Matematisk Modellering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matematisk Modellering"

Transkript

1 Matematisk Modellering Föreläsning 6 Kalle Åström Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/??

2 Dagens föreläsning Mål Redovisning projekt 3 Modelleringsexempel från projekt 2 Matlab Mer om modellering och historia Matematisk Modellering p.2/??

3 Redovisning projekt 3 Skicka elektronisk version av projektrapport 3 till mig kalle@maths.lth.se och till er handledare fredagen den 5 december. Muntlig redovisning projekt 3 1,2,4,5,6 Måndag 8/12 kl i V:C. 7,8,9,10, torsdag 11/12 kl i MA:? 11,12,13,14, torsdag 11/12 kl i MA:? Ni får förbättringstips av er handledare under veckan. Matematisk Modellering p.3/??

4 Redovisning projekt 3 Lämna in förbättrad version till er handledare fredag 12/12. När rapporterna är helt godkända av er handledare vill jag ha dem (rapport 1, 2 och 3) elektroniskt. Absolut deadline för detta är onsdagen den 21 januari. Om man inte är klar då finns det ett fönster 1-12 mars då man kan slutföra projekten. Matematisk Modellering p.4/??

5 Matlabtenta Observera att skriptet marker.p fungerar tills 31 december Nästa tillfälle att göra matlabtentan blir 1-12 mars Matematisk Modellering p.5/??

6 Mer om modellering En viktig egenskap hos en matematisk modellerare är att veta vilka matematiska problem som är lätta att lösa och vilka som är svåra. Exempel - transportproblemet och handelsresandeproblemet. Matematisk Modellering p.6/??

7 Exempel Problem: Givet en k k matris n, där n ij anger nyttan att person j gör uppgift, finn den matris x ij, med x ij Z, x ij 0, x ij 1, k i=1 x ij = 1, k j=1 x ij = 1 som maximerar k k i=1 j=1 n ijx ij. max x k i=1 k j=1 n ij x ij,, Matematisk, Modellering p.7/?? x ij Z x ij 0 x ij 1

8 Exempel Linjär målfunktion Linjära bivillkor Detta visar sig vara ett lätt problem. Det finns bra algoritmer som hittar lösningar för stora problem (miljontals variabler) på kort tid som man kan bevisa är optimala. Linjärprogrammering (Läs optimering och linjär och kombinatorisk optimering) Matematisk Modellering p.8/??

9 Exempel Handelsresandeproblemet visar sig vara ett svårt problem. Redan vid ganska litet antal städer tar det för lång tid att hitta den bästa lösningen. Matematisk Modellering p.9/??

10 Fördjupning Ytterligare fördjupning och resultat (som russin i en stor kaka). Exempel på delresultat. Användning av definitioner, sats och bevis som kompakt kunskapsrepresentation. Ett sätt att packa analysresultat på ett tydligt sätt så att kunskapen går att återanvända. Exempel från transportproblemet. Theorem 1 Transportproblemet är ett konvext optimeringsproblem Matematisk Modellering p.10/??

11 Matlab Strängar och workspace En variabel med sträng kan anges med enkla citat-tecken. str = abcdefgh ; Internt lagras och behandlas strängar som matriser. Konvertering från sträng till tal och vice versa sker med tal = double(str); str = char(tal); Matematisk Modellering p.11/??

12 Matlab Strängar och workspace Om man vill generera en sträng från tal så att a = 102 blir str = 102 så kan man använda num2str strcmp(s1,s2)=1 om s1 och s2 är samma sträng lower - konverterar till gemener upper - konverterar till versaler Precis som men matriser kan man sätta samman strängar med nnystr = [str1 str2 str3]; Matematisk Modellering p.12/??

13 Matlab Strängar och workspace who - talar om vilka variabler som är satta whos - ger mer information om satta variabler save - sparar alla eller vissa variabler till fil load - laddar in variabler från fil pwd resulterar i en sträng till aktuell katalog. dir - listar alla filer i aktuell katalog. Matematisk Modellering p.13/??

14 Matlab Grafer plot(x) - gör en graf av värdena i vektorn x. Om x är en matris så blir resultatet en graf för varje kolumn? plot(x,y) - om x = [4 2 3] och y = [7 8 9] så blir består grafen av tre punkter (4, 7), (2, 8) och (3, 9). Man kan exportera en graf till en fil med print. Det finns många formatval, t ex print -deps filnamn.eps print -djpeg filnamn.jpg print -dbitmap filnamn.bmp Matematisk Modellering p.14/??

15 Matlab Polynom Polynom anges som en vektor med koefficienter, t ex motsvarar p1 = [1 3 4] polynomet 1x 2 + 3x + 4 En operation som kallas faltning (conv) kan användas för att räkna ut produkten av två polynom. conv([1 1],[1 1])=[1 2 1] Funktionen roots räknar ut alla komplexa rötterna till ett polynom. Matematisk Modellering p.15/??

16 Matlab Matrisalgebra Användbara matrisoperationer inv - matrisinvers det - determinant rank - rang eig - beräknar egenvärden och egenvektorer svd - s k singulärvärdesfaktorisering norm - matrisnorm cond - konditionstal Matematisk Modellering p.16/??

17 Matlab Avancerad grafik meshgrid - genererar matriser x, y som kan användas för att göra 3d grafer. mesh - gör 3Dfunktioner av ytor givna av en matris. varianter av mesh är surf, meshc, meshz, waterfall och surfl. contour ritar ut nivåkurvor till en yta plot3 liknar plot plot(x,y,z) - om x = [4 2 3], y = [7 8 9] och z = [3 2 1] så ritas en 3D plot av tre punkter (4, 7, 3), (2, 8, 2) och (3, 9, 1). Matematisk Modellering p.17/??

18 Matlab - Egna verktygslådor En verktygslåda är en katalog (en mapp) som innehåller ett antal matlabfiler (funktioner och skript). Dokumentation för varje skript och funktion kan man lägga in i början av funktionen skriptet. funktion b = minfunk(a); % b=minfunk(a) % funktionen beräknar kvadraten på varje eleme Genom att skriva help minfunk skrivs hjälptexten ut. b=minfunk(a) funktionen beräknar kvadraten på varje element Matematisk Modellering p.18/??

19 Matlab - Egna verktygslådor Dokumentation för en katalog (toolbox/verktygslåda) kan man lägga in i en speciell fil Contents.m % Verktygslåda för matematisk modellering % % minfunk - beräknar kvadraten % hejhopp - är en annan skoj funktion Genom att skriva help matmod1 så skrivs hjälptexten ut Verktygslåda för matematisk modellering minfunk - beräknar kvadraten hejhopp - är en annan skoj funktion På så sätt kan man ganska enkelt dokumentera sin kod. Matematisk Modellering p.19/??

20 Varför modeller Kompakt informationsrepresentation Reduktionism Tycho Brahe, Kepler och Newton Kommunikation Utbildning Enklare och säkare än verkligheten Modeller nödvändiga om systemet inte finns än Matematisk Modellering p.20/??

21 Varning En model beskriver bara en del av verklighetens egenskaper Sparsmakad Soldathandboken: Om naturen skiljer sig från kartan, lita på naturen! Håll reda på modellens giltighetsområde Matematisk Modellering p.21/??

22 Förenklingar Fysiska förenklingar Systemteori (Linjär analys ÅK 2) Systemidentifiering (f k reglerteknik) Modellfamiljer Matematisk Modellering p.22/??

23 Modelleringsverktyg Fysik Matematik Matematisk statistik Numerisk analys Datavetenskap Mjukvaruutveckling Reglerteknik Systemteori Matematisk Modellering p.23/??

24 En röst från det förflutna Vannevar Bush 1927 Engineering can proceed no faster than the mathematical analysis on which it is based. Formal mathematics is frequently inadequate for numerous problems pressing for solution, and in the absence of radically new mathematics, a mechanical solution offers the most promising and powerful attack... The mechanical differential analyzer Matematisk Modellering p.24/??

25 En röst från industrin Ralph P Schlenker, Exxon: Modeling and simulation technologies are keys to achieve manufacturing excellence and to assess risk in unit operations. As we make our plant more flexible to response to business opportunities efficient modeling and simulation techniques will become commonly used tools. Matematisk Modellering p.25/??

26 Drivande krafter Ekonomi och resursoptimering Kvalitets och prestationskrav Säkerhetskrav Miljökrav Lagar Nya teknologier och möjligheter Matematisk Modellering p.26/??

27 Användning Förståelse Analys Simulering Optimering av design Reglerteknik Implementation Matematisk Modellering p.27/??

28 Vad är en model? A model M for a system S and an experiment E is anything to which E can be applied in order to answer questions about S. Marvin Minsky Matematisk Modellering p.28/??

29 Kosmologi - en förebild Problemet: Förutspå himlakroppars placeringar. Naturvetenskapens födelse Insikt Hur rör de sig? Vad orsakar rörelsen? Hur kan rörelsen beskrivas? Abstraktion - Naturlagar Sidoeffekter Ett utmärkt modelleringsexempel som spänner över flera århundraden med fantastiska bidrag och revolutionerande konsekvenser. Matematisk Modellering p.29/??

30 Naturvetenskap och teknikvetenskap Många likheter och skillnader Naturfenomen Analys Isolering Naturlagar Tekniska system Syntes Interaktion Systemprinciper Matematisk Modellering p.30/??

31 Kosmologi Heliocentriskt synsätt Phytagoras kosmologi Aristarchus 300 BC De mörka åren Återupptäckt heliocentriskt synsätt Kopernikus Galilei Experiment Tycho Brahe Timur Lenk Insikt från data J. Kepler En teori växer fram I. Newton Matematisk Modellering p.31/??

32 Ideernas ursprung De tidiga modellerna baserades på grova observationer, filosofi, matematik. Pytagoras hade ett synsätt med solen i centrum. Aristoteles satte jorden i centrum. Detta synsätt var elenarådande under en lång tid p g a religioösa skäl. Ptolemaios hade en bra modell som byggde på ciklar. Kopernikus återinförde synsättet med solen i centrum. Det vetenskapliga synsättet började med datainsamling av Tycho Brahe, data analys av Kepler, som gått i skola i Kopernikus anda. Newton gjorde den slutgiltiga syntesen. Matematisk Modellering p.32/??

33 Tidig kosmologi I Pytagoras modell rörde sig jorden solen, månen och planeterna runt en kropp som kallades den centrala elden,.... Pytagoras astronom Aristachus förenklade modellen genom att sätta solen i centrum. Wertheim s. 32: Ptolemaios (cirka FK) hade ett jordcentrerat synsätt. Månen, Merkurius, Venus och solen roterade rund jorden. rörelsen var cykloider. Cirklar och sfärere ansågs vara de perfekta formerna. Nationalencyclopedin: Kopenrikus ( ) föreslog ett solcentrerat synsätt. Förklarade omloppstider, Merkurius 88, Venus 225, Jorden 365, Mars 687, Jupiter 4333, Saturnus Planeterna rörde sig i s k epicykler, minst lika komplicerade som Ptolemaios. Wertheim s. 66: Matematisk Modellering p.33/??

34 Data från observatorier Tycho Brahe var matematiker vid Kejsare Rudolf II s hov i Prag. Kepler var Tycho Brahes assistent. Brahe gav motvilligt data till Kepler om Mars rörelse. Mars ver den planet som avvek mest från cirkelrörelse. Genom att analysera rörelsedata fann Kepler tre naturlagar. 1. Planeterna rör sig i ellipser med solen som en av brännpunkterna 2. Lika area täcks på samma tid 3. Tiden runt solen är kopplad till storleken på omloppsbanan 4. Keplers formel M = E e sin E Matematisk Modellering p.34/??

35 Exempel - De stora modellerarna Problem: Förutspå himlakropparnas positioner Olika faser Observationer: Tycho Brahe och Timur Lenk Hitta särdrag: Kepler Teoriutveckling: Newton Förbättrad databehandling: Gauss Abstraktion: Euler, Lagrange och Hamilton Ytterligare abstraktion: Poincare, Birkhoff Nya bidrag: Smale, Arnold och Chaos Matematisk Modellering p.35/??

36 Ideer, observationer och mönster Tidiga astronomer presenterade ideer om att planeterna rörde sig runt solen i cirklar. För att få det att stämma med verkligheten fick man införa komplicerade rörelsemönster som cykloider. Tycho Brahe och Timur Lenk utförde nogranna observationer av planeterna och samlade på sig ett stort experimentellt material. Kepler analyserade Tycho Brahes data och fann att planeterna rörde sig i ellipser. Han observerade också flera oregelbundenheter. Newton använde sig av Keplers resultat när han uppfann gravitationslagen, Newtons ekvationer och differentialkalkylen. Matematisk Modellering p.36/??

37 Newton - en modelleringsjätte Newton undersökte rörelsen hos två planeter som påverkades av gravitation. Han formulerade gravitationslagen. F = k mm r 2. Han formulerade också lagen om momentbalans d mv = F, dt F = ma = md2 x dt 2 och motsvarande lag om rotationsmoment. Han utvecklade också differentialkalkylen (kursen analays 1 och analys 2) för att kunna analysera sin modell. Teorin och analysverktygen gick att tillämpa på många fler Matematisk Modellering p.37/??

38 Effektiv användning av observationer Historien om planeten Ceres, som upptäcktes 1781, hade en nästan cirkulär rörelse. Försvann. Återupptäcktes tack vara Gauss metod K. F. Gauss Teoria Motus Corporum Coelestium The most probable values of the unknown parameters, are those which minimize the sum of the squares of the differences between the observed and computed values. The principle that the sum of the squares of the differences between observed and computed quantities must be a minimum may be considered independently of the calculus of probabilities. Instead of using the sum of squares (our principle) we could use sum of any even power of the errors. But of all these principles ours is the most simple. Minstakvadratmetoden! Matematisk Modellering p.38/??

39 Lycka till! Lycka till med slutförandet av kursen! Hoppas ni får nytta av kunskaperna i kurser projektkurser egna projekt matematisk modellering 2 examensarbeten jobb forskning Matematisk Modellering p.39/??

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning läsvecka 4 Magnus oskarsson Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/17 Denna föreläsning (läsvecka 4) Kursadministration (redovisning projekt 2,

Läs mer

Matematisk Modellering. Redovisning projekt 2. Redovisning projekt 3. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Föreläsning 4.

Matematisk Modellering. Redovisning projekt 2. Redovisning projekt 3. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Föreläsning 4. Matematisk Modellering Föreläsning 4 Kalle Åström Kursadministration (redovisning projekt 2, projekt 3) Matlab (funktioner som inargument till funktioner) LaTeX (tabell, figur, listor, m m) Matlab (mer

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning läsvecka 3 Magnus Oskarsson Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/33 Denna föreläsning (läsvecka 3) Kursadministration (hur går projektarbetet?)

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning läsvecka 3 Anders Heyden Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/39 Denna föreläsning (läsvecka 3) Matematisk modellering - fördjupning Modelleringsexempel

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning 1 Anders Heyden Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/37 Denna föreläsning (läsvecka 1) Vad handlar kursen om, mål, kurskrav, ide. Matematisk

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Föreläsning 1 Magnus Oskarsson Matematikcentrum Lunds Universitet Matematisk Modellering p.1/34 Denna föreläsning (läsvecka 1) Vad handlar kursen om, mål, kurskrav, ide. Matematisk

Läs mer

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26 TAIU07 Föreläsning 2 Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26 Matriselement och Index För att manipulera

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

Mer om texter i MATLAB och om iterativ lösning av linjära ekvationssystem

Mer om texter i MATLAB och om iterativ lösning av linjära ekvationssystem Mer om texter i MATLAB och om iterativ lösning av linjära ekvationssystem Texter (strängar) i MATLAB skrivs omgivna av '' och behandlas som vektorer, med samma operationer: text = 'iss'; disp(['m' text

Läs mer

Innehåll. Vad är MATLAB? Grunderna i MATLAB. Informationsteknologi. Informationsteknologi.

Innehåll. Vad är MATLAB? Grunderna i MATLAB. Informationsteknologi. Informationsteknologi. Grunderna i MATLAB eva@it.uu.se Innehåll Vad är MATLAB? Användningsområden MATLAB-miljön Variabler i MATLAB Funktioner i MATLAB Eempel och smakprov: Grafik Beräkningar Bilder GUI Vad är MATLAB? Utvecklat

Läs mer

Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra

Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 2 november 2015 Sida 1 / 23 Föreläsning 2 Index. Kolon-notation. Vektoroperationer. Summor och medelvärden.

Läs mer

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken.

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken. Optimal = basta mojliga. Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och nna det basta mojliga. Anvands oftast till att nna ett basta handlingsalternativ i tekniska och ekonomiska beslutsproblem.

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2009-01-16. DAG: Fredag 16 januari 2009 TID: 14.00-18.

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2009-01-16. DAG: Fredag 16 januari 2009 TID: 14.00-18. Institutionen för Matematik Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 9--6 DAG: Fredag 6 januari 9 TID: 4. - 8. SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 77 94 Förfrågningar: Ivar Gustafsson

Läs mer

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering KTH Matematik Tentamen del 2 SF1511, 2018-03-16, kl 8.00-11.00, Numeriska metoder och grundläggande programmering Del 2, Max 50p + bonuspoäng (max 4p). Rättas ast om del 1 är godkänd. Betygsgränser inkl

Läs mer

Tentamen för kursen TME135 Programmering i Matlab för M1

Tentamen för kursen TME135 Programmering i Matlab för M1 Tentamen för kursen TME135 Programmering i Matlab för M1 Tid: 18 oktober 2011 kl 8:30-12:30 Lärare: Håkan Johansson, mobil: 0739-678 219, kontor: 772 8575 Tillåtna hjälpmedel: P. Jönsson: MATLAB-beräkningar

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 26 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 6 Minsta kvadrat problem. Polynom. Interpolation. Rötter. Tillämpningar:

Läs mer

Matematisk modellering

Matematisk modellering Matematisk modellering Genomgång 1 Pelle Matematikcentrum Lunds universitet 6 november 2018 Pelle Matematisk modellering 6 november 2018 1 / 25 Mål Dagens program Vad handlar kursen om, mål, kurskrav,

Läs mer

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt Heltalspunkter på ellipsen Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till

Läs mer

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

Determinanter, egenvectorer, egenvärden. Determinanter, egenvectorer, egenvärden. Determinanter av kvadratiska matriser de nieras recursivt: först för matriser, sedan för matriser som är mest användbara. a b det = ad bc c d det a a a a a a a

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 10 Institutionen för matematik KTH 21 november 2016 Dagens och veckans ämnen Idag: Allmänna vektorrum, baser, koordinater, kap 4.1-4.4: Vektorrum och delrum, igen Bas, igen Koordinater med

Läs mer

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Tentamen i Matematik 2: M0030M. Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 203-0-5 Skrivtid: 09:00 4:00 Antal uppgifter: 2 ( 30 poäng ). Examinator: Norbert Euler Tel: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Betygsgränser: 4p 9p = 3; 20p 24p

Läs mer

15 februari 2016 Sida 1 / 32

15 februari 2016 Sida 1 / 32 TAIU07 Föreläsning 5 Linjära ekvationssystem. Minsta kvadrat problem. Tillämpning: Cirkelpassning. Geometriska objekt. Translationer. Rotationer. Funktioner som inargument. Tillämpning: Derivata. 15 februari

Läs mer

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 2. LINJÄR ALGEBRA 1 Inledning Lösning av ett linjärt ekvationssystem Ax = b förekommer ofta inom tekniska beräkningar. I laborationen studeras Gauss-elimination med eller utan

Läs mer

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering Fakulteten för teknik och naturvetenskap Utbildningsplan Matematisk modellering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: NANAT Inriktningar FSGR, RESI, TIMA Matematisk

Läs mer

Beräkningsverktyg HT07

Beräkningsverktyg HT07 Beräkningsverktyg HT07 Föreläsning 1, Kapitel 1 6 1.Introduktion till MATLAB 2.Tal och matematiska funktioner 3.Datatyper och variabler 4.Vektorer och matriser 5.Grafik och plottar 6.Programmering Introduktion

Läs mer

TANA09 Föreläsning 5. Matrisnormer. Störningsteori för Linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

TANA09 Föreläsning 5. Matrisnormer. Störningsteori för Linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem TANA9 Föreläsning Matrisnormer Linjära ekvationssystem Matrisnormer. Konditionstalet. Felanalys. Linjära minstakvadratproblem Överbestämda ekvationssystem. Normalekvationerna. Ortogonala matriser. QR faktorisering.

Läs mer

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR I, FMS 120, HT-00 Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Läs mer

Linjär algebra och geometri I

Linjär algebra och geometri I UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Jörgen Östensson Vårterminen 2010 Kurslitteratur Linjär algebra och geometri I för X, geo, frist, lärare H. Anton, C. Rorres, Elementary Linear Algebra (Application

Läs mer

Laboration: Vektorer och matriser

Laboration: Vektorer och matriser Laboration: Vektorer och matriser Grundläggande om matriser Begreppet matris är en utvidgning av vektorbegreppet, och det används bl a när man löser linjära ekvationssystem. Namnet Matlab står för MATrix

Läs mer

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet

Läs mer

At=A' % ' transponerar en matris, dvs. kastar om rader och kolonner U' % Radvektorn U ger en kolonnvektor

At=A' % ' transponerar en matris, dvs. kastar om rader och kolonner U' % Radvektorn U ger en kolonnvektor % Föreläsning 1 26/1 % Kommentarer efter %-tecken clear % Vi nollställer allting 1/2+1/3 % Matlab räknar numeriskt. Observera punkten som decimaltecken. sym(1/2+1/3) % Nu blev det symboliskt pi % Vissa

Läs mer

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Laboration 2: 1 Syfte. 2 Väntevärde och varians hos en s.v. X med fördelningen F X (x) MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR BYGG, FMS 601, HT-08

Laboration 2: 1 Syfte. 2 Väntevärde och varians hos en s.v. X med fördelningen F X (x) MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR BYGG, FMS 601, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR BYGG, FMS 601, HT-08 Laboration 2: Om väntevärden och fördelningar 1 Syfte I denna laboration skall vi försöka

Läs mer

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 2012-03-24 kl 14.30-19.30 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel

Läs mer

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D Utvecklad av Maria Magnusson med mycket hjälp av Lasse Alfredssons material i kursen Introduktionskurs i Matlab, TSKS08 Avdelningen för Datorseende, Institutionen

Läs mer

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211 Modellering av Dynamiska system -2011 Bengt Carlsson bc@it.uu.se Rum 2211 Introduktion #1 System och deras modeller Dynamiska och statiska system Användning av modeller Matematisk modellering Ett modelleringsexempel

Läs mer

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr GU 2019/1736 Matematikprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Mathematics, 180 credits Programkod: N1MAT 1. Fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad: MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Linjär algebra 2 Senast korrigerad: 2006-02-10 Övningar Linjära rum 1. Låt v 1,..., v m vara vektorer i R n. Ge bevis eller motexempel till

Läs mer

Linjär algebra och geometri 1

Linjär algebra och geometri 1 UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Ryszard Rubinsztein Oswald Fogelklou Linjär algebra och geometri 1 för K1, W1, KandKe1 Höstterminen 2009 Kurslitteratur H.Anton, C.Rorres, Elementary Linear

Läs mer

Introduktion till MATLAB

Introduktion till MATLAB 29 augusti 2017 Introduktion till MATLAB 1 Inledning MATLAB är ett interaktivt program för numeriska beräkningar med matriser. Med enkla kommandon kan man till exempel utföra matrismultiplikation, beräkna

Läs mer

Syftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik

Syftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR I, FMS 01, HT-07 Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen, enkla punktskattningar

Läs mer

Googles sidrankning - linjär algebra värt en förmögenhet

Googles sidrankning - linjär algebra värt en förmögenhet Googles sidrankning - linjär algebra värt en förmögenhet Outline 1 Sökmotorer 2 Grafteori Linjär algebra 3 Målet Utifrån användarens sökord lista de mest relevanta webbsidorna. Dessutom i en ordning som

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

2D1210, Numeriska Metoder, GK I för V 2.

2D1210, Numeriska Metoder, GK I för V 2. Kursöversikt Numme för V, 2003. 1 Beatrice Frock NADA, KTH 030612 ANADA 2D1210, Numeriska Metoder, GK I för V 2. Kursprogram. Läsanvisningar. Om WWW: I World Wide Web på Internet finns aktuell information

Läs mer

Datorövning 1 Fördelningar

Datorövning 1 Fördelningar Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF20: MATEMATISK STATISTIK, ALLMÄN KURS, 7.5HP FÖR E, HT-15 Datorövning 1 Fördelningar I denna datorövning ska du utforska begreppen sannolikhet

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp Dnr G 2015/309 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Matematiska vetenskaper, masterprogram,

Läs mer

Lösningar till tentan i SF1861 Optimeringslära, 1 juni 2017

Lösningar till tentan i SF1861 Optimeringslära, 1 juni 2017 Lösningar till tentan i SF86 Optimeringslära, juni 7 Lösningarna är på svenska, utom lösningen av (a som är på engelska (a The considered network is illustrated in FIGURE below, where the supply at the

Läs mer

Newtons metod. 1 Inledning. CTH/GU LABORATION 3 MVE /2014 Matematiska vetenskaper

Newtons metod. 1 Inledning. CTH/GU LABORATION 3 MVE /2014 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION 3 MVE270-2013/2014 Matematiska vetenskaper Newtons metod 1 Inledning Vi skall lösa system av icke-linjära ekvationer. Som exempel kan vi ta, { x1 (1 + x 2 2) 1 = 0 x 2 (1 + x 2 1 ) 2

Läs mer

Laboration 1: Optimalt sparande

Laboration 1: Optimalt sparande Avsikten med denna laboration är att: Laboration 1: Optimalt sparande - snabbt komma igång med träning på matlabprogrammering (uttnyttja gärna alla schemalagda laborationstillfällen, - lösa ett optimeringsproblem

Läs mer

Introduktion till att använda sig av GLPK

Introduktion till att använda sig av GLPK Introduktion till att använda sig av GLPK 1. Det finns inget grafiskt gränssnitt, som i Minitab eller Excel, utan man kör direkt i ett kommandofönster. 2. Programmet glpsol.exe och dess drivrutin (glpk44.dll-fil)

Läs mer

FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK

FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK FYSIKENS HISTORIA I VÅR TIDSÅLDER KALLAS VETENSKAPEN OM VERKLIGHETEN FÖR FYSIK DEN HAR SINA RÖTTER I DEN FÖRSTA STORHETSTIDEN AV DEN GREKISKA FILOSOFIEN PÅ 500-TALET FÖRE KRISTUS I EN KULTUR DÄR NATURVETENSKAP

Läs mer

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Laboration 3 Matematisk statistik AK för CDIFysiker, FMS012/MASB03, HT15 Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 9 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem. Invers. Rotationsmatriser. Tillämpning:

Läs mer

Projektion av träningsdata på aktuell underrum av dim 1. Föreläsning 7: Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts.

Projektion av träningsdata på aktuell underrum av dim 1. Föreläsning 7: Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts. Projektion av träningsdata på aktuell underrum av dim Föreläsning : Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts. Berkant Savas Tillämpad matematik i natur och teknikvetenskap, TNA Institutionen för

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) 120 högskolepoäng Avancerad nivå Two-year Masters Program in Mathematical Sciences

Läs mer

Avslutande föreläsning LGMA65

Avslutande föreläsning LGMA65 Avslutande föreläsning LGMA65 Innehåll Modulerna Modelleringscykeln Strategier för problemlösning Två exempel från uppgifterna Diskussion: För lite teori? Otydliga frågor Matematik vs. fysik Problemlösningsplan

Läs mer

Omtentamen i DV & TDV

Omtentamen i DV & TDV Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2005-06-07 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab

Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab Matematiska vetenskaper 2010/2011 Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab 1 Inledning Vi skall denna vecka se på matriser och funktioner som är inbyggda i Matlab, dels (elementära) matematiska funktioner

Läs mer

Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet Per-Erik Isberg. Laboration 1. Simulering

Matematikcentrum 1(7) Matematisk Statistik Lunds Universitet Per-Erik Isberg. Laboration 1. Simulering Matematikcentrum (7) Matematisk Statistik Lunds Universitet Per-Erik Isberg Laboration Simulering HT 006 Introduktion Syftet med laborationen är dels att vi skall bekanta oss med lite av de olika funktioner

Läs mer

Linjärprogramming. EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Linjärprogramming. EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin Linjärprogramming EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Formulera korttidsplaneringsproblem för vatten- och värmekraftsystem. 2 Tillämpad matematisk programming Korttidsplanering

Läs mer

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016 Crash Course Algebra och geometri Ambjörn Karlsson c januari 2016 ambjkarlsson@gmail.com 1 Contents 1 Projektion och minsta avstånd 4 2 Geometriska avbildningar och avbildningsmatriser 5 3 Kärnan 6 3.1

Läs mer

MIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola

MIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola MIO310 Optimering & Simulering 2013 Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola Antal poäng: 6 hp. Obligatorisk för: Industriell Ekonomi åk 3. Nivå: G2

Läs mer

Optimalitetsvillkor. Optimum? Matematisk notation. Optimum? Definition. Definition

Optimalitetsvillkor. Optimum? Matematisk notation. Optimum? Definition. Definition Optimum? När man har formulerat sin optimeringsmodell vill man lösa den Dvs finna en optimal lösning, x, till modellen Nästan alltid: Sökmetoder: Stå i en punkt, gå till en annan (bättre Upprepa, tills

Läs mer

Laboration 1 - Simplexmetoden och Modellformulering

Laboration 1 - Simplexmetoden och Modellformulering Linköpings universitet Optimeringslära grundkurs för Y Matematiska institutionen Laboration 1 Optimeringslära 30 januari 2013 Laboration 1 - Simplexmetoden och Modellformulering Den första delen av laborationen

Läs mer

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum Johan Helsing, 11 oktober 2018 FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum Inlämningsuppgift 3 Sista dag för inlämning: onsdag den 5 december. Syfte: att träna på att hitta lösningar

Läs mer

SF1545 Laboration 1 (2015): Optimalt sparande

SF1545 Laboration 1 (2015): Optimalt sparande Avsikten med denna laboration är att: SF1545 Laboration 1 (215: Optimalt sparande - snabbt komma igång med träning på matlabprogrammering (uttnyttja gärna alla schemalagda laborationstillfällen, - lösa

Läs mer

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer Datorlära 1 Introduktion till datasystemet, epost konto, afs hemkonto Introduktion till datorer och datasalar Open Office Calculator Beräkningar med Open Office Calc Diagram med OO Calc Datorlära 2 Utforma

Läs mer

Inledande matematik M+TD

Inledande matematik M+TD Introduktionsföreläsning p. 1/13 Introduktionsföreläsning Inledande matematik M+TD Stig Larsson http://www.math.chalmers.se/ stig Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Innehåll. Vad är MATLAB? Grunderna i MATLAB. Informationsteknologi. Informationsteknologi.

Innehåll. Vad är MATLAB? Grunderna i MATLAB. Informationsteknologi. Informationsteknologi. Grunderna i MATLAB stefan@it.uu.se Innehåll Vad är MATLAB? Användningsområden MATLAB-miljön Variabler i MATLAB Funktioner i MATLAB Exempel och smakprov: Grafik Beräkningar Bilder GUI Vad är MATLAB? Utvecklat

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2010 kl

Lösningsförslag till tentamen i SF1861 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2010 kl Lösningsförslag till tentamen i SF86 Optimeringslära för T. Torsdag 28 maj 2 kl. 4. 9. Examinator: Per Enqvist, tel. 79 62 98. (a) Inför variablerna x = (x sr, x sm, x sp, x sa, x sd, x gr, x gm, x gp,

Läs mer

Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht08

Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht08 Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht8 Omfattning och innehåll 2.7 Gradienter och riktningsderivator. 2.8 Implicita funktioner 2.9 Taylorserier och approximationer 3. Extremvärden 3.2 Extremvärden under bivillkor

Läs mer

Vetenskapsdagen 2016 SciLab för laborativa inslag i matematik eller fysik

Vetenskapsdagen 2016 SciLab för laborativa inslag i matematik eller fysik Vetenskapsdagen 2016 SciLab för laborativa inslag i matematik eller fysik Fredrik Berntsson (fredrik.berntsson@liu.se) 5 oktober 2016 Frame 1 / 23 Bakgrund och Syfte Inom kursen Fysik3 finns material som

Läs mer

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration 10 februari 2017 Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration Syfte med övningen: Introduktion till ett par numeriska metoder för lösning av ekvationer respektive

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 21:a April klockan

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 21:a April klockan MAI/Linköpings universitet Fredrik Berntsson Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 21:a April klockan 8.00-12.00 Redovisning Lös först uppgifterna i Matlab.

Läs mer

3 differensekvationer med konstanta koefficienter.

3 differensekvationer med konstanta koefficienter. Matematiska institutionen Carl-Henrik Fant 17 november 2000 3 differensekvationer med konstanta koefficienter 31 T Med en menar vi en av rella eller komplexa tal varje heltal ges ett reellt eller komplext

Läs mer

Beräkningsvetenskap och Matlab. Vad är MATLAB? Vad är MATLAB? Användningsområden. Vad är MATLAB? Grunderna i Matlab. Beräkningsvetenskap == Matlab?

Beräkningsvetenskap och Matlab. Vad är MATLAB? Vad är MATLAB? Användningsområden. Vad är MATLAB? Grunderna i Matlab. Beräkningsvetenskap == Matlab? Beräkningsvetenskap och Matlab Beräkningsvetenskap == Matlab? Grunderna i Matlab Beräkningsvetenskap I Institutionen för, Uppsala Universitet 1 november, 2011 Nej, Matlab är ett verktyg som används inom

Läs mer

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde: TANA81: Beräkningar med Matlab - Variabler och Matriser - Logiska uttryck och Villkor - Repetitionssatser - Grafik - Funktioner Variabler I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger

Läs mer

Matlabföreläsningen. Lite mer och lite mindre!

Matlabföreläsningen. Lite mer och lite mindre! Inmatning: Här är lite exempel på inmatning i Matlab: >> pi 3.1416 >> format long >> ans 3.141592653589793 Matlabföreläsningen Lite mer och lite mindre! >> format %återställer format (%- tecknet gör att

Läs mer

Kursplan MD2022. Matematik III 30 högskolepoäng, Grundnivå 2

Kursplan MD2022. Matematik III 30 högskolepoäng, Grundnivå 2 Sida 1(6) Kursplan Matematik III 30 högskolepoäng, Grundnivå 2 Mathematics III 30 Credits*, First Cycle Level 2 Lärandemål Det övergripande målet för kursen är att den studerande ska vidga och fördjupa

Läs mer

Matematisk Modellering

Matematisk Modellering Matematisk Modellering Genomgång 3 Pelle Matematikcentrum Lunds universitet 27 november 2018 Pelle Matematisk Modellering 27 november 2018 1 / 31 Dagens program Dagens program Andra projektet - avslutning.

Läs mer

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och

Läs mer

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n. Övningar Linjära rum 1 Låt v 1,, v m vara vektorer i R n Ge bevis eller motexempel till följande påståenden Satser ur boken får användas a) Om varje vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v

Läs mer

% Föreläsning 3 10/2. clear hold off. % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y

% Föreläsning 3 10/2. clear hold off. % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y % Föreläsning 3 10/2 clear % Vi börjar med att titta på kommandot A\Y som löser AX=Y % Åter till ekvationssystemen som vi avslutade föreläsning 1 med. % Uppgift 1.3 i övningsboken: A1=[ 1-2 1 ; 2-6 6 ;

Läs mer

KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 1. Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner

KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 1. Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 1 Introduktion till MATLAB Skript Inläsning och utskrift av variabler Ekvationssystem Anonyma funktioner MATLAB Väletablerat Mycket omfattande program GNU OCTAVE Öppen

Läs mer

Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab

Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab CTH/GU STUDIO 1 TMV036a - 2012/2013 Matematiska vetenskaper Matriser och Inbyggda funktioner i Matlab Analys och Linjär Algebra, del A, K1/Kf1/Bt1 Moore: 2.3, 3.1-3.4, 3..1-3.., 4.1, 7.4 1 Inledning Nu

Läs mer

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10 Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-1 Kursansvarig: Per Enqvist, tel: 79 6298, penqvist@math.kth.se. Assistenter: Mikael Fallgren, werty@kth.se, Amol Sasane, sasane@math.kth.se. I denna uppgift

Läs mer

Laboration: Grunderna i Matlab

Laboration: Grunderna i Matlab Laboration: Grunderna i Matlab Att arbeta i kommandofönstret och enkel grafik Den här delen av laborationen handlar om hur man arbetar med kommandon direkt i Matlabs kommandofönster. Det kan liknas vid

Läs mer

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013 Lösningar till SF86/SF85 Optimeringslära, 4/5 03 Uppgift (a) Inför de 3 variablerna x ij = kvantitet (i sorten ton) som fabrik nr i åläggs att tillverka av produkt nr j, samt t = tiden (i sorten timmar)

Läs mer

Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen

Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen Ett sätt att få fram Black-Littermans formel är att formulera problemet att hitta lämpliga justerade avkastningar som ett skattningsproblem

Läs mer

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan KOMIHÅG 17: 1 Centrala raka/sneda stötar relativ separationsfart Studstalet e = relativ kollisionsfart Föreläsning 18: Centralkrafter och solsystemet Centralkrafter: Inga kraftmoment på massan Solsystemet:

Läs mer