Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård

Transkript

1 Avdelningen för hälso- och sjukvård Charlotta Gyland Hälso- och sjukvårdsstrateg RAPPORT Datum (13) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förutsättningar för valfrihetssystem inom ögonsjukvården i Innehåll Förutsättningar för valfrihetssystem inom ögonsjukvården i. 1 Bakgrund... 2 Ögonsjukdomar i befolkningen... 3 Ögonsjukvården i... 3 Patientupplevd kvalitet... 5 Väntetider... 5 Erfarenheter från vårdval för specialiserad ögonsjukvård... 6 Vårdval för specialiserad öppen ögonsjukvård i Skåne... 7 Mervärden för patienter och sjukvårdssystemet som helhet... 8 Är ett vårdvalssystem möjligt inom den specialiserade öppna ögonsjukvården?... 8 Att beakta i arbetet med att skapa ett valfrihetssystem... 9 Uppföljningens betydelse Juridiska aspekter av befintliga avtal Slutsatser och överväganden Postadress: Organisationsnummer: Besöksadress: Telefon (växel): Internet:

2 Datum (13) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda Förutsättningar för vårdval beträffande ögonsjukvård utöver grå starr. I budget och verksamhetsplan för 2011 slås fast att patienternas ställning skall stärkas bland annat genom en större mångfald av aktörer och en större möjlighet för patienter att välja vård. Inom ges idag vård som bedrivs enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Hälsoval Skåne som innefattar primärvård, barnhälsovård, mödrahälsovård, kognitiv beteendeterapi (KBT) samt multimodal smärtbehandling (MMS). Utöver detta tillämpas LOV inom hörselvården. Den 5 december 2011 fattade hälso- och sjukvårdsnämnden också beslut om ackrediteringsvillkor avseende verksamhet för operation av grå starr. Undantaget är den verksamhet som bedrivs på uppdrag av i Ängelholm, den regleras av ett vårdavtal som löper parallellt med vårdvalssystemet. Detta omfattar både starroperationer och övrig ögonsjukvård. Uppdraget som gavs av hälso- och sjukvårdsnämnden har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för att genomföra ett vårdval inom området ögonsjukvård utöver grå starr i. Utredningen skall genom sina överväganden föreslå eller avstyrka ett införande av sådant vårdval. Bakgrund Tillgängligheten i den öppna specialiserade ögonsjukvården i Skåne är inte tillfredställande och behöver förbättras. Inriktningen i är att stärka patienternas ställning som bl.a. förväntas ske genom en större mångfald av aktörer som ger patienterna större möjlighet att kunna välja vård. Centrala frågeställningar är huruvida ett vårdvalssystem är funktionellt och skapar mervärden för patienter och sjukvårdssystem som helhet. En annan central fråga är om ett vårdvalssystem är möjligt inom den specialiserade öppna sjukvården. Rapporten belyser också viktiga aspekter att ta i beaktande vid framtagande av ersättningsmodell och ackrediteringsvillkor för ett presumtivt valfrihetssystem inom den öppna ögonsjukvården.

3 Datum (13) Ögonsjukdomar i befolkningen Fyra stora ögonsjukdomar dominerar i befolkningen. Dessa är katarakt (grå starr), glaukom (grön starr), åldersförändringar i gula fläcken (makuladegeneration) samt ögonbottenförändringar hos diabetiker (diabetesretionopati). Dessa fyra sjukdomsgrupper ofta benämnda The big four svarar för en majoritet av all ögonsjukvård och ca 80% av den totala kostnaden för ögonsjukvården. Grå starr kommenteras inte vidare här då denna sjukdomsgrupp idag handläggs inom separat vårdvalslösning. Glaukom, som också kallas grön starr, är en sjukdom i synnerven som leder till synfältsdefekter och kan leda till blindhet. Glaukom är den näst vanligaste orsaken till blindhet och drabbar framförallt äldre personer. Mellan 65 och 75 års ålder är prevalensen ca 5-6%. Ungefär hälften av dessa är odiagnostiserade. I beräknas finnas ca patienter med fastställd glaukomdiagnos. Flertalet patienter behandlas med ögondroppar men i enstaka fall krävs operation. Samtliga patienter måste regelbundet kontrolleras på ögonmottagning. Åldersförändringar i gula fläcken, så kallad åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), är den vanligaste orsaken till kraftig synnedsättning hos personer över 60 år. Den exakta prevalensen och incidensen av AMD är svår att ange eftersom olika kriterier och definitioner används. Enligt större studier är prevalensen i åldern år 11% och i åldern år 28%. Man inkluderar då även mycket lindriga former. Näthinneförändringar hos diabetiker, diabetesretinopati, förekommer i olika stadier där slutstadiet kan leda till blindhet. Studier i Sverige under 90-talet har visat en 5-årsincidens av synhotande retinopati på 26% för typ 1 diabetes. Fotokoagulation har en mycket gynnsam effekt på prognosen varför screening av alla diabetespatienter har visat sig vara mycket kostnadseffektiv. Omfattningen på ögonsjukvården i termer av antal patienter ökar stadigt i samvariation med den åldrande befolkningen och det demografiska utseendet på befolkningspyramiden. Ögonsjukvården i Med ögonsjukvård menas i denna rapport den hälso- och sjukvård som bedrivs för att undersöka, bedöma och behandla ögats sjukdomar och skador på ögonkliniker, ögonmottagningar eller inom ramen för specialistmottagningar. Även de besök som görs inom Hälsoval Skåne (primärvården) berörs. Undantagen är den rehabilitering och habilitering som finns för personer med synnedsättning och blindhet inom Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen. Vård och behandling som sker av grå starr inom ramen för Vårdval grå starr finns heller inte med.

4 Datum (13) I finns sex ögonkliniker eller motsvarande som bedriver minst öppen ögonsjukvård inklusive kirurgi (Skånes Universitetssjukhus, Helsingborgs lasarett, Centralsjukhuset i Kristianstad, Lasarettet i Ystad och Lasarettet i Landskrona och Aleris i Ängelholm). Mottagning för öppen ögonsjukvård utom kirurgi finns på Lasarettet Trelleborg och Capio Simrishamns sjukhus. Slutenvård inom ögonsjukvårdsområdet förekommer bara i mindre omfattning och i princip enbart på SUS. Till detta kommer mindre vårdgivare verksamma enligt Lag om Läkarvårdsersättning och några vårdavtal om mottagningsbesök. Totalt utförs ca öppenvårdsbesök vid de sex offentligt drivna ögonklinikerna tillsammans med de två större privata enheterna i Ängelholm och Simrishamn. I anslutning till ca av dessa besök genomförs ett operativt ingrepp (eller behandling) se tabell. Total volym Besök utom operation/behandling Operation/behandling Besök - inklusive operation/behandling Grovt sett svarade glaukom för ca 15 % och AMD och diabetesretinopati för vardera 10 % av besöken. Fördelningen mellan de största aktörerna (för 2012) var enligt nedanstående tabell som också visar fördelningen mellan läkarbesök och besök till annan yrkeskategori: Producent Besök - läkare Besök - totalt (inklusive operation/behandling) Besök - annan yrkeskategori Totalt antal Utfört av läkare Operation/ behandling Utfört av annan yrkeskategori Totalt antal Helsingborg Kristianstad Landskrona SUS Trelleborg Ystad Simrishamn Ängelholm (Aleris) Total Utöver dessa besök inom nuvarande ögonverksamhet (offentlig och privat) handläggs ett betydande antal patienter med ögonsjukdom (ca patienter) inom primärvården/hälsovalet.

5 Datum (13) Patientupplevd kvalitet Under 2012 genomfördes en undersökning av patienters upplevda kvalitet på ögonmottagningarna. Detta skedde inom ramen för Nationell Patientenkät (NPE). Sammantaget ger patienterna i genomsnitt cirka 90 poäng i patientupplevd kvalitet (PUK) vad gäller att rekommendera den mottagning de själva besökt. De variabler som generellt ligger lägst är den upplevda tillgängligheten och även i några fall den upplevda delaktigheten. Väntetider Den specialiserade öppna ögonsjukvården i Skåne har haft svårt att tillhandahålla en god tillgänglighet för patienterna. Utöver en lång förväntad väntetid innebär det också en risk för att inte kunna fånga upp de patienter med tillstånd som riskerar att förvärras och som i värsta fall kan innebära bestående problem där t.o.m. synen kan förloras. Tillgängligheten till ögonbesök följs upp månatligen. Ögonmottagningar som rapporterar sina produktionsplaner är: Centralsjukhuset i Kristianstad Helsingborgs lasarett Lasarettet i Landskrona Lasarettet Trelleborg Lasarettet i Ystad Skånes universitetssjukhus Aleris Ängelholm Capio specialistvård Eslöv och Lund Capio Simrishamns sjukhus

6 Datum (13) Vänteläget på ögonmottagningarna i mars 2013 var att det fanns ett totalt antal väntande på 8638 personer till besök varav 3966 längre än 60 dagar och 2649 längre än 90 dagar. Andelen väntande till besök inom 60 dagar har varierat något under de senaste tre åren, men ligger på i storleksordningen 50 %. Det finns viss säsongsmässig variation, men den totala trenden är att problem med att åstadkomma minskad väntetid kvarstått under en period av flera år. Ögonmottagning är ett stort problemområde med högt inflöde och många väntande och därmed långa väntetider. Trots detta var det bara ett 70 tal patienter som åberopade vårdgarantin under förra året. Det råder brist på ortoptistkompetens i regionen. Nästan 150 barn har samordnats under 2012 från framförallt SUS där väntetiderna har varit längst. Även när det gäller barnoftalmologi har SUS haft svårt att hålla väntetiden och nästan 110 patienter har samordnats från dels till Trelleborg men framförallt till en privat vårdgivare. Slutsatsen är att det finns ett generellt problem med väntetiderna till mottagning inom ögonsjukvården, men också specifika problem med för låg tillgång till vissa specialistområden. Erfarenheter från vårdval för specialiserad ögonsjukvård I Sverige är det för närvarande Stockholms läns landsting som har ett mer omfattande vårdvalssystem för specialiserad ögonsjukvård. I övrigt finns några andsting som har planer på införande av vårdvalssystem inom öppen specialiserad ögonsjukvård. Systemet i Stockholm togs fram genom ett omfattande arbete där representanter från vårdgivare och medicinskt sakkunniga inom ögonsjukvården deltog. Utgångspunkten var att uppdraget skulle: 1. Preciseras på ett sådant sätt att patienterna i största möjliga utsträckning kan omhändertas på rätt vårdnvå och att specialistvårdens kompetens tas tillvara. 2. Innefatta öppen specialistvård som inte är högspecialiserad eller kräver tillgång till sjukhusets resurser, eller som av till exempel volymskäl bör utföras vid akutsjukhus. 3. Avgränsas mot primärvården som definieras genom vårdprogram och riktlinjer för ögonsjukdomar. Vårdvalet för specialiserad öppen ögonsjukvård infördes 1 oktober 2011 och bygger på att enheter kan ackreditera sig för basuppdrag i form av ögonmottagningsverksamhet med möjlighet att bygga på med fem tilläggsuppdrag som kräver särskild utrustning och kompetens.

7 Datum (13) Tilläggsuppdrag 1: Mottagningsverksamhet för skelningspatienter omfattande vuxna och barn Tilläggsuppdrag 2: Ögonbottenfotografering av diabetiker Tilläggsuppdrag 3: Laserbehandling i ögats främre segment Tilläggsuppdrag 4: Laserbehandling i ögats bakre segment Tilläggsuppdrag 5: Polikliniska operationer Ersättningsmodellen bygger på en förenklad styckeprisersättning. Den högspecialiserade ögonsjukvården, akutvården och jourverksamheten ligger således utanför vårdvalssystemet och utförs som specifika uppdrag av några sjukhus I de allmänna villkoren ställs krav på att enheterna ska kunna tillhandahålla klinisk utbildning, praktiktid och ST-tjänstgöring, i praktiken kan inte alla mindre enheter leva upp till dessa krav. Man avser att hantera frågan kring framtida utbildning i ett separat utredningsprojekt. Inför 2014 planerar man att slå ihop detta vårdval med vårdvalet för grå starr till ett gemensamt ögonvårdsval Någon systematisk utvärdering av systemet har ännu inte gjorts men man uppfattar att tillgängligheten förbättrades inledningsvis för att sedan gå tillbaka något. Det främsta skälet anses vara att det råder brist på ögonläkare såväl i Stockholm som i landet som helhet. Vårdval för specialiserad öppen ögonsjukvård i Skåne En betydande andel av nuvarande verksamhet bör kunna utföras inom ramen för en vårdvalslösning. Till denna andel hör utredning och behandling av makuladegeneration (sjukdom i gula fläcken), kontroll och utredning av glaukom (grön starr) samt kontroll, utredning och behandling av näthinneförändringar på grund av diabetes (diabetesretinopati). Utöver för dessa tre större sjukdomsgrupper finns även andra områden är viss andel kan handläggas inom ett vårdval. Sammanlagt svarar nämnda sjukdomsgrupper för ca 70-80% av den totala volymen öppenvårdsbesök (utom operationer/behandlingar) vilket motsvarar ca besök. Av den totala volymen operationer/behandlingar uppskattas ca 60-70% kunna utföras inom en vårdvalslösning vilket motsvarar ca operationer/behandlingar. Totalt innebär detta att ca besök överförs till ett vårdval för ögonsjukvård (tabell nedan). Totalt antal Antal för Vårdval Besök utom operation/behandling Operation/behandling Besök - inklusive operation/behandling

8 Datum (13) Till operationer/behandlingar hör injektionsbehandling vid makuladegeneration samt laserbehandling vid diabetesretinopati och andra tillstånd. Även specialundersökningar som ögonbottenfotografering ingår. Ett stort område som bör inkluderas i vårdvalet är kontroller av patienter med glaukom där man endast i få fall behöver remittera vidare till högspecialiserad vård. Den exakta avgränsningen mellan patienter lämpliga för vårdval respektive som kräver högspecialiserad handläggning måste närmare analyseras i samverkan med vårdprofessionella inom ögonsjukvård och specificeras i ackrediteringsvillkoren. Mervärden för patienter och sjukvårdssystemet som helhet Kan ett vårdvalssystem stärka patienternas möjlighet att påverka sin vård på ett önskvärt sätt? Eftersom patienterna ska kunna göra aktiva val förväntas även deras förväntningar och krav i större omfattning tillgodoses när fler aktörer konkurrerar. Genom detta kan en kombination av en vård med hög medicinsk kvalitet och att patientens egna förväntningar och önskemål tillgodoses. Finns en önskan att öka antalet verksamma vårdgivare inom området? Genom ett ökat antal verksamma vårdgivare förväntas tillgängligheten förbättras. Vårdgivare som tidigare begränsats av tak i vårdavtalen kan öka antalet besök samtidigt som nya enheter kan komma till. Tillgänglighetsbrister inom vårdområdet Över tiden har det funnits brister i tillgängligheten och trots olika försök till insatser har det nuvarande systemet inte fullt ut kunnat lösa det problemet. Ett vårdval bedöms öka patienternas möjlighet att få en bättre tillgänglighet till vård. Kontinuitet mellan patient och vårdpersonal För vissa sjukdomstillstånd och diagnoser finns ett väsentligt behov av kontinuitet mellan patient och vårdpersonal och genom att patienten kan göra ett val finns också möjligheten till att skapa en kontakt och kontinuitet med en speciell vårdgivare som kan erbjuda detta vilket inte funnits möjlighet till i nuvarande system. Är ett vårdvalssystem möjligt inom den specialiserade öppna ögonsjukvården? All ögonsjukvård kan inte ingå i uppdraget i ett vårdvalssystem. Högspecialiserad vård, akut vård, vård som kräver sjukhusklinikens resurser samt vård som av kompetens- och/eller volymskäl bör utföras vid ett eller ett fåtal sjukhus bör inte ingå i ett vårdvalssystem. Denna vård måste även fortsättningsvis utföras som fasta uppdrag för en eller flera i den offentligt drivna vården utanför valfrihetssystemet. Övervägande får göras huruvida ett valfrihetssystem eventuellt ska omfattar små eller speciella patientgrupper och de vårdtjänster som de behöver. Överväganden är starkt

9 Datum (13) kopplade till en bedömning som måste göras av systemets möjligheter att vidmakthålla kompetens på alla enheter som kan komma att ingå i ett valfrihetssystem. Det betyder att vårdtjänster som bara kan tillhandahållas av ett fåtal specialiserade personer är sannolikt inte lämpade att regleras inom ramen för ett valfrihetssystem. Den slutliga avgränsningen av vilka vårdtjänster som kommer att finnas i valfrihetssystemet måste göras inför beslut om budget, ersättningsmodell och ackrediteringsvillkor för ett valfrihetssystem enligt LOV inom ögonsjukvården. Även området forskning och utveckling måste belysas för att bedöma huruvida det kan ingå i vårdvalssystemet eller hanteras på annat sätt. I förberedelsearbetet med att införa ett vårdval är det därför viktigt att arbeta fram ett tydligt underlag för de delar som inte ska ingå och på vilket sätt de ska utföras och ersättas. Även avgränsningen mot primärvård måste vara tydligt definierat och ingå i detta arbete. Att beakta i arbetet med att skapa ett valfrihetssystem Läkemedel I en valfrihetsmodell är det omöjligt att förutse var patienterna kommer att söka vård. Det är därför inte möjligt att på förhand allokera budgetmedel på det sätt som nu sker till förvaltningarna när det gäller klinikläkemedel och rekvisitionsläkemedel som ofta är dyra läkemedel till relativt få patienter. Vid en återgång till ett regionalt kostnadsansvar (HSN) för de klinikläkemedel samt rekvisitionsläkemedel som förskrivs från LOVenheterna finns stor anledning att överväga vilken inverkan detta skulle kunna få när det gäller kostnadskontroll för läkemedel. Vid ett fortsatt decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel måste någon form av återsökningsmodell tas fram. Detta innebär att enheten i efterskott redovisar underlag för behandlade patienter så att pengar för läkemedel utbetalas efter kvalitetsgranskning. Förutsätter tillräckliga resurser för denna granskning. Fragmentisering Risk för fragmentisering av ett vårdområde bör alltid bedömas vid den typ av strukturella förändring som införande av ett valfrihetssystem innebär. I detta fall bedöms möjligheten till fungerande vårdprocesser som god, givet att krav ställd på samtliga verksamheter i systemet att samverkan mellan berörda parter ska fungera ur såväl patientens som det medicinska perspektivet. Kostnadskontroll Ett vårdval förväntas leda till att vårdutbudet ökar vilket innebär att kostnaderna också ökar, förutsatt att inte ersättningarna regleras annorlunda. Enligt Anja Tuulonens rapport om den offentliga ögonsjukvården i Skåne från

10 Datum (13) hösten 2012 finns utrymme att justera ersättningsnivån så att man klarar en volymökning på ca 10 % utan att de totala kostnaderna ökar. En förbättrad tillgänglighet innebär samtidigt att kostnaderna för vårdgarantipatienter kommer att minska. En god kostnadskontroll kräver också gemensamt överenskomna definitioner av på vilka indikationer vård och behandling ges samt enligt vilka principer. Det behövs genomarbetade vårdprogram och riktlinjer som är väl förankrade hos alla berörda enheter och samarbetsparter. Vid framtagandet av ersättningsmodell för ett valfrihetssystem måste val av modell värderas i förhållande till de incitament för god vård som ersättningarna skapar. Övervägande måste också göras avseende hur vald modell påverkar möjlighetens till kostnadskontroll. Indikationsglidning För att minska risken för eventuella glidningar av medicinska indikationer behövs ett tydligt gränssnitt med definitioner och handläggningsöverenskommelser med t ex primärvård och den mer specialiserade eller högspecialiserade delen av ögonsjukvården. Finns det trösklar som hindrar nya vårdgivare att komma in Att nyetablera sig som mottagning för ett basuppdrag bedöms relativt enkelt och har en acceptabel investeringströskel. Däremot kräver det mer om den mer specialiserade delen av ögonsjukvården också ska vara en del av ett valfrihetssystem. Vi val av vilken del av ögonsjukvården som ska finnas i uppdraget för enheter i ett valfrihetssystem måste denna faktor beaktas. Forskning, utveckling och utbildning Frågan om på vilket sätt kan ta ansvar för den patientnära och kliniska forskningen efter införandet av ett valfrihetssystem måste utredas och fattas beslut om. Denna fråga är principiell och gäller oavsett vilket valfrihetssystem som införs och egentligen varefter hela hälso- och sjukvårdens organisatoriska struktur förändras. Utredning behöver göras på vilket sätt tillhandahållandet av patienter ska fungera och finansieras. Hur utbildning av AT/ST-läkare ska fungera inom aktuell specialitet måste utredas liksom hur verksamhetsförlagd utbildning för alla aktuella yrkeskategorier ska fungera. Vidare måste frågan om hur kompetensförsörjningsfrågan löses, huruvida vi måste skapa principer för att hantera behovet av tex subspecialisering eller utbildning av specialistsjuksköterskor. Dagens specialistutbildning av läkare är starkt integrerad i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Dagens system kopplat till sjukvårdshuvudmännens ansvar för att tillhandahålla utbildning bygger bl. a på hur vårdens organisation och struktur ser ut. I det enskilda vårdvalet kan det bli svårt att skapa lösningar för hur ST-utbildning ska organiserat och tillhandahållas såväl på kort som på lång sikt. Denna fråga är central och är en av de

11 Datum (13) viktigaste framgångsfaktorerna i det långa perspektivet och behöver därför lyftas upp och hanteras i en gemensam nationell helhetslösning utifrån samtliga aktörer. Uppföljningens betydelse En väsentlig del av ledning och styrning med stöd av Lag om valfrihetssystem är kvalitetsuppföljning. Eftersom utbudet mycket väl kan komma att stå i paritet med eller till och med vara högre än behov av och efterfrågan på ögonsjukvård är det avgörande att kunna följa medicinsk kvalitet och indikationsgränser för behandling samt val av behandling. Inom ögonsjukvård måste således krav på registrering i aktuella kvalitetsregister finnas med i villkoren för enheter i valfrihetssystemet, tex makularegistret, nationella kataraktregistret och svenska cornearegistret För att möjliggöra val ur befolkningens och patienten perspektiv är det viktigt att även kunna följa patientupplevd kvalitet i form av tillgänglighet och bemötande. Läkemedelsförskrivningen blir särskilt viktig att följa upp av både rent ekonomiska skäl med framförallt av patientsäkerhetsskäl när det gäller ytterst potenta läkemedel med ännu okända långtidseffekter. För att säkerställa att specifika regionala riktlinjer för läkemedel åtföljs kommer det att krävas omfattande resurser för uppföljning och medicinsk revision. Till sist är det givetvis viktigt att se till inrapportering av vårddata är möjlig på ett sådant sätt att det går att följa vilken vård som utförs inom enheterna i valfrihetssystemet och vilken vård som utförs inom enheterna inom vårdområdet överhuvudtaget. Juridiska aspekter av befintliga avtal För närvarande har vårdavtal med fem privata leverantörer. Avtalen har olika kvarvarande löptid. Vissa har s.k. vårdvalsklausul som innebär att verksamhet/vårdområde där vårdval införs kan lyftas ut från vårdavtalet. För de avtal där det inte finns sk vårdvalsklausul måste effekten av det tas i beaktande vid utformning av ackrediteringsvillkoren. Aleris AB Ängelholm, avtal till , ingen vårdvalsklausul Capio Simrishamns sjukhus, nuvarande avtal är förlängt på grund av rättslig process och löper längst till Avsikten är att ny entreprenör tar över senast 1 januari 2014, det nya avtalet har klausul om eventuellt kommande vårdval. Capio Lund, avtal till , ingen vårdvalsklausul Capio Specialistvård Eslöv, avtal till , ingen vårdvalsklausul Capio Medocular Malmö, förlängt till , det nya avtalet har klausul om eventuellt kommande vårdval.

12 Datum (13) Slutsatser och överväganden Vårdvolymerna är tillräckligt stora för att flera vårdgivare ska kunna etablera sig och på så sätt ge patienterna möjlighet att välja. Vårduppdragen är möjliga att såväl beskriva, prissätta som att följa upp. Det kommer dock att krävas ett omfattande arbete för att identifiera priset och kostnaden för de vårdtjänster som berörs av ett kommande valfrihetssystem. Det är möjligt att införa ett vårdvalssystem för den specialiserade öppna ögonsjukvården i Skåne och det leder sannolikt till större mångfald av aktörer vilket ger patienterna större möjlighet att kunna välja vård och bättre tillgänglighet. Valfriheten för patienterna kommer sannolikt att öka då ett antal nya vårdenheter förväntas ackreditera sig och därmed ökar också tillgängligheten. Inte bara genom ett ökat vårdutbud utan också en ökad geografisk tillgänglighet. Patientmakten förväntas öka. Med fler vårdaktörer och enheter ökar mångfalden även för de anställda. Det ger också anställda möjlighet att starta egen verksamhet då förutsättningarna för att bli ackrediterad för basuppdraget inte bedöms medföra allt för stora investeringar. För vårdgivarna kan de skillnader, jämfört med nuvarande system, som uppkommer upplevas som både för- och nackdelar genom att man i större utsträckning blir beroende av patienternas val och sökbeteende. Framförallt kommer förutsättningarna för verksamhetsplanering och ekonomi att ändras och bli mer beroende av patienternas val. En fördel är att det inte finns några tak för hur mycket respektive vårdgivare kan göra vilket bl. a. innebär att möjligheten förbättras när det gäller att uppnå tillräckliga volymer för t.ex. ögonkirurger. I det längre perspektivet kan ett införande av vårdval för den öppna specialiserade ögonsjukvården som innebär en fragmentisering av en tidigare mer sammanhållen verksamhet försvåra för specialistutbildning och forskning vilket i förlängningen innebär problem med både kompetensförsörjning och medicinsk utveckling. Detta är därför ett område som måste arbetas igenom inför införandet av ett valfrihetssystem.frågan måste också lyftas nationellt. För att den skånska ögonsjukvården på sikt både ska kunna erbjuda en vård med god tillgänglighet och hög kvalitet är det viktigt att dessa frågor synkroniseras. Utifrån en samlad bedömning föreslås att ett vårdval inom den specialiserade ögonsjukvården i Skåne införs och att det system som skapas möjliggör för patienten att välja sin vård rimligt nära och av god kvalitet. Systemet bör därför bygga på enheter med möjlighet till en bred bas i sitt utbud.

13 Datum (13) Överväganden måste göras avseende vilka vårdtjänster som inte kan självklart placeras i basutbudet, huruvida de ska vara reglerade i uppdrag till verksamheter i offentlig regi, eller om de ska regleras inom ett vårdval och därmed möjliggöra för intresserade att ta på sig ett mer specialiserat uppdrag. I arbetet med att ta fram en slutlig vårdvalsmodell inom den specialiserade öppna ögonsjukvården för Skåne förutsätts deltagande från såväl medicinskt som ekonomiskt och administrativt sakkunniga.