Underlag och behovsanalys. Bostadsförsörjning Tjörn Nulägesbeskrivning Statistik Analys

Transkript

1 Underlag och behovsanalys Bostadsförsörjning Tjörn Nulägesbeskrivning Statistik Analys

2 INNEHÅLL 1. inledning 7 Bakgrund 7 Syfte 7 Genomförande 7 Organisation 7 Underlag 8 Allmänt 8 Kommunens befogenheter och skyldigheter 8 Kommunens roll 9 2. Utgångspunkter 11 Ett Långsiktigt hållbart samhälle 11 Hållbar samhällsutveckling på Tjörn 11 Tillgänglighet ger livskvalitet 12 Regional utblick 12 Hållbar utveckling 12 Mål och strategier för Tjörns utveckling 14 Tjörns roll i regionen 14 Strategi för Tjörns strukturbild - Översiktsplan Tjörnbornas tankar om framtidens Tjörn 17 Befolkning 19 Livets olika skeden 19 Livsstil 20 Flyttkedjor 21 Socialförvaltningens ansvar 22 Bostäder 23 Boende för äldre 23 Boende för vuxna med funktionshinder 24 Upplåtelseformer 25 Kommunens Verktyg 26 Byggemenskaper 26 Planmonopol 27 Kommunal mark 27 Allmännyttan 27 Hyresgaranti 27 Samordning och koordination 27

3 3. Nuläge på Tjörn 28 Kort historik 28 Västra Tjörn 28 Östra Tjörn 28 Näringsliv 29 God tillväxt 29 Befolkning 30 Framtidens näringsliv 30 Arbete för ökad inflyttning 30 Flyttrörelser 31 Unga vuxna 32 Barnfamiljer 33 Äldre 33 Tätorter 34 Bostäder 34 Vilka saknar bostäder? 35 Bostadsenkät på Tjörn 36 Tjörns Bostads AB 38 Bostäder på Tjörn 39 Detaljplaner 39 Antagna detaljplaner Antagna detaljplaner Skärhamn och Stockevik 44 Rönnäng - Bleket - Klädesholmen 50 Almösund - Myggenäs - Almön 56 Nuläge Höviksnäs 60 Kållekärr 64 Övriga Tjörn 68

4 4. Analys 70 Ett Långsiktigt hållbart samhälle 70 Näringsliv 70 Befolkningsförändring 70 Bostäder 71 Tillgänglighet ger livskvalitet 71 Detaljplaner 71 Tätorter 72 Skärhamn och Stockevik 72 Rönnäng 72 Klädesholmen och Åstol 72 Kållekärr 72 Myggenäs 73 Noteringar 73 Definitioner 75 Referenslista 77 Bilaga A - Bo bra på äldre dar 78 Bilaga B - Fokus unga vuxna 82 Bilaga C - Pizzakonvent 90 Bilaga D - Enkätresultat Nov

5 6 Tjörns kommun Underlag och behovsanalys - Strategiskt bostadsprogram

6 1. INLEDNING Kommunen ansvarar för att tillgodose invånarnas behov av bostäder på bästa möjliga sätt. Eftersom det inte finns någon genomsnittlig Tjörnbo är nyckeln att skapa variation i bostadsbeståndet för att tillgodose de olika behov som finns. butiker, kultur och fritidsaktiviteter samt naturupplevelser. I den strategiska planeringen för bostäder måste därför individernas varierade behov och önskningar balanseras mot kollektivets ansvar för övrig samhällsservice. BAKGRUND Utgångspunkten för att planera bostadsförsörjningen i en kommun är att invånarnas behov av bostäder skall tillgodoses på bästa möjliga sätt. Kommuninvånarnas behov av bostäder kan därför anses vara kärnan i boendeplaneringen. Olika individers behov, önskningar och förutsättningar, när det gäller boende, skiljer sig åt i många olika avseenden. Det finns ingen genomsnittlig Tjörnbo därför saknas en minsta gemensamma nämnare. Nyckelordet är istället variation. Befolkningen i kommunen består av en blandning av människor i olika åldrar. Dessa ingår i olika typer av familjekonstellationer. Individer har olika preferenser när det gäller hur boendet bör vara utformat. Vissa behöver en större bostad, andra en mindre. En del vill äga sin bostad och andra vill hyra den. Dessutom förändras bostadsbehovet över tid. På en väl fungerande bostadsmarknad ska det vara möjligt att inom en rimlig tid finna en önskvärd bostad. Idag är detta ett litet problem för den som vill och kan köpa en bostad på Tjörn. Det finns ett brett utbud av bostäder till salu. Men om man vill hyra sin bostad är det inte lika lätt. Det råder alltså inte en generell bostadsbrist utan snarare brist på hyresrätter, framför allt hyresrätter med låg hyra. För kommuner som önskar åstadkomma en befolkningsutveckling tillkommer också utmaningen att attrahera människor att flytta till kommunen och då också sträva efter att tillgodose deras behov och önskemål kring bostad och övrig samhällsservice. Utöver de enskilda individernas behov och önskemål är bostadsförsörjningen knuten till olika typer av lagstiftning, infrastruktur, vård, skola, omsorg samt övrigt samhällsutbud i form av SYFTE Det Strategiska bostadsprogrammet syftar till att redogöra för Tjörns kommuns bostadspolitik samt vilka prioriteringar och särskilda åtgärder som behövs för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunen. Det utgör också planeringsunderlag för kommunens olika verksamheter och bolag. Dessutom ska det Strategiska bostadsprogrammet vara ett informationsmaterial och kunskapsunderlag för såväl kommuninvånare som externa intressenter på bostadsmarknaden. GENOMFÖRANDE Arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet är ett följduppdrag av framtagandet av Översiktsplan I början av 2013 anställdes en projektledare på 40% för att leda framtagandet av programmet. Arbetet har i huvudsak utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från alla förvaltningar och Tjörns Bostads AB. I huvudsak har arbetet bestått av att med hjälp av fakta, statistik och medborgardialog ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet. Politiker har deltagit, vid ett flertal tillfällen, för att diskutera olika frågor. Ovanstående underlag har bildat utgångspunkt för arbetet med att ta fram förslag på mål och åtgärder för det strategiska bostadsprogrammet. För att sträva efter en gemensam målbild för Tjörns framtida bostadsförsörjning har Kommunstyrelsens-/ Samhällsbyggnadsnämndens- och Tjörns Bostadsbolags Presidium deltagit i arbetet med att ta fram målen. ORGANISATION Beställare av arbetet med Tjörns kommuns Strategiska bostadsprogram är Kommunstyrelsen. Styr- Tjörns kommun

7 grupp har varit Chefsgruppen med representanter från alla förvaltningar i kommunen. Johan Fritz, kommunchef, har varit projektansvarig. I början av arbetet utsågs en kompetensmässigt bred arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och Tjörns Bostads AB. Sara Dahlström har varit projektledare för det strategiska bostadsprogrammet och medverkande konsulter har varit Lennart Mark (KERAB), samt Maria Pleiborn (WSP). UNDERLAG Översiktsplan 2013 har, tillsammans med statistik, varit viktiga underlag i arbetet. Dessutom har Tjörns själ - sammanfattning och analys av dialogarbetet kring Översiktsplan 2012 använts. Naturen, den bebyggda miljön och möjligheten att komma ner till vattnet överallt på Tjörn, har visat sig vara en viktig del av Tjörns identitet. Dialogarbetet har också visat att medborgarna mest saknar: 1. Effektiv, flexibel kollektivtrafik 2. Gång- och cykelvägar 3. Kvalificerade arbetstillfällen 4. Fler lägenheter för unga och äldre 5. Mötesplatser Havet den viktigaste identitetsskapande faktorn i Tjörns kommun enligt medborgarna. Bild från Rönnäng över Tjörnekalv och Klädesholmen. Alla ovanstående punkter är viktiga delar av hur Tjörn kommer att utvecklas fram till och med Det betyder att det framtida bostadsbyggandet behöver samplaneras med dessa delar för att sträva efter att åstadkomma en hållbar utveckling. Dialogen med medborgarna har skapat mycket goda förutsättningar för att genomföra ett utvecklingsarbete i kommunen som är grundat i medborgarnas uppfattning om Tjörn idag och deras tankar om framtiden. ALLMÄNT I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att; bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens befogenheter och skyldigheter Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken berörs bland annat i nedanstående författningar: Regeringsformen (1974:152) Kommunallag (1991:900) Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Socialtjänstlag (2001:453) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Plan- och bygglag (2010:900) Regeringsformen I Sveriges regeringsform står det att det allmänna särskilt ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg, trygghet och goda förutsättningar för hälsa. Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund, vilket innebär att det är på kommunen som ansvaret att trygga rätten till bostad ligger. Kommunallagen I kommunallagen (KL) finns bland annat bestämmelser som rör kommunens befogenheter, organisation och verksamhetsform. Av KL framgår att en kommun får ägna sig åt angelägenheter av allmänt 8 Tjörns kommun

8 intresse och som har anknytning till kommunens område eller medlemmar, vilket torde inbegripa att arbeta med bostadsförsörjning. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Den 1 januari 2014 skärptes Bostadsförsörjningslagen med bland annat specifika krav på innehåll och remissförfarande. I korthet innebär lagen följande: Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Kommunen ska samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen och andra regionala organ tillfälle att yttra sig Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av KF minst en gång per mandatperiod. Riktlinjerna ska minst innehålla: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet; kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål; hur kommunen förhåller sig till nationella och regionala mål, planer och program Om det behövs med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden ska kommunen anordna bostadsförmedling Regeringen kan begära in underlag om kommunernas boendeplanering. Socialtjänstlagen Av socialtjänstlagen framgår att kommunen ansvarar för att tillgodose behovet av bostäder för personer med funktionshinder samt för äldre med behov av särskilt boende. och grönområden. Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet är andra miljömål som är relevanta för bostadsutvecklingen. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Den 1 januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Nytt är att de ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Plan- och bygglagen I lagens portalparagraf står att syftet med bestämmelserna är att främja en samhällsutveckling med jämlika och sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbara livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Boendeplanering är en fråga med stark koppling till planläggning och beslut om markanvändning. Det är kommunen som planlägger användningen av mark och vatten. I det kommunala planmonopolet ligger också makten för kommunen att bestämma om planläggning ska komma till stånd eller inte. Kommunens roll Av ovan framgår att staten svarar för att legala och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggandet medan kommunen har det övergripande ansvaret för att bostadspolitiken verkställs på lokal nivå. Som stöd för verkställigheten finns, förutom de ovan angivna lagarna, följande kommunala planer och riktlinjer till grund för bostadsförsörjningsprogrammet: Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd I 33 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns särskilda bestämmelser till skydd mot olägenhet för människors hälsa för bostäder som bland annat rör inomhusmiljön och buller. Riksdagen har beslutat om nationella miljökvalitetsmål som ska beaktas i samhällsutbyggnad. I miljömålet God Bebyggd Miljö preciseras bland annat hållbar bebyggelsestruktur och samhällsplanering, infrastruktur, hälsa och säkerhet och natur- Översiktsplanens tidshorisont är år 2025 med utblickar mot år Tjörns kommun

9 Översiktsplan 2013 I översiktplanen anges mål för kommunens utbyggnad samt geografiskt utpekade utbyggnads- och utredningsområden. Barn och ungdomsplan Det övergripande syftet är att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga 0-24 år, i Tjörns kommun. Tjörns själ I dialogarbetet tillsammans med medborgarna har värden och brister i kommunen kartlagts. Det är viktig information i arbetet med att utveckla kommunen. Kommunens viktigaste instrument för att påverka bostadsbyggandet är planmonopolet. Det är kommunerna som beslutar hur marken i kommunen ska användas och därmed också var det är lämpligt att bygga bostäder. För att kunna bygga bostäder är det viktigt att kommunen har god planberedskap, d v s att det finns planlagd mark för nya bostäder. Däremot har kommunen ingen möjlighet att bestämma om det byggs hyresrätter eller bostadsrätter, om inte planläggningen sker på kommunal mark. Kommunikationsplan I syfte att öka inflyttningen till Tjörn har en kommunikationplan tagits fram. Lokalbehovsanalys Analysen behandlar behovet av kommunala lokaler, vilket är direkt knutet till befolkningsutvecklingen i olika delar av kommunen. Lokalförsörjningsplan Den kommunövergripande lokalförsörjningsplanen ger en samlad bedömning av vilka lokalförändringar som behövs och när i tiden de bör göras. Naturvårdsprogram för Tjörns kommun Syftet med Naturvårdsprogrammet är att skapa ett kunskapsunderlag som kan användas vid all fysisk planering som kan påverka naturmiljön eller landskapsbilden i kommunen. Tätortsstudier Skärhamn (2006), Rönnäng - Bleket - Klädesholmen (2007) och Almöstrand - Myggenäs - Almön (2011). Förstudie till tätortsstudie i Kållekärr Under vintern 2013/2014 har kommunen arbetat med en inventering och analys av Kålekärr idag. Arbetet har gjorts tillsammans med Kållekärrsbor. 10 Tjörns kommun

10 2. UTGÅNGSPUNKTER En viktig utgångspunkt för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är en strävan efter ett robust samhälle. Det betyder att samhället bygger på mångfald och komplexitet för att ha tillräcklig anpassningsförmåga när förutsättningarna ändras. ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMHÄLLE Forskning inom såväl ekologi, sociologi och ekonomi framhåller betydelsen av mångfald och komplexa samspel för förmågan hos olika typer av system att anpassa sig till olika förändringar. Det är just anpassningsförmågan i dessa system som i hög grad avgör hur uthålliga de är när levnadsvillkoren förändras. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara samhällen bygger således på samma grundprinciper, nämligen diversitet och komplexitet. Ett långsiktigt hållbart samhälle skapas därför genom att samhällets resurser i form av naturtillgångar, människor och kunskaper används på ett sådant sätt att det stimulerar till mångfald i samhällets olika typer av system och ökar samspelet inom och mellan dessa system. Ekologisk hållbarhet kan, till exempel, betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. (Hållbar samhällsutveckling - Vad innebär det? Jordbruksverket Rapport 2012:40) Hållbar samhällsutveckling på Tjörn Ett långsiktigt hållbart samhälle bygger på komplexitet och mångfald. Detta gäller också Tjörn och de delar som i översiktsplanen har pekats ut för förtätning och exploatering av bostäder. De olika orterna har olika bebyggelse, befolkningssammansättning, yttre förutsättningar etcetera För att öka robustheten och hållbarheten över tid är utgångspunkten att varje ort bör kompletteras med bostäder som saknas/är för få jämfört med behovet under överskådlig framtid. Därför görs analysen utifrån varje orts egna förutsättningar med målet att vara ett komplext samhälle med mångfald. Som ett ytterligare steg i att skapa ett hållbart samhälle kan även bebyggelsen göras mer flexibel för att på sikt kunna möta ändrade förutsättningar och behov. Den samhällsvision som Regeringen beskriver belyser det faktum att de tre dimensionerna som begreppet hållbar utveckling normalt omfattar är nära relaterade och ömsesidigt beroende av varandra. De delar av visionen som rör solidaritet, demokrati, jämlikhet och delaktighet kan enklast relateras till den sociala dimensionen av hållbarhet, d.v.s. faktorer som skapar sammanhållning, främjar fred och värnar människors hälsa. Dessa faktorer är emellertid också viktiga för människors vilja och förmåga att ta ansvar för gemensamma resurser, med andra ord att värna miljön och inte använda naturtillgångar på ett sådant sätt att framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv äventyras. Tjörns kommun arbetar redan idag aktivt med vissa aspekter av den sociala och ekonomiska hållbarheten. Arbetet med Cultural planning och trygg och säker kommun är två olika exempel, på hur det arbetas aktivt med att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk forskning inom flera områden pekar också på att faktorer som demokrati och jämlikhet främjar en långsiktig ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska hållbarheten som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt kan till exempel stärkas genom att underlätta för medborgarna att använda kollektivtrafik, knyta ihop gång- och cykelvägar med kollektivtrafik. Det handlar också om att, i större utsträckning än idag, förbereda för och ge möjlighet att blanda olika funktioner i samhället. Tjörns själ - naturen, havet och småskaligheten - och hur vi förhåller oss till dessa vid samhällsplanering och byggnationer rör både den ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Ekologisk hållbarhet, betyder att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och Tjörns kommun

11 ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. På Tjörn har naturen en stark dragning på besökare och upplevs som en tillgång av Tjörnborna. Det är alltså viktigare att se till de långsiktiga vinsterna för både vår och kommande generationer än kortsiktiga genvägar som kommer några få i vår generation till gagn. På sikt skapar det en trygghet att ha möjlighet att byta boende, (och ha möjlighet att bo kvar på samma ort om så önskas) när familjestorleken ändras. För att stadkomma detta behöver bebyggelsen vara varierad, både när det gäller typ av hus, storlek och upplåtelseformer. Idag är situationen omvänd på Tjörn och bebyggelsen har, generellt sett, en ganska homogen struktur. Tillgänglighet ger livskvalitet Det är idag okänt hur många över 80 år som bor i bostäder med dålig tillgänglighet. Ofta minskar den fysiska rörligheten ju äldre man blir och det minskar tryggheten och livskvaliteten. Det är därför viktigt att inventera det befintliga bostadsbeståndet både med avseende på hur många över 80 år, som redan idag har dålig tillgänglighet i sitt boende men också undersöka hur många mellan 70 och 80 år som har dålig tillgänglighet i sitt boende. På sikt är det önskvärt att för dessa människor kunna erbjuda ett kvalitativt och tryggt boende när de själva önskar lämna sina hus. Denna möjlighet är begränsad i dag. REGIONAL UTBLICK Tjörn är en del av Västra Götaland och Göteborgsregionen. Göteborg fungerar som centralort och motor i en region där arbetsmarknaden växer. Omvänt är Göteborg och Göteborgsregionen beroende av att Tjörn utvecklas väl. Hållbar utveckling Västra Götaland ska utvecklas till en väl sammanhållen region genom att kommunerna och näringslivet samspelar, förstärker varandra och därmed bidrar till en konkurrenskraftig helhet med hållbar tillväxt, välfärd och god miljö. Hållbar utveckling utgör en gemensam värdegrund i Västra Götaland. En långsiktigt hållbar regional struktur skapas genom samspelet mellan bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur. Samarbete över kommungränser är nödvändigt. Viktiga mål och strategier för den regionala utvecklingen anges i policydokument som: Strukturbild för Göteborgsregionen Hur 2050 (GR kommunförbund) Hållbar tillväxt (GR kommunförbund) Det goda livet (Vision Västra Götaland) K2020 handlingsprogram för kollektivtrafiken. Strukturbild för göteborgsregionen Med utgångspunkt i visionen om det goda livet har Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) arbetat fram strategidokumentet; Uthållig tillväxt (2006). Fem mål- och strategiområden har identifierats: Stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och ta tillvara de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. Fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer. Som en följd av detta arbete har Göteborgsregionen tagit fram en Strukturbild som utgör en ytterst förenklad bild över de strukturbildande elementen av betydelse för utvecklingen av en långsiktigt hållbar region. Strukturbilden visar på samspelet mellan kärnan (centrala delen av Göteborg), det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken för infrastruktur (pendel, regiontågstråk, motorvägar), kustzonen, de gröna kilarna (sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap) samt Göta älv. I strukturbilden beskrivs en framtida huvudstruktur där nyexploatering främst bör koncentreras till orter belägna i eller som är starkt knutna till de utpekade regionala huvudstråken. Enligt strukturbilden är en medveten utbyggnad viktig 12 Tjörns kommun

12 för att skapa en befolkningsmässig balans mellan kärna och omland, men också mellan nord syd. Huvuddelen av Göteborgsregionens invånare bor i stråket längs E6. Till år 2020 ska stråk och regiondelscentrum stärkas med minst arbetsplatser och boende. Hur 2050 HUR 2050 syftar till att skapa en gemensam uppfattning om hur infrastrukturen i Göteborgsregionen ska utformas långsiktigt. Målet är att ta fram underlag för de politiska besluten i regionen med perspektiven miljö, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Hållbar tillväxt Syftet med mål- och strategidokumentet är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbete inom GR-kommunerna med att uveckla Göteborgsregionen. Det goda livet Visionen i Västra Götaland Det goda livet är en plattform för arbetet med att stärka regionen som ett attraktivt område att bo och verka i. Visionen grundar sig på en hållbar långsiktig utveckling, ett tillvaratagande av resurserna i samhället utan att äventyra kommande generations behov och förutsättningar. Jämställdhet, integration, internationalisering samt den gemensamma regionen är fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt arbete. K2020 Arbetet syftar till att skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen (GR). Det omfattar också struktur och resande i Göteborgs lokala arbetsmarknadsområde, vilket i princip innebär området med 60 minuters pendlingsavstånd till Göteborg. Trafiken delas in i sex olika funktioner KomBort fjärrtrafik KomLångt regional trafik till/från Göteborgsområdet. KomFort snabb trafik mellan knutpunkter, med få stopp, som förbinder olika delar av Göteborgsområdet och ger korta resor KomOfta huvudsystemet med tät trafik (spårvagn och stombuss) som omfattar alla de tyngre kollektivtrafikstråken i de tätbebyggda delarna av regionen. KomNära lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som ansluter till de mer övergripande näten. KomTill de delar av trafiksystemet som underlättar att komma till kollektivtrafiken. Göteborgsregionens strukturbild: Tjörn ligger inom det blå området, kustzonen. Centrala Göteborg kärnan representeras av den röda cirkeln i mitten. Huvudstråk för infrastruktur är illustrerade som grå pilar. Inom de gröna kilarna ligger sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap. Det finns även nationella och regionala miljömål som kommunen arbetar efter. Tjörn håller vidare på att arbeta fram lokala miljömål. Tjörns kommun

13 STRATEGI 1 Tjörns roll i regionen Ta tillvara och utveckla Tjörns speciella kvaliteter. Bevara naturvärden Underlätta för närservice Vara en del av den regionala arbetsmarknaden K2020 och trafikens olika funktioner. Tjörns roll i regionen För Tjörns del innebär det att nyexploatering främst koncentreras till orter belägna längs huvudstråket på Tjörn eller är starkt knutna till det regionala huvudstråket längs E6. Det är också viktigt att möta upp bostadsutvecklingen med arbetsplatser och ett aktivt arbete med utökning av kollektivtrafiken för att få en social-, ekonomiskoch långsiktigt hållbar utveckling. Mål och strategier för Tjörns utveckling Med utgångspunkt i Göteborgsregionens strukturbild visar översiktsplanen, med hjälp av fyra strategier, hur kommunen kan utveckla relationen till och samverkan med regionen. De fyra strategierna sammanfattas till höger och finns att läsa i sin helhet i Översiktsplan 2013 del 1. Det strategiska bostadsprogrammetförhåller sig till alla fyra strategierna men strategi 2 och 3 påverkar bostadsförsörjningen mer direkt och i högre grad än strategi 1 och 4. STRATEGI 2 Bebyggelsestruktur och utveckling Nya bostäder byggs i anslutning till tätorter. Ny bebyggelse anpassas till naturvärden och känsliga kulturmiljöer Öka tillgänglighet med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor för minskad biltrafik. Längs huvudstråk underlättas permanentning av fritidshus STRATEGI 3 Det goda livet Närhet till service för äldre och funktionshindrade Skapa variation i bostadsbeståndet Tillgängliga boendemiljöer Möjliggör för äldre och yngre att välja boendeform STRATEGI 4 Det robusta samhället Hantera ökad risk för översvämning Robust utformade tekniska system Säkerställa vatten- och avloppsförsörjning Klarlägg reservalternativ till broförbindelse 14 Tjörns kommun

14 Strategi för Tjörns strukturbild - Översiktsplan 2013 Kyrkesund 3. Utveckling av befintliga orter 1. Huvudsakligen bevarande, natur- och kulturmiljö TJÖRN Kållekärr Myggenäs Höviksnäs 2. Långsiktig tätortsutveckling Skärhamn Klädesholmen Bleket 4. Strategiskt markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse och bebyggelse Rönnäng Stora Dyrön Aröd 5. Huvudsakligen oförändrad markanvändning. Färskvattentäkt samt vindkraft på lämpliga ställen Marstrand Tjörns strukturbild med de olika utvecklingsområdena. 1. Huvudsakligen bevarande, natur & kulturvård Nuläge: Norra delen av Tjörn, med sammanhängande område med höga natur-/kulturvärden som har stor betydelse för rekreation. Området omfattas idag av flertalet naturskyddsområden och riksintressen t ex Stigfjordens naturreservat, Halsbäck- Björnshuvud samt Pilanes gravfält. Framtida inriktning: Nybyggnation bör ske i begränsad omfattning. Mindre anläggningar för det rörliga friluftslivet kan eventuellt skapas. Tjörns kommun

15 2. Långsiktig tätortsutveckling Nuläge: Östra delen av Tjörn med god kollektivtrafikförsörjning samt välutbyggd infrastruktur. Många av de tidigare oexploaterad mark ska tas i anspråk för ny bebyg- Framtida inriktning: Befintliga tätorter kompletteras och boende pendlar till Göteborg och Stenungsund. Vallaområdet har den största befolkningsökningen på Tjörn. helhetssyn av planeringen. Kompletteras med mer kommunal gelse, för att möta en större befolkningsökning. Viktigt med en Området innefattar tre tätorter- Myggenäs, Höviksnäs service samt ev. fler butiker mm. Viktigt att tillgängligheten samt Kållekärr. till närrekreation är god. Inom strukturen ligger Svanviks och Området innefattar även det sk Hakenäset. Här finns Vallhamns industriområden med närhet till väg 169. Dessa två idag flera olika fritidshusområden. Områdets närhet till områden bör utvecklas. Höviksnäs och Tjörnbron gör det attraktivt för åretruntboendeden på sikt få möjlighet till samma storlek som inom tätor- I anslutning till huvudstråket kan husen inom fritidshusområterna, när VA- system och vägar fått godtagbar standard. 3. Utveckling av befintliga orter Nuläge: Västra delen av Tjörn med de ursprungliga Framtida inriktning: Inom dessa områden byggs för att stärka fiskesamhällena på ön. Orterna präglas av stora kulturhistoriska värden och har sommartid många besökare. kärnor bör skyddas, då de är viktiga för en ökad besöksnäring den samhällsservice och handel som finns. Kulturhistoriska Även här pendlar många till Göteborg samt Stenungsund. och är en del av det som utgör Tjörns historia och identitet. Området innefattar sex tätorter- Rönnäng, Bleket, Klädesholmen, Åstol, Dyrön, samt Skärhamn. Övriga orter ensidiga bebyggelsestrukturen, samt skapa lägenheter för ung- Ny bebyggelse bör framför allt komplettera den befintliga, är Kyrkesund och Björholmen. domar och äldre och ge möjlighet för barnfamiljer att flytta hit. Viktigt att tillgängligheten till närrekreation är god. Kyrkesund samt Björholmen kan ges ett visst tillskott av nybyggnation på längre sikt. 4. Strategiskt markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse och bebyggelse Nuläge: Sydöstra delen av Tjörn, bestående av en levande landsbygd. Här finns idag flera olika aktiva jordbruk. markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse Framtida inriktning: Området reserveras som strategiskt Områdets närhet till väg 169 gör det möjligt för året runt till fastlandet. Ett mindre tillskott av nybyggnation kan tillåtas boende, men ingen kommunal service finns idag. VA och om möjligheterna till alternativ förbindelse inte motverkas. infrastruktur måste kompletteras. Nybyggnation ska ske med så stor hänsyn som möjligt till befintliga naturvärden. 5. Huvudsakligen oförändrad markanvändning- färskvattentäkt samt vindkraft Nuläge: Sydöstra delen av Tjörn, bestående av en levande landsbygd. Här finns idag flera olika aktiva jordbruk. Områdets närhet till väg 169 gör det möjligt för åretruntboende, men ingen kommunal service finns idag. Infrastruktur måste kompletteras. Framtida inriktning: Med hänsyn till befintlig färskvattentäkt samt föreslagna utvecklingsområden för vindkraft ska området bevaras enligt pågående markanvändning. Hela Tjörn Permanentning av fritidsbebyggelse Nuläge: Totalt har det på Tjörn uppförts cirka fritidshus inom cirka 60 detaljplaner för fritidsändamål. Tjörn har flera fritidshusområden som är attraktiva för åretruntboende. Ett par detaljplaner för fritidsbebyggelse har ändrats, så att husen kan få samma storlek som inom tätorterna. Inom de flesta övriga detaljplaner för fritidsbebyggelse har bygglov beviljats för viss ökning av storleken utöver detaljplanernas begränsning. Framtida inriktning: Kommunen är i grunden positiv till att fritidsbebyggelsen permanentas. I anslutning till huvudstråket kan på sikt husen inom fritidsområdena få samma storlek som inom tätorterna. Detaljplanerna måste först ändras. Dessförinnan finns möjlighet till viss ökning av storleken utöver detaljplanens begränsningar. Även utanför huvudstråket finns inom de flesta fritidsområdena möjlighet till viss ökning av storleken utöver detaljplanens begränsningar. Permanentning ska inte underlättas om det medför olämpliga kommunalekonomiska kostnader eller miljömässiga konsekvenser. 16 Tjörns kommun

16 Tjörnbornas tankar om framtidens Tjörn I dialogarbetet kring översiktsplanen tydliggjordes Tjörnbornas önskemål om fler hyreslägenheter för unga och äldre, fler mötesplatser, bättre kollektivtrafik, utökning av gång- och cykelvägar. Det blev också tydligt att det är viktigt var nya bostäder placeras. I dokumentet Tjörns själ sammanfattas resultatet av dialogarbetet. Bostäder Många eftefrågar hyresrätter i kommunen samtidigt som det finns en stark vilja att inte bygga var som helst och vad som helst. Eftersom det saknas hyresrätter kan kommunen uppmuntra byggnader som medger generationsboende eller uthyrningslägenheter vid byggande av till exempel friliggande villor. Att förtäta i redan bebyggd miljö medför flera vinster. Dels utökas undelaget för kollektivtrafik dels koncentreras bostäderna istället för att spridas ut och ta onödig natur i anspråk. Rimliga avstånd medför större möjlighet för medborgarna att använda cykel och ben istället för bil. Tjörnborna är, som ofta på landsbygden, vana att ta sig runt med bil eftersom de, historiskt, har varit hänvisade till bilen som transportmedel. Bostädernas koncentrering medger möjlighet att bevara större delar av Tjörns natur. Mötesplatser Flera unga uttrycker en önskan om fler mötesplatser i tätortsnära lägen. Några av fritextsvaren föreslår anläggande av park eller större lekplats för att skapa mötesplatser. Kollektivtrafik Det har också framkommit att i vissa delar av Tjörn fungerar kollektivtrafiken bra medan den har försämrats på andra delar. Förhoppningsvis har en varsam utbyggnad av våra samhällen gjorts. byggnationer följer en Bohuslänsk tradition så vår unika miljö bevaras. Förhoppningsvis kan flera ytor användas för att anlägga trevliga parker och större lekplatser istället för villatomter eller annan magasinsbebyggelse. Blomstrande näringsliv och en attraktiv turistö med cykelvägar kors och tvärs, som ansluter till ridvägar, båtförbindelser caféer och kulturplatser. Hoppas att Tjörn fortfarande är en trivsam landsbygdskommun och inte en stadsdel till Göteborg,... Gång- och cykelvägar Många önskar utbyggnad av cykelvägar och ridvägar för att erbjuda ett sätt att komma nära havet och naturen. Det finns till exempel förslag på att anordna en cykel-/vandringsled längs vattnet runt hela Tjörn. Tjörns kommun

17 Bygg ny bebyggelse på traditionellt sätt - vid bergsfoten - för att bevara det identitetsskapande jordbrukslandskapet. Bygg fler hyreslägenheter som har en rimlig hyra. Värna om, ta hand om naturen och låt den vara tillgänglig. Skapa mötesplatser i de tätortsnära miljöerna. Effektivare och flexiblare kollektivtrafik Närheten till havet och möjligheten att, nästan överallt på Tjörn, kunna komma ner till vattnet är viktig att behålla. Det behövs fler ridvägar. Arbetsplatser Det har fokuserats på att få fram bostäder men omsorgen om att bereda för fler företagsetableringar har hamnat på efterkälken. Det är viktigt att arbeta vidare med dessa frågor i ett långsiktigt perspektiv. Vid en eventuell satsning på nyetableringar kanske det finns möjlighet att blanda upp bostadsbeståndet men verksamhetslokaler. Alternativt bygga flexibla byggnader som lätt kan omvandlas från bostad till verksamhet. Det finns också en möjlighet att när nya bostäder byggs i privat regi uppmuntra till verksamhetslokal i anslutning till bostaden. Pendling I takt med att det byggs fler bostäder är det också viktigt att försöka balansera upp det med företagsetableringar. Det är viktigt att ha olika typer av arbetsplatser och också sträva efter att utöka antalet arbetsplatser för att kunna erbjuda alternativ till att pendla. Alla kommer dock sannolikt inte att kunna arbeta på Tjörn utan då är möjligheten att kunna pendla med kollektivtrafik viktig, inte minst för att minska trafikmängden på Tjörnbron. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är en viktig del i att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Sett på lång sikt finns mycket att vinna på att barnen uppfattar kollektivtrafiken positivt och att de äldre har möjlighet att nyttja den. För att öka andelen kollektivtrafikåkande är det viktigt att veta vad som behöver förbättras. Imformation och marknadsföring är också en viktig del i att synliggöra förbättringar i turtäthet eller ändringar av linjesträckningar. Havet och naturen Det framkommer tydligt att naturen är en viktig del av identiteten. Närheten och tillgängligheten till vattnet på stora delar av Tjörn är också mycket viktig. Tjörn behöver kvalificerade arbetsplatser. 18 Tjörns kommun

18 BEFOLKNING Önskningarna om hur vi vill bo skiftar med livets olika skeden. Våra behov och krav förändras med ålder, familjestorlek och karriärläge. Det är därför viktigt att det finns en variationsrikedom bland bostäderna på Tjörn. Tjörns befolkningsprognos visar att fram till och med 2016 kommer åldrarna 1-5 år att minska. Det beror till största delen på minskade födelsetal. Antalet över 65 år kommer istället att öka med 40% under 11-års perioden. I snitt räknar kommunen med en befolkningsökning på drygt 100 personer per år. Under de senaste 20 åren har befolkningen varit cirka personer med mindre variationer uppåt och nedåt. I åldersgruppen har Tjörn ett ovanligt stort antal inflyttade kvinnor jämfört med genomsnittet i Sverige. Mönstret är varken vanligt för glesbygdskommuner, förortskommuner, pendlingskommuner eller städer. Livets olika skeden Ungdomar och studenter som flyttar till sin första bostad väljer vanligtvis en liten hyresrätt, oftast på grund av deras låga betalningsviljan vilket beror en låg inkomst. De vill dessutom kunna vara rörliga på arbetsmarknaden. Unga hushåll och personer i början av sin yrkeskarriär har ofta även specifika önskemål gällande lägenhetens belägenhet. Det man främst önskar är lägenheter i centrala lägen med närhet till service- och nöjesutbud. Den typen av lägenheter i form av hyresrätter med förstahandskontrakt finns sällan på den öppna marknaden. Att köpa en bostadsrätt kräver oftast stora kapitalinsatser och bolån. Detta kan få ungdomar att tacka nej till en utbildning och även avskräcka många som rekryteras med tidsbegränsade anställningar. Med en alltför osäker ekonomi har dessa hushåll oftast inte råd att investera i en bostadsrätt. Att bo med hyresrätt i innerstaden ger större flexibilitet, man är inte bunden till hyresrätten på samma sätt som om man har en villa eller en bostadsrätt. Därför är hyresrätten oftast ett attraktivt boendealternativ bland unga och studenter. Ett nästa steg är det lite större boendet som uppkommer i samband med familjebildning. Småbarnsfamiljer prioriterar främst storlek och läge. Det mest attraktiva läget blir då markbostäder nära natur, det vill säga ofta småhus, belägna i halvcentrala lägen eller lugna ytterområden. Viktiga parametrar som dessa hushåll tar hänsyn till är närheten till daghem, skolor och kommunikationer. I ett senare skede, när barnen flyttat hemifrån, är det många som flyttar från villan eller radhuset till ett mer centralt beläget boende i form av hyresrätt eller bostadsrätt. Oftast flyttar man på grund av att man inte längre har samma behov av Hela kommunen 140 Index, år 2011 = år 6 15 år 65+ år Alla åldrar 80 Reviderad befolkningsprognos 2012 för hela Tjörn. Tjörns kommun

19 Generation Y - 80-talister - Den kaxiga generationen med många namn: Moklofs Mobile kids with a lot of friends. Nexters, Fönstret mot framtiden, MeWe-generationen. Den ifrågasättande generationen. 80-talister är så uppfyllda av sina egna möjligheter att de ibland drunknar i utbudet. Det är inte alltid lätt att ha blivit proffs på ifrågasättande redan på dagis och samtidigt leva i ett land och i en tid där allt är möjligt. Ingen behöver längre förbli vid sin läst, i sin stad, sin klass eller ens sitt land. Tvärtom: ett lyckat 80-talistliv ska innehålla så mycket som möjligt, och allt flyter. Och om det inte händer, om de inte ens släpps in på arbetsplatserna (20 procent av dem mellan 20 och 24 år är utan arbete) och ges en chans, anklagar de sig själva för sina tillkortakommanden eftersom de i det närmaste har hjärntvättats med budskapet att allt är möjligt för alla. 80-talisterna är också många och välutbilegnahemmets stora utrymmen samt att man hellre prioriterar faktorer som tillgänglighet och service. Pensionärer värdesätter närhet till service samtidigt som deras betalningsvilja sjunker på grund av att inkomsten minskar. Åldersfördelningen har alltså en stor inverkan på den samhälleliga planeringen av bostadsbyggande. Bostadsmarknaden behöver ett mycket varierat bostadsutbud som möter efterfrågan, både nu och i framtiden. Ett utbud som i stort sett omfattar alla hustyper, upplåtelseformer, lägen, storlekar och prisnivåer. Ett otillräckligt bostadsutbud kan hämma näringslivets tillväxt på orten. Detta gäller inte bara kvantitativ brist på bostäder, utan även att det inte finns ett tillräckligt varierat utbud med hänsyn till olika gruppers behov, betalningsförmåga och värderingar. Oftast är möjligheten att kunna få en bostad en avgörande faktor för flyttning till annan ort. Om det inte finns några bostäder som är anpassade till de egna behoven så flyttar man inte. En fungerande och flexibel arbetsmarknad, där utbudet möter efterfrågan, bygger på en väl fungerande bostadsmarknad. (En väl fungerande bostadsmarknad , Sahar Amini) Livsstil Livsstil hos målgruppen är avgörande för hur de kommer att välja boende. Livsstilsmönster och generationsbeskrivningar är hämtade ur Tjörns kommuns kommunikationsplan (2013). Generation Y Den kaxiga generationen och Generation Z Generation Ordning Ålder Unga som vill flytta hemifrån och stanna kvar på Tjörn. Har svårt att få ihop pengar till eget boende. Varje krona spelar roll vid köp. Få unga i denna målgrupp har sparat ihop de : :- som krävs för kontantinsats för en bostadsrätt eller tomt. De pengar de tjänat har de spenderat. Ofta ställer familjen upp med pengar så att de kan få lån på bank. Ibland tar de också dyra inblancolån. När föräldrarna ställer upp innebär det ibland att föräldrar sitter fast med höga lån på ett hus som de egentligen vill sälja för att flytta till hyresrätt eller bostadsrätt. Har ingen boendekarriär och måste nästan påbörja en sådan för att komma vidare. Det är också en generation hemmasöner och döttrar. För de allra yngsta i målgruppen finns idag inte någon form av boende att erbjuda, vare sig från kommunens sida eller mäklare. I den äldre delen av målgruppen gäller troligen samma förutsättningar som för nästa målgrupp. Livsstil: Generation Z - 90-talister - Generation ordning. De söker efter svenssonliv och vill gifta sig med den rätta, få gulliga barn, bra jobb och ett fint boende. Generation ordning är uppvuxna med total informationsfrihet. Verklighetens folk, som de mött på nätet, har skapat den unga generationens värderingar på ett helt annat sätt än tidigare. Oron är stor för att man inte ska kunna få ett arbete och erfarenheterna från feriejobb har många gånger rensat dem på alla illusioner om en väl fungerande arbetsmarknad med justa villkor. Därför sätter de karriär högt, är beredda att jobba hårt även om det inte ger utslag i lönekuvertet och många tar det jobb de erbjuds. Resandet lockar inte eftersom många 90-talister redan från späd ålder har dragits runt jordklotet av sina föräldrar. De är uppväxta med tävlande i alla former och kommer att ta reda på vilken kommun som man i framtiden ska välja att bosätta sig i för att få tillgång till de bästa förskolorna för sina kommande barn utan att behöva betala för hög kommunalskatt. 20 Tjörns kommun

20 dade. De behärskar all ny teknik oändligt mycket bättre än tidigare generationer. En tredjedel är födda i ett annat land än Sverige, eller har en mamma eller pappa som är det. Generation X - 70-talister - Generation ambition, kallas också Peter Pan-generationen Ålder år. Ska snart bilda familj eller har mindre barn. De har god ekonom och en boendekarriär, vilket betyder pengar att sätta in en hög kontantinsats och jobb som gör att man klarar en hög månadskostnad. Bor idag i Göteborg. Många av dessa är Tjörnungdomar som flyttar hem till sitt sociala nätverk med föräldrar och kompisar, nära naturen. Alternativt har de kompisar som flyttat till Tjörn och talar varmt om platsen. Kan även ha annan knytning till orten, sommarboende och kanske seglat i området. Prisklassen bör vara mellan 1,5 till 2,8 miljoner. Äldre hus i Skärhamn, Almösund, Myggenäs, Höviksnäs passar då bra. Nybyggnation anser de ofta vara för dyrt. Representanter i målgruppen borde, till exempel, kunna vara intresserade av tomterna i Nordviksgärde, eftersom den här gruppen har god ekonomi. Tjörns kommun kan erbjuda tomter i Nordviksgärde. Mäklarna kan erbjuda ett antal äldre villor som finns i omlopp. Livsstil: Födda på 70-talet. Dagens åringar som försöker förena yrkeskarriär med småbarnsår. De borde ha 48 timmar på dygnet. De drar inte ner på ambitionerna utan fortsätter vara unga och hålla på med en massa aktiviteter samtidigt som de ska ta hand om småbarn och göra karriär, samtidigt. En konflikträdd generation där alla ska vara med och Rör inte min kompis -tanken lever. De ska vara jämställda, är ekologiskt medvetna och klär sina barn i könsneutrala färger. Kvinnorna satsar på alla karriärstegar som finns, jobba hårt, få bra betyg och har hög utbildning som de avslutar. De kallas också Peter Pan generationen efter den sagofigur som aldrig ville bli vuxen. Den ironiska generationen Ålder Bor idag i Göteborg. Har lång boendekarriär, kan köpa tomt och hus och lägga lite pengar på pendling eftersom de ändå fick pengar över när de sålde sitt hus i stan. Typiska i målgruppen är år, säljer fin villa i bra stadsdel utanför Göteborg, köper bostadsrätt i innerstan och lägger pengarna på att umgås på krogen, gå på teater med mera. Den enda plats på Tjörn som har detta närsamhälle är Skärhamn.Vill ha social gemenskap och gå-avstånd till aktiviteter. Rekordgenerationen, den nya tonårsgenerationen Ålder år. Bor idag i Göteborg. Köper de allra mest exklusiva tomterna och husen som sommarbostad. Har villa eller annan sommarbostad att sälja. Planerar att bli året runt-boende efter pensioneringen. Har en lång boendekarriär. Har en garderob i stan, dvs en övernattningslägenhet som används i veckorna och lever för helgerna på Tjörn. Ålder år. Äldre på Tjörn som bor kvar i äldre hus. Vill flytta till hyresrätt med social samvaro. Stannar antingen kvar i ett hus som man inte klarar av skötseln på eller så flyttar man till annan kommun som kan erbjuda hyresrätt, bostadsrätt eller seniorboende. Kan också vara hårt belånade eftersom de gått i borgen eller lånat ut pengar till sina barn och deras boende. Flyttkedjor Ofta används termen flyttkedjor som ett argument för att bygga lägenheter till medelålders villaägare som vill lämna sina hus för ett mer bekymmersfritt boende. Om flyttkedjorna faktiskt genereras är svårare att säga. Att flyttkedjor är svaret på den bostadsbrist som råder,,för de människor som vill flytta till hyreslägenhet, är dock inte sannolikt. Det betyder att det behövs andra sätt att lösa bostadsbristen på. Orörlig bostadsmarknad Många kommuner har bostadsbrist för unga vuxna och äldre som vill lämna sina villor. Detta bidrar till en minskad rörlighet på bostadsmarknaden. Vad är en flyttkedja? En flyttkedja uppstår när ett hushåll flyttar och lämnar sin gamla bostad till den reguljära bostadsmarkandens förfogade. En flyttkedja bryts om: Tjörns kommun

21 1. Någon i hushållet bor kvar (flytt från föräldrahemmet, separationer) 2. Något hushåll flyttar från en annan kommun till Tjörn. (Den lediga bostaden de lämnar finns ju inte inom Tjörns kommun.) Hur effektiva är flyttkedjor? Det finns forskare som ifrågasätter flyttkedjornas effektivitet, när det gäller att frigöra boenden längre ner i kedjan. Samtidigt finns det en studie i Malmö som visar att 105 nyproducerade bostäder (varav 12 villor, 29 marknära bostadsrättsradhus, 34 bostadsrätter och 30 hyresrätter) ledde till 411 vakanser i det reguljära beståndet. 122 debutanter kom in på bostadsmarknaden. (Faktablad, Sveriges byggindustrier 2004) Boverket konstaterar att exklusivt byggande på kajkanten visserligen kan frigöra bostäder som ekonomiskt svaga hushåll kan få tillgång till men att denna effekt inte bör överskattas. Det mer exklusiva bostadsbyggandet kommer inte upp i de volymer, antalsmässigt, som krävs för att tillgodose bostadsbehovet för alla hushåll med låga eller medelhöga inkomster. Det borde alltså vara en bättre strategi att arbeta med flera olika lösningar för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, istället för att prioritera en enda strategi. Kommuner som har brist på hyresrätter tenderar att tro att bristen försvinner om man bygger hyresrätter. Det finns dock en risk att utfallet inte blir det förväntade. Sambanden är komplexa och det är viktigt att så noga det är möjligt undersöka vad som är symtom och vad som är orsaker annars är risken att bostadsmarknaden förblir lika orörlig som den var innan, de förmodade, lösningarna genomfördes. Socialförvaltningens ansvar Ensamkommande flyktingbarn Asylsökande barn under 18 år som kommer ensamma utan sina föräldrar/vårdnadshavare till Sverige kallas för ensamkommande. Kommunen ansvarar för att introducera och integrera. Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl. I lagens tredje paragraf, andra stycket står det När Migrationsverket anvisat en kommun skall barnet anses vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453). Tjörns kommun blir vistelsekommun. Därmed har kommunen ansvaret för barnets boende och att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Det innebär att kommunens socialtjänst är skyldig att utreda barnets behov samt besluta om insatser av lämpligt boende och stöd och hjälp. Hemlösa Oavsett vilka svårigheter som hemlösa kan ha så är det gemensamma för gruppen att de saknar ett hem. Socialtjänsten i kommunerna har det yttersta ansvaret för utsatta gruppers beroende men Socialstyrelsen hävdar att det är viktigt att komma ihåg att socialtjänsten inte kan lösa de bostadsproblem som finns i en kommun. Socialtjänsten arbetar med att lösa de bakomliggande problemen som individer kan ha och som påverkar deras möjligheter att få en bostad men de har ingen möjlighet att påverka bostadsmarknaden eller bostadsbyggandet eftersom det är bostadspolitiska frågor (Socialstyrelsen 2005). (Se definitioner på sidan 70 för ordförklaring) Äldre personer Äldre personer är inte en grupp som lätt går att fånga i en enkel definition. Här avses personer 65 år och äldre. I Tjörns kommun bor det knappt 3600 personer över 65 år. Beräkningsantaganden från 2012 är att 1 procent av åringarna, 15 procent av åringarna samt 45 procent av 90-plus har platsbehov i särskilda boende om inga alternativa boenden erbjuds. Hur de äldre vill bo finns sammanställt i Bilaga A. Det är en sammanställning av svaren i bostadsenkäten som gjordes i arbetet Bo bra på äldre dar. (Se förklaring om arbetet med Bo bra på äldre dar på nästa sida.) Personer med funktionshinder Bostadens tillgänglighet är av största vikt för personer med funktionssnedsättning. Inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns tre olika boendeformer, gruppbostad, servicebostad och annan särskild anpassad bostad. Bostäder med god tillgänglighet behövs i alla bostadsområden. Närheten till kollektivtrafiken är viktig. 22 Tjörns kommun

22 BOSTÄDER Bristen på hyresrätter är utbredd bland kommunerna. Även bland de kommuner som har balans eller till och med överskott på bostäder finns det brist på hyreslägenheter. På Tjörn finns en klar majoritet av befintliga bostäder i småhusbebyggelse. (Bostadsmarknaden , Boverket) Att det är brist på bostäder kan innebära olika saker i olika typer av kommuner. Storstadsregionerna har stor inflyttning, men av olika karaktär. På mindre orter är problemet snarare att anpassa bostadsbestånder till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Det handlar också i många fall att tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. Där det finns för få bostäder i förhållande till behov och efterfrågan, till exemel på grund av att det är stor inflyttning, kan det leda till trångboddhet och att anställda på ortens arbetsplatser inte kan bosätta sig i kommunen utan behöver pendla över stora avstånd. Alternativt att de söker arbete närmare sitt boende. Brist på bostäder kan också innebära att det till antalet finns tillräckligt många bostäder men att det är fel sorts bostäder. De lediga bostäderna kanske inte är anpassade för en åldrande befolkning eller finns utanför centralorten, där servicen har försvunnit. (Bostadsmarknaden , Boverket) Antalet äldre i Tjörns kommun har ökat och kommer att öka ännu mer i framtiden. Behovet av särskilda boendeplatser kommer därmed också att öka, men behovsökningen har ett samband med utbudet av lämpliga bostäder för äldre i det ordinarie bostadsbeståndet. En satsning på bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet i form av t.ex. så kallade mellandboenden skapar valmöjligheter för de äldre och påverkar behovet av särskilda boendeplatser. Boende för äldre Äldredelagationen uppskattar att behovet av särskilt boende/vård- och omsorgsboende kommer att öka med mellan % mellan Många äldre personer uppever idag att det är ett alltför stort glapp mellan bostaden i det ordinära boendet och det särskilda boendet/vård- och omsorgsboendet. Oro, otrygghet, ibland också ensamhet, gör att de önskar ett annat boende. Dessa personer behöver en alternativ boendeform där bostaden och dess omgivning är tillgänglig, där det är nära till service och där det finns möjlighet till meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Närhet till personal är en viktig trygghetsskapande faktor för människor i detta skede av livet. Dokumentation visar att boendeformer liknande trygghetsbostäder ökar möjligheten för de boende att bo kvar i dessa bostäder längre än i ett ordinärt boende. En flytt till särskilt boende/ vård- blir således inte nödvändig eller kan skjutas upp. Fler bostäder liknande trygghetsbostäder kan därför förväntas leda till att behovet av platser i särskilt boende/vård- och omsorgsboende blir mindre än vad som annars skulle varit fallet och mindre än det som ovan beräknats. Andra beräkningar visar också att denna typ av förebyggande boendemiljöer kan vara kostnadsbesparande för kommunerna. (Bo bra hela livet - Slutbetänkande av Äldredelegationen.) Om satsning på trygghetsboende eller liknande inte görs och behovet av särskilda boendeplatser kvarstår oförändrat så krävs en successiv satsning på särskilda boenden med totalt 68 boendeplatser fram till 2025 varav 24 till år Detta enligt Lokalbehovsanalysen för Tjörns kommun, som är utarbetad på uppdrag av kommunstyrelsen. Det är därför av största vikt att socialnämnden underrättas om kommunstyrelsens ställningstagande om en eventuell satsning på trygghetsboenden eller andra nya boendeformer för äldre, innan fortsatta beslut tas om särskilda boenden. (Rapport Boende för äldre Tjörns kommun, Vivi Metsola, ) I ett regeringsuppdrag år arbetade Hjälpmedelsinstitutet bland annat tillsammans med Tjörn och 15 andra kommuner för att utveckla boendet för äldre. Resultatet av arbetet presenteras i en rapport Bo bra på äldre dar - Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre. som finns att hämta på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Tjörns kommun

23 Särskilt boende för äldre Ett särskilt boende är för personer som har stora behov av service, vård och omsorg och som inte längre har möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Personen ansöker till socialtjänsten om bistånd för särskilt boende enligt 5 kap. 5 Socialtjänstlagen. Pensionärslägenheter För de som har fyllt 65 år och är i behov av en lägenhet i det ordinarie bostadsbeståndet har personen ansökningsrätt till kösystemet inom Socialförvaltningen. Seniorboende Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och oftast tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. Den ålder som krävs varierar i olika kommuner eller hos den privata entreprenören från 55 +, 65 + osv. Det är upp till kommun eller privat entreprenör att bestämma. Dessa bostäder ingår i ett brett utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden och ligger inom ramen för kommunens ansvar för bostadsförsörjning. Trygghetsbostäder Trygghetsboende är ett begrepp som enligt Boverkets föreskrifter BFS 2007:8, och BFS 2009:22 om investeringsstöd till äldrebostäder definieras enligt följande: ska innehas av personer som fyllt 70 år. För sambor och syskon räcker det att en fyllt 70 år. utrymme för de boendes gemensamma måltider, samvaro, hobby och rekreation ska finnas. personal (Enligt Länsstyrelsen är det värdinne- eller fritidsfunktion, alltså ej vårdpersonal som avses.) ska finnas dagligen under vissa angivna tider för att stödja boende till exempel med aktiviteter. ska uppfylla grundläggande krav för permanentbostäder som kan ställas enligt plan- och bygglagen och uppfylla höga krav på tillgänglighet. Dessutom ska omvårdnadsarbete kunna utföras i enlighet med de krav som finns i arbetsmiljölagen. (Kommentar: detta för att man ska kunna bo kvar även när man behöver hemtjänst- eller hemsjukvård) Boende för vuxna med funktionshinder En person med omfattande funktionshinderar som har behov av boende med utbildad personal kan ansöka om bostad med särskild service enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det finns två typer av bostäder; servicebostad och gruppboende. Därutöver finns annan särskild anpassad bostad, grundanpassad för personer med fysiska och/eller psykiska funktionshinder. Boendeformer I Tjörns kommun finns tre olika boendeformer för vuxna personer med funktionshinder): Servicebostad Gruppboende Annan särskilt anpassad bostad När en person med omfattande funktionshinder behöver ett boende med utbildat personalstöd i närheten kan personen ansöka enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om bostad med särskild service. Det finns två typer av bostad; servicebostad och gruppboende. Servicebostad Egen lägenhet som ingår i ett flerbostadshus, eller så kallad servicebostad, är för den person med funktionshinder som delvis klarar sig själv men behöver hjälp med vissa insatser. I flerbostadshus ingår ett antal lägenheter som finns i området. I dess närhet finns det tillgång till personal och en gemensam lägenhet. Gruppboende Gruppboende är till för personer med funktionshinder som har behov av att personalen finns nära dygnet runt. Här ges särskild service för att de boende ska kunna leva och delta i samhällslivet som andra. Gruppboendet består av ett mindre antal sammanbyggda lägenheter med tillgång till gemensamma lokaler. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad menas en bostad med viss grundanpassning för personer med fysiska eller psykiska funktionshinderar. 24 Tjörns kommun

24 Ingen personal ingår. Det stöd personen behöver ges genom ledsagarservice, boendestöd, hemtjänst eller personlig assistans. Upplåtelseformer Det finns fyra upplåtelseformer för bostäder: hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Genom att det finns olika upplåtelseformer ökar valmöjligheterna och effektiviteten på marknaden. För en väl fungerande bostadsmarknad krävs det en viss rörlighet mellan de olika upplåtelseformerna, främst för boende i hyresrätt eftersom de har den högsta rörligheten. Det är viktigt att vara medveten om vad som gör att en viss upplåtelseform passar till ett visst hushåll i ett visst skede av livet. Även upplåtelseformens roll och sidoeffekter är viktiga att ha kännedom om. Hyresrätt Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad där en hyresgäst varaktigt hyr bostaden av en hyresvärd. Begreppet hyresrätt kan delas in i två kategorier, den kan vara antingen privat eller kommunal. De privata fastighetsbolagen styrs till stor del av ett vinstintresse medan allmännyttan i grunden är tänkt att styras utan vinstintresse. Den 1 januari 2011 trädde dock en ny lag i kraft som säger att även de allmännyttiga bostadsbolagen ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Som innehavare av en hyresrätt har du ett besittningsskydd. Det innebär att det måste finnas saklig grund för att motivera en vräkning. För att kunna hyra ut sin lägenhet i andrahand måste man ha tillstånd från hyresvärden. Bostadsrätt Bostadsrätt, även kallad insatslägenhet, är en upplåtelseform där medlemmar av en bostadsrättsförening äger rätten att nyttja en bostadslägenhet mot ersättning för obegränsad tid under förutsättning att de förpliktelser man har mot föreningen uppfylls. Bostadsrättshavaren äger inte fastigheten, utan har en andel i bostadsrättsföreningen, som i sin tur äger fastigheten. Av denna anledning har inte en bostadsrättsinnehavare rätt att göra ingrepp i sin lägenhet utan inskränkningar. Som beräkningsgrund för årsavgiften används vanligen insats eller andelstal. Andelstalet talar om bostadsrättens andel av föreningens tillgångar och skulder Som ägare till en bostadsrätt kan man andrahandsupplåta sin lägenhet. Förutsättningarna för andrahandsupplåtelse är att bostadsrättsföreningen underrättas och godkänner upplåtelsen, samt att tidsperioden är begränsad. Endast bostadsrättsföreningen får upplåta en bostadsrätt. Efter det att föreningen upplåtit en bostadsrätt kan bostadsrättshavaren överlåta bostadsrätten (dvs. sälja lägenheten). Om bostadsrättsinnehavaren struntar i sina skyldigheter gentemot föreningen kan bostadsrätten förverkas. Föreningen kan sedan bjuda ut bostadsrätten på den öppna marknaden. Kooperativ hyresrätt Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform vilken kan beskrivas som en mellanform mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt. I den kooperativa hyresrätten hyr hyresgästen sin lägenhet på ungefär samma villkor som en vanlig hyreslägenhet. Skillnaden är att hyresgästen hyr av en ekonomisk förening, en kooperativ hyresrättsförening. En person i varje hushåll måste vara medlem i föreningen och har en röst vid föreningsmötena. På så sätt har hyresgästerna stort inflytande över sitt eget boende och område. Bland annat bestämmer man gemensamt om skötsel och underhåll. Medlemmarna i föreningen betalar både en medlemsinsats och en upplåtelseinsats. Hur stora beloppen är varierar från förening till förening. Om man lämnar föreningen får man tillbaka upplåtelseinsatsen, men däremot inte medlemsinsatsen. Hyresgästen kan inte sälja sin hyresrätt. Den avgörande skillnaden mellan bostadsrätt och kooperativ hyresrätt är att det i bostadsrätten finns en koppling mellan medlemmarnas andel i föreningen och nyttjanderätten. Detta möjliggör att man kan köpa och sälja nyttjanderätten i föreningen. I vissa fall kan priserna för bostadsrätter trissas upp rejält. De höga bostadspriserna kan på grund av detta stänga ute många från möjligheten att förvärva en bostadsrätt. I en kooperativ hyresrätt finns ingen koppling mellan medlemmens andel i förening och nyttjanderätten vilket innebär att nyttjanderätten inte heller kan köpas och säljas. Den kooperativa hyresrätten ger därmed utrymme för en spekulationsfri äganderättsform. Den kooperativa hyresrättsföreningen kan i varierande grad ansvara för teknisk och ekonomisk Tjörns kommun

25 förvaltning. Medlemmarna bestämmer själva vad och hur mycket av förvaltningen de ska utföra. Arbetsfördelningen mellan bostadsföretaget och föreningen regleras genom ett förvaltningsavtal. Det finns två modeller för kooperativ hyresrätt, ägarmodellen och hyresmodellen. För det allmännyttiga bostadsföretaget är det hyresmodellen som är intressant. Där hyr den kooperativa hyresrättsföreningen huset/lägenheterna av bostadsföretaget och hyr därefter ut lägenheterna till medlemmarna. Villkoren för uthyrningen av fastigheten regleras med ett blockhyresavtal mellan bostadsföretaget och den kooperativa hyresrättsföreningen. I ägarmodellen äger föreningen huset och då har inte bostadsföretaget någon självklar uppgift. (En väl fungerande bostadsmarknad , Sahar Amini) Äganderätt Med en ägarlägenhet äger man en specifik lägenhet i en fastighet på samma sätt som man äger ett hus eller ett radhus. Som en lagfaren ägare har man också samma rättigheter som en ägare till ett hus. Det innebär att man till exempel kan självständigt överlåta, pantsätta eller hyra ut lägenheten på samma sätt som ett småhus, vilket är en väsentlig skillnad jämfört med att äga en bostadsrättslägenhet. Det krävs ingen förening för att sköta själva fastigheten, utan en samfällighet för att sköta och underhålla de gemensamma utrymmena. Det krävs en högre kapitalinsats vid köp av en ägarlägenhet i jämförelse med en bostadsrätt, eftersom den del av lånet som i dagsläget läggs på bostadsrättsföreningen istället kommer att läggas på lägenhetsinnehavaren. Beroendet av föreningens ekonomiska stabilitet spelar en mindre roll, vilket också ger ett tryggare ägande boendet. Ägarlägenheter kan främst bildas genom nyproduktion, men även i vissa fall genom ombyggnad av äldre byggnader till flerbostadshus. I det senare fallet får det aktuella utrymmet inte ha använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren. För att få bilda ägarlägenheter krävs minst tre sådana lägenheter i en sammanhållen enhet, resten kan alltså vara t.ex. hyresrätter. Boendeformen ägarlägenheter är mycket vanlig utomlands. Australien, Japan och USA har haft ägarlägenheter under lång tid. Även i Europa är det vanligt att man äger sina egna lägenheter. För andrahandsupplåtelse av fastigheter finns i Sverige idag inga juridiska begränsningar.det är något som direkt skiljer ägarlägenheter från bostadsrätten. Uthyrningsfriheten innebär att fastighetsägaren själv väljer till vem, när och hur länge ägarlägenheten ska hyras ut. I regeringens förslag till riksdagen, som lades fram i slutet av november 2008, föreslås en för ägaren oinskränkt rätt att andrahandsupplåta ägarlägenheter. (En väl fungerande bostadsmarknad , Sahar Amini) KOMMUNENS VERKTYG Verktygen för att genomföra riktlinjerna för bostadsförsörjningen är framförallt kommunalt planmonopol genom översikts- och detaljplanering. Andra verktyg är kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik, marköverlåtelse- och exploateringsavtal, allmännyttiga bostadsföretag samt kommunala bostadsförmedlingar. Hyresgarantier är ett annat verktyg som kommuner kan använda sig av. Kommunen har genom planmonopolet möjlighet att påverka bostadsbyggandet i önskad riktning. Bostadsbyggandet förverkligas sedan genom de kommunala bostadsbolagen och/eller övriga aktörer på bostadsmarknaden. Kommunen kan också välja att ta andra vägar för att skapa fler bostäder. Byggemenskap är ett sätt att skapa bostäder där, istället för en stor exploatör, bostadsbyggandet sköts av en grupp människor som bygger åt sig själva. Nedan följer en mer utförlig beskrivning av de olika verktygen som kommunen kan använda sig av för att möta bostadsbehovet. Byggemenskaper Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. För samhället är byggemenskaper ett sätt att åstadkomma ett intressantare och mer varierat stadsbyggande. Erfarenheterna från Tyskland visar en högre kvalitet, intressantare arkitektur, större mångfald och ett djupare engagemang i det egna boendet. Nackdelar kan vara att stridiga viljor ger en svårare process samtidigt som det krävs insatser av tålamod och pengar under lång tid innan belöningen kommer. (Föreningen för byggemenskaper 2012). Det är också viktigt att byggemenskapen är drivande i processen och att kommunen har kom- 26 Tjörns kommun

26 petens och resurser att stötta arbetet. Mer information finns att få hos Föreningen för byggemenskaper ( Delegationen för hållbara städer ( Byggemenskaper - Ett bidrag till hållbart stadsbyggande även i Sverige! ) eller i examensarbetet Socialt hållbar bogemenskap genom byggemenskap av Sara Svensson, Chalmers Planmonopol Kommunens planmonopol är centralt för möjligheterna att bedriva lokal bostadspolitik och möjligheterna att planera goda bostadsområden. Med stöd av det kommunala planmonopolet enligt Plan- och bygglagen, har kommunen det samlade ansvaret för översiktsplane- och detaljplanearbetet, vilket i sin tur styr användningen av mark, vatten och bebyggelseutveckling i kommunen. Genom detta kan kommunen bestämma när och var en utbyggnad skall ske samt hur bebyggelsen skall utformas. Arbetet med en detaljplan ligger sedan till grund för att bevilja bygglov. Planprocessen följer den i PBL reglerade processen som på Tjörn och i de flesta andra kommuner tar mellan 1-1,5 år för att nå antagande i Samhällsbyggnadsnämnden (normalt planförfarande). Ett samarbete mellan kommunen och olika aktörer på marknaden gynnar sannolikt en långlisktigt planering av samhället. Kommunal mark Kommunens markinnehav är en strategisk resurs för planeringen och förutsätter även att en aktiv markpolitik bedrivs. Kommunens inriktning vad gäller utveckling och förvaltning av kommunalt markinnehav samt eventuell satsning på nya strategiska markköp påverkar möjligheterna för kommunen att i högre grad kunna styra bostadsbyggandet. Markanvisningsavtal När kommunal mark planläggs och tilldelas en exploatör kan kommunen i så kallade markanvisningsavtal ställa särskilda villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet. Kommunen kan också genom att differentiera markpriserna utifrån läge och önskad upplåtelseform påverka inriktningen på bostadsbyggandet. Markanvisningstävling Markanvisningstävlingar vänder sig till exploatörer som vill vara med och utveckla attraktiv kommunal mark. Syftet är att få fram så bra förslag som möjligt på hur ett område kan exploateras. Tävlingsmomentet kan också ses som ett sätt att göra reklam för kommunen och dess nya bostadsområden. Allmännyttan Den nya lagen, för allmännyttiga bolag i Sverige, som trädde i kraft 2011 innebär bland annat att bolagen ska driva verksamhet enligt afförsmässiga principer med normala avkastningskrav. För många kommuner utgör det allmännyttiga bostadsbolaget ett viktigt redskap i bostadsförsörjningen, både genom att företaget tar stort socialt ansvar men också för samhällsutvecklingen i stort då de kan driva bostadsbyggandet. Att skapa bra bostäder till rimliga kostnader för alla, oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass, är allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift. Med allmännyttan kan kommunen ta ett socialt ansvar för bostadsutbudet. Hyresgaranti En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Mer information om hyresgarantier finns på Boverket.se. Samordning och koordination Kommunens nämnder är viktiga i bostadsplaneringen. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för ansvarar för den tekniska infrastrukturen (vatten och avlopp, gång och cykelvägar, framtagande av detaljplaner och bygglov m.m.). Socialförvaltningen svarar bland annat för arbetet med att planera boende med särskild service (för människor med funktionshinder) och särskilt boende (för äldre medborgare). De har också kunskap om bland annat att förebygga hemlöshet. Tjörns kommun

27 3. NULÄGE PÅ TJÖRN På följande sidor beskrivs mycket kortfattat nuläget på Tjörn för de delar som berör bostadsbyggandet Befolkningutveckling Hela Tjörn KORT HISTORIK Sedan Tjörnbrons tillkomst på 1960-talet fram till och med början av talet har Tjörn haft en stark befolkningsutveckling. De senaste tio åren har befolkningsökningen stagnerat och det bor knappt invånare på ön året runt Västra Tjörn På västra sidan finns en stark historisk identitet som är knuten till havet och fisket. Skärhamn och Rönnäng har haft en positiv utveckling till mitten av 1990-talet och sedan har befolkningen i stort sett varit konstant. Övriga orter, undantaget Dyrön, har haft en befolkningsminskning. Dyröns befolkning är i stort sett konstant över tid. Östra Tjörn Östra Tjörn har inte samma historisk identitet knuten till havet och fisket utan har framför allt varit ett jordbrukssamhälle. Efter Tjörnbrons tillkomst har denna del av Tjörn haft en stark befolkningsutveckling av både åretruntboende och sommargäster Myggenäs registrerades som tätort hos SCB 1965 och Kållekärr Höviksnäs betraktas som tätort sedan slutet av 1980-talet och har sedan dess haft en positiv befolkningsutveckling. Myggenäs har minskat i antal mellan 1975 till och med 2005 men håller efter det en ganska jämn nivå. Kållekärr har en haft en försiktigt positiv utveckling, sett över tid Befolkningsutvecklning på Tjörn (SCB Tätorter 2010) Bleket Klädesholmen Rönnäng Skärhamn Stora Dyrön Åstol Kyrkesund Västra Tjörn Befolkningsutvecklning på västra Tjörn , redovisat per tätort (SCB Tätorter 2010) Befolkning Höviksnäs Kållekärr Myggenäs Östra Tjörn Befolkningsutvecklning på östra Tjörn , redovisat per tätort (SCB Tätorter 2010) 28 Tjörns kommun

28 NÄRINGSLIV Tjörns näringsliv består av närmare 2000 företag som är registrerade med säte på Tjörn. Drygt 6 av 10 företagare är soloföretagare och har ingen anställd personal. En majoritet av de företag som har mellan 5-59 anställda återfinns inom hotell och restaurangverksamhet. Tjörns traditionellt historiskt, starka branscher har varit fiske, sillberedning och shipping. Än idag är det många företag på Tjörn som är verksamma inom dessa områden. Klädesholmen Seafood är nationellt känd inom sitt gebit. Tarbit Shipping, Swedeship Marine AB är andra kända företagsnamn. Tjörn har också en av Sveriges fåtal privatägda hamnar, Wallhamn, där kommunen idag har den största privata arbetsgivaren med drygt 150 anställda. Tjörns kommun är mån om att bevara dessa unika verksamheter. Sedan några år tillbaka har bilden kompletterats med andra branscher och inriktningar. Idag utgör konsultverksamheter inom juridik, ekonomi, teknik och vetenskap tillsammans med byggföretagen är de två största branscherna, sett till antal företag. Dessa är tätt följda av handel samt jordbruk, skogsbruk och fiske (källa: WebSelect augusti 2013). Branscher på Tjörn (WebSelect augusti 2013) Antal anställda i på Tjörn (WebSelect januari 2013) Antal företag på Tjörn ( WebSelect januari 2013) God tillväxt Tjörn rankas som tionde kommun i Sverige, med bäst tillväxt enligt företagarnas årliga undersökning som mäter aktiebolagens omsättning, resultat, kreditvärdighet och antal företag(källa: Företagarna och Kreditföretaget UC). Tjörns styrka i det lokala näringslivet är de många entreprenörerna, vilket gör att näringslivet som helhet klarar sig relativt bra även i ekonomiska nedgångar. Men på sikt behöver en rad branscher stärkas för att stå sig i den regionala, nationella och internationella konkurrensen. Under de senaste åren har flera företag på Tjörn fått den ärofyllda gasellepitetet, mästare på lönsam tillväxt och på att skapa nya jobb. Årligen utses färre än 0,5 procent av alla aktiebolag i Sverige till gasellföretag. Några exempel är Dan Lindbergs Bygg AB, Salt & Sill, Specter m.fl. Tjörn har också en god tillväxt av nya företagare, i snitt finns det 6.9 företag/1000 invånare på Tjörn - en siffra som är relativt sett hög i jämförelse med andra kommuner i Sverige (källa: Nyföretagarbarometern). Antalet nya företag per år överstiger antalet upphörda företag. Tjörns kommun

29 Framtidens näringsliv Tjörn har numera en hög planberedskap för bostadsbyggnation. Något som redan under 2013 visat sig i statistiken, kommunen uppvisar för första gången på många år positiva befolkningssiffror. Den ökade bostadsbyggnationen och en befolkningsprognos som visar på framtida inflyttning kommer på sikt att öka behovet av arbetstillfällen på Tjörn. Detta kommer att kräva ett mer strategiskt förhållningssätt från kommunen, med målet om en ökad tillväxt i det lokala näringslivet. Näringslivsstrategin för Tjörn stadgar ett antal strategiska målsättningar som visar på prioriterade områden för näringslivsutvecklingen Näringslivsprogrammets områden är delvis valda utifrån de behov som kommunens näringsliv själva anser är prioriterade. Detta har framkommit genom återkommande undersökningar och i dialog med de lokala företagen. Bättre bemötande, tillgänglighet och företagsklimat Ökad tillgång på planlagd mark för näringslivet Fler företag och etableringar Utbyggd infrastruktur Förbättrad service, information och handläggning Nya styrkeområden Kommunstyrelsen har varit tydlig med att det är ett prioriterat uppdrag för mark- och exploateringsavdelningen vid Tjörns kommun att köpa in mer mark för näringslivet under de kommande åren. Dessutom måste man påbörja planläggning av den mark som kommunen äger i Svanvik och utöka befintligt industriområde. Detta kommer dock att kräva en del åtgärder kring infrastrukturen i området. Mark i Svanvik efterfrågas av många företagare. Förutom industriområden behövs också mark för andra verksamheter, förhoppningsvis kommer planen på Almöstrand vid Myggenäs korsväg att öppna upp för etableringar av kontor i detta natursköna område. Läget nära tåg och buss till Göteborg är attraktivt för många större konsultverksamheter. Men fler företagsområden behövs, man ser nu över var och vad för typ av verksamhetsmark som behövs för att Tjörn skall växa. Ansvarig för markinköp är chefen för mark- och exploatering vid Tjörns kommun. Den största utmaningen i programmet under perioden är att förstärka Tjörns traditionella styrkeområden (marin verksamhet, shipping, och fiske) med delvis nya branscher; turism, huvudkontor samt bygg och design. Arbete för ökad inflyttning I takt med att Tjörns kommun planerar och möjliggör nya bostäder årligen så kommer det att pågå arbeten med att marknadsföra kommunen som boendeort, både lokalt, regionalt och nationellt. Målet är att öka inflyttningen av unga barnfamiljer. Parallellt med detta kommer det ske en marknadsföring av Tjörn som etableringsort, vilket möjliggörs av att mer attraktiv mark för näringslivet köps in och planläggs. BEFOLKNING Åldersfördelningen varierar över landet. Generellt är befolkningen yngre i storstadsregionerna och de större högskoleorterna medan den är äldre i de mindre kommunerna. Detta skapar en slags konkurrenssituation mellan de kommuner som vill öka andelen unga i befolkningen. Sveriges befolkning ökade med personer under Delvis på grund av att antalet födda var större än antalet avlidna men huvuddelen av befolkningsökningen berodde på att invandringen till landet var större än utvandringen. Befolkningsökningen är dock ojämt fördelad över landet och vinnarna är storstadsregionerna och de större högskoleorterna. (Bostadsmarknaden , Boverket) Hushållssammansättningen, hushållens inkomster samt värderingar och livsstil påverkar efterfrågan på bostäder. Under de senaste 10 åren har befolkningen på Tjörn varierat mellan (2002) och (2005) invånare. (Se nästa sida) Statistiken visar också att befolkningen på Tjörn är äldre än riksgenomsnittet. Det finns fler, på Tjörn, som är år än i genomsnitt i Sverige. I åldersgruppen år bor det färre på Tjörn än riksgenomsnittet. (Se den blå och gröna tabel- 30 Tjörns kommun

30 len nedan.) Det finns alltså fler äldre på Tjörn och andelsmässigt färre i arbetsför ålder än riksgenomsnittet. Under i stort sett hela 2000-talet har det fötts fler barn, procentuellt sett, jämfört med riket men under 2011 sjönk plötsligt födelsetalen markant och ligger nu under riksgenomsnittet. (Se födda och döda på nästa sida) Det dör fler än det föds men det flyttar in fler än det flyttar ut, på Tjörn. Detta gör att befolkningsnettot bara rör sig marginellt från år till år. Flyttrörelser Flyttrörelser påverkar ofta efterfrågan på bostäder på ett direkt sätt. De flesta flyttningarna sker inom samma ort eller kommun. Förändringar i familjestorlek är ofta drivkraften bakom de korta flyttningarna medan de långa flyttningarna ofta handlar om utbildning och arbetsmarknad. Flyttningar är även åldersrelaterade. Det är främst unga i åldern år som flyttar både kort- och långväga inom landet. (Bostadsmarknaden , Boverket). Majoriteten av inflyttningen sker i Höviksnäs och Myggenäsområdet, även om hela Tjörn, utom Skärhamn, Mjörn och Kållekärr visar på en nettoinflyttning. (Observera ev. stat fel pga restförda fastigheter under några år!) Nedbrutet på delnyckelkodområden är det tydligt att bilden blir mer differentierad. Men generellt är det större inflyttning på östra Tjörn än på västra Tjörn. I samtliga nyckelkodsområden utom Mjörn och Klädesholmen flyttar majoriteten in från Göteborg och Stenungsund. På Mjörn kommer inflyttarna i första hand från Orust och Stenungsund. Till Klädesholmen har även Öckeröbor flyttat. Till Kyrkesund, Myggenäs och Höviksnäs sker också en förhållandevis stor inflyttning från Kungälv. Folkmängd 31 december 2012 Män Ålder Kvinnor Riket 1,2 1,0 0,8 0,6 % Källa: Befolkningsstatistik, SCB 0,4 0,2 0,0 0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings- Kommunen Riket (31/12) Antal överskott överskott M Kv Tot M Kv Tot M Kv Totalt, % Antal (1000) Källa: Befolkningsstatistik, SCB Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd och befolkningsförändring (Tjörn Kommunfakta 2013, SCB) Tjörns kommun

31 Unga vuxna I arbetet med Översiktsplanen framkom tydligt att Tjörn har för få bostäder för unga vuxna som vill eablera sig på bostadsmarknaden. Detta stöds också av statistik från SCB (se tabell nedan) där det är tydligt att Tjörn har en högre andel hemmaboende ungdomar, i åldrarna år, än genomsnittet för riket. Unga är resurser Lotta Svensson, fil Doktor i Sociologi på Uppsala universitet/fou Söderhamn, har forskat i flera år kring ungas och vuxnas attityder till varför unga väljer att flytta eller att stanna på sin hemort. Vuxnas attityder kring att: det är viktigt/naturligt för unga att flytta; det är bra och nyttigt att flytta; det är inte de som flyttar som är problemet utan de som stannar kan få förödande konsekvenser för en orts utveckling. Ovanstående antaganden bygger oå att de unga som vill bo kvar inte är synliggjorda, utan de som tenderar att höras mest är de unga som vill flytta. Att vissa unga vill flytta och andra vill stanna kan antingen ses som ett regionalt problem eller en regional möjlighet. En grupp unga anser sig ha vissa möjligheter till inflytande och uppfattas som unga med resurser, men denna grupp säger i hög grad att de kommer att flytta från regionen. Samti- Hemmaboende ungdomar efter ålder 2011 Andel av ungdomarna i åldern år som fortfarande bor hemma Procent Pojkar Procent Flickor 100 Kommunen Riket 80 Kommunen Riket Ålder Ålder Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) SCB Antal hemmaboende ungdomar (Tjörn Kommunfakta Barn och familj, SCB) g, g, Födda barn per kvinna/man Flyttningar 2012 Antal barn/person Män Kvinnor 3,0 Antal inflyttningar ,5 från övriga kommuner i länet från övriga län ,0 från utlandet Därav år ,5 1,0 Kommunen Kvinnor Kommunen Män 0,5 Riket Kvinnor Riket Män 0, Summerad fruktsamhet Källa: Befolkningsstatistik, SCB Födda och döda 2012 Utrikes födda 2012 Antal Män Kvinnor Andel (%) av de boende i M Kv Tot Födda Kommunen Döda Riket Källa: Befolkningsstatistik, SCB Födda, avlidna och flyttningar (Tjörn Kommunfakta 2013, SCB) Antal utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Flyttningsnetto Källa: Befolkningsstatistik, SCB Källa: Befolkningsstatistik, SCB 32 Tjörns kommun

32 digt finns en annan grupp som säger att de inte har något inflytande - de vet inte vem de ska tala med och om vad och de förväntas inte heller ha sådana. Det är samma grupp som visar störst intresse för att vilja stanna i regionen men de själva (och de vuxna) tror inte att de har något att bidra med i den lokala utvecklingen. (Ovanstående är saxat från eftermiddagen den 14 nov 2013 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Temat var Fokus Unga Vuxna och syftet att börja resonera kring hur unga vuxna kan synliggöras som en resurs i samhället. Se sammanställning av eftermiddagen, Bilaga B.) Målgruppen är svår att nå och för att få en tydligare bild av vilken typ av bostad som de unga önskar anordnades ett så kallat Pizzakonvent. Det är en mötesform där allmänheten, år, tjänstemän, och politiker möts för att lyssna och diskutera olika frågor. I mötet finns möjlighet att mer kvalitativt diskutera olika frågor på djupet. Resultat av Pizzakonvent I dialogarbetet med översiktsplan 2013 framkom bland annat ett stort behov av lägenheter för unga som bor/vill bo på Tjörn. För att öka kunskapen kring ungas behov och önskemål anordnades ett dialogtillfälle i Oktober En öppen inbjudan gick ut till alla mellan år att komma och diskutera framtidens boende på Tjörn. I dialogen deltog både politiker och tjänstemän från Tjörns kommun. Den fullständiga sammanfattningen av kvällen finns i Bilaga C. Dagens situation Idag är det vanligt att unga bor i någons källare, friggebod, ovanpå garage eller i en liten stuga. Det är brist på hyresrätter och de som vill vara kvar på Tjörn är därför hänvisade till att bo kvar hos sina föräldrar i många fall. En del väljer att lämna Tjörn och bosätta sig på annan ort. Det är svårt att göra boendekarriär, att hyra en mindre lägenhet för att sedan byta upp sig till en större och så småningom köpa en bostad. Det finns föräldrar som vill lämna sitt hus och låta de yngre bo kvar men de äldre saknar attraktiva alternativ. Äldre ungdomar utan anknytning till Tjör attraheras inte av bristen på aktiviteter och dålig lokaltrafik. De väljer att bosätta sig på andra ställen. Önskat boende Det finns ett behov av olika upplåtelseformer och prisnivåer. En del unga vill hyra och andra vill äga sitt boende men köpkraften är ofta begränsad. Önskemål om bostadsrätt, gärna radhus, kring 1 miljon kronor men det finns också ett visst intresse för att bo i kollektiv för att minska kostnaden. Det är viktigt med närhet till kollektivtrafik och att känna sig trygg utomhus på kvällarna. Släkt kan dra mer än jobb vi val av bostad, livssituationen påverkar. Skärhamn och Rönnäng är tänkbara bostadsorter för de flesta unga med anknytning till Tjörn men av andra upplevs Rönnäng som att det ligger långt bort. Kållekärr anses ha bra geografisk placering och utvecklingspotential men har olika attraktionskraft bland de unga. Myggenäs käns strategiskt nära Stenungsund och de mötesplatser som finns där. Övrigt De unga saknar mötesplatser och en fungerande lokaltrafik. Barnfamiljer Tjörn har en högre andel barn som bor med båda föräldrarna vid både 6 år, 13 år och 17 års ålder. Den disponibla inkomsten i barnfamiljer med barn 0-17 är högre på Tjörn än riket i genomsnitt. (Tjörn Kommunfakta 2013, SCB) Det finns ett behov av lättbyggda självbyggartomter främst på NÖ Tjörn. Äldre Ett generellt behov för de äldre är god tillgänglighet. Det betyder både god tillgänglighet i lägenheten men också till samhällservice. När äldre byter bostad är vanliga önskemål antingen att stanna kvar i samma område eller ett mer centralt boende. Det är därför viktigt att beakta placering av bosäder för äldre, oavsett om de är särskilt boende, Trygghetsboenden eller 55+ boende. Tjörns kommun

33 TÄTORTER För att kunna besluta om långsiktiga strategier är det viktigt att veta hur nuläget ser ut i respektive tätort. För att undvika tröskeleffekter i form av stora investeringar, för till exempel skola och förskola, är det också viktigt att befintliga kommunala investeringar utnyttjas och att en god kunskap om varje orts demografi finns. På följande sidor beskrivs därför dessa med avseende på befolkningsutveckling/-sammansättning, befintliga bostäder och samhällsstruktur. Det finns också en kort beskrivning av övriga Tjörn. Tätorterna på västra jämfört med östra Tjörn har olika förutsättningar för att attrahera nya medborgare. Västra sidan har en stark koppling till havet och är fast förankrade i sin identitet kring fiskesamhällen. De centrala delarna har en starkare koppling till jordbruk och hantverk medan de yngsta tätorterna på östra sidan har en annan karaktär. Den geografiska placeringen ger också olika förutsättningar för utpendlig eftersom det tar cirka 40 min mellan Myggenäs korsväg och Göteborg med kollektivtrafik. Samma resa från Skärhamn tar nästan 30 minuter längre. Kartorna ovan och på nästa sida visualiserar ännu tydligare skillnaden om du är bilburen jämfört med om du åker kollektivt. Bussarna rör sig i huvudsak i N-S riktining längs E6. Detta betyder att en befolkningsökning på västra sidan i större utsträckning ställer krav på lokala arbetstillfällen än en befolkningsökning på östra sidan. Om arbetstillfällen inte tillskapas i samma takt som folk flyttar in ställs högre krav på kollektivtrafik samt vägar på grund av ökad pendling. Om kollektivtrafiken är svag så ökar bilåkandet och Tjörnbron blir en springande punkt. Kartorna visar också hur många arbetstillfällen som finns i närliggande kommuner beroende på hur långt du fördaas och beroendepå om du använder bil eller kollektivtrafik. Kartor som visar tillgänglighet till arbetstillfällen. Tillgänglighetsatlas - över Västra Götealandsregionen, 2011) BOSTÄDER Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, är brist på bostäder inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud av bostäder kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att flyttkedjor kan möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. 34 Tjörns kommun

34 Kartor som visar tillgänglighet till arbetstillfällen. Tillgänglighetsatlas - över Västra Götealandsregionen, 2011) Idag är det brist på hyresrätter, lättbyggda självbyggartomter på östra Tjörn och mindre parhus/ radhus. En del av fritidshusområdena på norra och östra Tjörn omvandlas till åretruntbostäder och många kustnära småhus på västra sidan blir fritidshus. Rönnäng, Skärhamn och Myggenäs har en åldrande befolkning som bor i småhus och många önskar ett mindre krävande boende. För att få en bättre bild av vad Tjörnborna önskar för bostäder har de haft möjlighet att svara på en enkät kring framtidens bostäder. Enkäten har funnits både digitalt och analogt med samtliga svar redovisade digitalt. För att få en kvalitativ bild har unga vuxna år också bjudits in till samtal med tjänstemän och politiker. Vilka saknar bostäder? När det gäller hemmaboende ungdomar, på Tjörn, bor mer än 80% fortfarande hemma när de är 21 år. Samma siffra för hela riket är ca 55%. Vid 27 års ålder har mer än 85% av ungdomarna, i Sverige, flyttat hemifrån medan ca 30% av ungdomarna på Tjörn fortfarande bor hemma hos föräldrarna. Tjörns kommun

35 (Se tabell sidan 29.) Ofta önskar ungdomar en mindre hyreslägenhet vid flytt hemifrån men i svaren i enkäten önskar ungefär hälften av ungdomarna, på Tjörn, ett mer permanent boende i form av friliggande hus. Det finns också flera exempel på 20-åringar som har köpt fritidshus och sedan renoverar/bygger till för att skapa sitt eget hem. I arbetet med översiktsplanen framkom en stark önskan från medborgarna om att skapa rimligt prissatta hyresrätter. I första hand är det yngre vuxna, som fortfarande bor hemma och äldre människor som vill lämna sina hus, som upplever det som svårt att finna bra bostäder. Det har också framkommit önskemål på bostäder för skilda/separerade föräldrar med hemmavarande barn samt lättbebyggda självbyggartomter på östra sidan av Tjörn. Bostadsenkät på Tjörn För att precisera vilka bostäder som saknas var och få information om vilka kvalitéer som är viktiga när det gäller bostadsfrågor publicerades en enkät under november månad. Den var tillgänglig både via hemsidan och i kundcentrum på Kommunhuset. Totalt inkom 177 svar med en ganska jämn spridning över de olika åldersspannen. Det finns en risk att enkätsvaren leder till förhastade slutsatser eftersom underlaget i varje åldersgrupp trots allt inte är så stort. Generellt sett ger dock svaren i enkäten samma problembild och önskemål som framkom i dialogarbetet med Översiktsplan De har bara preciserats lite bättre när det gäller önskemål kring framtida boende på Tjörn. Enkätsvaren finns presenterade i sin helhet i Bilaga D. Nedan presenteras en sammanfattning av resultatet. Bakgrundsinformation Av de svarande är 151 bosatta året runt på Tjörn, 8 st är semesterboende, 2 turister och 16 st bor inte på Tjörn men har anknytning till kommunen genom att till exempel arbeta här. Drygt 60% har bott på Tjörn mer än 20 år eller är födda i kommunen och knappt 70% bor i eget hus. 14% bor i föräldrahem eller på föräldrarnas fastighet. 138 personer uppger att de trivs ganska bra eller mycket bra medan 11 personer uppger att de inte trivs särskilt bra eller att de inte trivs alls. 28 personer valde att inte svara på frågan. 87 personer har svarat att de antingen vill flytta eller kan tänka sig att flytta om någonting lämpligt dyker upp inom 2 år. Fritextsvaren visar att orsakerna till varför man vill flytta är olika beroende på var man är i livet; äldre önskar ett boende med mindre skötselbehov barnfamiljer vill bo närmare kompisar och service eftersom det saknas lämpliga cykelvägar yngre vill flytta hemifrån svårt att pendla kollektivt till arbete i Göteborg. Önskemål kring yttre förutsättingar De svarande ombads rangordna de tre viktigaste sakerna vid flytt till nästa bostad. Rangordningen blev följande: 1. Trevliga omgivningar och fin miljö vid bostaden (Totalt 105 personer rankade den på plats 1-3) 2. Låg månadskostnad (Totalt 99 personer rankade den på plats 1-3) 3. Nära servicefunktioner - Mataffär, apotek m.m. (Totalt 88 personer rankade den på plats 1-3) Var vill man bo? På frågan om var man helst vill bo svarar 85 personer att de vill bo i Skärhamn, 35 personer vill bo i Myggenäs, 29 personer vill bo i Höviksnäs, 27 personer vill bo i Almösund. 21 personer vill bo i Rönnäng, 16 personer vill bo i Bleket/Aröd och 10 personer på Klädesholmen, 9 personer vill bo i Kållekärr, 8 personer vill bo på på Dyrön, 5 personer vill bo på Hakenäset och 1 person vill bo på Åstol. Notera att man kan ange flera orter dit man kan tänka sig att flytta/bo kvar. För västra sidan finns det alltså totalt 141 intressemarkeringar för västra Tjörn (Skärhamn, Rönnäng, Dyrön, Åstol, Bleket och Klädesholmen) och 105 intressemarkeringar för östra sidan (Kållekärr, Höviksnäs/Hakenäset, Myggenäs och Almösund). 36 Tjörns kommun

36 Av de som har svarat på enkäten är majoriteten boende på Tjörn eller har anknytning till Kommunen och det finns ett knappt 35% större intresse för att bo på västra sidan. Bland de som flyttar in till kommunen antas en större del vara intresserade av att bosätta sig på östra sidan men hur mycket större andelen är, är osäkert. Önskad upplåtelseform 88 personer vill bo i friköpt villa/fritidshus, 75 personer vill bo i hyresrätt/hyra rum eller del av hus och 58 personer vill bo i bostadsrätt. 38 personer vill äga sin lägenhet. 5 personer är intresserade av att dela hus/lägenhet med en/flera kompisar. Notera att flera val är tillåtna. Önskad storlek på boende 66 personer önskar 2-3 rok, 59 personer önskar 3-4 rok. 34 personer önskar 4-5 rok, 23 personer önskar 5-6 rok, 20 personer önskar 1-2 rok och 6 personer önskar 7 rok eller större. Totalt finns det 125 markeringar för 2-4 rok. Fler har markerat intresse för 5-6 rok än för 1-2 rok Notera att flera val är tillåtna. Hyresnivå (Ingen speciell bostadsstorlek är angiven utan frågan visar mer på betalningsvilja.) Procent av de svarande som anger nivå på rimlighyra: 95% kr/mån. 72% kr eller lägre 55% kr eller lägre Totalt 67 personer av 177 personer har svarat på frågan. Som övre smärtgräns för hyran anger: 30% kr/mån, 18% kr/mån och 13% kr/mån. Totalt anger alltså 80,7% att kr är övre smärtgräns för hyra. Svaren tycks visa att om en lägenhet som är 2-3 rok stor har en hyra på maximalt ca kr/ mån anser 90% av de svarande att de kan hantera den hyresnivån. De 5 viktigaste faktorerna vid flytt Rangordning av faktorer som anses vara viktigast vid flytt till nästa bostad: 1. Mataffär (116 svar) 2. Hav/Natur (106 svar) 3. Trevliga omgivningar och fin utemiljö vid bostaden (104 svar) 4. Busshållplats (80 svar) 5. Att bostaden ligger på Tjörn (64 svar) Faktorer som färre svarande anser vara bland de 5 viktigaste: Apotek, Barnomsorg/skola, Familj, Vänner, G/C-väg till buss. Att ha närhet till mataffär anser 116 personer av 177 svarande vara en av de viktigaste faktorerna vid nästa flytt. Svaren visar att tre av de fem viktigaste faktorerna är kopplade till Tjörns identitet med hav/natur och trevliga omgivningar. Den fjärde faktorn är närhet till busshållplats. Vikta faktorer mot varandra För att få mer information om vad som anses vara viktigast har några faktorer valts ut och ställts mot varandra. Prioritera billigt boende eller hög standard? Svaren visar en ganska jämn fördelning mellan ovanstående svar och att de är lika viktiga det vill säga alla tre alternativen får cirka 1/3 av rösterna. Hyra eller äga boendet? 65% vill äga sitt boende, 19 % vill hyra och 16% kan tänka sig att göra både och. Flerbostadshus eller villa/radhus? 66% vill bo i vlla/radhus, 17% vill bo i flerbostadshus och 17% kan tänka sig att bo i antingen eller. Närhet till servicefunktioner är viktigare än att bo vackert vid havet. 45% bor hellre vackert vid havet, 27% väljer närhet till service och 27% svarar att det spelar ingen roll. Om jag får lägre månadskostnad kan jag tänka mej att dela boende med andra. 78% vill inte dela med någon annan än sin familj, 12% kan tänka sej att dela boende och 9% kan tänka sej att göra både och. Nya upplåtelseformer 30% anger att de är intresserade av att bo i ägarlägenhet, 21% anger att de är intresserade av att bo Tjörns kommun

37 i kooperativ hyresrätt, 5% anger att de är intresserad av att bo i kollektiv. Intresse av att aktivt deltaga i att skapa bostäder 23% svarar att de är intresserade att bygga sitt eget boende som en del i en byggemenskap, 9% av de svarande anger att de är intresserade av att hyra ut rum eller del av hus. Sammanfattning Andelen Tjörnbor som är intresserade av att bo på västra sidan är lite större än den andel som vill bo i de centrala och östra delen. Inflyttningen är dock större på östra än västra sidan. De mål som finns i översiktsplan 2013 om att sträva efter en jämn fördelning mellan östra och västra sidan vid planering av nya bostäder verkar svara bra mot det behov som finns. En majoritet, 126 st, av de svarande vill äga sitt boende, 75 personer vill hyra sin bostad och 58 personer föredrar bostadsrätt. Detta visar att befintligt bostadsbestånd inte kan möta det behov som finns, eftersom 82% av befintliga bostäder är småhus. Det saknas bostadsrätter men framför allt hyresrätter. Det betyder att i kommande detaljplaner bör andelen småhus vara liten och hyresrätter och bostadsrätter borde dominera, både i form av flerbostadshus men också till exempel radhus. Enkätunderlaget visar att en 2-3 rok bör ha en hyra på max kr för att vara attraktiv för ungefär 90% av befolkningen. Ytterligare analyser av enkätmaterialet bör göras för att urskilja vad de unga vuxna respektive 70+ anser vara en ok hyresnivå. Av 177 svarande placerade 61 personer Hav/ natur som den viktigaste eller näst viktigaste faktorn. 49 personer placerade Mataffär som viktigast eller näst viktigast och 46 personer angav Trevliga omgivningar och fin utemiljö som den viktigaste eller näst viktigaste faktorn. Utemiljön är alltså mycket viktig för de boende på Tjörn. Tjörns Bostads AB Tjörns bostads AB har i dagsläget ett fastighetsbestånd av 560 lägenheter. Av dessa är 393 lägenheter vanliga lägenheter. Övriga lägenhter (så kallade servicelägenhter) disponeras av Socialförvaltningen. Skärhamn Uppförda bostäder på Tjörn småhus flerbostadshus Uppförda bostäder på Tjörn Fördelning mellan småhus och flerbostadshus 38 Tjörns kommun

38 204 lägenhter Varav 149 st vanliga och 55 st servicelägenheter Rönnäng och Klädesholmen 162 lägenhter Varav 98 st vanliga och 64 st servicelägenheter Kållekärr 61 lägenhter Varav 52 st vanliga och 9 st servicelägenheter Höviksnäs 125 st lägenhter Varav 86 st vanliga och 39 st servicelägenheter Myggenäs 8 st lägenhter Alla är vanliga lägenheter De långsiktiga planerna är att under 5 år bygga 300 lägenhter. Nedan anges uppskattat färdigställande år: Plan lägenhter i Kållekärr (bygglov är inlämnat.). 6 lägenheter i Rönnäng ca 10 lägenheter i Skärhamn. Plan 2016 ca 20 lägenheter i Höviksnäs Plan 2017 ca 30 lägenheter Dunkavlemyren ca 45 lägenheter Klädesholmen Plan 2018 ca 15 lägenheter Nordviksgärde ca 130 lägenheter Almöstrand Bostäder på Tjörn Bostadsstrukturen på Tjörn är förhållandevis homogen. Under åren uppfördes fler småhus än flerbostadshus. Mellan ändrades fördelningen i lagakraftvunna planer med 54% lägenheter, 40% villor/tomter, 6 % parhus/radhus. I genomsnitt på Tjörn är ca 88% av bostäderna småhus. Av tätortsområdena, redovisade på sid. 34, har AMA-området sämst diversitet med 94% andel småhus medan Kållekärr har den jämnaste fördelningen med 62 % småhus och 38% flerbostadshus. DETALJPLANER På Tjörn ökade befolkningen under en lång period, med början vid brons tillkomst Från tidigt tal minskade dock inflyttningen och under 2000-talet fanns det mycket få bostäder i laga kraft vunna planer. Under 80-talet färdigställdes i genomsnitt ca 100 bostäder per år och under 90-talet 46 bostäder år i kommunen. Särskilt lågt var bostadsbyggandet mellan med i genomsnitt 23 bostäder per år. Antagna detaljplaner Under perioden har drygt 90% av bostadsbyggandet skett i tätort och mindre än 10% i glesbyd. 77% av produktionen har skett i tätorterna Skärhamn (30%), Höviksnäs (27%) och Rönnäng(20%). Folkmängdsutvecklingen under samma period var också nästan dubbelt så stor i tätorterna som på landsbygden. I tabellen nedan redovisas större detaljplaner för bostäder mellan Av de totala antalet bostäder (208 lägenhter/tomter) låg 36 lägenheter/tomter på Östra Tjörn och resterande, ca 83%, på Västra Tjörn. Antagna detaljplaner Under mitten av 2000-talet lade politikerna på Tjörn ett ökat fokus på planering av bostäder och med start 2006 påbörjades att antal nya planer för bostäder. Planeringsprocessen är dock lång och tidskrävande och man brukar säga att det kan ta upp till tio år från att en detaljplan påbörjats till husen är inflyttningsklara. Folkmängdsutvecklingen under perioden var dubbelt så stor på landsbygden som i tätorterna, vilket innebär en stor förändring mot perioden (då drygt 90% av bostdsbyggandet skedde i tätort). Var på Tjörn finns detaljplanerna? På Östra Tjörn finns 137 bostäder i planer som har vunnit laga kraft och på Västra Tjörn finns 435 bostäder i laga kraft vunna planer under samma femårs period. Det ger ett snitt på 115 bostäder i laga kraft vunna planer per år. Tjörns kommun

39 Västra Tjörn Småhus 78% (2035 st) Flerbostadshus 22% (456 st) Bostäder 39% av totalt bestånd på Tjörn *Befolkning 5578 st (38%) Skärhamn och Stockevik Östra Tjörn Småhus 79% (1214 st) Flerbostadshus 21% (261 st) Bostäder 23% av totalt bestånd på Tjörn *Befolkning 3600 st (24%) AM A Flerbostadshus; 308; 20% Flerbostadshus; 29; 6% Småhus; 1241; 80% Småhus; 449; 94% RBK Höviksnäs Flerbostadshus; 148; 16% Flerbostadshus; 152; 19% Småhus; 794; 84% Småhus; 635; 81% Övriga Tjörn Småhus 97% (2390 st) Flerbostadshus 3% (76 st) Bostäder 38% av totalt bestånd på Tjörn *Befolkning 5610 st (38%) Övriga Tjörn Kållekärr Flerbostadshus; 80; 38% Flerbostadshus; 76; 3% Småhus; 130; 62% Småhus; 2390; 97% *På grund av eftersläpningar i flyttstatistiken saknas information om var på Tjörn 60 st inflyttade bor och de är därför inte inkluderade i statistiken. 40 Tjörns kommun

40 Av det totala beståndet bostäder i detaljplanerna är 76 % belägna på västra Tjörn och 24 % på östra Tjörn. Det politiska målet (uttalat i Översiktsplan 2013) är att ha bostäder i laga kraft vunna planer per år. Målet är att hälften ska byggas på västra och hälften på östra Tjörn. Målet om antal bostäder i laga kraft vunna planer har alltså uppfyllts, medan fördelningen inte är den man har som politiskt mål att uppfylla, eftersom fördelningen är istället för Typ av bostäder i planeringen Mellan har följande vunnit laga kraft; På västra Tjörn ca 211 lägenheter och 209 villor. Antal planer: 12 st; på östra Tjörn 92 lägenheter och 62 villor. Antal planer: 5 st. På västra Tjörn finns 37 % lägenheter och 37% villor av det totala antalet byggrätter i laga kraft vunna planer. På östra Tjörn var motsvarande siffra 16 % lägenheter och 11 % villor. Totalt finns 53% lägenheter och 47 % villor i de laga kraft vunna planerna under perioden. Knappt 5 % av lägenheterna i de laga kraft vunna planerna under perioden förväntas bli hyresrätter (en del av Hövik 5:1, där cirka lägenhter kommer att byggas av TBAB) Det byggdes även en hel del bostäder under perioden , där bostadsbyggnationen inte föregåtts av planarbete. Mestadels handlar det om ett mindre antal villor på landsbygden, men det byggdes även 2 flerbostadshus med sammanlagt 8 lägenheter i bostadsrättsform i Höviksnäs, vilka byggdes utan föregående detaljplanearbete. I Myggenäs byggdes även stycken lägenheter från en plan som vann laga kraft innan I Valla byggdes gamla Hjältebyskolan om till 11 bostadsrätter. I Skärhamn gavs 2008 bygglov för byggnation av 4 bostadsrätter i en tidigare kommunalägd fastighet. TBAB har under perioden byggt 16 hyresrätter i Höviksnäs i en plan som vann laga kraft innan 1990, samt 4 hyresrätter i Kållekärr i en annan äldre plan. I Kållekärr byggdes även ett gruppboende med totalt 9 lägenheter. Eftersom detta är ett specialboende har det inte räknats in i statistiken över bostäder. Ytterligare året runt bostäder som tillkommit på Tjörn är de permanentningarna av fritidshus som skett. I slutet av perioden har dessa framför allt skett på Östra Tjörn, där fritidshusområdena Antagna detaljplaner Var finns de? Laga kraft? K/P Typ av bostäder? Beviljade bygglov Havsporten, Skärhamn (1995) P 140 parhus/villor samtliga byggrätter Kålgården (1991) P 9 tomter, 18 lägenheter samtliga byggrätter Kållekärrs centrum, 1991 P 19 lägenheter samtliga byggrätter Valsäng (2011) P ändring av detaljplan från 75 till Bostäder vid Dyröns skola (2003) K 10 tomter samtliga byggrätter Lilldalsberget (2003) K 17 tomter 15 tomter Nordvik 1:80, 1:25 (2003) K 22 tomter samtliga byggrätter Skogsborg (2006) Antagna detaljplaner ändring av detaljplan 75 till ) Tjörns kommun

41 Västra Tjörn Helt bebygda detaljplaner Typ av bostäder Beviljade bygglov Nötsäter 1:311, Bo Klok (2009), K 24 lgh 24 lgh Kroksdal 1:273 (2007), K 2 tomter 2 villor Sunna 1:235 (2007)12 villor, P 12 villor 12 villor Tubberöd 1:46 - (2007), K 4 villor 4 villor Delvis bebygda detaljplaner Rönnäng 1:75 (2010) P 34 lgh, 14 parhus 34 lgh, 14 parhus Mossholmens marina. (2011) P 105 lgh, 10 villor, 16 parhus 28 lgh, 8 parhus (fritidshus) Kårevik 1: villor 1 villa Nordeviksgärde 1:54 (2010) K/P 40 lgh, 80 villor/tomter 19 villor, 40 lgh Rönnäng 1:34, 1:560 (2010) P 51 tomter 20 villor Ej bebyggda detaljplaner Kroksdal, Skärhamn (2012) K 8 lgh Inväntar ny förskola Dalbergen, Härön (2012), P 19 villor Inväntar försäljning Del av Östra Klädesholmen (2011), P 8 lgh Inväntar försäljning Totalt antal bostäder västra Ej byggda bostäder västra Östra Tjörn lgh, 173 villor 30 parhus 93 lgh 98 villor 8 parhus 126 lgh, 58 villor 22 parhus Delvis bebyggda detaljplaner/ inlämnade Typ av bostäder Beviljade bygglov bygglov Hövik 5:1 (2012) K 90 lgh, 10 villor 0 Habborsby 2:2 (2010) P 25 villor 6 villor Myggenäs 12:139 (2009) P 2-4 lgh verksamhet Ej bebygda detaljplaner Myggenäs 1:114 (2011) P 13 villor, 6 radhus Inväntar försäljning Tångeröd 1:34 8 villor Vill göra större plan (Ej möjligt idag Totalt antal bostäder östra Ej byggda bostäder östra lgh, 56 villor 6 radhus lgh 50 villor 6 radhus 0 lgh, 6 villor 42 Tjörns kommun

42 på Hakenäset fått kommunalt vatten och avlopp. I prognosarbetet räknar kommunen med en permanentning på i snitt 35 hus per år. För att ytterligare komplicera ekvationen sker också en omvandling från året runt bostäder till fritidshus. Detta sker bland annat i de centrala, attraktiva lägena i de kustnära samhällena. Vi ser också att ett stort antal nybyggda hus, framför allt på norra Tjörn, redogörs som året runt bostäder i byggloven, men sedan används som fritidshus. Nuvarande planberedskap i detaljplaner Totalt på Tjörn finns det planberedskap för 65 villor, 14 parhus/radhus och lägenheter. Smatliga byggrätter härrör från detaljplaner som är antagna utom 15 av de 65 villorna. (se tabell på sidan 40) Hur de fördelar sig geografiskt redovisas på kommande sidor. När bebyggdes detaljplanerna? Av de sammanlagt 17 planerna för bostäder har 11 påbörjats att bebyggas med bostäder. Av dessa 11 är det endast fyra områden som är inflyttade och helt klara- Bo Klok projektet med 24 lägenheter samt Kyrktomten med 4 villor och Förskoletomten med 2 villor i Skärhamn. Även Sunna 1:235 har bebyggts med 10 fritidsbostäder. Detta beror på att det tar ett tag att komma igång, men också på att man i vissa fall inväntar ett bättre marknadsläge. Av de tre områden som bebyggts med permanenthus har alla legat på kommunal mark. Två större planer som har vunnit laga kraft har endast bebyggts till viss del (Mossholmen samt Nordviksgärde). I dessa fall beror det på att exploateringen är mycket omfattande. Det finns också två planer som i det närmaste är färdiga (Rönnängs brygga, Veberga). I två fall har endast ett mindre antal tomter bebyggts (Olofs Hage, Kårevik 1:267). En plan har aldrig bebyggts med de bostäder som planen möjliggjort (Almö Livs planen) och en stor plan har ännu inte börjat bebyggas med bostäder (Hövik 5:1). Västra Tjörn Antal laga kraftvunna bostäder villor 219 lägenheter 30 parhus Antal bostäder i planberedskap st 115 villor 8 parhus 93 lägenheter Östra Tjörn Antal laga kraftvunna bostäder villor 93 lägenheter 6 radhus Antal bostäder i planberedskap st 50 villor 6 radhus lägenheter Tjörns kommun

43 44 Tjörns kommun Underlag och behovsanalys - Strategiskt bostadsprogram

44 Skärhamn och Stockevik Centrumstruktur Skärhamn finns en stor del handel och kommersiell serviceverksamhet. Både skola och äldreboende, apotek och bibliotek ligger i närheten av kommunhus som är centralt placerat i Skärhamn. Äldre bebyggelse är koncentrerat runt infart från Utäng och Aröd/ Stockevik medan viss ny bebyggelse finns runt Tubberöd, Toftenäs och Nordvik. Befolkning Skärhamn Det bor ca 3450 invånare i Skärhamn och Stockevik. I området har befolkningen minskat med ca 2 % under perioden Sett över ett längre perspektiv, har befolkningen ökat med 12,5%. Åldersfördelningen i Skärhamn liknar fördelningen på hela Tjörn. Men i alla åldrar upp till 45 år har Skärhamn & Stockevik haft en större utflyttning samt en lägre inflyttning än övriga Tjörn. I åldersgruppen år har istället befolkningen ökat i större utsträckning jämfört med hela Tjörn. Kort sagt befolkningen har åldrats snabbare i Skärhamn & Stockevik jämfört med övriga Tjörn. Bostäder I Skärhamn är 80% av bostäderna småhus och 20% är flerbostadshus. Här finns pensionärslägenheter, särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer och personer med funktionshinder enligt Socialtjänstlagen (SoL). Här finns också boende för funktionshindrade enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Arbete Antalet förvärvsarbetande är ca 1750 personer och cirka 580 med förvärvsarbete arbetar inom orten, det innebär att drygt en av tre bor och jobbar inom orten. Utvecklingen inom näringslivet under senare år karaktäriseras av stark uppgång inom besöks- och Ålder w Summa * Tabell: Befolkningsutveckling, Skärhamn & Stockevik (SCB 2012) * Den totala summan är något osäker då det (totalt på Tjörn) har restförts 60 personer, under perioden. Av dessa har ca. 30 personer flyttat till Skärhamn och Stockevik. Om dessa räknas med i statistiken ger det ett befolkningnetto på cirka -50 personer, i Skärhamn och Stockevik mellan % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Diagram: Åldersfördelning, Skärhamn & Stockevik (SCB 2012) 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% w w Skärhamn & Stockevik Diagram: Befolkningsförändring i % (SCB 2012) Tjörn Skärhamn & Stockevik Hela Tjörn Tjörns kommun

45 upplevelseverksamheter. Antalet besökande från hav och land har ökat mycket starkt efter Nordiska Akvarellmuseets etablering. Orten har god kommunal service och har många viktiga funktioner som kommunhus, bibliotek, och ett stort antal butiker samt systembolag. Inpendlingen till området är 767 personer (källa: AMPAK 2013). Drygt personer pendlar ut från Skärhamn. Av dessa lämnar drygt 800 personer Tjörns kommun. Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen till höger. Detaljplaner Mellan åren har Skärhamn 5 st antagna detaljplaner. Av dessa är 3 st helt bebyggda med 6 st villor (Tubberöd 1:46 - Kyrktomten och Kroksdal 1:273 - Förskoletomten ) och Bo Klok området med 24 lägenheter. Nordeviksgärde är delvis bebyggt och Kroksdal 1:170 ( 8 lägenheter) är inte bebyggd. I Skärhamn finns det alltså en planberedskap på ca 60 villor i Nordeviksgärde samt 8 lägenheter i Kroksdal i de planer som antogs Utöver dessa bostäder tillkommer ev. tidigare antagna DP som ej eller delvis är bebyggda. Just nu pågår det 5 st DP i Skärhamn med sammanlagt knappt 300 bostäder i planer. De planerade bostäderna består av både villor, parhus, radhus och lägenheter. På Dunkavlemyren är tanken att detaljplanen ska ge möjlighet att bygga seviceboende, för äldre. Barn och utbildning I området finns Skärhamns förskola och Solgläntan (ovanför Skärhamn skola), möjlighet till pedagogisk omsorg samt Skärhamns skola med tillhörande fritidsavdelningar från förskoleklass till årskurs 5. Förskolans verksamhet, har beträffande kapacitet, ett förhållningssätt där verksamhetsområdena Stockevik-Skärhamn och Rönnäng-Klädesholmen-Bleket stödjer varandra vid eventuell överbeläggning. Kållekärr fungerar som en buffert utöver detta. Teknisk försörjning Skärhamn försörjs av två överföringsledningar för dricksvatten samt en högreservoar, vilket skapar Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom Skärhamn % & Stockevik Övriga Tjörn % Stenungsund % Göteborg % Övriga % Tabell: Arbetets lokalisering, Skärhamn (SCB 2005, 2010) Småhus; 1241; 80% Flerbostadshus; 308; 20% Diagram: Typ av bostäder 2012 (SCB 2012) god robusthet. Avloppsreningsverket ska avvecklas och avloppsvattnet ska pumpas till Rönnäng. Överföringsledningarna har börjat byggas och beräknas vara klara 2015/2016. Kultur- och fritidsaktiviteter I centrum av Skärhamn finns bibliotek och turistbyrå, placerade i kommunhuset. I Södra hamnen Offentlig service Förskola: 2 förskolor under samlingsnamnet Skärhamns förskola, kapacitet 6 avdelningar. Pedagogisk omsorg: kapacitet motsvarande 1-2 avdelningar. Skola: Skärhamns skola med förskoleklass - åk 5: kapacitet 4 förskoleklasser och 12 klasser i åk 1-5. Särskilda boende: Tubberödshus äldreboende med 20 lägenheter och i annexet finns det 9 lägenheter. Pensionärslägenheter: Lyckebacken med 5 lägenheter och Parkgatan med 10 lägenheter Boende för funktionshindrade: Tubbegatans serviceboende med 5 lägenheter och Skärhamns serviceboende med 7 lägenheter. 46 Tjörns kommun

46 Skärhamn Antagen DP Pågående å Tubberöd 1:67 Kollung 120 bostäder (lgh, radhus,parhus) Planprio 1 Planprio 2 Malaga ca 80 bostäder - villor, radhus, parhus, lgh Tubberöd 1:46 4 villor Tubberöd 1:201 Buskär 20 lgh Utäng 1:3 Bostäder Tubberöd 1:488 Bostäder Utäng 1:3 25 villor S:a Hamnen lgh & verksamheter Kroksdal 1:170, 1:44 8 lgh Nötsäter 1: lgh Tubberöd 1:311 Dunkavlemyren 140 lgh (Möjligt äldreboende) 19 radhus Kroksdal 1:273 2 villor Nordevik 1:37 Bostäder Nordeviksgärde 1:54 40 lgh 80 villor ligger Nordiska Akvarellmuseet och en föreningsdriven gästhamn samt helårs restauranger och hotell. På andra sidan hamnen ligger Sjöfartsmuseet, kultur och fritidscentra i Delta samt biograf i Sagahuset. Föreningslivet driver Röavallen samt Kroksdalshallen (tennishall). I centrum och i utkanterna av Skärhamn finns flera promenadstråk bl a hälsospår, vandring i Skärhamn (Hamneberget) samt stråket från Saga tomten till Akvarellmuseet. Det finns två badplatser inom tätorten, naturbad utmed stränderna samt en badplats i Stockevik. Det finns också en träningsanläggning. Tjörns kommun

47 Stockevik Antagen DP Pågående å Planpr prio 1 Planprio 2 Bostäder 48 Tjörns kommun

48 Skärhamn - Kommunal mark Tjörns kommun

49 Stockevik - Kommunal mark Utskrift Tjörns kommun

50 Rönnäng - Bleket - Klädesholmen Centrumstruktur 16 Rönnäng är ursprungligen ett gammalt jordbruk/ fiskesamhälle. I Rönnäng finns inget tydligt centrumläge utan funktionerna finns dels i närheten av Rönnängsbrygga samt utspridda längs genomfartsvägen. Mellan Bleket och Rönnäng ligger Stansvik, ett större industriområde där det finns handel för båt och bil, samt ishall med stor verksamhet för ungdomar över hela Tjörn. Från bryggan i Rönnängs där båttrafik anländer från öarna utgår kollektivtrafiken genom samhället mot Bleket och till Stenungsund. I området finns ett äldreboende Kvarnbacken, ny förskola, Rönnängsskola och högstadieskola i Bleket. Befolkning Det bor drygt invånare i Rönnäng, Bleket och Klädesholmen. Området har under perioden minskat med ca 6%. Sett över en längre tidsperiod mellan har befolkningen varit konstant. Mellan ökade befolkningen för att sedan minska till samma nivå som tidigt 1990-tal. Den största befolkningsminskningen har skett i åldrarna 6-19 år och år (se diagram befolkningsförändring). Befolkningsförändringarna skiljer sig åt mellan de olika delarna. Klädesholmen och Åstol har en åldrande och minskande befolkning medan Rönnäng och Dyrön har en befolkningsökning. I Bleket är befolkningen i stort sett oförändrad i antal. Bostäder Av bostäderna i området är 84% småhus och 16% flerbostadshus. I dagsläget finns det inga pensionärslägenhter i Rönnäng, Bleket eller Klädesholmen. Det finns särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer och personer med funktionshinder enligt Socialtjänstlagen Tabell: Befolkningsutveckling, RBK (SCB 2012) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% Ålder w Summa Den totala summan är något osäker då det (totalt på Tjörn) har restförts 60 personer, under perioden. Av dessa har ca. 30 personer flyttat till Skärhamn och Stockevik. Om dessa räknas med i statistiken ger det ett befolkningnetto på cirka -50 personer, i Skärhamn och Stockevik mellan w Diagram: Åldersfördelning, RBK (SCB 2012) w RBK Hela Tjörn Diagram: Befolkningsförändring i % (SCB 2012) RBK Tjörn Tjörns kommun

51 (SoL). I området finns inga boende för funktionshindrade enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Arbete Antalet förvärvsarbetande är cirka personer och knappt 300 med förvärvsarbete arbetar inom orten, det innebär att en av tre bor och jobbar inom orten. Totalt sett så arbetar drygt hälften av befolkningen inom kommunen (53%). Arbetsinpendlingen till området är knappt 430 personer (källa: AMPAK 2013) och utpendlingen från Tjörns kommun knappt 500 personer (46%). Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen till höger. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom RBK % Övriga Tjörn % Stenungsund % Göteborg % Övriga % Tabell: Arbetets lokalisering, RBK (SCB 2005, 2010) Flerbostadshus; 148; 16% Detaljplaner Mellan åren har RBK-området 5 st antagna detaljplaner. Av dessa ligger 3 st i Rönnäng (Veberga 30 villor, Rönnäng 1:75 med 14 parhus och 34 lägenheter samt Kårevik 1: villor) och 2 st på Klädesholmen (Mossholmens marina cirka 130 bostäder och 8 st lägenheter på östra Klädesholmen). I Rönnäng är Veberga och Rönnängs brygga nästan helt bebyggda. På Klädesholmen är ingen av planerna helt bebyggda. I Rönnäng, Bleket och Klädesholmen finns det alltså en planberedskap på ca 150 bostäder i de planer som antogs Utöver dessa bostäder kan det finnas ytterligare byggrätter i tidigare antagna detaljplaner som ej är bebyggda Just nu pågår det 2 st detaljplaner i Rönnäng (totalt 50 st villor) samt 2 st detaljplaner på Klädesholmen med ett ännu ej specificerat antal bostäder. Barn och utbildning I Rönnäng finns en förskola samt en skola med tillhörande fritidsavdelningar från förskoleklass till årskurs 5. I Bleket finns en skola med årskurserna 6-9 som framför allt tar emot elever från Rönnäng och Skärhamn skolor. Till områdets förskola och skolor hänvisas också barnen och eleverna från Åstol och Dyrön. Förskolans verksamhet, har beträffande kapacitet, ett förhållningssätt där verksamhetsområdena Rönnäng-Klädesholmen-Bleket och Skärhamn- Stockevik stödjer varandra vid eventuell överbe- Småhus; 794; 84% Diagram: Typ av bostäder 2012 (SCB 2012) läggning. Kållekärr fungerar som en buffert utöver detta Teknisk försörjning RBK matas av dricksvatten via två separata överföringsledningar samt har flera reservoarer, vilket ger god robusthet. Områdets fiskindustrier ger särskild belastning på avloppsreningsverket i Rönnäng. Framtida exploateringar i RBK ger behov av åtgärder i Offentlig service Förskola: Rönnängs förskola med 6 avdelningar. Varav en utegrupp som föräldrarna söker till. Skola: Rönnängs skola med förskoleklass - åk 5: kapacitet 2 förskoleklasser och 9 klasser åk 1-5. Blekets skola åk 6-9: kapacitet 13 klasser. Särskilda boende: Rönnängs äldreboende med 16 platser och Kvarnbackens servicehus med 48 lägenheter. Pensionärslägenheter: Inga enheter. Boende för funktionshindrade: Inga enheter. 52 Tjörns kommun

52 VA-försörjningen för att höja kapaciteterna. Kultur- och fritidsaktiviteter I anlutning till skolorna i Rönnäng och Bleket finns det en gymnastikhall och i Stansvik ligger Tjörns enda ishall. I området finns en föreningsdriven fotbollsanläggning flera promenad- och strövområden, t ex Tuveslätt, Tjörnehuvud, Vetteberget och runt Klädesholmen. På Klädesholmen ligger Sillmuseet samt ett föreningsdrivet bibliotek och i Rönnäng en föreningsdriven bygdegård. I Rönnäng och på Klädesholmen finns helårsöppna hotell och restauranger. Samt badplatser på Klädesholmen i Bleket och Rönnäng och naturbad utmed stränderna. Tjörns kommun

53 Rönnäng Rönnäng 1:27 40-tal villor Skalåsberget 40-tal villor Gamla Salteriet ca 10 villor Rönnäng 1:75 34 lgh 14 parhus Veberga 30 villor Kårevik 20 villor Rönnäng 1:456 7 villor An tagen DP Pågående å Planprio 1 Planprio 2 Rönnäng Kommunal mark 54 Tjörns kommun

54 Bleket och Klädesholmen Antagen DP Pågåen å de Planprio 1 Planprio 2 Klädesholmen etapp3 1:27 Bostäder Klädesholmen Etapp 2 Bostäder Verksamheter Mossholmen 105 lgh 10 villor 16 parhus Ö:a Klädesholmen Etapp 1 8 lgh Bleket och Klädesholmen Kommunal mark Tjörns kommun

55 56 Tjörns kommun Underlag och behovsanalys - Strategiskt bostadsprogram

56 Almösund - Myggenäs - Almön 16 Centrumstruktur I Myggenäs ligger alla funktioner tätt samlade. (Livsmedelsbutik, bensinstation, bank, vårdcentral, frisör, optik, interiör och gym m.m.) Kollektivtrafiken är god med bussar som passerar Myggenäs centrum flera gånger om dagen och hållplatser i nära anslutning till centrum. I området har man goda möjligheter till friluftsliv med motionsspår och strövområden i naturen. På Almöstrand finns camping verksamhet och närhet till strand med bad och båthamn/marina. Det finns barnomsorg och skola i området Ålder w Summa * Tabell: Befolkningsutveckling, AMA (SCB 2012) * Den totala summan är ganska säker eftersom få/ inga bostäder har byggts i området under Befolkning Det bor drygt invånare i Almösund - Myggenäs - Almön. Området har under perioden ökat med 31 personer, motsvarande cirka 2,5%. Under perioden har befolkningen minskat med 8,5 %. Åldersgruppen mellan år har minskat med nästan 8% de senaste 7 åren. Samtidigt har åldersgruppen mellan år ökat med nästan 4%. Befolkningsförändringarna i dessa åldersgrupper antyder att befolkningen i området åldras snabbare jämfört med resten av Tjörn. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% AMA Hela Tjörn Bostäder Andelen flerbostadshus i AMA-området är mycket låg, bara 8%. Det betyder att andelen småhus är över 90% för området. På Tjörnbro Parks camping finns flerbostadshus där flyktingar som väntar på besked om uppehållstillstånd bor. När de får uppehållstillstånd är de skyldiga att skriva sig på sin adress och det betyder att andelen skrivna på Almön fluktuerar upp och ner beroende på hur många flyktingar som har fått/väntar på uppehållstillstånd. I Almösund, Myggenäs och Almöområdet finns i nuläget inga pensionärslägenheter, inga särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer och personer med funktionshinder enligt 0% Diagram: Åldersfördelning, AMA (SCB 2012) 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% -10,0% w AMA Diagram: Befolkningsförändring i % (SCB 2012) Tjörn Tjörns kommun

57 Socialtjänstlagen (SoL) samt inga boende för funktionshindrade enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Arbete Antalet förvärvsarbetande är drygt 570 personer och endast 5 % med förvärvsarbete arbetar inom orten. Arbetsinpendlingen till AMA är drygt 174 personer (källa: AMPAK 2013). Drygt 30% av de boende i området arbetar inom Tjörns kommun. Jämfört med västra sidan på Tjörn betyder det att en större andel ( 71% ) pendlar ut från Tjörn. Var ortens befolkning arbetar, uppdelat på män och kvinnor, redovisas i tabellen till höger. Räknat i antal så är det 380 personer som lämnar kommunen för att arbeta på annan ort. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom AMA % Övriga Tjörn % Stenungsund % Göteborg % Övriga % Tabell: Arbetets lokalisering, AMA (SCB 2005, 2010) Flerbostadshus; 29; 6% Detaljplaner Mellan åren har AMA-området 1 st antagen detaljplan (Myggenäs 1:114, 6st radhus och 8 villor). Just nu pågår 1 st detaljplan i området med totalt 255 lägenheter och 120 villor). Småhus; 449; 94% Diagram: Typ av bostäder 2012 (SCB 2012) Barn och utbildning I området finns Myggenäs förskola som även har verksamhet i moduler i nära anslutning till Myggenäs skola med tillhörande fritidsavdelningar från förskoleklass till årskurs 5. Ytterligare en förskola i Myggenäs är diskuterad men dock inte beslutad ännu. Förskolans verksamhet, har beträffande kapacitet, ett förhållningssätt där verksamhetsområdena Almön-Myggenäs-Almösund-Lilla Askerön och Höviksnäs stödjer varandra vid eventuell överbeläggning. Kållekärr fungerar som en buffert utöver detta. Teknisk försörjning VA-infrastruktur utbyggd lokalt, men vid tillkommande exploatering behövs komplettering i ledningsnät och tryckhöjande åtgärder. Relativt modern VA-försörjning, behöver eventuellt kompletteras en del ledningar. En större exploatering kräver nya överföringsledningar för VA till Höviksnäs. Kultur- och fritidsaktiviteter I Fjällebro finns en föreningsdriven fotbollsanläggning och i centrum ligger en träningsanläggning. På Almön finns det en badplats och i Valla en föreningsdriven fotbollsplan. Det finns också motionsspår, tennisplaner samt en sjöscoutstuga, alla är föreningsdrivna. Offentlig service Förskola: 2 förskolor (varav en i moduler) under samlingsnamnet Myggenäs förskola, med 5+2 avdelningar. Skola: Myggenäs skola med förskoleklass - åk 5: Kapacitet 2 förskoleklasser och 6 klasser åk1-5. Om förskolan flyttar ut, som idag har delar av lokalerna, är kapaciteten 9 klasser. Särskilda boende: Inga enheter Pensionärslägenheter: Inga enheter Boende för funktionshinder: Inga enheter 58 Tjörns kommun

58 Almösund - Myggenäs - Almön Antagen DP Pågående å Planprio 1 Planprio 2 Almöstrand/Myggenäs korsväg bostäder Verksamheter Myggenäs 9:1 Bostäder Verksamheter Myggenäs 1:114 6 radhus 13 villor Utsikten ca 9 villor Äldreboende/lgh (ev. förskola/skola) Häggvall 4:1 Bostäder Tjörns kommun

59 Almösund - Myggenäs - Almön Kommunal mark Utskrift Tjörns kommun

60 Nuläge Höviksnäs 16 Centrumstruktur Här centreras mycket runt högstadiet Häggvallskolan. Idrottshallen nyttjas flitigt av ungdomar och vuxna. Höviksnäs har ett gott läge för arbetspendling eftersom restiden med kollektivtrafik till Göteborg är cirka 45 minuter. Befolkning Det bor drygt invånare i området Höviksnäs. Området har under perioden ökat med cirka 85 invånare (4,5%) vilket är högsta ökningen på Tjörn. Mellan har befolkningen ökat med mer än 30%. I jämförelse med övriga Tjörn bor det i området en högre andel 0-64 år och en lägre andel 65 år och äldre. Det betyder att Höviksnäsborna har en lägre genomsnittsålder än hela Tjörn. Höviksnäs har delvis kompletterats med nya bostäder samt haft en omfattande permanentningstakt i angränsande fritidshusområden. Bostäder Bebyggelsen i området består både av friliggande villor och flerbostadshus. Området ökar snabbt då fritidsboendet i närliggande områden som Hakenäset/Berga permanentas och många blir åretruntboende. När det gäller fördelningen mellan olika typer av bostäder är den cirka 20% i flerbostadshus och cirka 80% i småhus. I Höviksnäs område finns pensionärslägenheter. Inom området finns inga särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer och personer med funktionshinder enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det finns boende för funktionshindrade enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ålder w Summa * Tabell: Befolkningsutveckling, Höviksnäs (SCB 2012) 35% 30% 25% 20% Höviksnäs Tjörn 15% 10% 5% 0% w Diagram: Åldersfördelning, Höviksnäs (SCB 2012) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Höviksnäs 1,0% Tjörn 0,0% w -1,0% -2,0% -3,0% Arbete Antalet förvärvsarbetande är knappt personer och drygt 10 % med förvärvsarbete arbetar inom orten (se tabell till höger). -4,0% Diagram: Befolkningsförändring i % (SCB 2012) Tjörns kommun

61 Arbetsinpendlingen till Höviksnäs är knappt 250 personer (källa: AMPAK 2013) och utpendlingen drygt 860 personer. Det innebär en negativ nettopendling på drygt 600 personer. Av de boende i Höviksnäs arbetar nästan 70% i andra kommuner. 1 av 4 jobbar i Göteborg och 1 av 5 jobbar någonstans på Tjörn (Höviksnäs är exkluderat (se tabell till höger). Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom % Höviksnäs Övriga Tjörn % Stenungsund % Göteborg % Övriga % Detaljplaner Mellan åren har Höviksnäs 2 antagna planer (Tångeröd 1:34 med 8 villor samt Hövik 5:1 med 90 lägenheter och 10 villor). Just nu pågår ingen detaljplan i området. Tabell: Arbetets lokalisering, Höviksnäs (SCB 2005, 2010) Flerbostadshus; 152; 19% Barn och utbildning I Höviksnäs finns en förskola, Tångeröd, samt en skola, Fridas hage, med tillhörande fritidsavdelningar från förskoleklass till årskurs 5. I området finns också Häggvallskolan med årskurserna 6-9 som framför allt tar emot elever från Fridas hage, Myggenäs, Kållekärr och Långekärrs skolor. Även kommunens grundsärskola och träningsskola är placerad i Fridas hage och Häggvallskolan. Förskolans verksamhet, har beträffande kapacitet, ett förhållningssätt där verksamhetsområdena Höviksnäs och Almön-Myggenäs-Almösund-Lilla Askerön stödjer varandra vid eventuell överbeläggning. Kållekärr fungerar som en buffert utöver detta Teknisk försörjning Relativt robust vattenförsörjning, med matning från två håll och en högreservoar. Avloppsreningsverket i Höviksnäs har kapacitet att ta emot planerad bebyggelse. Kultur- och fritidsaktiviteter Det finns både bibliotek, idrottshall, motionsspår och kultur och fritidscentra i Häggvallsskolan. På Låka ligger en badplats och i Svanvik finns en gymnastikarena. Småhus; 635; 81% Diagram: Typ av bostäder 2012 (SCB 2012) Offentlig service Förskola: Tångeröds förskola med 5 avdelningar varav en i modul. Byggrätt för ytterligare en förskola finns. Skola: Fridas Hage med förskoleklass - åk 5: kapacitet 2 förskoleklasser och 8 klasser åk 1-5 inklusive särskola och träningsskola. Häggvallskolan åk 6-9: kapacitet 13 klasser inklusive särskola och träningsskola. Särskilda boende: Inga enheter. Pensionärslägenheter: Fågelkärrsvägen med 16 lägenheter. Boende för funktionshindrade: Fågelkärrsvägens gruppboende med 5 lägenheter, Höviksnäs gruppboende med 5 lägenheter, Övergårdsvägens serviceboende med 12 lägenheter. 62 Tjörns kommun

62 Höviksnäs Hövik 3:23 Bostäder Hövik 5:1 Bostäder: 90 lgh, 10 villor. Kleva 1:4 Bostäder Tångeröd 2:18 Ca 56 parhus/villor. Hövik 5:1 Bostäder Tångeröd 1:34 Bostäder: 8 villor. Antagen DP Pågå gående Planpr io 1 Planprio 2 Hövik 3:33 Bostäder 0 800m Tjörns kommun

63 Höviksnäs Kommunal mark 64 Tjörns kommun

64 Kållekärr Centrumstruktur I Kållekärr finns en centrerad centrumstruktur med mataffär, övrig handel, bensinstation, vårdcentral, apotek, restaurang, bank, skola och förskola. Här finns två äldreboende och ett trygghetsboende är på gång. Knutpunkten för kommunikationen på Tjörn ligger här med en busstation nära centrumfunktionerna. 16 Befolkning I de centrala delarna i Kållekärr bor det knappt 530 personer. Sedan 2005 har Kållekärr haft en befolkningsökning på drygt 1,5 %. Den största ökningen har skett i åldern år, trots att serviceboendet Valåsen har byggts till och därmed utökats (Det syns i tabellen till höger i åldern 85-w. Under de senaste 30 åren har, de centrala delarna av, Kållekärr haft en befolkningsökning på drygt 7,5 % (SCB 2008) trots ett mycket sparsamt byggande. Procentuellt sett bor det fler i Kållekärr mellan 0-44 år och färre mellan år jämfört med övriga Tjörn. Kållekärr har, generellt sett, alltså den yngsta befolkningen av alla tätorter på Tjörn. Detta trots att andelen 0-5 år och år har minskat mycket mer än snittet på hela Tjörn mellan Bostäder Kållekärr har 38% lägenheter och 62% småhus. Det är den jämnaste fördelningen av alla tätorter på Tjörn. Det finns också exempel på omvandling av byggnadsbeståndet. En befintlig verksamhet har lagt ned och verksamhetsbyggnaden har under 2013 omvandlats till hyreslägenheter. Intresset för dessa har varit mycket stort. I Kållekärrs område finns i nuläget inga pensionärslägenheter. Det finns särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre personer och personer med funktionshinder enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt boende för funktionshindrade % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% Ålder w Summa * Tabell: Befolkningsutveckling, Kållekärr (SCB 2005,2012) * Den totala summan är ganska säker eftersom få/ inga bostäder har byggts i området under w Diagram: Åldersfördelning, Kållekärr (SCB 2012) w Kållekärr Hela Tjörn Kållekärr Hela Tjörm Diagram: Befolkningsförändring i % (SCB 2012) Tjörns kommun

65 enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Arbetsmarknad 53% av de boende i Kållekärr arbetar någonstans på Tjörn medan drygt 46% pendlar till annan kommun. Arbetsplats Män Kvinnor Antal Andel Inom Kållekärr % Övriga Tjörn % Stenungsund % Göteborg % Övriga % Detaljplaner (se sid 63) Mellan åren har Kållekärr 2 st antagna detaljplaner. Ingen av dem är färdigbyggd. Olovs hage medger 25 villor varav ett fåtal är byggda. På Skår 1:6, i centrala Kållekärr pågår arbete med att bygga förskola och Trygghetsboende. Tabell: Arbetets lokalisering, Kållekärr (SCB 2005, 2010) Flerbostadshus; 80; 38% Barn och utbildning I Kållekärr finns en förskola samt en skola med tillhörande fritidsavdelningar från förskoleklass till årskurs 5. Förskolans verksamhet, har beträffande kapacitet, ett förhållningssätt där verksamhetsområdena Rönnäng-Klädesholmen-Bleket och Skärhamn- Stockevik respektive Höviksnäs och Almön-Myggenäs-Almösund-Lilla Askerön stödjer varandra vid eventuell överbeläggning. Kållekärr fungerar som en buffert utöver detta. Småhus; 130; 62% Diagram: Typ av bostäder 2012 (SCB 2012) Teknisk försörjning Kållekärr har en välfungerande vattenförsörjning med matning från två håll och en högreservoar. Spillvattnet pumpas till Höviksnäs avloppsreningsverk. Ortens centrum ligger lågt och är utsatt för översvämningsrisk vid kraftiga och långvariga regn. Kultur och fritidsaktiviteter I Kållekärr finns en föreningsdriven musikverksamhet, Moliendo. Offentlig service Förskola: Kållekärrs förskola med 6 avdelningar från och med hösten Skola: Kållekärrs skola med förskoleklass - åk 5: kapacitet 2 förskoleklasser och 7 klasser i åk 1-5. Särskilda boende: I Kållekärr finns två äldreboende, Valåsen med 56 lägenheter och Lilldalshemmet med 18 platser. Pensionärslägenheter: Inga enheter Boende med funktionshinder: Kållekärrs serviceboende med 9 lägenheter. 66 Tjörns kommun

66 Kållekärr Skår 1:6 Bostäder med möjlighet till handel och kontor Gruppboende Vårdverksamhet Förskola Antagen DP Pågående å Planprio 1 Planprio 2 Habborsby 2:2 Olovs Hage 25 villor Tjörns kommun