medlemstidning för sjövärnskårenposten En resa för livet Möt FOSordföranden Båttjänst på Gotland 100 år och två världskrig senare

Transkript

1 Sjövärns nr12013 medlemstidning för sjövärnskårenposten En resa för livet Möt FOSordföranden Båttjänst på Gotland 100 år och två världskrig senare

2 Innehåll Ledare Ledare Större plats i Sälen En resa för livet Pilotkurs i båttjänst Så olika sjövärnskårer kan vara men ändock så lika Fartygsidentifieringsseminarium på Slipshavn Vi ska kraftsamla oss 100 år och två världskrig senare Kurs i krishanteringssystemet Ny ansöknings- och antagningsprocess för ungdomsverksamheten Utan rekrytering inga uppdrag, utan uppdrag ingen sjövärnskår Nya bestämmelser för ungdomsverksamheten Sjövärnskåren fyller hundra år men är alltjämt en vital och engagerad frivillig försvarsorganisation. Vår huvudinriktning är hav och sjö och vi utbildar varje år ett stort antal ungdomar och vuxna i navigation och sjömanskap. Härigenom skapar vi förutsättningar för rekrytering såväl till grundutbildning för anställning i Försvarsmakten som till utbildning för det marina hemvärnet. De kunskaper som våra medlemmar får genom sitt engagemang i Sjövärnskåren bidrar också till ökad sjösäkerhet i våra farvatten, något som sannerligen behövs. Alltför många fritidsfarkoster framförs i höga farter av personer utan nautisk kompetens. Våra medlemmar är självklart också intresserade av utvecklingen inom Försvarsmakten och då i synnerhet de marina förbanden. Det är därför glädjande att vi äntligen fått en försvarsdebatt i massmedia med många inlägg på såväl nyhets- som ledarsidor samt i radioprogram och TV-kanaler. Sjövärnskåren behövs och kommer att spela en viktig roll även under de kommande etthundra åren! Christer Candal styrelseordförande Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare förbundsordförande John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com generalsekreterare John Fritsch generalsekreterare@sjovarnskaren.se bild & layout Göran Pedersén goran.pedersen@sjovarnskaren.se bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring kansli@sjovarnskaren.se Ekonomi BankGiro: Sjövärnsposten nummer är ett jubileumsnummer som kommer ut den 26 april. Nästa ordinarie nummer blir nummer 3 som kommer ut i september. Den 3-5 maj 2013 firar Sjövärnskåren 100 år. Det har du väl inte missat. Många aktiviteter arrangeras i Göteborg samt förbundsstämma och jubileumsbankett. Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri V-TAB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 20 augusti. Omslagsbilden SVK 223 manöverövning till sjöss. Foto: Göran Pedersén 2 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 3

3 Större plats i Sälen Prins Daniel var där, och Natochefen. Så även Olle Andersson och John Fritsch från Sjövärnskåren, och cirka 300 andra deltagare. Alla samlade under tre dagars rikskonferens i Sälen. Tre välfyllda dygn späckade med föredrag, presskonferenser, middagar, mingel och många möten. Text: Daisy Balkin Rung Bild: PER KLINGVALL och DAISY BALKIN RUNG Det var minus 22 grader när årets Folk & Försvarskonferens inleddes på Högfjällshotellet i Sälen. Men inomhus var det varmt och stundtals hettade det till på scenen. I massmedier runt om i vårt vackra land har det skrivits hyllmeter om en-veckas-försvaret med hänvisning till en intervju med överbefälhavare Sverker Göranson i Svenska Dagbladet den 30 december Men konferensen handlade om mycket mer än det. För första gången på länge gjorde frivilligorganisationerna entré på scenen. Ordföranden i FOS Peter Lagerblad deltog i en diskussion tillsammans med MSB, Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen med titeln: Redo för det oväntade. Att uppmärksamma de frivilliga försvarsorganisationerna på detta sätt är viktigt och att synas och höras är guld värt. FOS fanns som sagt på plats i programmet men även utanför den gängse agendan arrangerades ett mingel med ett 100-tal inbjudna gäster. Ett ypperligt tillfälle att synas och höras på. Stämningen var hög och bland gästerna sågs politiker och generaler, myndighetschefer och organisationsföreträdare. John Fritsch, du måste väl vara nöjd med att de frivilliga försvarsorganisationerna syntes och hördes så pass väl i år? - Ja absolut. De frivilliga försvarsorganisationerna måste betraktas som en självklar spelare när vi utgår ifrån folk och försvar. Men det är kanske det som är problemet, att vi tas som sjävklara och bara finns och gör nytta i det tysta. Det görs mycket bra i våra organisationer, när det gäller utbildning, rekrytering och uppdrag som Försvarsmakten och samhället har nytta av och som det går att läsa om i våra respektive tidningar. Vi är 18 organisationer som ingår i FOS och även om det inte är alla som är med i Folk och Försvar med dess 70 medlemsorganisationer, så utgör vi en stor del. Självklart ska vi synas mer och vara med när det diskuteras försvar och stöd till samhället. Att FOS genom dess ordförande Peter Lagerblad och som representant för oss alla, var med på scen i Sälen var glimrande. Vi ska deltaga i försvarsdebatten och vara aktiva försvarsinformatörer och vara med vid första tanken och inte som en bisats. EU-kommissionär Cecilia Malmström inledde konferensen med att tala om vart EU är på väg. - Den ekonomiska krisen påverkar alla områden inom EU och tvingar oss att tänka nytt och modigt. Det tycks som om allt färre talar entusiastiskt om EU:s framtid, snarare är det olyckskorparna och undergångsprofeterna som har dominerat debatten. Hon menar att orsaken är att vi i Europa inte ser tillräckligt med ledare som tar ansvar för de europeiska projekten. Det är populärt att skylla allt på EU istället för att titta tillbaka och se i backspegeln för att där finna förklaringarna. - Tro mig, jag är den första att veta att EU har allvarliga brister och att misstag har begåtts. Krisen är verkligen mycket allvarlig och slår oerhört hårt mot miljontals människor. Men nu gäller det att vi tar itu med att verkligen lösa problemen tillsammans och inte ställer oss vid sidan av samarbetet eller börjar med nationalistisk retorik, säger Cecilia Malmström. Om extremismen i Sverige talade EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson. För att motverka extremism gav ministern ett antal exempel: - Att stärka ungas demokratiska värderingar, stödja avhopparverksamhet och dialog mellan olika trossamfund är oerhört viktiga punkter. Men också kunskapshöjande insatser mot antisemitism och islamofobi, säger Birgitta Ohlsson. På måndag förmiddag anlände en Black Hawk-helikopter strax utanför hotellet. Ut hoppade den lätt frusne Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen tätt följd av försvarsminister Karin Enström. Mössan hade han glömt hemma. Men när generalsekreteraren för Nato intog scenen märktes inget av kylan. - Runt om i världen har Sverige ett mycket gott rykte. Ni har arbetat hårt för att göra världen tryggare och friare. En del av arbetat under de senaste 20 åren har gjorts i partnerskap med Nato. Sverige är ett av Nato:s mest aktiva och effektiva partners. Och det är naturligt med tanke på att vi delar värderingar och har samma engagemang gentemot FN, säger Anders Fogh Rasmussen. Så fortsatte lovorden om samarbetet och hur man kan utveckla det ännu mer. Om FN och Sveriges roll i världen. Men, Sverige är inte med i Nato utan enbart partner och det är dock en stor skillnad. Under presskonferensen var generalsekreteraren mer öppen och rättfram än på scenen och sa bland annat med glimten i ögat: - Antingen är man gravid eller så är man inte gravid. Och hänvisade då till skillnaden mellan partnerskap och medlemskap. På en direkt fråga av undertecknad om hur handläggningen skulle te sig om Sverige ansökte om Nato-medlemskap, svarade Anders Fogh Rasmussen: - Sverige, precis som Finland är så engagerade partners att handläggningen skulle gå väldigt smidigt och påskyndas. Rikskonferensen är den plats där alla beslutsfattare och politiker som är involverade i säkerhetspolitiska frågor finns. Därmed finns även de för de frivilliga försvarsorganisationerna viktiga personerna där liksom representanter från samtliga frivilligorganisationer. Det menar Olle Andersson, viceordförande i Sjövärnskårens Riksförbund. - Förutom alla intressanta föredrag och diskussioner, ges mycket tid till möten med beslutsfattarna. Det är möten som det skulle ta månader att få till stånd den normala vägen. Vi från Sjövärnskåren hade ett tiotal sådana möten med bland annat med försvarsmaktens informationsdirektör, personaldirektör, rikshemvärnschefen och chefen för produktionsledningen. Utöver detta stärks de personliga relationerna, vilket medför att det senare blir lättare att mötas. Man lär helt enkelt känna varandra, säger Olle Andersson. Att överbefälhavare Sverker Göranson insjuknade under konferensen vet säkerligen de flesta. Stämningen på måndagen då vi fick reda på detta, blev dämpad och många oroades över hur det stod till. ÖB:s tal hölls istället av generaldirektören Peter Sandwall. Om en-veckas-försvaret talade han ganska litet, men ansåg att det i sådana fall inte skulle ske utan förvarning. - Den har i sådant fall föregåtts av en period av operationer med lägre intensitet som omfattar alla Försvarsmaktens resurser. Och efter ett högintensivt skede har Försvarsmakten fortfarande en viss operativ förmåga, främst på marken. Ett sådant scenario omfattar alltså tre-fyra veckor, vilket ger visst rådrum. När bussarna lämnar Högfjällshotellet tidigt onsdagsmorgon står temperaturen på minus 16. Alltså fyra grader varmare än när konferensen startade. Det går mot ljusare tider. Motstående sida: EU-kommissionären och EUministern. Nedan till vänster: Försvarsmaktens generaldirektör PeterSandwall. Nedan till höger: Black Hawk helikopter. 4 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 5

4 En resa för livet Pilotkurs i båttjänst Jag går sista året på Sjöfartsprogrammet i Karlskrona och i början av 2013 fick jag chansen att få segla HMS Falken nere i Florida i en månad tillsammans med systerfartyget Gladans besättning och 23 andra elever från min skola. Det var något av det bästa jag någonsin gjort, som jag aldrig kommer att glömma. Sjövärnskårens båttjänstkurs 1 genomfördes på Gotland i Visby och Fårösund. Deltagarna i kursen var från hela det svenska riket. Det var en pilotkurs som genomfördes med ett kunskapsspann, vilket kursledningen löste ut på ett mycket bra sätt. Efter en lång flygresa nådde vi den 8 januari Port Everglades i Fort Lauderdale, Florida, USA. Vi fick ett snabbt och varmt välkomnande av besättningen men fick ganska kort därefter bädda ner oss i bingarna. Nästa dag, alltså den första riktiga dagen ombord, bestod av en påmönstringsceremoni. Då gällde det att först klättra upp i den över tjugo meter höga fockmasten för att strax därefter äntra upp i den något högre stormasten. Sedan anhöll vi om att få mönstra på och fick därefter vårt skeppsnummer och vår befattning ombord. Tredje dagen ombord gav vi oss ut på vår första segling. Denna bestod av segelexercis och inlärning av rutinerna ombord så ett par dagar senare återvände vi till Port Everglades igen. Det var ungefär här resan började på riktigt. Vi kastade återigen loss och den planerade rutten var Fort Lauderdale Key West Saint Petersburg Miami Fort Lauderdale. De fyra följande veckorna bestod av otroliga upplevelser, bra segling och framförallt en enorm gemenskap i besättningen. Vi såg sjökor och delfiner som hoppade längs med båten, vi såg fina solnedgångar (och soluppgångar) och på nätterna kunde vi skåda de klaraste stjärnbilderna jag någonsin sett. Vi lärde oss att sova, arbeta, gå och äta när det blåste kuling och var två meter höga vågor. Vi lärde oss att ta hand om varandra. Det var tungt att varannan natt till sjöss bara sova knappt fyra timmar och det var tufft att tålmodigt försöka samarbeta med alla olika sorters människor. Men det hörde till och nu när jag är hemma kan jag säga att jag nästan bara minns resans positiva ögonblick. De tillfällen som jag ändå minns att jag upplevde som mindre bra ombord kan jag säga att jag mer ser som lärorika nu och framförallt tycker jag att det är alla små händelser, som ibland kunde vara positiva och ibland negativa, som tillsammans har bildat det fantastiska som jag och mina 23 klasskamrater fick uppleva och alltid kommer att minnas. Jag brukar oftast inte inse vilken resa jag har varit med om och hur mycket jag kommer sakna allt och alla innan jag kommer hem. Men denna gång var det faktiskt annorlunda. När tre dagar återstod på en av de bästa upplevelserna jag någonsin har varit med om visste jag att jag ville tillbaka. Jag kommer att segla med Gladan eller Falken igen det har jag bestämt mig för. Som medlem i Sjövärnskåren kan man söka till någon av skonerterna och få möjligheten att uppleva något som i alla fall jag aldrig kommer kunna beskriva med ord. Ta chansen att få lära dig mycket om bland annat segling, sjömanskap, navigation och vakttjänst samtidigt som du skapar vänskapsband för livet. Du kommer aldrig att ångra dig, aldrig. Ida Roslund Tredje kvarteret, knopvinnartävlingens vinnarlag efter avslutningsmiddagen ombord. Kursen innehöll allt från sjösäkerhet i teorin, grundläggande teoretisk sjömansutbildning och praktiskt båtkörande med ett inslag av sjukvård. Medan vi var till sjöss var det varierande övningar så som att gänga ror och jobba med tampar. Under ett moment genomfördes bogseringsövningar mellan fartygen SVK 603 Fårö och SVK 70 Hojskär. Kursen avsludades med en CRM, (Crew Resourse Management), kurs samt ett studiebesök hos Sjöräddningssällskapet där vi fick prova deras fartyg. PHILIP LARM & MAX ERIKSSON 6 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 7

5 Så olika sjövärnskårer kan vara men ändock så lika Artikelförfattaren var i oktober på den årliga ISCAkonferensen som 2012 genomfördes i Sydafrika. Mest bestående intryck kom från besök vid var sin Sjövärnsskola i Sydafrika och Zimbabwe. Text och bild: OLLE ANDERSSON Besök på T S Woltemade i Sydafrika T S står för Training Ship men det är en helt landbaserad skola. Det finns sex liknande skolor i Sydafrika. Det var verkligen intressant att studera Sydafrikansk frivillighet och sättet att ta hand om ungdomar. Oftast är det kommunerna som står för donationer till de olika skolorna eftersom man önskar att sjövärnskåren tar sig an socialt svaga ungdomar. Det ges inget stöd från försvaret/marinen annat än med viss utrangerad materiel. Ungdomarna är mellan 12 och 18 år och all verksamhet är reellt frivilligt. Det utgår ingen ersättning till skolchefer och instruktörer. Dessa och eleverna står själva för allt underhåll av hus och båtar samt för all matlagning. Skolorna pågår under 10 dagar på sommaren och 10 dagar på vintern samt varje lördag under de ordinarie skolterminerna. Utbildningen liknar mycket vår egen grundkurs och möjligen fortsättningskursen. T S Woltemade har 200 elever och en maskot. Maskoten var en 9-årig pojke som hela tiden ville vara med och därför kläddes i uniform och började betraktas som skolans förgrundsfigur vid offentliga parader med mera. 400 ungdomar väntade på att få komma in. Disciplinen är strikt. Pojkar och flickor får inte bo tillsammans och inte besöka varandras logement. Samtliga elever ligger i hängkoj. Det som gjorde starkt intryck, förutom ungdomarnas uppträdande, var skolchef och instruktörer. Samtliga var besjälade av att ta hand om ungdomarna på sin fritid. De var stolta över sitt arbete och över resultatet. Det var lätt att inse att T S Woltemade gjorde skillnad för många som genom skolans försorg fick chansen att hamna rätt i livet. Vi fick ta del av många historier om barn som sparkats ut hemifrån till ren misär men som fått en ny trygghet som Sea Cadets. Besök på T S Matabele i Zimbabwe Några av deltagarna från ISCA-konferensen hade antagit en inbjudan att på egen bekostnad besöka Zimbabwe för att få träffa deras Sea Cadets på T S Matabele. T S Matabele är den enda liknande skolan i Zimbabwe. Grundaren, Mr Peter Rollason, har med bravur skapat och drivit en sjövärnskår mitt inne i Afrika. Frånvaro av hav har på intet sätt bromsat ambitionen att ta hand om ungdomar. Hans sätt att beskriva arbetet utan tillgång till resurser väckte beundran och i viss mån förundran med tanke på hans ålder (83 år). Peter hade dessutom en befälsföring som kunde bringa reda i till och med ett afrikanskt kaos. T S Matabele har byggts upp av ungdomarna och instruktörerna själva. Det är bara en huskropp med tre rum inredda med tavlor och materiel från den brittiska flottan. Det var rörande att möta ungdomarna, som med alla medel hade tagit sig till skolan för att träffa ISCA-delegaterna. Det här var för dem en stor händelse. De pratade engelska men även sitt eget klickspråk och när de blev upphetsade av glädje klickade det överallt. Skolan har cirka 40 ungdomar som tas in vid 12 års ålder utan krav på förkunskaper. Man har även tagit sig an ungdomar med läs- och skrivproblem. Det finns ingen övre åldersgräns utan alla får stanna så länge de vill och kalla sig ungdom. T S Matabele får 1700 dollar årligen från kommunen eftersom skolan betraktas som bra. Resterande pengar måste skaffas genom olika arbetsinsatser som t.ex. att stötta polisen med trafikövervakning samt att sköta ljudanläggningar vid utomhusuppträdanden. Besöket på T S Matabele var enligt Peter Rollason viktigt för deras överlevnad och för att kanske få stöd även från andra samhällsfunktioner Skolan har ett ganska brett utbildningsprogram men det styrs av vad instruktörerna kan. Det finns några små båtar samt en något större vid en sjö som utnyttjas ett par gånger per år. Kostnaderna för resorna dit begränsar utnyttjandet. Man har haft ungdomar på utbyten men då har mottagande land betalat allt. Bl.a. har ungdomar från Zimbabwe varit till Japan, England och Bermuda. Slutord Trots alla olikheter med vår ungdomsutbildning, fanns det många likheter både i Sydafrika och Zimbabwe som till exempel engagemang, prydliga och glada ungdomar, stolthet över uniformen, stil och uppträdande. Och, precis som hos oss, har deras verksamhet bidragit till att ungdomarna fått en utveckling som inneburit nya möjligheter i livet. 8 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 9

6 Fartygsidentifieringsseminarium på Slipshavn Vi ska kraftsamla oss Han tog över ordförandeklubban i FOS (Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté) i april förra året. Och sedan dess har det börjat hända saker. Möt Peter Lagerblad som berättar om varför det är så viktigt att synas och höras. Text & bild: DAISY BALKIN RUNG Varje år håller det danska Marinehjemmeværnet ett fartygsidentifieringsseminarium för de som deltar i vidmakthållandekursen i fartygsidentifiering. Seminariet hålls i början av året på Marinehjemmeværnets skola på Slipshavn på Fyn. Sjövärnskåren har sedan i början av 2000-talet möjlighet att skicka elever till kursen. I år var vi fyra svenskar, Conny Thunlund från Sydöstra Skånes sjövärnskår, Per och Erik Ahlqvist från Göteborgs sjövärnskår samt undertecknad, Göran Pedersén från Nordvästra Skånes sjövärnskår. Seminariet, som i år var välbesökt med över tjugo deltagare, började med att översergeant (fanjunkare) Kim Guldborg berättade om de fartyg som utgått samt tillkommit sedan förra året. Nu för tiden är det endast örlogsfartyg Conny Thunlund och Jesper Dandanell. och statsfartyg som syns i våra nordliga vatten som står på träningslistan, under det kalla kriget och en tid därefter var även handelsfartyg aktuella. Efter Kim var det Connys tur att berätta om SWIFT och kommande utveckling. SWIFT är den fartygsdatabas som används av bland annat svenska och danska marinen, Kustbevakningen samt Marinehjemmeværnet. Conny är ansvarig för databasens innehåll, det vill säga att den hålls uppdaterad och aktuell. Tidigare gjorde han detta som en del av sin anställning som sjöbevakare på sjöstridskompani Malmö, men sedan dess nedläggning på konsultbasis. Conny har även varit lärare på grundkursen i fartygsidentifiering på Slipshavn. På lördagseftermiddagen fick vi även en liten genomgång om Flyvehjemmeværnets flygande verksamhet. Även de använder SWIFT i den operativa verksamheten. Lördagen avslutades med ett fartygsidentifieringsgsjeopardy för att träna hjärnan inför söndagens märkesprov. På söndagen var det dags för märkesprovet i fartygsidentifiering med lyckat resultat för den svenska kontingenten, två guld- och ett silvermärke att hemföra tillsammans med några extrakilon från den danska maten.. Förutom att hålla sig à jour med vad som händer på örlogsskeppsfronten i vårt närområde och tillfälle till gemytligt umgänge så ger de årliga seminarierna möjlighet till att få insikt i tänkande och görande i vårt västra grannland. Skolan på Slipshavn har precis fått en ny navigationssimulator från Kongsberg installerad som ersätter den som den tidigare leverantören aldrig lyckades få godkänd. Simulatorn är i nivå med den som finns på Sjöstridsskolan i Karlskrona fast givetvis anpassad för MHV800- och MHV900-klasserna. Det förekommer dock diskussioner om nedläggning av skolan och flytt av verksamheten till den stora hjemmevænsskolan i Nymindegab på Jyllands västkust, givetvis för att spara pengar. Dock är det ännu inte taget något beslut i frågan och de flesta hoppas Slipshavn få vara kvar, inte minst eftersom kommunikationerna är betydligt bättre då skolan ligger mitt på förbindelsen mellan Själland och Jylland. GÖRAN PEDERSÉN Det är en råkall februaridag och vi har stämt möte med Peter Lagerblad. Trots att vi stött på varandra flera gånger under många år har vi aldrig pratats vid. Och nu, precis som vanligt, är jag lite nervös inför intervjun. Peter Lagerblad har en lång och gedigen bakgrund som bland annat reservofficer i flyget, statssekreterare i både försvars- och finansdepartementet och överdirektör på ÖCB (Överstyrelsen för Civil Beredskap). - Ja det har blivit en hel del. Numera är jag en aktiv pensionär som har mycket att göra, säger Peter Lagerblad med ett stort leende på läpparna. - Jag har precis avgått som ordförande i Flygvapenfrivilligas riksförbund. Ordförandeskapet i FOS har han sett som en utmaning och som väldigt hedersamt. - Det är så viktigt att vi kan samarbeta och visa oss som en samlad kraft. Vi har ju alla en gemensam uppfattning att frivilliga insatser är viktiga, att vi sedan är 18 olika organisationer med allt vad det innebär betyder inte att vi inte kan samarbeta. Tänk vilken styrka vi kan uppbringa med hundratusentals medlemmar. Det går inte att förringa, säger Peter Lagerblad. När han tillträtt tillsattes en liten grupp som fick i uppdrag att ta fram en debattartikel. - Syns och hörs man inte, finns man inte. Så är det även inom denna bransch. Och vi måste visa framfötterna och visa upp oss. Myndigheterna har underskattat de frivilliga försvarsorganisationerna och nu kanske mer än någonsin behövs vi. Idag när värnpliktssystemet ligger i malpåse behövs en debatt och information. - Förr pratade man hemma vid köksbordet och i skolan om lumpen och värnplikten, det tillhörde vardagen. Det är där vi kommer in, för att få ut försvarsinformation, berätta om frivilligorganisationerna men också att vara en bas för rekrytering för Försvarsmakten och för samhällets krisberedskap. Ett led i den Lagerbladska strategin för FOS har också varit att komma med i programmet för Folk och Försvars rikskonferens. - Rikskonferensen är en viktig arena. Jag medverkade i en paneldebatt om hur vi är redo om det oväntade inträffar som representant för FOS. Till Folk och Försvarskonferensen hade FOS också tagit fram broschyrer och en roll-up. Inte en helt enkel sak när 18 organisationer ska vara med. - Men vi gjorde det och en eloge till de inblandade. Nu har vi något att dela ut för de som vill veta mer. Kontakter med politiker, myndigheter, massmedier med flera är oerhört viktigt och något som Peter Lagerblad vurmar speciellt för. - Det är inte bara jag som värnar och vurmar om detta. Vi måste ut och berätta om oss och våra verksamheter. Ensam är inte alltid stark. 10 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 11

7 100 år och två världskrig senare Kurs i krishanteringssystemet 1913 föddes det som efter privata gräsrotsinitiativ skulle bli Göteborgs Frivilliga Motorbåtsflottilj, senare utvecklas till Sjövärnskåren och efter 100 år och två världskrig till att vara dagens Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF). Storpolitiken och den svenska försvarsfrågan då var helt olik situationen idag fanns inget flygvapen, ingen radar och ingen atombomb. Under de hundra åren har den militära verkligheten genomgått en exempellös utveckling, som sjövärnet kunnat anpassa sig till. Men det finns en likhet mellan 1913 och Försvarspolitiken befann sig 1913 i politisk oreda och var föremål för käbbel mellan partierna. En oss närliggande fråga var att Riksdagen hade anslagit medel för att bygga ett nytt pansarskepp, som en nytillträdd regering dock inte ville genomföra. Gräsrötter reagerade starkt och startade två insamlingar, som snabbt kunde redovisa 17 miljoner kronor ca 800 miljoner i dagens penningvärde. Pengarna överlämnades till Kungen och pansarskeppet Sverige kunde byggas. Andra försvarsfrågor föranledde fortsatt missnöje bland gräsrötter infann sig ett bondetåg med deltagare på Stockholms slotts borggård och uppvaktade Kungen, Gustaf V, med sina krav. Två dagar senare uppvaktade ett arbetaruppbåd med deltagare Regeringen med andra krav. Ett starkt försvarsintresse och en oro för att konflikter i Europa skulle kunna skapa hot mot Sverige plus missnöje med statsmakternas ständiga oenighet om försvaret ledde till dessa och andra manifestationer. Dagens generation sjövärnare har å andra sidan under det kalla kriget varit vana vid att principerna för vår säkerhets- och försvarspolitik varit baserad på stor nationell enighet. Den välkända och okontroversiella formeln har varit alliansfrihet i fred syftande till neutralitet vid krig i vår omvärld, stödd på ett efter våra förhållanden starkt försvar och på allmän värnplikt. Den försvarsupplysning som frivilliga försvarsorganisationer haft uppdrag att bedriva har gällt att närmare beskriva denna statsmakternas politik. Men dagens situation har ändå vissa likheter med den Säkerhets- och försvarspolitiken befinner sig i omvandling och är föremål för betydande oenighet mellan de politiska partierna. Vad vill Regeringen? Skall vi förebereda försvar främst av hemlandet Sverige eller skall vi prioritera deltagande i operationer i Långtbortistan? Värnplikten har avskaffats men man betraktar tafatt att rekryteringen till det planerade yrkesförsvaret går trögt. En allmän oro och osäkerhet inför utvecklingen i Östersjöområdet sprider sig i nationen precis som det gjorde Tiden är kanske kommen för en helomvändning av försvarsupplysningsuppdraget i 1913 års anda. Att det är vi, som informerar statsmakterna om vad vi tycker bör ske inom försvaret istället för som hittills tvärtom. Ett sådant program kräver två insatser. Dels att vi preciserar vad vi vill. Det är en uppgift för SVK RF styrelse. Dels att vi finner vägar att kommunicera med makthavarna. Att medlemmarna skulle samlas i Stockholm på slottets borggård och försöka locka ut Kungen på en balkong är med dagens statsskick meningslöst förskrev grundlagen att Konungen äger att alena styra Riket, en mening som sedan 1974 är utbytt mot All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Men vi kan be kamraterna på Gotland att initiera kommunikationen. De har nämligen något som fastlänningar inte har. De har Almedalen, där man varje sommar anordnar en politikervecka vid vilken de flesta makthavare och opinionsbildare brukar synas och höras. Där brukar det förekomma en mångfald av seminarier och möten även om säkerhet och försvar. Vår systerorganisation Försvarsutbildarna (f. d. FBU) har deltagit tidigare år. Vi borde också vara där och synas och höras. De flesta för oss relevanta makthavare är där även för att lyssna. Det skapar möjlighet att få omedelbara och auktoritativa reaktioner på vad vi för fram. Sådana reaktioner bör i sedvanlig ordning redovisas i denna tidskrift. JAN PRAWITZ Sedan värnpliktsförsvaret upphörde är vi många inom de frivilliga försvarsorganisationerna som konstaterat de stora förändringar som detta medfört. Traditionsbärare som Sjövärnskåren har sedan 100 år fostrat och rekryterat sjömän och officerare till våra marina stridskrafter. Namn, resurser och organisation har genom åren förändrats men vilat på det frivilliga folkförsvarets grund. Nu bryter den nya tidens totalförsvar in med myndigheten MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Sjövärnskårernas Riksförbund har etablerat samarbete med MSB och genomför övningar på MSB:s uppdrag med myndigheter och organisationer som exempel KBV och Polis. På lokal nivå är de lokala sjövärnskårerna efterfrågade av den kommunala räddningstjänsten som förstärkning och uthållighetsresurs i hamnmiljö. På uppdrag av MSB anordnade Försvarsutbildarna en grundkurs i Det svenska krishanteringssystemet. Kursen var förlagd till Försvarsutbildarnas kursgård i Tylebäck Halmstad. Kursledare var Anna Torndal från Svenska Försvarsutbildningsförbundet. Många av våra frivilliga försvarsorganisationer var representerade både bland föreläsare och kursdeltagare. Sjövärnskåren deltog med nästan 25 procent av deltagarantalet. En bred skara av föreläsare gav deltagarna en god inblick i krishanteringssystemet med dess ansvars-, likhetsoch närhetsprincip, samt organisation regionalt och lokalt. Bland föreläsarna återfanns vår generalsekreterare John Fritsch som redogjorde för Sjövärnskå- rens roll som nationell kompetenspool. Sjövärnskåren finns med i det civila samhällets skydd och beredskap för förebyggande och skydd vid olyckor och katastrofer. Som enskild medlem känner man samhörighet och personlig tillfredsställelse att vara behövd och kunna bidra till vårt samhälles försvar i gemenskap med övriga frivilligorganisationer som alla har sitt ursprung ur folkförsvarstanken. Jan Sandberg vice ordförande Sjövärnskåren Östergötland 12 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 13

8 Ny ansöknings- och antagningsprocess för ungdomsverksamheten Utan rekrytering inga uppdrag utan uppdrag ingen sjövärnskår Vårt nya medlemsregister är nu fullt operativt och ger oss många nya fördelar. Förutom att vara enkelt och användarvänligt så medger systemet en mer automatiserad hantering av kursansökningar. Dessutom kan antagning till kurser inkl. kursinformation med några knapptryckningar skickas via e-post till kursdeltagarna. Det hela sparar tid och resurser för oss som arbetar vid SVK RF kansli och de sökande slipper att fylla i och posta mängder av papper. En arbetsgrupp bestående av representation från kårer, SVK RF ungdomsansvarige och ledd av undertecknad, träffades en söndag i mitten av december 2012 för att jobba fram ett förslag på ny process. Förslaget delgavs SVK RF webbansvarige som talade om vad medlemssystemet kunde resp. inte kunde. Visst arbete lades ut till leverantören av systemet i syfte att få systemet att harmonisera med arbetsgruppens förslag, så långt som möjligt. Ett färdigt förslag baserat på arbetsgruppens grundarbete samt de justeringar som var nödvändiga för att få det hela att samspela med medlemssystemet presenterades för SVK RF styrelse i början av februari. Resultatet är nu en fastställd och sjösatt process för ansökan och antagning till ungdomsverksamheten Densamma kommer att till hösten 2013 bli föremål för utvärdering och revidering. Hjälp till att sprida budskapet om Sjövärnskårens fina ungdomsverksamhet. Berätta för nära och kära om vad vi gör och bli delaktig i att attrahera ungdomarna till att söka till Sjövärnskårens gemenskap, syftande till en framtid i Försvarsmakten. Niclas Erdin Utbildningsansvarig Sjövärnskårernas Riksförbund Processen kan sammanfattas så här: Ansökningar sker elektroniskt in i medlemssystemet. Ny medlem söker medlemskap i en lokal sjövärnskår. Medlem söker grundkurs (GK). Metoden först till kvarn gäller. När en skolas GK är fylld är den ej längre sökbar. Medlem söker till ledarkurs (LK), den internationella ungdomsdelen (ISCA) och till Försvarsmaktens skonert-seglats. (Antagning enligt särskild process.) Medlem behöver ej söka till fortsättningskurs (FK) eller praktikkurs (PK). Förra årets elever kommer att kallas till resp. nästföljande kurs; att genomföras på samma skola som De som kallats till FK, PK har att bekräfta sin kallelse elektroniskt in i medlemssystemet. Kurserna FK, PK dimensioneras i syfte att kunna anta alla de elever som vill genomföra resp. kurs (= garanterad plats om statuterna för att gå kursen är uppfyllda). GK är den kurs som varierar i antal möjliga elever beroende på den årliga tilldelningen av medel för sommarskolorna. Det datum som är verksamhetens bortre gräns och som är omöjligt att förändra och som styr hela denna process är det datum då Försvarsmakten skall ha ifyllda, personliga materielkort (beställning av överdragskläder) sig till handa. Den 1 maj. Efter detta datum kan inte några nya elever antas till någon kurs och därför blir detta det datum då hela antagningsprocessen övergår till de utsedda skolcheferna. Vid inställelsen till kurs skall elev kunna presentera: 1. Giltigt id-kort eller pass. 2. Blå bok alt. annat intyg som styrker förarintyg alt. kustskepparintyg alt. utbildningsbevis fartygsbefäl kl. VIII (beroende vilken kurs eleven antagits till). 3. Ett påskrivet föräldramedgivande för de omyndiga. I år genomförs verksamheten under följande tider. Sommarskolan Lungön: 24/6 12/7. Sommarskolorna Märsgarn 1, Känsö, Kungsholmen: 27/6 15/7. Sommarskolan Märsgarn 2: 18/7 5/8. Skonertsegling med Falken: 13/6 9/7. ISCA: I skrivandets stund ej ännu fastställt. Sjövärnskåren har av Försvarsmakten (FM) uppdraget att rekrytera till sina specialistbefattningar i Hemvärnet. Vi har också uppdraget att rekrytera nya frivilliginstruktörer främst för Hemvärnets och insatsorganisationens behov. Utöver detta har vi även uppgiften att genomföra en bra och adekvat utbildning för ungdomar med målet att attrahera dessa till en framtid i Försvarsmakten som sjöman, soldat, specialistofficer, officer eller reservofficer. Att rekrytera till FM krigsförband (där Hemvärnet ingår) visar sig inte vara så lätt som man kanske tänkt sig. FM satsar därför just nu på att bygga upp en lokal rekryteringsförmåga som har att följa upp de centrala rekryteringskampanjerna och rekrytera allt vad man förmår. Man jobbar med att hitta bra processer för nyrekrytering, för hur behålla de man har och hur fasa ut de vars tidsbegränsade anställningar tickar ut. Bl.a. har högkvarteret inrättat en enhet som har att jobba med arbetsgivarrelationer. Många arbetsgivare i det civila livet har ingen aning om vilken potential en sjöman, soldat eller officer har. De ur FM är testade, valda och prövade enligt konstens alla regler. Varje anställd sjöman, soldat och officer har genomfört samtal med psykolog och godkänts som lämplig. Alla är dessutom säkerhetsprövade och registerkontrollerade. En sjöman, soldat eller officer klarar av att leva efter regler och instruktioner, kommer i tid, klarar av press och stress samt har god fysisk förmåga. Dessutom kan man arbeta i grupp, ta hänsyn till andra och levererar det man ålagts med precision och i rätt tid. Rätt bra egenskaper på vilken arbetsplats som helst, eller hur? Tyvärr är det nog så att den svenska möjliga populationen av intresserade, lämpliga och möjliga kandidater för FM behov nog är i minsta laget och att en kraftsamling av alla inblandade i rekryteringsfrågan måste till. Hemvärnet har under flera år själva rekryterat till sina befattningar varför man har stor erfarenhet inom området. Det är också här som många av de frivilliga försvarsorganisationerna har sin huvudsakliga roll. Det finns en organisation där det lokala hemvärnsförbandet och de frivilliga försvarsorganisationerna agerar tillsammans. Dessa organisationer kallas rekryteringsråd, de finns lokalt och sammanhålls via FM utbildningsgrupper. På vissa håll i landet är detta levande och fungerande, på andra håll i sin linda och på några håll har det ännu inte kommit igång. Det som dessa rekryteringsråd ska syssla med är bl.a: Klargöra vilka vakanser som finns i de aktuella förbanden Planera och genomföra gemensamma rekryteringsevent Samverkan, samarbeten och relationsbyggande Sjövärnskårens insats inom rekrytering till Hemvärnet och av nya instruktörer kan utvecklas i högre grad. Min uppfattning är att det med väldigt små medel går att få mycket gjort, vinna stor respekt i Hemvärnet och bli bäst i rekryteringsklassen. Det som krävs är ett engagemang i lokala kårer och av enskilda. Nämnas kan att hemvärnets stridsskola (HvSS) genomför rekryteringskurser för de som operativt jobbar med rekrytering i hemvärnsförband och frivilliga försvarsorganisationer. Sök dessa kurser! De är väldigt bra och givande. ( Vi måste engagera oss i rekryteringen till FM, Sjövärnskåren och Hemvärnet. Vi behövs och vi är efterfrågade. Vi måste utbilda oss, ta en aktiv del i rekryteringsråden och komma till de rekryteringsseminarier som Sjövärnskåren arrangerar. Vi måste rekrytera, rekrytera, rekrytera! Niclas Erdin Utbildningsansvarig Sjövärnskårernas Riksförbund 14 Sjövärnsposten 2013 nr 1 Sjövärnsposten 2013 nr 1 15

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Nya bestämmelser för ungdomsverksamheten SJÖVÄRNSKÅREN Utbildningsbestämmelser för Sjövärnskårens ungdomsverksamhet UBSU 2013 Så var den då fastställd och i samband med vårt efterlängtade 100-årsjubileum kommer den att presenteras. Utbildningsbestämmelser för Sjövärnskårens ungdomsverksamhet 2013 är den andra revideringen av det dokument som togs fram år Vad gäller innehållet i utbildningen är förändringarna små, vårt utbildningsprogram är såväl välkänt som välfungerande och det har inte funnits någon anledning till att syna utbildningsbestämmelserna ur den synvinkeln. Däremot har dokumentet upplevts som svårarbetat och vid några tillfällen har det uppdagats att en del skrivningar lett till olyckliga missförstånd. Stora delar av texten är därför helt omskriven och på detta sätt hoppas vi att UBSU 2013 ska bli både tydligare och mer lättillgänglig. Kursplanerna har lämnats i stort sätt orörda då dessa är väl inarbetade i organisationen och en omskrivning bedöms skapa mer osäkerhet än förtydligande. Däremot har en rad andra bilagor antingen tagits bort helt eller lagts som bilagor endast i den digitala versionen. Allt med användarvänligheten som fokus. Av samma anledning kommer det att tas fram ett särtryck för sommarskoleverksamhet, i behändigt format och med enbart för sommarskolan relevanta skrivningar medtagna. Största nyheten i denna utgåva är förändringarna vad gäller praktikkursens hemortsutbildning. En analys har gjorts av de förändringar som infördes i och med UBSU 2010 och en diskussion har förts kring kravet på maskinbefäl respektive fartygsbefäl klass VIII. På grund av förändringar både vad gäller de civila intygen men framförallt de militära behörigheterna har denna del i utbildningen blivit allt svårare att genomföra för våra kårer. Av den anledningen är kravet nu borttaget till förmån för en omfattande försvarsinformation. Kårerna har ett stort ansvar att slussa de av sina medlemmar som genomgått sin tredje sommarskola vidare i organisationen. Tredje årets hemortsutbildning skall därför hädanefter huvudsakligen ägnas åt studiebesök inom de olika vägval en sjövärnselev står inför, såväl inom Försvarsmakten som Hemvärnet och frivilligrörelsen. På detta sätt hoppas vi göra Sjövärnskårens ungdomsutbildning till en än tydligare språngbräda mot en fortsatt militär karriär. Stephan Lindeblad ungdomsansvarig i riksförbundet