malmö stad

Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar i Malmö stad Högskolan Kristianstad Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet 120 poäng TH8171 C-uppsats i Oral hälsa Nivå 41-60 poäng, 10 poäng Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Mösseberg Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:1 (4) Mösseberg Handledare: Anna-Lena

Läs mer

Föräldrars kunskaper om kost och karies

Föräldrars kunskaper om kost och karies Sektionen för hälsa och samhälle Tandhygienistprogrammet 180 högskolepoäng OH8361 Examensarbete i Oral hälsa Grundnivå, 15 högskolepoäng Essay in Oral Health, 15 ECTS credit points Föräldrars kunskaper

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Program för kariesprevention Barn och ungdomar Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland Barntandvård 2013 Så identifierar du barn i riskzonen och sätter in förebyggande åtgärder i tid! Munhälsa och tandvård hos kroniskt sjuka barn Sambandet mellan övervikt/fetma och karies orsaker och riskfaktorer

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Tandhälsorapport 2010

Tandhälsorapport 2010 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2011-09-22 p 12 ANMÄLAN 2011-08-16 HSN 1104-0346 Handläggare: Maria Hedberg Tandhälsorapport 2010 Ärendebeskrivning Tandhälsorapport

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5

Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5 Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet Vetenskaplig metodik kurs 17 C-uppsats 10 poäng Kunskaper om karies och gingivit hos barn i årskurs 3-5 - en enkätstudie Datum för examination

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Hur upplever ungdomar sin munhälsa?

Hur upplever ungdomar sin munhälsa? Hur upplever ungdomar sin munhälsa? anna-lena östberg Inom tandvården i Norden har barns och ungdomars tandhälsa sedan flera decennier registrerats epidemiologiskt 1. De flesta ungdomar i Norden har idag

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm Bakgrund Karies är fortfarande ett globalt munhälsoproblem (1). Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Kariessanering av förskolebarn under narkos hur kunde det gå så långt?

Kariessanering av förskolebarn under narkos hur kunde det gå så långt? Kariessanering av förskolebarn under narkos hur kunde det gå så långt? Författare: Lisa Jagers, ST-tandläkare pedodonti Specialistkliniken för pedodonti Skövde/Göteborg Rapport 2015:12 Författare: Mattias

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund

Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund Egenvårds- och kostvanor hos en grupp 15-åringar med svensk och utländsk bakgrund En enkätstudie Oral self care- and food habits in a group of 15-year olds with Swedish and foreign background A questionnaire

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Tidig upptäckt Det är bara barn

Tidig upptäckt Det är bara barn Tidig upptäckt Det är bara barn Antal remisser och färdigbehandlade patienter inom pedodontin 1983 2008 16000 15000 Gunilla Klingberg gunilla.klingberg@mah.se 14000 13000 12000 11000 10000 9000 1983 1989

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Avsaknad av permanenta tänder

Avsaknad av permanenta tänder Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen

Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen Tandvård för papperslösa Rosengrenska stiftelsen Bakgrund Examensarbetet Vad vi gör Verksamhetens barndom Frivilliga tandläkare från folk- och privattandvården behandlade. Papperslös,men inte tandlös -

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland - en kartläggning år 2011-2012 Rebecca Jensen Anu Molarius Sevek Engström Kompetenscentrum för hälsa Tandvårdsenheten Västerås kommuns

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan

Läs mer

Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer