Alla dessa möjligheter
|
|
- Hanna Gun Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karin Landtblom Alla dessa möjligheter kombinatorik och resonemang I denna artikel diskuteras övningar i kombinatorik. Vilka tankegångar kan väckas vid arbete med dem och hur kan eleverna resonera? Idéer presenteras om hur observationerna i kombinatorikövningarna också kan leda till resonemang om sannolikhet. Parallellt ges även förslag på IKT-stöd med interaktiv skrivtavla och länkar till undervisningsmaterial. I Lgr 11 har de matematiska områdena kombinatorik och sannolikhetslära lyfts fram för de yngre eleverna. I årskurs 4 6 ska eleverna lära sig enkel kombinatorik i konkreta situationer samt sanno likhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Vad innebär det? Innan vi tar oss an den frågan behöver vi några definitioner. Inom det matematiska området kombinatorik förekommer både kombinationer och permutationer. Kombination: Urval av element ur en mängd utan hänsyn till i vilken ordning elementen plockas ut. (Matematiktermer för skolan, s 106). Permutation: Omordning av en följd. (Matematiktermer för skolan, s 108). En mängd där ordningen är av intresse brukar kallas en permutation. (Räkna med slumpen, s 34). Ett exempel på kombination ges nedan i en övning med glasskulor som har olika smak och där ordningen inte spelar någon roll. Ett exempel på permutation ges också i glassövningen, men med förutsättningen att ordningen spelar roll. Placera sig på stolar På hur många olika sätt kan tre elever placera sig på tre stolar? Denna övning kan elever dramatisera genom att pröva med tre elever och tre stolar i varje grupp. Samtidigt som eleverna placerar sig på olika sätt ska de bokföra hur de gör. Som lärare kan du iaktta hur eleverna agerar och resonerar och notera intressanta resonemang som senare kan diskuteras i helklass. Utifrån elevernas resonemang går det ofta att skapa sig en bild av hur eleverna tänker och vilka svårigheter de stöter på. Nämnaren nr
2 Permutation. Symbolerna för de olika personerna kan flyttas in i tabellen. Många elever försöker troligen hålla ordning på placeringarna genom att anteckna eller rita. Svårigheten är att skapa struktur i anteckningarna, de kan vara krångliga att följa och det kan vara svårt för eleven att veta om de har hittat alla möjligheter. Det är därför viktigt att följa upp övningen i helklass och hjälpa eleverna att organisera anteckningar och resonemang. Finns det tillgång till en interaktiv skrivtavla kan man göra en tabell och rita symboler för de tre eleverna och klona symbolerna. Tabellen byggs sedan ut i takt med att klassen diskuterar. Symbolerna kan lätt dras in i tabellen och en struktur för alla möjliga placeringar växer fram. Strukturen bidrar till att eleverna får en metod att använda, vilket i sin tur skapar större säkerhet, samt möjligheter att generalisera övningen. Placera sig på stolar kan ses som en av några grundläggande övningar som eleverna bör vara, eller bli, bekanta med inom området kombinatorik. Med stöd av denna tabell kan eleverna resonera sig fram till följande tankesätt: Första platsen kan väljas på tre olika sätt. När vi har placerat en person på första platsen finns det två möjligheter till placering på plats två. Därefter återstår endast en möjlighet. Resonemanget kan översättas till en beräkning, nämligen att det finns = 6 möjliga permutationer. Kan man alltid räkna så? För att besvara frågan kan eleverna behöva arbeta med fler uppgifter. Vidga problemet genom att öka antalet personer och stolar. Hur blir det om vi har fyra personer och fyra stolar eller fem personer och fem stolar? Istället för att använda stolar kan eleverna arbeta med andra laborativa material, rita och skriva symboler. Målet är att pröva om det antagande som gjordes utifrån tre stolar håller, samt att befästa sättet att beräkna antalet permutationer. Har vi fem personer och fem stolar kommer vi fram till att antalet placeringar är = 120 stycken. Multiplikationen kallas femfakultet och betecknas 5! (fem följt av utropstecken). I slutet av artikeln finns en länklista som leder till undervisningsmaterial som kan vara användbara för såväl genomgång i helklass som för individuell träning. En aktivitet med djur, som tränar samma slags innehåll som övningen ovan, finns på Kreativ matematik. Aktiviteten Three ball line up kan användas som en alternativ introduktion. I den första övningen fanns det alltså sex olika sätt för tre elever att placera sig på tre stolar. Detta resultat kan vi använda i en sannolikhetsövning. Låt tre elever gå ut ur klassrummet. De ska sedan komma tillbaka in i rummet i vilken ordning de vill, men först får eleverna som är kvar i klassrummet skriva ner i vilken ordning de tror att kamraterna kommer in. Skriv upp på tavlan vilka kombinationer eleverna valt. De tre eleverna går in i klassrummet. Se hur det överensstämmer med den teoretiska sannolikheten. Eftersom det finns sex möjliga kombinationer är sannolikheten för varje utfall en sjättedel. 38 Nämnaren nr
3 Kombinera mössor och glasögon På hur många olika sätt kan två olika mössor och två olika par glasögon kombineras? I denna övning förändrar vi kontexten så att två olika sorters objekt kombineras med varandra. Det är lämpligt att börja med två eller tre av varje sort. Ett lågt antal föremål gör det lättare för eleverna att grundlägga en tankestruktur. De kan med fördel använda sig av en tabell för att bokföra resultatet. Vid arbete med en interaktiv skrivtavla är det lätt att dra bilder in i tabellen. På en vanlig tavla kan man arbeta med bilder och magneter. Eleverna kan också använda lämpligt plockmaterial. Vi ser att två mössor kan kombineras med två par glasögon på fyra sätt. Vad händer om vi tar tre mössor och tre par glasögon? Låt eleverna fortsätta med ökat antal mössor och glasögon tills de ser ett mönster. Om vi multiplicerar antalet glasögon med antalet mössor kommer vi att få antalet kombinationer, 2 2 = 4 och 3 3 = 9. Som alternativ kan man exempelvis kombinera tröjor och byxor eller pålägg och grönsaker på en smörgås. Kopieringsunderlag för en övning om att kombinera tröjor och byxor hittar du via länken till Shorts and shirts. Ett förslag är att använda fyra olika färger på byxorna och fyra olika färger på tröjorna. Var uppmärksam på om någon elev inte har fullt färgseende. När plaggen är färglagda kan man klippa ut lappar med de 16 olika kläduppsättningarna. Lägg lapparna upp och ner, blanda och dra en lapp med en tröja och en lapp med ett par byxor. Ställ frågor som: Hur stor är sannolikheten för att dra röd tröja? Hur stor är sannolikheten för att dra blå byxor och röd tröja? Utöka antalet kombinationer Kombination, mössor och glasögon kombineras utan hänsyn till ordningen. Övningen med mössor och glasögon ovan kan utvecklas på olika sätt, exempelvis genom att öka antalet olika mössor och glasögon. Ett annat sätt är att öka antalet olika objekt som kan kombineras. Vad händer om jag förutom mössa och glasögon också tar med halsdukar? Hur kan jag strukturera detta? Hur många kombinationer får jag? Med två mössor och två par glasögon fick vi 2 2 = 4 kombinationer. Vi ser i tabellen att tillskottet av en halsduk gör att var och en av de tidigare kobinationerna utökas med ytterligare två kombinationer. Vi kan nu få fram antalet kombinationer genom att beräkna = 8 och detta kan tränas utifrån olika situationer. Förutom kläder kan vi exempelvis sätta ihop trerättersmenyer utifrån en meny där det finns ett antal förrätter, varmrätter och efterrätter att välja bland. Elever som snabbt förstår grunden för hur tre objekt kombineras kan gå vidare till ännu högre antal. Ju fler objekt vi har, desto mer omfattande tabell behövs, vilket leder till ett behov av att hitta en generell formel. Kombination, mössor, glasögon och halsdukar kombineras utan hänsyn till ordningen. Nämnaren nr
4 Två objekt men olika antal Ytterligare en variation på övningen är att ha olika antal av de olika objekten. Vi kan till exempel tänka oss att vi har tre tröjor som kombineras med två par byxor. På samma sätt som tidigare är det lämpligt att arbeta med en tabell. Uppställningen här intill visar att byxorna kan väljas på två sätt och tröjorna på tre olika sätt, vilket leder till att antalet skilda möjligheter är 2 3 = 6. I den klickbara aktiviteten Bobby Bear går det att välja om man vill kombinera lika antal av tröjor och byxor eller om man vill ha fler av den ena. Ett alternativ är att arbeta med klippdockor, men det gäller att hitta ark med kläder som är lämpliga för elevgruppen. Lägg klädesplagg i en låda och ställ den utanför klassrummet. Skriv upp på tavlan så att alla vet exakt vad som finns i den. Låt en elev gå ut och klä på sig, till exempel en mössa och en halsduk. Under tiden skriver eleverna som är kvar i klassrummet upp vilken kombination de tror att kamraten ska använda. Frågor att ställa: Hur stor är sannolikheten att eleven har halsduk B på sig? Hur stor är sannolikheten att eleven har mössa A och halsduk B på sig? Strutar med glasskulor På hur många olika sätt kan en strut fyllas med två glasskulor om det finns fyra olika smaker att välja bland? En vanlig övning i många läromedel är att eleverna ska kombinera glasskulor på olika sätt. Som lärare måste man vara väl insatt i uppgiften då den kan lösas på skilda sätt. Övningen kan varieras genom att antalet smaker och antalet kulor skiftar. I det här exemplet utgår vi från att man ska välja en glass med två kulor utifrån fyra smaker. Antalet kombinationer kan tydligt åskådliggöras med ett träddiagram. Används en interaktiv tavla har man nytta av att klona cirklarna. När klassen diskuterar antalet kombinationer kan man dra ner smakerna, en i taget, allteftersom träddiagrammet byggs upp. Om alla kombinationer, även samma smak på båda kulorna, får vara med ser vi att det finns 16 olika kombinationer. Det går då att räkna på samma sätt som i övningen med mössor och glasögon, 4 4 = 16. Om vi gör tillägget att de båda kulorna måste vara av olika smak får vi ett annat sätt att resonera. På en interaktiv tavla kan man först kopiera träddiagrammet nedan och klistra in kopian på samma sida. Därefter kan man enkelt plocka bort kombinationerna med samma smak. Eleverna kan se båda bilderna på tavlan samtidigt, vilket gynnar diskussionen. Träddiagram då alla smakkombinationer är tillåtna. 40 Nämnaren nr
5 Med detta antagande kan vi resonera på samma sätt som när vi har fyra par byxor som ska kombineras med tre olika tröjor, 4 3 = 12. Träddiagram då en glass inte få ha två kulor med samma smak. Om vi dessutom anser att en glass med smakerna apelsin och citron är likställd med citron och apelsin får vi ytterligare ett sätt att tänka, se nedan. På den interaktiva tavlan klistrar vi nu in en kopia på träddiagrammet ovan och plockar bort kombinationerna med samma smak. Slutligen har vi tre träddiagram på tavlan och vi kan använda dem som utgångspunkt för fortsatt resonemang. Träddiagram då ordningen mellan två smaker på en glass inte har någon betydelse. När vi jämför de båda sista träddiagrammen ser vi att antalet kombinationer har halverats, vilket kan beräknas (4 3) / 2 = 6. Resonemangen om de tre diagrammen bygger på fyra smaker och två glasskulor. Genom att variera antalet smaker och kulor görs övningen mer komplex och behovet av formler ökar. Det går även att resonera sig fram till lösningar på andra sätt än de som visas här. För den som vill fördjupa sig i glassproblematiken rekommenderas boken Rika matematiska problem. Kopieringsunderlag för att färglägga olika glasstrutar finns på Ice cream cones. Bestäm utifrån vilka förutsättningar kombinationer kan väljas. Gör en tabell och låt varje elev pricka för vilken glasskombination hen vill ha. Om vi tar det sista exemplet får vi följande tabell: smakkombination avprickning frekvens relativ frekvens apelsin + citron apelsin + päron apelsin + choklad citron + päron citron + choklad päron + choklad Nämnaren nr
6 Hur stor är sannolikheten för att välja apelsin + citron? Undersök hur många som valt denna kombination och jämföra detta med den teoretiska sannolikheten. Sammanfattning Denna artikeln speglar den typ av uppgifter du kan möta i läromedel för årskurs 4 6 inom området enkel kombinatorik i konkreta situationer. Men är det så enkelt? Beroende på vilken erfarenhet man har varierar naturligtvis svaret på den frågan. Det är en god idé att, med stöd av artikeln, gå igenom de uppgifter eleverna ska arbeta med för att förbereda sig på hur matematiken och olika lösningar kan diskuteras med eleverna. Många uppgifter kan med fördel kompletteras med laborativa material. Sist men inte minst: Ge eleverna utrymme att resonera om kombinatorik och olika lösningar på uppgifterna. Genom att argumentera för sina lösningar och bemöta andra elevers argument utvecklas elevernas förmågor. Litteratur Aquilonius, B. (2012). Konsten att simulera sannolikheter. Nämnaren 2012:4, Hagland, K., Hedrén, R. & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem: inspiration till variation. Stockholm: Liber. Kiselman, C. & Mouwitz, L. (2008). Matematiktermer för skolan. NCM, Göteborgs universitet. Klefsjö, B. & Hellmer, S. (1991). Räkna med slumpen. Lund: Studentlitteratur. Länkar Bobby bear tillgänglig på illuminations.nctm.org/activitydetail.aspx?id=3 Combinations and permutations calculator tillgänglig på Kreativ matematik tillgänglig på Satsa rätt tillgänglig på ncm.gu.se/media/stravorna/1/d/1d1a_satsa_ratt.pdf Shorts and shirts samt Ice cream cones tillgängliga på illuminations.nctm.org/lessondetail.aspx?id=u75 Three ball line up tillgänglig på nrich.maths.org/ Nämnaren nr
Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är
Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren
Läs merAnpassning av problem
Modul: Problemlösning Del 7: Anpassning av problem Anpassning av problem Kerstin Hagland och Eva Taflin Detta är en något omarbetad text från boken: Hagland, K., Hedrén R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merPedagogiskt café. Problemlösning
Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs mer9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära
9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära Efter påsklovet börjar det femte arbetsområdet som handlar om statistik och sannolikhetslära. Det kommer också att bli tid för att arbeta vidare med målen för begrepp
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMa7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära
Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära Efter påsklovet börjar det femte arbetsområdet som handlar om statistik och sannolikhetslära. Det kommer också att bli tid för att arbeta vidare med målen för begrepp
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merStatistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merUppgifter 6: Kombinatorik och sannolikhetsteori
Grunder i matematik och logik (2017) Uppgifter 6: Kombinatorik och sannolikhetsteori Marco Kuhlmann Kombinatorik Nivå A 6.01 En meny består av tre förrätter, fem huvudrätter och två efterrätter. På hur
Läs merVardagssituationer och algebraiska formler
Modul: Algebra Del 7: Kommunikation i algebraklassrummet Vardagssituationer och algebraiska formler Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Jörgen Fors, Linnéuniversitetet En viktig del av algebran
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs merSyfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...
Planering, kapitel 1 Statistik samt sannolikhet. Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att... formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och
Läs merRÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen
RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen Innehåll Introduktion...4 Innan du börjar...6 Lektion 1 Vad är matematiska uttryck och hur förenklar man dem?...8 Lektion 2 Ekvationsspelet del 1...11 Lektion 3
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merDubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.
Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om kombinatorik Mikael Hindgren 24 september 2018 Vad är kombinatorik? Huvudfråga: På hur många sätt kan en viss operation utföras? Några exempel: Hur många gånger
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merExtramaterial till Matematik X
LIBER PROGRMMERING OCH DIGITL KOMPETENS Extramaterial till Matematik X NIVÅ TRE Programmering LÄRRE I den här uppgiften får du och dina elever en introduktion till programmering. Uppgiften vänder sig först
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merPROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning
strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag Innehållsförteckning Vad är problemlösning? 2 Lärarsida - Problem för pedagoger 3 Att läsa och lösa problem 4 Självskattning 5 Strategier Innehåll,
Läs merExempelprov. Matematik Del A, muntlig del. 1abc
Exempelprov Matematik Del A, muntlig del 1abc 2 DEL A, EXEMPELPROV MATEMATIK 1ABC Innehållsförteckning 1. Instruktioner för att genomföra del A... 5 2. Uppgifter för del A... 6 Version 1 Sten, sax och
Läs merMönster statiska och dynamiska
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 3: Fantasi, mönster och sannolikhet Mönster statiska och dynamiska Berit Bergius & Lena Trygg, NCM I många matematiska aktiviteter ska deltagarna
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merTerminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan
Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Planering Del 1: Redovisning av Uppgift till seminarium 6 Undervisning genom problemlösning Del 2: Grupparbete: rika matematiska problem (förberedelse till SRE2)
Läs merUppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell
Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna
Läs merProvmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Läs merAtt utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de
Jorryt van Bommel Räkna med ägg När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte
Läs mer8B Ma: Procent och bråk
8B Ma: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merEn typisk medianmorot
Karin Landtblom En typisk medianmorot I artikeln Läget? Tja det beror på variablerna! i Nämnaren 1:1 beskrivs en del av problematiken kring lägesmått och variabler med några vanliga missförstånd som lätt
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merDet finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt
Joakim Samuelsson Expert i matematikklassrummet Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning.
Läs merSamband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Läs merSannolikheten att vinna ett spel med upprepade myntkast
Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 7: Matematiska undersökningar med kalkylprogram Sannolikheten att vinna ett spel med upprepade myntkast Håkan Sollervall, Malmö
Läs merTräff 1 Introduktion till Laborativ Matematik
Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Tid: Onsdagen den 29 augusti kl 17.30-20.00 Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Skolinspektionens
Läs merMa7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.
Ma7-Per: Algebra Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merAlgebra och Ekvationer År 7
Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merGrundläggande 1 övningar i kombinatorik
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Vera Koponen Baskurs i matematik Grundläggande 1 övningar i kombinatorik Se till att ni klarar av dessa uppgifter innan ni går vidare till svårare uppgifter
Läs merPå hur många olika sätt kan man kombinera tre smaker i en kulglass? På
Jorryt van Bommel & Hanna Palmér Matematik i soffan kombinatorik i förskoleklass Intressanta elevsamtal uppstår när olikfärgade björnar ska kombineras. Ett systematiskt utforskande i en välkänd kontext
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merMa7-Åsa: Procent och bråk
Ma7-Åsa: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merTräff 1 Introduktion till Laborativ Matematik
Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Tid: Onsdagen den 30 januari kl 17.30-20.00 Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. (28 s) Skolinspektionens
Läs merMa Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet
Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera
Läs merSannolikhetslära till pdf.notebook. May 04, 2012. Sannolikhetslära. Kristina.Wallin@kau.se
May 0, 0 Sannolikhetslära Kristina.Wallin@kau.se May 0, 0 Centralt innehåll Sannolikhet Åk Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Åk 6 Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merFöreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori
Föreläsning 2 Kapitel 3, sid 47-78 Sannolikhetsteori 2 Agenda Mängdlära Kombinatorik Sannolikhetslära 3 Mängdlära Används för att hantera sannolikheter Viktig byggsten inom matematik och logik Utfallsrummet,
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merKängurun Matematikens hopp
Kängurun Matematikens hopp Ecolier 2010 Här följer svar, rättningsmall och redovisningsblanketter. Förutom svar ger vi också lösningsförslag. De flesta problem kan lösas på flera sätt och med olika representationsformer.
Läs merKombinatorik och sannolikhetslära
Grunder i matematik och logik (2018) Kombinatorik och sannolikhetslära Marco Kuhlmann Sannolikhetslära Detta avsnitt är för det mesta en kompakt sammanfattning av momentet sannolikhetslära som ingår i
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merVägledning till Från bild till ord (Dimodimage)
Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merNär det är jobbigt är man på rätt väg
När det är jobbigt är man på rätt väg Med färgglada stickor, läskburkar och brinnande ljus har lärarna i mattelabbet på Fredrika Bremerskolorna öppnat upp matematiken. Och eleverna har höjt både resultat
Läs merDelprov A, muntligt delprov Lärarinformation
Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att
Läs mer15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17
Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 5 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges
Läs mer7E Ma Planering v45-51: Algebra
7E Ma Planering v45-51: Algebra Arbetsform under en vecka: Måndagar (40 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar
Läs merPlanering Matematik åk 8 Samband, vecka
Planering Matematik åk 8 Samband, vecka 4 2016 Syfte Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med
Läs merArbeta vidare med Milou 2008
Arbeta vidare med Vi hoppas att problemen i Milou väckte intresse och lust att arbeta vidare. Nu kan ni kontrollera lösningarna genom att pröva konkret, klippa och bygga. Variera också problemen genom
Läs merMatematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll
Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merHjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11
Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,
Läs merMatematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.
Problemlösning i fokus Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte. Matematik ska vara spännande och roligt! Undervisningen i matematik
Läs merMönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth
Mönster och Algebra NTA:s första matematiktema Per Berggren & Maria Lindroth 1 Lgr11- Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
Läs merStudenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I
Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och
Läs merMed denna aktivitet försöker jag
LAURA FAINSILBER Ett funktionsrum Under Vetenskapsfestivalen i Göteborg 2001 bjöd matematiska institutionen på Chalmers och Göteborgs universitet på matematiska experiment för skolklasser. I en av aktiviteterna
Läs merLektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet
Lektionsplanering Område: Symmetri Del 1. Vårt område är symmetri. Symmetri finns överallt omkring oss och är någonting som alla elever stött på innan de börjar första klass, även om de inte är medvetna
Läs merParallella och rätvinkliga linjer
Parallella och rätvinkliga linjer Elever kommer tidigt under sin skolgång i kontakt med linjaler och något senare med vinkelhakar. Det går inte att förutsätta att alla kan använda dessa hjälpmedel på ett
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.
Boken om SO Boken om SO är ett grundläromedel i SO för åk -. Det finns en webbapp och en lärarwebb till serien. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel. En av
Läs merMa7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merMed tabell menas enligt Nationalencyklopedin en koncentrerad, överskådlig
Kerstin Hagland Ta till en tabell Tabeller används traditionellt som stöd för minnet, men de kan även utgöra ett bra verktyg vid problemlösning. Med hjälp av en tabell kan man systematiskt undersöka givna
Läs merLärarhandledning Sortering
Lärarhandledning Sortering Innehåll Aktivitet Sortering 2 Bakgrund Sortering 4 Kartläggningsunderlag Sortering 5 Elevexempel Sortering 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1
Läs merValfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor
Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBR PROGRAMMRING OH DIGITAL KOMPTNS xtramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Geometri LÄRAR Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och göra
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!
Matematik 4-6 II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 4 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-01-15 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Lgr 11,
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merUnder hösten 2008 deltog jag i en kurs som hette Matematikundervisning
Astrid Karlsson Mönsterproblem i dubbel bemärkelse Med utgångspunkt i det rika problemet Stenplattor synliggörs skillnader i elevers lösningar och hur problem som behandlar mönster kan leda in eleverna
Läs merMatematik på stan. Läs åtminstone det här:
LÄRARHANDLEDNING Med Matematik vill vi ge lärare ett användbart verktyg i matematikundervisningen. Vi vill visa på matematiken runt omkring oss och göra matematiken mer konkret för att öka förståelsen.
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merPlanering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll
Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka 49 2015 Centralt innehåll Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs mer8F Ma Planering v45-51: Algebra
8F Ma Planering v45-51: Algebra Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar
Läs mer