Slutrapport för delprojektet KOLLA gatumiljö

Transkript

1 Slutrapport för delprojektet KOLLA gatumiljö Meddelande 5:2012 Trafikkontoret

2 RAPPORTFAKTA Titel: Slutrapport för delprojektet KOLLA gatumiljö Datum: Beställare: Trafikkontoret Göteborgs Stad Kontakt: Beata Löfmarck Konsult: Hemsida: Uppdragsansvarig: Medverkande: Foto: Landskapsgruppen AB, Göteborg Roland Ahlgren, trafikutredare, Lars Löwenadler, trafikutredare, Stig Hedström, Roland Ahlgren, Kerstin Ström

3 Innehåll 1 Introduktion till KOLLA-projektet Bakgrund Innehåll och omfattning Vad blev gjort? Hållplatsombyggnader Åtgärder enkelt avhjälpta hinder Framgångsfaktorer i arbetet Resultat, måltal och uppfyllelse Återstående arbete Resthållplatser Tillgänglighet efter KOLLA utmaningar och strategier

4 1 Introduktion till KOLLA-projektet 1.1 Bakgrund Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet skedde en markant ökning av antalet färdtjänstresor bland personer med olika funktionsnedsättningar, vilket även ledde till kraftigt ökade kostnader för färdtjänsten i Göteborg. Samtidigt skedde samhällsförändringar som syftade till att göra samhället och kollektivtrafiken mer tillgänglighetsanpassad. Både nationellt och internationellt antogs lagar och riktlinjer för en förändring av samhällets infrastruktur med mål att skapa ökad tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga. Propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (1999/2000:79) beskriver regeringens mål med handikappolitiken för de närmaste åren. Enligt propositionen bör kollektivtrafiken år 2010 vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Mot denna bakgrund presenterade därför Färdtjänsten och Trafikkontoret Trafikförsörjningsplan , Kollektivtrafik även för funktionshindrade. Planen som presenterades 2004 utgjorde beslutsunderlag där förslag till åtgärder, kostnadsberäkningar och nyttokalkyl redovisades. Ett politiskt beslut om investeringsmedel för tillgänglighetsåtgärder gav därefter upphov till projektet KOLLA, Kollektivtrafik för alla. KOLLA startades 2005 och pågick fram till 2010 som ett samverkansprojekt i Göteborg mellan Färdtjänsten, Trafikkontoret och Västtrafik. Dessutom var Vägverket/Trafikverket, Park- och naturförvaltningen samt berörda resenärer involverade i projektet, de sistnämnda genom ett brukarråd bestående av representanter från både handikapp- och äldreorganisationer. Målen för KOLLA-projektet formulerades enligt följande: Mer tillgänglig kollektivtrafik för alla 98 % av göteborgarna ska kunna åka med den tidtabellstyrda kollektivtrafiken Gränsen mellan anrops- och tidtabellstyrd kollektivtrafik är utsuddad 1.2 Innehåll och omfattning KOLLA-projektet bestod av ett tiotal delprojekt inom bland annat ombyggnader av hållplatser, gångstråk och fordon, samt myndighetsutövning och information. I delprojektet KOLLA gatumiljö, som denna rapport behandlar, presenteras åtgärder för förbättringar av hållplatser och anslutande gångstråk vilket ingår i Trafikkontorets verksamhetsansvar. genomförandet tilldelades Trafikkontoret en total investeringsram på ca 310 miljoner kronor. För närmare beskrivningar av övriga delprojekt, se KOLLA-projektets slutrapport eller KOLLA-projektets hemsida. Länk till slutrapport Länk till KOLLA-projektets hemsida 4

5 2 Vad blev gjort? Resultatet av delprojektet KOLLA-gatumiljö är investeringsåtgärder för ombyggda hållplatser och deras närområde, samt åtgärder av enkelt avhjälpta hinder på gångvägar till hållplatser. 2.1 Hållplatsombyggnader Hållplatserna i Göteborg är Trafikkontorets ansvar. I slutet av 1990-talet utvecklades en hållplatsutformning anpassad för funktionshindrade resenärer som Trafikkontoret tillämpat sedan år Målen för KOLLA gatumiljö var att alla spårvagnshållplatser, stombusshållplatser och de 70 största busshållplatserna skall vara anpassade för funktionshindrade år I detta arbete har bland annat Boverkets föreskrifter ALM 1 och HIN 2 varit vägledande i arbetet. Nedan presenteras i korthet hur en anpassad hållplats är uppbyggd. Enhetlighet eftersträvas vid ombyggnad och därför byggs buss- och spårvagnshållplatser om efter samma grunddesign. Den tillämpade 2000-standarden innebär: Ny spårvagn med utfällbar ramp och lågt insteg kräver anpassning av hållplats. Högt kantstöd (17 cm) som minskar nivåskillnaden vid insteg till fordonet Breddning av hållplats mellan väderskydd och kantsten, ger bättre svängrum och plats för rullstolar, barnvagnar etc. Ledstråk hjälper den synskadade att hitta till påstigningspunkten där fordonet stannar med främre dörren Kontrastmarkering vid kantsten indikerar säkerhetsavstånd och tydliggör plattformskanten Hållplatsutrustning som bänkar, väntkur, papperskorgar etc. flyttas och kompletteras Belysningen förbättras På bilden ovan syns den nya spårvagnen som började tas i bruk under Hela fordonet är byggt med låggolv utan nivåskillnader. Mittdörrarna har försetts med elektrisk ramp för rullstolsburna resenärer. 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. 5

6 Spårvagnshållplats Plattformen på spårvagnshållplatsen är uppbyggd och möblerad på samma sätt oberoende av om spårvagnen går i gata eller på egen banvall. I hållplatsens bakkant finns ett genomgående täckt staket som tvingar resenärerna att använda gångpassagerna. Markbeläggningen utgörs av slät betongsten eller asfalt med ett ledstråk för synskadade mellan gångpassage och väntkur samt ett tvärgående stråk till läget där spårvagnen stannar med främre dörren. Stombusshållplats Plattformen på stombusshållplatsen är uppbyggd och möblerad på samma sätt som spårvagnshållplatsen. I det aktuella exemplet går ledstråket närmaste väg till gång- och cykeltunnel under vägen via trappa med räcken på båda sidor. Alternativ väg med ramp till övergripande gång- och cykelnätet finns. Markbeläggningen utgörs av slät betongsten eller asfalt med ett ledstråk för synskadade mellan gångpassage och väntkur samt ett tvärgående stråk till läget för främre dörren. Busshållplats Plattformen på den vanliga busshållplatsen är uppbyggd och möblerad på samma sätt som för spårvagnshållplats och stombusshållplats. Standardmöblering för hållplats är belyst linjestolpe, bänk med ryggstöd, papperskorg samt väntkur med bänk, belysning och tidtabell. På mer frekventa hållplatser finns realtidsvisning av tidtabellen på monitorer i väntkuren. I det aktuella bildexemplet skärmas hållplatsen av mot bakomliggande gång- och cykelbana med staket. 6

7 Möblering på hållplatser Hållplatsutrustningen placeras i plattformens bakkant. Ledstråket för synskadade ligger i linje med väntkurens framkant och leder förbi hinder men ligger med distans från plattformskanten för att inte utgöra snubbelrisk vid avstigning från bakre dörrarna på spårvagnen eller bussen. Lägg märke till att hållplatsbänkarna utanför kuren har fått ryggstöd vilket successivt kommer att kompletteras av Västtrafik på befintliga bänkar. Övergångsställen och gångpassager vid hållplats Vid markerade övergångsställen har fotgängaren företräde gentemot biltrafiken. När zebramålning saknas ska fotgängaren istället ge bilarna företräde. Förhöjda gångpassager byggs i strategiska lägen för att sänka hastigheten på biltrafiken vilket ökar uppmärksamheten och gynnar samspelet mellan trafikanterna. För att få en enhetlighet och tydlighet utförs kantstödslösningarna lika oberoende typ av passage/övergångsställe. En meter bred passage utan nivåskillnad skapas för den som använder rullstol, barnvagn, rollator etc. På resterande bredd ca 2 m anläggs kant med ca 6 cm höjd för att den synskadade skall kunna identifiera gränsen mellan gångbana och körbana och ta ut riktningen över gatan. För signalreglerade övergångsställen prövades den modell för stolpplaceringar som tagits fram i Stockholm med så goda resultat att den införts som standard i Trafikkontorets projekterings och utförandeanvisningar, TPU. Passage över spårområde En ny standard för spårpassager har införts av säkerhetsskäl. Gränsen mellan spårområdet och gångbanan markeras med pollare och signalgula plattor för att tydliggöra skillnaden mellan ytorna. Fotgängaren skall lämna företräde för fordon i spårområdet. Kanten mellan gångbanan och spårområde utformas på samma sätt som vid övergångsställe. 7

8 2.2 Åtgärder enkelt avhjälpta hinder Boverket har genom HIN lagstiftat krav på att alla enkelt avhjälpta hinder skall vara åtgärdade senast 2010 (Boverket 2005, 17f). Eftersom Göteborg är en stor stad med mängder av hinder och behov gjordes en etappindelning. Åtgärder genomfördes på gångvägar inom en radie av ca 200 meter till hållplatser som byggdes om inom KOLLA. Nedan redovisas exempel på åtgärder uppdelade efter hinderkategori. Ytskikt I kategorin ytskikt har KOLLA-projektet behandlat ränndalar, jämnhet, kontrastmarkeringar och ledstråk. I samband med ombyggnad av Drottninggatan till gårdsgata har sågad smågatsten använts tillsammans med nytillverkade gångbanehallar för att skapa en plan yta som smälter in med övrig stensättning. Fogarna har fyllts hela vägen upp till överytan med cementstabiliserat fogmaterial. Om åtgärden skulle initierats och bekostats av tillgänglighetsskäl hade den inte betraktats som enkelt avhjälpt men i det aktuella fallet har KOLLA-projektet endast finansierat kostnader på grund av merarbete. Ränndalsplatta i betong med svag skålning används vid byte av ränndalar med asfalt i gångbanan och kantstöd av råkant eller betong. Bäst resultat får man om bytet samordnas med nybeläggning av gångbanorna, i detta exempel på Gibraltargatan. Släta naturstensplattor har lagts vid hållplats Götaplatsen på Kungsportsavenyn. Avgörande för en god tillgänglighet är förutom plattornas yta att de läggs noggrant med täta fogar. Här ger de mörka plattorna en kontrastverkan till den ljusa kantstenen mot körbanan. 8

9 Gångpassager och övergångsställen Målet med åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för övergångsställen och gångpassager är att skapa en fungerande lösning för både synskadade och rörelsehindrade. Vid ombyggnad av korsningar i lokalgatunätet utförs kantstödssänkningar där hela gångbanans bredd utnyttjas och asfalteras om för att få en bra helhetslösning. Anpassning görs avkorsningar längs prioriterade stråk och på platser där behov påtalats av allmänheten. Vid ombyggnad av övergångsställen sänks kantstödet mot körbanan på en meters bredd där nivåskillnaden tas upp på hela gångbanebredden. En bra helhet fås genom att hela refugen byggs om. Övergångsställe före åtgärd. Övergångsställe efter åtgärd. 9

10 Trappor I kategorin trappor har projektet omfattat åtgärder av räcken samt kontrastmarkeringar på första och sista steget. Denna trappa byggdes 2002 och visar resultatet när tillgänglighetsaspekterna funnits med i planeringen från början. Trappan är något indragen från anslutande gång- och cykelbana för att ge plats åt förlängda räckesavslut. Lyktstolpen är placerad i direkt anslutning till trappan och ledstängerna som är svartlackerade i fabrik kontrasterar mot den ljusa trappan. Kontrastmarkering av första och sista trappsteget saknas visserligen här, men betraktas som ett enkelt avhjälpt hinder att komplettera med i efterhand. Exempel på kontrastmarkering som har lagts på första och sista steget på ett antal trappor i Göteborg. Produkten innehåller material som ger friktion för minskad halkrisk samt reflektion för bättre synlighet när det är mörkt ute och belysningen är tänd. Åtgärden har inte tillämpats i större skala då det har varit svårt att finna en produkt som uppfyller önskade krav på beständighet. Ramper Det finns ingen tydlig definition av ramp i Boverkets föreskrifter, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar när åtgärder som föreskrivs för ramp skall gälla. Även om Trafikkontoret inte har klassat lutande gångbanor som ramp så har komplettering med räcken skett på gångvägar som ansluter till hållplatser, eftersom det är en rimlig åtgärd ur ett användarperspektiv. Vid Vårvädersgatans spårvagnshållplats har en betydande nivåskillnad tagits upp med trappor och ramp i samband med ombyggnad av spårvagnshållplatsen. Studier på plats visar att rampen används flitigt av resenärer med barnvagn. Äldre resenärer delar ibland upp sträckan genom att alternera mellan trappa och ramp. På mittersta vilplanet som skyms av trädet till höger i bild finns pausmöjlighet vid soffa med armstöd och ryggstöd. 10

11 Vid Högsbogatan har ett helsvetsat räcke monterats. Räcket har en lämplig placering i förhållande till kantstöd och snöröjning kan ske fritt från hinder. Att räckets ovandel är obruten gör det bekvämt att använda som ledstång/balansstöd. Kontrastmarkeringar I kategorin kontrastmarkeringar har KOLLAprojektet behandlat olika hinder såsom bågräcken och stolpar vid gångbanor, svängbara bommar, pollare m.m. I detta exempel har svängbara bommar markerats tydligt. Resterande bredd på gångbanan är tillräcklig för passage med rullstol eller barnvagn. Vid ombyggnad av gång- och cykelbanan i anslutning till KOLLA -projektets ombyggnad av hållplats Berzeliigatan markerades körbanans slut med pollare. Dessa pollare hade reflekterande kontrastmarkering redan från fabrik vilket ger garanti så att leverantörer får komplettera markeringen om den inte uppfyller kraven. 11

12 Soffor Placering av soffor längs gångstråk är inget enkelt avhjälpt hinder enligt HIN men finns med som en rekommenderad åtgärd i ALM (se sidan 5). Soffor vid de primära gångstråken har setts över i KOLLA-projektet då det är en efterfrågad och uppskattad åtgärd för dem som har svårt att gå längre sträckor. Här är ett exempel på en parksoffa som används som standard längs prioriterade gångstråk. Soffan placeras i direkt anslutning till gångstråket, har både ryggstöd och armstöd samt monteras med något högre sitthöjd optimerad för äldre. Den hårdgjorda ytan intill bänken ger plats för rullstol, rollator eller barnvagn. Västtrafik har kompletterat befintliga hållplatsbänkar med ryggstöd i efterhand. Underhåll Förutsättningarna för att skapa gaturum som är tillgängliga och användbara för funktionshindrade är starkt kopplade till underhållsstandard på befintlig miljö. Att förbättra underhållsnivån är ett långsiktigt arbete som KOLLA-projektet har behandlat genom att: Överlämna underlag för planering av beläggningsprogram Använda modultänkande för enkelt avhjälpta hinder så att arbetet utförs med en sådan kvalitetsnivå att de kan ligga kvar när omgivande ytor rustas upp I samband med underhållsbeläggning av körbanor och gångbanor i Kålltorp sänktes samtliga kantstöd mot anslutande lokalgator. Gångbanan fick behålla befintlig bredd men asfalterades om och kantstenarna togs bort i korsningspunkterna. 12

13 2.3 Framgångsfaktorer i arbetet Några viktiga framgångsfaktorer i KOLLA-projektet har varit: Effektiv avgränsning och inventering. Modellen för inventering och åtgärd av enkelt avhjälpta hinder visade sig vara effektiv. Innan inventering och åtgärder påbörjades avsattes tid för att definiera vilka hinder som kan betecknas som enkelt avhjälpta och sammanställa en åtgärdsmanual som beskriver typproblem med avgränsningar och generella utförandeanvisningar för dessa. När sedan inventeringen påbörjades inventerades bara de hinder som var aktuella för åtgärd inom avgränsningen. Lämplig organisation. KOLLA-projektets organisation har gjort det enkelt att lyfta frågor över förvaltningsgränser och gemensamt finna lösningar. Rätt inställning. Det krävs både tydlig målsättning och rätt kunskap om slutanvändare genom hela processen från idé och projektering till utförande hos entreprenörer. Utförandeanvisning för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder. Utrymme för dialog under byggskedet. Om något är tveksamt kring detaljer i förutsättningar och utförande så kan problemen ofta lösas genom direktkontakt med sakkunniga personer. Genom volymen av åtgärder har kunskapsnivån höjts genom upprepningseffekt och erfarenhetsåterföring mellan entreprenör och sakkunniga samt projektledare. Platsspecifika anpassningar. Varje plats är unik och genom att vara noggrann med detaljer som är betydelsefulla för funktionshindrade kan man uppnå den helhet som krävs för att gatumiljön skall bli både tillgänglig och användbar i praktiken. Passa på -åtgärder. Detta innebär att man åtgärdar tillgänglighetsbrister i samband med större ombyggnationer. Det kan röra sig om att fälla in jämna ytskikt i befintliga beläggningar av ojämn natursten eller sänkning av kantstöd vid övergångsställen utanför KOLLA-projektets avgränsningar. Tack vare KOLLAprojektet har frågorna blivit mer integrerade i Trafikkontorets arbete, så att förslag till samordning av tillgänglighetsåtgärder sker mer per automatik. Att genomföra passa-på åtgärder är betydligt mer kostnadseffektivt än att göra separata åtgärder. Dialog på plats mellan signalprojektör och Trafikkontorets signalansvarige. 13

14 2.4 Resultat, måltal och uppfyllelse KOLLA-projektet har inneburit ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att resa med den allmänna eller anpassade kollektivtrafiken. Nästan samtliga spårvagns- och stombusshållplatser och samtliga av de 70 största busshållplatserna har anpassats för tillgänglighet. Fler spårvagnar har nu låggolv och så gott som alla har utrop av hållplatser och destinationer. Flexlinjen 3 finns i alla stadsdelar i Göteborg och färdtjänstresenärernas tillstånd har blivit individanpassade med fokus på förmågan att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Nedan sammanfattas omfattningen av ombyggnationer inom Trafikkontorets ansvar och utvecklingen av tillgängligheten på fordonssidan. Hållplatsombyggnader största hållplatserna 10 % 100 % Stombuss Ny trafikform 100 % Spårvagn Ca 40 % Ca 90 % Tabell 1: Måluppfyllelse andel tillgänglighetsanpassade hållplatser. Åtgärd av gångvägar Det finns idag ingen samlad bild av omfattningen på enkelt avhjälpta hinder i Göteborg men som ett exempel kan nämnas att inom KOLLA-projektet har totalt ca 8500 hinder inventerats varav ca 4500 hinder finns på ytor där Trafikkontoret är förvaltare. För stadsdelen Majorna motsvarade det under 2009 en åtgärd av 800 hinder till en kostnad av 2 Mkr. Inom KOLLA-projektet har åtgärder genomförts i alla stadsdelar. En redovisning av erfarenheter från arbetet finns publicerad i rapporten Enkelt avhjälpta hinder i praktiken - Trafikkontoret meddelande 5:2009 som återfinns på Göteborgs stads hemsida eller nedanstående länk. Länk till rapport "Enkelt avhjälpta hinder i praktiken" Buss Spårvagnar Låggolv 86 % 100 % 51 % 64 % Bra hållplatsutrop 20 % 85 % 30 % 95 % Destinationsutrop 0 % 100 % 0 % 100 % Inre fordonsskyltar 10 % 100 % 51 % 100 % Ramp 65 % 100 % 0 % 62 % Rullstolsplats 65 % 100 % 51 % 64 % Dörrpolicy (förare öppnar) 0 % 100 % 51 % 100 % Enkelt avhjälpta hinder fordon 0 % 100 % 0 % 80 % Tabell 2: Andel bussar och spårvagnar som enligt KOLLA slutrapport har anpassats med avseende på tillgänglighet i olika kategorier. Motiven att åtgärda hållplatser och gångvägar ökar i takt med att fordonen blir mer tillgängliga. 3 Flexlinjen är en del av Västtrafiks allmänna kollektivtrafik där man bokar sin plats i förväg och garanteras plats. Linjen går genom områden med begränsad tillgänglighet och kommer därför närmare resenären än vad vanlig kollektivtrafik gör. Flexlinjen är öppen för alla resenärer. 14

15 3 Återstående arbete 3.1 Resthållplatser Ett antal hållplatser kunde inte täckas in av KOLLA-projektet. Orsakerna var att de påverkades större förändringar i området var att vänta på grund av detaljplaner/projekt eller att en tillgänglighetsanpassning skulle innebära alltför omfattande konstruktionsarbete. I flera fall kan ombyggnader dock komma ifråga vid något senare tillfälle då man genomför stadsförnyelseplaner. Tabellen nedan sammanfattar aktuella läget för de hållplatser som i KOLLA-projektet benämndes resthållplatser. Hållplatsnamn Orsak till avvikelse Gropegårdsgatan Kräver omfattande konstruktionsarbete eller hiss Rambergsvallen Kräver omfattande konstruktionsarbete, statsbidrag sökt för genomförande 2013 Vågmästarplatsen Kräver omfattande konstruktionsarbete för spårvagn, tillgängliga busshpl. finns Briljantgatan Ombyggd med hjälp av statsbidrag Smaragdgatan Programarbete pågår, ombyggnad samordnas med exploatering Opaltorget Programarbete pågår, ombyggnad samordnas med exploatering Angereds C Ombyggd 2012 Sälöfjordsgatan Kräver omfattande konstruktionsarbete Chalmers Ombyggd i Kringen < år 2000, delvis utförd Hjalmar Brantingsplatsen Ombyggd i Kringen < år 2000, delvis utförd Drottningtorget Påverkas av projekt och detaljplaneändring Frihamnen Kräver omfattande konstruktionsarbete Östra Sjukhuset Genomförs under 2012 Munkebäcks torg Genomförs under 2012 Gamlestads torg Program/Detaljplanearbete pågår, planerad byggstart 2013 Tabell 4: Resthållplatser med aktuell status Tillgänglighet efter KOLLA utmaningar och strategier KOLLA har satt tillgänglighetsfrågorna på dagordningen inom staden. Göteborgs kommunstyrelse har beslutat om fortsatt arbete för en kollektivtrafik för alla även efter att KOLLA-projektet avslutats ( 728, Dnr 1325/09): Det fortsatta arbetet för att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken ska vara en självklar del i färdtjänst- och trafiknämndens ordinarie verksamhet. Man har bland annat tagit fram ett förslag på bildandet av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp med representanter för berörda parter för att driva på utvecklingen ytterligare. Några visionsmål för samarbetet är: 4 Fortsatt översyn och ombyggnad av hållplatser och gångstråk, även de hållplatser som kräver större resurser Fortsatt förarutbildning och exempelvis förarcoacher 100 % låggolv i kollektivtrafiken Fortsatt utveckling av resträning och ledsagarservice 4 KOLLA slutrapport, diarienummer 0334/11, Göteborgs Stad Färdtjänsten 15

16 Trafikkontorets fortsatta arbete Revidering av tillgänglighetsprogrammet Trafikkontoret har sedan många år framgångsrikt arbetat med att förbättra gatumiljön för personer med nedsatta funktioner där handikapprogrammet Trafik för alla från 2000 är styrande för att lyfta tillgänglighetsfrågorna i det löpande arbetet. Det är dags att revidera programmet av flera skäl där de fyra viktigaste anges nedan. 1. Nya utmaningar behöver beskrivas Huvuddelen av de målområden och aktiviteter som pekades ut i programmet är inarbetade och beaktas rutinmässigt i det ordinarie arbetet. Nya utmaningar behöver beskrivas för att aktualisera ämnet och leda insatserna vidare till nästa nivå. 2. Reviderade lagar Lagar och föreskrifter inom området tillgänglighet för personer med nedsatta funktioner har reviderats och skärpts. 3. Mycket har gjorts men vi är inte färdiga En betydande förbättring av tillgängligheten i kollektivtrafiken har skett genom samverkansprojektet KOLLA - kollektivtrafik för alla. Det finns ett stort behov av strategier för fortsatta arbete med de åtgärder som inte rymdes inom projektets avgränsningar eller budget. 4. Kommunstyrelsebeslut Uppföljning av tillgängligheten i staden Fastighetskontoret har fått uppdraget av kommunstyrelsen att redovisa en lägesrapport för hur mycket som återstår att åtgärda av enkelt avhjälpta hinder samt sammanställa en handlings- och åtgärdsplan utifrån resultatet. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda förvaltningar och bolag. Arbetet med revideringen pågår med ambitionen att ha ett färdigställt program antaget av trafiknämnden i december Policynivå Ett omfattande arbete pågår i staden med att formulera en stadsmiljöpolicy för olika delområden till exempel: stadens golv, stadens möbler, och så vidare. Frågan om tillgänglighet beskrivs principiellt i samtliga policydokument. Teknisk handbok En ny teknisk handbok tas fram av Trafikkontoret i syfte att samla alla anvisningarna på ett ställe. Ambitionen är att bygga vidare på Trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar, TPU, så att den även kan styra planering av tidiga skeden. Den största förbättringspotentialen för Trafikkontorets tillgänglighetsarbete finns för närvarande i planeringsskedet varför stor vikt kommer att läggas på att upprätta rutiner och checklistor för detta i teknisk handbok. I dagens TPU är tillgänglighetsfrågorna väl inarbetade sedan flera år tillbaka där tyngdpunkten i arbetet utgörs av detaljerade beskrivningar och granskning av bygghandlingar. Uppföljning av resultat sker genom medverkan av sakkunnig handläggare vid besiktning av anläggningar. 16

17 Hållplatsombyggnader - Ekonomiska medel behövs för tillgänglighetsanpassning av ytterligare ca 100 hållplatser innan utgången av 2015 för att svara upp till Västtrafiks målbild för regionen - Komplettering av kontrastmarkering på befintliga plattformar för de hållplatser som inte omfattas av annan ombyggnad - Flytt av utrustning och mindre ombyggnader på ett antal hållplaster för att säkerställa fritt utrymme för nyttjande av ramp på nya spårvagnen. Enkelt avhjälpta hinder Strategier för fortsatta åtgärder av enkelt avhjälpta hinder på gångvägar föreslås i det reviderade tillgänglighetsprogrammet. På grund av den stora volymen åtgärder och begränsade budgetmedel kommer arbetet utföras strategiskt längs med prioriterade stråk och målpunkter. 17

18 Det är så vansinnigt roligt att jobba med tillgänglighetsåtgärder. Asfalten hinner ju inte ens kallna innan det kommer någon med rollator som använder rampen. Entreprenör till projektledare för åtgärd av enkelt avhjälpta hinder Göteborgs Stad Trafikkontoret Box 2403, Göteborg Telefon: