ASSIST, Satellitstyrd vinterväghållning

Transkript

1

2 ASSIST, Satellitstyrd vinterväghållning Andreas Bäckström, Verksamhetsutveckling 2 Andreas Bäckström

3 Förändrade förutsättningar Varför är Entreprenörerna intresserade av DSS, Decision Support System (Beslutsstöd) och förarstöd? Erfarenhet i operativ vinterväghållning tenderar vara bristvara pga av den allt rörligare arbetsmarknaden med korta kontraktsperioder och nyligen stora pensionsavgångar. Därför är det väsentligt att beslutsstöd utvecklas för beredskapshavaren för att bibehålla och kunna öka produktivitet. Även viktigt för att kunna attrahera dom bästa och utbilda nästa generations beredskapshavare. Även rörligheten bland vinteråkare har ökat då vinterväghållning inte längre anses vara ett attraktivt uppdrag pga snöfattiga vintrar, korta kontraktstider och pressade priser. Därför kan det vara svårt att hitta erfarna, engagerade chaufförer med lokalkännedom om halkbenägna partier som ytterligare kan justera saltgiva efter lokala behov. DAGS ATT AGERA, I GBG STARTADE OCH DELTOG SVEVIA I FLERA UTVECKLINGSPROJEKT! 3 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

4 RSI väglag presenteras i driftområdesvy för Driftområde Göteborg Utfall (24 tim) Prognos (12 tim) 4 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

5 MeteoGroups RoadMaster med 24 tim ruttprognos i tabell och karta: DO Göteborg 5 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

6 6 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

11 Utdrag slutrapport DSS vintern 14/15 Do Gbg: Följande punkter utgör en kortfattad beskrivning av de effekter som framkommit vid användningen av sträckprognoser som beslutsunderlag för vintervägsåtgärder: + Minskad förbrukning av salt och drivmedel + Minskad tid för att kontrollera befintliga vägar + Ökad trygghet för beredskapshavaren i sitt beslut. + Möjlighet för Entreprenör att använda DSS som både långsiktig planeringsverktyg och kortsiktigt beslutsunderlag. Uppföljningsmöjligheter i DSS tillåter ständiga förbättringar och effektiviseringar av vinterverksamhet, arbetsmiljö och ekonomi. + Möjlighet för Trafikverket att använda DSS för som uppföljningsverktyg för säkerställandet av leveranser enligt 3R (Rätt åtgärd på rätt plats och vid rätt tillfälle). 11 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

12 Kostnader vinterväghållning Trafikverket ca 2 miljarder, statliga vägnätet Vinterutrustning 25% Vägsaltning 30% Snöröjning 45% Vägsaltning Snöröjning Vinterutrustning 12 Andreas Bäckström

13 Nya möjligheter De kanske största vinsterna kan emellertid göras i planeringsskedet vid Rutt-optimering DSS kan leverera statistik över åtgärdsbehov per väg. Då kan man Rutt-optimera även efter klimatförutsättningar och inte enbart på kortaste körtid då det ofta kan vara lönsamt att identifiera och samla problematiska samvarierande vägar. RSI kan även prognostisera och leverera saltgivor till GPS-styrda saltspridare som redan finns på marknaden och till fullo utnyttja dess potential. Dessa sköter redan automatiskt saltbredd utifrån aktuell vägbredd kopplad till GPS-position. Det är redan idag fullt möjligt att skapa funktionalitet även för dynamiska rutter. DSSväglagsprognos kan importeras till Rutt-optimeringsprogram som via 4G sänder skapad rutt till Rutt-visnings GPS i saltbil som ger föraren körinstruktioner. 13 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

14 . European Space Agency (ESA) har även uppmärksammat denna funktionalitet som DSS-erbjuder och ASSIST-projektet syftar till att analysera och definiera nya hållbara tillämpningar och tjänster inom området Satellitstyrd vinterväghållning. ASSIST planeras liksom för RSI för kommande vinter för att underlätta integration har testområde beslutat flyttas från Västerås till Göteborg där RSIprojektorganisation i huvudsak finns samt mer omfattande klimatkartering utförts och framför allt finns här en etablerad fordonsflotta (Volvobilar) som kan erbjuda FCD. Besparingspotential i Sverige (enl RSI) : Mkr. Och är det inte dags att Sverige är först igen med innovation vi löser detta in house om vi bestämmer oss! 14 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

15 Förarstöd, ruttvisning Förarstöd med ruttvisning ger arbetsledning möjlighet att arbeta betydligt mer detaljerat samt dynamiskt, vilket ger möjlighet för signifikanta effektivitetsökningar. Import av data från väderlösningarna ger förutsättningar att automatisera genom att vidareutveckla systemlösningar med ihopkopplade dataflöden. 15 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

16 VAD ÄR ASSIST? Ett projekt som syftar till att utvärdera flera rymdresurser från både tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Det syftar till att utifrån de mest effektiva lösningar identifiera användarbehov och krav för vinterväghållning med en användardriven strategi fick Trafikverket förfrågan av European Space Agency (ESA) att delta i förstudie som syftade till att utreda vilka nyttoeffekter användning av Global Navigation Satellite System (GNSS) skulle kunna få för den Svenska vinterväghållningen. För att nå ökad precision och säkerhet kombinerar GNSS flera positioneringssystem (däribland GPS, GLONASS och Gallileo).

17 ASSIST KONSORTIUM OCH PARTNERS Finansierat av ESA finansierar ASSIST inom ARTES 20 Integrated Application Promotion (IAP) Projekt partners Användare ISTITUTO SUPERIORE MARIO BOELLA GILETTA S.p.A. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) GEOVILLE ALPHA CONSULT The Norwegian Public Roads Administration (NPRA) Förstudien vanns av ett huvudsakligen italienskt konsortium bestående av företag från rymd-, telekommunikations-, vädertjänst- och vinterväghållningsutrustningsleverantörer.

18

19

20 ASSIST OPERATIVA SCENARIER Snöplogning Halkbekämpning Flygplatsunderhål l Öppning av fjällövergångar Genom att utnyttja förbättrad satellitteknik och automatiserade saltspridare samt även plogar som automatiskt justerar plogbredd utifrån vägbredd inkl p- och bussfickor etc kan saltförbrukning och körtimmar minskas samt plogresultat förbättras. Detta skapar både ekonomiska och miljömässiga besparingar jämfört med tidigare teknik. Så kallade plogskador, dvs skador på vägutrustning (ofta på kantsten, refuger, kantstolpar och gångbanor) samt överplogning (där t.ex. el- och teleskåp plogas sönder eller bilar ovetandes kör i diket) kan i större utsträckning undvikas. Dessa skador innebär årligen kostnader som uppskattas till Mkr i Sverige, dvs storleksordningen 0,5-1% av total årlig vinterkostnad. Vinterkonvojer

27 ASSIST SERVICES Service Nivå på service Kontroll av snöplogar 0 Information till förare Kontroll av salt- och sandspridning 1 Automatisk styrning av snöplogar (föraren bekräftar) 0 Fullt automatiserat, mängder och bredder 1 Fullt automatiserat med väg- och trafikdata 1a Fullt automatiserat med utökat vägoch trafikdata STÖD TILL BESLUTSFATTAR E STÖD TILL FÖRARE

28 RYMDUTBUD OCH TJÄNSTER FORDONS- UTRUSTNING ASSIST ARKITEKTUR GNSS OCH IMU integration Positionsförbättring med utökad EDAS stöd Kompatibilitet med CEN standards Dataöverföring från WSM till fordon för förutbestämda och realtidsbestämda rutter Telemetri och uppdragshandhavande Korrigering med RTCM protokoll Satellit Navigation Lokala stödsystem för satellitpositionering (DGPS, SWEPOS) Övergripande system (EGNOS/EDAS) Winter Services Middleware (WSM) ANVÄNDAR- GRÄNSSNITT Vägunderhållssystem och regelverk (t ex Vinter 2003) Jordobsevationer Väderprognoser VViS Digital information (t ex vägbredder, busshållplatser) Trafikinformation (t ex Läget i trafiken) Vägdatabas NVDB Geografisk information (t ex satellitbilder) TREDJEPARTSYS TEM

29 Kedjan kan innefatta allt från beslut (sker i vägvädertjänst), utkallning av väghållningsfordon, automatisk saltdosering* utgående ifrån vägväderprognos till återrapportering av åtgärdsdata som blir indata till kommande prognos. På det sättet integreras befintlig teknik samt datakommunikation och robusta system skapas. Behov av administration mellan separata system för entreprenör och väghållare försvinner dessutom vid integrerade systemlösningar. 29 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

30 Förväntat resultat Effektivisering förväntas på områdena. o + Ekonomi - Högre produktivitet pga minskat antal maskintimmar, saltförbrukning och inlärningstid av plog- och saltningsmanövrering. Även potentiellt färre plogskador på vägutrustning samt behov av kant- samt hinderutmärkning med snöstör. o + Miljö - minskat avgasutsläpp och saltanvändande. Även reducerad risk för dubbelsaltning av vägavsnitt där enhet överlappar etc. o + Framkomlighet högre kvalité leder till ökad framkomlighet o + Trafiksäkerhet - fokus kan läggas på körning samt omgivande trafik istället för manövrering av utrustning. o + Arbetsmiljö - mindre att hålla reda på vid högre automatiseringsgrad leder till minskad stress vid höga utförandekrav o + Kvalitet Automatisering ger möjlighet till optimalt handhavande av plogar och saltspridare - Mer teknik och högre grad av automatisering kan ge ökad risk för haverier. 30 Signatur ÅÅÅÅ-MM-DD

31 Tack för uppmärksamheten Frågor?

32 Begreppsförklaring VVIS (VägVäderinformationssystem) Idag finns ca 850 olika VVIS-stationer runt om i landet. VVIS visar vägytans temperatur, lufttemperatur, luftfuktighet, nederbördens typ och mängd samt vindens hastighet och riktning. Många av stationerna är också utrustade med väglagskamera. Väderinformation Väderprognoser, Satellitdata & Radarbilder GIS-system (Geografiskt informationssystem) Insamling, lagring, analys och presentation av geografiska data. Klimatmodell Klimatmodellen bygger på vägvädermodell som beräknar yttertemperaturer och väglag för vägsträckor utifrån VViS- data och meteorologiska prognoser i gridceller. Klimattolk Tolken är den centrala delen i DSS, tar in och väger samman all tillgänglig information för att kunna räkna fram en nulägesstatus och presenteras i valt gränssnitt (GUI). FCD Floating Car Data Floating Car Data är realtidsdata från bilar. I RSI- projektet kommer två olika typer av data att användas; dels realtidsdata från fordonen som hjälper till att beskriva rådande väder och väglag och dels RFE- data som är ett mått på aktuell friktion som bilen uppmäter. GUI (Graphic User Interface) Grafiskt gränssnitt som ger användaren ett lättläst verktyg för att bedöma aktuellt- och kommande väderläge. 32 Andreas Bäckström