Mätning av fuktförhållande och värmetransport till underliggande mark i en grund som utföres med golvvärme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mätning av fuktförhållande och värmetransport till underliggande mark i en grund som utföres med golvvärme"

Transkript

1 Working Paper No 14 Editor: Research and Development Committee Peter Roots Mätning av fuktförhållande och värmetransport till underliggande mark i en grund som utföres med golvvärme

2

3 Förord FÖRORD Det är känt att golvvärme medför att inomhuskomforten upplevs som positiv. Det är mindre känt hur stora värmeförlusterna är i det icke stationära fallet. I denna rapport redovisas mätresultat av värmeförlusterna från en grund som utföres med golvvärme till marken i ett enplanshus i Bromölla. Projektet är en del av ett projekt där värmeförlusten från en grund som utföres med golvvärme under icke stationära förhållande behandlas. En annan del av projektet har varit att genomföra en teoretisk simulering av värmetransporten från grunden till underliggande mark. Följande parter har ingått i projektet; Högskolan i Gävle, Chalmers tekniska högskola, LC i Sverige AB, Thermotech Scandinavia AB, Lagerstedt och Krantz AB, Sundolitt AB och Svenska Thermisol AB. Vi hoppas att resultaten kommer till nytta och önskar läsaren en trevlig lässtund. Peter Roots

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR 1 2 MÄTNINGAR BYGGNAD MÄTPUNKTER 3 3 MÄTRESULTAT OCH DISKUSSION VÄRMEFLÖDE FUKT MÄTONOGGRANHET SAMMANFATTNING 11 4 SLUTSATS REFERENSER BILAGA 1 MÄTRESULTAT BILAGA 2 BERÄKNAT UPPVÄRMNINGSBEHOV MED ENORM... 18

5 Sammanfattning SAMMANFATTNING Golvvärme är ett uppvärmningssystem som tagit en allt större andel från övriga uppvärmningssystem, företrädesvis i enfamiljshus. Orsaken till detta är att golvvärme upplevs ge god inomhuskomfort samtidigt som det hävdas att med golvvärme erhålls en värmebesparing. I en rapport av Christer Harrysson, 1997, hävdas delvis motsatsen, det vill säga att med golvvärme ökar värmeförbrukningen. Han anser att ökningen är cirka 30 %. Undersökningen brister något. Olika byggnader med olika egenskaper och värmemotstånd samt olika sammansättningar av familjer har jämförts. Det kan vara tveksamt att dra slutsatser på detta material. Trots detta indikerar mätresultaten att golvvärme medför ett högre uppvärmningsbehov, men någon analys av orsakerna till detta har inte genomförts i undersökningen. En undersökning av P Roots, 1998, visas att ökningen blir cirka 12 till 15 % vid en tunn isolering under stationärt förhållande. Denna undersökning syftar till att mäta den direkta värmeförlusten till marken från grunden genom att mäta temperaturdifferensen över värmeisoleringen. Härutöver mäts fuktförhållandena på strategiska ställen. Provhuset utgörs av ett enfamiljshus byggd med en träregelkonstruktion med utvändig skalmur. Grunden utgörs av en LC-grund, vilken är en platta på mark med ingjutna värmeslingor. Golvvärmesystemet i grunden har levererats av ThermoTech Scandinavia AB. Väggens värmeisolering är 230 mm tjock, taket 400 mm och grundens isolertjocklek är 300 mm. All uppvärmning sker med hjälp av elektricitet, det vill säga varmvattnet i värmeslingan uppvärms elektriskt. En värmepump av märket autoterm 480 (IVT) har monterats för värmeåtervinning på frånluftssystemet (F-system). Den totala köpta energin uppgick under första året till kwh, eller ca 80 kwh/(m 2 år), vilket är ett lågt värde. Denna systemlösning med golvvärme är ett exempel på energieffektiv lösning. Av temperaturmätningarna framgår det att grunden är fuktsäker. Detta baseras på att temperaturdifferensen mellan underliggande mark och undersidan på betongen aldrig blir mindre än ca 4 C i kantbalken och inte mindre än 8 C mitt i plattan. Slutsatsen av denna undersökning är att en välisolerad klimatskärm, särskilt grunden, tillsammans med en frånluftsvärmepump representerar en energieffektiv lösning samtidigt som en fuktsäker grund erhålles med golvvärme. De boende upplever dessutom inomhuskomforten som mycket god.

6 Inledning 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND I en rapport av Christer Harrysson, 1997, redovisas att uppvärmningsbehovet i byggnader med golvvärme är betydligt högre jämfört med ett traditionellt uppvärmningssystem. Han baserar detta på mätresultat av den totala energianvändningen (uppvärmning och övrigt) i olika byggnader med olika egenskaper och varierande tjocklek på värmeisoleringen samt olika familjesammansättningar. Någon analys av varför golvvärmen medför ett högre uppvärmningsbehov ges inte i rapporten, varför slutsatsen av undersökningen borde ha varit att det finns indikation på att golvvärme medför ett högre uppvärmningsbehov. Detta föranledde högskolor och isolerbranschen att starta ett projekt med syfte att undersöka hur stor värmeförlusten genom en grund som utföres med golvvärme egentligen är och vad detta beror på. 1.2 SYFTE Mätningarna huvudsyfte har varit att mäta värmetransporten från grunden till underliggande mark. Fuktförhållandena har också uppmätts på strategiska platser i grunden 1.3 AVGRÄNSNINGAR Mätningarna sker enbart i ett valt mätsnitt i grunden, varför någon utvärdering av hela byggnadens energisystem inte kommer att ske. Någon utvärdering om golvvärmesystemet har högre uppvärmningsbehov jämfört med om byggnaden haft radiatoruppvärmning kommer inte att genomföras. 1

7 Mätning 2 MÄTNINGAR Vid val av mätobjekt skall många faktorer kring byggnaden och de boende sammanfalla. Det visade sig vara svårt, bland annat var det svårt att finna boende som var positiva till att mätningarna genomförs i deras hus. Det var även viktigt att huset var nyproducerat så att det termiska förloppet i grunden går att följa från början när värmekudden bildas i underliggande mark. Mätningarna har genomförts i samarbete med Christer Johansson, Sveriges provnings och forskningsinstitut. Han har ansvarat för mätsystemet, kalibrering och montering av mätgivarna som monterats i byggnaden. 2.1 BYGGNAD Provhuset utgörs av ett enplanshus byggt av LB-hus på 137 m 2. Väggarna utgörs av en trästomme och fasaden utgörs av en putsad skalmur. Värmeisoleringens tjocklek i väggarna är 230 mm (U p =0.192 W/(m 2 K)). Vindsbjälklaget är isolerat med 400 mm i (U p = W/(m 2 K)). En värmepump, autoterm 480 (IVT), har installerats på frånluften. Figur 2.1 LB-huset. Grunden utgörs av en värmegrund kallad LC-grund, vilket är en platta på mark, se Figur 2.2. I plattan finns ingjutna värmeslingor och golvvärmesystem, COMFOTHERM MIDI, levererat av Thermotech Scandinavia AB. Reglerprincipen utgörs av en P-regulator. Leverantören har också ansvarat för injustering av systemet. Golvvärmesystemet bygger på principen att vatten strömmar kontinuerligt i slingan. Både inomhus- som utomhusgivare används för att reglera så att rätt värme tillförs byggnaden. 2

8 Mätning Grundens värmeisolering har varierande tjocklek. Under betongplattan har värmeisoleringen tjockleken 300 mm. Kantbalken som utgörs av ett L-element, Sundolitt AB, har 150 mm tjock värmeisoleringen under kantbalken. Värmeisoleringens tjocklek på kantbalkens vertikala del är 100 mm. Orsaken till att värmeisoleringens tjocklek är mindre i kantbalken är bland annat att en viss värmeförlust måste tillåtas för att eliminera risken för tjälnedträngning. Golvbeläggningen utgörs av en platsfolie, stegljudisolering (papp) och en parkett. Figur 2.2 I figuren redovisas ett tvärsnitt av LC-grunden. 2.2 MÄTPUNKTER När mätpunkterna valdes var det nödvändigt att ta hänsyn till vvs-ledningar, vilka kan ge orsak till felaktiga mätresultat. I vardagsrummets grund finns inga vvs-ledningar som kunde störa mätningarna, varför denna del av grunden valdes, se Figur 2.3. Temperaturen och relativa fuktigheten inomhus har mätts upp i vardagsrummet på 1.2 m höjd, se Figur 2.3. Mätsnitt N Rumsgivare Figur 2.3 Mätsnittet i grunden har förlagts till vardagsrummet. Det finns en givare i rummet som mäter relativa fuktigheten och inomhustemperaturen på 1.2 m höjd. 3

9 Mätning Värmetransport i en platta på mark varierar med grundens bredd. En teoretisk simulering av temperaturfördelningen i provhusets grund genomfördes och resultatet redovisas i Figur 2.4. Tre positioner valdes, två i kantbalken och ett mitt i grunden, se Figur 2.5. Värmetransporten från grunden till marken har uppmätts med så kalla termostapel. Den består av seriekopplade termoelement. Tre termostaplar har monterats på olika ställen i värmeisoleringen, se Figur 2.5. Figur 2.4 Teoretiskt simulerade isotermer i mätsnittet med HEAT2, Blomberg T, mm : RF + temperatur : Termostapel : Temperatur Figur 2.5 Mätpunkter i grunden. 4

10 Mätresultat och diskussion 3 MÄTRESULTAT OCH DISKUSSION En viktig faktor som påverkar det byggnadsfysikaliska tillståndet i grunden är dess bredd. När den ökar stiger temperaturen i underliggande mark, eftersom markens värmemotstånd mot markytan ökar. Detta medför även att betongplattans ånghalt ökar, särskilt i plattans undre del. Normalt rekommenderas att temperaturfallet över värmeisoleringen mitt i grunden skall vara minst 3 C (betongplattan varmare) för att erhålla godtagbart fukttillstånd i plattan. Vardagsrummets grund i provhuset har en bredd som är något mindre jämfört vad huvudbyggnaden har, vilket innebär att fukttillståndet blir något bättre i provhusets grund jämfört med en grund med normala mått. 3.1 VÄRMEFLÖDE Som redovisats i avsnitt 2 har värmetransporten från grunden till marken uppmätts vid tre mätpositioner. Den totala värmetransporten uppskattas genom att anta timvis stationära förhållanden. Den totala värmetransporten är då lika med summan av värmetransporten i mätpositionerna, se Figur 3.1, det vill säga vi erhåller följande approximativa uttryck: Q tot = q (W) 1 A1 + q2 A2 + q3 A3 Där q = värmeflödestäthet i en position (W/m 2 ) A = area (m 2 ) Med insatta areor erhålls: Q tot = q.8 + q q 20.4 (W) A 2 A 3 q 1 A 1 q 2 q 3 Figur 3.1 Värmeflödestäthet, q, från grunden till marken mäts i tre positioner. Varje position tilldelas en area, A, som sedan används för att beräkna värmetransporten. Av mätresultaten framgår det att värmetransporten i de olika positionerna är lika stora, det vill säga de utgör enskilt ca 1/3 av den totala värmetransporten från grunden till marken, vilket framgår i Figur 3.2. Det betyder att 2/3 av den totala värmetransporten sker genom kantbalken. Detta beror på att kantbalkens värmemotstånd, mm tjock värmeisolering, 5

11 Mätresultat och diskussion är betydligt lägre jämfört med värmemotståndet i mätsnittet i grundens mitt som har 300 mm isolertjocklek. En annan faktor som också påverkar detta är betongplattans bredd. Dess bredd är mindre jämfört med normala grunder. Om grunden hade normal bredd skulle värmetransportens andel genom kantbalken vara mindre, eftersom kantbalkens ytandel av den totala värmeläckande ytan i grunden skulle minska. Figur 3.2 Värmeförlusten för varje position i grunden. Av de boende har uppgift erhållits att den totala energianvändningen (uppvärmning och övrig energianvändning) uppgått till kwh under första året, vilket är data från elmätaren i huset. Det motsvarar ca. 80 kwh/(m 2 år), vilket får anses vara ett lågt värde. Den låga energianvändningen kan förändras i fortvarighet, både bli lägre eller högre. Nedan ges några reflektioner på faktorer som kan påverka eller har påverkat den uppmätta totala energianvändningen. Energianvändning kan bli lägre eftersom energin åtgått till att torka ut byggfukt. Energianvändning kan bli lägre eftersom inomhustemperaturen varierat mellan C, se Figur 3.3. Om man har golvvärme bör man kunna sänka den något. Energianvändningen blir högre eftersom det varit en mild vinter. Årsmedeltemperaturen under året har varit cirka 9 C under mätperioden. Normalt är årsmedeltemperaturen ca +7 C. Energianvändning kan ha blivit lägre om dusch används istället för bad. Energianvändningen kan bli något högre på grund av att golvvärmesystemet ej fungerade som avsett fram till oktober då systemet justerades. Detta påverkade dock inte inomhuskomforten. 6

12 Mätresultat och diskussion Man kan också notera att verklig total energianvändning är lägre än beräknad enligt ENORM, ca 2400 kwh, se bilaga 2. Detta trots att inomhustemperaturen varit högre under mätperioden ( C) jämfört med inomhustemperaturen som använts i beräkningarna (+20 C). Om inomhustemperaturen varit lägre under mätperioden skulle skillnaden mellan verklig och beräknad energianvändning ha varit större. Figur 3.3 Inomhus- och utomhustemperaturens variation under mätningarna. Sammanfattningsvis är Bromöllahuset ett exempel på en systemlösning med golvvärme för ett enfamiljshus som ger låg energianvändning. 3.2 FUKT Den relativa fuktigheten har uppmätts i kantbalken mellan dräneringslagret och isoleringen samt i mätsnittet mitt i byggnaden på samma nivå, se Figur 3.4. För att kunna bedöma hur fukttillståndet varierar i värmeisoleringen har även temperaturdifferensen uppmätts på olika nivåer i värmeisoleringen. T T 1 T 2 T 3 Relativ fuktighet Relativ fuktighet Figur 3.4 Temperatur och relativ fuktighet har mätts i mitten av plattan och i kantbalken. Ur fuktsynpunkt rekommenderas att temperaturfallet över värmeisoleringen bör vara 3 C för att säkerställa att skadliga fuktnivåer inte uppträder. Av temperaturdifferensen över hela värmeisoleringen i mätsnittet mitt i byggnaden framgår det att temperaturdifferensen inte är lägre än 6 C inledningsvis, för att senare ej understiga 8 C efterföljande år, vilket kan ses i Figur 3.6. Det innebär att grunden med stor sannolikhet inte uppnår skadliga fuktnivåer på grund av ångdiffusion från marken till betongplattan. Orsaken till att temperaturdifferensen 7

13 Mätresultat och diskussion varierar stort innan oktober, Figur 3.6, beror på att golvvärmesystemet ej fungerade som avsett. Systemet justerades i början av oktober 1999 och har fungerat som avsett efter detta. Den relativa fuktigheten i marken mitt under grunden uppgår till 100 % och den är något lägre i kantbalken, vilket framgår av mätresultaten i Figur 3.5. Figur 3.5 Relativ fuktighet i skiktgränsen mellan värmeisolering och dräneringsskiktet i mitti platta och i kantbalken. Efter färdigställande av grunden har betongplattan hög fukthalt. Om den inte torkar ut ordentligt innan golvbeläggningen läggs kan det finnas risk för att kondens uppträder i värmeisoleringen. Den täta golvbeläggningen medför att fukten enbart kan torka ut nedåt. Eftersom temperaturfallet över värmeisoleringen är relativt stor i mitt i plattan kan det finnas risk för kondens vid uttorkning då daggpunkten underskrids. I fortvarighet kommer kondensatet också att torka ut på grund av temperaturdifferensen mellan värmeisoleringen och marken. 8

14 Mätresultat och diskussion Figur 3.6 Temperaturdifferens över värmeisoleringen mitt i plattan. I kantbalken är förhållandena annorlunda jämfört med mätsnittet mitt i plattan. Temperaturdifferensen är lägre över värmeisoleringen under sommaren och hösten, ca 4 C, vilket framgår i Figur 3.7. Här kan det föreligga risk för omvänd fukttransport på våren eftre det att värme slagits av. Underliggande mark kan då ha högre temperatur än plattan vilket medför en fukttransport från marken till plattan. Fuktanrikningen i kantbalken på grund av omvänd fukttransport kommer sannolikt att torka ut under uppvärmningssäsongen. Då är temperaturdifferensen betydligt högre. Dessutom är kantbalkens höjd högre än betongplattan i mitten. Det kommer då att ta lång tid innan skadliga fuktnivåer erhålls i betongen under golvbeläggningen, varför man kan göra bedömningen att inga skadliga fuktnivåer erhålls i kantbalken på grund av omvänd fukttransport. Figur 3.7 Temperaturdifferens över värmeisoleringen i kantbalken. Temperaturen har också uppmätts i underkant av schaktbotten (ca 150 mm från värmeisoleringen undersida) och 500 mm under schaktbottens underkant i mätsnittet mitt i 9

15 Mätresultat och diskussion byggnaden. Av temperaturerna i marken i Figur 3.8 framgår det att temperaturen stiger från ca 10 C till 14 C på värmeisoleringen undersida. Mättnadsånghalten vid 14 C är g/m 3. Om betongplattans temperatur antas sjunka lägst till +20 C. Då är mättnadsånghalten g/m 3 innebär detta att den relativa fuktigheten i fortvarighet i mittsnittet max kan bli ca 70 % ( /17.28), detta gäller under fortvarighet då byggfukten torkat ut. Det föreligger således en liten risk för att fuktskador skall uppkomma på grund av uppfuktning från marken, så kallad omvänd fukttransport. I Figur 3.8 kan man se att underliggande mark uppvärms ca 4 C. Temperaturdifferensen mellan mätpunkterna i marken (skillnad på 500 mm) är ca. 0.5 C. Temperaturen i marken följer något som kan likna en sinusvarierande funktion. Eftersom amplituden inte ändrats från oktober 99 till oktober 00 kan det betyda att temperaturvariationen i marken motsvarar fortvarighet, det vill säga om inte tillförd värmeeffekt ändras betydligt från de värmeeffekter som värmeslingan avgivit under denna mätperiod. Figur 3.8 Temperaturer uppmätta 150 mm och 650 mm ner i marken från värmeisoleringen undersida mitt i plattan. Av ovanstående mätresultat framgår det att: Det finns risk för omvänd fukttransport i kantbalken och inte mitt i grunden. Efter att värmen slagits av på våren kan underliggande marks temperatur bli högre än plattans, vilket kan medföra att fukttransport uppträder från marken till plattan. Det beror på att värmemotståndet är betydligt större i mitten av grunden än i kantbalken, det vill säga lägre temperaturdifferens över värmeisoleringen i kantbalken jämfört med mitt i plattan. Risken för skadliga fuktnivåer i betong under platsmattan i kantbalken bedöms ändå vara liten. Kantbalken höjd är stor och har stor fuktkapacitet. Fukttillförsel till kantbalken kommer ske under en begränsad tid samtidigt som EPS-cellplatsen utgör ett ångmotstånd, vilket reducera fuktflödets storlek. 10

16 Mätresultat och diskussion Sammanfattningsvis framgår det av analysen att kantbalken är det fuktdimensionerande snittet i denna typ av konstruktionslösningar, tjock värmeisolering under betongplattan och tunnare isolering i kantbalken. Med tanke på att grunden kan torka ut under uppvärmningssäsongen kan fukten som tillförs betongplattan lagras i den utan att skadliga fuktnivåer uppträder. I mittsnittet kan relativa fuktigheten max uppgå till 70%. 3.3 MÄTONOGGRANHET Alla givare samt termostaplar har kalibrerats. Emellertid finns det följande avvikelser: Termoelement: ± 0.3 C Relativ fuktighet: ± 3 % Värmeflödesmätare: ± 5 % 3.4 SAMMANFATTNING Värmetransporten genom kantbalken utgör nästan 2/3 av den totala värmetransporten genom grunden. Orsaken beror på att kantbalken har betydligt lägre värmemotstånd jämfört med värmemotståndet mitt i plattan. Av mätresultaten att döma är det en liten risk för att höga fuktnivåer skall uppträda i konstruktionen vid fortvarighet. Emellertid, kan det uppträda omvänd fukttransport i kantbalken efter det att värme slagit av på våren. Sannolikt kommer detta inte orsaka några fuktproblem. Mitt i plattan kan den relativa fuktigheten max bli ca 70 %. Således är provhuset ett exempel på en byggnad med golvvärme som har låg energianvändning, vilket bland annat beror på den välisolerade klimatskärmen. Av temperaturfördelningen i grunden att döma föreligger liten risk för fuktskador som kan uppkomma. Detta beror i huvudsak på den tjocka värmeisoleringen under betongplattan. 11

17 Slutsats 4 SLUTSATS I ett enfamiljshus i Bromölla som har en LC-värmegrund, av grundtypen platta på mark, har mätningar av fukt och värmeflödet genomförts i grunden. Golvvärmesystemet har levererats av Thermotech Scandinavia AB. Av mätresultaten att döma är huset energieffektivt och det föreligger liten risk för att fuktskador skall uppkomma på grund av konstruktionslösningen. Den totala köpta energin har under första året uppgått till ca 80 kwh/(m 2 år). Värdet visar att detta är ett exempel på en systemlösning med golvvärme och värmepump som är energieffektiv. 12

18 Referenser 5 REFERENSER Harrysson C Golvvärme eller radiatorsystem i småhus. Bygg och energiteknik. Falkenberg Roots P, Värmeförlust från en grund som utföres med golvvärme. Working paper 52. Högskolan i Gävle, Inst. för teknik. Gävle

19 Bilaga BILAGA 1 MÄTRESULTAT Nedan redovisas erhållna mätresultat. Figur B1.1 Framledningstemperatur och returtemperatur för värmeslingan i vardagsrummet. Figur B1.2 Vattenflödet i värmeslingan i vardagsrummet. 14

20 Bilaga Figur B1.3 Framledningstemperatur och utomhustemperatur för värmeslingan i vardagsrummet. Figur B1.4 Inomhustemperatur och utomhustemperatur. 15

21 Bilaga Figur B1.5 Värmeflödestäthet i positionerna. Figur B1.6 Inom- och utomhustemperatur samt beräknad avgiven värmeeffekt (baserad på uppmätt temperaturdifferens melall framledning och returledningstemperatur samt vattenflödet) i värmeslingan. 16

22 Bilaga Figur B1.7 Temperaturens variation på olika djup från isoleringens undersida 17

23 Bilaga BILAGA 2 BERÄKNAT UPPVÄRMNINGSBEHOV MED ENORM 18

24 ***** Enorm BBR. Version (C) 1994 Svensk Byggtjänst ***** Program 418. NYA LB-HUS AB, BROMÖLLA. Objekt: 134 P1-S Martin Svensson Beräknat av OVE OSKARSSON, Indatafil: 900TEMPO.EN Byggnadsort: Malmö Beräkning nr: 434 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht BBRs värmeisolerkrav Sm-Lgh Antal bostadslägenheter Uppvärmd golvarea, Aupp, m Fönster+dörr, $ av uppv area Spec.läckn. vid 50 Pa, 1/m2,s Värmekapacitet, Wh/m2,K Omslutande area, Aom, m Krav på effektiv värmeanvändning gäller för byggnaden enl BBR 9:3. GLASAREOR OCH INSTRÅLNINGSDATA. SOLDATA FÖR MALMÖ Riktning Lägenhet Zon 2 Zon 3 Nord 3.3 (0.75; 0) 0.0 (0.00; 0) 0.0 (0.00; 0) Ost 3.3 (0.75; 0) 0.0 (0.00; 0) 0.0 (0.00; 0) Syd 3.3 (0.75; 0) 0.0 (0.00; 0) 0.0 (0.00; 0) Väst 3.3 (0.75; 0) 0.0 (0.00; 0) 0.0 (0.00; 0) Ovan redovisas: Glasarea i m2 (Solfaktor * Avskärmning ; Lutning) TRANSMISSIONSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Byggnadsdel Area Up Area Up Area Up Vindsbjälklag Väggjord (*) Väggluft : Golvbjlg 1 (*) Golvbjlg 2 (*) Fönster m karm Dörrar m karm Yta l,luft Yta 2,luft Yta 3,jord (*) (*) Red.faktor al = U*A för köldbryggor, W/K Totalt U*A, W/K PROCESSENERGI kwh/dygn: Vardagar Lördag Söndag kwh/år Behov av tappvarmvatten Gratisvärme (personvärme mm) Elprocesser som inte ger värme Elprocesser som ger värme Pumpar/fläktar för värmedistr E1 till ventilation (Årsmedelbehov = 0.90 kw/m3/s) 371 Tillförd elenergi (drivenergi) till värmepumpsystemet 3777

25 DRIFTDATA FÖR VÄRMEANLÄGGNINGEN. Nr Sid 2 Basenergi: Värmepump,uppv. och varmvatten Dist: Golvvärme,vatten.Termostater i rum. Autom. effektstyrning Värmepumpen producerar både tappvarmvatten och uppvärmningsenergi. Tillsatsenergi: Eltillsats i värmepump Dist: Golvvärme,vatten.Termostater i rum. Autom. effektstyrning Gemensam värmeproduktion. Gemensamt värmedistributionsystem. Basenergi Tillsats Förbränningsverkningsgrad, % Värmeförluster från panna e dyl, kw Varav utnyttjat värmetillskott, kwh/år Värmedistributionsförluster, W/K (*) Värmeregleringsförluster, W/K (*) (*) /K avser temperaturdifferensen mellan värmebärare och rumsluft Produktionstimmar/Uppvärmningstimmar 7640/ /1120 Årsverkningsgrad/Täckningsgrad, % 96/ 75 99/ 25 Dim. framledningstemperatur 30 C. Distrib.pumpar/fläktar kw VENTILATIONSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Typ av ventilation FVP Vent.volym,m3 (Fukt,g/kg) 323(0) 0(0) 0(0) Effekt,kW/m3/s (% värme) 0.900( 0) 0.000( 0) 0.000( 0) Mån/fredag: Rumstemp, C Basflöde,m3/h * h/dygn 169.3* * * 0.0 Forcerat,m3/h * h/dygn 0.0* * * 0.0 Styrd + läckning, oms/h Lördagar: Rumstemp, C Basflöde,m3/h * h/dygn 169.3* * * 0.0 Forcerat,m3/h * h/dygn 0.0* * * 0.0 Styrd + läckning, oms/h Söndagar: Rumstemp, C Basflöde,m3/h * h/dygn 169.3* * * 0.0 Forcerat,m3/h * h/dygn 0.0* * * 0.0 Styrd + läckning, oms/h Kanalförlust,frånluft (K=tempdiff över kanalvägg) Kanalförlust,tilluft med högst rumstemperatur Kanalförlust,värmd tilluft i luftvärmesystem VÄRMEPUMP:ES. Aquaes 480. Provad vid SP. 22 m, 0.07 W/m,K 0 m, 0.00 W/m,K 0 m, 0.00 W/m,K 150 m3/h Utetemperatur: Värmeeffekt, kw: Driveffekt, kw: Lägsta avlufttemp 0 C. Lägsta utetemp 0.0 C. Högsta d:o 0.0 C Årsvärmefaktor= Avgivet/Drivel 11481/ 3777 = Red.fakt 1.00

26 VÄRMEBEHOV UNDER KALENDERÅRET (kwh) Nr Sid 3 Må- Uppv Trans- Vent.+ Vent.- Utnyttj.värme Uppv.- Uppv.+ nad dgr mission Läckn. v.växl Sol Process behov tappvv Jan = Feb = Mar = Apr = Maj = Jun Jul = Aug = Sep = Okt = Nov = Dec = År Summor= för uppv.period. Uppvärmningsperiod: Utetemp= C, h (Året h). TILLFÖRD ENERGI UNDER KALENDERÅRET (kwh) Må- Energi från VP Tillsatsenergi Drivel Fläkt Köpt Proc.+ nad Nyttig Förlust Nyttig Förlust till VP /Pump värme hush el Jan = Feb = Mar = Apr = Maj = Jun = Jul = Aug = Sep = Okt = Nov = Dec = År REDOVISNING AV U-MEDELVÄRDEN Den verkliga byggnadens U-medelvärde är Um,akt = W/m2,K. (Um,akt beräknat med schablonavdrag utan solenergiberäkning = 0.194) Beräkning av Um,krav enligt formler i BBR 9:211. Utrymme i byggnaden Lägenhet Zon 2 Zon 3 18% av uppvärmd area Fönster och dörrarea Af= minsta av ovanstående Um,krav = 0.18(0.24)+Af*0.95/Aom UA,krav = Um,krav*Aom Um,krav = UA,krav/Aom = 94.9/ = W/m2,K Högsta tillåtna Um.gräns = 1.3 * Um.krav = 0.307

27 JÄMFÖRELSE MED REFERENSBYGGNAD (*) Nr Sid 4 Referens- Verklig Differens Energibehov i kwh/år byggnad byggnad +=bespar. Transmissionsförluster Förluster pga luftläckning Styrd luftväxl. för ventilation FTX-anläggning mht kanalförlust Utnyttjad värme från sol Utnyttjad värme från processer Resterande uppvärmningsbehov Behov av tappvarmvatten Nettobehov (uppvärmning + VV) Nyttiggjord basenergi Nyttiggjord tillsatsenergi Produktions- och distr.förlust Tillförd värme inkl förluster Värme producerad med värmepump Tillförd drivel till värmepump Tillförd el till fläktar/pumpar Tillförd energi inkl återvinning Processer. Hushålls- & fast.el Summa tillförd energi under året ************************************************************************ Tillförd energi för uppvärmning, tappvarmvatten och återvinning är 8448 kwh/år lägre än när alla krav i BBR 9:2-3 exakt uppfylls. Den verkliga byggnadens U-medelvärde är Um,akt = W/m2,K. Um,krav = W/m2,K. Högsta tillåtna Um,gräns = W/m2,K. Byggnadens energibehov och U-medelvärde uppfyller kraven i BBR. ************************************************************************ Totalt behov av köpt energi för verklig byggnad kwh/år Värmepump,uppv. och varmvatten 0 Eltillsats i värmepump 3745 Drivel till värmepump 3777 E1 till fläktar och pumpar 747 Processer. Hushålls- och fastighetsel 5133 Summa för kalenderåret (*) Referensbyggnaden är lika utformad som den verkliga men utförd så att samtliga krav i BBR 9:2-3 samtidigt är exakt uppfyllda.

28 REDOVISNING AV ENERGIKOSTNADER Nr Sid 5 Objekt: 134 P1-S Martin Svensson Beräknat av OVE OSKARSSON, Indatafil: 900TEMPO.EN Taxefördelningar Taxa 1 Taxa 2 Taxa 3 Taxa 4 Taxa 5 Årsbehov, kwh Priser i kr/kwh och energibehov i kwh/period Basenergi kwh/år: Tillsatsenergi kwh/år: El till fläktar/pumpar kwh/år: Drivel till värmepump kwh/år: Processer. Hush el kwh/år: Summa kwh: Summa kr: Valda energipriser Taxa 1 Taxa 2 Taxa 3 Taxa 4 Taxa 5 Fom månad-tom månad Nov-Mar Nov-Mar Apr-Okt - - Från K1, till Kl Dygn under veckan - Mån-Lör Söndag Alla Alla Alla (E) Elenergi (F) Fjärrvärme (L) Olja (B) Fastbränsle _ (G) Gas (1) Annat (2) Annat Energipris anges i kr/köpt kwh.(för bränslen kr/kwh värmeinnehåll) Rörliga energikostnader kwh/år kr/år Värmepump,uppv. och varmvatten 0 0 Eltillsats i värmepump El till fläktar och pumpar Drivel till värmepump Processer. Hushålls- och fastighetsel Summa för kalenderår

29 Beräkning av solavdrag för uppvärmningsperioden. Nr Sid 6 Transm.= 2539 kwh. Utnyttjad sol= 1846 kwh. Gradtimmar= h Ekvivalent U-värde= 1000*(Transm-sol)/(Gradtimmar*Af)= 0.40 W/m2,K Motsvarar solavdrag, a3 = 1.00 från fönstrens mörker-u-värde Solavdrag beräknat med BBRs schablonvärden blir a3 = 0.75 W/m2,K. Beräkning av byggnadens U-medelvärde enligt BBR. Byggnads- Area (Al) m2 del Bostad Lokal (UP - a3) * al * a2 = Ui Ui * Al Vindsbjlg Vägg,luft Golv,luft Fönster Dörrar Aom = = Summa(Ui*Ai) i W/K = Um,akt = Summa(Ui*Ai)/Aom = / = W/m2,K (Um,akt beräknat med schablonavdrag utan solenergiberäkning=0.194) Värmeeffekter vid dimensionerande utetemperatur DUT = C Tappvarmvatten, om dygnets hela behov ackumuleras Transmissionsförluster Luftläckning Styrd ventilation Återvunnet med FTX (efter avdragna kanalförluster) Utnyttjad gratiseffekt Förluster i värmesystemet Totalt effektbehov Utnyttjad baseffekt Utnyttjad tillsatseffekt Utnyttjad effekt 0.49 kw 3.37 kw 0.57 kw 2.05 kw 0.00 kw kw 0.18 kw 5.89 kw 1.90 kw 3.99 kw 5.89 kw Vid max. ventilation ökar effektbehovet momentant med 0.00 kw, utöver den ovan redovisade dygnsmedeleffekten. Medeleffekten avgör avsvalning under en lång period med dimensionerande utetemperatur. Den tappvarmvatteneffekt som redovisas är den effekt som krävs för att producera dygnets behov under 24 timmar. Verkligt installerad effekt måste väljas högre mht tappningscykel och beredarens volym.

30

31

32 Copies from Working Paper Series can be ordered from: Research and Development Committee University of Gävle, SE Gävle, Sweden Working Paper Series published as from 1 January 2000 at University of Gävle No 1- = ISSN : 4. Löhman, M.: USU-projektet. Utbildning-Samverkan-Utveckling. Samarbete mellan primärvård och hemtjänst i Ovanåkers kommun. Del 1. Department of Caring Sciences and Social Care Nilsson R.: Lärarstuderandes perspektiv på fysikundervisningen i grundskolan. En undersökning av planeringar för grundskolans högre årskurser del 1. Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences Klingberg, T : Kommunal teknik - eller regional? Om samordning och utveckling i Gästrikeregionen. Department of Business Administration Roots P.: Värmeförlust från en grund vid icke stationärt förhållande. Department of Technology Norberg J.: Marknadsföring av trä - något att utveckla? En förstudie i Trämarknadsprojektet. Department of Business Administation Brink L.: Försvunna bokslukare. Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Department of Humanities and Social Sciences Cehlin M, Moshfegh B och Stymne H.: Kartläggning av inneklimatparametrar i Volvo Eskilstuna. Byggnad SE75 Zon 7,10 och 12. Department of Technology and The Centre for Built Environment at the University of Gävle in co-operation with Linköping Institute of Technology Berggren C, Bengtsson L.: Kunskapsfabriken. Department of Technology Rutegård G, Vilhelmson R: Små träföretagare i Ljusdal. Department of Business Administration Norberg J, Nääs J, Rutegård G och Vilhelmson P. Ny teknik i gammal branch - IT-hjälpmedel och ehandel vid marknadsföring av träprodukter. Department of Business Administation Postal address: SE Gävle Visiting address: Kungsbäcksvägen 47 Telephone: Fax: hig. se

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Stockholm 2013-10-11. Beräkning nr: 1300 BYGGNADSDATA Villa Zon 2 Zon

Läs mer

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Beräknat av Anders Rydin, 15-482266. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 212-2-21. Beräkning nr: 256 BYGGNADSDATA Lägenhet

Läs mer

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------ *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Ångelsta förskola B6121 Årsta 59:1

Ångelsta förskola B6121 Årsta 59:1 PROJEKT 9980114 Ångelsta förskola B6121 Årsta 59:1 Nybyggnad Generalentreprenad Handling 13.6 LCC-ANALYS BYGGHANDLING PM-01 Uppsala: 2009-04-20 Rev: 2009-06-26 Bjerking AB Strandbodgatan 1 Box 1351 751

Läs mer

Visningshus för BoDagar 2009, Skåne Nordost Energiteknisk beskrivning för passivhus K 130 Kreativa Hus. Byggnadens konstruktion och förutsättningar

Visningshus för BoDagar 2009, Skåne Nordost Energiteknisk beskrivning för passivhus K 130 Kreativa Hus. Byggnadens konstruktion och förutsättningar Visningshus för BoDagar 2009, Skåne Nordost Energiteknisk beskrivning för passivhus K 130 Kreativa Hus Byggnadens konstruktion och förutsättningar Byggnaderna uppförs med CTEN byggsystem. Det är ett väl

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2012-09-06 21:32 Utförd av:, konsult.ing.byrå AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län:

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-10-04 19:40 Utförd av:, ALGEBA BYGGKONSULTER AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-10-04 19:37 Utförd av:, ALGEBA BYGGKONSULTER AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK 1 ( 6 ) KOMMENTARER Användaruppgifter läser prograet in från filen Title.vpd när prograet startas. Uppgifterna i filen uppdateras under Katalogdata->Uppdatering av kataloger. Kryssrutan för användaruppgifter

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem Projektledare Monica Axell, SP Forskningsutförare PiaTiljander, SP Caroline Haglund Stignor, SP Peter Lidbom, SP Martin Persson, SP Fältmätningar,

Läs mer

Datum: 2014-06-05. Företag: Totalkonsult 0346-713043

Datum: 2014-06-05. Företag: Totalkonsult 0346-713043 14-0043 Tullstorp 180-50 Villa Tullstorp 1 ( 7 ) Tullstorp 180:50 (Villa Oxford) Stora huset Datu: 2014-06-05 Tullstorp.VIP KOMMENTARER OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga

Läs mer

Grundtips för golvvärme. isolering & fönster golvmaterial inomhustemperatur

Grundtips för golvvärme. isolering & fönster golvmaterial inomhustemperatur Grundtips för golvvärme isolering & fönster golvmaterial inomhustemperatur Grundtips för golvvärme Med golvvärme ska man kunna sänka inomustemperaturen och samtidigt öka komforten. En av förutsättningarna

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK 1 ( 6 ) KOMMENTARER Användaruppgifter läser prograet in från filen Title.vpd när prograet startas. Uppgifterna i filen uppdateras under Katalogdata->Uppdatering av kataloger. Kryssrutan för användaruppgifter

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02 2007-05 Ersätter Energihushållning, Nya krav i Boverkets Byggregler, BBR 2006-09 Energihushållning Boverkets

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Datum: 2014-03-06. OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga förbrukningen påverkas av bland annat följande faktorer:

Datum: 2014-03-06. OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga förbrukningen påverkas av bland annat följande faktorer: 1 ( 8 ) KOMMENTARER OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga förbrukningen påverkas av bland annat följande faktorer: - Solinstrålning påverkas av ev. persienner, arkiser, intilliggande

Läs mer

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Kista Science Tower Varför dubbelglasfasad? Katsan Varför enkelfasad? Vikten av

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Solgården. Stefan Larsson

Solgården. Stefan Larsson Solgården Stefan Larsson Bakgrund Stefan Larsson (FoU solenergi + lokal småskalig energiproduktion ) Björn Karlsson, Bengt Perers, & Andreas Fieber (FoU energi i byggnader, LTH) Georg Lagnerius, David

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Datum: 2015-03-13. Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

Datum: 2015-03-13. Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2 1 ( 6 ) KOMMENTARER Byggherre: A-hus Uppvärning i bostaden via vattenburen golvväre på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2 Förutsättningar för indata enligt bifogat dokuent. INDATA Allänt Beräkningsperiod

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Bilaga G Indata Energiberäkningar Bilaga G Indata Energiberäkningar Reviderad 2011-05-13 med avseende på värmeledningstal för lättbetong, vilket resulterar i ett högre U-värde för några av fasaderna och en något högre energianvändning.

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Åsa Wahlström CIT Energy Management 2011-10-19 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ett koncept

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Frillesås passivhusen blir vardagliga Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Lars Ekberg Åsa Wahlström CIT Energy Management 2012-04-11 Sammanfattning Denna förstudie behandlar

Läs mer

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 AGENDA Bakgrund Vår energiförbrukning och kostnad Hur mäter vi Mätnings- och debiteringsprinciper

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna

Läs mer

ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark.

ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark. ENERGIJÄGARNA ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark. Systemtänkande och samverkan är nyckelorden för oss. Vi har jobbat

Läs mer

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Besparingspotential i miljonprogramhusen Besparingspotential i miljonprogramhusen Renovering till passivhusprestanda myt eller verklighet 23 okt 2007 Catarina Warfvinge Bitr Miljöchef Bengt Dahlgren AB Univ lekt vid Lunds Tekniska Högskola Den

Läs mer

4 Energi. LuieI. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328

4 Energi. LuieI. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328 LuieI 4 Energi Energiutredning/ Energideklaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer:

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Vent plus Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! REC Temovex REC har i mer än 50 år försett den svenska marknaden med ventilationsprodukter.

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Hur flödar energin i traditionella byggnader? Karin.Adalberth@primeproject.se Uppvärmning, varmvatten o fastighetsel Hur blir de energieffektiva?

Läs mer