Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping"

Transkript

1 Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Floby Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:2 (4) Handledare: Anna-Lena Östberg, leg tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2

3 Sammanfattning Kravspecifikationen inom Barn- och ungdomstandvård reglerar i Västra Götalandsregionen hur tandvården för dessa grupper ska hanteras. I januari år infördes nya rutiner i samband med undersökning av barn- och ungdomar (3-19 år) i Folktandvården Skaraborg. Förutom epidemiologiska tandhälsodata ska även en individuell riskbedömning registreras. Riskbedömningen görs med utgångspunkt från odontologiska, medicinska och sociala faktorer. Syftet med studien är att skapa ett underlag för kvalitetssäkring och utveckling av rutiner i samband med undersökning och kariesriskgruppering av barn och ungdomar. Frågeställningarna är: Riskgrupperas alla barn och ungdomar vid undersökning? Finns vårdprogram/lokala rutiner och hur ser de i så fall ut? Om vårdprogram/lokala rutiner finns, behandlas alla barn och ungdomar efter dessa? Vem utför undersökningen/riskbedömningen? Projektet är en journalstudie på barn och ungdomar som undersökts och riskgrupperats vid folktandvården Floby under år. Samtliga journaler från barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 3 studerades. Från riskgrupp 1 studerades slumpvis utvalda journaler. Denna rapport är den andra i en serie på fyra rapporter från samtliga folktandvårdskliniker i Falköpings kommun. De flesta barn och ungdomar som kom till kliniken för undersökning blev riskgrupperade. Folktandvården Floby arbetade under tiden för studien inte med utgångspunkt i en tydlig vårdplan. Av barn och ungdomar i riskgrupp 3 fick 50% profylaxbehandling, i riskgrupp 2 fick endast 25% profylaxbehandling. Kliniken hade under studieperioden svårt att hålla de planerade kallelsetiderna. De flesta barn i riskgrupp 1 kallades dock med god marginal inom ramen för kravspecifikationen, medan endast ett fåtal av barnen i riskgrupp 2 och 3 kallades i tid. Samtliga tre personalkategorier engagerades i varierande grad i arbetet med undersökning och riskgruppering av barn och ungdomar. Flobykliniken planerade för ett års revisionsintervall för i stort sett alla barn och ungdomar. Man utnyttjade därmed inte de möjligheter till mer differentierade kallelseintervaller som Västra Götalands kravspecifikation medger. Bristen på rutiner och samsyn bland personalen orsakade troligen att klinikens profylaxverksamhet var mycket begränsad. Den turbulenta personalsituationen under studieperioden kan ha bidragit till planeringssvårigheterna.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 GRUNDER FÖR RISKBEDÖMNING... 2 PROFYLAXPLANERING... 2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD...3 ETIK... 4 RESULTAT... 4 STUDIEMATERIAL... 5 RISKGRUPPERING... 6 KALLELSER... 8 PROFYLAX YRKESKATEGORIER UTEBLIVANDEN DISKUSSION REFERENSER

6

7 Bakgrund Från början av 1980-talet har epidemiologiska registreringar använts som planeringsunderlag för tandvården i Sverige. I Socialstyrelsens rapport Tandhälsa hos barn och ungdomar framgår att i Sverige som helhet är tandhälsan mycket god (1). Sedan 1986 sammanställer Folktandvården i Skaraborg den epidemiologiska kariesstatistik som redovisas från Skaraborgs kommuner (2). Resultaten från denna statistik visar att tandhälsan hos barn upp till 12 år generellt har förbättrats. Tonåringar i Skaraborg uppvisar en mer måttlig tandhälsoförbättring. I Socialstyrelsens statistik rapporterar flera landsting höga tal för tandohälsa i områden med stor andel socioekonomiskt svaga grupper. Dessa områden kännetecknas t.ex. av att en relativt stor andel av befolkningen har utländsk bakgrund, låg utbildning och/eller är arbetslösa. Gruppen av barn med mer omfattande kariesskador är relativt sett liten, men tar stora resurser från tandvården (1) togs en kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvård fram inom Västra Götalandsregionen (3). Kravspecifikationen hänvisar till Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och meddelandeblad, dokument från Folktandvården samt vissa andra dokument. Kravspecifikationen ska betraktas som konkreta anvisningar för att förverkliga god barn- och ungdomstandvård. Här framgår att folktandvårdsorganisationen har ett stort ansvar för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar i munhålan hos barn och ungdomar. Att riskgruppsindela patienter på grundval av bedömd sjukdomsrisk är ett uttalat krav i Kravspecifikationen. Riskgruppering innebär att barnen placeras i riskgrupp 1 (låg risk), 2 (mellanrisk) eller 3 (hög risk). Identifieringen av individer med ökad risk för sjukdomsutveckling ställer stora krav på behandlaren. Vid grupperingen ska hänsyn tas inte bara till odontologiska faktorerna utan även de sociala och medicinska. Anamnesupptagning, klinisk undersökning, röntgenbilder och samtal om familjens/barnets vanor och syn på munhygien är redskap för att bedöma risken för sjukdomsutveckling. Att utveckla samsyn och tillskapa lokala rutiner för riskgrupperingen med utgångspunkt i Kravspecifikationen är varje kliniks ansvar. Inom Folktandvården Skaraborg började man registrera riskgrupp för barn i åldrarna 3-19 år som rutin i samband med att nya rapportkort började användas i januari år. Under hösten 2001 påbörjades införandet av det databaserade journalsystemet T4 i Skaraborg. Systemet var fullt utbyggt under år 2003, vilket innebär att idag sker riskgruppsregistreringen i databaserade journaler. Epidemiologiska tandhälsodata registreras för det primära bettet hos barn mellan 3 och 6 år. I åldrarna 7-19 år registreras de permanenta tänderna. Att riskgruppera patienter är ett viktigt redskap endast om vi använder oss av metoder som innebär att vi kan erbjuda vårdinsatser som på ett adekvat sätt motsvarar patientens behov och önskemål. På individnivå finns livskvalitetsvinster att göra som innebär att det enskilda barnet ges bättre förutsättningar för en god munhälsa genom livet. För den enskilda kliniken är det viktigt att hitta metoder för att säkerställa en positiv trend i munhälsan bland alla barn. Att varje klinik utnyttjar sina resurser effektivt har också ekonomisk betydelse både för den enskilda kliniken och i förlängningen även för samhället som helhet. 1

8 Grunder för riskbedömning Odontologiska faktorer Att bedöma kariesrisk kan göras med hjälp av olika metoder. Redan 1962 beskrev Keyes en så kallad triad där individen (värden), mikrobiologiska förhållanden och kostvanor pekades ut som huvudorsakerna för kariesutvecklingen (4). Detta innebär att bakterier och föda (eller substrat) samtidigt måste finnas vid tandytan för att karies ska uppkomma. Krasse beskrev 1985 att fler negativa faktorer i varje del av triaden ökar risken för karies och denna modell kan betraktas som grundläggande för riskbedömningen (5). Ett vanligt och tillförlitligt sätt att bedöma kariesrisk är individens tidigare karieserfarenhet som är en starkt negativ faktor för risken att på nytt utveckla karies (6). Som komplement vid kariesriskbedömningen finns idag flera typer av test som t.ex. mäter salivens buffringsförmåga och mängden av specifika bakterier i munhålan. Dessa typer av test används inte i någon större utsträckning i folktandvården. Risken för att utveckla parodontal sjukdom i barn- och ungdomsåren har hittills inte ägnats samma uppmärksamhet som kariessjukdomen. Rutinmässigt ska fickdjupsmätning runt första molarer och incisiver i över- och underkäksfronten ske från 15 års ålder för att uppmärksamma eventuella tandlossningstendenser. Kraftig tandköttsinflammation tillhör också de faktorer som ska beaktas vid riskbedömningen. Medicinska och sociala faktorer Personalen måste ha goda kunskaper om sjukdomar såsom diabetes, anorexi/bulimi och fysiska och psykiska handikapp för att kunna utföra en relevant riskbedömning. De socioekonomiska faktorerna måste också vägas in och ett beteendevetenskapligt perspektiv på den enskilda individens förmåga att ta till sig information och instruktion bör finnas som grund för varje vårdgivares bedömning (7). Profylaxplanering Planeringen av profylaxverksamheten vid Folktandvården Skaraborg ska utgå från Kravspecifikationens intentioner även om man där inte ger några tydliga direktiv utan hänvisar till att varje klinik ansvarar för att utarbeta en vårdplan (3). Personalens sammansättning och en utarbetad samsyn gällande profylaxverksamheten är grundläggande utgångspunkter när verksamheten planeras. Alla barn och ungdomar ska ha en diagnos och en riskgruppering som kontinuerligt revideras. Här har tandläkaren ett stort ansvar för planeringen av revisions- och profylaxintervaller samt att patienterna får adekvat behandling hos rätt personalkategori (8). En rad andra dokument att basera sin profylaxplanering på finns att tillgå. SBUrapporten Att förebygga karies som redovisades hösten -02 ger inga tydliga signaler om effektiva profylaxmetoder förutom det faktum att användande av tandkräm med hög fluorkoncentration (1500 ppm) ger god kariesförebyggande effekt. Rapporten konstaterar att det inte finns några vetenskapliga studier som visar sockerkonsumtionens effekt på tandhälsan men att det ändå är önskvärt att minska intaget av socker. Sammantaget kan man alltså konstatera att en basprofylax med information om tandborst- och kostvanor som riktar sig till alla bör kunna få avsedd effekt (9). När det gäller högriskbarnen krävs mer riktade åtgärder med tätare intervaller för undersökning 2

9 och profylax. Den enskilda individens behov och önskemål måste vara vägledande vid planering av kallelseintervaller för profylaxbehandling. Primärvården i Skaraborg har gett ut en skrift som grundar sig på socialstyrelsens allmänna råd om användning av fluorider för odontologiskt bruk (10,11). Ovan beskrivna råd och rekommendationer bör ligga till grund för planering av profylaxåtgärder. Syfte Att studera hur Folktandvården i Floby uppfyller kraven i Västra Götalandsregionens kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvård vad gäller riskgruppering. Studien vill skapa ett underlag för att kvalitetssäkra och utveckla rutiner i samband med undersökning av barnpatienter. Frågeställningar 1. Riskgrupperas alla barn vid undersökning? 2. Behandlas barnen enligt vårdprogram, lokala rutiner och/eller kravspecifikationen? 3. Vem utför undersökningen/riskgrupperingen? Metod Projektet är en journalstudie på barn och ungdomar som undersökts och riskgrupperats vid Folktandvården Floby under år. I Falköpings kommun fanns år 6886 barn och ungdomar mellan 3 och 19 år. Flobykliniken ansvarade för 845 barn och av dessa undersöktes 661 stycken på kliniken under året. Detta innebär en täckningsgrad på 78%. På de tre andra folktandvårdsklinikerna i kommunen gjordes under samma period liknande studier. De fyra klinikerna har alla ett blandat patientklientel. Två kliniker ligger inom tätorten Falköping och två i mindre samhällen utanför. I denna rapport presenteras resultatet från Folktandvården i Floby som ligger 17 kilometer utanför centralorten. Samtliga journaler från barn i riskgrupp 2 och 3 studerades. På alla fyra kliniker i projektet studerades slumpvis utvalda journaler från riskgrupp 1. Alla barn- och ungdomspatienter på Flobykliniken har en tandläkare med ansvar för grundläggande riskgruppering, terapiplanering och bettkontroller. Tandsköterskorna deltar i samband med undersökning av barnen genom att registrera allmänna anamnesuppgifter, antal tänder och ta röntgenbilder. Tandläkarna utför bitewingkontroll, klinisk kontroll och riskgruppering. Framgår det inte av journalen att tandläkaren varit involverad på detta sätt registrerades undersökningen på 3

10 tandsköterskan. Dessa fall är troligen att betrakta som munhälsokontroller men har i journalen noterats som undersökningar. När tandhygienisten undersökt och riskgrupperat inom sin formella kompetens har tandläkaren studerat bitewing-bilderna för övrig diagnostik. Behandlingen av patienterna ska enligt Västra Götalandsregionens kravspecifikation för barn och ungdomstandvård grundas på riskbedömning. Detta innebär att barn som placerats i riskgrupp 2 (mellanrisk) eller 3 (hög risk) behöver mer omfattande profylax än patienterna i riskgrupp 1 (låg risk). Inför studien togs ett protokoll fram med målet att skapa en metod som mäter klinikernas förmåga att leva upp till Västra Götalandsregionens kravspecifikation. I protokollet registrerades: Riskgrupperas alla barn och ungdomar? Kallas patienterna enligt den egna planeringen på kliniken? Kallas patienterna i riskgrupp 2 och 3 enligt kraven i Västra Götalandsregionens kravspecifikation? Planeras och utförs profylax på barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 3? Vilken personalkategori har utfört undersökning och riskgruppering? Påverkar uteblivanden och återbud förmågan att hålla kallelsetider för undersökning och profylaxbehandling? Etik Studien är granskad och godkänd av forskningsetiska kommittén vid Göteborgs universitet. Resultat På folktandvården Floby var alla tjänster besatta under studieperioden. I genomsnitt arbetade 1,5 tandläkare på kliniken men personerna växlade och under perioden mars juni var endast 0,75 tandläkartjänst besatt. Under hösten arbetade en av tandläkarna endast en kort period på kliniken. En tandhygienisttjänst på 75% fanns, och olika personer upprätthöll tjänsten under studieperioden. 3,5 tandskötersketjänster var fullt bemannade. Kliniken ansvarade för 845 barn och ungdomar. Kliniken arbetade inte med någon uttalad vårdplan när det gällde kariesriskgrupperingen och kallelseintervaller. Det saknades även riktlinjer för vilken personalkategori som skulle utföra undersökningar och tandhälsokontroller. Personalen uppgav att normalt kallelseintervall för barn i riskgrupp 1 och 2 var c:a 18 månader. För barn i riskgrupp 3 försökte man kalla till undersökning en gång per år. Vid genomgång av journalerna visade det sig att för de flesta barn hade man planerat med 12 månaders intervall mellan undersökningstillfällena. Grundat på personalens 4

11 uppgifter noterades 18 månader som revisionsintervall för barn i riskgrupp 1 om uppgiften saknades i journalen. Studiematerial Tabell 1. Sammanställning av undersökta, riskgrupperade och avflyttade barn och ungdomar under studieperioden samt antalet granskade journaler i studien. Undersökta på kliniken år Antal granskade journaler i studien Riskgrupp Riskgrupp Riskgrupp Summa Flyttat under studieperioden -50 Totalt i studie 514 Studien grundar sig på de barn och ungdomar som riskgrupperades under år. Under studieperioden flyttade 50 individer varför dessa journaler inte studerades. Tabell 2. Könsfördelningen i studiematerialet indelat i tre åldersgrupper. Pojkar N=269 n (%) Flickor N=245 n (%) 3-6 år 39 (14%) 45 (18%) 7-12 år 104 (39%) 92 (38%) år 126 (47%) 108 (44%) 269 (100%) 245 (100%) Det fanns något fler pojkar än flickor och den största gruppen var ungdomar mellan 13 och 19 år. 5

12 Riskgruppering Figur 1. Barns och ungdomars fördelning på riskgrupp 1 3 vid folktandvården Floby när studien startade år och vid uppföljningen av samma individer under perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 42% 49% 54% 34% 30% 20% 10% 9% 8% 4% 0% Uppföljning Ingen riskgrupp Riskgrupp 1 Riskgrupp 2 Riskgrupp 3 Vid det uppföljande undersökningstillfället under perioden 2001 till 2003 fick fler barn och ungdomar en lägre riskgrupp jämfört med riskgrupperingen år vilket medförde att riskgrupp 1 blev större medan riskgrupp 2 och 3 blev mindre. 8% av patienterna riskgrupperades ej vid uppföljningen. 6

13 Figur 2. Barns och ungdomars fördelning på riskgrupp 1 3 vid folktandvården Floby fördelat på tre åldersgrupper vid studiens start år och vid uppföljning år % 80% uppföljning uppföljning 60% uppföljning uppföljning 40% uppföljning uppföljning 20% 0% uppföljning uppföljning 3-6 år 7-12 år år Riskgrupp 1 = grön, Riskgrupp 2 = blå, Riskgrupp 3 = röd uppföljning I denna figur visas fördelningen av barn och ungdomar per riskgrupp vid studiestart och vid uppföljningen på de tre åldersgrupperna 3 6, 7-12 och år. Den största förändringen ses i åldersgruppen 7 12 år där 23% fler blev placerade i riskgrupp 1 jämfört med år. På motsvarande sätt minskade andelen barn och ungdomar i riskgrupp 2 under samma period. I åldersgruppen år finns fler barn med risk 2 och 3 än i de yngre grupperna. Gruppen på 8% som ej blivit riskgrupperade vid uppföljningen redovisas ej här. 7

14 Kallelser Tabell 3. Folktandvården Flobys förmåga att kalla barn och ungdomar till undersökning i tid enligt egen planering och kraven i Kravspecifikationen. Kallad i planerad tid n=514 Kallad i planerad tid Uppföljning n=476 Kallad enligt kravspecifikation Uppföljning n=273 Ja 31% 24% 17% Nej 69% 76% 83% Utgångspunkten har varit den av vårdgivaren i journalen planerade kallelseintervallen vid studiestarten år. Individerna i riskgrupp 2 och 3 ska enligt Västra Götalandsregionens kravspecifikation kallas till tandläkare en gång per år. De som undersöktes under år skulle därför besöka tandläkaren senast i december år I riskgrupp 1 däremot kan revisionsintervallet förlängas till högst två år om mellanliggande munhälsokontroll delegerats till tandsköterska och till tre år om denna kontroll utförts av tandhygienist. I riskgrupp 1 skulle därför senaste tid för undersökning hos tandläkare bli december år Flobykliniken har inte använt sig av detta arbetssätt utan planerat för ny undersökning hos tandläkare med som mest 18 månader. Detta innebär att man senast skulle kalla patienter i riskgrupp 1 under juli Både vid studiestarten och vid uppföljningen hade kliniken tydliga svårigheter att nå målen med att hålla både den egna planerade kallelsetiden och kravspecifikationens tidsangivelser. Att antalet barn är färre i gruppen kallad i planerad tid Uppföljning, beror på att 19 -åringarna från år och avflyttade barn inte finns med i materialet. Gruppen kallad enligt Kravspecifikation Uppföljning, omfattar endast barn i riskgrupp 2 och 3. 8

15 Tabell 4. Barn och ungdomar som inte kallades i tid för undersökning. Fördelning på riskgrupper vid undersökningstillfällena. Ej kallad i planerad tid n=357 Ej kallad i planerad tid Uppföljning n=364 Ej kallad enligt kravspecifikation Uppföljning n=227 Riskgrupp 1 31% 38% Riskgrupp 2 60% 54% 86% Riskgrupp 3 9% 9% 14% 100% 100% 100% Barn och ungdomar som inte kallats till undersökning enligt den egna planeringen (riskgrupp 1 3) var flest i riskgrupp 2 både vid studiestarten och vid uppföljningen. I gruppen som inte kallades enligt kraven i kravspecifikation (riskgrupp 2 och 3) tillhörde också de flesta riskgrupp 2 vid uppföljningen. Av de barn och ungdomar som placerats i riskgrupp 2 år kallades endast 18% i tid vid uppföljningen enligt kravspecifikationen. I riskgrupp 3 är motsvarande siffra 11% (ej i tabell). 9

16 Tabell 5. Antal månaders försening. Ej kallade i tid för undersökning enligt egen planering eller enligt kravspecifikationen. Riskgrupp 1-3 år Riskgrupp 1-3 Uppföljning Riskgrupp 2-3 Uppföljning enligt kravspec. n Medel 5,8 mån 3,8 mån 3,7 mån Minimum 1 mån 1 mån 1 mån Maximum 23 mån 20 mån 20 mån De flesta individer i samtliga riskgrupper har kallats för undersökning inom 5 månader efter planerad tid. Enstaka personer hade dock fortfarande en mycket lång väntetid (maximalt 23 månader). Fördelningen av väntetiden visas nedan i figur 3. Vid uppföljningen har man i medeltal kunnat minska på väntetiden för undersökning med 2 månader jämfört med år. Gruppen kallad enligt Kravspecifikation omfattar endast barn i riskgrupp 2 och 3. Figur 3. Väntetid, i månader, för undersökning vid uppföljningen. Antal barn Antal månader Riskgrupp 1 Riskgrupp 2 Riskgrupp 3 10

17 Profylax Tabell 6. Planerad och utförd profylaxbehandling på barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 3. Riskgruppering Planerad profylax Andel som fått profylax Riskgrupp 2 27,5% 25% Riskgrupp 3 50% 50% Av de 661 barn och ungdomar som undersöktes under år placerades 297 i riskgrupp 2 och 3. Den profylax som planeras blir i stor utsträckning utförd. I riskgrupp 2 utfördes profylaxbehandling på 25% (63 st). I riskgrupp 3 fick hälften (23 st) profylaxbehandling. Figur 4. Antal månader efter undersökning som den första planerade profylaxbehandlingen utfördes Antal barn Antal månader Riskgrupp 2 Riskgrupp 3 De 86 barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 3 som fått profylaxbehandling fick denna mellan 1 och 12 månader efter undersökningen. De flesta fick profylaxbehandling i direkt anslutning till undersökningstillfället eller efter 6 månader (särskilt i riskgrupp 2). 11

18 Yrkeskategorier Tabell 7. Hur har de olika yrkeskategorierna riskgrupperat år och vid uppföljningen? Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska n=107 Uppföljning n=330 n=350 Uppföljning n=106 n=57 Uppföljning n=1 Riskgrupp 1 48% 63% 33% 47% 89% 100% Riskgrupp 2 40% 33% 58% 47% 9% Riskgrupp 3 12% 4% 9% 6% 2% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vid en jämförelse mellan tandläkare och tandhygienist ser man att tandhygienisten oftare än tandläkarna placerade patienterna i riskgrupp 2 och tandläkaren placerade en större andel patienter i riskgrupp 1 både år och vid uppföljningen. Exempelvis placerade tandhygienisten år 58% i riskgrupp 2 medan tandläkaren endast placerade 40% i denna grupp. Tandsköterskorna undersökte en relativt liten grupp individer där de flesta placerades i riskgrupp 1. Vid uppföljningen fick en grupp på 38 personer (8%) ingen riskgruppsplacering; av dessa hade 29 stycken varit hos tandläkaren och 9 stycken hos tandhygienisten. Tabell 8. Kallelse av barn och ungdomar i riskgrupp 1 3 vid uppföljningen jämfört med riskgruppsplaceringen år. Riskgruppering Tandläkare Uppföljning Tandhygienist Uppföljning Tandsköterska Uppföljning Riskgrupp 1 81% 19% Riskgrupp 2 73% 26% 1% Riskgrupp 3 57% 43% Kravspecifikationen anger att barn i riskgrupp 2 och 3 ska komma till tandläkare för undersökning en gång per år. Tandläkaren utförde vid uppföljningen de flesta undersökningarna i alla riskgrupper. Tandhygienisten undersökte 26% av barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 43% i riskgrupp 3. 12

19 Figur 5. Fördelning på undersökande personalkategori för barn och ungdomar i olika åldrar år. 100% % 46 60% % 25 20% 0% Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska Under år utförde tandsköterskorna en stor del av undersökningar/tandhälsokontroller på de minsta barnen. Tandhygienisten undersökte merparten mellan 6 och 19 år. Tandläkarna undersökte c:a 20% av alla barn och ungdomar. 13

20 Figur 6. Fördelning på undersökande personalkategori för barn och ungdomar i olika åldrar vid uppföljningen. 100% 90% 80% % 60% 50% 95 40% 30% % 10% 0% Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska Under uppföljningsperioden förändras bilden av vem som utförde undersökningarna väsentligt. Tandläkarna undersökte vid den uppföljande revisionen drygt 75% av barnen. Tandhygienisten undersökte de återstående 25%. Tandsköterskorna undersökte endast i undantagsfall. Här finns inga 19-åringar med, då de som var 19 år nu lämnat barn- och ungdomstandvården. 14

21 Uteblivanden Tabell 9: Uteblivanden eller återbud som kan ha påverkat kallelseintervallet. % Uteblivande från undersökning 1,9 Uteblivande från profylax 1,0 Uteblivande vid uppföljning 2,1 Tabellen visar mycket låga tal för uteblivanden. Ett mörkertal kan dock finnas då alla uteblivanden och återbud eventuellt inte noterats i journalen. 15

22 Diskussion Folktandvården i Floby arbetade under tiden för studien inte med utgångspunkt i någon tydlig vårdplan. De flesta av de barn och ungdomar som kom till kliniken för undersökning blev riskgrupperade. En relativt stor del bedömdes tillhöra riskgrupp 2 eller 3. Trots detta har kliniken inte ägnat några stora resurser till profylaxverksamhet i dessa grupper utan endast kallat en minoritet av individerna i riskgrupp 2 och 3 till profylaxbehandling. Kliniken har valt att försöka kalla majoriteten av patienterna till undersökning med 1 års intervall. Under tiden för studien försämrades förmågan att kalla patienterna i tid samtidigt som väntetiden för undersökning i medeltal minskade med 2 månader. Samtliga tre personalkategorier har engagerats i arbetet med undersökning och riskgruppering av barn och ungdomar. Personalsituationen på Flobykliniken var under perioden turbulent både på tandläkar- och tandhygienistsidan. Detta kan ha påverkat förmågan att leva upp till egen planering och kraven i Västra Götalandregionens kravspecifikation. Metoddiskussion Det aktuella projektet genomfördes som en journalstudie. I en sådan studie måste man vara klar över att alla omständigheter inte tydligt framgår av journalen. Olika vårdgivare kan ha skilda rutiner för hur man skriver sin journalanteckning. Speciellt vid undersökningsmomentet, som kan upplevas som en rutinåtgärd, kan journalanteckningen bli schablonmässig. Personalens uppgifter om förhållandena på kliniken har fått ersätta brist på skriftlig information. Sammantaget kan dock konstateras att de uppgifter som efterfrågades i studien gick att på ett tillförlitligt sätt hitta i journalerna. De barn och ungdomar som flyttade under perioden har exkluderats från studien. Dessa barns journaler var i vissa fall översända till annan klinik vilket gjorde att en uppföljning inte gick att genomföra. Ungdomarna lämnar barn- och ungdomstandvården det år då de fyller 20 år. Vid uppföljningen saknas därför 19-åringarna som fanns med i materialet från studiestarten år. Skälet till att de tagits med i grundmaterialet är för att kunna studera en så stor grupp som möjligt avseende profylaxutfall. Förekomst av uteblivanden och återbud är en osäker uppgift i materialet då alla sådana uppgifter eventuellt inte registrerats i journalen. I de flesta fall har dock tandvårdspersonalen på ett effektivt sätt kallat in patienterna som lämnat återbud eller uteblivit så att förseningen inte behövt bli så stor. I studiematerialet registrerades därför endast de uteblivanden och återbud som kan ha påverkat kallelseintervallet. Planering och fördelning på riskgrupper Att planera patientbehandling och resursutnyttjande med hjälp av riskgruppering blir alltmer självklart inom tandvården. Tillskapandet av rutiner som ger avsedd effekt för barn med hög sjukdomsrisk kräver noggrann planering och insikt. I en västerländsk normalpopulation kan en minoritet av barn och ungdomar antas ha hög risk för kariesutveckling, cirka 10%. En majoritet (ca 60 till 70%) antas ha låg risk och resten bedöms ha en mer svårbedömd eller så kallad mellanrisk (12). Vid en sådan jämförelse ligger Flobykliniken lågt i riskgrupp 1, högt i riskgrupp 2 och mycket lågt vid uppföljningen på riskgrupp 3. Åtta procent av barnen blev inte riskgrupperade vid 16

23 uppföljningen vilket kan tyda på att personalen inte hade insett fördelarna med att använda riskgruppering som ett arbetsredskap. Identifierar vi riskgrupper måste vi också sätta in åtgärder som syftar till att minska riskerna. Både riskgrupp 2 och riskgrupp 3 minskade på Flobykliniken under studieperioden. Mindre än hälften av dessa barn och ungdomar fick profylaxbehandling mellan undersökningstillfällena. Om det var just dessa barn som fått profylaxbehandling som också fick en lägre riskgrupp kommer att undersökas i det sammanslagna materialet från de fyra folktandvårdsklinikerna i studien. Flera orsaker till att så pass många fått en lägre riskgrupp kan diskuteras. Tandhygienisten som utförde de flesta undersökningarna år kan ha gjort en viss överregistrering av barn i riskgrupp 2. Studien visar att tandläkarna både vid studiestarten och vid uppföljningen placerat fler barn och ungdomar i riskgrupp 1 än vad tandhygienisten gjorde. I de fall det räcker med den information och instruktion patienten får vid undersökningstillfället för att minska kariesrisken, kan en hög riskgruppsplacering troligen vara missvisande. Syfte med riskgruppering Syftet med riskgruppsplaceringen måste vara att styra vårdinsatserna till rätt individ. Högriskbarnen behöver komma till tandvården med tätare intervaller än lågriskbarnen och även få en mer individuell rådgivning och profylaxbehandling. Hur täta dessa intervaller bör vara finns skäl att fundera över. Flobykliniken försämrade under tiden för studien sin förmåga att kalla i tid samtidigt som väntetiden minskades. Detta kan bero på att en förhållandevis stor grupp individer hade förts till riskgrupp 2 och därmed skulle kallas redan efter 1 år. Rutinmässigt använde Flobykliniken sig av 12 månaders revisionsintervall för alla barn och ungdomar trots att man uppgav att barn i riskgrupp 1 skulle kallas med 18 månaders intervall. Personalen kan tänkas ha förkortat kallelseintervallen för att en eventuell försening inte skulle påverka. På så sätt placerades alla för revision efter 12 månader och därvid förlorade man möjligheten att utnyttja riskgrupperingen som ett prioriteringsinstrument. Kallelserutinerna på kliniken medförde att det inte gick att se vilken riskgrupp barnet tillhörde eftersom alla barn, oavsett riskgrupp, omfattades av ambitionen att kalla alla en gång per år. Resurserna fördelades därmed lika för de flesta individer och risken att högriskbarnen inte får behandling i form av profylax och täta undersökningar ökar därmed. En mindre grupp av barn (11 st) från riskgrupp 2 och 3 kallades in mer än sex månader senare än kravspecifikationens anger vid uppföljningen. Orsaken till detta är svårt att veta säkert men troligen har vi här en kombination av uteblivanden och andra olyckliga omständigheter som kan uppstå i en sådan här verksamhet. Planering av profylax Flobykliniken har endast i ringa omfattning (25% av barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 50% i riskgrupp 3) kallat till profylaxbehandling, trots att kliniken hade tillgång på framförallt tandsköterskeresurser Man har inte använt sig av någon vårdplan gällande kallelseintervaller till profylaxbehandling. Att kalla till profylax i direkt anslutning till undersökningen eller efter 6 månader har varit den vanligaste metoden framförallt i riskgrupp 2. Personalen vid Flobykliniken uppgav dock att även om det inte alltid framgick i journalanteckningarna får många barn och ungdomar munhygieninformation och instruktion i samband med undersökningen. Här har man alltså en bra möjlighet att få ut ett positivt munhälsobudskap till alla barn och ungdomar som besöker kliniken. Detta gynnar individerna i samtliga riskgrupper (13). Även om detta har skett, tyder resultaten på att man inte har lyckats följa upp med munhygienkontroller i högriskgrupperna. 17

24 Personalresurser Att utnyttja sina personalresurser optimalt så att alla arbetar på toppen av sin kompetens är både ekonomiskt för kliniken och tillfredställande för personalen (14). Tandläkarna ska i första hand arbeta med uppgifter som endast de kan utföra och vara arbetsfördelare. Att utnyttja tandhygienisternas kompetens i stället för tandläkarresurser i barntandvården gör att tandläkartid kan frigöras för annan vård (15). Vid munhygienkontroller kan det vara lämpligt att utnyttja tandsköterskornas kompetens. Under år hade Flobykliniken omsättning på både tandläkar- och tandhygienistsidan. Detta bidrog troligen till att tandsköterskorna utförde undersökningar på en del barn och ungdomar (11%) under år. De flesta av dessa barn var sedan tidigare placerade i riskgrupp 1 och undersökningarna borde nog betraktas som munhälsokontroller. Under uppföljningsperioden undersöktes dessa barn i första hand av tandläkare och i viss omfattning av tandhygienist vilket innebär att de flesta barnen i riskgrupp 1 är undersökta inom ramen för Västra Götalandsregionens kravspecifikation. De barn och ungdomar i riskgrupp 2 och 3 som tandhygienisten undersökte faller däremot utanför ramen för kravspecifikationen. Enligt personalens uppgifter var detta förfarande en medveten strategi för att minska väntetiden för barn och ungdomar. Att tandhygienisten utförde undersökningar på barn både i riskgrupp 1 och 2 upplevdes av personalen som både rimligt och effektivt. I den reviderade Kravspecifikationen för Västra Götalandsregionen (2004) införs också denna arbetsmodell (16). Ett flödesschema för kallelse- och profylaxrutiner har tagits fram i Skaraborg och flera kliniker arbetar idag efter denna modell (17). En väl förankrad vårdplan med regelbunden kalibrering av personalens kunskaper ger en grund för ett tryggt arbetsklimat där man vågar lita på varandras förmåga. Chansen att patienterna upplever ett mer positivt och individuellt omhändertagande ökar också (14). Personalens upplevelse Tandläkarsituationen vid Flobykliniken förbättrades under uppföljningsperioden genom nyanställningar. Detta medförde att man hade ambitionen att kalla så många som möjligt till just tandläkaren. Personalen var väl medveten om de brister som funnits under år. Att ligga efter med sina kallelser och att inte kunna erbjuda den vård man utlovat och som efterfrågades skapade en känsla av otillfredsställelse hos personalen. Kliniker med en tydlig vårdmodell som bland annat innebär att man inte har långa kölistor för sina patienter har visats skapa ett positivt arbetsklimat för personalen (14). Uteblivanden och återbud Uteblivanden och återbud upplevdes av personalen som en stor arbetsbörda. Kostnaderna för detta är inte heller en oväsentlig faktor för klinikerna. Personalens arbete med att kalla in och fylla upp i tidböckerna vid återbud och uteblivanden har troligen bidragit till de låga tal som redovisas i studien. Sammanfattande diskussion och konklusion Flobykliniken planerade slentrianmässigt för 1 års revisionsintervall för barn och ungdomar under studieperioden. Kliniken lyckades inte uppfylla denna ambition. De flesta barn i riskgrupp 1 kallades och behandlades dock inom god tidsmarginal enligt riktlinjerna i Västra Götalandsregionens kravspecifikation. Av barnen i riskgrupp 2 och 18

25 3 kallades endast ett fåtal i tid. Att undersöka friska barn i riskgrupp 1 varje år tar stora resurser i anspråk och ger inget mervärde för individen (15). Bristen på rutiner och samsyn bland personalen är troligen ett av skälen till den begränsade profylaxverksamheten och att en så stor grupp av individer (8%) inte ens fick en riskgruppsplacering. En turbulent personalsituation på framförallt tandläkarsidan kan ha haft en negativ inverkan på planeringsförmåga och rutiner. Sammantaget bidrog dessa faktorer till att de barn och ungdomar som var i störst behov av tandvård inte alltid fick den behandling de skulle ha haft. För Flobykliniken är det för framtiden viktigt att skapa rutiner så att riskgrupperingen blir ett arbetsinstrument som på ett självklart sätt motsvarar de åtgärder man eftersträvar. Här finns vinster att göra för patienterna, personalen och kliniken. 19

26

27 Referenser 1. Tandhälsa hos barn och ungdomar Socialstyrelsen. Stockholm Sammanställning av epidemiologiska tandhälsodata, Folktandvården Skaraborg. Årlig dokumentation Kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvård. Västra Götalandsregionen, Göteborg Krasse B, Lanke L. Kost och karies. Socialstyrelsen: Meddelandeblad nr 8, s7-9. Stockholm Krasse B. Caries risk. A practical guide for assessment and control, s Chicago: Quintessence, Seamundsson SR, Slade GD, Spencer AJ, Davies MJ. The basis for clinicians caries risk grouping in children. Pediatr Dent 1997;9: Östberg AL. On self-perceived oral health in Swedish adolescents. Avhandling Tandvårdshögskolan, Malmö Sid Svensk Pedodontiförenings program och kvalitetsrutiner för svensk barn- och ungdomstandvård. Tandläkartidningen nr 7, Att förebygga karies. SBU-rapport nr 161. Stockholm Socialstyrelsens allmänna råd om användning av fluorider för odontologiskt bruk. Stockholm Fluor inom tandvården. Råd och rekommendationer. Folktandvården Skaraborg, Mariestad Hausen H. Caries prediction state of the art. Community Dent Oral Epidemiol 1997;25: Sheiham A, Joffe M. Public dental health strategies for identifying and controlling dental caries in high and low risk populations. I: Dental caries. Markers of high and low risk groups and individuals, s Ed: NW Johnson. Cambridge University Press Nylander A, Lennartsson B, Lundin SÅ. Utvecklingsarbete vid folktandvården i Kumla. Tandläkartidningen 2003;95: Wang NJ. Variation in clinical time spent by dentist and dental hygienist in clinical dental care. Acta Odontol Scand 1994;52: Kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvård Västra Götalandsregionen., Göteborg Riktlinjer för riskbedömning, riskgruppering och revisionsintervall inom barn- och ungdomstandvården. Folktandvården Skaraborg, 2003.

28

29

30 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården S:t Olof Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:4 (4) Handledare: Anna-Lena Östberg, leg

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Mösseberg Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:1 (4) Mösseberg Handledare: Anna-Lena

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Stenstorp Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:3 (4) Handledare: Anna-Lena Östberg, leg

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2010 Folkhälsocentrum Linköping mars 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inledning Tandhälsodata för barn

Läs mer

TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO

TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO TANDHÄLSORAPPORT Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2009 LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO www.lio.se/fhvc Inledning Tandhälsodata för barn och ungdomar

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3

Läs mer

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning En pilotstudie Författare Lili-Ann Johansson, tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014 Tandhälsorapport Enheten för hälsoanalys Linköping juli 2015 Kerstin Aronsson Lotta Fornander www.regionostergotland.se Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland 1994-2016 Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa

Läs mer

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Arbetsbeskrivning för hantering av allmän barn-och ungdomstandvård i Symfoni

Arbetsbeskrivning för hantering av allmän barn-och ungdomstandvård i Symfoni Informerande dokument Beskrivning Sida 1 (6) Arbetsbeskrivning för hantering av allmän barn-och ungdomstandvård i Symfoni Barn-och ungdomar mellan 3-23 år får fritt välja vårdgivare bland de som tecknat

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

Statusrapport feb 2015 Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Statusrapport feb 2015 Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 1(5) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Halmstad-nämnden Projektledare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Statusrapport feb 20 Fluorlackning på skolbarn på

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Thomas Modéer Januari 2013 2 (19) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Examensår...

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Utvecklingsarbete vid folktandvården i Kumla (ii)

Utvecklingsarbete vid folktandvården i Kumla (ii) vetenskap nylander al & klinik nylander et al anders nylander var klinikchef vid folktandvården i Kumla och bertil lennartsson samt sven-åke lundin var övertandläkare vid Centrum för specialisttandvård

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland Barntandvård 2013 Så identifierar du barn i riskzonen och sätter in förebyggande åtgärder i tid! Munhälsa och tandvård hos kroniskt sjuka barn Sambandet mellan övervikt/fetma och karies orsaker och riskfaktorer

Läs mer

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag Ansvar och utveckling Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag God tandvård i Västra Götaland Vår uppgift är att med hög kvalitet förebygga och behandla alla typer

Läs mer

Folktandvårdens VP-arbete för Lägesrapport

Folktandvårdens VP-arbete för Lägesrapport Folktandvårdens VP-arbete för 2016 Lägesrapport 2015-10-19 Utmaningar Folktandvårdens VP 2016 Asyltandvården Rekrytering Arbetsmiljö Vårdprocesserna Ekonomin Hållbar utveckling Folktandvårdens mål: Minskad

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Faktaägare: Gunnel Håkansson, Ordförande Medicinsk grupp tandvård Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf. ordförande

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Riskbedömning ur ett kariologiskt perspektiv

Riskbedömning ur ett kariologiskt perspektiv Riskbedömning ur ett kariologiskt perspektiv TEXT: GUNNEL HÄNSEL PETERSON, UNIVERSITETSLEKTOR, DOCENT OCH ÖVERTANDLÄKARE I CARIOLOGI, ODONTOLOGISKA FAKULTETEN; MALMÖ UNIVERSITET Artikeln är hämtad ur SKaPa

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017 Särskilt tandvårdsstöd Augusti 217 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Regionens särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Regionens särskilda tandvårdsstödtandvårdsstöd omfattar tre olika delar; Tandvård till personer

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom? Stora Tandsköterskedagen 2018 Göteborg 7 mars SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi Karies fortfarande vår största folksjukdom! ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Peter Lingström

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Evidensbaserad kariesprevention

Evidensbaserad kariesprevention Evidensbaserad kariesprevention susanna axelsson och anna-karin holm I mitten av 1900-talet var kariesförekomsten mycket hög i de nordiska länderna. I Sverige var cirka en fjärdedel av de som var över

Läs mer

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom

Läs mer

Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården. Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården. Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola Dialogfrågor Hur bygger vi framtidens goda och förebyggande tandvård för barn och unga? Hur

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning

Läs mer

Folktandvårdens strategier för äldretandvård. Tandvårdsforum. Lars Gahnberg

Folktandvårdens strategier för äldretandvård. Tandvårdsforum. Lars Gahnberg Folktandvårdens strategier för äldretandvård Tandvårdsforum 2017 Lars Gahnberg 2007 2017 Folktandvårdens strategier för äldretandvård Vårdkoncept Utbildning Forskning och utveckling Framtid Utmaningen!

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng

Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng Malmö Vård- och Hälsogymnasium Kursplan Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng 2005 2006 KY - utbildning till tandsköterska 60 p Utbildningens övergripande mål Den studerande skall efter

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Tandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år i Västra Götalandsregionen under åren , Analysrapport

Tandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år i Västra Götalandsregionen under åren , Analysrapport Tandvård för asylsökande barn och unga -17 år i Västra Götalandsregionen under åren 12-16, Analysrapport Definitionen av behandlingsåtgärder och vårdkonsumtion följer HSLF-FS 16:49 Föreskrifter om ändring

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

Vårdval Tandvård i Kalmar Län Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen...

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över Förbättringskunskap Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över SOSFS 2011:9 (2005:12) - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Professionell

Läs mer

CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI

CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI Utbildningsplan för CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI för att erhålla kompetensbevis som certifieringstandläkare i cariologi utfärdat av Svensk Förening för Cariologi. Svensk Förening för Cariologi

Läs mer

Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet

Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Mobil klinik komplett vårdutbud Mobil utrustning komplett vårdutbud Bärbar utrustning begränsat vårdutbud 2013-03-21 Göran Friman

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Referat av seminarium 8 juni

Referat av seminarium 8 juni Referat av seminarium 8 juni vägar till bättre tandhälsa för ännu fler Trots många förbättringar finns det fortfarande stora skillnader i tandhälsa utifrån socioekonomi och livssituation hos individer

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Barntandvårdsprogram LOV 2017

Barntandvårdsprogram LOV 2017 RIKTLINJE 1 (6) VÅRDPROGRAM Barn och ungdomstandvård ska utföras i enlighet med lagar och förordningar. Målet för barn och ungdomstandvården är enligt Tandvårdslagen(185:125) en god tandhälsa och tandvård

Läs mer

Tandhälsa diabetes och parodontit

Tandhälsa diabetes och parodontit Tandhälsa diabetes och parodontit Pia Skott och Claes-Göran Östenson FoUU-samverkan Parodontit-behandling som diabetesbehandling Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården (2015): Diabetes med

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THOHN5 Oral Hälsa V, 15 högskolepoäng Oral Health V, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2009-09-01 och senast reviderad 2018-07-01

Läs mer

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 1-2 år som får individuellt Hälsosamtal

Läs mer