medlemstidning för sjövärnskårenposten Svensk - EU:s högste militär Hon fick diplom av kungen Hiorten mot nya äventyr

Transkript

1 Sjövärns nr22012 medlemstidning för sjövärnskårenposten Hon fick diplom av kungen Svensk - EU:s högste militär Hiorten mot nya äventyr

2 Innehåll Notiser Ledare Notiser Ledare Sjövärnare, politiker och militärer minglade i Karlskrona Svensk militär leder EU:s militära kommitté Tre sjövärnare på tremånaders GMU Göteborgs Sjövärnskår på Europas maritima dag Hur hamnade jag här? Ny styrelseordförande Frivilligförsvaret i förvandling - några tankar Vårt bidrag till den samhälleliga beredskapen Arbetshelg på Märsgarn Hiorten seglar vidare mot nya äventyr Ny generalsekreterare Den första maj började John Fritsch som generalsekreterare på riksförbundet. Han har redan installerat sig på Östhammarsgatan och Sjövärnskåren är inte honom främmande. Han har varit verksam som förbundsordförande och tycker att det ska bli oehört intressant och spännande att på heltid få ägna sig åt Sjövärnskåren. Sjövärnsposten önskar honom lycka till. Sjövärnskårens handbok för ungdomsledare NU finns en handbok för ungdomsledare. Den ska fungera som en guide för våra ungdomsledare och besvara de frågor som kan finnas kring planering, genomförande och rapportering av hemortsutbildningen. Handboken ligger på hemsidan och är tänkt att vara ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt efter behov. Jubileumsmärket Nu har vinnare utsetts i tävlingen om Jubileumsmärket Sjövärnskåren 100 år. Det är Daniel Hakkarainen som gjort den. Hans bidrag röstades fram som kandidat av jubileumskommitén och sedan som vinnare av riksförbundets styrelse. Nästa år 2013 firar vi 100 år i Göteborg i dagarna tre. Så boka 3-5 maj Då blir fest och förbundsstämma och samtidigt rikstävlingar. Rekrytera Mera! Vår för närvarande viktigaste vuxenuppgift är att rekrytera till och utbilda för befattningar i Hemvärnets båtkompanier och plutoner. Dessa finns längs stora delar av vår kust och det finns många vakanta befattningar att besätta. Är du redan medlem och sugen så hör av dig till din kår eller direkt till Niclas Erdin på SVK RF:s kansli. Vi kommer, förhoppningsvis redan nu innan sommaren, att gå ut med detaljerad kontaktinformation till kårerna med namn på handläggare som ni kontaktar för att få reda på exakt vilka befattningar som är lediga nära er. Även om ni inte får all information före semestern så kan vi lova er att det inte finns något förband som är utan vakanser. Därför passa på att rekrytera nu under sommaren när vädret är fint och det arrangeras många evenemang med vatten- och båtanknytning. Är ni riktigt snabba så finns chansen att nya rekryter kan få komma med redan på den första kursen för hemvärnssjömän vi genomför i slutet av sommaren. Men i vilket fall så har de något att syssla med när höstmörkret åter sänker sig över vårt land. Har ni undringar runt rekrytering så kontakta förbundsstyrelsens rekryteringsansvariga, Märta Björling och har ni frågor om befattningarna kontaktar ni antingen Niclas Erdin på kansliet eller Göran Pedersén i förbundsstyrelsen. Kontaktinformation finner ni på www. sjovarnskaren.se. God Jakt! Ny försvarsminister Sjövärnsposten gratulerar Karin Enström till utnämningen till försvarsminister. Hon kommer från Vaxholm och har en bakgrund som kapten i amfibiekåren. Karin Enström är riksdagsledamot och har varit ordförande i utrikesutskottet. Dessförinnan har hon suttit i riksdagens försvarsutskott. Ankare i mössan! Ankare i mössan är i marina kretsar ett gammalt känt begrepp. Det står för att inget är omöjligt, lös uppgiften, ta initiativ, hinder är inget skäl. Många frivilliga är besjälade av - ankare i mössan - det är väl därför de är frivilliga. När jag pratar om frivilliga är definitionen den som vi frivilliga alltid använt oss av, inte den som Försvarsmakten (FM) har lånat för att markera de soldater och sjömän som frivilligt söker sig en anställning i FM (vem söker sig inte frivilligt till en anställning?). När det gäller Sjövärnskåren så gäller ankare i mössan i många fall. Ett fall är våra fartyg. Historiskt sett använde våra medlemmar sina egna båtar för att hjälpa Flottan med gränsbevakning till sjöss. När Sjövärnskåren blev myndighet fick den egna fartyg. När Sjövärnskåren blev frivillig försvarsorganisation, så löstes inte båtfrågan på ett långsiktigt bra sätt. På vissa ställen gick vi över till ett faddersystem där Marinen ägde fartygen och vi tog hand om den dagliga tillsynen. Vi kunde använda båtarna i uppdrag som vi fick av Marinen och de själva kunde använda fartygen till sina övningar. Därefter tog vi hand om fartygen igen. När denna förträffliga symbios upphörde och Marinen gjorde sig av med alla dessa och andra lämpliga fartyg så hade de inga utbildningsplattformar att bedriva frivillig ungdoms- eller vuxenverksamhet på. Den enda lösningen som Sjövärnskåren kunde komma på, för att kunna fortsätta sin verksamhet som till exempel uppdraget från FM med den rekryteringsfrämjande ungdomsverksamheten via sommarskolorna, var att ta över de utrangerade fartygen. Detta trots att vi har sagt att vi vill att FM äger båtarna och att vi är faddrar. Vilket läge hade vi befunnit oss i idag om vi inte hade tagit initiativet, utan istället avvaktat hur Marinen skulle ha löst uppgiften med att skaffa fram de fartyg som faktiskt måste till för att bedriva marin frivillig utbildning? Det viktiga med denna historiebeskrivning är att förstå att vi löste ett problem för FM, då och nu och det gjorde vi gärna, men det får inte ligga oss till last. En sjövärnskår utan båt är som en fotbollsklubb utan boll! Nu har vi fått en order från FM som ger oss lösningen på ett antal problemställningar som Sjövärnskåren under ett antal år har försökt få svar på. Bland annat är det båtfrågan. Den lösning som Försvarsmakten föreslagit följer i stort det som finns i vår strategiska plan. Arbetsläget med denna order är att den siste maj ska vi lämna ett antal uppgifter till FM och vise versa. I mitten av juni ska vi ha ett gemensamt möte där allt förhoppningsvis ska klarna! Men vi har mycket att ta tag i och som vi måste bli bäst på. Det är rekrytering till Hemvärn med marina uppgifter. Alla vakanser ska fyllas! Ungdomsverksamheten är vi mycket bra på men vi kan bli ännu bättre. Vi behöver också vara tydliga med vår kompetens visa vad vi kan! Hoppas att vi ses ute i verksamheten nu när det är vår tid på många sätt! John Fritsch Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare förbundsordförande John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com generalsekreterare John Fritsch generalsekreterare@sjovarnskaren.se bild & layout Göran Pedersén goran.pedersen@sjovarnskaren.se bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring kansli@sjovarnskaren.se Ekonomi BankGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri V-TAB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 20 augusti. Omslagsbilden Linn Andersson tar emot kursdiplom av H.M. Konungen. Foto: Jonas Elmqvist 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 3

3 Sjövärnare, politiker och militärer minglade i Karlskrona tagarna upp i fem grupper för att få möjlighet att diskutera olika frågor; tre politikergrupper, en grupp med Danske Marinehjemmevärn och en försvarsmaktsgrupp. Där gavs tillfälle att ställa olika frågor till de tre försvarskommittérepresentanterna, till marinen och till det Danske Marinehjemmeværnet. Efter att alla återsamlats höll museichefen Richard Bauer ett uppskattat föredrag om museiubåtsprojektet HMS Neptun. I vanlig ordning bjöds det på en härlig stämmomiddag med vackert dukade bord i Marinmuseets restaurant. Mörka kostymer, fina klänningar och god mat bidrog till att aftonen blev lyckad och minnesvärd. För några middagsgäster blev kvällen speciell, nämligen de som medaljerades. Mikael Johansson mottog Sjövärnskårens förtjänstmedalj i silver. Sjövärnskårens förtjänsttecken utdelades till Pontus Krohn, marinens produktionsavdelning, Reidun Eklöw, riksbilkårchef, Åsa Lindestam och Allan Widman. De båda danska gästerna Erik Grubak och Jesper Dandanell fick motta var sin hedersplakett. Marinspektören delade ut medaljer och plaketter till de nöjda mottagarna. - Jag är så stolt och glad över denna utmärkelse, sa Reidun Eklöw i sitt tacktal och det märktes där hon stod med tårar i ögonen och ett stort leende på läpparna. Åsa Lindestam sa att hon har ett stort engagemang i frivilligorganisationerna både som aktiv och som politiker. - Det är något väldigt fint att få medalj, något att vara stolt över. På söndagsförmiddagen fortsatte stämman och förbundsstyrelsen valdes. Två nya ledamöter valdes in, Christer Candal som styrelseordförande och Sara Borin till ledamot. Övriga ledamöter är: Olle Andersson, Märta Björling, Mikael Johansson, Stephan Lindeblad, Thomas Nord, Göran Pedersén och Göran Ringqvist. John Fritsch valdes till förbundsordförande. I en paus får vi tillfälle att gratulera Sara Borin. Berätta lite om dig själv. - Jag är född i Mölndal och har efter ett antal år i Boden nu återvänt till min födelsestad. Gick Sjövärnskårens sommarskola på Känsö där jag även varit instruktör och kurschef. Är utbildad på Officershögskolan. Sedan 2008 arbetar jag på Kustbevakningen, just nu på stationen i Lysekil, säger Sara Borin. Stämman avslutades som den började i strålande sol och med en hälsning. Vi ses i Göteborg nästa år. Då firar vi 100 år. Årets förbundsstämma avhölls i Karlskrona under två dagar. Flera politiker var på plats och så även marininspektören och många sjövärnare däribland glädjande nog flera ungdomar. Det arrangerades workshops med flera olika inriktningar och tillfällen för deltagarna att ställa frågor till de folkvalda. Två gäster från det Danske Marinehjemmeværnet var också inbjudna att delta under stämman. Text: Daisy Balkin Rung Bild: Göran Pedersén Precis klockan 12:00 när deltagarna vid årets förbundsstämma satte sig vid lunchbordet kom solen fram i Karlskrona. Årets stämma avhölls på Marinmuseet, bättre plats är svår att hitta. Stumholmen visade sig från sin allra bästa sida denna helg. Delegaterna samlades i foajén, från kåren i Luleå till kåren i Ystad. Glädjande var alla ungdomar som kommit. Bland de inbjudna gästerna fanns bland annat tre politiker från försvarsutskottet: Allan Widman (FP), Åsa Lindestam (S) och Stefan Caplan (M). Även marinspektören Jan Törnqvist, samt de utländska gästerna örlogskapten Erik Grubak och Jesper Dandanell från Danske Marinehjemmeværnet hedrade Sjövärnskåren med sin medverkan. David Widerberg från Blekinge Sjövärnskår välkomnade alla till Karlskrona. Kommunfullmäktiges ordförande Peter Glimvall höll ett tal om örlogsstaden Karlskronas betydelse för sjöfarten och försvaret som både var fascinerade och lärorikt. Han tyckte att Sjövärnskåren gjort ett klokt val av att förlägga sin förbundsstämma till denna kuststad. Konteramiral Jan Törnqvist var väldigt glad över att få komma till vår stämma och få prata i sin hemstad. - Som gammal sjövärnare känner jag starkt för att få stå här framme och prata. Marininspektören berättade om marinen och den stolthet han känner över sin personal. - Försvarsmakten har behov av och behöver stöd från Sjövärnskåren. Personalförsörjningsfrågorna är av största vikt nu när vi frångått värnplikten. Erik Grubak är chef för det Danske Marinehjemmevärns (MHV) skola på Slipshavn (Läs reportage i Sjövärnsposten nr 1/2012). Han berättade om MHV:s verksamheten och vilket uppdrag man har i Danmark. Där utför man allt från sjöövervakning till oljesanering. Under eftermiddagen delades del- Från ovan: Marininspektör Jan Törnqvist tackar av fd styrelseordförande Peter Fjellvind. Riksdagsledamot Allan Widman tar emot Sjövärnskårens förtjänsttecken av Jan Törnqvist. Erik Grubak och Jesper Dandanell har mottagit Sjövärnskårens hedersplakett i guld. Förbundsordförande John Fritsch i talarstolen under stämmoförhandlingarna. Livliga bordssamtal under stämmomiddagen. 4 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 5

4 Svensk general leder EU:s militära kommitté Säkerligen finns det de som tror att EU har egna militära styrkor. Har den det och om så är fallet - vad gör den i sådana fall och kan man inte bara förlita sig på USA och Nato? Nyfikenheten är stor och vi beslutar oss för att ta reda på mer om the European Union Military Committee. Text & foto: Daisy Balkin Rung Det är inte så många som vet att The European Union Military Committee (EUMC) leds av svensken Håkan Syrén. General Syrén har haft uppdraget sedan Som enda och första svenska tidning tar han emot Sjövärnsposten i sitt rum på Avenue Cortenbergh i Bryssel. Bakom ett stort bord med 27 vimplar sitter den före detta överbefälhavaren. Vimplarna symboliserar alla EU:s medlemsstater. För att ta beslut i frågor så måste alla vara överens. Konsensus gäller, säger Håkan Syrén. EU har 27 medlemsstater och de är alla enskilda europeiska suveräna stater. Och det finns alltså ingen egen EU-armé som kanske flera tror. När Håkan Syrén utsågs hade han inställning att han kände Europa rätt väl. Med det gjorde jag inte alls. Vi är otroligt olika, med stora kulturskillnader. Från norr till söder, från öst till väst, säger Håkan Syrén. Hur får man då ihop alla dessa länder, de olika försvarsmakterna med sina överbefälhavare och försvarsministrar? Det krävs diplomati och tålamod. Förhandlingar, diskussioner, analyser och förmågan att lyssna. Då kanske man kan mötas någonstans i mitten. Eller som vi kallar det för, pooling and sharing, säger general Syrén. Det betyder att alla de 27 medlemsländerna måste vara överens. Är inte det en omöjlighet och tar det inte alltför lång tid att komma fram till koncensus? Det kan man tycka. Men EU är demokratiskt och vi får inte glömma varför EU en gång startades. Då var det ett fredsprojekt. Det handlar till syvende och sist om oerhört viktiga beslut som alla måste kunna vara med på. Inte minst inför sina respektive medborgare. Jag ber Håkan Syrén komma med ett exempel på när en insats eller ett beslut som diskuterats och där man kom fram till ett gemensamt ställningstagande. - Ett initiativ kommer ofta från ett medlemsland. I Bryssel sker en första diskussion på både politisk och militär nivå. I exempelvis EU:s operation mot pirater i Indiska Oceanen, så kom idén från Spanien och Frankrike, som ville skydda sina handels- och fiskefartyg. Samtidigt var det svält och krig i Somalia och flera länder, exempelvis Sverige, ville säkra att FN.s matleveranser kom fram. Dessutom ville många länder skydda handelssjöfarten mellan Asien och Europa. Alla dessa samlade intressen diskuterades och omvandlades i Bryssel till handlingsplaner och operationer. Det gjordes även en avstämning att medlemsländerna verkligen var villiga att bidra med de resurser som krävdes. Militärkommittén gav militärt råd vid ett flertal tillfällen. Det slutgiltiga godkännandet gjordes av medlemsländernas regeringar. Säkerhetspolitiska frågor styrs helt av medlemsländerna. Två snabbinsatsstyrkor (så kallade Battle Groups) skall alltid stå i beredskap, för att snabbt kunna vara på plats där det behövs. Just nu finns det bara en, då viljan att bidra till EU:s insatser har minskat som en följd av med den ekonomiska krisen. Varhelst i världen där det uppstår kaos, konflikt eller naturkatastrof kan en snabbinsatsstyrka vara den omedelbara åtgärden. Detta är ju ett bevis på att vi samarbetar och kan hjälpa till att göra skillnad i världen, säger generalen. Vi i Europa har varit vana vid att USA och NATO har kommit till undsättning. Håller de på att dra sig bort från Europa? Är det meningen att Europa ska klara sig själv i fortsättningen? USA siktar mer in sig på Asien och Stillahavsområdet. Men det betyder inte USA och NATO vänder sig ifrån Europa. Vi här i Europa måste ta vara på oss själva och finna vägar att samsas tillsammans. Och jag vill absolut poängtera att EU inte konkurrerar med NATO på något sätt, säger Håkan Syrén. Nato, EU och FN samarbetar. Innebär det att EU skulle kunna ta över hela försvaret för Europa. Att EU:s medlemsstater kan lägga ner sina försvar? - Nej absolut inte. Varje suverän stat måste ha sitt eget försvar. Det är viktigt att veta. Det har visserligen skett stora dramatiska förändringar inom de olika försvarsmakterna i Europa. Alla har dragit ner på sina försvarsbudgetar. Man vill helt enkelt ha mer pang för pengarna och allt styrs av ekonomi. Alltmer betyder det att man är beroende av gott samarbete. Och medlemsländerna har börjat titta på det nordiska samarbetet, som blivit lite av en modell för hur man kan spara in på försvarsutgifter. I Norden samarbetar man ju mer och mer inom försvarsområdet. Hur ser konfliktsituationen ut idag och i vilka missioner befinner sig EU i? - De senaste två åren har vi sett en snabb, positiv men även svårförutsägbar utveckling i Europas närområde. Vi ser många och olika typer av konflikter och oroshärdar i vårt närområde. Konflikterna på Balkan är ännu ej helt avslutade. Vi ser dagligen demonstrationer och våldsamheter i många länder i mellanöstern och i Nordafrika, bland annat Syrien är ju i det närmaste i inbördeskrig. I Afrika, i Sahel (området i och söder om Sahara) är det mycket spänt i flera länder samtidigt som där finns stora risker för svält, ökade flyktingströmmar och organiserad brottslighet i form av narkotikasmuggling. Allt detta påverkar Europa. Idag har EU tre militära operationer och ett tiotal civila insatser: En militär EU-operation i Bosnien (ALTHEA), en militär operation till sjöss mot pirater, EUNAVFOR ATALANTA, och en träningsmission i Uganda som tränar soldater till Somalias regering i kriget mot Al Shabab, EUTM SOMA- LIA. EU:s militära stab och militär från medlemsländerna stödjer dessutom i stor utsträckning de civila missionerna avseende personal, logistik, samband och liknande. FAKTA EU:s militärkommitté (EUMC) sammanträder en gång i veckan och består av medlemsländernas Brysselbaserade militära representanter. Sveriges representant är generalmajor Karl Engelbrektsson. EUMC ger militära råd till den politiska nivån, främst avseende EU:s militära operationer, men även avseende förmågeutveckling och andra militära frågor. Alla beslut och råd avseende militära frågor och krishantering fattas i konsensus. EUMC ger även direktiv till EU:s militära stab (EUMS) avseende inriktning och verksamhet. EU:s militära insatser syftar till krishantering utanför EU:s medlemsländer. I Bryssel arbetar ca 200 officerare från de 27 medlemsländerna i EUMS med Det är inte utan stolthet som jag inser att Sverige har en general i EU:s topp. Håkan Syrén ler men säger ödmjukt att det inte är något han själv tänker på. Jag representerar inte Sverige här utan är utsedd av alla 27 stater. Men jag måste ändå fråga om det är någon skillnad att arbeta som överbefälhavare jämfört med ordförande i EUMC? Ja det är väldigt stor skillnad. Detta uppdrag innebär ett mer analytiskt och intellektuellt tänkande och som jag sa innan, en stor portion diplomati. I höst blir det tre år sedan du tillträdde. Vad har det betytt för dig personligen? Mycket. Det har varit en otroligt utvecklande och intressant tid. Jag har lärt mig en hel del om de olika ländernas värderingar och om hur olika vi är. Och att vi trots det kan samarbeta. uppföljning av världsläget, initial insatsplanering och förmågeutveckling. I övrigt har EU har inga egna militära styrkor och inte någon egen militär operativ befälsstruktur. Styrkor och struktur sätts upp för varje specifik mission. General Håkan Syrén tillträdde som Ordförande för EU:s militärkommitté (CEUMC) i november CEUMC är EU:s högste militär och mandatet är på 3 år. Ordföranden väljs av medlemsländernas överbefälhavare och representerar dem i militära frågor. General Syrén är enligt regeringsbeslut ställd till EU:s förfogande. I november i år efterträds general Syrén av den franske generalen Patrick de Rousiers. 6 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 7

5 Tre sjövärnare på tremånaders GMU Göteborgs Sjövärnskår på Europas maritima dag Sedan 2008 firas den europeiska maritima dagen årligen den 20 maj. Syftet är att betona vikten av hav och oceaner och utmaningarna som de maritima regionerna står för. Vi klev in i Trolle gymnastiksal på Marinbasen i Karlskrona, lika spända och förväntansfulla som första dagen på Sjövärnskåren. Smått förvirrade togs vi emot av ett gäng grönklädda och slussades genom inskrivning, handskprovning, och baddräktsprovning för tjejerna. Väl ute på kaserngården blickade vi upp mot kasern Najaden, en gul stenbyggnad från sent 1800-tal, som de kommande tre månaderna skulle bli vårt hem. I en lång korridor fann vi våra namn på dörren utanför respektive logement där åtta alternativt fyra personer skulle husera. Därefter hämtade vi ut uniformer och annan utrustning såsom kroppsskydd, stridsväst, hjälm och hörselkåpor. Glada över att slippa första dagen-stressen som annars naturligt uppstår tack vare reglementerad klädsel, gnisslande våningssängar av stål och uppställningar i manöver lyckades vi få det mesta att flyta på ganska smidigt den första tiden. I början kändes det ungefär som om vi börjat om på sommarskolans grundkurs, ända tills vapenhanteringen drog igång och vi hamnade ute på skjutbanan. Först då fick vi oss en ordentlig utmaning. Mynning finger säkring, grundställning färdigställning anläggning; drilla drilla drilla. Allt skulle sitta som gjutet i ryggmärgen och disciplin, ansvar, och allvar togs till en helt ny nivå. När den första av fyra fältveckor stod för dörren uppstod inte heller någon oro. Resa tält, bygga eldstad, nyttja dass, och sitta eldpost, - det var inga konstigheter. Nyheterna tog vid igen när vi skulle framrycka i terräng med otymplig stridsutrustning och lära oss stridens grunder. Kosta och Rosenholm, där vi befann oss under våra fältveckor, var inte alltid älskvärda i det småländska vinterlandskapet. Snöblusar hit och laxvantar dit kände vi igen från tidigare vinterutbildningen med Sjövärnskåren, dock slapp vi vita blixten-plankorna (bruna bromsen). Vi var över tiden oerhört glada över att ha en grunduppfattning om hur Försvarsmakten fungerar i stort och kunna känna igen ansikten från sommarskolestaben, till stor del tack vare Sjövärnskåren. Det vi har fått med oss av vår grundläggande militära utbildning är att inte ta någonting för givet. Trots att vi hade ett hum om en hel del sen innan var det inte på långa vägar så att vi överglänste resterande rekryter. Vi var där på samma villkor som alla andra. På samma sätt som på Sjövärnskåren har vi nu också varit del av en otrolig gemenskap. Vi har sett varandra skratta, gråta, svettas, snarka, dö i strid, och skaffat nya vänner för livet. Efter vår sista och längsta fältvistelse, som gick under titeln aldrig ge uppveckan har vi slutfört GMU:n och på- börjat nästa steg i utbildningen för att slutligen komma ut och jobba ombord på olika fartyg. Imorgon mönstrar vi ombord på HMS Falken (som vi uppmanar alla som har möjlighet att söka sig till någon gång) för en kortare seglats i Stockholms skärgård där vi än en gång ska få vaggas till sömns i hängkojerna och klättra upp och ned i riggen. Text: Lovisa Ekstrand, Thomas Olsén, Kim Söderblom Foto: Text: Daisy Balkin Rung Foto: Martin Pettersson Flera aktiviteter organiseras i hela Europa och den viktigaste händelsen hålls på en plats, i form av ett möte på hög nivå och en konferens för berörda parter. Arrangemangen hölls i år och genomfördes i samarbete med Göteborgs kommun, Näringsdepartementet och Västra Götalandsregionen. Göteborgs Sjövärnskår var på plats ute på Eriksberg. Redan tidiga morgon seglade de första fartygen in mot kajen och från min balkong på hotellet såg jag det danska Marinehjemmeværnets två båtar lägga till. En vacker syn för en halvdanska. Någon timme senare hade jag förflyttat mig ner till kajen för att vänta på SVK 284, Göteborgskårens båt. Så dök hon upp på Älven med Mikael Nocera vid rodret och Lars Olsson och Viktoria Fischer som medhjälpare. Sida vid sida med Marinehjemmeværnet och Älvsborgs Garnison låg de där vackert och kluckade. Jag kände hur stolt jag blev. Det verkade som om göteborgarna hade gått man ur huse denna soliga majlördag. Pendelbåten Älvsnabben gick i skytteltrafik mellan stan och Eriksberg, och utmed piren där de militära inslagen fanns tjocknade det till med folk. Intresset var enormt stort. Från klockan 10 till 18 var evenemanget igång. - Det märks att vädret har varit så fantastiskt. Dels på antalet besökare men också hur jag känner mig i min uniform, säger Lars Olsson. Som efter åtta timmars informerande känner sig en aning trött. - Men glad, för det har varit helt otroligt roligt. Unga som gamla har varit ombord på båten och jag har fått besvara ett stort antal frågor. Bättre kan det knappast bli. Viktoria Fischer är ansvarig för ungdomsrekryteringen i Göteborgskåren och menar att den här typen av arrangemang är otroligt bra. - Vi kommer ju ut bland folk och får möjlighet att prata för varan. Och möta ungdomar och intressera dem för vår verksamhet. Att vatten är en lisa för själen stämmer verkligen. Hela Eriksbergsområdet sjuder av aktiviteter och rörelse. Men sjön suger sägs det och innehavarinnan på konditoriet Kvarnpirens Konditori och Café berättar: - Vi har haft jättelånga köer utmed kajen. Jag tror aldrig vi sålt så mycket glass som idag. Men även kaffe och kakor. Det är helt underbart. Vid 19-tiden börjar båtarna kasta loss och så även SVK 284. Jag står på kajen och vinkar av dem och ser dem segla hem mot Kärringberget. 8 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 9

6 Hur hamnade jag här? Ny styrelseordförande Jag lånar ödmjukt rubriken av Mats Nilsson, fd Generalinspektör för Flygvapnet, som höll ett föredrag på hemortsutbildning i Stockholm för några veckor sedan. Jag behöver inte poängtera skillnaden mellan innehållet i Mats karriär och min, men oavsett är det roligt att ställa sig den frågan ibland. Svaret är i mitt fall dessutom enkelt. Jag hamnade där bredvid H M Konungen tack vare människor och organisationer som gett mig möjligheter. För att inte backa allt för långt tillbaka tar vi det från 2004 då jag ryckte in på Grundkursen på Märsgarn. Bakom den möjligheten visade det sig att Sjövärnskåren fanns. Tack vare Sjövärnskåren som organisation ledde den sommaren så småningom till uppdrag som instruktör och senare styrelseledamot. Åren som elev tillsammans med andra intressen och orsaker ledde även vidare till en värnplikt i marinen och därefter några terminer på Försvarshögskolan med studier i säkerhetspolitik och civilmilitärt ledarskap. Mitt intresse för ledarskap och pedagogik har definitivt påverkats av den verksamhet Sjövärnskåren erbjuder unga människor. Den slutgiltiga anledningen till att jag sedan hamnade där på slottet tillsammans med 104 andra unga ledare var Moa Asperö Lind och Svenska Lottakåren. Moa är också sjövärnare med ett stort intresse för ledarskap och Lottorna har som bekant huvudmannaskapet i ledarskap. Lottorna valde att skicka tre deltagare på kursen Värdebaserat ledarskap som Scouterna tillsammans med Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap anordnar. Anna, Moa, Jag och Lisa från Lottorna Privat foto Kursen riktar sig till unga ledare med tidigare ledarskapserfarenhet. I min omgång deltog så vitt skilda organisationer som Vi Unga, Scouterna, Riksförbundet Unga Musikanter, studentorganisationer och Ung Pirat. Alla kursledarna har en professionell bakgrund inom ledarskapsutveckling och personlig utveckling. Upplägget och innehållet i kursen är väl genomtänkt och förverkligas genom ledarnas och deltagarnas aktiva engagemang för kursen och för varandra. Den är uppbyggd av fyra kurshelger med olika fokus, allt från självledarskap till socialt entreprenörskap. Parallellt med kursen erbjuds även alla att delta i ett mentorprogram där kursens samarbetspartner ur näringslivet bidrar med mentorer. Tack vare deltagarnas olika bakgrunder, personligheter och värderingar fanns det en aldrig sinande källa till kunskap, erfarenheter och perspektiv. Under kursens gång var det i mötet med varandra som vi utmanades och utvecklades. Kursen ger deltagarna verktyg att reflektera över sitt ledarskap och sina uppdrag utifrån värderingar och den innehåller också gott om träning i kommunikation, lyssnande och eget lärande. Det finns som bekant inget superrecept för ledarskap, men värderingar utgör en grund att stå på för var och en, och för organisationer att samlas kring. Bara de långa diskussionerna om vad som är en effektiv och ändamålsenlig organisation i Försvarsmaktens fall, visar på värderingars betydelse på en personlig, organisatorisk och samhällsnivå. Frivilligorganisationerna, som har ett ben i det militära och ett i det civila, har en hel del gemensamt med andra ideella organisationer. Samtidigt skiljer vi oss också från dem på grund av kopplingen till en viss myndighet. Vi driver oss själva men vi styrs också av andra. Vi finns till som ett resultat av en blandning av medlemmarnas intresse för det marina/maritima och Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. För Sjövärnskårens del finns givna värderingar i den formella organisationen. I kulturen speglas andra värderingar beroende på kår, generation med mera. Vi delar åter andra värderingar med andra organisationer och samhället i stort. Att kunna orientera sig bland denna mängd av värderingar tror jag är viktigt för ett uthålligt ledarskap. Kursen Värdebaserat Ledarskap ger verktyg att genom värderingar förstå sig själv och andra, att lyssna och att leda. Utan tvivel tjänar samhället på de organisationer som stöttar unga ledare att få möjlighet att praktisera och utvecklas i sitt ledarskap. För mig och de andra deltagarna avslutades kursen formellt med en högtidlig diplomceremoni på slottet. Det här är en möjlighet som vi bland frivilligorganisationerna kan erbjuda flera unga ledare om vi vill. Är värdebaserat ledarskap något för Sjövärnskåren? Jag säger ja! Vill du delta på kursen eller bli mentor? Läs mer på scout.se/vl och ungtledarskap.se Linn Andersson Sjövärnskåren Stockholm Grattis till styrelseordförandeposten i riksförbundet, Christer Candal! Berätta lite om dig själv. Hur hamnade du i Sjövärnskåren? - Genom hemvärnets båtgrupp som bildade en sjövärnskår i början av 2000-talet, Roslagens sjövärnskår. Du är ordförande i den kåren? Hur länge har du varit det - och fortsätter du som ordförande där? - Stämmer, jag har varit ordförande i två år och fortsätter gärna. Vad är det som är så bra med Sjövärnskåren? - De fina traditionerna, bra utbildningsverksamhet både för ungdomar och vuxna. Vilka frågor vill du driva? Hur ser du Sjövärnskårens framtid? - Båtfrågorna är väsentliga för Sjövärnskårens framtid. Kommer vi överens med Försvarsmakten så är framtiden ljus. Vad har du för bakgrund? - Jag har varit marinintendent (örlogskapten), byrådirektör, departementssekreterare, källarmästare på Utö, fastighetsmäklare i Norrtälje, kommunalråd i Norrtälje och hamnchef i Kappelskär. Numera är jag en upptagen pensionär. Vad bor du? - I Refsnäs som ligger på Rådmansö strax norr om Kapellskär i Norrtälje, Sjövärnsposten önskar dig lycka till! 10 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 11

7 Frivilligförsvaret i förvandling - några tankar Det var med glädje jag tog del av den ständige entusiastens och min gamle medarbetares Sixten Svensson debattinlägg i Sjövärnsposten. Inlägget utgår ifrån en ledare, som Sjövärnskårens (SVK) ordförande John Fritsch skrev i denna tidskrifts decembernummer Fritsch kommenterade där SVK utveckling i ett 10 års perspektiv, han såg en organisation som utvecklats ännu mer till en verksamhet som samhället räknar med i kris Svensson konstaterar också att antalet medlemmar i frivilligorganisationerna minskar och föreslår, mot denna bakgrund, en utökad inbördes samverkan mellan frivilligorganisationerna och med samhällets räddningstjänst. Den grundläggande frågan är dock - finns det uppgifter för de gamla frivilligorganisationerna nu när vi har en frivillig försvarsmakt? Frivilligorganisationerna De i frivilligförordningen upptagna organisationerna har sitt ursprung i invasionsförsvarets behov av resurser vid olika beredskapsgrader. Med försvarsbeslut (FB) 04 avslutades en process, som blygsamt inleddes med FB 92 och som förstärktes i FB 96, där invasionsförsvaret gradvis transformerades till nuvarande insatsförsvar i FB 04. Frivillighetens traditionella uppgifter - att rekrytera, vidmakthålla och utveckla kompetenser till totalförsvaret - minskade i samma takt. Vissa försök har gjorts att med stöd av nya visioner reorganisera det gamla frivilligförsvaret, t.ex. genom olika former av samgående/samverkan. Försök har också gjorts att hitta uppgifter som svarar mot moderna hotbilder, jfr. ledaren signerad Fritsch. Vilsenheten har varit påtaglig, inte minst mot bakgrund av att hotbilden nu spretar den som tidigare var mycket konkret, vilket gör att färre ser sin insats som viktig med resultatet att medlemsantalet i flertalet frivilligorganisationer minskat, för några förbund mycket kraftigt. Viss konkurens mellan frivilligorganisationerna har i detta sammanhang konstaterats. Generalen Jan Salestrand konstaterade vid ett seminarium 2010 om frivilligrörelsernas framtid att Försvarsmakten inte kan styra folkrörelser, endast påverka dem genom uppdrag. Vad efterfrågar då Försvarsmakten? I varje fall inte vad som Försvarsmakten tidigare efterfrågat, förutom rekrytering till det nya frivilliga försvaret. Eller som nu avgångne försvarsministern Tolgfors svarade en trängre krets på frågan: kommer frivilligorganisationerna att ha uppgifter i framtiden eller går de en död i skönhet till mötes? Det behövs en utvidgning av frivilligrörelsen med bl.a. organisationer för veteranfrågor och anhörigstöd blev svaret och efter kort betänketid även viss FBUverksamhet kommer att behövas. Verksamhet med båda inriktningarna har påbörjats, t.ex. grundläggande kurser för frivilligförsvaret (GU-F) - för att tillgodose Hemvärnets (HV) behov av c:a 5000 personer till befattningar som ej är direkt stridande, t.ex. förare, kockar och assistenter. Genomförandet tilldelades frivilligorganisationerna. Veteranfrågorna har också aktualiserats med ny lagstiftning. Samhällets krishantering kräver såväl resurser som planering för hur dessa resurser skall användas. Liksom tidigare vid Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har nu även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utarbetat framtidsscenarier. Med stöd av 200 representanter från olika samhällssektorer har MSB vid 17 olika seminarier kommit fram till 5 framtidsscenarier. Dessa är: 1. Sveriges befolkning ökar kraftigt och folkhälsan försämras. 2. Ekonomin är svag och samhället präglas av hög arbetslöshet och social oro. 3. Klimatförändringarna har accelererat och oljepriset är högt. 4. Terrordåd hotar i en värld av konflikter. 5. Antibiotikaresistenta bakterier sprids över världen. Hur kan frivilligheten stödja ansvariga myndigheter vid hantering av nämnda hot/kriser? Här finns kanske svaret på vad samhället nu efterfrågar och i linje med detta har bl.a. resursgrupper organiserats i bl.a. Uppsala och Kalmar med målsättning att skapa ett nationellt förbund. Kanske är det samverkan med denna typ av organisation Svensson efterfrågar? Sjövärnskåren SVK har genom åren flexibelt anpassat organisation och verksamhet till vad som Försvarsmakten efterfrågat. Den ursprungliga operativa rollen tog HV över när HV-förband med marina uppgifter skapades. Marin fackutbildning svarar fortfarande SVK för. Behovet av värnpliktigt befäl utgick med införandet av insatsförsvaret. Återstår rekrytering, men nu inte bara av befäl utan också av soldater och sjömän. Härutöver har möjligheterna att stödja samhällets krishanteringssystem tillkommit, vilket bl.a med framgång prövades i Roslagen. SVK rekrytering till främst flottan har över åren genomförts vid sommarskolornas 3-4-åriga utbildningar med kompletterande vinterkurser. Mig veterligt har c:a 400 st. elever årligen antagits till grundkurs och c:a 100 har fullföljt den 3-åriga utbildningen, i dag troligen något färre. Hur många som sedan har funnit sin framtid i marinen är för mig okänt. Framtiden Årets tilldelning till de frivilliga försvarsorganisationerna minskade jämfört med förra året från c:a 85 milj. till c:a 75 milj. kr, vilket givetvis påverkat nästan alla frivilligorganisationers verksamhet. Samtidigt lever Försvarsmakten fortfarande vid rekrytering på värnpliktsarvet, men hur länge varar det? Dyra centrala kampanjer har genomförts med förhoppning om framgång i rekryteringsfrågan. I dag ligger en proposition på riksdagens bord avseende de lagliga förutsättningarna att anställa visstidstjänstgörande soldater och sjömän, vilket i framtiden till viss del kan underlätta rekrytering av denna kategori. Men den övergripande rekryteringsfrågan torde inte med detta vara löst. SVK har här en möjlighet att anpassa sin verksamhet till vad Försvarsmakten efterfrågar, d.v.s. anpassa verksamheten för att öka rekryteringen. Ekonomin kommer att bli alltmer styrande, Försvarsmakten kommer säkert att efterfråga mer pang för pengarna, d.v.s. var och hur kan fler rekryteringar göras för avdelade medel? SVK produktion kan då uppfattas vara för smal, vilket medför att SVK möjligen bör söka uppdrag från fler uppdragsgivare än Försvarsmakten och MSB. Jag kan i detta sammanhang t.ex. se kortare introduktionskurser om 1-2 veckor, med sänkt ålder för antagning till dessa för att ge eleverna möjligheter till rätt gymnasieval. Vidare kan parallella kurser inrättas för rekrytering forts från s 14 i september. Samtidigt med vårt arbete, att tillsammans med MSB skapa en eller flera sjöförstärkningsresurser, har MSB gett Försvarsutbildarna uppdrag att ta fram och genomföra en allmän grundläggande utbildning för den samhälleliga krisberedskapen. Den utbildningen varar en vecka och genomförs i år vid två tillfällen på prov enligt följande: oktober i Halmstad och november i Höllviken. Här är det viktigt att vi deltar med elever för att ytterligare befästa våra kunskaper och visa intresse. Arbetet tillsammans med MSB har varit positivt. SVK har fått fler tillfällen till övningar och sjötid och MSB har insett vad vi kan och vad vi har för resurser som kan utnyttjas vid diverse olyckor och andra svåra påfrestningar på samhället. Det har varit enkelt med uppdragen och det syns som om MSB har tilltagna resurser för denna verksamhet. För oss gäller det nu att leva upp till de mål som finns i strategiska planen och att ställa upp på utbildningarna. Det som möjligen kan upplevas som komplicerat är ledningen när något illavarslande verkligen inträffar. MSB utövar ingen operativ ledning i likhet med Försvarsmakten. Vi kan bli ledda av någon myndighet som t.ex. Kustbevakningen eller någon länsstyrelse alternativt kommun. Men det är saker som diskuteras i den med MSB gemensamma arbetsgruppen. På samma sätt diskuteras när SVK enligt lagen kan sättas in och när vår verksamhet kan betraktas som illegal konkurrens. De rågångarna kommer att klarläggas och är inga problem under utbildningen eller när begreppet räddningstjänst råder. Som framgått, är det enligt MSB viktigt att utbildning och övningar sker tillsammans med andra myndigheter och organisationer. Ett litet problem är naturligen att vi, som frivilliga med ordinarie arbeten, helst övar under helger medan de vi vill samöva med helst övar under ordinarie arbetstid på vardagar. Planeringen för vår del bör därför ske tidigt och med stöd av MSB. Det måste och kommer att vara MSB som tillskritill civila sjöyrken med stöd av civila finansiärer. Med bredare bas kan rekryteringen öka till såväl Marinen som andra maritima verksamheter. SVK uppdrag från MSB grundar sig främst på de fartyg/båtresurser som SVK övertagit från Marinen. Hur finansieras dessa om den nautiska utbildningen förläggs ombord på marinens fartyg? Mina motiv för förslag enligt ovan är att jag, som ordförande i CBRNförbundet (bildat 2007), verkar och utbildar inom områdena kemiska-, biologiska-, radiologiska och nukulära agens. Förbundet har bl.a. uppdrag från Rikshemvärnschefen och trafikmyndigheterna (MSB). Jag kan i detta sammanhang med glädje konstatera att MSB representant, vid den i Roslagen hösten 2011 genomförda övningen, också är instruktör i CBRN-förbundet. Det går alltså utmärkt att parallellt verka i bägge sfärerna och för första gången, mig veterligt, har en frivilligorganisation fått Försvarsmaktens uppdrag att dels ta fram förbandsmålsättningar, dels rekrytera, utbilda och leverera förband (CBRN-plutoner) till Försvarsmakten inte bara utbilda och vidmakthålla kompetenser på individnivå. SVK bör därför i sina framtidsanalyser lyfta fram den egna kompetensen för att se hur den kan användas för att säkra SVK fortsatta överlevnad i konkurens med övriga frivilligorganisationer, men genom att ställa rätt fråga till rätt person vid rätt tillfälle kan också oanade resultat uppnås, vilket denna tidskrifts redaktör kan vidimera. Christer Widgren F.d. Skolchef på Märsgarn och f.d. v. ordförande i Stockholms Sjövärnskår ver främst samövande myndigheter och hemställer om deras medverkan. Det ger dessutom en mer officiell prägel på verksamheten. Sammanfattningsvis kan sägas att vi har kommit en bra bit på väg avseende beredskap för olyckor mm i samhället. Det finns mycket mer att göra, främst på utbildningssidan men resultatet hittills har varit och har upplevts från MSB sida som bra. Vi har nu en uppdragsgivare till samt har fått ytterligare en vuxenuppgift. Det är mycket positivt och nu är det upp till oss att fullfölja och utbilda oss samt att visa att vi behövs för de nya uppgifterna. Nu kör vi! 12 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 13

8 Vårt bidrag till den samhälleliga beredskapen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kan det vara något för SVK? På den frågan kan vi nu svara ett entydigt ja. I vår strategiska plan finns mål som pekar ut en färdriktning innebärande ett större engagemang för stöd till samhällelig krisberedskap och stöd vid större olyckor och katastrofer. Under åren som gått sedan planen fastställdes har det hänt mycket inom denna sfär. Text: Olle Andersson Som bakgrund måste anges att såväl riksdag som regering har varit intresserade av att utnyttja de frivilliga försvarsorganisationerna vid större katastrofer, d.v.s. att utnyttja de resurser som finns och har specifik kompetens. Det har uttryckts i både utredningar och direktiv till främst MSB. MSB har sedan arbetat med frågorna och utrett ytterligare. Parallellt med detta har Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF) på olika sätt försökt uppbringa intresse för denna verksamhet hos de lokala kårerna. Det har fram till 2010 skett genom bl.a. utbildning av ordförandena på en ordförandekonferens, framtagning av en broschyr för utnyttjande i diskussion med myndigheter och offentliga inrättningar samt information på stämmor och närmanden till MSB skedde ett genombrott genom att MSB ställde sig positivt till en försöksverksamhet med SVK. Vi fick då ett uppdrag att tillsammans med andra myndigheter och organisationer prova vad vi skulle kunna tänkas bistå med vid diverse påfrestningar på samhället med tonvikt på olyckor till havs. Redan då såg vi att det skulle kunna leda till ytterligare en viktig vuxenverksamhet med meningsfull verksamhet till sjöss. Det första provet genomfördes i Härnösand med Västernorrlands Sjövärnskår tillsammans med Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet och den lokala Räddningstjänsten genomfördes liknande samövningar i Norrtäljetrakten med Roslagens Sjövärnskår som värd tillsammans med enhet ur Södermanlands Sjövärnskår samt två övningar på Gotland med Gotlands Sjövärnskår som värd. Hittills har vi övat och känt på oljeupptagning, sökning efter försvunna personer och båtar, transport av räddningstjänst till otillgängliga öar, omhändertagande av skadade till sjöss, transport av polis mm till misstänkta fartyg, samverkan med helikopter och logistik till sjöss. Uppfinningsrikedomen avseende möjliga uppgifter som SVK kan lösa har varit stor. Samtliga övningar utgjorde grund för rapporter till MSB och framtagande av SVK RF inriktning för denna verksamhet. Proven är nu slutförda och inriktningen är utgiven till de lokala kårerna. Vi räknar nu med att få uppdrag för att genomföra en till två övningar per år tillsammans med andra myndigheter och organisationer. Samtidigt har MSB startat ett antal arbetsgrupper för att skapa så kallade kompetenspooler. SVK RF ingår i en sådan arbetsgrupp och vår kompetenspool benämns sjöförstärkningsresurs. Tanken är att våra resurser i form av fartyg och personal skall kunna sättas in som en förstärkning vid större olyckor. Andra kompetenspooler som planeras är mer inriktade på olyckor i land och sammansätts av frivilligorganisationer med lämpliga kompetenser för det. MSB sneglar mycket på vårt kunnande och våra resurser när det gäller oljeskadeskydd, främst inomskärs och strandnära. Där anser man att vi kan komma att få viktiga uppgifter i framtiden vid större oljekatastrofer. Det är i och för sig Kustbevakningens ansvarsområde men deras resurser är mer lämpade för verksamhet utomskärs. MSB kommer som uppdragsställare att styra vår verksamhet mer åt det hållet även om vi som sjöförstärkningsresurs klarar många fler uppgifter. Grunden för vårt deltagande i kompetenspoolearbetet är den inriktning som vi har tagit fram. Inriktningen har föredragits på två stämmor och börjar nu bli förankrad inom SVK. Den tar sikte på hur vi själva skall utbilda och förhålla oss inom ramen för MSB uppdrag och har följande mål: Att visa och sprida kunskap om vad och hur SVK kan bistå med materiel och personal vid en krissituation, främst till sjöss. Att bibringa SVK personal sådana teoretiska och praktiska kunskaper att de aktivt kan delta och göra insatser vid krissituationer till sjöss på samtliga SVK fartygstyper. Att hålla fartygen i sådan materiell beredskap att de under huvuddelen av året, utan tidsödande kompletteringar, kan utnyttjas för insatser vid krissituationer till sjöss. Tanken med utbildningen är att varje år rikta uppdragen från MSB till en eller två lokala Sjövärnskårer som planerar och genomför en övning med deltagare från hela SVK. Under övningarna är det viktigt att all personal ingår i befattningar ombord för att få ett så stort utbyte av verksamheten som möjligt. En övning bör helst bestå av både teori och praktik samt genomföras tillsammans med andra myndigheter och organisationer. Vi ser det här som ett bra sätt att arbeta oss in i systemet med kompetenspooler. Det är bara ekonomin som skall begränsa deltagar- och fartygsantalet vid våra övningar. MSB önskan är självklart att vi relativt snabbt får upp kompetensen hos personalen gentemot de uppgifter man vill att vi skall lösa. Vi kommer därför att ha två övningar även innevarande år, en i Roslagen och en på Gotland. Tiderna är inte helt fastlagda ännu men kallelser med möjligt antal deltagare och fartyg kommer att skickas ut. Övningarna blir tidigast forts på s 13 Arbetshelg på Märsgarn Helgen 12 till 13 maj genomfördes traditionsenligt arbetshelg vid Sjövärnskårens kursgård Märsgarn i Stockholms södra skärgård. Varje vår är det en obligatorisk del för ungdomarna i Södertörns Sjövärnskår och Sjövärnskåren Stockholm att genomföra minst en arbetshelg som en del av hemortsutbildningen. Syftet är bland annat att ge ungdomarna förståelse för varför och hur materielunderhåll genomförs på sommarskolans småbåtar samt att det givetvis behövs frivilliga krafter för att rusta sommarskolans småbåtspark, som förvaltas av Märsgarns båtförening. Båtföreningen, som är en förutsättning för att kunna förvalta båtparken till en minimal kostnad, handhas gemensamt av de kårer som har medlemmar på Märsgarns sommarskolor. Denna helg deltog 22 ungdomar samt ett antal instruktörer ur dessa kårer. Bland annat förberedes småbåtsparken för sommaren genom att bottenmåla IF-båtarna samt att ta hand om de båda valbåtarna som förvaras på Märsgarn. Mycket blev gjort på relativt kort tid vilket visar på hög motivation och arbetsglädje som finns hos våra sjövärnsungdomar. Som belöning bjöds alla deltagare på finare trerätters middag på lördagskvällen genom mästerkocken Magnus Holmboms försorg. Ett extra inslag i år var att den äldsta årskursen, fördelade på två grupper, fick några timmars båtpraktik var ombord på Södertörns Sjövärnskårs fartyg SVK77 Huvudskär. Syftet med båtpraktiken var att skapa en målbild för den kommande praktikkursen i sommar och därmed ge en liten aptitretare om vad som komma skall. Ungdomarna, som i vintras har tagit kustskepparexamen, fick alltså en första möjlighet att omsätta teori till praktik. Naturligtvis blev det ingen fullständig utbildning i fartygs framförande på den korta tiden som stod till buds men det blev ändå en inblick i navigering, utkikstjänst och skeppsteknik. Båtpraktiken visade även ungdomarnas utbildningsnivå men också på nyfikenhet och vilja att lära sig mer än bara navigeringstjänsten. På en direkt fråga från en av ungdomarna, fick fartygschefen för dagen förklara vad skillnad var mellan att föra slätstruken och tretungad flagga på SVK-fartyg vad avser redarskap, försäkringsfrågor och kraven på besättningens kompetenser. I detta sammanhang kan det nämnas att SVK 77 Huvudskär givetvis framfördes under slätstruken flagga med civil besättning då verksamheten bedrevs av Södertörns Sjövärnskår och var således helt civil. Innan sommarskolorna drar igång kommer ytterligare en arbetshelg att genomföras. Då är planen att de sista detaljerna på småbåtarna skall göras i ordning för att sedan kunna sjösättas och slutligen kunna vara klara för sommarskolornas verksamheter på Märsgarn. Pär Flyghed Ordförande Södertörns Sjövärnskår 14 Sjövärnsposten 2012 nr 2 Sjövärnsposten 2012 nr 2 15

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Hiorten seglar vidare på nya äventyr I frisk västlig vind, med hårt skotade segel och en ganska grov sjö in på styrbords bog, rundar vi Möens klint. En del i besättningen är sjösjuka men alla gör sitt jobb ombord och Hiorten kämpar tungt men stadigt genom vågorna med sina drygt 50 ton ek. En solig sensommardag på nordlig kurs väster om Rugen. Fria vakten njuter av solen och övar på krysspejling och två bäringar utseglad distans i praktiken. Hiorten glider stilla i 3 knop på kurs mot Ystad. Två exempel på ganska olika dagar under förra årets sommarexpedition med Hiorten, men båda har det gemensamt att det är segling och sjömanskap när det är som bäst! Vill du vara del av den unika möjligheten att segla med ett 1600-tals fartyg och samtidigt få en gedigen sjömanskapsutbildning och erfarenhet i att leva ombord under enkla förhållanden? Då är en segling med Hiorten det rätta för dig! Efter omfattande investeringar i fartyget under vårvinterns rustning har vi nu den gamla damen i ypperligt skick inför sommarens expeditioner som i år planerats till fem veckor perioden 21 juli till 22 augusti. Förutom den sedvanliga turen till Hanse sail i Rostock och ett antal besök i sydsvenska hamnar, kommer vi i år även att genomföra rekryteringsaktiviteter i bland annat Malmö och Karlskrona. Dagens HIORTEN är en exakt kopia av originalet som var en galeasriggad postjakt, byggd i Karlskrona av skeppsbyggmästaren Frans Johan Sheldon Âr Hon mätte 50 fot i längd 13,5 fot i bredd och var byggd i ek. Både skrov och inredning var rikt dekorerade och i övrigt var hon målad i gult och blått. Under postturerna, som gick mellan Ystad och Stralsund, förde hon tretungad örlogsflagg. Det första året gjorde Hiorten 33 turer ansågs hon uttjänt och ersattes av andra fartyg. Nytt för i år är att vi erbjuder endags prova på -seglingar för både vuxna och ungdomar under veckorna 28 och 30. Så vill du vara med ombord och få en inblick i hur det var att vara sjöman på ett seglande skepp, varför inte testa en av våra prova på -dagar. Alla i sjövärnskåren är välkomna att söka, anmäl ditt intresse för våra seglingar senats den 15 juni på blekinge@ sjovarnskaren.se eller följ oss på vår öppna grupp Hiorten på Facebook! Vi ses i sommar på Hiorten!