Samverkansövning 2007 (SAMÖ 2007) Utvärdering

Transkript

1 Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 1 (7) YTTRANDE LS Yttrandet har utarbetats av Ulla Hedström i samråd med Håkan Lindberg och Hendry Andersson Samverkansövning 2007 (SAMÖ 2007) Utvärdering Regionala Enheten för Kris- och katastrofberedskap (REK) tillsammans med Säkerhet lämnar här sitt yttrande över de resultat som framkommit i utvärderingarna av Samverkansövning 2007 (SAMÖ 2007) den april Allmänt Bakgrund Enligt Krisberedskapsmyndighetens (KBM) instruktion skall myndigheten sprida kunskap om och stärka samhällets krishanteringsförmåga genom att särskilt initiera, planera och genomföra utbildningar och övningar. KBM beslutade hösten 2005 att, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, planera och genomföra en samverkansövning under 2007 i Stockholmsregionen, SAMÖ Syfte och övergripande mål för SAMÖ 2007 Syfte Övningen hade som övergripande syfte att öka kompetensen/färdigheten gällande samhällets krishanteringsförmåga bedöma samhällets samlade krishanteringsförmåga Övningen hade också till syfte att ge deltagande möjlighet att bedöma, pröva och utveckla sin egen organisations krishanteringsförmåga. Övergripande mål Övningens övergripande mål var att de övade skulle få en ökad förmåga särskilt avseende 1. gemensam lägesuppfattning 2. samordnad kommunikation med media och allmänhet 3. alarmering nationellt och internationellt 4. begäran och förberedelser för mottagande av internationellt stöd. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr:

2 2 (7) Inom ramen för de övergripande målen kunde deltagande aktörer själva formulera sina mål för övningen (se mål för SLL nedan). Under övningen testades det webbaserade informationssystemet WIS. Deltagande aktörer På nationell nivå Riksdagen, Regeringskansliet På central nivå Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsverket, Banverket m.fl. På regional nivå Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län m.fl. På lokal nivå Sigtuna kommun, Södertälje kommun, Stockholms stad, Stockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, Södra Roslagens brandförsvarsförbund. SAMÖ 2007 i SLL Övningsplanering och genomförande REK har haft planeringsansvaret för sjukvårdens deltagande. Övningsplaneringen har skett i projektform och i samverkan med SLL Kommunikation, SME, SL och Säkerhet. En extern konsult har anlitats med ansvar för delar av planeringsprocessen. Planeringsarbetet pågick under ca ett år. Övningen genomfördes den april 2007 med början i ett underrättelsespel några veckor innan övningsstart, där hotbilden mot Sverige successivt förstärktes. Den 25 april inträffade tre större händelser, den 26 april två större händelser, i Stockholms län. Två av dessa genomfördes som fältövning, de tre övriga simulerades (se nedan). Ett stort s.k. motspel organiserades till simuleringsövningarna, där verksamheter som inte övades men som var viktiga för övningens genomförande, t.ex. akutsjukhusen, fanns representerade och agerade genom att göra inspel till de övade. Motspelet var organiserat på Räddningsverkets skola i Rosersberg.

3 3 (7) De händelser som inträffade var: 25 april Sprängning av tunnelbanetåg på Södermalm (fältövning) Lastbil exploderar vid Tegelbacken (simulering) Kabelbrand i trafikledartornet samt smittspridning på Arlanda (simulering) 26 april Bomb med radioaktivt ämne exploderar på Rosersbergs station (fältövning) Sprängning av E4/E20bron över Södertälje kanal (simulering) Övade i SLL På regional nivå: Regional katastrofmedicinsk ledning, krisledningsnämnden, krisledningsnämndens tjänstemannastab, smittskyddsenhetens krisledningsorganisation, Storstockholms lokaltrafiks krisledning På lokal nivå: Särskild sjukvårdsledning i skadeområde Sjukvårdsgrupper Ca 150 personer från SLL deltog i övningen. Övningsmål Övningsmålen för övade funktioners färdighet formulerades med utgångspunkt från inriktningar i Krishanteringsplan för SLL, Regional katastrofmedicinsk plan för SLL samt Kriskommunikationsplan för SLL. Ledord i övningen och utvärderingen har varit Ledning Samverkan Kriskommunikation Gemensam lägesbild/lägesuppfattning Rapportering Motspelsorganisation I motspelet på Räddningsverkets skola i Rosersberg fanns samtliga akutsjukhus i SLL, LSF Kommunikation, SLSO, särskild sjukvårdsledning i skadeområde samt PKL-funktionen representerade. Utvärderare Övningen som helhet Crissmart/Krisberedskapsmyndigheten.

4 4 (7) RKML Annika Hedelin, beredskapschef, Västra Götalandsregionen Lars Anderman, räddningschef Ale/Kungälv. Krisledningsnämndens tjänstemannastab Gib Åhlén, Västra Götalandsregionen Södermalmshändelsen DEMC, Södersjukhuset, Röda Korsets högskola Rosersbergshändelsen DEMC, Södersjukhuset, Röda Korsets högskola Motspelet Röda korsets högskola KBMs övergripande utvärdering I KBMs övergripande utvärdering av SAMÖ 2007 redovisas slutsatser, lärdomar och utvecklingsbehov utifrån analyser av underrättelsefasen och de fyra övergripande huvudmålsättningarna Alarmering nationellt och internationellt Samverkan för en gemensam lägesuppfattning Samordnad kommunikation med media och allmänhet Begäran och förberedelse för mottagande av internationellt stöd (övades inte i SLL). Underrättelsefasen Här konstateras att det finns behov av att utveckla samverkansformer för att skapa en gemensam lägesuppfattning om rådande hotbild. Behovet är särskilt stort när det gäller hotbilder som griper över flera sektorer, till exempel CBRN-hot. Alarmering Hälso- och sjukvårdssektorn har ett väl fungerande system för alarmering. Funktionen med jourhavande tjänsteman/tib är värdefull och utveckling av funktionen bör fortsatta. Samverkan för gemensam lägesuppfattning Hälso- och sjukvården lyfts fram som ett positivt exempel på en funktion som har förmåga att skapa en gemensam lägesuppfattning inom sin egen sektor. Samverkan mellan SLL och Socialstyrelsen fungerade väl under SAMÖ Däremot finns ett behov av att förstärka sektorövergripande nätverk i syfte att skapa sektorövergripande gemensamma lägesuppfattningar. En utveckling av informationssystemet WIS kan vara ett sätt att förbättra aktörers förmåga att skapa en gemensam lägesuppfattning.

5 5 (7) Samordnad kommunikation med media och allmänhet Det är viktigt att klargöra hur ansvaret för informationsspridning ska fördelas. Under SAMÖ 2007 var ansvarsfördelningen mellan geografiskt områdesansvariga och sektorsansvariga aktörer otydlig. De gemensamma presskonferenser som anordnades i Stockholms stadshus upplevdes som mycket positiva. SAMÖ sammanställning av utvärderingsresultatet Regional ledning Utvärderingen visar att Stockholms läns landstings grundstruktur för och förmåga till krisledning är god. De planer som finns för krishantering ger ett bra stöd i krishanteringsarbetet. Organisationen av RKML, krisledningsnämnden och krisledningsnämndens tjänstemannastab fungerade bra. Funktionen jourhavande tjänsteman som larmmottagare och första linjens beslutsfattare, visade sig vara ett effektivt sätt att få organisationen på fötter snabbt. Rapporteringen till framför allt Socialstyrelsen fungerade utmärkt. Presskonferenserna var ett effektivt sätt att sprida landstingets information. Utvärderingen liksom erfarenheter från övningen visar dock att SLL: s krishantering kan utvecklas ytterligare. Rollerna behöver tydliggöras mellan RKML och krisledningsnämndens tjänstemannastab, t.ex. när det gäller informationshantering - var ligger ansvaret och vad ansvarar respektive staber för och hur ska information överföras mellan dessa? Former och rutiner för hur samverkan inom och mellan staberna ska ske, behöver ses över. Utbildning av stabernas medlemmar i ledning och stabsmetodik bör genomföras. Rutiner för kommunikation/information inom staben bör tas fram liksom att stabsverktygen bör nyttjas bättre. Rutiner och mallar för rapportering behöver utarbetas. De personer som ska ingå i staberna behöver utbildas och övas regelbundet. En veckas uthållighet är en viktig del i krishanteringen och en planering för detta behöver genomföras. Samverkan med Smittskyddsenheten fungerade bra. Organisationen med samverkansperson i andra myndigheters staber liksom i RKML var värdefull. Rutiner och instruktioner för detta behöver dock utarbetas, liksom rutiner och former för samverkan mellan RKML och andra verksamheter inom landstinget, t. ex SLSO, SL m.fl. När det gäller expertstöd, t.ex. inom RN-området, finns en risk att detta kan bli en bristvara pga. stor efterfrågan vid allvarlig händelse, Samordningen av kriskommunikationen med samverkande myndigheter behöver effektiviseras. Förmågan att sammanfatta en lägesbild och förmedla denna lägesbild till berörda, internt och externt, behöver förbättras. Man bör se över hur e-post, telefon, fax och det webbaserade informationssystemet WIS ska användas. Under SAMÖ 2007 prövades WIS för första gången. En intensiv utbildningsinsats gjordes innan övningen.

6 6 (7) Brist på vana och rutin att använda WIS gjorde att systemet inte kunde utnyttjas till fullo men erfarenheten från SAMÖ 2007 visar att WIS i en framtid kan vara ett bra sätt att delge information till den egna organisationen och till samverkande myndigheter liksom att det är ett bra verktyg för att föra dagbok. Psykologisk/psykiatrisk katastrofledning - PKL Övningen visade tydligt på de mycket omfattande behov av psykologiska och sociala stödinsatser som skulle behövas vid en stor terrorattack på Stockholm, även om det inte var helt lätt att få en klar bild av det verkliga läget under pågående övning. Konsekvenserna av ett så omfattande scenario ställer stora krav på kommunikation och samverkan mellan olika aktörer för att inte förvärra situationen. Här finns fortfarande ett stort samarbets- och utvecklingsområde ur psykologiskt perspektiv både då det gäller information till allmänheten och samverkan mellan olika aktörer kring stödinsatser. Inte minst behövs ett fortsatt arbete på att få till stånd en tydligare samverkansmodell länsstyrelse -kommun landsting. Terrorism väcker stark oro och vid en spridd attack som gestaltades i denna övning skulle sannolikt också infrastrukturen ha påverkats i väsentlig grad med därav följande behov av klar, tydlig och samstämmig information till allmänheten om vad som hänt och vad man skall göra i situationen (exempelvis inte lämna sina hem/arbetsplatser mm). Att skaffa sig en bild av hur dessa frågor löstes på ett övergripande sätt under pågående övning var mycket svårt för PKL-samordnarna inom RKML, möjligen beroende på speltekniska problem men förmodligen inte bara. Under båda övningsdagarna fanns två samordnare av krisstödsverksamheten (PKL-verksamheten) på plats i RKML. Den bemanningen var nödvändig för att klara arbetsuppgifterna. Samarbetet med övriga i staben fungerade väl. Det blev tydligt att man numera förväntar sig att PKL-organisationen på ett självständigt sätt organiserar och löser det som har med psykologiskt stöd att göra. Kontakten med PKLgrupperna fungerade bra (med undantag för speltekniska problem). WIS, som var tänkt att underlätta arbetet i RKML och bidra till en gemensam lägesbild blev för PKL-delen dock i stället ett störningsmoment då ingen av krisstödssamordnarna i RKML fått utbildning på WIS före övningen, något som behöver åtgärdas om WIS skall användas som verktyg i fortsättningen. LSF/REK har givit CeFAM Kris- och katastrofpsykologi uppdraget att kartlägga den nuvarande organisationen för psykosocialt omhändertagande i SLL vid allvarliga händelser och lämna förslag till utveckling av verksamheten. Projektets resultat kommer att redovisas under 2008.

7 7 (7) Prehospital sjukvårdsledning När det gäller den prehospitala sjukvårdsledningen visar utvärderingen att ledningsorganisationen fungerade bra, men behöver övas ytterligare. Rutiner för rapportering bör utvecklas liksom rutiner för hur ledningen ska organiseras när det finns flera skadeplatser och uppsamlingsplatser. Betydelsen av fungerande samverkan i ett skadområde kan inte nog understrykas. Sjukvårdsinsatsen i Rosersberg visade att metoder och rutiner för sanering bör tas fram liksom att kommunikation och samband kan förbättras, t.ex. genom att utöka antalet röstförstärkare till de personliga skyddsutrustningarna. Övriga effekter av SLLs deltagande i SAMÖ 2007 Den ettåriga planeringsprocessen har medfört en allmän kompetenshöjning inom SLL när det gäller krishantering. Planeringen har även ökat SLLs kunskap om samverkande myndigheter och aktörer inom krishanteringssystemet. Det viktiga nätverket har utökats och förstärkts. Förslag till åtgärder för att förstärka SLLs krisberedskap Med utgångspunkt från erfarenheter av SAMÖ 2007 föreslås följande åtgärder för att stärka SLLs krisberedskap fortsatt utveckling av metoder och verktyg för gemensam lägesuppfattning utbildning i stabsmetodik för personal i RKML och krisledningsnämndens tjänstemannastab fortsatt utveckling av SLLs organisation för kriskommunikation utveckla och säkerställa landstingets tekniska kommunikation mellan berörda krisledningsstaber utveckla och säkerställa landstinges krisledningsmöjligheter utveckling av organisation och rutiner för insats vid CBRNhändelser med utgångspunkt från ingångsvärden och förslag i rapporten Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen som tagits fram av Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket årliga krisledningsövningar för RKML och krisledningsnämnden med tjänstemannastab SLLs krisledning ska organiseras för minst en veckas uthållighet.