Delårsbokslut

Transkript

1 RAPPORT Beteckning KS 293//2012 1(45) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Delår Delårsbokslut

2 2 Innehåll Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Uppföljning av måluppfyllelse Finansiell analys och framtidsbedömning Driftsredovisning Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Viktiga händelser Redovisningsprinciper Ekonomisk sammanställning Resultaträkning kommunen(tkr) Resultaträkning från koncernen (tkr) Balansräkning Kassaflöde Nothänvisningar Verksamhetsberättelser Bistånds-, arbetsmarknads och sociala servicenämnden (BAS) Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) Miljö- och byggnämnden Kommunstyrelsen Kommunala bolag och förbund Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen Krambo augusti Mediateknik Kramfors Industri AB (KIAB) Kramfors/Sollefteå Flygplats AB Kramfors Energiverk... 44

3 3 1. Förvaltningsberättelse 1.1 Omvärldsanalys Den ekonomiska nedgång som följde på finanskrisen i slutet på 2008 var på väg att återhämtas 2010 och åren därefter. Under sommaren och hösten 2011 blossade krisen upp på nytt. Räntor för de euroländer som har störst obalanser i ekonomin steg kraftigt. Ett tillfälligt lugn infann sig i runt årsskiftet. Den europeiska centralbanken sköt till mer likviditet till banksektorn och den grekiska staten fick en ordnad nedskrivning av sina skulder. Den finansiella oron blossade upp igen efter det grekiska valet. Under sommarmånaderna har oron minskat sedan den europeiska centralbanken, ECB, informerat om att de kommer att köpa statsobligationer från länder med obalans. Skillnaden mellan räntor på statsobligationer i Spanien och Italien och Tyskland har därefter minskat. Börskurser har stigit och svängningarna på de finansiella marknaderna har minskat. Det underliggande problemet med stora budgetunderskott och statsskulder som måste amorteras kvarstår. Det gör att återhämtningen i dessa länder kommer att gå långsamt. Runt årsskiftet var den allmänna uppfattningen att svensk ekonomi i termer av BNP skulle krympa under sista kvartalet 2011 och de två första kvartalen 2012 för att därefter vända upp. Så blev det inte. Den svenska ekonomin har fortsatt att växa under första halvåret I konjunkturinstitutets, KI senaste bedömning av konjunkturläget som publicerades den 29:e augusti förutses en avmattning med ett BNP-fall från det tredje kvartalet i år. KI hävdar att den underliggande utvecklingen inte är lika stark som BNP-siffrorna för de första kvartalen visar eftersom en del av ökningen förklaras av ökade lager. KI väntar sig en svag BNP-utveckling under resten av En svag efterfrågan från omvärlden som försvagas ytterligare av en stärkt krona samt låga nivåer på bostadsinvesteringar bidrar till detta. KI tror att osäkerheten om skuldkrisen i euroområdet minskar mot slutet av året och att tillväxten i världsekonomin då kommer att öka. Den konjunkturbedömning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL gör i augusti 2012 ligger ganska nära KI:s. SKL har dock något starkare BNPsiffror men något lägre siffror för arbetade timmar. SKL lyfter i sin konjunkturbedömning fram en förändrad befolkningsprognos från SCB. Befolkningsökningen ligger högre i den nya prognosen. SKL gör bedömningen att behoven som en följd av befolkningsökningen kommer att öka betydligt mer än skatteunderlaget. Eftersom skatteunderlaget väntas öka långsammare än befolkningen medför det att summan av skatt och statsbidrag blir mindre än i tidigare prognos för kommuner som inte får del av den snabbare befolkningstillväxten. Redovisningen av skatt och statsbidrag samt helårsprognosen grundar sig på SKL:s prognos i augusti. SKL:s prognos för BNP (kalenderkorrigerad) är 1,8 % för 2012 och 2,0 % för KI:s prognos är 1,7 % för 2012 och 1,8 % för SKL:s ligger alltså något högre än KI båda åren. Den prognos SKL gjorde i april 2012 användes i delårsbokslut 1 för bokföring av skatt och statsbidrag samt för prognos. SKL:s aprilprognos användes också för budget Aprilprognosen förutsåg en BNP ökning på 1,0 % för 2012

4 4 och 2,6 % för Den ackumulerade förändringen för 2013 är ungefär densamma men bedömningen för 2013 som enskilt år är alltså lägre i nuvarande prognos. Budgeten för skatt och statsbidrag år 2012 grundar sig på den prognos SKL gjorde i april I den förutsågs en BNP-ökning på hela 3,8 % 2012 och 3,9 % Den faktiska utvecklingen blir alltså markant sämre. Ändå blir summan av skatt och statsbidrag bättre än budget. Förklaringen är att utfallet 2011 blev markant bättre än prognosen. BNP-utvecklingen blev 0,8 % bättre. Antal arbetade timmar blev 1,8 % högre och timlöneökningen blev 0,6 % högre. Sammantaget lyftes alltså ingångsvärdet när det gäller skatteunderlag så mycket att det parerade att 2012 blev sämre. När detta skrivs pågår förhandlingar med medlarhjälp mellan SKL och lärarfacken. Övriga avtal som tecknas ryms inom lönereserven för Lärarfackens krav ligger dock långt utöver vad som ryms i lönereserven. De har avvisat ett bud som skulle ge 4,1 %. I delårsbokslutet har vi bokfört ett utfall med en antagen total löneökning med 3,56 % från den första april. Nivån är något högre än vad som ryms i lönereserven. Inflationstakten väntas vara fortsatt låg. KI förutser en inflationstakt mätt med KPI som ligger runt en procent för åren 2012 till och med Riksbanken väntas därför kunna hålla reporäntan på 1 % både 2012 och Även de långa räntorna väntas vara låga om än stigande. En ökning från 1,7 % (1,6 % per 14:e september) vid utgången av 2012 till 2,4 % vid utgången av 2013 och 3,2 % vid utgången av Ränteutvecklingen är framförallt betydelsefull för Krambo som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder till kreditinstitut. Den väntade ökningen bedöms inte medföra några stora bekymmer för kommunkoncernen. Ränteutvecklingen kan däremot påverka kommunen på andra sätt. Den diskonteringsränta som används vid beräkningen av pensionsåtagandets storlek bestäms av de långa marknadsräntorna. Diskonteringsräntan bestäms utifrån ett femårs genomsnitt för räntan på statsobligationer med en tioårig löptid. En varaktig sänkning av räntenivån medför alltså på sikt sänkningar av diskonteringsräntan. När diskonteringsräntan sänks ökar skuldens storlek. Om femårssnittet ligger mellan 2,75-4,75 % lämnas diskonteringsräntan oförändrad. Just nu ligger alltså räntan en dryg procentenhet under golvet. Men genomsnittet ligger ovanför. Man kan av SKL:s hemsida utläsa att de förutser att genomsnittet kommer att gå under golvet under första halvåret Sannolikt kommer därmed även beslut om sänkt diskonteringsränta under Diskonteringsräntan sänktes med 0,75 % med effekt SKL uppskattade då effekterna i form av skuldökning till 7-8 % för ansvarsförbindelsen och 9-11 % för avsättning på balansräkningen (det som är intjänat efter 1998). Kramfors hade i årsredovisningen 2011 en ansvarsförbindelse på 617,1 mkr och en avsättning på 61,5 mkr avseende pensionsåtaganden. En sänkning av diskonteringsräntan kommer därför att få avsevärda effekter på kommunens skuldsättning som inte ingår i budget och planer. Det är rimligt att justera det finansiella målet om skuldsättning för denna typ av förändringar. Det underliggande åtagandet förändras inte utan enbart beräkningen av nuvärdet. Hela kommunsektorn påverkas om än i olika

5 Medborgare och intressenter Beteckning 5 omfattning. Kommuninvest har gjort justeringar av sina limitgränser vid tidigare förändringar. Det är bara den del av skulden som ligger i balansräkningen som påverkar resultatet. En sänkning i samma storleksordning som sist kan uppskattas ge en kostnadsökning på drygt 6 miljoner I skatteberäkningen för budget 2013 förutses en minskning med 179 invånare från 1/ till 1/ Under perioden 1/ till 30/ har kommunen minskat med 189 invånare. Under perioden 1/ till 1/ förlorade vi 107 invånare. Med samma tapp under 2012 hamnar befolkningssiffran 117 invånare lägre än budgeterat. Blir det så påverkar detta skatt och statsbidrag negativt med ca 5,7 miljoner. Den lokala arbetsmarknaden är viktig. Den påverkar såväl flyttströmmar som kommunens kostnader för försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Vecka 36 fanns personer kvarstående arbetssökande inskrivna arbetsförmedlingen (+ 4 jämfört med samma vecka 2011). Av dessa var 453 öppet arbetslösa (- 45 jämfört med samma vecka 2011). Antalet kvarstående lediga platser vecka 36 uppgick till 24 stycken. Det är markant färre än antalet kvarstående arbetssökande. 1.2 Uppföljning av måluppfyllelse Kommunfullmäktige (KF) beslutade i budget 2012 om kommunövergripande mål för de fyra fokusområdena. För dessa mål finns sedan ett antal framgångsfaktorer/ mål som tillsammans ska göra att det övergripande målet nås. Resultaten för varje framgångsfaktor tas från en eller flera indikatorer. Dessa är till stor del hämtade från officiell statistik och externa undersökningar som kommunen deltar i. För de flesta indikatorer finns endast helårsutfall, vilket gör att bedömningen av helårsutfallet kan vara svår att göra i samband med delårsbokslutet. Förutom de kommunövergripande målen fick Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden (BAS) och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) ytterligare mål som KF vill följa upp. Nedan redovisas uppföljningen av de kommunövergripande målen och både de kommunövergripande målen i varje fokusområde och därefter de uppdrag som kommunfullmäktige i budget 2012 lämnade till BAS och BKU. Kommunövergripande resultat Framgångsfaktor och mål Indikatorer Mål 2012 Bedömt helårsutfall Not Övergripande mål nöjda medborgare Livsmiljön är god 1. Nöjd Regionindex i SCBs medborgarundersökning 2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, 3. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad, i % 4. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare, dagar 53 Ej sämre än 64 72,4 42 Resultat ,3 Resultat Se not 1 Se not 1 Se not 2

6 Ekono mi Medarbetare Verksamhetspro Beteckning 6 Kommuninvånar na är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning 5. Nöjd Medborgarindex (helhet) i medborgarundersökning 6. Informationsindex för kommunens webbplats 7. Hur stor andel får svar på en enkel fråga inom två arbetsdagar, i % 8. Hur stor andel av dem som ringer får kontakt med en handläggare, i % 9. Hur stor andel uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon, i % Se not 1 Ska nås! Se not 3 Ska nås! Se not 4 Ska nås! Se not 4 Ska nås Se not 4 Kommuninvånar na är nöjda med möjligheten att påverka 10. Nöjd Inflytandeindex i medborgarundersökning Valdeltagande 81,4 % Ej valår 12. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling, i % 35 Se not 1 Nås Se not 5 Företagsklimatet är gott 13. Sammanfattande omdöme (betyg) om företagsklimat i Svenskt näringslivs årliga undersökning, 5-gradig skala 3,1 Resultat våren ,07 Se not 6 God och hållbar utveckling 14. Totaltutfall i Kommunkompassen 368,5 cesser Övergripande mål god verksamhet Målet nås Se not 7 Övergripande mål attraktiv arbetsgivare Gott ledarskap God arbetsmiljö Kompetenta medarbetare 15. Medarbetarna ska vara nöjd/mycket nöjd med sin närmaste chef. Detta mäts i medarbetarenkäten i frågorna om samarbetsklimat, förmågan att hantera samarbetsproblem och nöjdhet med sin närmaste chef 16. Medarbetarna ska vara nöjd/mycket nöjd med den totala arbetssituationen. Detta mäts i medarbetarenkätens frågor om delaktigheten i planeringen, möjligheten att påverka och ha inflytande och arbetssituationen 17. Cheferna ska vara nöjd/mycket nöjd med medarbetarnas kompetens. Detta mäts i medarbetarenkätens fråga om chefen är nöjd med personalens kompetens 90 % Målet nås Se not 8 90 % Målet nås ej Se not 8 90 % Målet nås Se not 8 Övergripande målet god ekonomisk hushållning

7 7 Resultat Skuldsättning Effektiv verksamhet 18. Resultatet uppgår till 1,1-2,1 % av verksamhetens nettokostnader 19. Den totala skuldbördan per invånare får inte överstiga nivån kr/inv 20. Tre av fyra verksamheter är kostnadseffektiva vid jämförelse enligt kostnadsutjämningen En av fyra var kostnadeffektiva Målet nås ej Målet nås Se not 10 Se not 11 Se not 9 Not 1) Statistiska Centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning genomförs hösten Resultaten redovisas i december. Indikatorn tas från denna undersökning Not 2) Ohälsotalet bland invånarna är ersatt av Hur högt är sjukpenningtalet bland invånarna. Not 3) Informationsindex mäts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Resultatet har ännu inte redovisats, men kommer att finnas till årsredovisningen. Not 4) Den årliga servicemätningen av kommunens tillgänglighet och bemötande i så kallade enkla frågor kommer att göras genom SKL under oktober-november Resultaten redovisas i början av Kundtjänsten Kom in borde på sikt bli den självklara vägen in till kommunen för dessa frågor. Not 5) Kommunstyrelsen har beslutat om riktlinjer för medborgardialoger. Nämnderna har bl a fått i uppdrag att planera för medborgardialoger i sin verksamhetsplanering för Not 6) Svenskt Näringslivs undersökning till företagare kommer att ersättas av SKLs undersökning Insikt, som är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning bland de företag som varit i kontakt med kommunen. Insikt kommer att genomföras våren Resultaten från Svenskt Näringslivs undersökning kommer givetvis även i fortsättningen noga följas av kommunen. Not 7) Kommunkompassen genomfördes hösten 2011 och Kramfors resultat var 359 poäng, vilket motsvarar 460 i den tidigare modellens poängskala. Målet är alltså nått. Ny undersökning kommer att göras Not 8) Arbetsmiljöenkäten Hur har du det på jobbet genomfördes hos kommunens anställda hösten Svarsfrekvenser var 76 % och genomgående var resultaten bra. För två av indikatorerna har målet nåtts. Kommunstyrelsens arbetsutskott har begärt att få ta del av förvaltningarnas handlingsplaner för att få veta vad man tänker göra åt de delar där resultaten behöver förbättras. Not 9) Dessa indikatorer följs endast upp per helår. Not 10) Se avsnittet finansiell analys

8 Ekonomi Verksamhetsprocesser Medborgare och intressenter Beteckning 8 Uppdrag från KF till BAS KFs mål till BAS Mått Mål 2012 Bedömt helårsutfall Nöjd Medborgarindex - Äldreomsorg (skala 1-100) 43 Ev not Medborgarna är nöjda med äldreomsorgen Nöjd Kund Index hemtjänst Erbjudet omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, % av jämfört utbud Nöjd kund index, äldreboende Erbjudet serviceutbud inom särskilt boende, % av jämfört utbud Ej sämre än Medborgarna är nöjda med stödet till utsatta personer God kvalitet inom äldreomsorgen Nöjd Medborgarindex Stöd för utsatta personer (skala 1-100) Genomsnittsbetyg i äldreguiden (skala 1-5) Antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar Hur lång är väntetiden i snitt för att få en plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande, i dagar 46 2,7 Färre än 17 Minst lika med redovisad siffra 12 Korrigerad siffra Redovisas nu i procent för en mängd olika områden 2011 Redovisade uppgifter har visat sig bygga på felaktiga beräkningar Kostnad hemtjänst äldreomsorg kr/brukare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Mindre än Mindre än

9 Verksamhetsprocesser Medborgare och intressenter Beteckning 9 Uppdrag från KF till BKU KFs mål till BKU Medborgarna är nöjda med grundskolan Medborgarna är nöjda med gymnasieskolan God kvalitet inom grundskolan Mått Mål 2012 Bedömt helårsutfall Nöjd Medborgarindex- Grundskola från medborgarundersökningen Nöjd Medborgarindex- Gymnasiet från medborgarundersökning Andel behöriga till gymnasieskolan % Lärarkostnad/betygspoäng i åk 9 kr/betyg Elever i åk. 5 som uppnått kravnivån för ämnesprov i engelska. svenska, matematik, totalt, andel (%) , ,3 Målet kommer inte att uppnås Målet kommer att uppnås Målet kommer att uppnås Målet uppnås inte Not Not 1 Not 1 Not 2 Not 3 Utgår Not 4 God kvalitet inom gymnasieskolan Andel som fullföljer gymnasiet, % 76 Målet uppnås Not 5 1) Medborgarundersökning genomförs hösten Den senaste gjordes ) Resultat för 2011 var 88,8 %. 3) Resultat för 2011 var 339 kr/betygspoäng. 4) Denna indikator kommer att bytas ut till andel elever i åk 3 som klarat de nationella proven 5) Resultaten för 2011 var 80%. Målet kommer att uppnås gällande dem som är klara efter 4 år i gymnasieskolan.

10 Finansiell analys och framtidsbedömning Resultat som andel av verksamhetens nettokostnader ska vara minst + 1,1 % Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan + 22,2 + 30,1-4,2-8,7 + 10,2 + 10,9 + 11,5 + 2,4 % + 3,2 % - 0,4 % - 0,9 % + 1,0 % + 1,1 % + 1,1 % Den första raden visar resultatet i mkr. Den andra raden visar resultatet i procent av verksamhetens nettokostnader. Resultatet är exklusive jämförelsestörande poster. Prognosen för 2012 grundar sig på den bedömningen som gjordes efter aprilutfallet samt SKL:s skatteprognos i augusti. Den reala skulden per invånare får inte vara större än Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Prognosen för 2012 grundar sig på den bedömningen som gjordes efter aprilutfallet samt SKL:s skatteprognos i augusti. I prognosen för 2013 ingår effekten av EON:s köp av energibolaget. Jämfört med budget för 2013 är det denna försäljning samt en sämre utveckling av invånarantalet som skiljer. Invånarantal och förändring respektive år Prognos Budget 31/ Förändring helår 30/ Förändring 1:a halvåret Utvecklingen de första kvartalen 2012 oroar. En försämring kommer inte att påverka intäkterna 2012 men väl Prognosen för 2012 är gjord som utfall per 30/6 med antagande om att förändringen juli-oktober blir som Den helårsförändring som på så sätt erhålls för tiden första november 2011 till sista oktober 2012 används också för kalenderåret. Invånarantalet 2013 är minskning av invånarantal enligt ny befolkningsprognos för Kommunens finansiella ställning Kommunfullmäktige beslutade att ändra finanspolicyn så att krav ställs på att redovisa hur likviditetsplanen påverkas av budgetutfallsprognoserna. Budgeten för 2012 fastställde en låneram på 183 mkr. Kvar att utnyttja per är 19,5 mkr. Outnyttjad del av låneram behöver sannolikt nyttjas i slutet av 2012 eller under början av 2013.

11 11 Framtidsbedömning De prognoser som lämnats visar att vi troligen kommer att klara ett positivt resultat för Utfallet väntas bli betydligt sämre än budget. Det som räddar resultatet är en återbetalning på drygt 20 miljoner för avtalade sjukförsäkringspremier som betalats in år 2007 och Utan dessa pengar skulle resultatet bli negativt. Eftersom det budgeterade resultatet är 18 miljoner är prognoserna kraftigt sämre än budget. För 2013 ser utfallet av skatt och statsbidrag ut att bli sämre än budgeterat. Nämndernas ramar har sänkts jämfört med budget Ändå är det budgeterade resultatet 6 miljoner lägre. Vi kan redan nu säga att vi inte kommer att klara ett nollresultat 2013 om inte nämnderna, framförallt BKU-nämnden förmår sänka nettokostnaden rejält.

12 Driftsredovisning Nettokostnader Redovisat 2012 Redovisat 2011 Budget Prognos Avvikelse Jan-Aug % av Jan-Aug % av Helår Helår Helår 2012 tkr ÅB 2011 tkr ÅB 2012 tkr 2012 tkr 2012 tkr BAS-nämnden ,0% ,8% BKU-nämnden ,5% ,8% Miljö- och byggnämnd ,2% ,7% Kommunstyrelsen ,8% ,6% Summa verksamheter ,2% ,5% Finansiering Totalt ,3% ,4% Investeringsredovisning Investeringar Redovisat Redovisat Budget Prognos Avvikelse Jan-Aug Jan-Aug Helår Helår Helår 2012 tkr 2011 tkr 2012 tkr 2012 tkr 2012 tkr BAS-nämnden BKU-nämnden Kommunstyrelsen Totalt Väsentliga personalförhållanden Per Antalet innehavare av anställning i kommunen: : : Antalet innehavare har minskat årets första 8 månader. Detta beror i huvudsak på två faktorer: Nordviksskolan övergått till Hushållningssällskapet Samt att ett antal personer antagit erbjudande om pensionsförstärkning och valt att gå en i pension. Medelsysselsättningsgrad: : 94,75% : 95,05% Sjukfrånvaron ökar: totalt % kvinnor% män% Hela ,32 5,73 3, ,24 5,58 4, ,39 5,72 4,22 Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med årsskiftet, ökningen finns bland männen.

13 13 Antal yngre medarbetare ökar: Antalet medarbetare under 30 år fortsätter att öka. Vid årsskiftet hade kommunen 59 innehavare i kategorin hade antalet ökat till 81 innehavare. Detta innebär 4,78% av innehavarna i kommunen nu är under 30 år. Antalet innehavare 60 år eller äldre har minskat från årsskiftet då det var 353 anställda i ålderskategorin. Motsvarande siffra var 312 innehavare. Denna grupp utgör ungefär 18,5% av totala antalet innehavare, d.v.s. nästan var femte innehavare blir 65 år inom den närmaste femårsperioden. Under årets första månader har ett intensivt arbete utförts för uppdatera och modernisera styrdokumenten inom HR-området. Ett nytt personalpolitiskt program har antagits och riktlinjer inom arbetsmiljö, jämställdhet och chefskap har antagits. I september börjar det chefsutvecklingsprogram som planerats för under en tid. Programmet innehåller totalt 10 olika moduler som är obligatoriska för samtliga chefer. Arbetet med introduktion av nya medarbetare har fått en tydligare struktur och i maj genomfördes en första kommunövergripande introduktionsdag för alla nya medarbetare. Från och med 1/ har alla medarbetare samma möjlighet att få bidrag till friskvårdsaktiviteter. Man kan få 50% av kostnaden för olika former av friskvård upp till maximalt 1.400:- Under årets första åtta månader har totalt 340 medarbetare valt att utnyttja bidraget. 1.7 Viktiga händelser Naturbruksgymnasiet Nordvik övergick från kommunen till Hushållningssällskapet fr o m 1 juli. Hushållningssällskapet har bildat en fristående skola. Arbetet med centrumförnyelse i Nyland, Ullånger och Nordingrå har påbörjats. På varje ort har hållits lokala träffar med boende för att plocka fram de bästa idéerna. För de som har svårigheter att handla livsmedel har möjlighet att få varorna hemskickade från butiken. Affären får ett så kallat hemsändningsbidrag från kommunen och detta bidrag har nu höjts för att underlätta för de som bor långt från affären. Kommunens översiktsplan har varit ute på utställning och kommer om allt går enligt planerna snart vara klar för beslut. Filmen Hej Hawaii har haft premiär. Skådespelarna i filmen är gamla och unga från kommunens omsorgsverksamhet. Filmen handlar en resa i stulen färdtjänstbuss bort från fasta rutiner och till ett nytt liv i frihet och Hawaii. Arbetet kring hur skolhusen ska organiseras har fortsatt. En styrgrupp har kvalitetssäkrat underlagen. Ett antal förslag har presenterats för barn-, kulturoch utbildningsnämnden. Därefter ska föräldrar, personal och allmänhet informeras om förslagen innan nämnden tar ställning till förslagen. Den 1 augusti började passagerartågen rulla på Ådals- och Botniabanan. Den officiella invigningen sker 14 september av infrastrukturministern. Som ett led i utvecklingen av kollektivtrafiken har en plan för detta arbete antagits.

14 14 EON har meddelat att de kommer att nyttja sin option och köpa energibolaget i början av Antalet tillsvidareanställda under perioden har minskat med ett 100-tal personer. Detta beror på att ca 50 personer på Nordviksskolan övergick till Hushållningssällskapet, att flera valt att gå i pension då de erbjudits pensionsförstärkning och att på förvaltningarnas arbete med rationaliseringar.

15 15 2. Redovisningsprinciper I samband med delårsbokslut finns det några speciella redovisningsproblem. Nedan listas avvikelser från de principer som tillämpas i årsredovisningen. Kommunerna erhåller preliminära skattemedel för 2012 utifrån granskade deklarationer Skatten räknas upp med prognoser för utvecklingen 2011 samt Prognoserna görs av regeringen. I samband med årsredovisningen måste kommuner och landsting bokföra en skuld eller fordran enligt den prognos som Sveriges kommuner och landsting gör i december. Det finns ingen fastställd prognos som kommunerna måste följa för delårsbokslutet. Revisorerna framförde i samband med sin granskning av delårsbokslutet 2004 synpunkten att kommunen ska välja den prognos som de anser mest tillförlitlig och sedan bokföra den varje år. Vi har följt denna rekommendation. I delårsbokslut 2 för 2012 grundas bokföringen på SKL:s prognos daterad (Cirkulärnr 12:40). Slutavräkningarnas resultatpåverkan väntas netto uppgå till + 13,2 mkr. Vi väljer liksom tidigare att fördela båda dessa poster (justering av slutavräkning för 2011 respektive prognos för slutavräkning 2012) proportionellt över hela året. För pensioner har en årsprognos för kostnaden (gjord av KPA i oktober 2011) proportionerats på andra tertialet. Förändringen av semesterlöneskuld (och övertid samt fyllnadstid) bokförs månatligen. Det som bokförs är förändringar av sparade dagar. Varje månads intjänade och uttagna dagar bokförs som en kostnad eller intäkt. Den kostnad som uppstår därför att den ingående balansen (d v s sparade dagar per 31/ ) värderas om till nya löner per den första april bokförs inte månatligen. Denna effekt bokförs under finansförvaltningen. Löneuppräkningseffekten proportioneras ut lika över året.

16 16 3. Ekonomisk sammanställning 3.1 Resultaträkning kommunen(tkr) Jan-aug Jan-aug Prognos Budget Avvikelse Helår Helår Helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Resultat Resultaträkning från koncernen (tkr) Jan-Aug Jan-Aug Prognos Helår 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Resultat

17 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar - Mark, byggnader o tekn anläggn Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar - Förråd, exploateringsfast Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodresultat Avsättningar - Avsättningar för pensioner o likn. förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder - Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa Eget kapital, avsättningar Kassaflöde Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster, not Minskning av avsättningar pga, utbetalningar Medel från verksamheten före förändr av rörelsek Ökning/+minskning kortfristiga fordringar Ökning/+minskning förråd och varulager Ökning/-minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar

18 18 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Not 1 Spec av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Nothänvisningar Löpande prisnivå, tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Avgår interna poster Summa * Interna poster består av interna hyror, kapitalkostnader samt interna tjänster kapitalkostnader samt interna tjänster RKR 18 Redovisning av intäkter Erhållna bidrag till anläggningstillgångar ska periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Kommunen följer inte denna rekommendation utan redovisar anläggningstillgångarna netto.

19 19 Löpande prisnivå, tkr Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Avgår interna poster Summa * Interna poster består av interna hyror, kapitalkostnader samt interna tjänster Därav Pensionskostnader Årets ökning av pensionsavsättning Årets utbetalningar Årets intjänade indiv del för utbetaln Summa * Beloppen inkluderar löneskatt Not 3 Avskrivningar Mark, Byggnader o Tekn anl Maskiner och inventarier Summa Avskrivningar Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningarna månaden efter anskaffning/färdigställande. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte. Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider: Byggnader och anläggningar 20, 33 och 50 år. Maskiner, fordon och inventarier 3-10 år. Not 4 Jämförelsestörande intäkter Jämförselsestörande intäkter varav Återbetalning FORA premier AGS varav Upplösning reavinst Krambo varav försäljning aktier Botniabanan 22 Not 5 Jämförelsestörande kostnader Jämförselsestörande kostnader avser erbjudande pensionslösning vid avgångar Not 6 Skatteintäkter 1. Preliminära månatl inbetalningar Slutavräkning avs förra året rättelse 3. Slutavräkning avs innev år prognos Summa Not 7 Generella statsbidrag netto Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag

20 20 Löpande prisnivå, tkr Regleringsbidrag/ avgift Särskilt statsbidrag LSS Fastighetsavgift Summa Not 8 Finansiella intäkter Räntor egna medel, dröjsmålsräntor Summa Not 9 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån m m Finansiell kostnad pensioner Summa * Finansiell kostnad pensioner avser den ränta som utgår på intjänad pension som redovisas i balansräkningen. Kvarstående avsättning som ränteberäknas utgörs av intjänad kompletterande ålderspension samt efterlevandepension och särskild ålderspension. * Kommunen följer huvudregeln enligt RKR Lånekostnader belastar således resultatet för den period till vilken de hänför sig. Not 10 Årets resultat Kommunal redovisningslag föreskriver att avstämning ska göras mot balanskravet: Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår jämförelsestörande intäkter Avgår jämförelsestörande kostnader Årets resultat enligt balanskravet Not 11 Mark, Byggnader o Tekn anl. Ingående bokfört värde Försäljning Nyanskaffningar Avskrivning Utgående bokfört värde RKR 11.1 Materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 1/2 basbelopp. Not 12 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Försäljning Nyanskaffningar 3 834

21 21 Löpande prisnivå, tkr Avskrivning Utgående bokfört värde Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, Andelar Kramfors Kommunhus AB Övriga bolag Delsumma Långfristiga fordringar Långfr fordr på koncernbolag Långfr fordr på övr bolag/föreningar Förlagslån Kommuninvest Långfr fordran staten, rondell Öd Avgår: kortfristig del av långfristig fordran Delsumma Summa Not 14 Förråd, exploateringsfastigheter Va-material m m Nordvik förråd m m Expl fastigheter Summa Not 15 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristig del av långfristig fordran Summa Not 16 Kassa och bank Plusgiro Checkräkning, (kommunens eget konc.konto) Checkräkning, (netto övriga konc.konto) Kontantkassa Summa Koncernkontotillgodohavanden, Brutto Kramfors kommun (eget konto, finanskonto,räntekonto) Kramfors kommunhus AB Krambo bostads AB AB Kramfors Energiverk Kramfors Industri AB Kramfors Energitjänster AB Kramfors Mediateknik AB Kramfors/ Sollefteå Flygplats AB Räddningstjänstförbundet

22 22 Löpande prisnivå, tkr Floating rate notes Swedbank Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital enligt balansräkning Periodens resultat Utgående eget kapital Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning exklusive särskild ålderspension Avsättning för särskild ålderspension Summa Not 19 Andra avsättningar Avsättning för återställande av Högbergstippen Avsättning förlusttäckning gymnasieförbundet Summa Not 20 Långfristiga skulder Lån i bank i svenska kronor Långfristig skuld Krambo Finansiell lease Summa Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Källskatt mfl lönerelaterade Intjänad pensionsrätt Skulder koncernkontotillgodohavanden Övriga skulder och upplupna kostnader Summa

23 23 4. Verksamhetsberättelser 4.1 Bistånds-, arbetsmarknads och sociala servicenämnden (BAS) Uppföljning av kommunövergripande mål De övergripande mål som kommunfullmäktige satt upp under fokusområde medborgare och verksamhetsprocesser bygger på nationella mätningar som inte är genomförda vid denna tid på året. Bas-nämnden har därför inte analyserat och bedömt helårsutfall för dessa mål. Resultat för fokusområde medarbetare avser mätning redovisad i december Resultat visar på måluppfyllelse avseende andel nöjda, avseende samarbetsklimat, närmsta chef och chefens syn på medarbetares kompetens. Andel nöjda med den totala arbetssituationen och som anser de har möjlighet att påverka och vara delaktig uppfyller inte uppsatt mål. Från kommunfullmäktige finns uppdrag till Bas-nämnden att höja genomsnittsbetyg i Äldreguiden. Äldreguiden publicerades i maj Resultaten har i tidigare versioner sammanfattats med hjälp av indexerade uppgifter och omdömen. Detta har nu tagits bort. I stället presenteras de verkliga talen av andelen nöjda, uttryckt i procent. Detta innebär en annan skala än vad målen 2012 efterfrågar vilket gör resultatet svårt att återge i denna mall. Förvaltningen har under året analyserat resultatet från Äldreguiden och kan konstatera att måluppfyllelse avseende bemötande och delaktighet måste förbättras. Goda resultat uppvisas avseende andra områden exempelvis fallprevention och nutrition, i särskilt boende. Mål för fokusområde ekonomi är att sänka kostnaden för hemtjänst och särskilt boende per brukare i förhållande till kostnaden Så har inte skett. Kostnad per brukare har en direkt koppling till andra kostnader, exempelvis korttidsvård. Kramfors har idag låga kostnader för korttidsvård och höga kostnader för hemtjänst vilket har ett klart samband som inte synliggörs i aktuellt ekonomimål Uppföljning av nämndens mål Bas-nämndens övergripande vision är att verksamheten skall vara lättillgänglig för alla medborgare. De insatser som ges skall vara av god kvalitet, kostnadseffektiva och utföras av professionell personal. De mål som nämnden satt upp för egen del bygger till stor del på nationella mätningar som inte är genomförda vid denna tid på året. Bas-nämnden har därför inte analyserat och bedömt helårsutfall för dessa mål. Åtgärder för att nå målen framgår under rubrik med samma namn. Nämnden har formulerat ett antal utvecklingsuppdrag som framgår av verksamhetsplan Redovisning av dessa framgår under rubrik Uppföljning av utvecklingsaktiviteter.

24 Uppföljning av planerade åtgärder En handlingsplan har upprättats för att nå en budget i balans Merparten av de åtgärder som presenterats i handlingsplanen har genomförts. Handlingsplanen följs upp vid nämndens sammanträden. Diskussioner pågår kontinuerligt kring alternativa lösningar och effektivare resursutnyttjande i verksamhetens olika delar. En tids- och åtgärdsplan fastställdes av nämnden i januari och har därefter kontinuerligt följts upp i samband med prognos och delårsbokslut. Uppdragen i denna plan kopplas till de olika fokusområdena medborgare, processer, ekonomi och medarbetare. En ny ledningsorganisation på områdes- och enhetsnivå har trätt i kraft från 1 juni Ekonomisk redovisning på verksamhetsnivå med prognos för helår Utgångspunkt för prognosen har varit en trendberäkning över helårsutfallet, baserat på redovisade siffror per den 31 augusti. I redovisningen finns vissa felkällor på enhetsnivå efter den omfattande omläggning av budget som skett med anledning av ny ledningsorganisation. Verksamhetsansvariga har bedömt och i vissa fall justerat utfallet. Bedömningar utgår från att merparten av de besparingar som aviserats i handlingsplanen ger avsedd effekt. Resultatet visar på ett överskott med Mkr då hänsyn tagits till återbetalda medel från FORA samt uppskattad kostnad för inköp av arbetskläder till personal med omvårdnadsnära arbete. Bokfört janaug Budget helår Prognos helår Avvikelse helår BAS-förvaltning tidigare organisation BAS-förvaltning Gemensamt Område S/V/O Område IFO Resultat före jämf.störande poster Återbetalning FORA Inköp arbetskläder Totalt för nämnden Kommentarer till avvikelser Nedan följer en kortfattad beskrivning av de avvikelser mot budget som har iakttagits i delårsbokslut 2. BAS övergripande inklusive nämnd redovisar ett överskott som beror på återbetalning av FORA-medel samt lägre kostnader för arbetskraft p.g.a. tjänster som vakanshållits i avvaktan på omorganisation. I resultatet ingår ett kvarvarande sparbeting från handlingsplanen samt ett underskott för nämndens verksamhet och bidrag till föreningar.

25 25 Individ- och familjeomsorg uppvisar ett mindre underskott. Kostnader för placeringar av vuxna uppvisar ett överskott medan kostnader för placeringar av barn och unga i HVB och förstärkta familjehem bedöms bli högre än budget. Kostnader för försörjningsstöd är fortfarande en osäkerhetsfaktor. Antal hushåll som beviljats försörjningsstöd har ökat medan kostnaderna totalt ligger något under 2011 års nivå. Personalkostnader för personlig assistans visar ett betydande underskott vilket kan härledas till ett stort övertidsuttag. I HVB-hemmet för ensamkommande barn/unga har kostnader av engångskaraktär på totalt ca 500,0 tkr medfört att verksamheten visar underskott. Intäkter ökar p.g.a. sålda korttidsplatser enligt LSS, till annan kommun. Stöd vård och omsorg uppvisar ett underskott vilket i huvudsak beror på felbudgeterade hyror och personalkostnader för Ytterlänsgården samt kostnader för tomma lägenheter på Solsidan p.g.a. inflyttningsstopp. I budget 2012 har drygt 800,0 tkr avsatts för hyra av Ytterlännesgården, medan debiterad hyra från Krambo uppgår till ca 2,2 mkr. Utöver detta har en resthyra från 2011 på 484 tkr inkommit, vilken belastar årets budget. Kostanden för tomma lägenheter på Solsidan beräknas till ca 600,0 tkr (helår). Ett antal långvariga vårdkrävande insatser har påverkat personalkostnaderna i några hemtjänstgrupper negativt. Prognosen pekar på kostnader över budget för bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst trots att budgeten ökade till år Åtgärdsprogram för att nå målen Utbildning i kontaktmannaskap och i social dokumentation har/kommer att erbjudas omvårdnadspersonal inom SoL och LSS under året. Detta är en viktig åtgärd för att förbättra den enskildes delaktighet och kommer förhoppningsvis att förbättra resultat i de kundundersökningar som genomförs. Registrering i kvalitetsregistret Senior Alert har ökat och ger ett bra underlag för att förebygga risker i de äldres miljö och hälsa vilket är viktigt för att tillhandahålla en god livsmiljö. En kompetenskartläggning har genomförts i äldreomsorgen och resulterat i att en 30 tal medarbetare nu kommer påbörja gymnasiekurser inom omvårdnad/hälsooch sjukvård. God kompetens är en förutsättning för att utveckla kvalitén i verksamheten. Kartläggning av arbetsmiljön vid samtliga enheter skall vara genomförd vid årets slut. Förhoppningen är att konkreta åtgärder utifrån iakttagna brister kommer att förbättra resultatet i medarbetarenkäten som visade på tung belastning både avseende fysisk och psykisk arbetsmiljö. Nämnden har hos kommunstyrelsen begärt medel för att tillhandahålla arbetskläder till personal i omvårdnadsnära arbete. Med den återbetalning av FORA-pengar som skett kommer detta att kunna rymmas i årets budget. För att långsiktigt säkra tillgången på arbetskläder måste medel för detta ändamål uppmärksammas i 2014 års budget. Som stöd för uppföljning av resultat, kvalitet och BAS-nämndens beslut har en tids- och åtgärdsplan tagits fram. Denna plan följs upp i anslutning till deloch helårsbokslut. En statistikgrupp har bildats i syfte att säkerställa goda statistikunderlag från aktuella verksamhetssystem som stöd vid uppföljning.

26 26 Dessa åtgärder bedöms påtagligt förbättra målet om god ekonomisk hushållning Uppföljning av nyckeltal Antal beslutade timmar hemtjänst Total sjukfrånvaro i procent av totalt arbetad tid 6,97 4,79 4,93 6,13 7,02 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställningar Kostnader för timvikarier (tkr) Övertidskostnader (tkr) Antal personer med personlig assistans enl. LASS Antal personer med bostad med särskild service för vuxna LSS Antal personer med daglig verksamhet enl. LSS Antal vårddygn barn och unga i HVB + förstärkt familjehem Antal vårddygn vuxna i HVB Utbetalt försörjningsstöd exkl. flyktinghushåll (tkr.) Utbetalt försörjningsstöd, flyktinghushåll (tkr.) Uppföljning av internkontrollplanen Som stöd för uppföljning av nämndens arbete och beslut under året har en tids- och åtgärdsplan fastställts. Denna plan följs upp i BAS-nämnden i anslutning till deloch helårsbokslut. Nämnden redovisas återkommande statistik för försörjningsstöd, placeringar och hemtjänsttimmar. Nämnden har under året beslutat om struktur för ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Processer, tjänsteföreskrifter och rutiner fastställs fortlöpande. Ledningssystemet ställer krav på en patientsäkerhetsberättelse och en kvalitetsberättelse vilka blir viktiga dokument för att följa verksamhetens kvalitet Uppföljning av planerade investeringar Genomförande av planerade investeringar pågår enligt plan Uppföljning av utvecklingsaktiviteter Nämndens uppdrag till förvaltningen i Verksamhetsplan 2012 innehåller utvecklingsuppdrag inom samtliga fokusområden och kan sammanfattas under punkterna: Värdegrundsarbete och individstödjaden förhållningssätt Utveckla tidiga insatser, förebyggande verksamhet och hemmaplanslösningar Utveckla samverkan internt och externt

27 27 Tydliggöra ambitionsnivå Integrera förvaltningens personal i Kom In Utveckla redovisning och uppföljning Medel för att utveckla värdighetsgarantier i äldreomsorgen har beviljats av Socialstyrelsen. Utbildningen Kontaktman.se pågår i hemtjänsten och kommer även att genomföras i särskilt boende. En ny organisation trädde i kraft den 1 juni och har genomförts enligt plan. Syftet är bland annat att förbättra samverkan både internt och externt. Tidiga och förebyggande insatser skall prioriteras och utvecklas under En åtgärd i denna riktning var att införliva projektet Chansen i ordinarie verksamhet, vilket har skett från och med Ett annat exempel är den verksamhet som utgår från Förebyggandecenter. Där har anhörigstöd och volontärverksamhet utvecklats. Den 31 augusti fanns ca 65 volontärer aktiva vid kommunens öppna mötesplatser för äldre vilket är mycket glädjande. Två medarbetare har placerats i Kom In från och med den 1 juni i syfte att utveckla tillgänglighet och service till medborgarna. Ett arbete pågår i syfte att ta fram avtal kring frågor/handläggning som kan hanteras av Kom In. I mars 2012 fastställdes planer för boende enligt SoL och LSS. Bättre tillgänglighet och anpassning till olika gruppers behov blir här en utmaning liksom att möta de nya behov av boende som har aktualiserats inom LSSpersonkrets. Brandtillsyn på dessa enheter har synliggjort nya behov/kostnader och kommer att slutredovisas i december. Ett antal åtgärder med koppling till boendeplanerna har beslutats av nämnden i syfte att avveckla och utveckla verksamheten. Genomförande av dessa blir en viktig åtgärd för att förbättra livsmiljön för berörda grupper. Projekt Bedömning av aktivitetsförmåga i hemtjänsten har slutredovisats och bör implementeras som arbetssätt i alla hemtjänstgrupper. För att genomföra detta krävs ytterligare resurser i form av arbetsterapeut. Ett minskat antal beviljade hemtjänsttimmar bedöms ha koppling till detta projekt. Ett länsövergripande projekt avseende hemsjukvård har pågått sedan hösten Syftet är att förbereda och göra det möjligt för länets kommuner att ta över hemsjukvården från landstinget från den 1 januari Förslag på övertagande samt ekonomiska konsekvenser av detta har presenterats och politiska beslut skall fattas under årets sista månader. Flera åtgärder har vidtagits för att utveckla uppföljning, kontroll och styrning i verksamheten. Fokus ligger på att få kontroll på behov och kostnader i befintlig verksamhet och att anpassa verksamheten till den ram som fullmäktige fastställt.

28 Medarbetare Verksamhetsprocesser Medborgare och intressenter Beteckning Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) Uppföljning av nämndens mål Övergripande mål nöjda medborgare Framgångsfaktor och mål Kommuninvånar na är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning Nämndens mål Föräldrarna är nöjda med förskolans kvalitet Eleverna är nöjda med fritidshemmens verksamhet Mål för 2012 Bedömt helårsutfall 100% Målet kommer inte att uppnås 100% Målet kommer inte att uppnås Not Not 6 Not 6 Övergripande mål god verksamhet Grundskolan ska hålla god kvalitet Alla elever i grundskolans årskurs 9 ska uppnå målen i samtliga ämnen Alla elever ska vara läskunniga efter årskurs 1 Alla elever ska trivas och må bra i skolan 100 % Nej 100 % Nej 100 % Nej Biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla medborgare Kulturverksamheten ska erbjuda mångfald och vara tillgänglig för alla medborgare Alla elever ska någon gång under sin skoltid ha tillgång till kulturskolan Gymnasieskolan ska hålla en god kvalitet. Antalet besök per invånare ska som lägst vara detsamma som riksgenomsnittet Årlig sammanställning över genomförda aktiviteter, fördelade efter geografisk spridning och uttrycksform Årlig sammanställning från kulturskolan Andel behöriga till högskola ska vara 100 %. Värdet ska förbättras varje år tills målet är uppfyllt Elevernas meritvärden ska öka varje år Övergripande mål attraktiv arbetsgivare Känslan av delaktighet, begriplighet, hanterbarhet Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid ska minska. riket Mångfald och tillgänglighet Förbättra Förbättra Minska Målet kommer att uppnås Målet kommer att uppnås Målet kommer att uppnås Målet om förbättring kommer att uppnås Målet kommer inte att uppnås Målet kommer troligen att uppnås