Utredning om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland från och med 2008

Transkript

1 Utredning om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland från och med Calle Blomberg, Västra Götalandsregionen Idalena Svensson, Jeanette Rehn, VästKom

2 UTREDNING OM HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND FRÅN OCH MED Inledning... 3 Projektorganisation och arbetssätt... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Bakgrund... 6 Tidigare utredningar... 6 Vad har hänt sedan Speks respektive Ernst och Youngs utredningar?... 7 Vad ligger vi långt framme med i Västra Götaland idag?... 8 Utvecklingsområden avseende hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland... 8 Alternativa organisationsformer...10 Västra Götalands förutsättningar för olika organisationsformer...10 Samverkansformer i landet för hjälpmedelsverksamheten...11 Sammanfattning efter studiebesök...12 Hjälpmedelsförsörjningens omfattning...13 Ekonomisk utveckling...13 Utredningens slutsats...14 Juridiska förutsättningar för gemensam hjälpmedelsförsörjning...14 Mål och egenskaper för den framtida hjälpmedelsförsörjningen...14 Grundläggande förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för att bedriva en effektiv hjälpmedelsförsörjning med god kvalitet...15 Fördelar och nackdelar med gemensam hjälpmedelsförsörjning...15 Former för insyn och inflytande...16 Värdering av organisationsform...16 Förslag till framtida organisation för hjälpmedelsförsörjning...16 Förslag till process för övergång till vald organisationsmodell...17 REFERENSER BILAGA 1 Projektgrupp och projektledningsgrupp BILAGA 2 Synpunkter på befintlig leverantör av hjälpmedelsförsörjning BILAGA 3 Alternativa organisationsformer för hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland BILAGA 4 Begrepp och termer 2

3 Utredning om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland från och med 2008 Inledning I Västra Götaland är ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel knutet till hälsooch sjukvårdsansvaret. Ansvarsförhållandena styrs av Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland samt Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel. Område hjälpmedel under Västra Götalandsregionens Servicenämnd svarar för hjälpmedelsförsörjningen till regionen samt de 49 kommunerna. Sedan år 2003 innefattar ansvaret också inkontinenshjälpmedel. Kunduppdragen regleras i huvudsak av två huvudavtal: Serviceavtal med Västkom samt med regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter inkl handikappförvaltningen avseende hjälpmedelscentralernas verksamhet. Serviceavtalet med Västkom avseende hjälpmedelscentralernas verksamhet har förlängts att gälla till och med april Därefter råder avtalslöst tillstånd. Samarbetsavtal med kommuner och regionsverksamheter avseende Inkontinenscentrums verksamhet. Avtalen gäller till och med Vid överläggningar mellan företrädare för regionstyrelsen och Västkom den 28 juni 2006 lämnades uppdraget att tillsammans se över ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen. Grundläggande utgångspunkter Länets kommuner och Västra Götalandsregionen har en gemensam ambition att vidareutveckla ett förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Personer med funktionshinder ska beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. För att möjliggöra detta måste de handikappande konsekvenserna av olika funktionshinder minimeras. Cirka tio procent av befolkningen beräknas använda personliga hjälpmedel varav många brukare är äldre. Hjälpmedel för det dagliga livet för personer med funktionshinder är ett av flera medel att nå full delaktighet. En effektiv och kundanpassad hjälpmedelsförsörjning är en viktig funktion för den samlade habiliterings- rehabiliterings- eller vårdinsatsen. Hjälpmedelsförsörjningen ska organiseras så att kunderna, det vill säga förskrivarorganisationerna i Västra Götaland, garanteras insyn och inflytande. Syfte Utredningsuppdragets huvuduppgift är att framlägga förslag till hur den framtida hjälpmedelsförsörjningen ska organiseras. Projektorganisation och arbetssätt Uppdragsgivare är Samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och Västkom. Uppdragsansvariga är Dan Gustafsson från Västkom och Bengt Säterskog från Västra Götalandsregionen. 3

4 Projektgrupp En projektledare från vardera Västkom och Västra Götalandsregionen har under perioden 1/1 30/ genomfört utredningen. Projektledningsgrupp För uppdraget har bildats en projektledningsgrupp med representanter bl a för - förskrivarna - Serviceförvaltningen - Område hjälpmedel - juridik - ekonomi Projektgrupp och projektledningsgrupp presenteras i bilaga 1. Projektledningsgruppens uppdrag är att bidra med kunskap, lämna förslag och svara för att förslagen är förankrade i såväl kommunernas som regionens berörda verksamheter. Samarbetsrådet för hjälpmedel har genom personunion med projektledningsgruppen för utredningen blivit informerade under utredningsarbetet. Arbetssätt Projektgruppen har under projekttiden genomfört tre studiebesök för att ta del av andra regioners erfarenheter av alternativa organisationsformer för hjälpmedelsförsörjning: Skåne, Södermanland och Halland. Projektgruppen har utöver det haft kontakt med Hjälpmedelsinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm stad och Landstinget i Dalarna för att komplettera omvärldsbevakningen. Utredningen har tagit del av flera rapporter från Hjälpmedelsinstitutet, se referenslista. Under utredningens gång har samtliga kommuner inbjudits vid ett tillfälle för att ta del av utrednings arbete samt få möjlighet att lämna synpunkter. Projektledningsgruppen har successivt förankrat utredningens frågeställningar i sina respektive upptagningsområden. Förankring och avrapportering har skett i samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom vid två tillfällen samt i Västkoms styrelse och Västra Götalandsregionens Sjukvårdsgrupp. Nulägesbeskrivning Sedan 1 januari 2006 ingår verksamheten i Västra Götalandsregionens servicenämnds ansvarsområde under benämningen Område Hjälpmedel. Uppgiften är att stödja och svara för hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland innefattande både regionen och primärkommunerna. Många kommuner har egna rekonditioneringsenheter för begagnade köphjälpmedel. 4

5 Hjälpmedelscentralerna är lokaliserade till Mölndal, Borås, Skövde och Uddevalla. Inkontinenscentrum har enheter i Vänersborg, Uddevalla och Lidköping. I Trollhättan återfinns utvecklingsenhet för kognitiva hjälpmedel, Trollreda resurscenter. Verksamhetens uppgift är Upphandling av hjälpmedel (enligt fastställt produktsortiment) Allmän och individuell rådgivning, utprovning, kompetensstöd till förskrivare, information och utbildning Försörjning av nya och återanvända hjälpmedel Teknisk service och underhåll, specialanpassning, rekonditionering samt säkerhetsarbete Utveckla och vårda regionalt produktsortiment Administrativ service Uppgifterna omfattar inte, med något undantag, personliga hjälpmedel vid syn-, och hörselskada, ortoser, proteser och skor. Försörjning av personliga hjälpmedel vid medicinsk behandling ombesörjes i delar av regionen av Område Hjälpmedel. Inkontinenscentrum är en serviceorganisation för regionen, länets kommuner samt verksamheter i privat regi, som har avtal med regionen eller kommunerna. Inkontinenscentrum ansvarar för upphandling av förbrukningsartiklar och hemdistribution vid inkontinens och urinretention samt utgör ett stöd i kundernas kvalitetsutveckling av inkontinensvården. Regionstyrelsen har under 2004 antagit ägardirektiv för område hjälpmedel, där bland annat ekonomiska grundkrav och prissättningsprinciper anges. I avtalen med kommunerna regleras prissättningen. År 2005 hade Område Hjälpmedel en omsättning på 356 mkr och resultatet för verksamheten uppgick till 5,6 mkr. Verksamheten hade samma år 206 anställda varav 48 % är kvinnor. Några exempel på personalgrupper som finns representerade är paramedicinsk personal, administrativ personal, teknisk personal, pedagog och ekonomi/transportpersonal. Inom Västra Götalandsregionen har en ny inköpsprocess införts som under de närmaste åren bland annat kommer att leda till ökad standardisering av sortimentet, färre leverantörer och därigenom lägre kostnader för varor och tjänster. Inom regionen pågår även ett logistikprojekt i syfte att korta ledtider och för att kundanpassa distributions- och lagerhållningssystem. Samarbetsrådet för hjälpmedel utgör forum för principiellt viktiga frågor och frågor av övergripande karaktär avseende hjälpmedel. Samarbetsrådet är också en länk mellan Område hjälpmedel och avtalskunderna och skall främja en effektiv hjälpmedelsförsörjning till verksamheterna. Representanterna förväntas ha helhetssyn, kunskap och mandat att ta ställning i strategiska och principiellt viktiga frågor för utveckling av hjälpmedelsområdet och en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Samarbetsrådet fungerar väl utifrån det uppdrag man har idag, men har inte mandat att ta beslut i frågor kring 5

6 hjälpmedelsförsörjning. För upphandling och uppföljning av produktsortiment finns produktområdesspecifika sortimentsgrupper. Till varje hjälpmedelscentral finns knutet ett kundråd. Vissa frågor av politisk dignitet måste återkopplas till respektive kommun och regionförvaltning för beslut. Här kan samrådsorganet mellan VästKom och regionen initiera frågor och vara rådgivande till kommuner och region. Regelverket ägs av kommunerna och regionen som sjukvårdshuvudmän, inte av Område hjälpmedel. Det finns idag en tydliggjord process för uppdateringar av Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel. Förändringar i riktlinjer och produktanvisningar kräver beslut i både regionen och kommunen. Förslag till förändringar och beslut bereds i samarbetsrådet för utveckling av hjälpmedelsområdet. Det förutsätts att likalydande beslut fattas i regionen och kommunerna. Lokala anvisningar kan förekomma. I regionen fattas besluten enligt följande: Riktlinjerna fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet Produktanvisningarna fastställs av hälso- och sjukvårdsdirektören efter rekommendation från samarbetsrådet I kommunerna gäller följande: Riktlinjerna fastställs av socialnämnd/motsvarande efter rekommendation från VästKom Produktanvisningarna fastställs av utsedd ansvarig i respektive kommun efter rekommendation från samarbetsrådet Bakgrund Tidigare utredningar Under de senaste åren har tre större utredningar genomförts i Västra Götaland avseende hjälpmedelsverksamheten. 1. Mikael Forslund och Jan-Erik Spek; Översyn av hjälpmedelsverksamheten, dnr HSS 307/ Vilhelm Rundquist och P-O Magnusson; Hjälpmedelsverksamheten i Västra Götalandsregionen, Ernst & Young AB; Översyn av gällande hjälpmedelsförsörjningsavtal mellan Västkom och Västra Götalandsregionen, 2005 Utredningarna visar att hjälpmedelsverksamheten i regionen är ett komplicerat område med många svårtolkade relationer och brister. Det finns svårigheter i att få en samlad bild över hjälpmedelsförskrivningar i Västra Götaland till följd av oklara ansvarsgränser och brist på enhetlig redovisning av kostnader för hjälpmedel. Utredningarna påtalar vikten 6

7 av att formalisera och klara ut ansvarsgränserna för hälso- och sjukvårdsansvar kopplat till hjälpmedelsansvar samt att skapa en enhetlig redovisning och styrning avseende hjälpmedelskostnader i regionen/kommunerna. Kommunerna uttrycker i översynen av hjälpmedelsavtalet att insynen och inflytandet över hjälpmedelsverksamheten är ett utvecklingsområde samt att hjälpmedelscentralerna behöver bli mera kundorienterade och kostnadseffektiva. Företrädare från kommunerna och regionens förskrivarorganisationer uttrycker i ovan nämnda utredningar kritiska synpunkter om hjälpmedelsförsörjningen i Område hjälpmedels regi. Synpunkterna har under denna utredningens gång preciserats av projektledningsgruppen, via diskussion i deras respektive förankringsområden. Resultatet av undersökningen visar att de kritiska synpunkterna som tidigare redovisats av andra utredare kvarstår till allra största delen. De två utvecklingsområden där Område hjälpmedel anses ha genomfört förbättringar under de två senaste åren är graden av kundorientering samt att rollen som serviceorganisation har förstärkts. En utförlig redovisning av enkätresultatet, se bilaga 2. Område hjälpmedel har under år 2004 respektive 2005 genomfört en kundenkät. Resultatet visar en annan bild, nämligen att 79 % av kunderna är nöjda eller mycket nöjda med helhetsbedömningen av Område hjälpmedels arbete. De förbättringsområden som identifierats i enkäten är tillgänglighet framförallt till konsulenter, IT-stöd, utbud av utbildning, reklamations- och avvikelsehantering, prissättning samt inom områdena kundnytta och kvalitet. Bilderna i tidigare utredningar av Spek respektive Ernst & Young och Område Hjälpmedels egen kundundersökning är motsägelsefulla i sina resultat. En av orsakerna till den disparata bilden kan antas vara att frågorna är ställda i olika nivåer i organisationerna samt att frågorna är ställda utifrån olika perspektiv. I perspektivet utvecklingsområden (se nedan under rubrik Utvecklingsområden avseende hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland ) har projektledningsgruppen gjort en prioritering som har fokus på kundinflytande. Vad har hänt sedan Speks respektive Ernst och Youngs utredningar? Revidering av riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel har tydliggjort följande frågor: o Vid förskrivning/beställning av hjälpmedel skall i första hand ett rekonditionerat hjälpmedel levereras. I andra hand levereras en likvärdig produkt som finns på lager och i tredje hand sker nyinköp. o Avtal om förtroendeförskrivning. o Begreppet arbetstekniska hjälpmedel har försvunnit, vilket inneburit ett tydliggörande av kostnadsansvar för hjälpmedel knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten. Hälso- och sjukvårdsavtalet 7

8 o Ett förtydligande av ansvarsgränserna för hälso- och sjukvårdsansvaret inom Västra Götaland har nyligen beslutats. Hjälpmedelscentralerna o Hjälpmedelscentralerna kan via webbsesam lämna ett bättre statistikunderlag till kunderna än vad som var fallet 2004, bland annat via statistikprogramvaran Crystal Reports o Upphandling av personligt förskrivna hjälpmedel sker i Västra Götaland inom samtliga produktområden, vilket resulterat i sänkta priser på flera produkter jämfört med de tidigare nationella upphandlingsavtalen. Ansvarsgränser för hjälpmedelskostnader o En samlad organisation av rehabiliteringsverksamheten i flera kommuner (exempelvis Ale, Mark-Svenljunga, Partille, Bohuslän) förenklar hjälpmedelshanteringen, även i brukarperspektivet o Tydliggörande av ansvarsgränser för kostnadsansvar för enkla hjälpmedel samt en rutin för överrapportering av hälso- och sjukvårdsansvar i Göteborgs stad har utarbetats under Vad ligger vi långt framme med i Västra Götaland idag? På en rad områden inom hjälpmedelsfrågorna har Västra Götaland visat sig ha kommit långt i förhållande till andra geografiska områden i Sverige. Framgångsfaktorerna har av den aktuella utredningen identifierats: 1. Gemensamma riktlinjer och produktanvisningar i form av Handboken för förskrivning av personlig hjälpmedel 2. Hälso- och sjukvårdsavtal som tydligt reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret 3. Förskrivaransvaret för personliga hjälpmedel följer hälso- och sjukvårdsansvaret oavsett var hjälpmedlet fysiskt provas ut 4. Möjlighet till förtroendeförskrivning 5. Hjälpmedlen följer brukaren i vårdkedjan vid byte av huvudman Dessa framgångsfaktorer har legat till grund för utredningen och bedöms vara viktiga att bibehålla i framtiden, oavsett vilken organisationsform för hjälpmedelsförsörjning som råder i Västra Götaland. Utvecklingsområden avseende hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland Projektledningsgruppen har under utredningens gång inventerat de viktigaste utvecklingsområdena avseende hjälpmedelsförsörjning. En inbördes prioritering har gjorts som gav följande resultat: 1. Inflytande Möjligheter att påverka frågor kring hjälpmedelsförsörjningen på samma villkor för respektive kommuner och förvaltningar inom regionen, på flera nivåer från chef till förskrivare. 8

9 2. Gemensamt kvalitetssystem Gemensamma kvalitetsmål, nyckeltal samt gemensamma riktlinjer för ekonomisk uppföljning. Kvalitetsdefinitioner gällande produkter, tjänster, leveranser och teknisk drift. Kvalitetsuppföljning avseende exempelvis uppföljning av ett hjälpmedel efter tillverkares information om livslängd. Återkoppling till förskrivarorganisationerna på utfallet av kvalitetssystemet. 3. Vårdkedja Hjälpmedel ska följa brukaren i vårdkedjan, d.v.s. vid övergångar mellan sjukhus/habilitering, primärvård och kommun 4. Samordning Regionen och alla 49 kommunerna bör organisera hjälpmedelsförsörjning i samverkan. Parallella organisationer bör undvikas så långt det är möjligt. Minska kostnader för parallella organisationer t.ex. administrationskostnader kring byte av baskod i SESAM. 5. Gemensamt forum Ett gemensamt beslutande forum för diskussioner kring exempelvis: Gråzonsärenden avseende hälso- och sjukvårdsansvar eller produkter frågor av övergripande strategisk/principiell karaktär omvärldsbevakning utvecklingsfrågor synpunkter som går isär mellan leverantör av hjälpmedelsförsörjning och kund, t.ex. avtalspunkter som inte uppfylls och hur ersättning för det regleras, tolkningar av avtal, ev. revidering/uppföljning av avtal 6. Kostnadseffektivitet Tydliga incitament för kostnadseffektivitet i hjälpmedelsförsörjningens verksamhet gällande både produkter och tjänster. 7. Lokal anpassning Möjligheter till att anpassa gränserna för hur man nyttjar den gemensamma hjälpmedelsförsörjningen till lokala förhållanden (kan gälla t.ex. hyra/köp, nyttjande av tjänster, IT-stöd). 8. IT-stöd Samordnat datasystem i Västra Götaland som täcker såväl leverantörs som kunds behov avseende hjälpmedelshantering. 9. Kundfokus God tillgänglighet (avseende geografi, IT och kontaktmöjlighet) och fokus på service till kunderna. 10. Upphandling Samordnad upphandling avseende hjälpmedel och eventuellt även gällande grundutrustning till särskilt boende. 11. Kompetensutveckling Samordnad kompetensutveckling för förskrivare och personal inom hjälpmedelsverksamheten. 12. Rekonditionering Samordnad rekonditionering utifrån det som är ekonomiskt försvarbart Riktlinjer och system som gynnar återanvändning och cirkulation. 9

10 Alternativa organisationsformer De associationsformer som bedöms möjliga för hjälpmedelsförsörjning är följande: Kommunalförbund Gemensam nämnd Aktiebolag Blandad form Utöver dessa kan hjälpmedelsförsörjningen organiseras med grund i ett samverkansavtal. En utförligare redogörelse för de olika organisationsformerna redovisas i bilaga 3. Västra Götalands förutsättningar för olika organisationsformer De negativa synpunkter som tidigare utredningar visat angående befintlig hjälpmedelsorganisation bedöms främst vara av relationskaraktär (tvistefrågor kring avtal). Inom Västra Götaland finns redan idag ett gott samarbete avseende övergripande frågor som regelverk, hälso- och sjukvårdsansvar och ansvarsfördelning avseende hjälpmedel. Västra Götaland innefattar 49 kommuner. Inom regionen finns förskrivare inom länssjukvård, primärvård och handikappförvaltning. Gemensam nämnd och kommunalförbund kräver representation av minst en ordinarie ledamot respektive en ersättare från varje kommun och från regionen. Antalet ledamöter blir minst 100 personer. Nämnden för offentlig upphandling avråder i en skrivelse från att skapa kommunalförbund i de fall där vissa kommuner blir en obetydlig andel av förbundets antal ledamöter. Inflytandet anses bli alltför otillräckligt. En gemensam nämnd kan vara arbetsgivare för verksamheten eller välja att genomföra ett upphandlingsförfarande. Skapandet av gemensam nämnd skulle kunna tolkas som att man försöker undgå upphandling, detta är ännu rättsligt oprövat. Detsamma kan sägas gälla för inflytandet över ett gemensamt aktiebolag respektive ekonomisk förening. Ett gemensamt aktiebolag/ekonomisk förening är inte undantaget krav på upphandling. Risk finns alltså att den egna verksamheten förlorar upphandlingen vilket ekonomiskt drabbar ägarna, såväl regionen som samtliga kommuner. En form för samverkan kring hjälpmedelsförsörjning är samverkansavtal. Genom ett samverkansavtal kan man inte skapa något gemensamt förvaltningsorgan. De köpande kommunernas och regionens inflytande begränsas till avtalet. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig vid samverkansavtal. Det innebär att verksamheten inklusive tjänster och hjälpmedel ska upphandlas. För att kunna säkerställa att hjälpmedlen följer brukaren i vårdkedjan enligt intentionerna i Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, är det en fördel att regionen och de 49 kommunerna tillsammans upphandlar en gemensam utförare av hjälpmedelsförsörjning. Upphandlande enheter är Västra Götalandsregionen respektive de 49 kommunerna var för sig men i samordnad form. 10

11 Regionens juridiska avdelning bedömer att det skulle strida mot den så kallade kommunala kompetensen att regionens förvaltning lägger ett anbud vid en upphandling av kommunernas hjälpmedelsverksamhet. En upphandling medför därmed att det blir en ny utförare av hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland. I förfrågningsunderlaget bör kravställas om verksamhetsövergång enligt 6b LAS respektive eventuellt övertag av produkter. Inflytandet från kommunerna och regionens förskrivarverksamheter regleras i avtalet med utföraren. En partssammansatt ledningsgrupp mellan region/kommuner kan ges mandat att ta beslut avseende tolkningsfrågor/tvister kring avtalet. Samverkansformer i landet för hjälpmedelsverksamheten I landet finns exempel på alla ovan nämnda samverkansformer mellan kommunerna och landstinget för hjälpmedelsverksamheten. Den vanligaste formen är fortfarande samverkansavtal som utgår från att landstinget bedrev hjälpmedelscentralerna i egen regi före ÄDEL-reformen och där kommunerna träffat samverkansavtal med landstingets hjälpmedelscentral om sin del av verksamheten. Gemensam nämnd mellan landstinget och kommunerna finns i Sörmland (år 1999), i Västmanland (år 2000), i Halland (år 2002), i Jämtland (år 2003/2003), i Värmland (2004) samt mellan tio kommuner i östra Skåne (2002). De erfarenheter som man hittills fått av gemensam nämnd har varit positiva. I Gävleborg har man ett kommunalförbund för hjälpmedelsverksamheten (år 2000) liksom i tio kommuner i nordvästra Skåne (2005). 11

12 Sammanfattning efter studiebesök Studiebesök har genomförts i Skåne, Södermanland respektive Halland. Erfarenheterna kan sammanfattas i nedanstående punkter: 1. Brukarna påverkas inte av organisationsformen för hjälpmedelsförsörjning. Det är regelverket och huruvida hjälpmedelsansvaret är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret som styr hur brukarna påverkas. 2. Samtliga områden som besökts har ett tjänstemannaforum för hjälpmedelsfrågor (benämnt beredningsgrupp, samrådsgrupp eller liknande). Samtliga områden har påtalat att det är av avgörande betydelse att deltagarna i denna grupp har beslutsmandat och att kontinuiteten i gruppen är viktig. 3. Den politiska form som verkar fungera bäst är gemensam nämnd. Erfarenheterna från gemensam nämnd sammanfattas: a. God samverkan region/kommuner b. Goda möjligheter till långsiktig planering och styrning c. Ökat inflytande för kommuner och regionsverksamheter över hjälpmedelsförsörjningen d. Likriktning av hjälpmedelsverksamheten i form av riktlinjer samma villkor för hjälpmedelsbrukarna i området e. Möjligheter till överblick över hjälpmedelsekonomin i området. 4. Ekonomisk jämförelse före/efter införandet av ny hjälpmedelsförsörjning är inte möjlig att göra eftersom ekonomisk analys av läget före förändringen inte varit jämförbar med läget efter. Samtliga områden beskriver dock att volymen (antal brukare och förskrivningar) ökar men att kostnaderna inte ökar i lika stor grad. Orsakerna till denna kostnadseffektivisering anges främst vara effektiv upphandling samt större utnyttjande av begagnade hjälpmedel, alternativt nyttjande av så kallat bas-sortiment. 12

13 Hjälpmedelsförsörjningens omfattning Utredningens syfte är att framlägga förslag till hur den framtida hjälpmedelsförsörjningen ska organiseras. För att kunna göra detta behöver vi definiera vad begreppet hjälpmedelsförsörjning innefattar. Efter diskussioner i projektledningsgruppen har utredningen valt nedanstående definition. Logistik av hjälpmedelsprodukter inköp/upphandling, lagerhållning, individmärkning, leveranser/transporter Produktkompetens (kompetens kring produkterna; konsulent, tekniker) Teknisk kompetens (specialanpassning, reparationer) Utbildning av förskrivare i produktkunskap (Förskrivarkompetensen är vårdgivarens ansvar) IT-stöd för hjälpmedelsförskrivning och register över hjälpmedel/brukare. Utbildning i användning av IT-stöd Rekonditionering av begagnade hjälpmedel, förebyggande underhåll Utredningens slutsats är att en framtida organisation av hjälpmedelsförsörjning ska innefatta samtliga ovan beskriva delar. I dagsläget innefattar hjälpmedelsförsörjningen personligt förskrivna hjälpmedel (exklusive syn-, hörsel, ortopedtekniska och vissa hjälpmedel vid medicinsk behandling) samt inkontinensprodukter. I ett helhetsperspektiv finns även hjälpmedelsprodukter inom områdena syn, hörsel, ortopedteknik och hjälpmedel vid medicinsk behandling. Idag handhas hjälpmedelsprodukterna av olika verksamheter i Västra Götalandsregionen. Detta innebär bland annat att brukarna har ett flertal kontaktpunkter avseende hjälpmedel beroende på vilken typ av hjälpmedel man har behov av. Det resulterar också i svårigheter att följa de totala hjälpmedelskostnaderna i Västra Götaland. Ekonomisk utveckling Under den gångna fyraårsperioden ( ) har Område hjälpmedel redovisat en kostnadsförändring i löpande pris motsvarande 2,6 %. I jämförelse med Västra Götalandsregionen (3,8 %) i övrigt är det således en positiv skillnad på 1,2 %. Materialkostnaderna har under samma period ökat med 0,9 %. En bakomliggande faktor torde vara att man successivt lämnat de nationella SUB-avtalen avseende hjälpmedelsprodukter till förmån för upphandling i egen regi. Tendensen låg kostnadsökning är samstämmig med övriga Sverige. Område hjälpmedel har gjort ett positivt ekonomiskt resultat under åren Kommunerna har riktat kritik mot att de inte har fått del av överskottet. 13

14 Utredningens slutsats Juridiska förutsättningar för gemensam hjälpmedelsförsörjning De juridiska förutsättningarna för olika organisationsformer för en gemensam hjälpmedelsförsörjning beskrivs i bilaga 3. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att samtliga beskrivna organisationsformer utom möjligen gemensam nämnd innebär att upphandling skall genomföras. Västra Götaland innefattar 49 kommuner och tre berörda verksamhetsområden med hälso- och sjukvårdsansvar inom regionen; länssjukvård, primärvård och handikappförvaltning. Gemensam nämnd och kommunalförbund kräver representation av minst en ordinarie ledamot respektive en ersättare från varje kommun respektive regionen. Mängden ledamöter blir stor om hela Västra Götaland skulle skapa en gemensam politisk ledning i hjälpmedelsfrågorna. Utredningen avråder från att skapa kommunalförbund där vissa kommuner får en obetydlig andel av förbundets antal ledamöter. Inflytandet anses bli alltför otillräckligt. Detsamma kan sägas gälla för inflytandet över ett gemensamt aktiebolag respektive ekonomisk förening. Ett gemensamt aktiebolag/ekonomisk förening är inte undantaget från krav på upphandling. Risk finns alltså att den egna verksamheten förlorar upphandlingen vilket ekonomiskt drabbar ägarna. En form för samverkan kring hjälpmedelsförsörjning är samverkansavtal. Genom ett samverkansavtal skapas inte något gemensamt förvaltningsorgan. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig vid samverkansavtal. För att kunna säkerställa att hjälpmedlen följer brukaren i vårdkedjan enligt intentionerna i Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, är det en fördel att regionen och de 49 kommunerna tillsammans upphandlar en gemensam utförare av hjälpmedelsförsörjning. Regionens juridiska avdelning bedömer att det skulle strida mot den så kallade kommunala kompetensen att regionens förvaltning lägger ett anbud vid en upphandling av kommunernas hjälpmedelsverksamhet. En upphandling medför därmed att det blir ny utförare av hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland. Inflytandet från kommunerna och regionens förskrivarverksamheter regleras i avtalet med utföraren. En partssammansatt ledningsgrupp mellan region/kommuner kan ges mandat att ta beslut avseende tolkningsfrågor/tvister kring avtalet. Mål och egenskaper för den framtida hjälpmedelsförsörjningen En gemensam hjälpmedelsförsörjning mellan region och kommuner bedöms vara en förutsättning för att hjälpmedelsansvaret ska kunna följa hälso- och sjukvårdsansvaret och att hjälpmedlet ska kunna följa brukaren i vårdkedjan. Utredningen har visat att ökat inflytande över hjälpmedelsförsörjningen är ett prioriterat mål för berörda organisationer. 14

15 En samordnad lösning för hjälpmedelsförsörjning mellan region och kommuner bedöms vara en förutsättning för gemensamma kvalitetsmål gällande produkter, tjänster, leveranser, teknisk drift samt uppföljning av hjälpmedelsförskrivningar. Hjälpmedelsförsörjningen innefattar logistik av hjälpmedelsprodukter, kompetens knutet till hjälpmedelsprodukter, teknisk kompetens, IT-stöd och rekonditionering av begagnade hjälpmedel. De produkter som idag inbegrips är personligt förskrivna hjälpmedel (exklusive syn-, hörsel, ortopedtekniska och vissa hjälpmedel vid medicinsk behandling) samt inkontinensprodukter. I ett helhetsperspektiv finns även hjälpmedelsprodukter inom områdena syn, hörsel, ortopedteknik och hjälpmedel vid medicinsk behandling. Idag handhas försörjningen av hjälpmedelsprodukterna av olika verksamheter i Västra Götalandsregionen. Detta innebär bland annat att brukarna har ett flertal kontaktpunkter avseende hjälpmedel beroende på vilken typ av hjälpmedel man har behov av. Det resulterar också i svårigheter att följa de totala hjälpmedelskostnaderna i Västra Götaland. Utredningen föreslår att strategiska frågor kring samtliga ovan beskrivna hjälpmedelsområden samlas under en gemensam ledningsgrupp, se beskrivning nedan. Förskrivning och försörjning av personliga hjälpmedel inom områdena syn, hörsel, ortopedteknik och vissa hjälpmedel för medicinsk behandling ligger kvar hos befintliga organisationer. Grundläggande förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för att bedriva en effektiv hjälpmedelsförsörjning med god kvalitet De negativa synpunkter som tidigare utredningar visat angående befintlig hjälpmedelsorganisation bedöms främst vara av relationskaraktär (tvistefrågor kring avtal). Tidigare utredningar påtalar att kunderna efterfrågar inflytande och påverkansmöjligheter över hjälpmedelsförsörjningen i en högre grad än den som upplevs erbjudas idag. Under utredningens gång har kommunerna respektive regionens förskrivarorganisationer givits möjlighet att precisera vilka utvecklingsfrågor som är viktigast samt vilka synpunkter som framförts i tidigare utredningar som kvarstår/ökat/minskat eller försvunnit. Resultatet av undersökningen visar att de kritiska synpunkterna som tidigare redovisats av andra utredare kvarstår till allra största delen, se bilaga 2. I de av projektledningsgruppen prioriterade utvecklingsområdena är det kundinflytande i olika nivåer som poängteras. Vikten av kundinflytande har under utredningens gång bekräftats av samtliga förskrivarorganisationer. Inom Västra Götaland finns redan idag ett gott samarbete avseende övergripande frågor som regelverk, hälso- och sjukvårdsansvar och ansvarsfördelning avseende hjälpmedel. Relationsfrågorna kräver enligt juristerna inte en politisk organisation, utan bör kunna lösas i en väl fungerande samverkansgrupp mellan kunder och leverantör. Fördelar och nackdelar med gemensam hjälpmedelsförsörjning Den största fördelen är att hjälpmedlen kan följa brukaren i vårdkedjan och att hjälpmedelsansvaret följer hälso- och sjukvårdsansvaret. En nackdel är att inflytandet för respektive förskrivarorganisation blir begränsat i förhållande till antalet parter i kundrelation till hjälpmedelsverksamheten. En tydlig 15

16 beslutsstruktur i samverkan mellan region och kommuner för strategiska frågor avseende hjälpmedelsförsörjning möjliggör ett inflytande för samtliga förskrivarorganisationer. Ett sätt att stärka inflytandet över hjälpmedelsverksamheten är att skapa ett forum för förskrivarorganisationerna, att som gemensam kund kan driva sina frågor. Former för insyn och inflytande Oavsett organisationsform ser utredningen behov av en tjänstemannastyrning över hjälpmedelsförsörjningen i tre nivåer, samtliga i samverkan mellan region och kommuner: Ledningsnivå ledningsgrupp, med ansvar att leda och samordna frågor kring hjälpmedelsförsörjningen på en strategisk nivå. Gruppen bör ha en balanserad fördelning i representation mellan region och kommuner och bestå av verksamhets-/ förvaltningschefer eller motsvarande beslutsnivå. Referens-/utvecklings-/samarbets-/förskrivar- och samrådsnivå med ansvar för frågor kring utveckling av hjälpmedelsförsörjningen och dess regelverk, motsvarande de ansvarsområden som Samarbetsrådet för hjälpmedel i Västra Götaland har idag. Kundnivå exempelvis kundråd, sortimentsgrupper på brukar/förskrivarnivå. Ansvarar för frågor mellan respektive hjälpmedelscentral och dess kunder, kring den löpande verksamheten. Värdering av organisationsform Under utredningens gång har berörda verksamheter framfört att befintlig hjälpmedelsverksamhet fungerar relativt tillfredsställande, men att det finns en stor utvecklingspotential framförallt avseende kundinflytande. Det ligger i verksamheternas särintresse att bevara det som fungerar väl i Västra Götaland, samtidigt som man vill tillvarata tillfället att vidareutveckla hjälpmedelsverksamheten. Förskrivarorganisationerna vill ha en likvärdig samordnad hjälpmedelsförsörjning för invånarna i Västra Götaland, men vill även ha stora möjligheter till lokal anpassning. Utifrån ovanstående resonemang bedömer utredningen att det finns två alternativa lösningar för framtida organisation för hjälpmedelsförsörjning; samverkansavtal med upphandling respektive gemensam nämnd. Det som skiljer förslagen åt i princip är den politiska nivån. I alternativ 1 enligt nedan handhas hjälpmedelsfrågorna politiskt som en del av hälso- och sjukvårdsfrågorna i respektive region och kommun, medan det i alternativ 2 skapas en separat politisk ledning för hjälpmedelsförsörjningen. Förslag till framtida organisation för hjälpmedelsförsörjning Alternativ 1: Samverkansavtal Utredningen föreslår att ett samverkansavtal mellan kommuner och region upprättas. Samverkansavtalet reglerar och säkerställer att personliga hjälpmedel som en del av hälso- och sjukvårdsansvaret kan följa brukaren i vårdkedjan, vid byte av huvudman för hälso- och sjukvård, oavsett var hjälpmedlet förskrivits. Lagen om offentlig upphandling är tillämplig vid samverkansavtal. Det innebär att verksamheten inklusive tjänster och 16

17 hjälpmedel skall upphandlas. Utredningen föreslår att hjälpmedelsförsörjningen i hela sin omfattning enligt ovanstående definition upphandlas avseende personliga hjälpmedel (exklusive syn-, hörsel, ortopedtekniska och vissa hjälpmedel vid medicinsk behandling samt inkontinensprodukter). Ett avtal om hjälpmedelsförsörjning upprättas mellan kommuner/region och leverantör av hjälpmedelsförsörjningen i sin helhet. I avtalet med upphandlad leverantör regleras bland annat formerna för inflytande. För att förstärka inflytandet över hjälpmedelsförsörjningen såväl för kommunerna som för regionen på ledningsnivå kan samverkansavtalet reglera att en tjänstemannagrupp skapas, här benämnd ledningsgrupp, se ovan under rubrik Former för insyn och inflytande. Denna ledningsgrupp ges uppdraget och mandatet att lösa eventuella tvistefrågor kring avtal om hjälpmedelsförsörjning med upphandlad leverantör. Mandatet innebär att man företräder andra beslutsfattare. Alternativ 2; Gemensam nämnd Som ett alternativ till samverkansavtal enligt ovan föreslår utredningen att en gemensam nämnd för hjälpmedelsförsörjning skapas mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna. Syftet med att skapa en gemensam nämnd är att samverka på den politiska nivån i en för flera organisationer gemensam fråga. Den gemensamma nämnden kan vara arbetsgivare för verksamheten eller välja att genomföra ett upphandlingsförfarande. En av ägarna är värd för nämnden och därmed arbetsgivare för verksamheten. Skapandet av gemensam nämnd skulle kunna tolkas som att man försöker undgå upphandling, detta är ännu rättsligt oprövat. Varje ägare skall i den gemensamma nämnden representeras av minst en ordinarie ledamot respektive ersättare. Representation kan ej ske via befintliga kommunalförbund. Under löpande arbetsår kan ett arbetsutskott upprätthålla och verkställa nämndens beslut. Inflytandet för respektive ägare i Västra Götaland blir förhållandevis litet, då antalet ägare blir stort (50 st.). Befintliga gemensamma nämnder för hjälpmedel i Sverige har som mest 16 ägare. För att bereda frågor till den gemensamma nämnden föreslår utredningen att motsvarande tjänstemannaorganisation som beskrivs under rubriken Former för insyn och inflytande tillskapas. Förslag till process för övergång till vald organisationsmodell Under hösten 2007 sker förankring och beslut i regionen respektive de 49 kommunerna. Först därefter kan förberedelser för en ny organisation starta. Befintliga avtal och överenskommelser med Område hjälpmedel behöver förlängas tills en ny organisation är verkställd. Alternativ 1; Samverkansavtal Samverkansavtal upprättas mellan regionen och kommunerna Ledningsgrupp utses En grupp för arbete med förfrågningsunderlag utses. Förfrågningsunderlag för upphandling av hjälpmedelsförsörjning tas fram 17

18 Upphandlingsprocess Civilrättsliga avtal upprättas mellan leverantör med vinnande anbud och respektive kommun och regionen Alternativ 2; Gemensam nämnd Nämndreglemente upprättas och godkänns av fullmäktige i respektive samverkande kommun och region Överenskommelse om samverkan träffas. Godkänns av fullmäktige i respektive samverkande kommun och region. Avtalet bör bl.a. reglera medlemmarnas ekonomiska åtagande. Avtalet bör dessutom reglera hur många ledamöter och ersättare varje samverkande ägare skall utse Nämnden väljer om upphandling skall genomföras eller om nämnden blir arbetsgivare för hjälpmedelsförsörjningen Om nämnden väljer att bli arbetsgivare för hjälpmedelsförsörjningen genomförs verksamhetsöverlåtelse enligt 6b LAS. Utredningen föreslår att samrådorganet mellan Västra Götalandsregionen och VästKom rekommenderar sina respektive beslutsorgan att förorda alternativ 1 enligt ovan. Samrådsorganet föreslås därutöver utse två (Regionen respektive VästKom) uppdragsgivare för fortsatt processledning. 18

19 Referenser: 1. Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel, 3. Hjälpmedelsinstitutet, Ulla-Britt Blomquist; projekt 2003/0457 Gemensam nämnd inom hjälpmedelsområdet 4. Mikael Forslund och Jan-Erik Speek; Översyn av hjälpmedelsverksamheten, dnr HSS 307/ Vilhelm Rundquist och P-O Magnusson; Hjälpmedelsverksamheten i Västra Götalandsregionen, Ernst & Young AB; Översyn av gällande hjälpmedelsförsörjningsavtal mellan Västkom och Västra Götalandsregionen, Hjälpmedelsinstitutet, Ulla-Britt Blomquist; Utredning om samverkan mellan kommunerna och landstinget i hjälpmedelsfrågor i Värmland. 8. Hjälpmedelsinstitutet, Ulla-Britt Blomquist; Samverkan om hjälpmedelsverksamheten i Kronoberg 9. Hjälpmedelsinstitutet, Ulla-Britt Blomqvist, John Nilsson; Så blev hjälpmedelsverksamheten med gemensam nämnd! En utvärdering av Hjälpmedelsnämnden i Halland efter två år. 19

20 Bilaga 1 Projektgrupp För Västkom För Västra Götalandsregionen Idalena Svensson Jeanette Rehn Calle Blomberg Projektledningsgrupp Kommunalförbund Fyrbodal GR Sjuhärad Skaraborg Christer Fransson Ulf Jonasson Sven-Olof Fredrikson Erika Hägg Maria Stridh Monica Svensson Lotta Jonzén Sven-Ove Andersson Jessica Karlgren Västra Götalandsregionen Avd Funktionshinder och delaktighet Servicenämnden Område Hjälpmedel Länssjukvård Primärvård Handikappförvaltning Anke Samulowitz Erik Hallberg Lennart Strömbergh Anette Stridh Solveig Landström Kerstin von Sydow Bosse Zetterlund

21 Bilaga 2 Synpunkter på befintlig leverantör av hjälpmedelsförsörjning Nedanstående synpunkter har av regionen och kommunerna förts fram i Ernst & Youngs utredningar från 2004 respektive 2005 och i projektledningsgruppens arbete. I samband med redovisning av delrapporten i samrådsorganet mellan VästKom och regionen den 10 maj 2007 fick utredningen tilläggsuppdraget att beskriva var i missnöjet med Område Hjälpmedel består samt att utreda om de upplevda problemen kvarstår eller om förbättringar skett sedan Vid projektledningsmöte 14 maj 2007 beslutades att med utgångspunkt från nedanstående lista undersöka om Område hjälpmedels kunder upplever att problemen förbättrats eller kvarstår. Projektledningsgruppens deltagare har i sina förankringsområden stämt av synpunkterna. Enkäten har besvarats av hjälpmedelskostandsansvariga inom samtliga fyra kommunalförbund samt av länssjukvården, primärvården och handikappförvaltningen i regionen. Den sammantagna svarsfrekvensen är ca 91%. En sammanställning av resultatet redovisas nedan. Synpunkt / problem Område hjälpmedel har svårigheter att leva upp till avtalets samtliga delar Avtalet mellan Område hjälpmedel och kommunerna respektive överenskommelserna inom regionen upplevs vara svårtolkade Område hjälpmedel upplevs ha ett för starkt tolkningsföreträde avseende avtalets innehåll och betydelse Kunderna bör i större omfattning ges möjligheten att köpa tjänster efter eget beslut Prissättningen i avtalet är otydlig Område hjälpmedel har inte förstått att de har en serviceroll och inte är vårdgivare Enkätresultat Majoriteten av de svarande anger att problemet kvarstår. Sju kommuner anger att problemet minskat. Samtliga kommuner utom en och primärvården anger att problemet kvarstår. Länssjukvård och handikappförvaltning anger att de inte upplever överenskommelserna som svårtolkade. Majoriteten av de svarande anger att problemet kvarstår. Tre kommuner anger att problemet minskat. Majoriteten av de svarande anger att problemet kvarstår. Två kommuner anger att problemet minskat. Majoriteten av de svarande anger att problemet kvarstår, framförallt anges fakturaunderlagen vara otydliga. Fyra kommuner anger att problemet minskat. Majoriteten av de svarande anger att problemet minskat. Fem kommuner och två regionverksamheter anger att problemet kvarstår.

22 Område hjälpmedel upplevs i låg grad vara kundorienterade Kunderna har bristande insyn och medbestämmande i hjälpmedelsförsörjningen Kunderna kan ej välja gränsen för hyra eller köp av produkter Hjälpmedelscentralerna upplevs ha bristande kontroll över vilka hjälpmedel de har i lager I de fall utförarna själva lagerhåller produkter tar Område hjälpmedel ändå betalt för kapitaltjänstkostnader för lagervärdet utan att ersätta utförarna för de tjänster de bidrar med Ledtider för leverans är för långa Avvikelser/fel avseende leveranser och teknisk service är för många Majoriteten av kommunerna anger att problemet har minskat. Sju kommuner och regionens verksamheter anger att det kvarstår. Majoriteten anger att problemet kvarstår. Fyra kommuner anger att det minskat. Ett kommunalförbund och primärvården anger att problemet kvarstår. Inga övriga redovisade svar. Majoriteten anger att problemet kvarstår. Åtta kommuner och två regionverksamheter anger att det minskat. Den enda berörda verksamheten, länssjukvården, anger att problemet kvarstår. Majoriteten anger att problemet kvarstår. Sex kommuner anger att problemet minskat. Majoriteten anger att problemet kvarstår. Sex kommuner anger att det minskat. Sammanfattningsvis kan konstateras att de kritiska synpunkterna på Område hjälpmedel som redovisats i rapporterna år kvarstår i hög grad. Kommunerna och regionens verksamheter är huvudsakligen överens om resultatet. Två frågeområden har förbättrats enligt enkätresultatet; Område hjälpmedel upplevs ha blivit mer kundorienterade och de uppges ha fått en tydligare serviceroll (ej vårdgivarroll).

23 Bilaga 3 Utredning om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland från och med 2008 Alternativa organisationsformer för hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland Alternativa organisationsformer utreddes bl a i Hjälpmedelsinstitutets utredning i Kronobergs läns landsting inför omorganisation av hjälpmedelsverksamheten Utredningen utfördes av Ulla-Britt Blomquist på Hjälpmedelsinstitutet. Nedanstående sammanfattande redogörelse baserar sig på Kronobergsutredningen, kompletterat med juridisk sakkompetens från Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Denna utredning har till sin hjälp haft två jurister, Lennart Berglund från Göteborgs stad och Torgny Königson från Västra Götalandsregionen. Juristerna har givit ett juridiskt perspektiv på möjligheter och hinder för olika organisations- och associationsformer för hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland. Samverkansavtal Den svenska kommunallagen saknar särskilda regler om interkommunala avtal som samverkansform. Kompetensfrågor, vad man kan samverka omkring, får bedömas med utgångspunkt från kommunallagen om kommunernas allmänna befogenheter. Det finns även specialförfattningar som förordar samverkansavtal som samarbetsform, t ex räddningstjänstlagen och skollagen. Utrymme för interkommunala avtal är i första hand frivillig verksamhet eller sådan obligatorisk verksamhet där utrymme ges för andra alternativa lösningar än egen regi, exempelvis avtal om gemensamt utnyttjande av reningsverk laboratorium för livsmedelskontroll. Genom ett samverkansavtal kan man inte skapa något gemensamt förvaltningsorgan. Den köpande kommunens inflytande begränsas till avtalet. Ett samverkansavtal kan dock innehålla regler om samråds- och referensgrupper. Det är den kommun som man har avtalet med som fattar beslut om verksamhet/anläggning samt den personal som finns där. Vill man ha ett gemensamt beslutsorgan är gemensam nämnd eller kommunalförbund den samverkansform man kan välja. Om ett samverkansavtal innebär att en kommun/landsting mot ersättning utför tjänster åt en annan kommun/landsting kan en tillämpning av LOU bli nödvändig. Det skulle innebära att verksamheten inkl tjänster och hjälpmedel ska upphandlas. Enligt 2 kap 1 kommunallagen får en kommun eller ett landsting inte ha hand om en angelägenhet som skall handhas enbart av en annan kommun eller ett annat landsting. Det krävs stöd i annan lag för att till exempel regionen skall få utföra hjälpmedelstjänster inom det område som kommunerna själva svarar för. I Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 diskuteras lämpligheten av att utvidga den kommunala kompetensen inom detta område. Utredningen lägger dock inte fram något förslag. I regeringens proposition Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (2002/03:20) föreslås inte heller någon sådan kompetensutvidgande bestämmelse. Det

24 skulle alltså strida mot den s k kommunala kompetensen att regionens förvaltning lägger ett anbud vid en upphandling av kommunernas hjälpmedelsverksamhet. En upphandling kan medföra att det blir ny utförare med diskussioner om övertagande, överlåtande etc av hjälpmedel som finns hos brukarna. För att kunna säkerställa att hjälpmedlen följer brukaren i vårdkedjan, är det en fördel att regionen och de 49 kommunerna tillsammans upphandlar en gemensam utförare av hjälpmedelsförsörjning. Upphandlande enheter är Västra Götalandsregionen respektive de 49 kommunerna var för sig. Ett civilrättsligt avtal upprättas mellan det företag som vinner upphandlingen och regionen samt de 49 kommunerna var för sig. I förfrågningsunderlaget skall kravställas om verksamhetsövergång enligt 6b LAS respektive eventuellt övertag av produkter. Inflytandet från kommunerna och regionens förskrivarverksamheter regleras i avtalet med utföraren. En partssammansatt ledningsgrupp mellan region/kommuner kan ges mandat att ta beslut avseende tolkningsfrågor/tvister kring avtal. Kommunalförbund Kommunalförbund är en form för samverkan som kommuner och landsting kan använda för praktiskt taget vilken kommunal angelägenhet som helst. Kommunalförbundet är en juridisk person som har egen rättskapacitet och är fristående i förhållande till medlemskommunerna. Kommunalförbundet övertar vissa uppgifter från sina medlemmar och blir huvudman för verksamheten med egen budget. Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits av förbundsmedlemmarna eller vid en senare tidpunkt som anges i förbundsordningen. När verksamheten övergår till förbundet är det lämpligt att förbundet blir arbetsgivare för den berörda personalen. Alla hjälpmedel, inventarier etc. bör vidare övertas av förbundet. Förbundet har ingen beskattningsrätt, men har rätt att debitera medlemmarna för sina kostnader. Medlemmarna har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga att täcka brister när förbundet saknar tillgångar för att betala sina skulder. Kommunalförbundet har ungefär samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun eller ett landsting med fullmäktige och styrelse eller på ett enklare sätt med en direktion. Denna form innebär att direktionen är både beslutande organ och styrelse. Varje medlem skall vara representerad i den beslutande församlingen med en ledamot och en ersättare. Endast den som är ledamot eller ersättare i respektive medlems kommunfullmäktige kan sitta med i den beslutande församlingen. Vid förfall för en ledamot skall denne ersättas av en förtroendevald från samma kommun eller landsting. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig bl.a. i de fall då en kommun eller ett landsting köper varor eller tjänster från en annan juridisk person, t.ex. från en annan kommun eller ett landsting. LOU gäller dock inte i förhållandet mellan medlemmarna och kommunalförbundet när kommunalförbundet utövar sina uppgifter enligt förbundsordningen (t.ex. samordnar inköp av hjälpmedel åt sina medlemmar). Kommunalförbundet anses i övrigt vara en upphandlande enhet, enligt LOU, och skall därmed tillämpa lagen på samma sätt som kommuner och landsting (inkl de flesta kommun- och landstingsägda bolag) vid köp av t.ex. varor och tjänster.