UN-2015/271. Utbildningsnämnden. Egentillsyn Brännkärrsskolan UN- 2015/271. Förslag till beslut. Utbildningsnämnden beslutar

Transkript

1 Ordförandeförslag Diarienummer UN-2015/271 Utbildningsnämnden Egentillsyn Brännkärrsskolan UN- 2015/271 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisade egentillsynsrapport för Brännkärrsskolan samt att Brännkärrsskolan vid nämndens sammanträde i december 2015, skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med de i rapporten upptagna utvecklingsområdena. Björn-Owe Björk ordförande

2 Sida 1 av 3 Britt-Marie Hedlund Datum Diarienummer Verksamhetscontroller UN- 2015/271 Strategiskt ledningsstöd Utbildningsnämnden Egentillsyn Brännkärrsskolan UN- 2015/271 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisade egentillsynsrapport för Brännkärrsskolan samt att Brännkärrsskolan vid nämndens sammanträde i december 2015, skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med de i rapporten upptagna utvecklingsområdena. Sammanfattning Den genomförda egentillsynen visar att skolan utifrån Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), präglas av ett medvetet pedagogiskt arbete. Rektor har utvecklat ett tydligt ledarskap med ett välutvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Kontinuerlig uppföljning sker av elevers resultat och utveckling. Verksamheten präglas av inkludering av och ett fördjupat värdegrundsarbete runt elever i behov av särskilt stöd. Skolan arbetar regelbundet tillsammans med eleverna med värdegrund och likabehandling. Eleverna möjliggörs att delta i demokratiska processer både för sin egen utveckling och för verksamheten. Personal, elever och föräldrar förmedlade de upplevde att arbetsmiljö på skolan var mycket god. Egentillsynen pekar utifrån skollag och Lgr11 även på några utvecklingsområden. Varav följande utgör de mest centrala områdena för skolan att arbeta vidare med; - Behörig personal på fritidshemmets samtliga avdelningar. - Att rektor genomför regelbundna lektionsbesök i klassrummen samt besök på fritidshemsavdelningarna. - Att möjlighet till regelbunden samplanering och utvärdering mellan personal på fritidshem, förskoleklass och skola utifrån eleven och dess hela vistelse i verksamheten skapas Bakgrund I enlighet med Utbildningsnämndens internkontrollplan för läsåret 2014/2015 har en egentillsyn av Brännkärrsskolan genomförts av kommunens verksamhetscontroller. Egentillsynen är den första som genomförs på skolan. Egentillsynen är gjord utifrån Skollagen och Lgr11 och genomfördes med hjälp av dokumentationsgranskning, besök, intervjuer och auskultationer i verksamheten. De områden som särskilt granskats är;

3 Sida 2 av 3 - Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning, lokaler och pedagogiskt material - Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Arbetsmiljö och delaktighet - Pedagogisk verksamhet med tyngdpunkt på: Normer och värden Utveckling och lärande Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan - Elever i behov av särskilt stöd - Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem En rapport utifrån egenkontrollen har sammanställts, där skolans verksamhet har beskrivits och en bedömning gjorts utifrån de områden som granskats. Tillsynen har i sin bedömning lyft fram utvecklingsområden för skolan, vilket framgår av bilagda rapport. Rapporten har återkopplats till verksamheten i form av sakgranskning av intervjumaterialet samt vid ett möte med personal och ledning. Ekonomisk konsekvensanalys Egentillsynen avser endast tillsyn av verksamheten vilket innebär att ingen ekonomisk konsekvensanalys upprättas. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Bilaga; Rapport från egentillsyn Brännkärrsskolan Beslutet ska expedieras till: Akten Verksamhetskontroller Susanne Sundell, rektor Brännkärrsskolan

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Tillsynen genomförs för att främja elevernas utveckling, lärande och trygghet. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? De utvecklingsområden som finns framtagna syftar till att ytterligare bidra till att utveckla verksamheten och att elevernas bästa beaktas. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja X Nej Förklara oavsett svar. Vid egentillsynen genomfördes intervjuer med elever som representerade både grundskolan och fritidshemmen.

5 [Välj datum] Rapport från egentillsyn Brännkärrsskolan grundskola och fritidshem Strategiskt ledningsstöd i Knivsta kommun

6 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 2 Bakgrund... 3 Egentillsynens syfte och fokus... 3 Genomförande och metod... 4 Beskrivning av Brännkärrsskolans grundskola och fritidshem utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer... 5 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 6 Arbetsmiljö och delaktighet... 7 Den pedagogiska verksamheten... 9 Normer och värden... 9 Kunskaper Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Elever i behov av särskilt stöd Betyg och bedömning

7 Sammanfattande bedömning Bedömningen vid egentillsynen av Brännkärrsskolans grundskola och fritidshem är att det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete av rektor och personal. Rektor bedriver och har utvecklat ett tydligt strukturerat systematiskt kvalitetsarbete med regelbunden uppföljning av resultat. Ledning och personal följer och bedriver verksamheten utifrån läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). 1 Vid egentillsynen framkom både styrkor och möjliga förbättringsområden, vilket rapporteras nedan. Styrkor - Tydliga ansvars- och uppdragsbeskrivningar för ledningsgrupp. - Utvecklat en god arbetsmiljö, med personal som upplever delaktighet. - Samarbetet mellan personal med utgångspunkt för elevens bästa. - Ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår ifrån läroplanen. - Systematiskt kvalitetsarbete med utvecklade rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. - Gemensam struktur för hur lektioner ska startas upp och avslutas. - Aktivitetsscheman finns uppsatta i samtliga skol- och fritidshemslokaler. Schemat visar för elever, föräldrar och pedagoger vad eleverna ska arbeta med under kommande vecka. - Systematiskt arbete utifrån elevernas måluppfyllelse och uppföljning av resultat. - Skolans arbete med elevernas deltagande i demokratiska processer. - Regelbunden uppföljning av elevernas arbetsmiljö i all verksamhet. - Det sker ett omfattande värdegrunds- och likabehandlingsarbete med eleverna. - Inkluderande synsätt och arbete med alla elevers behov av stöd. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

8 Utvecklingsområden - Regelbundna lektionsbesök och besök på fritidshemsavdelningarna av rektor. - Behörig personal på fritidshemmet. - Regelbunden planering -och uppföljningstid för fritidshemspersonalen. - Möjlighet till samplanering mellan fritids, förskoleklass och skola utifrån eleven och dess hela vistelse i verksamheten. - Gemensamt elevutvecklingssamtal, skola och fritid. - Tydliggöra pågående genusarbete på skolan och resultat som uppnåtts. - Samordning av information till föräldrarna. - Utveckla presentation om skolan och dess verksamhet samt material på hemsidan. Bakgrund I enlighet med den av utbildningsnämnden, fastställda internkontrollplan för uppföljning, utvärdering och tillsyn av förskolans och skolans verksamhet skall kommunen göra egentillsyn vid Brännkärrsskolan under läsåret 2014/2015. I ett tilläggsuppdrag från nämnden ingår även fritidshemmet vid skolan i egentillsynen. Egentillsynens syfte och fokus Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur skolan och dess fritidshem arbetar i riktning mot de nationella målen samt tillse att gällande nationella styrdokument följs. Tillsynen uppmärksammar följande områden; Grundskolan; Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning och lokaler Styrning, ledning och kvalitetsarbete Arbetsmiljö och delaktighet Den pedagogiska verksamheten; Normer och värden, Kunskaper, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem samt Övergång och samverkan Elever i behov av särskilt stöd Betyg och bedömning Fritidshemmet; Resurser 3

9 Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fritidshemmets lärandemiljö Måluppfyllelse och resultat Genomförande och metod Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontrollers och kommunens strateg för grundskolan. Inför tillsynen tas kontakt med skolans rektor för att informera om och planera för besöket. Tillsynsgruppen skaffar sig information om skolan och dess fritidshem genom att ta del av aktuella styr- och planeringsdokument samt genom att besöka skolan och fritidshem under två dagar. Vid besöket genomförs intervjuer med rektor, arbetslagsledare, förstelärare, personal, elever och föräldrar. Tillsynsgruppen deltar i ordinarie verksamhet genom auskultationer. Under besöket koncentreras uppmärksamheten särskilt på de områden som är kopplade till syftet med egentillsynen. Minnesanteckningar från de intervjuer som genomförts sammanställs och lämnas till berörda grupper för sakgranskning. Därefter skrivs egentillsynsrapporten där det framgår i vilken mån de nationella kraven följs samt en bedömning av verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse i relation till de nationella målen inom de granskade områdena. Resultat från egentillsynen återkopplas till skolan, skolchef, kommunens utbildningschef och redovisas i ubildningsnämnden. Verksamheten ges därefter möjlighet att beskriva för nämnden hur man avser att arbeta med föreslagna utvecklingsområden. Under två dagar, 13 och 19 maj 2015, genomförde en tillsynsgrupp bestående av verksamhetscontrollers Britt-Marie Hedlund och Anna Landerholm samt strateg på utbildningskontoret Ann-Marie Unenge, intervjuer och verksamhetsbesök på Brännkärrsskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vid besöket hölls sju intervjuer vid olika tillfällen. I intervjuerna deltog fem elever som även hade fritidsplats, skolans och fritidshemmens arbetslagsledare ( Ae-ledare) varav den ena även har uppdraget att vara skolans förstelärare, fem personalrepresentanter från skolan, fyra personalrepresentanter från fritidshemmen, skolans rektor och biträdande rektor samt fem föräldrarepresentanter. I övrigt ägnades tiden till auskultationer i verksamheten. Tillsynsgruppen har dessutom tagit del av följande dokumentation från skolan: - Verksamhetsberättelse 2013/ Verksamhetsplan 2014/ Brännkärrsskolans organisation Resultatprofil läsåret Ansvarsfördelning ledning - Brännkärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Brännkärrsskolans trivselregler - Pedagogisk helhetsidé, med ämnescirklar och handlingsplan för matematikundervisning - PÅ SPÅRET, Barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling 4

10 - Barn och elevhälsoplan - Protokoll från skolråd, elevråd, fritidshemsmöten - Exempel på ämnesplaneringar - Utvärderingsunderlag lärarmöten - Underlag för utvecklingssamtal - Exempel på åtgärdsprogram - Underlag för trygghetsvandring - Trygghetsenkät - Exempel på utvecklingsprojekt som skolan deltar i eller har deltagit i - Rastvaktsansvar - Processbeskrivningar - Exempel på information till föräldrar Beskrivning av Brännkärrsskolans grundskola och fritidshem utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer Bakgrundsfakta 2 Brännkärrsskolan startade 2010, till en början i andra tillfälliga lokaler. Den nybyggda skolan som finns i Alsikeområdet, som är beräknad för en kapacitet på 350 elever, var klar för inflyttning i augusti Förskolan Lilla Brännkärr ingår i skolbyggnaden. Skolan är byggd utifrån en tanke att förmedla ett harmoniskt intryck och att det ska kunna bedrivas ett pedagogiskt arbete utifrån en helhet för eleven. Runt skolbyggnaden finns en fin välutrustad skolgård som erbjuder stor variation för elevernas utevistelse och en bra utemiljö för eleverna. Intill skolgården finns ett litet skogsområde. Skolan har ett eget tillagningskök där maten lagas från grunden med en stor del ekologiska råvaror. Presentation av skolan När egentillsynen, som omfattade förskoleklass, grundskola och fritidshem, genomfördes våren 2015 fanns elever från förskoleklass till och med årskurs 4 på skolan. Förskoleklassens 42 elever var uppdelade på två grupper, med 20 och 22 elever i varje grupp. I grundskolan fanns 193 elever fördelade på årskurserna 1-4. Skolans elever var indelade i 9 klasser med elever i varje klass. Högst antal elever med 25 och 26 elever i respektive klass fanns i årskurs 1. På skolan fanns 17 elever med annat modersmål än svenska, fördelat på åtta olika språk. Presentation av fritidshemmet På fritidshemmet fanns det 180 elever uppdelade på fem åldersindelade avdelningar. Åldersindelningen på fritidshemsavdelningarna är genomförd utifrån lokalernas utformning. Lokalerna för fritidshemmen är placerade intill och även integrerade i klassrummen. Ledning Ledningen på skolan består av rektor och biträdande rektor, båda anställda på 100 procent. Förutom rektor och biträdande rektor finns två arbetslagledare, en för fritidshemmen och en för skolans arbetslag. För uppdraget som arbetsledare är det avsatt 4 timmar per vecka för 2 Fakta från Brännkärrsskolans verksamhetsberättelse lå 13/14, verksamhetsplan lå 14/15 samt inlämnad dokumentation 5

11 respektive arbetslagsledare. Enhetens ledningsgrupp består av arbetslagledarna för fritidshemmet, skolan och förskolan, rektor och biträdande rektor. Personalen förmedlade vid egentillsynen att de upplever rektors och ledningsgruppens arbetssätt demokratiskt och att personalen har stor delaktighet. Rektor, biträdande rektor och ae-ledare upplevs tillgängliga av personalen. Personal På skolan finns behöriga klasslärare i varje klass och i samtliga ämnen förutom i slöjd. Behörig slöjdlärare är svårt att rekrytera i den omfattning som behövs på skolan. Skolledningen annonserar regelbundet efter behörig slöjdlärare. Det finns en förstelärare för grundskolan, för det uppdraget är 4 timmar per vecka avsatt från ordinarie lärartjänst. Vid egentillsynen saknades behöriga fritidspedagoger. Det fanns endast en fritidsledare och en personal som nästan är klar med sin lärarutbildning samt barnskötare anställda i fritidshemsverksamheten. Det har under en längre tid varit svårt att rekrytera fritidspedagoger till skolans fritidshem. Skolledningen annonserar regelbundet efter behöriga fritidspedagoger. All personal på skolan har semestertjänster. Det framkom en stor nöjdhet med att alla omfattades av semestertjänster. Resultatet som förmedlades var att semestertjänsterna bidrar till att personalen upplever att de har kontroll över det arbete som ska göras, stora möjligheter till samarbete, det finns tid för att utföra arbete och att stressen minskas. Det genomförs medarbetssamtal och lönesamtal årligen. Vid medarbetarsamtalet sätts utvecklingsmål upp för respektive medarbetare. Kompetensutveckling Personalen på skolan deltar i kompetensutveckling inom uppsatta utvecklingsområden. Deltagande sker även i centrala fortbildningar som anordnas. Fritidshemspersonalen har deltagit i de kommunövergripande utbildningssatsningarna Kvalitet i fritidshemmet och Nya allmänna råd för fritidshemmet. Konferens- planerings- och informationssystem Det sker regelbundna möten och planering varje vecka, både för skolans lärarlag och fritidshemmets personal. Lärarlaget och fritidshemmets personal har inget särskilt forum för gemensam planering utifrån eleven och dess hela vistelse i verksamheten. Skolledingen har liksom utvärderarna identifierat det som ett utvecklingsområde. Personalkonferenser med arbetsplatsmöten (APT) där all personal deltar, genomförs en gång i månaden. Information från ledningen till personalen sker via mejl. All personal har tillgång till Ipads. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Rektor har ett övergripande ansvar för all verksamhet på skolan. Visst ansvar i verksamheten och vissa pedagogiska uppdrag är vidaredelegerat från rektor till biträdande rektor och skolans arbetslagsledare. Tydliga ansvars- och uppdragsbeskrivningar finns upprättade. Rektor genomför regelbundet uppföljningar av det vidaredelegerade ansvaret och uppdragen. Vid Verksamheten ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap 3 och 4 6

12 intervjuerna framgår att ansvar och särskilda uppdrag i skolans ledningsgrupp är väl känt hos personalen. Vid intervjuer och verksamhetsbesök kan konstateras att rektors ledningsdeklaration satt sin prägel på verksamheten och återspeglas i personalens beskrivning och syn på sitt uppdrag. Personal och ledning på skolan och fritidshem arbetar utifrån det för skolan framtagna gemensamma synsättet Hela barnet hela dagen, alla barn är allas barn. Enhetens vision och målsättningar samt hur rektor vill att medarbetarna ska arbeta och agera förmedlas regelbundet till all personal. Förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet utgår ifrån läroplanens övergripande mål och riktlinjer. I skolans verksamhetsplan har särskilt identifierade utvecklingsområden för verksamheten målsatts och handlingsplaner utformats. Resultatet följs upp regelbundet under året. Rektor har utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan med utvecklade rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Skolans verksamhetsplan och rektors ledningsdeklaration har förmedlats av rektor till föräldrarna på gemensamma föräldramötena som genomförs för skolan. Föräldrarna framför vid genomförd intervju att de har stort förtroende för skolledningen och att bemötandet, om föräldrarna framför upplevda problem, är inlyssnande och omtänksamt. Föräldrarna upplever att det råder ett stort positivt fokus på elever och föräldrar i skolan. Rektor och biträdande rektor är väl känd och synlig för elever och föräldrar. Regelbundna lektionsbesök och besök på fritidshemsavdelningarna av rektor sker i dag inte särskilt strukturerat och omfattande. Personalen upplever rektors lektionsbesök i verksamheten värdefulla och önskar att besöken skulle ske än mer regelbundet än vad som sker idag. Rektor är medveten om att klassrumsbesök behöver prioriteras än mer regelbundet. Sammanfattning och bedömning Rektors ledningsdeklaration är väl känd och har satt sin prägel på verksamheten och återspeglas i personalens beskrivning och syn på sitt uppdrag. Tydliga mål och handlingsplaner finns utformade i skolans verksamhetsplan utifrån för förskoleklassens, grundskolans och fritidshemmets särskilt identifierade utvecklingsområden. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan med utvecklade rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Rektor och biträdande rektor är väl synliga och rör sig dagligen i verksamheten. Regelbundenheten i rektors riktade lektionsbesök kan utvecklas ytterligare liksom riktade verksamhetsbesök på fritidshemmen. Arbetsmiljö och delaktighet Föräldrarna upplevde att det varit mycket stök och bök med olika tillfälliga lokallösningar i väntan på att skolan skulle färdigställas. Föräldrarna gav rektor och personal beröm som har hanterat situationen på ett mycket professionellt sätt och sett till att det fungerat smidigt och utan oro för eleverna. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap 3 ) Vid intervjuerna framhöll både elever och föräldrar en stor nöjdhet med skolans lokaler som de upplevde hade byggts genomtänkt och tilltalande. Det som avvek ifrån nöjdheten var 7

13 storlek på idrottshall och slöjdsal som upplevdes feldimensionerade samt utbudet av material i slöjd- och musiksalar. Skolgården upplevdes trygg och säker. Ett rastvaktschema för alla lärarna med angivning om positionering finns beslutad. Eleverna framförde dock en oro gällande det angränsande skogsområdet som låg utanför skolgården. I skogsområdet uppstår vattensamlingar, eleverna upplevde att dessa kunde medföra risk för dem som vistas där att bli blöta och att de kunde skada sig. Det framfördes stor nöjdhet både från elever och föräldrar med skolköket och maten som serveras där. Ordningsregler finns utformade, generella som gäller för hela skolan och fritidshemmet samt för respektive klass. Eleverna har varit delaktiga i framtagande och beslut av ordningsregler. Även om det utformats tydliga regler som eleverna upplevde följdes, framfördes önskemål om att lärare alltid ska finnas tillgängliga vid fotbollsplanen och skogen, då det ibland kan uppstå behov styra upp spelregler och lekar. Ledning och personal har bestämt gemensamma rutiner för hur lektioner ska startas upp och avslutas. Resultat som uppnåtts av den gemensamma hanteringen är upplevd trygghet hos elever och personal samt att det underlättar för andra lärare, fritidspersonal och vikarier när de går in och arbetar i en klass eller på fritidshemmet. Skolan och fritidshemmet har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I planen beskrivs både Brännkärrskolans vision och värdegrund som omfattar trygghet, glädje, ansvar och demokrati. I planen finns beskrivet hur elever, och föräldrar ska agera om en elev känner sig kränkt eller far illa. Där framgår även skolans förväntningar på personalen att förebygga, upptäcka, agera och hur de ska dokumentera, följa upp och åtgärda upplevda kränkningar. Föräldrarna upplever att det finns en grundtrygghet på skolan. Grundtryggheten tror de kommer av att skolan så aktivt arbetar med värdegrund och hur eleverna ska bete sig mot varandra. De upplever att skolledningen tar mobbning och kränkningar på allvar och föräldrarna känner stort förtroende för ledningen och deras agerande. Årligen genomförs elevenkäter som redovisas med sociogram och trygghetsvandringar med eleverna på skolan och fritidshemmet. Vid trygghetsvandringarna får eleverna visa var de upplever sig trygga respektive otrygga i skollokalerna och på gården. Ytterligare en del i att följa upp elevernas arbetsmiljö, är att alla elever i årskurs tre har fått skriva ett brev till rektor, där de beskriver hur de upplever sin skola och vistelse där. Rektor upplevde breven så värdefulla för uppföljning av trivsel och arbetsmiljö, så nu har det bestämts att brevskrivandet till rektor ska genomföras årligen med eleverna i årskurs 3. Sammanfattning och bedömning Skolan arbetar aktivt med elevernas arbetsmiljö. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns utformad. Ett omfattande arbete genomförs gällande likabehandling och värdegrund. Antalet anmälningar gällande kränkningar har ökat. Ökningen kan härledas till ett omfattande arbete för att uppmärksamma och anmäla kränkningar genomförs. Ordningsregler som eleverna varit delaktiga att ta fram och besluta om finns utformade, både generella som gäller för hela skolan och för varje klass. Trygghetsundersökningar och elevenkäter genomförs regelbundet. 8

14 Den pedagogiska verksamheten Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår från läroplanen. Personalen upplever att de arbetar bra tillsammans och att det är hög trivselfaktor på skolan. Arbetsklimatet upplevs prestigelöst, man hjälps åt och ger ett gott stöd till varandra i vardagen. För att gynna elevernas utveckling, har system utvecklats med erfarenhethetsutbyte mellan personalen i form av vad som fungerat bra i undervisningen gällande pedagogiska situationer, pedagogiskt material, idéer och erfarenheter med goda och ej fungerande exempel på undervisning. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling ( Lgr11) Klasslärarna följer eleverna från förskoleklass t o m årskurs 4. Anpassning av den pedagogiska verksamheten sker utifrån elevernas behov och förutsättningar. Eleverna delas ofta upp i smågrupper. I alla klassrum och på fritidshemmen finns aktivitetsscheman uppsatta, där den lokala pedagogiska planeringen (Lpp) visar för elever, föräldrar och pedagoger vad man ska arbeta med. Sammanfattning och bedömning Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår från läroplanen. System har utvecklats för kompetensöverföring mellan personal för att utveckla pedagogisk kompetens som ska gynna elevernas lärande. Det som skulle kunna utvecklas ytterligare är samplanering mellan skola och fritidshem för att få en röd tråd i elevens utveckling och lärande. Normer och värden Skolan har utformat en gemensam vision och värdegrund. Visionen beskriver att alla ska behandlas på samma villkor, känna trygghet i en lugn lärandemiljö och ha förutsättningar att lyckas. Värdegrunden utgår från ledorden, trygghet, glädje, ansvar och demokrati. Visionen och värdegrunden ingår i Brännkärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna arbetar dagligen för att skapa trygghet och studiero för alla elever och pratar med eleverna om vad som är studiero för elever och lärare. En läsårsplanering har utvecklats med en mängd förebyggande värdegrundsarbete. I läsårsplaneringen, som utgår ifrån Brännkärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, framgår vad alla årskurser ska arbeta med gällande normer och värden. Under en vecka i början av terminen arbetas det alltid extra med eleverna på skolan och fritidshemmet om hur man ska vara och bete sig mot varandra. Värdegrundsarbete är schemalagt i skolan varje vecka. På fritidshemmet sker också ett regelbundet värdegrundsarbete. Trygghetsteamet följer upp hur värdegrundsarbetet går. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap 3 ) 9

15 Föräldrarna känner till att det finns en värdegrund på skolan. De upplever att skolledningen tar mobbning och kränkningar på allvar och föräldrarna känner stort förtroende för ledningen och deras agerande. På skolan och fritidshemmet sker ett regelbundet genusarbete. Föräldrarna upplever att de inte har så mycket information om det genusarbete som sker och att de inte kan se resultat av arbetet. De upplever en könsfördelning i lekar och spel och önskar att skolan och fritidshemmet skulle arbeta än mer aktivt för att minska könsuppdelningen. Sammanfattning och bedömning Skolan och fritidshemmen arbetar systematiskt för att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar och attityder. Beslutade förebyggande åtgärder, rutiner och uppföljning av normer och värden finns upprättade. Skolan och fritidshemmet skulle kunna analysera resultatet av det genusarbete som genomförts och se till att än mer involvera föräldrarna i resultatet av det arbete som pågår. Kunskaper En Pedagogisk helhetsidé finns utformad som omfattar förskolans och skolans gemensamma arbete- en röd tråd-för barnets/elevens utveckling, lärande och delaktighet. Enheten har satt upp mål, om att alla barn i årskurs ett ska knäcka läskoden innan höstterminens slut. Skolans höga förväntningar på eleverna förmedlas till eleverna vid varje lektionstillfälle och i allt arbete som pågår på skolan. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. ( Lgr 11) För att ha kontroll på att alla elever får ta del av samma kunskaper utifrån sina förutsättningar, har verksamheten för respektive årskurs utvecklat årscirklar för svenska och matematik med tillhörande handlingsplaner. Varje gång eleverna avslutar ett arbete kan de följa vad de lärt sig och var de befinner sig inom ämnet i årscirkeln. Det förs kontinuerlig dialog mellan lärare och elever om resultat och vad nästa steg är för eleven att gå vidare med. Pedagogerna försöker på ett medvetet sätt arbeta med att eleverna ska få syn på vad de har lärt sig. I alla klassrum och på fritidshemmen finns aktivitetsschema som beskriver vad som ska ske under dagen och veckan för eleverna. Hur detaljerat schemat är beror på elevernas åldrar. Det är inlagt individuella utvecklingsplanstillfällen (IUP- tillfällen) under veckorna då eleverna får möjlighet att öva på det som arbetats fram som särskilda utvecklingsområden i deras IUP. Läxhjälp erbjuds en lektion i veckan, det är frivilligt för eleven att delta. I nästan varje klass är det morgonläsning vissa perioder innan skolan börjar. Ledning och personal följer regelbundet elevernas kunskaper och resultat analyseras. Årscirkeln och IUP finns med hela tiden när lärarna planerar undervisning för respektive elev. 10

16 Sammanfattning och bedömning Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår ifrån läroplanen, både i skolan och på fritidshemmet. Skolans höga förväntningar på eleverna utifrån elevens individuella förutsättningar förmedlas till eleverna. Resultat följs upp och arbetas med. Att utveckla möjlighet till samplanering mellan fritids, förskoleklass och skola utifrån elevens hela lärande är ett utvecklingsarbete för enheten. Elevers ansvar och inflytande Eleverna är delaktiga vid utvecklingssamtal och sätter tillsammans med lärarna upp egna mål för vad de ska arbeta särskilt med. Föräldrarna framför att de tycker att skälet till varför målen satts upp, och vad det skulle kunna tillföra för eleven, skulle kunna tydliggöras mer vid utvecklingssamtalet. För att ge eleverna ett aktivt inflytande på skolan finns klassråd och elevråd. I elevrådet på skolan ingår representanter från varje klass. Elevrådet leds av biträdande rektor. Vid klassråden roterar ansvaret som sekreterare Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling. ( Lgr 11) Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. (Skollagen 10 kap 15 ) och ordförande för att alla elever ska få möjlighet att prova på uppdraget. En gång per år sammanfattas hur förslagen från elevrådet har behandlats. På fritidshemmet har eleverna möjlighet till inflytande och att påverka verksamheten och sin dagliga vistelse i verksamheten, dels via fritidråd som finns på varje fritidsavdelning och sina egna val utifrån egna intressen. På fritidsrådet pratar elever och personal om vad eleverna vill göra och vad det finns möjlighet till. I klassråd, elevråd och fritidsråd pratas och arbetas det kontinuerligt med demokrati. Eleverna tycker att de får vara med och bestämma ganska mycket. Föräldrarna upplever att eleverna har möjlighet att uttrycka sig och blir lyssnade till. Sammanfattning och bedömning På skolan pågår ett aktivt deltagande i demokratiska processer för eleverna. Eleverna ingår både i klass- elev och fritidsråd och har möjlighet till ett aktivt inflytande över sin utbildning. Skola och hem Måluppfyllelsen finns beskrivet i UNIKUM så att föräldrarna kan ta del av vad eleverna ska uppnås i de olika ämnena. Lärarna har tät dialog med varje förälder. Det genomförs årligen två utvecklingssamtal med eleverna, varav ett tidigt på terminen. Vid utvecklingssamtalen är eleverna delaktiga i att sätta upp individuella mål för vad de ska arbeta särskilt med. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Skollagen 4 kap 9 ) 11

17 Genom den information om måluppfyllelsen som finns utlagd på UNIKUM, utvecklingssamtal och skriftliga omdömen informeras elever och föräldrar om utbildningens mål och elevens utveckling. Information till föräldrarna skickas ut via UNIKUM. Veckobreven är utförliga och beskriver vad som har gjorts och ska göras. Regelbundenheten i informationsflödet varierar. Föräldrarna framförde önskemål om en samordning av innehållsmängd och informationsflöde. Vissa fritidsavdelningar, skickar regelbundet med information gällande sin fritidsverksamhet i det informationsbrev som läraren sänder ut till föräldrarna. Arbetslagledaren för fritidshemmen skickar ett par gånger per termin ut föräldrabrev med hänvisningar till läroplan. Föräldramöten sker en gång per termin. Mötena startar med en gemensam samling där information ges för samtliga föräldrar, därefter sker uppdelning till respektive klasser. På skolan finns ett skolråd som består av en föräldrarepresentant från varje klass och personal som representerar alla verksamheter på skolan. Skolrådet omfattar både skol- och fritidshemsverksamheterna. Föräldrarna framförde att det är bra att skolrådsmöten sker så ofta. De upplever att alla synpunkter som uppkommer på skolrådet bemöts sakligt från skolledningen. Föräldrarna upplevde att det alltid finns en vilja från skolledningens håll att försöka förstå och att förklara saker när man kan. När rektorn inte haft all information i en fråga har hon bjudit in andra personer som har genomfört specifika informationer. Skolrådets roll är mest rådgivande samt att skolrådsrepresentanterna har möjlighet att lyfta in synpunkter som inkommit från föräldrar på skolan. Föräldrarna upplevde att skolrådet fick vara väldigt delaktigt vid flytten till nya skolan. Protokollen från skolrådet görs tillgängliga via Unikum. Skolan har liksom övriga skol- och förskolenheter i kommunen en egen hemsida. Informationen på hemsidan är endast generell och ger väldigt lite information till kommuninnevånarna och skolans elever och föräldrar om skolans verksamheter. Det pågår ett arbete i enheten med att tittar över nuvarande rutiner runt synpunkter och klagomål. Man vill få till en struktur och hantering för att fånga elevers och föräldrars synpunkter regelbundet och knyta ihop det tillsammans med enhetens kvalitetsarbete. Sammanfattning och bedömning System finns för skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång och utveckling. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, en gång per termin. Det finns ett aktivt skolråd för skolans verksamheter. Övergripande information till elever och föräldrar förmedlas via Unikum. Föräldrarna önskar möjlighet att innan utvecklingssamtalen än mer kunna förbereda sig genom att ta del av sitt barns utveckling via Unikum. 12

18 Övergång och samverkan Föräldrarna upplever att övergångarna mellan förskoleklass och årskurs 1 fungerar bra. En bidragande orsak till det är det system som skolan har utvecklat med att lärarna följer med eleverna från förskoleklassen och sedan vidare genom årskurserna. Fritidspersonal finns med i klassrummet som en extra personal. Omfattningen på hur mycket fritidspersonalen deltar i klasserna, skiljer utifrån olika klasser och årskurser. Hanteringen för att eleven ska få ett sammanhållet lärande under sin skol- och fritidstid sker på olika sätt i enheten. Några klasslärare har gemensam planering tillsammans med fritidspersonalen medan andra arbetar med informationsöverföring om vilket tema som läraren ska arbeta med tillsammans med eleverna. Fritidshemspersonalen planerar sedan in skapande planering i sin egen planering med skoltemat som utgångspunkt. Samverkan mellan fritidshem och skola är ännu inte helt upparbetad. Personalen upplever svårigheter med att få en fungerande röd tråd mellan verksamheterna för alla elever, då eleverna deltar så oregelbundet i fritidsverksamheten. Sammanfattning och bedömning Det sker en samverkan och arbetas på skolan för att skapa en god miljö för utveckling och lärande för eleven (röd tråd). Samverkansformer mellan förskoleklass- skola och fritidshem kan ytterligare utvecklas och göras likvärdigt inom hela skolan och fritidshemmet. Gemensamma planeringsmöjligheter mellan fritidshemspersonal och lärare kan utvecklas för alla klasser och årskurser. Elever i behov av särskilt stöd Enheten arbetar mycket med tidiga insatser. Utredning av behov av särskilt stöd för en elev går alltid genom EHTteamet. Bedömningen görs aldrig av skolan. Läraren upprättar åtgärdsprogram och kan vid behov ta stöd av EHT- teamet. Åtgårdsprogrammet följs regelbundet upp. Att elever i behov av särskilt stöd ska inkluderas i ordinarie verksamhet är väl inarbetat hos personalen. Alla elever på skolan har en klasstillhörighet. Undervisning sker ofta i tvärgrupper. Personal och ledning är flexibla med utgångspunkt att göra bra lösningar för eleven. Om det i en klass finns elever i behov av särskilda stöd får eleven även stöd på fritids utifrån det behov eleven har för sin fritidsvistelse. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. (Skollagen 3 kap 9 ) Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Lgr 11) Föräldrarna framför vid intervjuerna att de känner sig trygga med att, om de hyser oro för sitt barn, kan vända sig till klassläraren eller till rektorn. De upplever också att ledningen lyssnar till att elever är i behov av extra stöd. 13

19 Sammanfattning och bedömning Skolan har skapat rutiner och tydliggjort ansvar för bedömning, åtgärdsprogram och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd. Elever i behov av särskilt stöd inkluderas i verksamheten. Verksamheten är flexibel och genomför lösningar utifrån elevens behov. Betyg och bedömning De fem förmågorna följs upp av lärararbetslaget, både på hösten och på våren. En gemensam mall för att få samsyn i bedömningen används. Ledningen har fastställt datum för när alla lärarna ska vara klara med bedömningarna och publicerat dessa i UNIKUM. Lärarlaget går gemensamt igenom förslag till bedömning, vilket både blir en genomarbetad bedömning och ett kollegialt lärande för lärarna i bedömning. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Nationella proven analyseras av lärarna när de är genomförda. Lärarna stämmer av sin analys med rektor. Brännkärrsskolan har inga elever som får betyg. Fyra uppföljningstillfällen sker årligen av var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, inför de båda utvecklingssamtalen och vid de två uppföljningarna av de fem förmågorna följs upp. Rektor och biträdande rektor upplever att de har bra kontroll på hur varje barn klarar kunskapskraven och om några elever inte har klarat de nationella proven. Sammanfattning och bedömning Pedagogerna följer regelbundet upp och jämför resultat som nås vid de nationella proven i årskurs 3. Det sker ett kollegialt lärande där bedömning diskuteras. 14