Strategiskt bostadsprogram Tjörn

Transkript

1 Antaget Strategiskt bostadsprogram Tjörn Utgångspunkter Mål Åtgärder

2

3 INNEHÅLL Inledning 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Genomförande 4 Disposition 5 Utgångspunkter 6 Samhällsutveckling 6 Tjörnbornas tankar 7 Översiktsplan Befolkning 7 Bostäder 7 Näringsliv 8 Tätorter 8 Identifierat bostadsbehov 11 Enkät 11 Socialförvaltningen 12 Skärhamn och Stockevik 12 Kållekärr 14 Höviksnäs 14 Mål och åtgärder 16 Övergripande mål och krav 16 Översiktsplan Bostadsförsörjning 16 Plan och bygglag 16 Bostadspolitiska mål 16 Långsiktigt hållbar utveckling 16 Strategiskt bostadsutveckling 16 Tätortsplanering Socialförvaltningen Socialförvaltningen 19 Riskhantering 20 Strategisk samordning 20 Bostadsutveckling 21 Resultatutvärdering 21

4 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder INLEDNING Kommunen ansvarar för att tillgodose invånarnas behov av bostäder på bästa möjliga sätt. Eftersom det inte finns någon genomsnittlig Tjörnbo är nyckeln att skapa variation i bostadsbeståndet för att tillgodose de olika behov som finns. BAKGRUND Enligt Lag (2000:1383) om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska riktlinjer för bostadsförsörjning antas av Kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Nedanstående punkter ska ingå i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet; Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål; Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). Utgångspunkten för att planera bostadsförsörjningen i en kommun är att invånarnas behov av bostäder skall tillgodoses på bästa möjliga sätt. Kommuninvånarnas behov av bostäder kan därför anses vara kärnan i boendeplaneringen. Olika individers behov, önskningar och förutsättningar, när det gäller boende, skiljer sig åt i många olika avseenden. Det finns ingen genomsnittlig Tjörnbo nyckelordet är istället variation. På en väl fungerande bostadsmarknad ska det vara möjligt att inom en rimlig tid finna en önskvärd bostad. Idag är detta ett litet problem för den som vill och kan köpa en bostad på Tjörn. Det finns ett brett utbud av bostäder till salu. Men om man vill hyra sin bostad är det inte lika lätt. Det råder alltså inte en generell bostadsbrist utan snarare brist på hyresrätter, framför allt hyresrätter med låg hyra. För kommuner som önskar åstadkomma en befolkningsutveckling tillkommer också utmaningen att attrahera människor att flytta till kommunen och då också sträva efter att tillgodose deras behov och önskemål kring bostad och övrig samhällsservice. SYFTE Det Strategiska bostadsprogrammet syftar till att redogöra för Tjörns kommuns bostadspolitik samt vilka prioriteringar och särskilda åtgärder som behövs för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunen. Det utgör också planeringsunderlag för kommunens olika verksamheter och bolag. Dessutom ska det Strategiska bostadsprogrammet vara ett informationsmaterial och kunskapsunderlag för såväl kommuninvånare som externa intressenter på bostadsmarknaden. GENOMFÖRANDE Arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet är ett följduppdrag till Översiktsplan Beställare av arbetet är Kommunstyrelsen. Styrgrupp har varit Chefsgruppen med representanter från alla förvaltningar i kommunen. Johan Fritz, kommunchef, har varit projektansvarig. I början av 2013 anställdes en projektledare på 40% för att leda framtagandet av programmet. En kompetensmässigt bred arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och Tjörns Bostads AB har arbetat tillsammans. Sara Dahlström har varit projektledare för det strategiska bostadsprogrammet och medverkande konsulter har varit Lennart Mark (KERAB), samt Maria Pleiborn (WSP). Politiker har deltagit, vid ett flertal tillfällen, för att diskutera olika frågor. För att sträva efter en gemensam målbild för Tjörns framtida bostadsförsörjning har Kommunstyrelsens-/ Samhällsbyggnadsnämndens- och Tjörns Bostadsbolags Presidium deltagit i arbetet med att ta fram målen. 4

5 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder DISPOSITION Sidorna 6-14 är en sammanfattning av det underlag och behovsanalys som har gjorts för att kartlägga dagsläget i Tjörns kommun. En fullständig beskrivning av underlaget finns i Underlag och behovsanalys - Bostadsförsörjning Tjörn och finns att hämta på Tjörns kommuns hemsida. Sidorna beskriver de bostadspolitiska mål och åtgärder för att nå dessa, som Tjörns kommun föreslår. Dessutom beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att åstadkomma önskat resultat. 5

6 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplan 2013 Tjörns roll i regionen Bebyggelseutveckling Det goda livet Ett robust samhälle Hållbar samhällsutveckling Sträva efter mångfald Bostadsförsörjningen är en del i samhällsutvecklingen Planera kollektivtrafik och cykelvägar samtidigt som detaljplaner utarbetas Naturen och närheten till havet är en del av Tjörns identitet Befolkning Alla ska ha möjlighet att leva i goda bostäder Tjörns kommun strävar efter en befolkningsökning Bostäder Öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att öka variationen i bostadsbeståndet Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. (Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.) SAMHÄLLSUTVECKLING Att planera bostadsförsörjningen för en kommun är en del i en väv där bostäder, arbetsplatser, vägar, service, mötesplatser och människor skapar komplexa sammanhang. Det är därför viktigt att inte planera bostäder frikopplade från övriga samhällsstrukturer utan istället sträva efter att sätta in dem i ett sammanhang. Tjörn är också en del av Västra Götalandsregionen och Tjörns kommuns roll finns beskriven i detalj i Översiktsplan 2013 och de 4 strategierna är några av utgångspunkterna för de mål som har satts upp. Eftersom många boende på Tjörn arbetar i Göteborg är kommunen beroende av en fungerande kollektivtrafikplanering. Den är också viktig ur turism- och besöksnäringssynpunkt eftersom Tjörnbron är en begränsande faktor. Tjörns kommun har för avsikt att öka sin befolkning fram till år 2025 och fungerande kollektivtrafik blir en allt viktigare fråga i takt med att befolkningen ökar. Ett långsiktigt hållbart samhälle skapas genom att samhällets resurser används på ett sådant sätt att det skapar mångfald. Det betyder att ju större variation i bostäder, service, yrken, åldrar, storlek på arbetsplatser med mera desto robustare samhälle. Förutsättningarna förändras över tid och ju större mångfald och komplexitet desto större chans att hantera förändringarna. I faktaunderlaget framgår att bostadsbeståndet på Tjörn är mycket homogent med 88% småhus. Det finns en brist på hyreslägenheter för äldre människor och unga vuxna som vill flytta hemifrån. Samtidigt visar enkätunderlaget att antalet som vill ha en större hyresrätt är ungefär lika stort som det antal vill ha en mindre hyresrätt. Det finns en för dålig rörlighet på bostadsmarknaden. För att åstadkomma en befolkningsökning är det viktigt att kunna möta efterfrågan på olika bostäder. Tätorterna har olika samhällsstruktur, förutsättningar och befolkningssammansättning. Det betyder att de olika orterna behöver tillskott av olika typer av bostäder vid olika tidpunkter. I ett program som planerar en kommuns framtida bostadsförsörjning kan det tyckas självklart att det är nyproduktion som avses. Men det finns också möjlighet att omvandla delar av det befintliga bostadsbeståndet. Det kan ge kortare ledtider 6

7 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder än nybyggnation och alltså användas för att effektivisera användandet av det befintliga bostadsbeståndet. TJÖRNBORNAS TANKAR I dialogarbetet kring arbetet med översiktsplanen och i bostadsenkäten återkommer 5 tydliga önskemål från många Tjörnbor. Det är hyresrätter med rimlig prissättning, bättre kollektivtrafik, fler arbetstillfällen, fler cykelvägar samt mötesplatser. Det är också tydligt att naturen och närheten till havet är en stor del av Tjörns identitet. ÖVERSIKTSPLAN 2013 Tjörns kommun har fyra strategier för att utveckla Tjörn. Strategi 1, visar hur Tjörn kan vara en aktiv del av Göteborgsregionen samtidigt som kommunen utvecklas av egen kraft. Bland annat visar den vilka speciella värden som utmärker Tjörn och kommunens tankar kring regional arbetsmarknad. Strategi 2, handlar om hur Tjörn förhåller sig till Göteborgsregionens strukturbild och Tjörns framtida markanvändning. Dessutom behandlas bebyggelsestruktur och framtida utveckling av bostäder tillsammans med nuvarande och framtida behov av god kollektivtrafik. Strategi 3. Att skapa det goda livet på Tjörn handlar om möjligheten att förena stora naturvärden med storstadsregionens övriga attraktionsvärden, möjlighet till delaktighet och självständighet samt möjligheten för alla att leva i goda bostäder. Strategi 4. Att skapa ett robust samhälle som kan hantera förändringar. I det ingår bland annat riskhantering och strategisk planering av teknisk försörjning. BEFOLKNING Tjörn har en äldre befolkning jämfört med genomsnittet för Sverige. Det beror dels på en högre andel mellan år dels på en lägre andel i åldrarna år. Kommunen har en önskan att attrahera det senare åldersspannet och den önskan delar vi med de flesta andra mindre kommuner. Tjörn har en låg ungdomsarbetslöshet och många små företag därför är det av vikt att möta de ungas behov av förstabostad. Idag bor Tjörns unga vuxna hemma längre än genomsnittet för övriga Sverige. BOSTÄDER Önskningarna om hur vi vill bo skiftar med livets olika skeden. Våra behov och krav förändras med ålder, familjestorlek och karriärläge. Det är därför viktigt att det finns en variationsrikedom bland bostäderna på Tjörn. Idag är bostadsbeståndet på Tjörn mycket homogent. Det totala beståndet av småhus och flerbostadshus är 6432 st. Av dessa är ca 12% flerbostadshus. Kyrkesund 3. Utveckling av Klädesholmen 5. Huvudsakligen oförändrad markanvändning. Färskvattentäkt samt vindkraft på lämpliga ställen Stora Dyrön Marstrand 1. Huvudsakligen bevarande, natur- och kulturmiljö TJÖRN Kållekärr 2. Långsiktig tätortsutveckling 4. Strategiskt markområde med hänsyn till framtida alternativ förbindelse och bebyggelse Huvudstråk Tätortsutveckling Tjörns strukturbild med de olika utvecklingsområdena. Faktaunderlaget visar också att vilken typ av bostäder vi planerar var har betydelse för hur stor andel av nybyggnationen som blir permanentboende. Eftersom Tjörns kommun avser att öka befolkningen blir prioriteringen av detaljplaner mycket viktig. Två olika detaljplaner kan resultera i helt olika grad av permanent bebyggelse. Det finns också exempel på byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner som inte nyttjas. Orsaken till att byggrätter inte nyttjas kan vara flera olika. För en mindre kommun som önskar växa är det viktigt att sträva efter detaljplaner som ger en hög grad av färdigställd bebyggelse och där det flyttar in Aröd 7

8 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder Bostäder - fortsättning... Planera för nybyggnation och omvandla befintliga byggnader Proaktiv planering kan minska framtida behov av särskilt boende Näringsliv Stärka det lokala näringslivet Tätorter Utveckla tätorter längs Tjörns huvudstråk Utgå från respektive tätorts förutsättningar och behov i bostadsplaneringen åretruntboende. Detta betyder inte nödvändigtvis att bostäder är högre prioriterade än detaljplaner för till exempel verksamheter utan allt ska ses som delar i ett sammanhang. Det är viktigt att notera att bostadsbristen på Tjörn inte är generell. Bristen gäller dels rimligt prissatta lägenheter för unga vuxna som vill flytta hemifrån. Dels alternativt boende för äldre människor som vill flytta ifrån villor och dels mindre bostäder för frånskilda/separerade vuxna med hemmavarande barn. För att bestämma vad som bör byggas för att åtgärda bristen finns följande alternativ. Antingen strävar kommunen efter att åstadkomma billiga hyresrätter i rätt storlek. Alltså direkt möta det identifierade behovet. Detta kallas också att bygga för kön. Det andra alternativet är att identifiera varför rörligheten på bostadsmarknaden är dålig. Antingen flyttar folk inte eftersom de trivs eller också vill de flytta men det saknas alternativ att flytta till och därför bor de hellre kvar. Att identifiera vilka alternativ som kan generera flyttar från dessa bostäder är svårare än att bygga för de som står i kö. Om behovet kan identifieras och rätt bostäder byggs kommer detta sannorlikt att generera flyttar och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Idag planeras småhus (och byggs) som till viss del genererar flyttar inom Tjörn men eftersom Tjörn har en relativt stor inflyttning frigör det inte nödvändigtvis befintliga hus. I till exempel Skärhamn, Rönnäng, Klädesholmen och Myggenäs bor många äldre som vill flytta från hus till lägenhet. Utgångspunkterna för arbetet finns redovisade i sin helhet i Faktaunderlag och behovsanalys- Strategiskt bostadsprogram på Tjörn NÄRINGSLIV Tjörns kommun har närmare 2000 företag. Av dessa är drygt 6 av 10 enmansföretag utan anställda. Tjörns styrka, i det lokala näringslivet, är de många entreprenörerna som gör att näringslivet klarar sig relativt bra även i ekonomiska nedgångar. På sikt behöver dock en rad branscher stärkas för att stå sig i konkurrensen. Planberedskapen för bostäder och strävan efter att öka befolkningen kräver ett mer strategiskt förhållningssätt gentemot det lokala näringslivet. När befolkningen växer, ökar behovet av arbetsplatser. TÄTORTER Enligt strukturbilden i Översiktsplan 2013 finns det två områden där utvecklingen i huvudsak ska ske. På västra Tjörn är det Skärhamn, Rönnäng och Kyrkesund. På östra Tjörn är Myggenäsområdet, Kållekärr och Höviksnäs fokuspunkter för den långsiktiga tätortsutvecklingen. Alla orter utom Kyrkesund knyts samman med hjälp av det utpekade huvudstråket för kollektivtrafik (se strukturbild på sid. 10 samt i Översiktsplan 2013 sid. 18.) 8

9 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder 9 Tillgänglighetsatlas - över Västra Götealandsregionen

10 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder Tätorterna på västra jämfört med östra Tjörn har olika förutsättningar för att attrahera nya medborgare. Västra sidan har en stark koppling till havet och är fast förankrade i sin historiska identitet av fiskesamhälle. De centrala och östra delarna, av Tjörn, har en starkare koppling till jordbruk och hantverk. Efter Tjörnbrons tillkomst har de östra delarna haft en mycket stark befolkningsutveckling. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta människor föredrar en restid, mellan hem och arbete, på maximalt 60 minuter enkel väg. För de flesta som arbetar i Göteborgsområdet är alltså östra sidan mer attraktiv att bosätta sig. Kartorna på sidan 9 visar antal arbetstillfällen i Västra Götaland som nås inom en viss restid antingen med bil eller med kollektivtrafik. Det är rimligt att anta att det är vanligt bland nyinflyttade att minst en vuxen lämnar kommunen dagtid för att arbeta på annan ort. För kvalificerade arbetsplatser gäller liknande förhållanden. På östra sidan finns en större andel kvalificerad arbetskraft tillgänglig. (Se Tillgänglighetsatlas - över Västra Götealandsregionen för ytterligare information.) Detta betyder att en befolkningsökning på västra sidan i större utsträckning ställer krav på arbetstillfällen än en befolkningsökning på östra sidan. Om arbetstillfällen inte tillskapas i samma takt som folk flyttar in ställs högre krav på kollektivtrafiken på grund av ökad pendling. Om kollektivtrafiken är svag så ökar bilåkandet och Tjörnbron blir en springande punkt. Orterna har olika förutsättningar och därför olika behov av bostäder antogs 572 bostäder i detaljplaner. 75% av dessa återfinns i Rönnäng och Skärhamn. Fördelningen mellan småhus och lägenheter, i lagakraftvunna planer är ganska jämn på västra sidan medan det, på östra sidan, finns fler lägenheter än småhus i lagakraftvunna detaljplaner. Största delen av dessa har resulterat i småhusbebyggelse. Av det totala antalet lägenheter som har vunnit lagakraft förväntas ca. 20 st bli hyresrätter (Hövik 5:1). På västra Tjörn finns det ca 180 bostäder i lagakraftvunna planer, som ej är byggda. På östra sidan finns det knappt 150 st. För närmare beskrivning av detaljplaner och byggnationer se Underlag och behovsanalys. Förutom det som detaljplaneras sker också en permanentning av fritidshus. På östra Tjörn har fritidshusområdena på Hakenäset fått vatten och avlopp. I prognosarbetet räknar kommunen med en permanentning på, i snitt, 35 hus per år. Det finns också en viss grad av permanentning av fritidshus på norra Tjörn. I de centrala, attraktiva kustnära delarna sker istället en omvandling från åretrunt bostäder till fritidshus. Att åstadkomma bostäder i lagakraftvunna planer på västra och bostäder i lagakraftvunna planer på östra Tjörn är fastslaget i Översiktsplan 13. Med utgångspunkt i detta mål och vad som har framkommit i arbetet har målen för det strategiska bostadsprogrammet arbetats fram Tjörns strukturbild med huvudstråk för kollektivtrafik. 10

11 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder IDENTIFIERAT BOSTADSBEHOV På följande sidor redovisas identifierat behov av bostäder. Observera att socialförvaltningens behov av särskila boenden inte är inkluderat i det totala målet av bostäder per år i lagakraftvunna planer. Enkät För att precisera vilka bostäder som saknas var och få information om vilka kvalitéer som är viktiga när det gäller bostadsfrågor publicerades en enkät under november månad. Den var tillgänglig både via hemsidan och i kundcentrum på Kommunhuset. Totalt inkom 177 svar med en ganska jämn spridning över de olika åldersspannen. Det finns en risk att enkätsvaren leder till förhastade slutsatser eftersom underlaget i varje åldersgrupp trots allt inte är så stort. Generellt sett ger dock svaren i enkäten samma problembild och önskemål som framkom i dialogarbetet med Översiktsplan De har bara preciserats lite bättre när det gäller önskemål kring framtida boende på Tjörn. Enkätsvaren finns presenterade i sin helhet i Underlag och behovsanalys Bilaga D. Nedan presenteras en sammanfattning av resultatet. Resultat Andelen Tjörnbor som är intresserade av att bo på västra sidan är lite större än den andel som vill bo i de centrala och östra delen. Inflyttningen är dock större på östra än västra sidan. De mål som finns i översiktsplan 2013,att sträva efter en jämn fördelning mellan östra och västra sidan vid planering av nya bostäder, verkar svara bra mot det behov som finns. En majoritet, 126 st, av de svarande vill äga sitt boende, 75 personer vill hyra sin bostad och 58 personer föredrar bostadsrätt. Detta visar att befintligt bostadsbestånd inte kan möta det behov som finns, eftersom 82% av befintliga bostäder är småhus. Det saknas bostadsrätter men framför allt hyresrätter. Det betyder att i kommande detaljplaner bör andelen småhus vara liten och hyresrätter och bostadsrätter borde dominera, både i form av flerbostadshus men också till exempel radhus. Enkätunderlaget visar att en 2-3 rum och kök bör ha en hyra på max kr för att vara attraktiv för ungefär 90% av befolkningen. Ytterligare analyser av enkätmaterialet bör göras för att urskilja vad de unga vuxna respektive 70+ anser vara en acceptabel hyresnivå. Av 177 svarande placerade 61 personer Hav/ natur som den viktigaste eller näst viktigaste faktorn. 49 personer placerade Mataffär som viktigast eller näst viktigast och 46 personer angav Trevliga omgivningar och fin utemiljö som den viktigaste eller näst viktigaste faktorn. Utemiljön är alltså mycket viktig för de boende på Tjörn. Enkätresultat Jämn fördelning av bostäder mellan östra och västra Tjörn vid detaljplanearbete Brist på bostadsrätter Stor brist på hyresrätter 2-3 rum och kök bör ha en maximal hyra på ca 6000 kr/mån för att den ska vara attraktiv Utemiljö och omgivningar runt bostaden är mycket viktig för Tjörnborna. 11

12 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder Bostadsbehov Socialförvaltningen Särskilda boende - 24 platser 2019, 68 platser 2025 Boende med särskild service - Under utredning Skärhamn Hyresrätter - Stort behov Radhus - Medelstort behov Småhus - Litet behov Tomter - Litet behov Särskilda boende - Medelstort behov Rönnäng Hyresrätter - Stort behov Radhus - Medelstort behov Småhus - Litet behov Tomter - Litet behov Särskilda boende - Litet behov Klädesholmen Hyresrätter - Stort behov Radhus - Medelstort behov Småhus - Litet behov Tomter - Litet behov Särskilda boende - Litet behov Socialförvaltningen Om behovet av särskilda boendeplatser (äldre) kvarstår oförändrat så krävs en successiv satsning på särskilda boenden med totalt 68 boendeplatser fram till 2025 varav 24 till år Detta enligt Lokalbehovsanalysen 2013 för Tjörns kommun, som är utarbetad på uppdrag av kommunstyrelsen. Detta behov är inte inkluderat i översiktsplanens mål på bostäder i Lagakraftvunna planer per år. Uppskattat behov av särskila boende: Till och med 2019: 24 platser Till och med 2025: 68 platser Uppskattat behov av boende med särskild service: Under utredning Bostadstyp Behov antal platser Särskilda boende 68 platser (varav 24 st platser år 2019) Boende med särskild service Under utredning Socialförvaltningen Skärhamn och Stockevik Havsporten i Skärhamn har ca 40% åretrunt boende i friliggande villor. Det finns outnyttjade byggrätter på Nordviksgärde. De bostadsrätter som har byggts intill har varit attraktiva och andelen åretrunt boende är nästintill 100%. Bostadsbeståndet behöver, på sikt, utökas med radhus/parhus för att möjliggöra bostadskarriär inom orten samt hyresrätter för att möte efterfrågan hos unga och äldre. Malagas detaljplan är intressant för en del av de äldre men det saknas hyresrätter för både yngre och äldre. Täcker antagna detaljplaner bostadsbehovet? Nordeviksgärde: Delvis Täcker pågående detaljplaner bostadsbehovet? Malaga: Delvis Dunkavlemyren: Ev. särskilda boende, ev. hyresrätter Tubberöd 1:201: Delvis Kollung: 80 st lägenheter, 18 radhus, 8 parhus, 8 villor Stockevik: Ej prövat Kvarstående bostadsbehov: Hyresrätter ev. särskilda boende. Bostadstyp Behov Prioritet Småhus Litet Låg Radhus Medel Hög Lägenheter Stort Hög Särskilda boende Medel Hög Skärhamn 12

13 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder Rönnäng Det nybyggda Rönnängs brygga har, enligt exploatörerna, cirka 50% åretrunt boende (bostadsrättslägenheter, radhus och ett fåtal villor). Här har intresset för lägenheter varit mycket större än intresset för villorna. På Veberga (tomter) är antalet åretrunt boende nära 100%. Alla byggrätter är bebyggda eller har inlämnade bygglov. Det är brist på hyresrätter och på sikt behöver bostadsbeståndet utökas med radhus/parhus för att öka variationen bland bostäderna. Täcker antagna detaljplaner bostadsbehov? Skalåsberget: Nej Täcker pågående detaljplaner bostadsbehov? Gamla salteriet: Nej Kvarstående behov: Lägenheter (alla upplåtelseformer) samt radhus. Bostadstyp Behov Prioritet Småhus Litet Låg Radhus Medel Medel Lägenheter Stort Hög Särskilda boende Litet Låg Rönnäng Klädesholmen och Åstol Huvuddelen av bostäderna består av småhusbebyggelse. Många äldre vill flytta till lägenhet men utbudet är begränsat. De bostäder som projekteras på Mossholmens Marina uppges attrahera många av de äldre på Klädesholmen. Situationen på bostadsmarknaden, prisbild på lägenheter påverkar hur många som faktiskt lämnar sina hus och flyttar dit. Det finns ett uttalat behov av lägenheter för äldre som vill flytta ifrån sina hus. Bostadsbeståndet behöver därför, på kort sikt, utökas med hyresrätter och på längre sikt radhus/parhus för att öka variationen bland bostäderna. Detalplanen på Åstol medger lägenheter. Täcker antagna detaljplaner bostadsbehov? Åstol: Delvis Täcker pågående detaljplaner bostadsbehov? Klädesholmen etapp 2: Utredning pågår Klädesholmen etapp 3: Utredning pågår Kvarstående behov: Lägenheter (alla upplåtelseformer) samt radhus. Bostadstyp Behov Prioritet Småhus Litet Låg Radhus Medel Medel Lägenheter Stort Hög Särskilda boende Litet Låg Klädesholmen Bostadsbehov Kållekärr Hyresrätter - Stort behov Radhus - Medelstort behov Småhus - Litet behov Tomter - Litet behov Särskilda boende - Litet behov Övrigt: Förtäta med hyresrätter i centrum och skapa mötesplatser Höviksnäs Hyresrätter - Medelstort behov Radhus - Medelstort behov Småhus - Litet behov Tomter - Stort behov Särskilda boende - Litet behov Övrigt: Behöver mötesplatser Myggenäs Hyresrätter - Stort behov Radhus - Medelstort behov Småhus - Litet behov Tomter - Medelstort behov Serviceboende - Stort behov 13

14 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder Kållekärr Utanför centrala Kållekärr finns flera outnyttjade byggrätter i Olofs Hage (villor). Kållekärr behöver fler lägenheter (olika upplåtelseformer) och ett större bestånd av radhus. Kållekärrs centrum behöver förtätas med bostäder för att skapa sammanhang och trivsamma miljöer. Dessa kan eventuellt kombineras med verksamhetslokaler i markplan. Inga antagna eller befintliga detaljplaner täcker behovet. Kvarstående bostadsbehov: Hyresrätter, bostadsrätter. Höviksnäs Det finns flera byggrätter, i lagakraftvunna detaljplaner, som inte är bebyggda. Det pågår ett arbete med att Hövik 5:1. Andelen åretruntboende uppskattas bli hög. I dagsläget pågår privat projektering av 22 bostadsrätter 2 rum och kök - 4 rum och kök. Det finns också förfrågningar kring lättbyggda självbyggartomter på Östra Tjörn. Höviksnäs är ett lämpligt ställe för detta. Att prioritera detta kan bidraga till en befolkningsökning eftersom det sannorlikt attraherar inflyttande unga familjer. Inga pågående detaljplaner. Täcker antagna detaljplaner bostadsbehov? Hövik 5:1: Delvis Tångeröd 1:34: Nej Kvarstående bostadsbehov: Kommunala tomter, hyresrätter, bostadsrätter. Myggenäs Myggenäs har en mycket liten del lägenheter och en ganska stor andel äldre som bor i villor. Det finns inget särskilt boende och det är stor brist på alla typer av boende förutom småhus. Att skapa särskilt boende (äldre) och lägenheter (alla upplåtelseformer) i Myggenäs är mycket högt prioriterat. Täcker pågående detaljplaner befintligt behov? Almöstrand: Delvis Täcker antagen detaljplan bostadsbehov? Myggenäs 1:114: Delvis (radhus) Kvarstående behov: Hyresrätter, särskilt boende Bostadstyp Behov Prioritet Småhus Litet Låg Radhus Medel Medel Lägenheter Stort Hög Särskilda boende Litet Låg Kållekärr Bostadstyp Behov Prioritet Kommunala tomter Stort Hög Radhus Medel Medel Lägenheter Medel Medel Särskilda boende Litet Låg Höviksnäs Bostadstyp Behov Prioritet Kommunala tomter Medel Hög Radhus Medel Medel Lägenheter Stort Hög Särskilda boende Stort Hög Myggenäs 14

15 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder 15

16 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder MÅL OCH ÅTGÄRDER ÖVERGRIPANDE MÅL OCH KRAV Översiktsplan bostäder i lagakraftvunna planer exklusive socialförvaltningens behov. En jämn fördelning, mellan sydvästra delen av Tjörn och övriga Tjörn, av nya bostäder Bostadsutveckling sker inom kommunens huvudstråk (Myggenäs, Höviksnäs, Kållekärr, Skärhamn - Stockevik och Rönnäng - Bleket - Klädesholmen.) Komplettera/utveckla från de inre delarna och växa utåt. Nya områden ska tillkomma i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Utnyttja befintlig infrastruktur. Bostadsförsörjning Alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder Plan och bygglag Främja en samhällsutveckling med jämlika och sociala levnadsförhållanden och en god långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och kommande generationer. BOSTADSPOLITISKA MÅL Långsiktigt hållbar utveckling Mål 1: Planering av bostäder, teknikförsörjning, kollektivtrafik, näringsliv med mera sker gemensamt på en strategisk nivå. Mål 2: Åstadkomma en större rörlighet på bostadsmarknaden. Strategiskt bostadsutveckling Mål 3: Bredda bostadsutbud Mål 4: Kunskapsåterföring Tätortsplanering Diagrammet på sidan 18 anger de mål för bostadsbyggande som är planerade att nås till och med De röda rutorna är prioriterade mål medan de gula rutorna visar på långsiktiga mål för att skapa en bättre rörlighet på bostadsmarknaden. Mål 5: 25 bostäder i Lagakraftvunna planer i snitt per år och ort fram till och med år (Skärhamn, Rönnäng, Kållekärr, Höviksnäs och Myggenäs) Socialförvaltningen Diagrammet på sidan 19 anger Socialförvaltningens mål. De röda rutorna är prioriterade mål. 16

17 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder Mål Nedbrutna mål Förslag på åtgärd Ansvar När Mål 1: Strategisk bostadsplanering Bostäder planeras tillsammans med näringsliv och kollektivtrafik. KS Budget 2015 Långsiktigt hållbar utveckling av tätorter Strategisk bostadsutveckling Mål 1: Strategisk trafikplanering Mål 1: Strategiskt näringslivsplanering Mål 2: Sträva efter funktionsblandning och åldersspridning på befolkning i respektive tätort Mål 2: Större blandning av upplåtelseformer och hustyper på respektive ort. Mål 3: 25 bostäder i Laga kraftvunna planer, per tätort (5 tätorter) och år Mål 3: Skapa prisvärda lägenheter för unga vuxna som vill flytta hemifrån. Mål 3: Skapa alternativ till boende för äldre som vill flytta från sina villor. Mål 3: Förenkla för bostadssökande att finna kontaktuppgifter för hyresvärdar. Etablera strategisk trafikplanering för hela Tjörn i samarbete med KS Budget 2015 Orust, Stenungsund och ev. Kungälv. Gemensam planering och samarbete med tätortsutveckling och KS Budget 2015 prioritering av detaljplaner. Strategisk arbetsgrupp som arbetar med samhällsplanering. KS, SBN Kontinuerligt (Näringsliv, kollektivtrafikförsörjning, centrumutveckling, bostadsplanering m.m.) Tillämpa markanvisningsavtal, markanvisningstävlingar, möjliggöra för byggemenskaper KS, SBN Kontinuerligt Lämna planbesked i enlighet med befintliga bedömningskriterier. SBN Kontinuerligt Etablera en grupp som arbetar med att utveckla nya sätt att åstadkomma bostäder. Gruppen bör ha en egen budget för att kunna styra arbetet. Etablera en grupp som arbetar med att utveckla nya sätt att åstadkomma bostäder. Gruppen bör ha en egen budget för att kunna styra arbetet. Lista på alla kända hyresvärdar på Den bör underhållas kontinuerligt för att vara aktuell. KS KS KS 2014 Budget 2015 Budget 2015 Mål 3: Flexibilitet i bostadsbeståndet Alla bostäder som byggs ska vara tillgänglighetsanpassade. SBN Kontinuerligt Mål 3: Använda dagens bostadsbestånd effektivare. Uppmuntra och stötta privatpersoner att hyra ut rum eller delar av bostad. /Görs av bostadsutvecklingsgruppen. KS Budget 2015 Mål 4: Årlig resultatutvärdering. Årlig utvärdering av föregående års antagna detaljplaner. Vilka KS, SBN Budget

18 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder Mål 5: Ort Typ Behov Prioritet Upplåtelseform Tot. ant. Småhus Litet Låg Nordviksgärde 40 st Radhus Medel Medel Kollung 26 Dunk 19 st (H) Malaga 30 st 40 st (H) Tätortsplanering , 25 bostäder/år * 5 orter, 1500 bostäder i lagakraftvunna planer Skärhamn Rönnäng Klädesholmen Kållekärr Myggenäs Höviksnäs B = Bostadsrätt H = Hyra Ä = Äga Antagen DP Pågående DP Plan för att täcka behov Lägenhet Stort Hög H (BR, Ä) Kollu.80 st Dunk 140 st (H) Malaga 50 st Tomter Litet Låg Småhus Litet Låg Skalåsb. 40st, K vik 20st G:a salteriet 10 villor Radhus Medel Medel 20 st (H) Lägenhet Stort Hög H Åstol 16 st 50 st (H) Tomter Litet Låg Småhus Litet Låg MossHolmen 11 st Radhus Medel Medel MH 16 st 20 st Lägenhet Stort Hög H, BR MH 105 st 50 st (H + BR) Tomter Litet Låg Småhus Litet Låg Olofs Hage 19 st Radhus Medel Medel BR 40 st (H) 40 st (BR) Lägenhet Stort Hög H, BR 40 st (H) 40 st (H) 40 st (BR) Tomter Litet Låg 20 st 20 st Småhus Litet Låg Radhus Medel Medel H,BR Almön 75 st 30 st (H + BR) Lägenhet Stort Hög H, BR Almön 200 st ( varav 50 H) 25 st (H) Tomter Medel Hög Almön 10 st 15 st Småhus Litet Låg Radhus Medel Medel H, BR Hövik 5:1, 30 st DP 40 (H + BR) Lägenhet Medel Medel H Hövik 5:1, (BR) st DP 50 H + BR Tomter Stort Hög DP 40 DP 40 Skärhamn ca. 300 st (exkl. Stockevik + S:a Hamnen) Rönnäng 130 st Klädesholmen 200 st Kållekärr 240 st Myggenäs 350 st Höviksnäs 290 st 18

19 Strategiskt bostadsprogram - Utgångspunkter, Mål och åtgärder SOCIALFÖRVALTNINGEN På Tjörn finns det totalt 187 platser i särskilda boende och 43 lägenheter för boende med särskild service. För att se geografisk fördelning se tabell till höger. Beräknat behov av särskilda boende är uppskattat till ytterligare 68 platser totalt på Tjörn år Av dessa 68 behöver 24 st platser skapas senast år Dokumentation visar att boendeformer liknande trygghetsbostäder ökar möjligheten för de boende att bo kvar i dessa bostäder längre än i ett ordinärt boende. En flytt till särskilt boende/vård- blir således inte nödvändig eller kan skjutas upp. Fler bostäder liknande trygghetsbostäder kan därför förväntas leda till att behovet av platser i särskilt boende/vård- och omsorgsboende blir mindre än vad som annars skulle varit fallet och mindre än det som ovan beräknats. Andra beräkningar visar också att denna typ av förebyggande boendemiljöer kan vara kostnadsbesparande för kommunerna. (Bo bra hela livet - Slutbetänkande av Äldredelegationen.) Om satsning på trygghetsboende eller liknande inte görs och behovet av särskilda boendeplatser kvarstår oförändrat så krävs en successiv satsning på särskilda boenden enligt ovanstående. Socialförvaltningen Ort Typ Kapacitet Behov Prioritet Särskilt boende 20 platser + 9 lägenheter Medel Hög Skärhamn Boende med särskild service lägenheter Under utredning Under utredning Särskilt boende 16 platser + 48 lägenhter Litet Låg Rönnäng, Bleket, Boende med 0 Under Under Klädesholmen särskild service utredning utredning Särskilt boende 18 platser + 56 lägenheter + Litet Låg Kållekärr 20 lägenheter Boende med 9 lägenheter Under Under särskild service utredning utredning Särskilt boende 0 Stort Hög Myggenäs Boende med särskild service 0 Under utredning Under utredning Särskilt boende 0 Litet Lågt Höviksnäs Boende med särskild service lägenheter Under utredning Under utredning Särskilt boende = Äldre Boende med särskild service = Funktionshindrade Mål I Myggenäs finns en stor andel mellan år. Under de närmaste åren kommer behovet av lägenheter och behovet av särskilda boende öka i takt med att de blir äldre. Även i Rönnäng och Skärhamn finns en stor andel mellan år och förmodligen kommer behovet av särskilda boende öka något även här. Det finns dock ett förhållandevis stort antal platser framförallt i Rönnäng i dagsläget och därför bör särskilda boende i första hand byggas i Myggenäs och i andra hand i Skärhamn. 19

20 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder RISKHANTERING Trafik-/transportstrateg: Exempel på arbetsuppgifter: Långsiktigt arbete med attityder hos befolkningen. Hur öka andelen kollektivtrafikåkande Långsiktigt arbete med Linjesträckning och turtäthet Samordna kollektivtrafik, Gång- och cykelvägar m. m. tidigt i detaljplaneprocessen Övrigt strategiskt arbete kring trafik och infrastruktur Översiktsplanarbete: Exempel på arbetsuppgifter: Utvecklingsarbete kring respektive tätort Hålla ihop den långsiktiga utvecklingen av Tjörn. Övrigt strategiskt arbete kring samhällsutveckling För att nå angivna mål i det strategiska bostadsprogrammet behövs : strategisk samordning innovativt tänkande kring bostadsutveckling kunskapsåterföring Beslut - Åtgärd - Resultat. STRATEGISK SAMORDNING Att samordna strategisk planering av näringsliv, samhällsutveckling och infrastruktur är av yttersta vikt för att skapa förutsättningar att nå uppsatta mål. Den strategiska planeringen kan liknas vid en trebent pall. Benen representeras av näringsliv, bostäder och infrastruktur. Om benen är olika långa blir pallen inte bara ostadig utan det går inte att nå så högt upp som behövs. Idag bedriver Tjörns kommun ett kontinuerligt strategiskt arbete med näringslivet, det är alltså det längsta benet. Den strategiska samhällsplaneringen sker inte kontinuerligt, ännu, utan representeras i första hand av Översiktsplan Översiktsplanen är en utgångspunkt i arbetet men för att uppnå resultat behövs det, även här, kontinuerligt arbete med frågorna. Näringsliv Det tredje benet, infrastruktur, består av all infrastruktur som behövs för att Tjörns kommun ska fungera. Det berör både vatten, avlopp, vägnät, gång- och cykelvägar, linjesträckning för kollektivtrafik, turtäthet för kollektivtrafik, befokningens attityder kring kollektivtrafik med mera. Under 2014 kommer en strategisk plan för vatten och avlopp att tas fram. För att infrastrukturbenet ska bli tillräckligt långt och en pall i jämvikt behöver Tjörns kommun både en transportstrategi och en Transport-/trafikstrateg. Trafik Bostäder 20

21 Strategiskt bostadsprogram - Ungångspunkter, Mål och åtgärder Att ta fram en transportstrategi är ett följduppdrag till Översiktsplan 2013, precis som framtagandet av detta strategiska bostadsprogram. Det räcker dock inte bara med en strategi i rapportform utan arbetet behöver bedrivas kontinuerligt och samordnat för att åstadkomma önskad förändring inom Tjörns kommun. BOSTADSUTVECKLING Det konstaterade behovet av hyresrätter är stort i många kommuner, inte bara här på Tjörn. Att bygga hyresrätter är inte svårt men att bygga hyresrätter där brukarna anser att hyran landar på en rimlig nivå i förhållande till vad de får för bostad, är mycket svårt (för att inte säga omöjligt) med konventionella metoder. Behovet börjar nu vara så stort att det börjar dyka upp okonventionella exempel på hur kommuner har tänkt utan för ramarna för att åstadkomma hyresrätter. Det finns också andra sätt att skapa bostäder, omvandla befintliga byggnader eller arbeta strukturerat med byggemenskaper är två exempel på lösningar som kan fungera som komplement till att bygga hyresrätter för att skapa en större mångfald till en lägre kostnad, för brukaren, än konventionellt byggande. För att säkra bostadsförsörjningen på lång sikt behöver det finnas en tvärfunktionell utvecklingsgrupp på Tjörns kommun som ar- betar med att finna och implementera nya sätt att bygga billigare för att nå fler kunder. Gruppen behöver ha en egen budget och ett direktiv från Kommunstyrelsen. RESULTATUTVÄRDERING För att veta om de beslut som fattas leder närmare målet eller längre ifrån, är det viktig med kunskapsåterföring kring vilket resultat som olika åtgärder har gett. Detta bör ske dels genom årliga analyser av byggda bostäder, givna bygglov, lagakraftvunna detaljplaner med mera. Var blir det fastboende? Vilka flyttar in var? Efterfrågan på bostäder? Vad fungerar bra vad fungerar mindre bra. Dels genom att revidera det strategiska bostadsprogrammet vart fjärde år och justera mål och planer allt eftersom kunskapen kring vilka åtgärder som leder åt rätt håll, ökar. Bostadsutveckling: Exempel på arbetsuppgifter: Arbeta brett med innovativa lösningar för att utveckla bostadsbyggandet Kunskapsuppbyggnad och driva arbete byggemenskaper som ett aktivt val att skapa alternativ till befintliga bostäder Stötta privatpersoner som vill hyra ut men som behöver hjälp. Till exempel information kring försäkringar, ansvarsfrågor med mera. Hjälpa till vid kravställning kring markansvisningstävlingar Undersöka olika alternativ att omvandla befintliga byggnader till bostäder Annat innovativt arbete Resultatutvärdering: Årligen: Sammanställa lagakraftvunna detaljplaner Sammanställa antal bebyggda byggrätter och andel åretruntboende det har genererat Analysera resultatet Vart fjärde år: Revision av det strategiska bostadsprogrammet med hjälp av de årliga utvärderingarna 21