Stockholm. Mer Välfärd. en stad där alla kan växa. Fler skattebetalare ger nya satsningar på välfärden sidan 2

Transkript

1 En tidning om hur dina skattepengar fördelas i Stockholm 2011 Stockholm en stad där alla kan växa här Växer din stad Väg-, spår- och byggsatsningar som gör Stockholm till en stad i världsklass sidan Prisbelönt service på nätet Nu är ännu fler e-tjänster på gång sidan 22 Mer Välfärd Fler skattebetalare ger nya satsningar på välfärden sidan 2 Skola i medvind Enbacksskolan gick från problem till förebild. Nu går 93 % av eleverna vidare till gymnasiet sidan 6-7 Ett liv tillsammans Sven och Kerstin Svensson vet vad det betyder att få bo nära varandra på äldre dar sidan SLK 103

2 2 Alternativa budgetförslag Så här skulle skattepengarna användas om oppositionspartierna fick bestämma. Social demokraterna Vi vill skapa en ljus framtid för alla stock holmare. De senaste åren har nedskärning arna i skolan avlöst varandra, kunskaperna försämrats och barngrupperna i förskolan vuxit. Sam tidigt har arbetslösheten ökat och ambitionerna inom miljöområdet sänkts. Vi vill minska klasserna och höja kunskaperna i skolan, ge alla elever tillgång till pedagogisk läxhjälp, få ned barngrupperna i förskolan och öka am bitionerna för näringspolitiken. För att kunna genomföra detta är vi beredda att höja kommunalskatten med 60 öre, vilket ger 1,1 miljarder kronor i extra resurser. Stockholm redo att möta utmaningarna Sveriges goda återhämtning efter finanskrisen märks, och i Stockholm syns en kraftig förbättring av arbetsmarknaden. Vi har upplevt en starkare återhämtning än väntat och fått fler skattebetalare när fler nu har jobb. Det gör att vi kan investera ännu mer i välfärden, säger finansborgarråd Sten Nordin. S tockholms ekonomi är stark blev ett år med överskott i finanserna, vilket Sten Nordin menar är en kombination av den nationella ekonomiska politiken och den långsiktiga och ansvarsfulla politik som staden för. Satsningar på jobb och företagande ger nu mer pengar till kommunkassan. Carin Jämtin Gruppledare, och oppositions borgarråd för Socialdemokraterna i Stockholms stad Inriktningen för 2011 års budget är Ett Miljöpartiet Omställningen till ett hållbart samhälle för utsätter politisk vilja, nytänkande och kraft fullt agerande. Resultatet blir nya företag, fler jobb, ny teknik, mindre klimatpåverkan och bättre välfärd. Den gröna skuggbudgeten innehåller sats ningar på Stockholms barn och unga, exempelvis nya mötesplatser, fler vuxna i skolan och säkrare skolvägar. Det ska vara lätt att leva klimatsmart och miljövänligt i Stockholm. Därför satsar Miljöpartiet på biogas, cykelvä gar och energieffektiva bostäder. Budgeten konkreti serar en aktiv politik som främjar lika rättigheter och jämställdhet. Diskriminering, segregation, hatbrott och våld är demokratiproblem som måste motverkas. Per Bolund Oppositionsborgarråd för Miljöpartiet i Stockholms stad Vi har många styrkor med ett starkt näringsliv, ett brett kul turutbud och en kraftig in flyttning. Stock holm står redo att möta stora utmaningar och stora möjlig heter de kom mande åren. Sten Nordin Vänsterpartiet Vänsterpartiet satsar på Stockholms barn och unga, på utbildning, ökad närdemokra ti och på miljön. Barns uppväxtvillkor och möjligheter ska inte vara beroende av föräldrarnas eko nomi. Vi anser att hela staden ska leva. Det ska finnas kommersiell och social service, arbetsplatser och kultur i alla stadsdelar. Vi vill köpa tillbaka förortscentrum, flytta kontor från city till ytterstaden, stötta småföretagare, anställa fler vuxna i skolan och i förskolan och bygga minst nya billiga bostäder, de flesta hyresrätter. Alla, oavsett tjockleken på plånboken, ska kunna bo och leva i Stockholm. Ann-Margarethe Livh Gruppledare i Vänsterpartiet i Stockholms stad -makes you visible vxl Stålg Uppsala Projektledare: Anders Söderberg anders.soderberg@marknadsmedia.se Textansvarig: Mats Hellström Text: Henrik Örtenvik, Sofia Gerdmar, Mats Hellström STIMULANS FÖR STOCKHOLM Även om Stockholm klarat sig förhållandevis bra i lågkonjunkturen så har den även i Stockholm inneburit en ökning av arbetslösheten och en nedgång i ekonomin. Därför beslutade kom munfullmäktige om att finansiera en rad upprust ningsprojekt och nybygg nationer runt om i staden. Satsningen kallas Stimulans för Stockholm och sjösat tes Fram till 2013 kommer personer att ha fått sysselsättning. Det handlar om cirka 20 miljarder kronor extra till bland annat skolor, miljonprogramsområden och grön upprustning. Stockholm där alla stockholmare kan växa av egen kraft. Staden växer nu lika mycket som under rekordåren på 60-talet och för att det ska kunna fortsätta måste politikerna nu vara snabba med att fatta beslut om investeringar och satsningar för framtiden. Tack vare att stockholmarna gav oss i Alliansen förnyat förtroende kan vi fortsätta en stabil och långsiktig utveckling av Stockholm. I den utvecklingen ska vi kombinera ekonomiskt ansvarstagande med höjd kvalitet i välfärden och investeringar i bostäder, vägar och spår, säger Sten Nordin. En av årets större satsningar gäller äld- re stockholmare. Fler personer ska anställas inom demensvården och totalt satsas nu 150 miljoner under tre år för att nå det målet. Det här känner jag väldigt starkt för. Stockholmarna ska kunna känna sig trygga med att välfärden fungerar när man blir äldre och har ett större vårdbehov. Pengarna finns, och vi lägger satsningen över tre år för att anställa och utveckla i god takt. Vi inför dessutom parboendegaranti i äldreomsorgen. Till och med på BB kan man idag få bo tillsammans under de första dagarna. Det vore väl konstigt om inte stockholmarna ska ha den rätten även på äldre dar? Om det är något som oroar för fram- tiden så är det utvecklingen på de globala marknaderna. Sverige är en liten exportberoende ekonomi som i hög grad är beroende av andra länder. Då gäller det att ha en bra bas av företag, både stora och små, och att ha en dynamisk arbetsmarknad med många olika typer av jobb. Den senaste tiden visar att Stockholm klarat finanskrisen bra, men långsiktigt måste vi satsa på ännu bättre utbildning för våra unga, och på mer stöd till stockholmsföretagen. Sten Nordin ser fortsatt positivt på framtiden. Vi har många styrkor i Stockholm. Vi har ett starkt näringsliv, ett brett kulturutbud och en kraftig inflyttning. Stockholm står redo att möta stora utmaningar och stora möjligheter de kommande åren. Men allt detta hänger på att vi som leder staden har modet att inte bara förvalta utan också utveckla. Svaren på morgondagens behov i storstaden går sällan att finna i dagens lösningar. Vi måste ständigt höja ribban, förbättra vårt arbete för stockholmarna, och våga ifrågasätta gamla dogmer. Stockholm ska vara en stad i världs- klass. Men vad betyder då det för ett finansborgarråd? Det är stockholmarna som skapar världsklassen. Stockholm är mångfald, Stockholm är valfrihet, Stockholm är möjligheter. Här finns jobb, men också party. Här ska det vara världsklass på äldreomsorg, samtidigt som man tryggt kan lämna barnen till förskolan på morgonen. Det är denna sjudande smältdegel av driv och initiativ som skapar ett Stockholm i världsklass. Stockholm är summan av alla oss som bor här. Stockholms stads budget 2011 kostnader Övrigt 7 % Fastighetsför valtning 2,1 % Förskola och annan pedagogisk omsorg 16 % Stadsplanering och bostadsbyggande 1,4 % Grundskola, särskola och skolbarnomsorg 21,5 % Trafik, gator och miljö 5,5 % Individ- och familje omsorg samt arbetsmarknad 11,8 % Gymnasieskola och gymnasiesärskola 5,9 % Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 7 % Kultur och Idrott 5,2 % Äldreomsorg 16,6 % DINA SKATTEPENGAR Årets budget är på totalt omkring 41 miljarder kronor netto. Här ser du hur pengarna förde las och i den här tidningen kan du läsa om några av de verksamheter du som skattebetalare i Stockholm bidrar till. Annonsförsäljning: Roger Nydahl, Anders Söderberg Grafisk form: Anna Hammarbäck, Maria Orfanopoulou Omslagsbild: BILDARKIVET.se Repro: JMS Tryck: Mittmediaprint En informationstidning från Stockholms stad, februari 2011 Frågor om innehållet besvaras av Jany Plevnik: Tfn: E-post: kommunstyrelsen@stockholm.se

3 pm.se Det finns inga svåra problem, det finns inga jobbiga utmaningar. Det finns bara nya sätt att se på världen. Utbildningsförvaltningen Vi som arbetar inom stadens kommunala skolor är stolta över att kunna erbjuda en utbildning av god kvalitet och ett gott pedagogiskt ledarskap. Vi är de första att erkänna att våra ambitioner är höga men vårt mål och vår ledstjärna är att erbjuda en utbildning i världsklass. Vi ser det som en lustfylld resa tillsammans med våra elever. På vägen vill vi att eleverna ska lära sig för livet och bli förberedda för ett liv som världsmedborgare.

4 4 IIIIIIIIIIIII jobb & företagande IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIii Karin Nyström, personalchef SCA HK. SCA är ett av de större företag som har sitt huvudkontor i Stockholm. Stockholm nummer ett i Norden Sverige har näst flest globala huvudkontor i världen, efter Schweiz, i förhållande till folkmängden. Nyheten presenterades förra året av den oberoende samhällsanalytiska organisationen Øresundsinstituttet. Och i en jämförelse med andra nordiska städer visar sig också Stockholm vara staden nummer ett när det gäller etableringar av huvudkontor. Här finns 48,6 procent av alla nordiska huvudkontor, vilket kan jämföras med 35,1 procent i hela Öresundsregionen, 4,1 procent i Oslo och 1,5 procent i Helsingfors. Ett företag som länge haft sitt huvudkontor i Stockholm är den globala hygien- och papperskoncernen SCA. Karin Nyström är personalchef på SCA HK. Varför blev det Stockholm? Vi hade vårt första huvudkontor här. Därefter hade vi huvudkontoret i Sundsvall under hela 40 år. Men i början av nittiotalet flyttade vi tillbaka till Stockholm eftersom det är en mer praktisk lokalisering, med närhet till finansmarknaden, större aktieägare och bra kommunikationer. Många reser gärna hit eftersom det är en bra mötesplats, både för våra internationella kunder, medarbetare i andra länder och övriga kontakter, säger Karin Nyström. Finns det något ni tycker att Stockholm ska fortsätta arbeta ännu mer med? Det långsiktiga miljöperspektivet. Det är en viktig grund för vår verksamhet. Hallå där foto: Heléne grynfarb Reza Ismail, en 26-årig skräddare som nyligen fått jobb hos stilgurun och modeskaparen Camilla Thulin. Du är en av dem som fått arbete genom Stockholms stads ungdomssatsningar. Hur har vägen till ditt nya jobb sett ut? När jag fick uppehållstillstånd i november 2009 kom jag ganska direkt till Jobbtorg Stockholm. Där letade de praktikplats åt mig inom kommunen, och eftersom jag gärna ville sy hittade de till slut en plats på Stadsteaterns skrädderi. När jag varit där ett par månader fick jag en praktikanställning som sedan varade fram till att jag började hos Camilla. Hur kom du i kontakt med Camilla Thulin? Min chef på Stadsteatern, Mikael Mård, rekommenderade mig till Camilla för extrajobb. När jag extrajobbat ett tag ringde Camilla och frågade om jag ville börja på riktigt hos dem. Jag hade också fått erbjudande på Stadsteatern, men jag valde att jobba hos Camilla. Det måste vara en häftig känsla att få jobba så nära en så skicklig designer? Ja, jag blev väldigt glad när hon frågade mig. Det var roligt att hon tyckte att jag var så duktig. Innan jag kom till Sverige jobbade jag ett par år som skräddare, men nu ser jag fram emot att lära mig mer. I år får flera tusen ungdomar sommarjobb Stockholm är Sveriges ekonomiska motor och ligger nästan alltid en bra bit lägre än snittet om man pratar arbetslöshet. Men staden har också flera projekt och verksamheter som ökar möjligheten att få jobb för dem som har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Stora resurser går åt till att göra Stockholm ännu mer attraktiv och skapa möjligheter för fler att bo och leva här. Det handlar om allt från nybyggnationer och upprustning av befintliga bostäder och lokaler till ny och bättre infrastruktur. En del av projekten som startats de senast åren har dragits igång tidigare än tänkt för att ge fler jobbtillfällen. Men för vissa grupper i samhället är det svårt att få jobb. Unga människor är en av dessa grupper och därför satsar Stockholms stad extra på att få ut fler i arbetslivet. Biträdande stadsdirektör Carina Lundberg- Uudelepp är mycket nöjd med resultatet. En vanlig orsak till att de inte får jobb är att de hoppat av grundskolan. Detta är ett problem för ungdomarna när de ska ut i näringslivet. Det vi kan göra är att ge dem tillfälle att sommarjobba, praktisera och få särskilda anställningsvillkor. Därigenom kan de få arbetslivserfarenhet, referenser, och känna att de har något att bidra med. Att vara bidragsberoende är begränsande för människor, så att få tillgång till arbetsmarknaden och kunna tjäna sitt eget uppehälle ger ungdomar stolthet och kontroll över sitt liv. Många väljer sedan att studera igen, vilket är bra. Utbildning viktigt Anders Nygren på arbetsförmedlingen säger att det är ungdomar utan fullständig utbildning som har det svårast på arbetsmarknaden. Det är svårt att få jobb med låg eller bristande utbildning. Bara det faktum att man har en utbildning gör att man står sig bättre, även om den är fel i förhållande till arbetsmarknadens krav. Sedan länge ger Stockholms stad ungdomar som slutat årskurs 9 samt 1 och 2 i gymnasiet möjlighet att söka sommarjobb inom staden. Initiativet är ett samarbete mellan stadens förvaltningar och bolag. Information om de arbeten som finns att söka finns på Stockholms stads webbplats. Responsen från de ungdomar som fått jobb är positiv, säger Carina Lundberg- Uudelepp. Ett resultat av att så många ungdomar fått sommarjobb är att stadsdelarna blivit lugnare på sommaren. När många har mycket att göra visar det sig också att skadegörelse och oroligheter minskar. En annan viktig arbetsmarknadssatsning är Jobbtorg Stockholm, en verksamhet som hjälper människor att gå från bidragsberoende till arbete. Insatserna riktas till arbetslösa, flyktingar, ungdomar och SFI-studerande. De aspiranter som kommer till Jobbtorg Stockholm får vägledning och insatser för att hitta en lämplig sysselsättning, såsom arbete, praktik eller arbetslivsträning. I dåliga ekonomiska tider har regionens företag uppmanats att inte genomföra varsel annat än i absoluta nödfall. Stadsledningen, näringslivsrepresentanter, fackliga organisationer och högskolor har alla bidragit och det har gett resultat. Vi har helt enkelt sett över situationen och arbetat utifrån vad vi kan göra för att motverka en djup ekonomisk svacka i vår Vi har helt enkelt sett över situationen och arbetat utifrån vad vi kan göra för att motverka en djup ekonomisk svacka i vår region. Det är ett viktigt arbete som skett under ledning av landshövdingen i Stockholm. Carina Lundberg-Uudelepp region. Det är ett viktigt arbete som skett under ledning av landshövdingen i Stockholm, säger Carina Lundberg-Uudelepp. Under 2011 fortsätter den omfattande satsningen på sommarjobb för ungdomar i Stockholm. För ett lyckat resultat krävs att alla drar åt samma håll, ser att detta är viktigt och erbjuder sommarjobb åt ungdomarna. De verksamheter som staden finansierar måste tillsammans med näringslivets olika delar bidra så att fler ungdomar får erfarenhet av att arbeta och möjligheten att se att det lönar sig att få fler erfarenheter, avslutar Carina Lundberg-Uudelepp. På Jobbtorg Stockholm får arbetssökande med försörjningsstöd allt stöd de behöver för att få ett arbete. Det kan innebära rådgivning, praktik, utbildning och matchning mot jobb. Genom samarbete med andra myndigheter och många privata förstag har Jobbtorgen bra förutsättningar att kunna hjälpa till på vägen till arbete. Jobbtorgen samarbetar också med bemanningsföretag, organisationer, stiftelser, föreningar samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att nå bästa resultat. Vad är världsklass inom ditt område? Ulla Hamilton, trafik- och arbetsmarknadsborgarråd (M): En öppen, hållbar stad som attraherar företag, människor och investeringar. Utbildning och forskning ska vara i internationell topp, det är lätt att få jobb och försörja sig. Innovationskraft tas tillvara, ny kompetens och företag utvecklas. En bra infrastruktur gör det lätt att ta sig till, från och runt i Stockholm.

5 5 fakta: OM OSS Socialförvaltningen ansvarar för stadsövergripande verksamheter inom social tjänst och arbetsmarknads området, säljer tjänster, framför allt till stadens stadsdelsnämnder, samt bereder frågor till kommunstyrelsen om hela stadens socialtjänst utom äldre omsorgen samt arbetsmarknadsfrågor. Våra ansvarsområden är: Stadens socialtjänst Barn och ungdom Drog och brottsprevention Stöd till frivilligorganisationer Funktionshinder Hemlösa Jourer och uppsökare Serveringstillstånd Vård och behandling för vuxna Jobbtorg Stockholm Svenskundervisning för invandrare (SFI) Plats för en till i familjen? Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som har tid och kärlek för sina barn. Men en del barn och ungdomar kan av olika skäl inte bo hos sina föräldrar eller hos andra närstående. Då krävs det att någon annan ställer upp, någon som kan ge den trygghet, omsorg och kärlek som en ung människa behöver. Varje år anordnar Stockholms stad flera informationsträffar för dem som är intresserade av att ta hand om något av dessa barn. Linda Kilter är enhetschef för Resursteam barn och ungdom, som ansvarar för rekrytering och utbildning av Stockholms stads familjehem. När man kommer hit berättar vi vad ett familjehem är och vilka krav vi har på våra familjer. Är man sedan fortsatt intresserad gör vi ett hembesök för att få ett grepp om hur lämpligt hemmet är. Det kan handla om enkla saker som att man har nog med utrymme, men det är såklart också viktigt att visa att man också har emotionell plats för det här barnet. Får träffa andra Den som tar hand om ett barn bör ha ett lugnt och stabilt liv. Men det betyder inte att man inte kan ha haft egna erfarenheter av svårigheter under upp växten. Det viktiga är att man kan engagera sig fullt ut för det nya barnet och inte är upptagen av stora projekt, som en yrkeskarriär eller av att man precis fått egna barn. Då tycker vi oftast att det är bättre att vänta lite. Om allt känns bra efter hembesöket så får man som blivande förälder gå en utbildning och träffa andra familjer eller ensamstående som har erfarenhet av detta. Bakgrunderna och familjebildningarna kan se mycket olika ut. Vi har par, ensamstående, invandrade svenskar och homosexuella personer som söker, exempelvis. Det viktiga är att det känns rätt för alla när ett barn ska flytta in i familjen. att ge och Få Att ta emot ett barn eller en ungdom är en stor och värdefull insats. Men de flesta som gör det upplever också att familjen får tillbaka något, att det blir en positiv och utvecklande upplevelse. Det vittnar de flesta familjehem om. Häromkvällen hade Karlvagnen på radion en hel kväll om familjehem och många hörde av sig för att berätta hur mycket det gett både vuxna och barn i familjerna. En pojke talade om att han som bara hade bröder på detta sätt också fått en syster, säger Linda Kilter. Den som är intresserad, men inte vill binda sig för lång tid, kan ansöka om att bli jourhem. Det innebär att man tar hand om någon tillfälligt, men det kan variera mellan ett par nätter och upp till några månader. Kan du tänka dig att fungera som familjehem? Hör då av dig direkt till Resurs teamen barn och ungdom på: eller familjehemskonsulterna.saf@stockholm.se. Allt fler flyktingbarn får ett nytt hem i Stockholm Förra året enades Stockholms 26 kommuner om att mer än fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn, från 140 till 340 platser årligen. Många av dessa platser finns i Stockholms stad. På varje plats har man möjlighet att ta emot tre barn, vilket betyder omkring barn total. Inom Stockholms stad har man sedan 2006, när kommunerna fick ansvaret för flyktingbarnen, successivt byggt ut platserna och idag finns 43 platser i boenden för asylsökande ungdomar och 54 platser för dem som fått uppehållstillstånd. Dessutom planerar man för ytterligare omkring 30 platser under Just nu kommer merparten av barnen från Somalia och Afghanistan. Dessutom kommer många barn hit som redan har anhöriga i Stockholm. Under 2010 kom totalt 150 barn till Stockholms stad. För att barnen snabbare ska komma in i samhället anordnar staden ett flertal stödjande aktiviteter för olika åldrar. Vi har utarbetat pedagogiska program som handlar om att söka jobb, hur man söker och vårdar en bostad, hur man hanterar sin vardagsekonomi och mycket annat. Dessutom har vi samarbeten med olika frivilligorganisationer såsom Svenska kyrkan, Röda Korset och Rädda barnen samt med näringslivet. Det handlar om bland annat läxläsning, fritidsaktiviteter, praktikplatser och mentorsverksamhet, berättar Anette Necander, enhetschef på socialförvaltningen. Svenska språket är såklart också en nyckel och därför har Stockholms stad även startat ett specialdesignat webbaserat språkstödsprojekt, Svenskcoach i samarbete med Lärarhög skolan, KTH och Microsoft. För den som precis flyttat hemifrån finns dessutom en öppen mottagnig dit man är välkommen för att få stöd, uppmuntran och vägledning närhelst det behövs. SOCIALFÖRVALTNINGEN

6 6 IIIIIIIIIIIII Förskola & skola IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Foto: Heléne Grynfarb / bildarkivet.se Omtyckt förskola får pris På Odenplans förskolors sex olika enheter går flera hundra barn. Deras föräldrar är mycket nöjda med verksamheten som hela tiden blir bättre. Enligt den senaste brukarundersökningen har två av förskolans enheter100 procent nöjda föräldrar och förskolan belönades med Stockholms stads kvalitetsutmärkelse De goda resultaten är ett resultat av långsiktigt arbete. Vi började med vårt systematiska kvalitetsarbete Med hjälp av EUpengar gjorde vi en nulägesanalys och en plan över hur vi ska jobba. Vi prioriterade sedan att utveckla områdena: genus, jämställdhet och miljö, säger förskolechef Marie Andersson. Hon menar att priset är ett bevis på att de ändrade arbetssätten gett genomslag hos alla medarbetare. Vi har en samsyn som är viktig. Det är roligt att vårt långsiktiga arbete har gett resultat och att alla medarbetare ser sin del i helheten inom Odenplans förskolor. Kvalitetsutmärkelsen är ett pris som Stockholms stad delar ut varje år för att uppmärksamma framgångsrik verksamhetsutveckling i stadens verksamheter. Ur motiveringen: Enheten har en förankrad styrning av verksamheten, där varje medarbetare är delaktig och tar eget ansvar. Ledarskapet präglas av ett coachande förhållningssätt och är utvecklingsorienterat. Enheten arbetar utifrån en helhetssyn och har utvecklat samarbete över förskolegränserna. Sök förskoleplats via webben Sedan 2008 kan du ansöka om plats till både privata eller kommunala förskolor och familjedaghem via webben. Under 2011 intensifieras arbetet med att ansluta fler privata förskolor och familjedaghem som ännu inte är med i den gemensamma förskolekön. Det kommer att göra det enklare för dig som ska ansöka om plats och bidra till att du får snabbare svar på din ansökan. Läs mer om förskolor EN ANNAN ATTITYD. Enbacksskolan har gått igenom en stor förändring och idag ligger man i topp resultatmässigt. Vi har allt som behövs här, säger Yousef Goriya, till höger på bilden. De andra eleverna är Sadia Tasnim, Rebecka Widell och Ismail Demirkoparan. studieglädje i Tensta Enbacksskolan i Tensta har under 2000-talet genomgått en stor förvandling och idag går 93 procent av eleverna vidare till gymnasiet. Arkitekten bakom förvandlingen är rektor Malla Taipale. Enbacksskolan har under de senaste åren fått mycket positiv uppmärksamhet i riksmedia. 98 procent av eleverna har annat förstaspråk än svenska och 93 procent går vidare till gymnasiet, jämfört med cirka 50 när Malla Taipale började på skolan för sex år sedan. Rektorn har en jätteviktig roll i en skola, lika viktig som läraren i klassrummet. Som ledare och chef visar man vägen och man måste ha en egen vision. Dessutom måste man kunna kommunicera så att alla förstår. Det gäller både rektor och lärare, säger Malla Taipale. Malla Taipale sa redan tidigt att skolan inom tre år skulle vara en av stadens bästa skolor och lysa som en vacker stjärna på Stockholms skolhimmel. Beslutsamheten lyser i ögonen på henne och känslan är att hon löser det hon beslutat. Jag berättade hur jag ville ha det med regler som gäller både elever och personal. Egentligen helt vanliga skolregler som nog finns på alla skolor. Jag sa också att vi alla måste spela på samma planhalva och att ingen får sitta på läktaren, oavsett om man är vaktmästare eller adjunkt. Vi är alla anställda för att eleverna ska få den grundläggande utbildning de har rätt till. Föräldrarna är viktiga, men i skolan är det lärarna och personalen som är mest betydelsefulla för eleverna. Alla kämpar för att få bra betyg och studierna är jätteviktiga. Sadia Tasnim tydliga regler För att lyckas måste arbetsmiljön vara lugn och präglas av arbetsro. Den fysiska arbetsmiljön ska vara vacker och framför allt måste det vara rent. Ingen vill klottra i en ren miljö, säger Malla Taipale. Malla Taipale återkommer till det som gäller i skolan och varför det är viktigt för alla att veta. Alla skolor har regler och rutiner för vad som är bra för arbetsmiljön. Men skolorna får ibland kritik för att de inte följer upp sitt eget regelverk. Här har vi tillsammans med personalen skapat tydliga konsekvenser för dem som låter bli att följa reglerna. Det kan vara att komma för sent till lektionen, inte ha med sig aktuellt material, låta mobiltelefonen vara påslagen under lektionen eller ha ytterkläder och skor inomhus. Vårt arbetssätt gör att det blir märkbart ifall man medvetet bryter mot det som gäller. Numera sitter reglerna i väggarna, inte bara som tavlor. Bibliotek och festival Ismail Demirkoparan, Yousef Goriya, Sadia Tasnim och Rebecka Widell från klass 8D har gått på Enbacksskolan ända sedan förskoletiden. Sadia berättar hur attityden på skolan har förändrats.

7 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii 7 foto: august åberg Förälder du behövs! Alla kämpar för att få bra betyg och studierna är jätteviktiga, jag tror att alla har börjat förstå mer vad vi ska göra. Från början var det svårt med reglerna och många brydde sig inte. Men när det blev tävling om vem som hade minst anmärkningar blev det mer intressant. Den klass som har minst anmärkningar får en tårta, säger hon med ett leende. Eleverna och deras föräldrar får ta del av det samlade dokument som beskriver skolans arbetssätt i vardagen. Fem anmärkningar under en och samma månad ger något som kallas försittning, där eleven sitter med rektor och/eller personal en timme före ordinarie skoltid. Efter en period av fyra veckor utan nya anmärkningar stryks de gamla. Ismail, Yousef, Sadia och Rebecka tycker alla att reglerna fungerar bra: Det är tryggt här på skolan och vi har jättebra lärare, säger Ismail Demirkoparan och Yousef Goriya fyller i: Vi har allt som behövs här, jättebra bibliotek där Enbacksfestivalen arrangeras och våra klassrum har all utrustning som behövs. Hur märker de då av Malla Taipale i skolan? Malla är aktiv och personlig när hon snackar, i stället för att bara ropa ut saker i högtalarna. Över lag är skolan bra på att ordna aktiviteter som boxning och fotboll, säger Rebecka Widell. Framgångar ska firas Men allt handlar inte om regler. I en skola är det viktigt att tänka på vilket förhållningssätt som är bäst för alla. Ett vänligt bemötande och tydliga ramar har stor betydelse. Det vi fokuserar på, tenderar att växa, därför är det viktigt att ha fokus på positiva saker, säger Malla Taipale. Om jag får höra att en elev har gått från att vara osäker i matte till näst bäst i klas- ILLUSTRATION: DIANA VON REYBEKIEL Vad är världsklass inom ditt område? Lotta Edholm, skolborgarråd (FP): Alla elever oavsett bak grund möter utmaningar i skolan. Genom att låta kunskap, trygghet och studiero stå i centrum ska alla kunna utvecklas. Dagens elever är Sveriges framtid, därför är det oerhört viktigt att våra skolor håller hög klass. Många frågor som Föräldraalliansen i Stockholms Stad/FiSS får handlar om hur man som förälder gör för att kunna påverka sina barns skolsituation. Ofta handlar frågorna om mobbning och känslan av maktlöshet. Vikten av att bli betrodd och tagen på allvar i svåra situationer kan vara avgörande för alla inblandade under resterande skoltid. Jag har en stor tilltro till människors förmåga att förändra saker. Malla Taipale sen i ett prov, kan jag besöka klassrummet och säga att det är värt att fira med en stor applåd. Framgångar är värda att fira, och när vi gör det ser jag inga sura miner, ingen avundsjuka. Alla ser glada ut och vet att det blir någon annans tur nästa gång. Jag gör likadant när det gäller lärarna. När lärarna samlas vid informationsmötena är de ibland trötta. Det gäller även Malla. Då ber hon ibland lärarna lyfta fram någon positiv upplevelse från sina klasser. På så sätt växer energin i personalgruppen. Jag har en stor tilltro till människors förmåga att förändra saker. Som ledare måste du lyssna och ta hänsyn. Du måste både vara snäll, bestämd och ha tålamod. Så blir det en bra arbetsmiljö och personalen trivs. Tillsammans skapar vi ett klimat som är bra för alla. I ett omtänksamt samhälle tar vi varandra på allvar! Skolan är en arbetsplats där många skall samsas, ibland i kön till skollunchen eller i gympans omklädningsrum. I vissa miljöer är det extra viktigt att tänka på att varje elev ska ha rätt att känna sig trygg och säker på att inte utsättas för någon form av kränkande behandling! FiSS är en opolitisk förening som välkomnar alla former av föräldrasammanslutningar som stöder föreningens mål och syften. FiSS bedriver skolpolitik men är politiskt obundna. FiSS vill ge råd och vägledning till föräldrar och föräldrasammanslutningar. FiSS vill medverka till ett ökat inflytande för föräldrar på alla nivåer, vi ser fram emot att det bildas nya forum för föräldrar i och med den nya skollagen. FiSS finns för dig som vill engagera dig i skolan, vi vill att relationerna mellan skolan och hemmet skall fortsätta att utvecklas i en positiv anda. Våra unga och våra lärare behöver oss föräldrar! På FiSS hemsida finner du information på olika språk och mycket annat. Föräldraallliansen i Stockholms Stad /FiSS Box Vällingby

8 8 IIIIIIIIIIIII sociala förbättringar IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII illustration: Magnus pedersen Fler projekt som ska förbättra den sociala situationen Mumin Åtgärder mot narkotikamissbruk är också viktiga för att motverka sociala problem. Projektet MUMIN (Maria Ungdom Motiverande Interventioner) är ett framgångsrikt samarbete mellan ungdomsjouren, polisen och beroendevården. Syftet är att förbättra de brister i vårdkedjan efter ett polisingripande som polis, socialtjänst och landstinget uppmärksammat när det gäller ungdomar i missbruk eller i riskzon för missbruk. Gåsen De senaste två åren har dessutom Söderortspolisen genomfört storsatsningar kallade Operation Gåsen och Operation Gåsen 2. Ungdomar som misstänkts för narkotikabrott har förts till polisstationen vid Maria Ungdom där en socialsekreterare från Ungdomsjouren funnits med för att kunna ge råd och stöd under förhöret, både till polisen, föräldrar och till de misstänkta ungdomarna. Maria Ungdom har alla instanser samlade på ett och samma ställe, vilket bidrar till att tiden minskar mellan polisingripanden och till dess eventuella behandlingsåtgärder sätts in. Nya grepp mot gamla problem I Stockholm pågår stora insatser som ska förbättra den sociala situationen för invånarna. Nu prövas nya modeller i arbetet mot hemlöshet, missbruk och utsatthet. Bostad först är ett projekt för att motverka hemlöshet som inleddes hösten 2010 och pågår till och med Det drivs av Stockholms stads socialtjänst i samarbete med Stockholms Stadsmission, Svenska Bostäder AB och Lunds universitet. Arbetet utgår från den amerikanska modellen housing first, som bygger på principen att det viktigaste för att hjälpa hemlösa till ett bättre liv är att först ge dem möjlighet till en egen bostad. 15 personer som levt i akut hemlöshet bor nu i egna lägenheter. Varje individ är viktig och det är han eller hon som bestämmer vilken hjälp som behövs. Forskning visar att permanent boende direkt ökar möjligheten för bostadslösa personer att ta tag i eventuella andra problem och ger en mer långsiktig boendestabilitet. Vi vill hitta en modell som hjälper till att minska hemlösheten och som är anpassad till Stockholms stads förutsättningar, säger projektledaren Maria Andersson på Stockholms stad. I Sverige har man tidigare arbetat utifrån den så kallade Boendetrappan, som innebär att en hemlös måste uppfylla en rad kriterier såsom drog- och skuldfrihet, innan det kan bli aktuellt med en egen bostad. Denna modell har kritiserats för att vara dåligt vetenskapligt underbyggd och ineffektiv. mer än bara tak Bostad först bygger på tanken att alla kan bo, men att individer behöver olika nivåer av stöd. Det finns inga krav på att projektdeltagarna ska vara drog- eller skuldfria. De får bo i lägenheter där stadsdelsförvaltningen till en början står som kontraktsinnehavare, men om allt fungerar kan deltagarna överta sina kontrakt. Annars fortsätter personen att hyra via socialtjänsten. Projektet kommer att utvärderas och förhoppningen är att bo- Vad är världsklass inom ditt område? Anna König-Jerlmyr, socialborgrråd, (M): Stockholm ska vara en trygg stad att leva och växa upp i. I år fokuserar vi på att förebygga utsatthet bland unga och att stötta hemlösa och missbrukare. Dessutom arbetar vi inom ramen för Operation Kvinnofrid för att Stockholms stad och andra kommuner i länet ska öppna ett fysiskt och ett virtuellt hedershus som ett led i arbetet mot hedersförtryck. stad först ska bli en förebild för alla som arbetar med hemlöshet i Stockholm och andra större städer runt om i Sverige. En resurs som funnits under en längre tid är SHIS Stiftelsen hotellhem i Stockholm. Med mottot mer än bara tak över huvudet arbetar de aktivt för att underlätta boendesituationen för unga vuxna mellan 18 och Forskning visar att om man har en bostad ökar möjligheten att ta tag i andra problem som man eventuellt har. Maria Andersson 28, personer med sociala och ekonomiska problem och familjer som är i behov av en tillfällig bostad. En sådan bostad ska fungera som ett tillfälligt boende i max fem år, och för att få bo i en SHIS-lägenhet ska man vara skriven i Stockholm och anmäld i bostadskö. Personer med skulder eller dåliga referenser kan få ett så kallat referensboende via SHIS. Personer med särskilda behov, såsom äldre och människor med funktionshinder, kan också få mer varaktigt stöd. Vi vill öka närvaron av trygga vuxna också på internet. Johanna Lofvenius Socialtjänsten Online I mars 2011 startar projektet Socialtjänsten Online. Syftet är framför allt att kartlägga det arbete som uträttas för barn och ungdomar på nätet. Vad är gjort, vad görs just nu, och hur ska arbetet se ut i framtiden? Projektledaren Johanna Löfvenius är mycket hoppfull inför det kommande arbetet och ser det som en utmaning för socialtjänsten att hänga med i tiden. Det handlar dels om att stötta befintliga verksamheter att utveckla sitt arbete online, men även att utifrån behov och önskemål utveckla nya verksamheter. Det kan handla om alltifrån förebyggande och uppsökande arbete till råd- och stödfunktioner eller lättare former av behandling. Ungefär 95 procent av alla ungdomar i åldern använder internet varje dag och barn som är utsatta i vardagen är ofta utsatta även på nätet. Det finns ett behov av en ökad närvaro av trygga vuxna också på internet. Vuxenvärlden är generellt sett dålig på att vara närvarande på nätet, i alla fall på de ställen där barn och ungdomar ofta rör sig. Foto: bildarkivet.se

9 9 Welcome to summer camp 2011! The website has more information about summer camps in 13 languages. Tervetuloa kesäleirille vuonna 2011! Osoitteessa on tietoa kesäleireistä kolmellatoista kielellä. Bienvenue aux camps d été 2011! Vous trouverez des informations sur les camps d été en treize langues sur Bienvenidos al campamento de verano de 2011! La página web contiene más información sobre campamentos de verano en 13 idiomas yaz kamp na hoşgeldiniz! adresindeki web sitesinde yaz kamp hakk nda 13 dilde detayl bilgi yer almaktad r. Ku soo dhawow kaamka xagaaga (Summer) ee 2011! website-ka ayaad ka helaysaa warbixin dheeri ah oo 13 luuqadood ku qoran, oo kaamkba ka hadlaysa. Dobrodošli u letnji kamp 2011! Web stranica sadrži više informacija o letnjim kampovima na 13 jezika. Dobrodošli u ljetni kamp 2011! Na web stranici možete pronaći više informacija o ljetnim kampovima na 13 jezika. Добро пожаловать в летний лагерь 2011! Для получения дополнительной информации о летних лагерях на 13 языках посетите веб-сайт Καλωσορίσατε στην καλοκαιρινή κατασκήνωση 2011! Στην ιστοσελίδα μπορείτε να βρείτε περισσότερες πληροφορίες σχετικά με καλοκαιρινές κατασκηνώσεις σε 13 γλώσσες. Sommer 2011 Ferienlager Auf erhalten Sie Informationen zu den Ferienlagern auf 13 Sprachen. به اردوگاه تابستانی 2011 خوش ا مديد! وب سايت. تابستانی به 13 زبان دارد اين اردوگاه اطلاعات ببشتری در مورد مرحب ا بك في المعسكر الصيفي لعام 2011! موقع الويب يوفر لك المزيد من.13 لغة FOTO: FeLix OPPenheim/FOLiO Välkommen المعلومات حول المعسكرات الصيفية ب att söka kollo 2011 Webbansökan senast 8 mars, pappersansökan senast 25 februari. Läs mer på Trivsamt äldreboende, eller hur? Fast så lär det inte se ut när du flyttar in. Med hjälp av trivsamma miljöer, genomtänkt utformning och meningsfulla aktiviteter vill vi göra Stockholm till en ännu bättre stad att bo i och öka urvalet av äldreboenden för dig. Vårt viktigaste mål är att du som bor hos oss ska känna livsglädje. En av många saker som skapar livsglädje är en trivsam miljö. I Carema Cares boendekoncept ingår att göra den så hemlik som möjligt. Men bara du kan bestämma vad som är hemlikt för dig. Därför undersöker vi regelbundet vad som får våra kunder att trivas, och bygger de gemensamma utrymmena utifrån det. Just idag är den Gustavianska stilen mest populär men vem vet hur det ser ut i framtiden när du flyttar in? På det här sättet måste vi tänka när det gäller allt, för om vi inte är bättre än alla andra kan du välja bort oss. Välkommen att besöka exempelvis Nymilen i Bromma eller Söndagsgården i Farsta och se hur tanken fungerar i verkligheten (ring så får du veta mer).

10 10 parboendegaranti Redan idag har äldre par rätt att fortsätta leva tillsammans, förutsatt att båda är i behov av vård- och omsorgsboende. Nu inför Stockholms stad möjligheten för äldre par att fortsätta leva tillsammans även om bara den ena personen är behöver vård. Nya regler i form av parboendegarantin förväntas träda i kraft under Det finns en politisk vilja att alla äldre par som vill ska kunna bo tillsammans, säger Barbro Karlsson, på äldreförvaltningen. IIIIIIIIIIIII Äldreomsorg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ETT STORT LYFT. Det är som om ingenting är omöjligt här, menar Kerstin Svensson. Sedan ett år tillbaka bor hon på samma ställe som sin man, Sven Svensson, till höger i bild. Omsorgsdagboken Med hjälp av e-tjänsten omsorgsdagboken kan du som är äldre och dina närstående följa hur omsorgen bedrivs. Du kan till exempel ta del av dina beslut, din genomförandeplan, vad som hänt och hitta kontaktinformation. Det blir enklare både för dig och för dina närstående att följa upp beslut som tagits om omsorgen. Jenny Andersson, vid äldreförvaltningen, förklarar att tjänsten togs fram för att skapa insyn åt närstående. Men jag tycker det är lika viktigt att den äldre har möjlighet att ta del av sin egen dokumentation, säger hon. Datorvanan hos äldre ökar ständigt. Antalet äldre som använder omsorgsdagboken har exempelvis ökat markant under hösten, säger Jenny Andersson. Äldre direkt Har du frågor om Stockholms äldreomsorg? På Äldre direkt kan de svara på de flesta frågor som gäller stadens omsorg om äldre personer. Telefonnumret är och det är öppet måndagtorsdag klockan och fredagar klockan Ett vård- och omsorgsboende med engagemang På Sjöstadsgårdens vård- och omsorgsboende bor Sven Svensson, 96, och Kerstin Svensson, 94. I 14 år bodde de separerade men sedan ett år tillbaka lever de återigen under samma tak. Sonen Leif Svensson, som bor i närheten, har upplevt hur paret fått en ny livsgnista på äldre dagar. Särskilt pappa har verkligen blommat upp sedan han kom hit, säger han. foto: Heléne grynfarb Vi är stolta över att få köra stockholmarna! Vi har länge samarbetat med Stockholm Stad som leverantör av transporter till stadens resenärer med speciella behov. Skolskjutsar och resor till dagliga verksamheter, arbetsresor och färdtjänst är resor vi utför varje dag i vår huvudstad. Tack för förtroendet. ps. Inom kort blir det snyggare på gator och torg. Samtrans byter logotyp och våra bilar och bussar blir silverfärgade. Vi är stolta över vår nya design och hoppas att du som reser med oss också ska uppskatta den!

11 11 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Vad är världsklass inom ditt område? Joakim Larsson, äldre- och ytterstadsborgarråd (M): Alla som bor i Stockholm ska kunna ta del av den fantastiska staden med jobb, service, grönska och attraktiva bostäder. Antingen man bor i inner- eller ytterstaden, är yngre eller äldre ska det kännas att Stockholm är öppet och tillgängligt för just mig. Äldreomsorgen ska bli ytterligare ett skäl att flytta till Stockholm. K erstin, en pigg 94-åring med varm och glad blick, berättar gärna om sin tillvaro i Hammarby Sjöstad. Vi slår oss ned vid köksbordet i hennes rum. Det är alldeles otroligt bra här, inte minst tack vare att personalen är så trevlig. Det är som om ingenting är omöjligt. Sedan gillar jag att det är så fritt. Man har sin lägenhet och kan gå hit när man vill, säger Kerstin, medan personalen serverar nybryggt kaffe och kakor. Sjöstadsgårdens vård- och omsorgsboende drivs av företaget Vingslaget Omsorgs AB och består av sju mindre boendegrupper där det sammanlagt bor 59 personer. Varje lägenhet har dusch, toalett och trinett och på varje avdelning finns ett gemensamt kök, vardagsrum och en stor balkong för alla som bor i gruppen. I Kerstins rum finns en målning föreställande Siljan som breder ut sig framför Rättviks kyrka. Hon är uppvuxen i Dalarna men i början av 40-talet träffade hon smålänningen Sven och paret bosatte sig i ett radhus i Sollentuna. Sonen Leif, 67 år, berättar om när hans pappa fick en stroke för 27 år sedan. I elva års tid bodde han växelvis på långvården och hemma hos mamma. När hon blev sjuk och inte orkade längre fick han flytta till ett vård- och omsorgsboende i Sollentuna. Där bodde han i 14 år, minns Leif. Han beskriver hur Sven, med personalens tillåtelse, låg i sin säng i stort sett hela tiden under alla år på boendet i Sollentuna. Idag är pappan som en ny person, även om han har ett lite annat vårdbehov än Kerstin och därför har sin lägenhet på en annan våning. Vi har åkt färjan till Nybroviken, varit på Djurgården, tagit tvärbanan till Alvik... Vi har till och med pratat om att han ska följa med på fotboll, konstaterar Leif, som själv bott i Hammarby Sjöstad i två år. Vad tror du att den positiva förändringen beror på? När mamma åkte och besökte honom i Sollentuna var det inte alltid han var på sitt bästa humör. Nu kan hon ta rullatorn upp till honom och är han inte på humör så åker hon bara ned igen, vilket gör det mycket lättare för honom också. Men ytterst tror jag att det handlar om stämningen hos personalen och bra chefer. Filmvisning och frågesport Under en rundvandring i korridorerna möter vi Ingela Stenmark som arbetar på Sjöstadsgården. Hon har just startat dagens filmvisning. Filmkvällarna är väldigt uppskattade. Vi serverar lite snittar och ibland ett glas vin eller en likör. Det beror på vilka som tittar och vilken film det är, säger hon och tillägger att de också arrangerar frågesport vissa dagar. Leif är imponerad av den omtanke som präglar boendet. Det märks att det finns ett engagemang, vilket är oerhört viktigt för mig som an hörig, säger han. foto: Heléne grynfarb VARDAGSLYX. I samlingsrummet träffas både boende och personal. Filmkvällar med ett glas vin och lite snittar är en av de uppskattade aktiviteterna. Branschorganisationen för fristående De tre kommunala hemtjänstcheferna för Katarina/Eriksdal. Tanto/Högalid och Magdalenagården/Gamla Stan (sittande längst fram i bilden) slog samman sina hemtjänstenheter 2008 och bildade Södermalms Hemtjänst AB. Framtidens hemtjänst formas på Södermalm Hemtjänsten i Sverige får uppdraget att sköta allt mer sjuka människor, som antingen väljer att de vill få vård och omsorg i hemmet eller tvingas till det eftersom det fattas vårdplatser. Detta ställer helt andra krav på hemtjänsten än tidigare. Hemtjänsten måste hitta sina egna lösningar. På Södermalms Hemtjänst arbetar vi mycket med utbildning av personal och har startat något som vi kallar Södermalms Hemtjänstskola. Där utbildar vi idag främst vår egen personal inom en mängd områden som Kost och Nutrition, Demensvård och Jämställdhet. Kvalitet och säkerhet prioriteras och vi har en gång vunnit Stadens kvalitetsutmärkelse, säger Lillemor Wiklund, verksamhetschef för Team Katarina/Eriksdal. Södermalms Hemtjänst fick också 2009 ett hedersomnämnande av Stockholms Stad för sitt gedigna arbete med ett kost- och nutritionsprogram. Med hjälp av stimulansmedel från Socialstyrelsen gjordes under 2009 en satsning på att identifiera äldre som hamnar i riskzonen för dåliga kostvanor. Det är väldigt ofta vi stöter på människor som äter dåligt och har en sämre kosthållning. Vi har identifierat dessa i våra områden, plus att vi har utbildat vår personal i praktisk mat- lagning, kost och nutrition så att våra brukare ska kunna få näringsriktig mat varje dag om så behövs, säger Harry Charalambous, verksamhetschef för Team Magdalenagården/Gamla Stan. Under 2011 startar Södermalms Hemtjänst ett nytt projekt, med fokus på att intensifiera och utöka utbildningen av all personal i demensfrågor. Dessutom kommer det att bildas ett specialteam på tolv personer som under ledning av en projektutvecklare och handledare ska arbeta för att hjälpa människor med en väl utvecklad demens som bor kvar i sina bostäder. Det blir allt vanligare att demenssjuka bor kvar i sitt eget hem. Det är ofta samma människor med stora vårdbehov som bor på äldreboenden och får intensiv vård. Men som brukare av hemtjänst har de andra förutsättningar som vi nu försöker hitta säkra arbetsformer för. Och vi klarar det eftersom vi kontinuerligt utbildar våra medarbetare, menar Sonja Gaugl, verksamhetschef för Tanto/Högalid och Ersta/Sofia. förskolor och skolor lillemor@sodermalmshemtjanst.se Tel: sonja@sodermalmshemtjanst.se Tel: harry@sodermalmshemtjanst.se Tel:

12 12 IIIIIIIIIIIII vision 2030 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Stockholm växer Läs mer om alla stora stadsutvecklingsprojekt på karta: Svenska Grafikbyrån 6 21 E18 TENSTA KEVINGE E4 RINKEBY 24 5 BERGSHAMRA 7 Stockholm är på väg att bli en stad i världsklass, med lägre miljöpåverkan, närhet till grönområden för alla, bra kollektivtrafik, service och infrastruktur, fler bostäder och arbetstillfällen. Staden är med och finansierar en del av detta och här presenterar vi några av de största projekten som pågår eller planeras runt om i Stockholm just nu. SOLNA SUNDBYBERG 1. Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstaden är ett av stadens miljöprofilområden och ingår i det globala klimatinitiativet Clinton Climate Initiative. I området från Husarviken i norr till Loudden i söder ska en modern, innovativ och miljösmart stadsdel växa fram till år Under 2011 påbörjas de första bostäderna i Hjort hagen. Utbyggnaden av Värtapiren beräknas påbörjas under När allt är klart kommer det att finnas nya bostäder och nya arbetsplatser i Norra Djurgårdsstaden Miljonprogrammen i Farsta och Järva Ett annat miljöprofilsområde är stadens miljonprogramområden som ska bli en internationell förebild när upprustningen nu sker med en stark miljöprofil. Här kommer också nya bostäder att byggas. Många fastigheter i Järvaområdet och i Farsta kommer att få nya fasader och värmekulvertar. Fastigheterna tillläggsisoleras, fönster byts ut och olika åtgärder görs för att öka tryggheten i området, exempelvis översyn av lås och ett omfattande program mot bilbrottslighet. Stora miljövinster görs när äldre fastigheter ener gieffektiviseras. Allt detta medför att det även skapas tusentals nya jobb i Stockholm KUNGSHOLMEN E4/E20 LILLA ESSINGEN STORA ESSINGEN 6. Kista Science City Kista Science City är ett sammanhängande område av världsledande företag inom IT och telekom. Här planeras bostäder mitt bland promenadstråk, butiker, caféer och restauranger. 4. Hagastaden Runt det som tidigare kallades Norra Stationsområdet byggs Hagastaden. Det blir en vetenskapsstad i världsklass med hälsa i fokus där arbetsplatser, bostäder och forskning möter kultur och rekreation. Området kommer att binda samman Stockholm med Solna via Karolinska sjukhuset. Visionen är att förena bostads området med världsledande forskning och företagande inom life science. Om 15 år beräknas nya bostäder och arbetsplatser ha tillkommit i området på delvis nyskapade ytor, tack vare överdäck ning av motorvägen och spårområdet. 3. Annedal I Annedal planerar staden för cirka nya bostä der. Fördelarna för familjer med barn i alla åldrar är många. Platsen kommer att ha en ny grundskola, flera förskolor, en aktivitetspark för ungdomar, samt parker och torg med öppna ytor LILJEHOLMEN 2. Liljeholmen I Liljeholmsområdet pågår just nu ett spännande förvandlingsarbete där indu HÄGERSTEN striområdet omvandlas till en stadsdel med nya bostäder, parker och affärsverk samheter. När allt är klart kommer här att finnas drygt nya lägenheter och arbetsplatser för cirka personer. 2 E4/E20 ÖRNSBERG 17 8 E4/E20 FRUÄNGEN 18 SKÄRHOLMEN ÄLVSJÖ Skärholmen/ Kungens Kurva Nordens största handelsplats får ökad att raktionskraft när Förbifart Stockholm byggs. I Skärholmen finns befintliga bostäder och arbetsplatser. En omvandling av den stora Skärholmsvägen till stadsgata, från Skärholmen till Bredängs trafikplats, kan ge nya lägenheter och kvadratmeter mark för nya arbetsplatser. 8. Årstafältet Årstafältet blir ett nytt citynära område som binder samman stadsdelarna Årsta och Östberga. Bostadsbebyggelse, torg och en ny stadspark erbjuder en modern och attraktiv blandning av bostäder, verksamheter, service och rekreation. 9. Odenplan I samband med Citybanan kommer Odenplans roll som Vasastadens centrala plats vad gäller service och kollektivtrafik att förstärkas. Station Odenplan kommer att bli Sveriges näst största station med omkring resenärer per dag. HAGSÄTRA 10.Västra Kungsholmen Innerstaden utökas från Fridhemsplan till Ulvsundasjön. Just nu planeras ytterligare bostäder. När allt är klart kom mer det att finnas arbetsplatser i området. 11.Västra City Förnyelse och utveckling av citykärnan för en mer attraktiv och levande stadsmiljö planeras. Första stora investeringen var Stockholm Water Front, nära T-centralen, tätt följd av Kungsbrohuset och förnyelsen av Stockholms Centralstation. Nästa steg är färdigställandet av Citybanans Station City.

13 Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm blir en ny motorväg från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr. Största delen, drygt 17 av 21 kilometer, kommer att gå i tunnel. Förbifart Stockholm knyter samman de norra och södra länsdelarna, avlastar infarterna till Stockholms centrala delar och minskar sår barheten i Stockholms trafiksystem. Bygget beräknas starta 2012 och vara klart åtta år senare. Foto: bildarkivet.se iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii 20.Tvärbanan Kistagrenen En utbyggnad av Tvärbanan till Kista projekte ras, och i nuläget pågår utredning av alternativa sträckningar. E Citybanan Citybanan ökar kapaciteten för tågtra fik i Stockholmsregionen och hela Sve rige, och minskar risken för störningar i tågtrafiken. Den sex kilometer långa pendeltågstunneln mellan Tomteboda och Stockholms södra, med nya sta tioner vid Odenplan och T-Centralen, kommer att stå klar A STORA SKUGGAN HJORTHAGEN 23. Spårväg City LIDINGÖ Den reguljära trafiken på nya Spårväg City har rullat mellan Sergels Torg och Walde marsudde sedan augusti Nu planeras för den fortsatta utbyggnaden. I första hand österut via Strandvägen, Oxenstiernsgatan, Lindarängsvägen, Värtan och Frihamnen mot Ropsten där spårvägen kopplas ihop med Lidingöbanan. Sträckningen kommer att försörja den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden med kollektivtrafik till dem som ska bo och arbeta där E18 Ombyggnaden av E18 mellan Hjulsta och Kista skapar bättre miljöer för både bilister och närboende. Den skapar en modern trafikmiljö och förutsättningar för regional utveck ling. Järvafältet blir mer tillgängligt och buller minskar både i bostadsom råden och på fältet. Restiderna blir kortare och trafiksäkerheten ökar. Projektet är klart DJURGÅRDEN 21.Tvärbanan Solnagrenen Arbetet med att bygga ut tvärbanan till Solna pågår för fullt, och den nya sträckningen beräknas tas i bruk Solnagrenen går från Alvik till Solna centrum. Spåret går genom berg, över vatten och på mark i tre kommuner. 13 SÖDERMALM 14 HAMMARBY 25. Norra länken Norra länken sträcker sig huvudsakligen i tunnel mellan Karlberg och Värtan, och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet. Tillsammans med Södra länken och Essingeleden kommer den att bilda ett centralt beläget och samman hängande trafikledssystem. Norra länken är en trafikled av riksintresse genom sin koppling till Värtahamnen och Frihamnen. Den möjliggör även byggandet av den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Norra länken beräknas öppna för trafik NACKA ÅRSTA HAMMARBYHÖJDEN ENSKEDE 5 7. Spånga Bromsten I Bromsten planerar man att omvandla ett industriområde till tät och blandad stadsbebyg gelse med attraktiva bostäder, och en mångfald KÄRRTORP av verksamheter och service. Fullt utbyggt kan området rymma cirka nya lägenheter. I centrala Spånga planeras dessutom för ytterli gare cirka 300 lägenheter. GUBBÄNGEN 13. Slussen SKÖNDAL Slussen är viktighökarängen när Stockholm växer och utvecklas. Platsen ska bli en tillgänglig, trygg plats med en modern knutpunkt för kol lektivtrafiken som ska kunna ta emot fler resenärer. Det blir en ny bussterminal, fler cykelbanor och nya vägar för biltrafiken. 14. Hammarby Sjöstad Det finns idag lägenheter i det vattennära och miljöprofilerade området. När allt är klart kommer det att finnas cirka lägenheter i området. ÄLTA 15. Söderstaden Visionen för Söderstaden omfattar Skanstull i norr till Slakthusområ det i söder. Kollektivknutpunkten Gullmarsplan och eventområdet kring Globen är viktiga när området integreras med omkringliggande stadsdelar. Inriktningen är att skapa en sammanhållen, tät och varia tionsrik stadsbygd. 16. Stockholmsarenan En arena med plats för människor byggs i Globenområdet. Arenan kommer att ha utrymmen under spelplanen för shopping och restauranger. 17.Telefonplan Området förstärker rollen som form- och designplats när den klassiska industrimiljön med hjälp av bostäder byggs ihop med Designens hus och Konstfack. 26. Mälarbanan För att möta en ökad efterfrågan på spårtrafik på Mälarbanan, sträckan Tomteboda-Kallhäll, har Trafikverket i uppdrag att genomföra en utbyggnad från två spår till fyra. Målet är att förbättra möjligheterna till arbetspendling, korta restiderna, öka turtätheten och förbättra punkt ligheten. Projekt Mälarbanan är ett av Sveriges största byggprojekt. Hela sträckan omfattar totalt cirka 20 kilometer. 18. Älvsjö Området närmast Älvsjö station omvandlas till ett centrum med 600 nya bostäder och lokaler för service. Ytterligare bostadsbebyggelse planeras i stadsdelen Solberga.

14 14 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad: Trygghet är en rättighet Foto: Björn tesch Nolltolerans mot kränkande behandling som diskriminering och mobbning gäller i Stockholms stads kommunala skolor. Alla skolor ska jobba förebyggande för att förhindra att kränkande behandling uppstår. Och alla i skolan ska vara med i det här arbetet, säger Elisabeth Forsberg Uvemo, på utbildningsförvaltningen. Elever och vuxna ska känna sig trygga och kunna arbeta i lugn och ro i skolan. Och därför finns det riktlinjer för Trygghet och studiero i Stockholms stads skolor. De beskriver vad som gäller och hur skolan kan handla i olika situationer, säger Elisabeth Forsberg Uvemo. I skolan ska alla mötas med respekt och förtroende. Skolorna ska ha tydliga ordningsregler som tas fram tillsammans med elever, personal och föräldrar. Alla skolor ska dessutom ha en likabehandlingsplan. Det är viktigt att skolan har en tydlig organisation för hur ansvaret är fördelat så att elever, föräldrar och lärare vet vem de kan vända sig till om något händer. Positiv trend Våra skolinspektörer följer upp det här arbetet ute på skolorna och vi mäter trivsel och trygghet i våra elevenkäter. Vi kan se en positiv trend i att trivsel och trygghet ökar i Stockholms stads skolor. Arbetet mot mobbning och kränkande behandling är ett arbete som pågår varje dag. Framgångsfaktorerna hälsa, lärande och trygghet bygger på en väl fungerande arbetsmiljö i skolan där elever har förtroende för oss vuxna, konstaterar, Elisabeth Forsberg Uvemo. Foto: Björn tesch Vi arbetar hela tiden med att skapa större medvetande hos personalen på skolorna. Ett av flera projekt var de 100 lärare som under 2010 gick på en 10-poängs utbildning kring mobbning och kränkande behandling på Stockholms universitet i utbildningsförvaltningens regi. n På finns all information och goda exempel som skolorna kan behöva under Trygghet och studiero. Jag arbetar mot mobbning. Varje dag. Under de tre år vi jobbat med Olweusprogrammet på Rödabergsskolan har mobbningen minskat med 35 procent, säger Peter Lundström, rektor på skolan. En annan stor förändring är att elevernas förtroende för att de vuxna agerar när något händer har ökat. Det är ett tydligt tecken på att vi är på rätt väg! Men det är viktigt att komma ihåg att det här är ett arbete som behövs hela tiden. Peter Lundström är rektor på Röda bergsskolan, en F 9 skola med både svensk- och engelsktalande elever. Det viktigaste för oss var att välja en metod där alla på skolan kunde vara med och jobba med arbetet mot mobbing och kränkande behandling. Olweus antimobbningsprogram bygger på forskning och vi märker att det verkligen fungerar. Programmet är både förebyggande och åtgärdande. Det bygger inte på en enskild mobbningsgrupp utan att alla elever, alla föräldrar och samtliga som arbetar på skolan är delaktiga i arbetet mot mobbing. Alla ska förstå vilka normer och regler som gäller. Det förebyggande arbetet är enormt viktigt. Så är även uppföljningen av hur det går. Mobbning är tyvärr något som alltid finns där det finns grupper. Därför gäller det att jobba hela tiden med frågorna. Att ständigt och alltid stå på tå. Och att vara uthållig, konstaterar Peter Lundström. n Mot en äldreomsorg i världsklass Vad får Stockholms stads äldre för 6,8 miljarder? I år avsätter Stockholms stad 6,8 miljarder kronor för äldreom sorgen. Äldreomsorgen berör direkt någon av de stockholmare över 65 års ålder som har någon form av stöd och hjälp och de som är anställda av staden och privata utförare. Stockholms stads Äldreförvaltning samordnar utveckling, utbildning, uppföljning, likvärdig bedömning av behov och långsiktig planering av äldreomsorgen kommer särskilt fokus ligga på följande områden. Införande av parboendegaranti Stockholms stad ska införa en parboendegaranti som gör det möjligt för äldre att fortsätta bo tillsammans med sin livskamrat, även då bara den ene har behov av vård och omsorg hela dygnet. Utvecklad valfrihet Stockholms stad har valfrihet inom hemtjänst, dagverksamhet och vård- och omsorgsboende. Genom att erbjuda olika inriktningar ska personliga önskemål kunna tillgodoses, exempelvis om språk eller att kunna ta med sig sitt husdjur. Nya e-tjänster för synpunkter och ansökan om äldreomsorg utvecklas. Stor vikt ska läggas på att säkerställa hög kvalitet i omvårdnaden. Fler trygghetsboenden Utbyggnaden av trygghetsboenden fortsätter. Stockholms stads bostadsförmedling förmedlar lägenheter i trygghetsboende. Alla som fyllt 70 år kan ställa sig i kö för trygghetsboende. För att få flytta till trygghetsboende krävs att man fyllt 75 år. Ökad rättssäkerhet för äldre Målet är att de äldre ska få professionell handläggning där utredning, bedömning och beslut är likvärdig oberoende var i staden man bor. Varje år fattas biståndsbeslut i Stockholms stad. Nytt vård- och omsorgscollege Äldreomsorgen behöver medarbetare som både har kunskap om och välutvecklad känsla för människors behov. För att attrahera duktiga människor att jobba med äldreomsorg har ett vård- och omsorgscollege startats i Stockholm. Utbildningen utmärks av högklassiga lärare och praktikutbildning som ger förutsättningar för det viktiga arbetet att ta hand om de äldre på bästa sätt. Kompetensutveckling för ökad kvalitet Äldreomsorgen utvecklas ständigt. För att nya rön ska spridas och alla anställda ha en likvärdig grund att stå på i sin yrkesutövning fortsätter stadens satsning på vård- och omsorgsutbildning av personalen. Ett särskilt språklyft ska stötta de medarbetare som har behov av bättre kunskaper i svenska. stockholms trygghetsjour Jour dygnet runt för äldre och personer med funktionsned sättning. Ring om du behöver akut hjälp. Äldre direkt Till Äldre Direkt kan du vända dig med alla frågor som rör äldreomsorgen. Du kan också få hjälp med att komma i kontakt med rätt person. Telefon E-post: aldredirekt.service@stockholm.se. Äldreombudsmannen Till Äldreombudsmannen kan du vända dig för att få råd, stöd och vägledning i frågor som rör stadens äldreomsorg. Telefon E-post: aldreobudsmannen@stockholm.se. Äldreförvaltningen

15 15 Vad är receptet för god mediaexponering? Ju fler kockar, desto sämre soppa. Sökmediemarknaden är under ständig förändring och det är svårt att göra nödvändiga urval för att synas på rätt marknad. Med MediaView som kock får Ni hjälp att hitta rätt recept för rätt tillfälle. Vi är en mediebyrå med spetskompetens och bred erfarenhet inom digitala medier. Genom att skapa kreativa och resultatfokuserade lösningar ser vi till att Ni får ut det mesta av Era investeringar på den digitala marknaden. Med andra ord, en kock finfin soppa! läs mer om våra recept på

16 16 IIIIIIIIIIIII modern stad IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Hyresgästernas synpunkter lyfter Järvaområdet Under tio års tid kommer Svenska Bostäder renovera och bygga om över lägenheter i stadsdelarna kring Järvafältet. Vi har en dialog med de boende och responsen har varit enorm. Vi har fått in ungefär synpunkter från hyresgästerna, säger Sandra Plavinskis, informationsansvarig vid Svenska Bostäder. J ärvalyftet är en långsiktig investering där Stockholms stad medverkar till att upprusta stadsdelarna kring Järvafältet: Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta. I stället för att låta arkitekter ta fram färdiga förslag på hur upprustningen skulle se ut vände sig Svenska Bostäder till dem som bor i området. Man bestämde sig för att ingenting skulle genomföras utan att man först pratat med dem som bor i husen. Så under hela 2009 och våren 2010 gick Svenska Bostäder ut till sina hyresgäster och bad om deras åsikter. Sandra Plavinskis, informationschef på Svenska Bostäder, berättar att många av synpunkterna handlade om att lägenheterna är kalla och att städning och sophantering borde bli bättre. Många påpekade också att trapphusen och lägenheterna var slitna. Vi har fått väldigt tydliga svar och förslag på åtgärder. Det gör det lättare för oss att konkretisera saker som våra hyresgäster verkligen vill ha i sitt område bättre trivsel Normalt är det fastighetsägaren som kommer med förslag kring vad som behöver göras. I Järvaområdet inleds i stället varje samråd med att Svenska Bostäder frågar hyresgästerna vad de vill ha. Sandra Plavinskis tycker att den samrådsmodell man har med sina hyresgäster varit väldigt positiv. En del saker måste vi göra när vi rustar upp fastigheterna, men hyresgästerna har stort inflytande över vad som ska hända såväl i huset som på gården och i den egna lägenheten. Det handlar i första hand om att de boende ska trivas ännu bättre i sina bo- Det kommer fortfa rande vara liv och rörelse i Rinkeby cen trum men det kommer också att sprida sig ut i bostadskvarteren. Magnus Andersson städer och i sitt område, säger hon. Magnus Andersson på stadsledningskontoret, projektledare med ansvar för Järvalyftet, berättar att man planerar att bygga nytt men att många redan bor här. Befolkningstätheten i Rinkeby är lika stor som i Kungsholmens stadsdelsområde. Det innebär att utrymmet för ny bebyggelse är mindre än på andra håll. Däremot tror vi till exempel att man kan bygga ihop Kista och Husby och att det kan betyda många nya lägenheter. Men den största utmaningen är att lyfta de befintliga husen till modern standard när det gäller energiåtgång, konstaterar han. Nya affärsstråk Stockholms ytterstad är väldigt medvetet planerad med tunnelbanan i mitten och bostäderna runtomkring. Det gör att det kan kännas lite ödsligt när man är på väg hem från tunnelbanan. För att undvika detta planerar man i Rinkeby att sprida folklivet från centrum och ut i bostadskvarteren med hjälp av affärsstråk. Det vi försöker göra i Rinkeby är att bygga om huvudgatan, Rinkebystråket. Om ett år eller två tror vi att stråket kommer att se ut mer som en vanlig stadsgata med skyltfönster, butiker och restauranger. Det kommer fortfa-

17 17 iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii rande vara liv och rörelse i Rinkeby centrum men det kommer också att sprida sig ut i bostadskvarteren. Dessutom skapas arbetstillfällen. Det kanske handlar om ett 20-tal lokaler med små företag av olika slag vilket naturligtvis ger jobb, säger Magnus Andersson. Exempel på förändringar som genomförts efter förslag från hyresgästerna Nya miljöstugor Upprustade källarutrymmen Ny belysning på vindar, i garage, källare och längs gångstråk Varmare lägenheter Nya tvättstugor Elektroniska lås i entré och garage Nya entrédörrar Utökad städning i källare och trapphus Ombyggda gårdar och lekplatser Nya rabatter Läxhjälp Fotbollsskola under sommaren Extra satsning på trygghetsskapande åtgärder Foto: Elias Lindén / bildarkivet.se Fler arbetstillfällen ska göra Söderort ännu mer attraktivt Många av utmaningarna som finns i Järvaområdet gäller också Söderort. En sak man brottas med är de få arbetstillfällena, menar Magnus Andersson på stadsledningskontoret som också är informationsansvarig för Söderort. I Järva har man Kista med en väldigt stark arbetsmarknad medan Söderort har ett underskott på arbetsplatser. Vi bygger mycket bostäder men skulle samtidigt behöva skapa fler arbetstillfällen. Hur ska det gå till? Vi kan inte från stadens sida etablera företag men vi kan kratta manegen och visa att Söderort har kvalitéer. Vi kan också försöka åstadkomma bättre kommunikationer, värna grönområdena genom nya naturreservat och så vidare. Genom att göra en redan attraktiv del av staden ännu mer attraktiv lockar vi förhoppningsvis nyetableringar som skapar förutsättningar för fler jobb. Den strategin är i grunden densamma både i Järva och i Söderort. Farsta centrum är knutpunkten för sydöstra Stockholm. Här finns en tradition av stora arbetsplatser, inte minst Telia som har funnits här ända sedan Farsta byggdes. Samtidigt tror vi att det skulle kunna rymmas ännu fler företag. Vi skulle tillsammans med fastighetsägarna och näringslivet kunna profilera Farsta tydligare. Det finns idéer om en inriktning på hälsa, att kanske profilera skolorna mot idrott och försöka få till fler idrottsanläggningar, säger Magnus Andersson. Trygghetsvandringar för en bättre utemiljö Ett sätt att upptäcka och åtgärda att platser upplevs som otrygga är genom trygghetsvandringar. Christina Hermansson, utvecklingssamordnare på stadsdelsförvaltningen Rinkeby-Kista, berättar hur man går tillväga. För några år sedan började vi och BRÅ tillsammans med några av bostadsbolagen bjuda in människor till vandringar i de olika områdena. Vi bokade helt enkelt en tid och gick i grupper längs en bestämd rutt och tittade efter trasig belysning, höga oklippta buskar och sådant som gör att man känner sig mindre trygg. Vi fotograferade det vi såg och sedan tog förvaltningen hand om det och vidareförmedlade informationen till bostadsbolag eller trafikkontoret så att det kunde åtgärdas. Hur tryggt är det i de här områdena? Stockholms stad gör enkätundersökningar om hur tryggheten upplevs och i dem har stadsdelar runt Järvalfältet ganska dåliga siffror. Men tittar vi på polisstatistik så visar siffrorna att man inte alls borde känna sig otrygg. Brottsstatistiken är mycket lägre här än i innerstaden, säger Christina Hermansson. Visma Sirius levererar e-tjänster till Stockholms stad Ett exempel är omsorgsdagboken som är en e-tjänst för Stockholms äldre och deras närstående. Vi har utvecklat omsorgsdagboken i nära dialog med staden. Visma Sirius specialistkompetens kring e-tjänster har utnyttjats fullt ut. Omsorgsdagboken är en avancerad IT-lösning. Kraven på tillgänglighet och sekretess är höga. Dessutom hänger omsorgsdagboken ihop med andra system inom Stockholms stad, så att information kan skickas mellan systemen. Men det användarna ser är praktiskt, tryggt och enkelt att använda. I omsorgsdagboken kan den som är äldre och dennes närstående följa hur omsorgen bedrivs. Till exempel ta del av beslut, se genomförandeplanen, vad som hänt och hitta kontaktinformation. Kort sagt med omsorgsdagboken blir det enklare både för den som är äldre och för de närstående att följa omsorgen. Visma Sirius arbete har inneburit allt från analys och design till utveckling, test och integrering med kringliggande system och e-tjänsteplattformen. Sirius IT har blivit Visma Sirius Vid årsskiftet bytte vi namn, från Sirius IT till Visma Sirius. Visma är en ledande nordisk system- och outsourcingleverantör. Visma Sirius passar bra in i Vismakoncernen och tillsammans blir vi nu en ännu starkare helhetsleverantör till våra kunder.

18 18 Kulturskolan ger unga en röst IIIIIIIIIIIII kultur IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiiiiiiii Kulturskolan Stockholm är Europas största kulturskola och finns på flera platser i hela staden. I Projektet Unga berättar har ungdomar fått jobba med något som kallas Digital Storytelling, ett sätt att stärka ungas röst med medier som verktyg. Det är en metod för att få unga att tycka till och nå ut med sitt budskap till myndigheter. Genom korta och personliga filmklipp får de möjlighet att berätta sin story, säger projektle daren och initiativtagaren Simon Strömberg. Under vintern har Kulturskolan sam arbetat med verksamheten Megafonen i Husby. De har dragit ihop workshops med ungdomar som genom personliga filmklipp fått berätta hur det är att vara ung i förorten. Den 19 november blev Kulturskolan och Megafonen inbjudna till World Youth Forum, som är ett initiativ från kungafamiljen. Där fick de möjlighet att hålla ett seminarium kring ungas delaktighet. Vi försöker hitta vägar att stärka ungas egna engagemang och deras förmåga att påverka. När man jobbar med det här får tekniken inte vara något hinder. Därför ser vi en fantastisk potential i mobiltelefonen. Dessutom försöker vi använda oss av fria redigeringsprogram, allt för att slipa ner tek nikfrågan och kunna fokusera på innehållet. Projektet har fått mycket uppmärksamhet, vilket gläder Simon Strömberg. Kulturskolan har de senaste åren etablerat ett nära sam arbete med bland annat Barnombudsman nen, Statens Medieråd, Unicef, Plan Sweden och Maskrosbarn Många har insett potentialen i detta och vi har fått en fantastisk kanal till en nationell myndighet. Det om något är ett bevis på kraften i personligt berättande. Biblioteket Pla vill göra besökarna delaktiga Stockholm har 44 bibliotek. I Kulturhuset slog Bibliotek Plattan upp portarna i somras, ett bibliotek som vill tänja på gränserna för vad ett bibliotek är och står för. Vi vill att våra besökare ska vara delaktiga, de ska vara producenter och medskapare. Vi vill hylla människans kreativa sidor, och gör det genom till exempel barnens bildverkstad och öppna skrivarworkshops för vuxna, säger Catharina Fogelström, ansvarig för biblioteken på Kulturhuset. Biblioteket Plattan öppnade den 10 augusti Här finns ett stort urval av skönlitteratur, men också böcker om konst, mode, fotografi och arkitektur. Catharina Fogelström säger att de medvetet slopat de traditionella biblioteksindelningarna och skapat egna som lyfter fram innehållet och gör böckerna mer lockande. Exempel på indelning är världsliv, erotik, klassiker, skräck och livsöden. Vi har också mycket programverksamhet, vi vill Gasklocka blir nytt landmärke I Hjorthagen finns två stora gasklockor. År 2016 är tanken att 520 bostäder, konsthall och offentlig service ska rymmas här. Hela området runt gasklockorna är tänkt att omvandlas till att innehålla öppna scener för kulturverksamheter. I februari 2010 började arbetet med att tömma och sanera den mindre av de två gasklockorna i tegel, som ritades av Ferdind Boberg i slutet av 1800-talet. Arbetet beräknas vara klart till sommaren Kvälls parkera Vad är världsklass inom ditt område? Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgar råd (FP): Stadens bibliotek och stadsteater är världsunika och tillgängliga för alla. Staden ska vara en magnet för konst närer och artister och präglas av konstnärlig frihet, tolerans och spännande samarbeten. En överraskningarnas stad! 30:- göra våra böcker och det som finns i dem levande. Så frukostpoesi, författarsamtal, debatter och bokprat är mer regel än undantag, säger Catharina Fogelström. Utmärkande är även öppettiderna. Biblioteket Plattan har öppet veckans alla dagar, från 8 på vardagsmorgnar och på torsdagar till 21 på kvällen. På våning Plattan ryms också ett café, hela husets informationsdisk, en barnvagnsparkering och ett litet galleri. Catharina Fogelström säger att hon är nöjd med besökssiffrorna, och stolt över att de tagit emot stora mängder studiebesök från bibliotek runt om i Sverige och resten av Norden. Men hon är också snabb på att påpeka att det faktiskt funnits bibliotek i Kulturhuset sedan 70-talet. Läsesalongen låg just i bottenplanet innan den flyttade upp till våning 2 på 90-talet. Det är delar av den gamla läsesalongen som blivit Bibliotek Plattan, resten stannar kvar på våning två och öppnar återigen i ombyggda lokaler den 5 februari. Biblioteken möter idag större motstånd än någonsin i form av bland annat läsplattor och gratis böcker på internet. Hur bör ett modernt bibliotek agera för att överleva? Digitaliseringen är inte ett hot mot biblioteken, vi hänger med och ligger ofta i framkant skulle jag säga. Hos oss läser man dagstidningar digitalt. Här kan man precis som på många andra bibliotek i landet ladda ner ljudböcker, språkkurser och e-böcker. Att vara ett alternativ i bruset på Plattan dit man är välkommen från tidig morgon till sen kväll utan att köpa något är viktigt för oss. Alla stockholmare, också de som inte är läs- eller kulturvana, har här en ingång till böcker, och det är en viktig uppgift som aldrig går ur tiden. Bibliotek Plattan driver en blogg och har en Facebooksida. Berätta lite om bakgrunden till det. 21 garage att välja på i innerstan!

19 iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Foto: august åberg attan KOMMUNICERA MEd svenska bilder Annika, studerande Vad har du lånat idag? Platons Staten. Jag har börjat läsa b-kursen i idéhistoria och ska plugga inför ett semina rium. Jag var tidigt ute så den fanns kvar. Att låna böcker är ett bra sätt att spara pengar. BIBLIOTEKEN I KULTURHUSET Det finns fem bibliotek i Kulturhuset och de har en miljon besökare varje år. De tillhör inte Stockholms stadsbibliotek men man kan ändå använda samma lånekort som på Stockholms övriga bibliotek och lämna till baka böckerna på vilket som helst av dessa. Serieteket: Stängt, öppnar åter 5 februari Biblioteket Plattan: 8-19 måndag, tisdag, onsdag och fredag. Torsdag 8-21, lördag och söndag Rum för barn: tisdag till söndag. Biblioteket film och musik: Nyöpp nar 5 februari. Tiotretton: invigs 26 februari Per, ekonom Vad ska du låna idag? Idag ska jag låna några reseböcker. Jag planerar att resa till Spanien. Vad tror du om bibliotekens framtid? Jag tror och hoppas att biblioteken har en framtid och jag tycker att våra skattepengar ska användas till att stödja biblioteken i staden. Foto: august åberg Bibliotek Plattan. Rum för barn populär barnkultur våning med barnbibliotek, bildverkstad, utställningar och program. Serieteket Sveriges enda bibliotek för tecknade serier (nyöppnar på våning 2 den 5 februari). Bibliotek Film & Musik med stort utbud av gratis film och musik till utlån (nyöppnar den 5 februari i om byggda lokaler på våning 2 tillsammans med Serieteket). Det helt nya TioTretton ett specialbibliotek för 10- till 13-åringar (invigs den 26 februari 2011). Vilket är ditt favoritbibliotek i Stockholm? Dieselverkstaden i Sickla är ett väldigt bra bibliotek med mycket bra serieböcker, skivor och grafiska noveller för vuxna. Men det tillhör ju inte Stockholms stad egentligen. Annars tycker jag att Medbor garplatsens bibliotek är trevligt och mysigt. Foto: august åberg Det är viktigt för oss att våra besökare är aktiva och delaktiga i skapandet av biblioteket. Vi jobbar mycket med det, både i bloggen och i vår tipshylla där besökarna ges möjlighet att lyfta fram böcker de gillar och berätta varför de tycker att andra också borde läsa just den boken. Vi jobbade på ett liknande sätt redan under planeringsarbetet då vi arbetade med referens- och fokusgrupper. Med bloggen skapar vi också ett innehåll och når ännu fler. Vi hade en julkalender med en ny dikt varje dag och den var mycket uppskattad. Och återigen, det skapar ett mervärde runt böckerna vi har och gör att vi når ännu fler ännu mer, avslutar Catharina Fogelberg. Sirak, energiarbetare Vad tittar du i för böcker? Jag tittar på några böcker som jag be höver i jobbet, elböcker och böcker om installationer. Hur ofta besöker du något bibliotek? Inte jätteofta nuförtiden, men väldigt mycket när jag pluggade. hur högt kan man nå? Jag lärde mig ta hand om m i g s jäl v o c h b l i v u xe n för ungdomar mellan år som av en eller annan anledning inte kan bo hemma svensk bildbyrå bildbankslösningar uppdragsfotografering fralsningsarmen/locus.se tel:

20 20 IIIIIIIIIIIII idrott IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Simhallen i Farsta rustas upp Ny hall i Bromma Stockholmsarenan I vår startar en omfattande renovering av sim- och idrottshallen i Farsta. Den 2 maj stänger hallen och öppnar igen hösten Då kommer den vara i toppskick. Framför allt blir detta ett lyft för barnen. Vi bygger ett roligt och färglatt barnbad som påminner om det i Högdalen. Miljön blir trevligare för alla, bland annat genom att ljudnivån sänks. Dessutom blir hallen mer energisnål, säger Linda Örneblad på Farsta sim- och idrottshall. Två helt nya idrottshallar byggs vid Stora Mossens idrottsplats, för totalt 125 miljoner kronor. Hallarna ska vara anpassade för traditionella inom husidrotter som innebandy, handboll, basketboll, volleyboll och gymnastik. Hallarna beräknas stå klara Stockholmsarenan är en idrotts- och evenemangsarena som planeras vara färdig för invigning i december Arenan ska rymma sittplatser och ska ytterligare förstärka Stockholms position som en evenemangsstad i världsklass. I början av december öppnade portarna till Stockholmsarenans nya informations center, Paviljongen. Här kan du som besökare läsa om allt från områdets historia till visionerna för framtiden. Eller varför inte provsitta de sköna arenastolarna? Du kan följa utvecklingen på: Spontanidrott en del av folkhälsan N är Stockholms stad planerar för idrott och folkhälsa är ett av målen att skapa ökade möjligheter för spontanidrotten. Ett exempel på det är när man rustar upp eller planerar en ny idrottsplats. Om det är möjligt anlägger man då också en plan för främst spontan fotboll. Ibland är vi även med och planerar spontanplaner i parkerna, vilket innebär att parken får en gräsgrön, slitstark aktivitetsyta som även kan spolas till isbana, säger Maria Klavdianou Lundell, arkitekt och utredare på Stockholms stads idrottsförvaltning. De barn och ungdomar som utnyttjar spontanplanerna är i många fall med i en idrottsklubb, och de drar ibland med sig sina icke idrottsaktiva kompisar till planen. Klubbarna är därför viktiga för att spontanplanerna ska vara folkhälsobefrämjande, menar Maria Klavdianou Lundell. Det är när förvaltningen planerar långsiktigt för både klubbfotbollens behov av bokningsbara planer och för spontanplaner som vi verkligen skapar förutsättningar för en förbättrad folkhälsa. Både på kort och lång sikt, säger Maria Klavdianou Lundell. Vad är världsklass inom ditt område? Regina Kevius, stads byggnads- och idrottsborgarråd (M): Världsklass inom stadsbyggnad och idrott innebär att arbeta för en att raktiv och hållbar stad, som kombinerar storstadspuls med grönska och vatten. Vi ska skapa goda möjligheter för alla stockholmare att röra på sig och stärka idrottsrörelsens förutsättningar. Vad är världsklass inom ditt område? Per Ankersjö, stadsmiljöborgarråd (C): Stockholm är en miljö stad i världsklass men vi kan alltid bli ännu bättre, inte minst när det gäller att spara energi. Därför satsar staden nu stort på energi effektivisering, en kostnad som betalar sig många gånger om i både pengar och miljö.