Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning"

Transkript

1 Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning En pilotstudie Författare Lili-Ann Johansson, tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning 2005:11 Handledare Anna-Lena Östberg, tandläkare Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2

3 Sammanfattning Inom barn och ungdomstandvården i Sverige görs sedan mitten av 1980-talet epidemiologiska kartläggningar av karies i samtliga åldersgrupper från 3 till 19 år. Detta innebär att det finns en väl inarbetad metod för att mäta munhälsa hos barn och ungdomar. Det saknas emellertid registreringar av munhälsan så som den enskilda individen själv uppfattar den. Syftet var att undersöka hur 19-åringar bedömde sin munhälsa och sin förmåga att påverka och upprätthålla munhälsan i framtiden. Projektet är en pilotstudie och framtagandet av enkätinstrumentet har skett i olika steg med hjälp av testpersoner, innan det slutligen användes i enkätdelen av denna studie. Undersökningen genomfördes hösten 2003 vid Folktandvården Carlbecksgården i Mariestad. Samtliga 19-åringar som kallades till revisonsundersökning under denna period deltog i studien. Frågeställningarna var: Hur bedömer 19-åringarna sin egen munhälsa? Hur bedömer 19-åringarna sina kunskaper för att upprätthålla munhälsan? Hur bedömer 19-åringarna sin förmåga till aktiv egenvård? Stämmer tandvårdens riskgruppering med 19-åringarnas egen bedömning av risk för framtida sjukdom? Majoriteten av nittonåringarna ansåg sig ha en god munhälsa. Ungdomarna bedömde sina kunskaper som otillräckliga och förmågan till egenvård varierade. Tandvårdens riskgruppering skiljde sig från individernas egen bedömning av risk både inom den lägsta och den högsta riskgruppen. Resultaten av denna undersökning tyder på att mera forskning om ungdomars egen syn på munhälsa och utveckling av mätinstrument för munhälsa som också innefattar patientens perspektiv är av största vikt inför framtida kvalitetsutveckling inom barn- och ungdomstandvården.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 METOD... 2 Design... 2 Studieobjekt... 2 Utprovning av instrument... 3 Kliniska uppgifter... 4 Enkät... 4 ETISKA ASPEKTER... 4 RESULTAT... 5 Framtagande av enkätinstrument... 5 Enkätresultat... 5 Kliniska data... 8 DISKUSSION... 9 Metoddiskussion... 9 Självupplevd munhälsa... 9 Attityder Egenvård Kunskap KONKLUSION REFERENSLISTA Bilagor 1. Skriftlig information till deltagarna 2. Enkät 3. Försättsblad till enkätfrågorna 4. Protokoll för registrering av journaldata 5. Godkännande av forskningsetisk kommitté 6. Svarsresultat enkät

6 Bakgrund Folktandvården Skaraborg har en stark inriktning på förebyggande tandvård. Medvetna satsningar på profylaktiska åtgärder inom barn- och ungdomstandvården har bidragit till att stora grupper av barn och ungdomar idag har en god munhälsa (1). Den epidemiologiska kartläggningen av kariessjukdomen, som sedan 1986 genomförs i samtliga åldergrupper 3 19 år i Skaraborg, visar över åren en allt lägre kariesprevalens i samtliga åldrar. Under 1990-talet har dock förbättringstakten varit långsammare och i vissa åldrar avstannande under den senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet. Detta gäller för Västra Götalandsregionen, och en likartad utveckling kan ses på riksnivå (1, 2). Med början från år 2000 registreras förutom karies även antalet fördjupade tandköttsfickor i åldrarna år. Hos ett litet antal ungdomar i Skaraborg (1%) har fördjupade tandköttsfickor registrerats (1). Dessa ungdomar kan med stor sannolikhet tänkas vara en del av dem som i tidig vuxen ålder utvecklar parodontit (3). Tandvården riskbedömer idag varje individ i enlighet med Kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvården för Västra Götalandsregionen (4). Kravspecifikationen bygger på tandvårdslagen och anger att prevention syftande till aktiv egenvård skall vara vägledande för tandvårdens roll i folkhälsoarbetet (4, 5). Även i det lokala vårdprogrammet för Folktandvården Mariestad betonas att tandvården skall arbeta målinriktat med hälsovård och verka för att individen skall kunna bibehålla sin goda orala hälsa (6). Vid Folktandvården Carlbecksgården baserades omhändertagandet av barn och ungdomar på dessa dokument. Folktandvården i Mariestad omstrukturerades under 2004 och klinikens verksamhet är numera överförd till två andra kliniker i staden. Vid de tre folktandvårdsklinikerna i Mariestad genomfördes 1989 en enkätundersökning som vände sig till alla 19-åringar som behandlades på klinikerna. Totalt svarade 138 ungdomar på enkäten som var helt anonym. Avsikten var att ta reda på hur ungdomarna upplevde kontakten med tandvården och dess personal i både intern (på klinik) och extern (utanför klinik, exempelvis i skolan) verksamhet. Resultaten visade att kunskapen hos 19-åringarna om karies och parodontit generellt var goda, och att dessa kunskaper enligt ungdomarna till största delen förmedlats av tandvårdspersonal. Graden av egenvård varierade, men endast ett fåtal använde tandtråd eller fluortillskott regelbundet (7). För att nå framgång med det hälsofrämjande arbetet inom tandvården är det viktigt att ta hänsyn till individens eget perspektiv på sin munhälsa (8). Uppgifter från 19-åringar är speciellt intressanta eftersom denna åldersgrupp representerar slutet på Folktandvårdens organiserade vård för ungdomar och det sista året som behandlingen är kostnadsfri för individen. Det är dessutom en epidemiologisk indikatorålder, då registreringar för alla individer i åldersgruppen rapporteras till Socialstyrelsen, som sedan sammanställer resultaten för hela landet. 1

7 Det finns behov av att följa upp omhändertagandet inom barn- och ungdomstandvården och skaffa ett underlag både för att bättre kunna planera den fortsatta vården för den enskilde individen och för vårdplaneringen på kliniken. Därför behövs ökade kunskaper om hur ungdomarna själva bedömer sin munhälsa och egenvård, samt hur de ser på sin förmåga att påverka och upprätthålla en god munhälsa. Syfte Syftet för denna studie var att undersöka hur 19-åringar vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad bedömde sin munhälsa och sin förmåga att påverka och upprätthålla munhälsan i framtiden. Frågeställningar Hur bedömer 19-åringarna sin egen munhälsa? Hur bedömer 19-åringarna sina kunskaper för att upprätthålla munhälsan? Hur bedömer 19-åringarna sin förmåga till aktiv egenvård? Stämmer tandvårdens riskgruppering med 19-åringarnas egen bedömning av risk för framtida sjukdom? Metod Design Föreliggande studie var en pilotstudie till en större planerad undersökning. Studien genomfördes med kvalitativ utprovning av enkätfrågorna som sedan testades kvantitativt i en enkätundersökning bland 19-åringar vid Folktandvården Carlbecksgården i Mariestad. Pilotstudien kompletterades med vissa kliniska variabler ur ordinarie journalanteckningar. Studieobjekt Kvalitativ del Vid utformningen av frågorna i enkätinstrumentet deltog 17 individer som testpersoner. Av dessa var 11 ungdomar i aktuell ålder (sju flickor och fyra pojkar). 2

8 Kvantitativ del De 19-åringar som under hösten 2003 kallades till ordinarie revisionsundersökning vid Folktandvården Carlbecksgården deltog alla i studien, totalt 34 individer (22 flickor och 12 pojkar). Utprovning av instrument Initialt gjordes en sökning av tidigare enkätstudier i ämnet upplevd munhälsa/oral hälsa. Till grund för frågorna i enkätformuläret ligger Östbergs forskning kring självupplevd munhälsa hos ungdomar (8) och några andra studier (7, 9, 10). Enkätutformningen inleddes med att de utvalda frågorna inordnades under rubriker, vilka hänsyftade till studiens frågeställningar. En komplettering av frågorna gjordes och ett provunderlag till enkäten utformades. Provunderlaget bestod av 19 frågor i vilket flera formuleringar av samma fråga fanns som a, b, c, och d alternativ. Testpersoner var i första stegen både tandvårdspersonal och andra vuxna personer och därefter målgruppen för studien, dvs ungdomar. Dessa ungdomar deltog ej senare i enkätdelen av pilotstudien. Utprovningen av enkätfrågorna utfördes av handledaren och projektledaren i flera steg enligt följande. Steg 1: Spontana kommentarer Testpersonen ombads att ge muntliga kommentarer till enkätfrågorna. Intervjuaren (projektledaren och handledaren) läste sedan upp frågorna för testpersonen. Intervjuaren antecknade de kommentarer som fälldes i anslutning till varje fråga. Testpersonerna i detta steg av utvärderingen fick alltså inte se enkätfrågorna utan endast höra frågorna. Intervjuarna träffades sedan och jämförde samt diskuterade de förändringar i provunderlaget som behövde göras. I steg 1 deltog tre vuxna testpersoner. Steg 2: Närmiljö Intervjuarna bad här tandvårdspersonal att besvara enkäten samt att ge skriftliga kommentarer i anslutning till varje fråga. Projektledaren och handledaren träffades och jämförde resultat samt diskuterade eventuella förändringar. I steg 2 deltog tre testpersoner. Steg 3: Provintervjuer muntligt på aktuell målgrupp Intervjuaren läste upp enkätfrågorna för testpersonen och bad om kommentarer till de enskilda frågorna, och även synpunkter på block av frågor, frågornas placering, och hur blanketten fungerade i sin helhet. Intervjuarna noterade framkomna synpunkter och kommentarer. I steg 3 deltog tre ungdomar. 3

9 Steg 4: Provifyllande, samt genomgång av frågorna på aktuell målgrupp Testpersoner i detta steg av enkätutformningen var ungdomar som senare inte deltog i studien, totalt åtta individer. Personen fick här fylla i enkätformuläret under omständigheter så lika den riktiga undersökningen som möjligt, och tidsåtgången noterades i vissa fall. Därefter gick projektledaren respektive handledaren igenom frågorna och svaren med testpersonen. Frågeställningar och ordval, samt hur testpersonen uppfattade frågorna, tänkte och valde svar diskuterades och noterades. Kliniska uppgifter Några variabler från tandvårdens epidemiologiska registreringar gällande karies enligt DMF-systemet (decayed, missing, filled) noterades, liksom fickdjup (tandköttsficka djupare än 6 mm). Riskgruppering (låg, mellan, hög) enligt Västra Götalandsregionens kravspecifikation (4), samt tobaksvanor registrerades. Enkät Datainsamling Under hösten 2003 kallades 34 nittonåringar till ordinarie revisionsundersökning vid Folktandvården Carlbecksgården. Dessa patienter kallades per post och en skriftlig information om enkätundersökningen bifogades kallelsen (Bilaga 1). Frågeformuläret lämnades sedan ut och besvarades av försökspersonen vid undersökningstillfället (Bilaga 2). Platsen för ifyllandet var med slumpvis fördelning behandlingsrum alternativt väntrum. Personen fick före ifyllandet upprepad information om studien, dels muntligt och dels via försättsblad till enkäten (Bilaga 3). Journaluppgifter ifylldes av behandlande tandläkare/tandhygienist (Bilaga 4). Enkätsvaren insamlades av samordnare på kliniken och de enskilda vårdgivarna såg ej enkätsvaren. Dataanalys Allt insamlat material bearbetades och analyserades vid FoU-centrum i Skövde. Inmatning har skett i dataprogrammet EpiInfo enligt speciellt framtagen mall och analyserats i dataprogrammet SPSS. Resultaten redovisas deskriptivt med prevalensmått. Etiska aspekter Studien har granskats och godkänts av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté i Göteborg (Dnr S313-03) (Bilaga 5). Anmälan har gjorts till personuppgiftsombudet i regionen. Klinikchefen på berörd klinik gav sitt stöd till studien och all personal informerades. Inga enskilda behandlare eller övrig personal har granskats i studien. 4

10 Resultat Framtagande av enkätinstrument I den inledande fasen av enkätutformningen användes ett provunderlag, som i första skedet utvärderades av vuxna testpersoner och senare även av tandvårdspersonal. Deras synpunkter på frågornas formuleringar, svarsalternativ och relevans till ämnet tillvaratogs och vid revideringen av provunderlaget omformulerades ett antal frågor och svarsalternativ. Det reviderade provunderlaget testades sedan av ungdomar i aktuell målgrupp. Gemensamt för dessa ungdomar var att de föredrog en rak fråga framför att ta ställning till ett påstående. Flera av ungdomarna i testgruppen funderade över vad begreppet munhälsa betydde för dem. - Hur jag tar hand om mina tänder. - Det jag kan påverka genom att borsta och att använda tandtråd. - Arv, saliv. - Utseende på tänderna. De omdömen om enkäten som helhet som gavs var: - Språket är okey. - Enkel att fylla i. Vid förfrågan om rubrikerna gavs följande omdöme: - Rubrikerna stämmer med innehållet. - Rubriker är bra för då känns inte enkäten så lång. Enkätresultat Bedömning av den egna munhälsan Av de tillfrågade 19-åringarna ansåg sig 33 individer (97%) ha en god munhälsa. På frågan om tändernas utseende noterades att sju (20%) av de tillfrågade ungdomarna var nöjda med utseendet på sina tänder medan fyra (12%) inte var nöjda och 23 (68%) var ganska nöjda. En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade ont från tänder, käkar eller käkled mellan någon gång per månad och några gånger per vecka. Endast en individ upplevde oftare smärta från detta område (någon gång per vecka). Hälften av ungdomarna uppmärksammade blödning från tandköttet vid borstning några gånger i månaden. 5

11 Vid jämförelse med tandvårdens bedömning och placering av individer i riskgrupp 1 och 2 visar det sig att nästan hälften av ungdomarna själva hade placerat sig i en högre riskgrupp. Tandvården placerade tre individer i riskgrupp 3 och ingen av dessa hade i den egna bedömningen placerat sig i riskgrupp 3 utan i en lägre riskgrupp (Tabell 1). Tabell 1. Bedömning av riskgruppstillhörighet Egen bedömning Tandvårdens bedömning Riskgrupp 1 n Riskgrupp 2 n Riskgrupp 3 n Total n (%) Riskgrupp (68) Riskgrupp (23) Riskgrupp (9) Total n (%) 14 (41) 19 (56) 1 (3) 34 (100) Attityder Att vara frisk i munnen tyckte 26 ungdomar (85%) var mycket viktigt och att ha hela tänder ansåg ännu flera var mycket viktigt, 31 (91%) av de tillfrågade Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Frisk i munnen Hela tänder Figur 1. Vikten av att vara frisk i munnen och ha hela tänder. 6

12 På frågan om hur de ansåg sina möjligheter att själva påverka den egna munhälsan tyckte 33 av de 34 ungdomarna (97%) att de hade stora eller ganska stora möjligheter att själva påverka munhälsan. Egenvård Trettioen ungdomar (91%) ansåg att de skötte sina tänder bra. Tjugosju ungdomar (79%) borstade tänderna 2 gånger per dag och sex individer (18%) borstade 1 gång per dag. Nitton ungdomar (56%) använde sällan eller aldrig tandtråd och endast en person använde tandtråd dagligen. Tjugonio (81%) av ungdomarna ansåg det vara viktigt att använda tandkräm innehållande fluor vid tandborstning TB: minst 2 ggr/dag, TT: varje dag TB: minst 1 gg/dag, TT: minst 1 gg/v TB: några ggr/v, TT: några ggr/mån TB: 1 gg/v eller mindre, TT: sällan eller aldrig 5 0 Tandborstning Tandtråd Figur 2. Ungdomarnas egenvård. Av de 34 tillfrågade tyckte 29 (85%) att de fått lagom mycket information för att kunna sköta sina tänder. Fyra (12%) ansåg sig ha fått för lite information för att kunna klara detta och en person sa sig inte ha fått någon information alls. Ingen av de tillfrågade tyckte att de fått för mycket information. Som bästa informationskälla angav 23 ungdomar (74%) tandvården, och andra goda informationskällor var föräldrar (19%), och skolundervisning (7%). 7

13 Kunskap En betydande andel av nittonåringarna bedömde sina kunskaper som dåliga eller ganska dåliga när det gäller karies och tandköttssjukdomar. Matvanornas påverkan på tänderna var mera känt bland ungdomarna. Dock ansåg nio individer (27%) att de hade dåliga kunskaper även när det gällde matvanornas betydelse för munhälsan. Tabell 2. Kunskaper om karies och tandköttssjukdomar Ganska dåliga/dåliga Tandköttssjukdomar Karies Matvanor 30 st 19 st 9 st Svarsresultatet på alla frågor i enkäten finns som Bilaga 6. Kliniska data. Karieserfarenheten i den undersökta gruppen var låg. Tabell 3. Kariesförekomst Antal skadade/fyllda tänder/tandytor DFT DFSa DSa n (%) n (%) n (%) 0 20 (59) 26 (77) 31 (91) (21) 6 (17) 2 (6) >2 7 (20) 2 (6) 1 (3) Total 34 (100) 34 (100) 34 (100) Av 34 individer hade 20 (59%) inga lagade tänder i munnen. Manifest karies approximalt uppvisades vid undersökningstillfället hos tre individer (9%). 8

14 Diskussion Metoddiskussion Utprovning av enkätinstrument Framtagandet av enkätinstrumentet utfördes i flera steg och med hjälp av testpersoner. Testpersonerna i målgruppen, det vill säga ungdomarna själva, hade många värdefulla synpunkter vilka bidragit till den slutliga utformningen av enkätformuläret. Intresset för projektet var stort hos ungdomarna i testgruppen. Vid den inledande utprovningen av frågorna framkom också viktiga synpunkter från vuxna individer inom olika verksamheter, vilka användes vid utformningen av det provunderlag som senare testades av ungdomarna i testgruppen. En möjlig svaghet var det slumpmässiga valet av plats för ifyllandet, vilket kan ha påverkat resultatet. Pilotundersökningen Alla de tillfrågade 19-åringarna valde att delta i enkätstudien. Detta kan kanske tolkas som en vilja hos ungdomar att tydliggöra sin syn på den egna munhälsan. Materialet är för litet för att kunna testa samband med någon säkerhet. Det finns dock en del intressanta tendenser i materialet. Självupplevd munhälsa De flesta av nittonåringarna bedömde sin munhälsa som god och var nöjda med sina tänders utseende. Förekomst av smärta från tänder, käkar och käkled var relativt låg i den undersökta gruppen, och endast en individ uppgav smärta någon gång i veckan. I en studie av Wahlund (2003) rapporterade elva procent av ungdomar (12-18 år) smärta i tänder, käkar och käkled en gång i veckan eller oftare (11). En tänkbar förklaring till smärta kan vara karies och tandvårdens registreringar visade att de studerade individerna hade mycket liten eller ingen tidigare karieserfarenhet alls. En annan orsak kan vara erosioner (12), som dock inte registrerades i den aktuella studien. Tandvårdens och individernas bedömning av riskgruppstillhörighet skilde sig ofta åt. Ingen av de individer som tandvården klassificerade i riskgrupp 3 även om de var få till antalet - placerade sig själva där. Denna grupp är den viktigaste gruppen att nå dels med information om hälsostatus och dels med information och instruktion i hur man förebygger ohälsa. Resultaten tyder på att patientens egen bedömning skulle bidra till planeringen av vården. 9

15 Hälften av nittonåringarna i denna undersökning har i den egna bedömningen noterat blödning från tandköttet och detta uppmärksammas inte alls i tandvårdens registreringar, vilket är en brist. Dental erosion och bettfysiologiska avvikelser registreras inte heller. Detta är en fråga att diskutera för framtiden. Attityder Majoriteten av 19-åringarna ansåg det vara mycket viktigt att ha hela tänder och vara frisk i munnen, vilket även har visats i andra studier (8). Att munhälsan är påverkbar av individen själv var de flesta medvetna om. Egenvård Av de tillfrågade ungdomarna bedömde majoriteten (91%) att de skötte sina tänder bra. Att använda tandtråd regelbundet är dock en rutin som inte tycks vara nödvändig för att nittonåringarna ska anse att egenvården är bra. Andra undersökningar har också visat på låg frekvens av approximal rengöring bland ungdomar (8). Daglig tandborstning utfördes av huvudparten av 19-åringarna i den undersökta gruppen, vilket är i överensstämmelse med andra undersökningar bland andra svenska ungdomar (13). Daglig tandborstning med fluortandkräm har uttalad kariesförebyggande effekt (14), vilket dessa ungdomar också tycktes vara medvetna om. Individuellt anpassad munhygieninstruktion är viktig i barn och ungdomstandvården och behöver ständigt följas upp, för att individen skall kunna bibehålla god oral hälsa i enlighet med intentionen i vårdprogram för Folktandvården Mariestad och Västra Götalandsregionens kravspecifikation (4, 6). Kunskap Nittonåringarna i studien ansåg sig inte ha tillräckliga kunskaper om vare sig kariessjukdomen eller tandköttssjukdomar. Huvudparten av ungdomarna bedömde till och med sina kunskaper som dåliga vad gäller tandköttssjukdomar och de ansåg sig ha bristande kunskaper om kariessjukdomen och matvanornas påverkan på tänderna. Detta kan tyda på att basinformation om karies, tandköttssjukdom och matvanors inverkan på munhälsan är viktig även för friska individer. Riskgrupperingen i barn och ungdomstandvården (4) ger också möjlighet att mera individuellt anpassa information efter det aktuella behovet vilket är en nödvändighet. En kontinuerlig uppföljning är av största vikt för att nå framgång i det förebyggande arbetet i barn och ungdomstandvården. 10

16 Konklusion Huvudparten av nittonåringarna i denna studie ansåg sig ha en god munhälsa vilket också var tandvårdens bedömning. Ungdomarna tyckte dock själva att de hade bristande kunskaper och förmågan till egenvård varierade. Resultaten tyder på att mera forskning om ungdomars egen syn på munhälsa och utveckling av mätinstrument för munhälsa som också innefattar patientens perspektiv är av största vikt inför framtida kvalitetsutveckling inom barn- och ungdomstandvården. 11

17 Referenslista 1. Verksamhets- och kvalitetsbokslut Primärvården Skaraborg. 2. Socialstyrelsen (2002) Meddelandeblad. Tandhälsa hos barn och ungdomar Matsson L (1997). Parodontit - inte bara en vuxensjukdom. Lunds universitet: Malmö. 4. Kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvården (1999). Västra Götalandsregionen. 5. Socialdepartementet. Tandvårdslag (1985). SFS 2004: Vårdprogram Folktandvården Mariestad (1990). 7. Sammanställning 19-årsenkät (1989). Folktandvården Mariestad. 8. Östberg A-L (2002) On self-perceived oral health in Swedish adolescents. Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola, Malmö. 9. Hamp S, Nilsson T (1982) The Munkhagen Interdisciplinary Studies. Linköping, Universitetsti Linköping. 10. Personligt meddelande. Folkhälsovetenskapligt Centrum Linköping, Wärnberg- Gerdin E. (2003). 11. Wahlund K (2004) Temporomandibulär dysfunktion och smärta hos ungdomar, avd bettfysiologi, Specialistcentrum oral rehabilitering, Linköping. 12. Johansson A-K (2004) Dental erosion, Centrum för specialisttandvård och Nationellt kunskapscentrum för ätstörningar -NÄT, Örebro. 13. Marklund, U., Skolbarns hälsovanor under ett decennium (Health behaviour in school-aged children). A WHO collaborative study. 1996, Folkhälsoinstitutet: Stockholm. 14. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002). Att förebygga karies. Rapport nr 161. Stockholm. p

18

19 Bilaga 1. Information om enkätundersökning bland 19-åringar vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad. Under hösten 2003 kommer en enkätundersökning att genomföras vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad. Syftet är att undersöka hur 19-åringar bedömer sin munhälsa och sin förmåga att påverka den. Projektet stöds av forsknings- och utvecklingsenheten för primärvården i Skaraborg. Resultaten förväntas få betydelse för hur verksamheten på kliniken planeras i framtiden. Frågeformuläret kommer att bestå av frågor kring din egen bedömning av din munhälsa och din egenvård. Besvarandet av enkäten kommer att ske enskilt i behandlingsrummet vid ditt nästa besök hos oss. Det är helt frivilligt att delta, och om du inte vill delta eller vill avbryta ditt deltagande kommer det inte att påverka din behandling. Alla uppgifter och sammanställningar av information kommer självklart att vara konfidentiella. Det betyder att inga uppgifter om dig som person kommer att lämnas ut i något sammanhang. Undersökningen är granskad och godkänd av medicinska fakultetens forskningsetikkommitté i Göteborg. Har du några frågor får du gärna ringa mig på telefonnummer Lili-Ann Johansson Leg. tandhygienist Folktandvården Carlbecksgården Mariestad

20

21 Din egen bedömning av din munhälsa Bilaga Hur tycker du att din munhälsa är? god ganska god ganska dålig dålig 2. Är du nöjd med utseendet på dina tänder? Ja, mycket nöjd Ja, ganska nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej, inte alls nöjd 3. Hur ofta brukar det blöda från tandköttet när du borstar tänderna? varje dag någon gång i veckan någon gång i månaden sällan eller aldrig 4. Har du ont i tänder, käkar eller käkleder? varje dag någon gång i veckan någon gång i månaden sällan eller aldrig 5. Hur viktigt är det för dig att vara frisk i munnen? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 6. Hur bedömer du dina egna möjligheter att påverka din munhälsa? stora ganska stora ganska små små 7. Vilken risk tycker du att du har för att utveckla karies eller tandköttsinflammation? låg risk mellanrisk hög risk

22 8. Hur viktigt är det för dig att ha hela tänder? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 9. Hur ofta anser du dig ha behov av att kallas till tandvården för undersökning? 1 år mellan besöken 2 år mellan besöken mer än 2 år mellan besöken vill inte bli kallad, utan vill ta kontakt själv Din egen bedömning av hur du sköter din mun 10. Hur tycker du att du sköter dina tänder? bra ganska bra ganska dåligt dåligt 11. Hur mycket information har du fått för att kunna sköta dina tänder? för mycket information lagom information för lite information har inte fått någon information 12. Varifrån har du fått den bästa informationen om hur du ska sköta dina tänder? (bara ett alternativ får anges) dina föräldrar genom skolundervisningen vänner / kompisar genom massmedia (radio, TV, tidningar) hos tandvården annat Hur viktigt är det för dig att rengöra tänderna regelbundet? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt

23 14. Hur viktigt är det för dig att använda tandtråd? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 15. Hur viktigt är det för dig att använda tandkräm med fluor? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 16. Hur ofta borstar du tänderna? 2 gånger om dagen eller mer 1 gång om dagen några gånger i veckan 1 gång i veckan eller mindre 17. Hur ofta använder du tandtråd? varje dag minst 1 gång i veckan några gånger i månaden sällan eller aldrig Hur bedömer du dina kunskaper om tandsjukdomar? 18. Mina kunskaper om tandköttssjukdomar är goda ganska goda ganska dåliga dåliga 19. Mina kunskaper om karies är goda ganska goda ganska dåliga dåliga 20. Mina kunskaper om hur mina matvanor påverkar tänderna är goda ganska goda ganska dåliga dåliga

24

25 Bilaga 3. Munhälsa hos 19-åringar vid Folktandvården CarlbecksgårdenMariestad utifrån ungdomarnas egen bedömning INNAN DU BÖRJAR FYLLA I Den här undersökningen ingår bland projekt som stöds av Forsknings- och utvecklingsenheten för Primärvården i Skaraborg. Enkäten genomförs bland 19-åringar som behandlas vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad under hösten Avsikten är att belysa hur 19- åringar bedömer sin egen munhälsa och sin förmåga att påverka den. Resultaten förväntas få betydelse för hur verksamheten på kliniken planeras i framtiden. Ditt deltagande i undersökningen är givetvis frivilligt, och om du inte vill delta eller vill avbryta ditt deltagande, kommer det inte att påverka din behandling. Inga uppgifter om dig som person kommer att lämnas ut i något sammanhang. KOM IHÅG: Det är DINA åsikter vi frågar efter, inte efter vad du tror är rätt åsikt. Besvara frågorna i tur och ordning.

26

27 Bilaga 4. Protokoll för registrering av data Variabler från tandvårdens epidemiologiska registreringar Personnr Kön.. DFT.. DFSa.. DSa.. Fickdjup.. Riskgrupp.. Röker.. Snusar.. D = decayed (karierad) F = filled (fylld) T= teeth (tanden som enhet) S = surface (yta) a = approximal (kontaktyta i tandbågen) Fickdjup = antal tandköttsfickor > 6 mm Riskgrupp : Låg risk = 1 Mellanrisk = 2 Hög risk = 3 Tobaksvanor: Ja=1 Nej=0

28

29 Bilaga 5.

30

31 Din egen bedömning av din munhälsa Bilaga Hur tycker du att din munhälsa är? 14 (41%) god 19 (56%) ganska god 1 (3%) ganska dålig 0 dålig 2. Är du nöjd med utseendet på dina tänder? 7 (20%) Ja, mycket nöjd 23 (68%) Ja, ganska nöjd 3 (9%) Nej, inte särskilt nöjd 1 (3%) Nej, inte alls nöjd 3. Hur ofta brukar det blöda från tandköttet när du borstar tänderna? 0 varje dag 3 (9%) någon gång i veckan 15 (44%) någon gång i månaden 16 (47%) sällan eller aldrig 4. Har du ont i tänder, käkar eller käkleder? 0 varje dag 1 (3%) någon gång i veckan 6 (18%) någon gång i månaden 27 (79%) sällan eller aldrig 5. Hur viktigt är det för dig att vara frisk i munnen? 26 (76%) mycket viktigt 7 (21%) ganska viktigt 1 (3%) inte särskilt viktigt 0 inte alls viktigt 6. Hur bedömer du dina egna möjligheter att påverka din munhälsa? 14 (41%) stora 19 (56%) ganska stora 1 (3%) ganska små 0 små 7. Vilken risk tycker du att du har för att utveckla karies eller tandköttsinflammation? 14 (41%) låg risk 19 (56%) mellanrisk 1 (3%) hög risk

32 8. Hur viktigt är det för dig att ha hela tänder? 31 (91%) mycket viktigt 3 (9%) ganska viktigt 0 inte särskilt viktigt 0 inte alls viktigt 9. Hur ofta anser du dig ha behov av att kallas till tandvården för undersökning? 26 (79%) 1 år mellan besöken 6 (18%) 2 år mellan besöken 1 (3%) mer än 2 år mellan besöken 0 vill inte bli kallad, utan vill ta kontakt själv (bortfall = 1 person) Din egen bedömning av hur du sköter din mun 10. Hur tycker du att du sköter dina tänder? 10 (29%) bra 21 (62%) ganska bra 3 (9%) ganska dåligt 0 dåligt 11. Hur mycket information har du fått för att kunna sköta dina tänder? 0 för mycket information 29 (85%) lagom information 4 (12%) för lite information 1 (3) har inte fått någon information 12. Varifrån har du fått den bästa informationen om hur du ska sköta dina tänder? (bara ett alternativ får anges) 6 (19%) dina föräldrar 2 (7%) genom skolundervisningen 0 vänner / kompisar 0 genom massmedia (radio, TV, tidningar) 23 (74%) hos tandvården 0 annat.. (bortfall = 3 personer) 13. Hur viktigt är det för dig att rengöra tänderna regelbundet? 21 (62%) mycket viktigt 12 (35%) ganska viktigt 1 (3%) inte särskilt viktigt 0 inte alls viktigt

33 14. Hur viktigt är det för dig att använda tandtråd? 1 (3%) mycket viktigt 13 (38%) ganska viktigt 18 (53%) inte särskilt viktigt 2 (6%) inte alls viktigt 15. Hur viktigt är det för dig att använda tandkräm med fluor? 15 (44%) mycket viktigt 14 (41%) ganska viktigt 4 (12%) inte särskilt viktigt 1 (3%) inte alls viktigt 16. Hur ofta borstar du tänderna? 27 (79%) 2 gånger om dagen eller mer 6 (18%) 1 gång om dagen 1 (3%) några gånger i veckan 0 1 gång i veckan eller mindre 17. Hur ofta använder du tandtråd? 1 (3%) varje dag 5 (15%) minst 1 gång i veckan 9 (26%) några gånger i månaden 19 (56%) sällan eller aldrig Hur bedömer du dina kunskaper om tandsjukdomar? 18. Mina kunskaper om tandköttssjukdomar är 0 goda 4 (12%) ganska goda 17 (50%) ganska dåliga 13 (38%) dåliga 19. Mina kunskaper om karies är 0 goda 15 (44%) ganska goda 14 (41%) ganska dåliga 5 (15%) dåliga 20. Mina kunskaper om hur mina matvanor påverkar tänderna är 7 (20%) goda 18 (53%) ganska goda 5 (15%) ganska dåliga 4 (12%) dåliga

34 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Inledning Tandhälsodata för barn och

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2012 Folkhälsocentrum Linköping juni 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning... 1

Läs mer

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Tandhälsorapport Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2011 Folkhälsocentrum Linköping maj 2012 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län Andel 19-åringar med hög kariesförekomst 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 >=4DFT >=8DFT Epidemiologi år 26 27-3-7

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården S:t Olof Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:4 (4) Handledare: Anna-Lena Östberg, leg

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Vårdprogram - karies

Vårdprogram - karies DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Floby Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:2 (4) Handledare: Anna-Lena Östberg,

Läs mer

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder. Kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Vilken är kariesutvecklingen

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016 Klinisk kariesregistrering Tandvårdsenheten Vårdval Juli 2017 Läsanvisning Dokumentet börjar med en introduktion kring insamlad data, dess tillförlitlighet

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Mösseberg Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:1 (4) Mösseberg Handledare: Anna-Lena

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008 Karies hos barn och ungdomar En lägesrapport för år 2008 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC

MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Tandvårdsenheten Landstingets resurs i tandvårdsfrågor ur ett länsperspektiv Administration och bedömningshandläggning av det reformerade tandvårdsstödet Administration av barn- och ungdomstandvård Landstingets

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete

Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete En enkätundersökning vid Folktandvården Lidköping 2003 Författare: Margaretha Friberg, leg tandhygienist Folktandvården Magasinsgatan, Lidköping

Läs mer

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Du nalkas ljuva sommar Så är den äntligen här igen sommaren med ljus, värme och tid för avkoppling.

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs.

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs. Utbildningsutvärdering en översyn - Studerandeföreningens utvärdering av tandläkarutbildningen, jämförelse av studenternas upplevelser och utbildningsvariabler. I samband med studerandeföreningens kick-

Läs mer

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Thomas Modéer Januari 2013 2 (19) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Examensår...

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017 Särskilt tandvårdsstöd Augusti 217 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Regionens särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Regionens särskilda tandvårdsstödtandvårdsstöd omfattar tre olika delar; Tandvård till personer

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning)

En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning) En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning) EN ENKÄTSTUDIE Studie 2017-05-09 Pia Borgenstedt och Camilla Andersson, leg. tandhygienister

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-02-01 GD-beslut Nummer Nr 9/2016 Dnr STY2015/92 Beslutande I samråd med Föredragande Susanna Axelsson, tillförordnad generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

HÄLSOPROMOTION BLAND BARN OCH UNGDOM I VÄSTRA GÖTALAND

HÄLSOPROMOTION BLAND BARN OCH UNGDOM I VÄSTRA GÖTALAND 1(5) Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tandvårdsenheten (G Henning/A-M Olhede) Information Hälsopromotion 2013-03-15, ver 1.0 HÄLSOPROMOTION BLAND BARN OCH UNGDOM I VÄSTRA GÖTALAND - Folkhälsa och tandvård

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag Ansvar och utveckling Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag God tandvård i Västra Götaland Vår uppgift är att med hög kvalitet förebygga och behandla alla typer

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks TANDLOSSNING OCH DIABETES Tandlossning och diabetes Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

Välkommen till Folktandvården!

Välkommen till Folktandvården! En helt annan känsla känsla En helt annan Det finns stolar som är stoppade och sittvänliga men ändå inte riktigt bekväma, bara för att känslan är fel. Tänk om jag har fått hål! Undrar vad det kommer att

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

En helt annan känsla

En helt annan känsla En helt annan känsla känsla En helt annan Stol: Barcelona av Ludwig Mies van der Rohe Slappna av Stol: Chaise lounge av Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret trendig Känn Stol: Skalstol

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar i Malmö stad

Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar i Malmö stad Högskolan Kristianstad Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet 120 poäng TH8171 C-uppsats i Oral hälsa Nivå 41-60 poäng, 10 poäng Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar

Läs mer

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård

Jämlik munhälsa. Med Hageby som modell. Verksamhetschef Lotta Ranggård Jämlik munhälsa Med Hageby som modell Många medarbetare i projektet Folktandvården i Hageby Pedodonti i Norrköping Centrum för hälso- och vårdutveckling i Östergötland MHV och BHV i Östergötland Psykologpartners

Läs mer

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland Barntandvård 2013 Så identifierar du barn i riskzonen och sätter in förebyggande åtgärder i tid! Munhälsa och tandvård hos kroniskt sjuka barn Sambandet mellan övervikt/fetma och karies orsaker och riskfaktorer

Läs mer