Världen kommer lite närmare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världen kommer lite närmare"

Transkript

1 Barnen i fokus

2 Världen kommer lite närmare Det är en ofattbar siffra, nästan 44 miljoner människor är på flykt undan krig, naturkatastrofer och terror. Det ser heller inte ut att bli mindre de kommande åren, FN:s flyktingorgan UNHCR menar att det istället blir fler och fler. Bara en bråkdel av dem kommer till Europa, det är fattiga grannländer som tar emot mest, och då handlar det om hundratusentals personer. I Pakistan räknar man till exempel med att det finns 1,9 miljoner flyktingar innanför landets gränser. Den svenska statistiken visar att ungefär flyktingar och deras nära anhöriga fick uppehållstillstånd ifjol, Jämtland och Gotland hör till de län i Sverige som har minst invandring, här är det bara fem sex procent av befolkningen som är födda i ett annat land. I Stockholm och Skåne är det ungefär tre gånger så många människor som har rötterna i en annan del av världen. De senaste fem åren har Jämtland tagit emot omkring 300 flyktingar per år. Hälften av dem är barn och ungdomar. Framförallt har länet fått nya invånare från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Men statistiken säger inte allt, i Strömsund bor det många från Uzbekistan och den närmaste framtiden räknar Migrationsverket med att många från Syrien kommer att behöva en fristad i länet. UNHCR/M.Abu Saker

3 Flyktingar till Jämtland 2011 Under 2011 kom 379 flyktingar till Jämtland. Av dem var 54 procent kvotflyktingar, 39 procent asylsökande som fått uppehållstillstånd och 7 procent personer som sökt och fått uppehållstillstånd eftersom de har en nära släkting här (familjeanknytning). Sammanlagt var det fler barn än vuxna som kom till länet. Kvotflykting: Sverige tar emot cirka kvotflyktingar per år. Det handlar om särskilt utsatta människor från länder som drabbats av krig eller andra katastrofer. Personal från UNHCR har bedömt att de inte kan återvända hem och att det inte går att hitta någon annan, närmare lösning. Kvotflyktingar har till skillnad från asylsökande sitt uppehållstillstånd klart redan när de kommer till Sverige. Asylsökande: Människor som tar sig till Sverige och söker skydd (asyl) kallas asylsökande tills deras ansökan är behandlad. Om den asylsökande räknas som flykting eller skyddsbehövande i övrigt får han eller hon uppehållstillstånd. Hur många som söker asyl i Sverige varierar beroende på läget i världen. Just nu är prognosen runt för 2012 och för Det finns inget facit, men i genomsnitt kan man räkna med att ungefär en fjärdedel av dem får uppehållstillstånd. UNHCR/A.Branthwaite

4 Från statsministern till skolsköterskan alla måste se barnen Det faktum att Jämtlands län varje år får ett fantastiskt tillskott med barn och ungdomar från olika hörn av världen innebär också en hel del förändringar i vårt sätt att tänka och jobba. Hittills har det varit mest fokus på de vuxna, deras studier, praktik och jobb. Barnen har hamnat i skymundan det är som om vi ibland glömmer bort att de nya barnen har samma rättigheter som de barn som redan bor här. Men det finns inga särskilda kommunala barnombudsmän som ser till barnens bästa. Det är allas ansvar att se barnen, från statsministern till skolsköterskan. Alla barn är vårt gemensamma ansvar och vår gemensamma glädje, menar Elisabeth Lindholm, projektledare för projekt Barnintroduktion. Under den treåriga projekttiden har det också skett stora förbättringar inom många områden, menar Elisabeth. Alla har varit positiva till att jobba med de här frågorna. Det handlar till exempel om kommuner som anställt fler modersmålslärare och studieförbund som arrangerat föräldraträffar. Regeringen har också relativt nyligen gett Skolverket i uppdrag att granska hur vi tar emot nyanlända elever. Det vill säga, att utreda både hur organisationen och undervisningen kan bli bättre och mer rättvis. På så vis ligger Jämtland steget före på det lokala planet, projektet har också synat brister och fyllt igen kunskapsluckor. Att många drar åt samma håll skapar bättre förutsättningar för ett mångkulturellt samhälle och skola, säger Elisabeth Lindholm. Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte Sveg och fick chans att träffa Mahdi Mohammadi och Asef Hashemi som bland annat läser svenska som andraspråk. Och alla tre är överens, att studera är nyckeln till jobben och framtiden.

5 fakta Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län har mellan åren 2010 och 2012 arbetat för att förbättra de nyanlända barnens situation och introduktion i skolan och till det svenska samhället. Målgruppen är barn mellan 0 och 19 år som fått kvotflyktingstatus av FN. Mera kunskap:

6 Varmt välkommen Det första mötet med familjen är ett välkomstmöte, inget annat. Förskolechefen Inger Olsson i Krokom har en bestämd strategi. Det ska vara ett gott samtal, inte en massa pekpinnar om blöjor och regnkläder. Hon kallar de nya barnen för vänner från andra länder och hon tycker att det är bra om vi ibland föreställer oss att situationen är helt omvänd. Då kan förståelsen för varandra öka. Det är viktigt att kunna växla perspektiv, att tänka nu är det jag som kommer till Kongo. I Krokom är det numera ett gemensamt informationsmöte på våren för alla föräldrar som fått plats för sitt barn på förskolan. De nyinflyttade får däremot ett eget, personligt möte. För att göra det enkelt att hitta brukar mötet vara i kommunhuset, mitt i byn. Förutom Inger är några andra nyckelpersoner med, den som ska sköta inskolningen på förskolan, integrationschefen och förskolans administratör. Och självklart en tolk, säger Inger som också alltid laddar upp med pennor och leksaker till barnen som brukar vara med. Goda samtal, och många samtal är viktigt när man möter nya människor från andra länder med en annan bakgrund och kultur menar förskolechefen Inger Olsson i Krokom. Men det räcker inte. Bra personal är A och O.

7 Stalltjänst för språkets skull Stark oro och smärta är ingen bra grund när man ska lära sig ett nytt språk. Det är en självklarhet för lärare som undervisar nyanlända barn och vuxna. Men lösningen på problemet är inte lika given. I Svenstavik valde skolledningen att kombinera skolbänken med stalltjänst under en period när det kom många flyktingar till samhället. Man behöver röra på sig, skingra tankarna och hitta ett sammanhang i bygden, säger Helene Kristoffersson som var biträdande rektor och idégivare. Att projektet var lyckat för välmåendet råder det inget tvivel om. Man kunde se skillnad från vecka till vecka, säger ridläraren Emelie Lind. Att mocka och sköta om hästarna var lika viktigt som att rida. Det handlade mycket om att borsta, klappa och känna närhet, säger Emelie. För Ishak Mohammedi blev mötet med hästarna en helt ny erfarenhet, han hade aldrig suttit på en hästrygg förut. Det passade mig jättebra, jag blev lugn, säger Ishak som också tyckte om att få träna svenska utanför klassrummet. Emelie Lind och Ishak Mohammedi är överens, att umgås med hästar är bra för både kropp och själ. Och kanske blir det mer häst i framtiden för Ishak. Jag har många mål, jag vill bli förskolelärare, ta körkort, köpa häst och köpa hus.

8 Skola med alla sinnen För Eva-Marie Hansson och de andra lärarna som jobbar i Krokoms förberedelseklass är det viktigt att ta med alla sinnen i undervisningen. Man behöver känna, titta och undersöka. Det innebär att vetemjöl och decilitermått är lika viktiga verktyg som papper och penna när barnen lär sig grunderna i det svenska språket. Och när det är dags att lära sig ord som byrå och säng brukar lådan med pysselsaker komma fram. Sakta men säkert förvandlas några skokartonger till kopior av rummet där hemma, eller de rum som barnen egentligen vill ha. Samtidigt som man pysslar tillsammans blir det en naturlig dialog och de lär sig nya begrepp, menar Eva- Marie. Saxen ska skickas till kompisen och det gäller att bestämma om gardinen ska vara rutig eller blommig. Eliza Hadlowska som gjorde sitt rum för några år sedan minns att det var roligt och ett bra sätt att lära sig nya ord. Jag lär mig snabbare när jag pysslar. Eliza Hadlowska och Eva-Marie Hansson är överens, när man jobbar med händerna lär man sig språket snabbare. Eliza Hadlowska var nio år när hon förvandlade en skokartong till ett fint rum med möbler och leksaker. Men övningen funkar för alla åldrar menar Eliza som hunnit fylla 13. Det är roligt att pyssla.

9 Tid för förtroende Gott om tid och bra inlevelseförmåga är alltid viktigt när ett barn kommer till tandläkaren för första gången. Men när barnet inte kan svenska och kanske bär på traumatiska upplevelser är det extra viktigt att vara lyhörd och att alltid använda tolk, det menar länets och landstingets enda utbildade barntandläkare. De flyr ju från något, men vi vet inte vad, säger Kristina Palm. Det bästa är att börja med ett studiebesök när det handlar om nyanlända eller rädda barn. Inte ens när barnen har hål i var och varannan tand är det befogat att skynda sig och laga samma dag. Det är utlämnande att sitta i en stol och gapa stort och det obehagligt att bli bedövad, säger Kristina som tycker att man ska låta barn och föräldrar förstå vad som ska hända innan man sätter igång. Hur man kan jobba visar och berättar hon gärna för kollegor runt om i länet. Eller rättare sagt, Kristina som även är utbildad psykoterapeut undersöker en patient och ber de andra i rummet att hålla koll på hennes kroppsspråk, ordval och samspel med föräldrar. Undervisning i verkligheten, av och med en tandläkare som allra helst jobbar förebyggande. Kristina Palm jobbar halvtid som barntandläkare åt landstinget och har patienter i hela länet. Men det behövs en heltidstjänst eftersom det är ett underlag på ungefär barn, menar hon.

10 Mammor som möts I takt med att allt fler flyktingar har kommit till Strömsund har också nya typer av kurser för föräldrar utvecklats. Det har visat sig att många nyanlända föräldrar upplever svårigheter med att vara förälder i ett nytt land, säger Berit Holter. Som medarbetare i projekt Barnintroduktion har hon varit bollplank både till studieförbundet ABF och till ett projekt på Familjecentralen. På just Familjecentralen har det handlat om barnens hälsa men också barnens möjligheter att lära sig svenska. Ska man börja introduktionen i samhället ska man börja här, menar sköterskan Annelie Pettersson. Det var när hon såg att en del barn inte växte så bra när de skulle börja äta vanlig mat, som hon tänkte att det behövs en annan typ av föräldrautbildning än den som redan finns. Hon pratade med kvinnorna och mjukstartade för ett år sedan med en kurs med fokus på maten och hur man kan göra smakportioner. Det hela har nu utvecklats till ett projekt i landstingets regi och snart även en kurs med olika teman varje gång. Historien i våra olika länder är viktig att ha med sig, och hur synen har förändrats på vad som är bra för barnen, säger Annelie. Hon är noga med att inte vara en lärare som tillrättavisar, det ska vara gemensamma diskussioner om kost, barn, hälsa, språk och kultur. Vi lär oss av varandra. Familjecentralen i Strömsund är redan idag en bra mötesplats för många föräldrar, men sköterskan Annelie Pettersson vill göra den ännu bättre och skapa en bredare föräldrautbildning.

11 I samarbete med projekt Barnintroduktion startade ABF en föräldrautbildning med utgångspunkt från FN:s barnkonvention. På bilden syns från vänster Zahra Mohammadi, Fereshta Tajik och Farida Tajik. Ungefär samtidigt som Annelie startade sin första kurs påbörjade ABF sin andra studiecirkel för ensamstående mammor i Strömsund. Här var det fokus på föräldrarollen och livet i det nya samhället, säger Berit Holter. Kvinnorna i gruppen hade FN:s barnkonvention som utgångspunkt när de pratade om barnens rättigheter och hur man som förälder kan känna sig i olika situationer. För tolken Fereshta Tajik som nu väntar sitt första barn var det intressant att jämföra barnuppfostran och lagar i olika länder. Till exempel att det är förbjudet att ge sitt bråkiga barn en örfil här i Sverige, medan det på många andra håll i världen är helt naturligt. Och att båda föräldrarna har rätt att träffa sitt barn om det blir en skilsmässa, så är det inte i Afghanistan, menar Fereshta. Sannolikt blir det en fortsättning även på den här kursen i någon form, det hoppas i alla fall ledaren Runar Englund. Vi försöker få igång en träffpunkt här, säger Runar och menar Galleri Katten, en perfekt lokal mitt i byn.

12 Särskilda behov och nya lösningar Att ta emot barn från krigsdrabbade länder kräver bland annat lyhördhet och lärare som kan undervisa i svenska som andraspråk. Men när barnen har ett funktionshinder blir bilden mer komplicerad, och det finns inga självklara lösningar. Utom en sak. Vi har ett individperspektiv redan från början, säger läraren Orsolya Vas. Det synsättet innebär att det nu finns en skräddarsydd lösning på Gällö skola, en helt ny särskoleklass med personal som både kan se barnens behov och som är vana att undervisa nyanlända i svenska. Dessutom har de ett tätt samarbete med andra lärare på skolan, det märks om inte annat på barnen som delar ut kramar åt olika håll så fort de får en chans på rasten. För Jeanette Blomquist som jobbar med ledningsfrågor inom särskolan är det viktigt att ha många bollplank, så förutom med den egna personalen finns ett bra samarbete med barn- och ungdomshabiliteringen i Östersund och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är bra att få en kontakt utåt, vi är få personer i en liten glesbygdskommun. Det som fattas nu är något mer på hemmaplan. Det finns ett behov av nätverksträffar i Jämtland, säger Jeanette. Den nya lösningen med en egen klass för nyanlända barn med funktionshinder ger eleverna större möjlighet att växa i sin egen takt och utveckla det svenska språket. Det här känns så bra, säger Orsolya Vas.

13 Värdefull specialpedagog En framsynt skolchef och en flytt av högstadiet från Järpen till Mörsil gjorde att Åre kommun satsade på ett helt nytt sätt att organisera undervisningen för elever med svenska som andraspråk. Förberedelseklasser är avskaffade, istället börjar eleverna direkt i sin rätta klass. Men för att underlätta den första tiden har de skräddarsydda scheman, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk (sva). Just nu handlar det om cirka 40 elever på två orter där det finns bostäder till flyktingar. Jag kan namnen på alla elever och alla lärare, konstaterar Gerd Ganner som är specialpedagog och den som tagit fram arbetsmodellen i samarbete med sva-lärare och rektorer. En viktig del i det hela är samverkan och kommunikation och därför är Gerd med från allra första början när barnen skrivs in i skolan. Sedan har jag ett kartläggningssamtal för att kolla skolbakgrund, läskunskaper och så vidare. Utifrån elevernas kunskaper, förutsättningar och mål gör sedan Gerd individuella scheman. Varje vecka stämmer hon av med elever, studiehandledare och lärare hur det går. Kollegan och sva-läraren Helen Jonsson menar att det knappast hade fungerat så bra utan en specialpedagog som koordinator. Din funktion är ovärderlig, alla behöver en Gerd! Och själv trivs hon med sitt jobb. Det är jättekul med skolutveckling. Specialpedagogen Gerd Ganner har ett nära samarbete med lärarna som undervisar i svenska som andraspråk. Vi kompletterar varandra, säger Helen Jonsson, som också jobbar i projekt Barnintroduktion. Modersmålsundervisning och studiehandledning är två viktiga ingredienser vid sidan av specialpedagogens arbete som koordinator. Här är det Mohamed Adem Omer som förklarar för Feben Angosam.

14 Våga tro på sig själv Det svenska skolsystemet får många pluspoäng av killarna som läser svenska i Sveg. Det är stor skillnad, tycker Asef Hashemi som är van vid ett klassrum med 40 elever. Här är det mindre klasser och bättre upplägg med raster mellan lektionerna. Att de har en lärare som tycker att jobbet är roligt gör säkert sitt till också. Fast jag bor i glesbefolkade lilla Sveg så får jag möta hela världen, säger Anna Andersson. Två av eleverna som hon hade förra året har lyckats med det som många inte tror är möjligt, att läsa in grundskolan på bara två år. Killarnas egen drivkraft är förstås en viktig nyckel. Kanske även arbetssättet att använda allt ifrån sagor till facklitteratur i undervisningen. Men själv menar Anna att svaren finns i en bra organisation, en rektor som lyssnar och ett arbetslag med lärare och handledare som stöttar varandra. Vi är många som ser och bryr oss om eleverna. I klassrummet är det också viktigt att få känna trygghet, att vara sig själv och vara stolt över sina kunskaper även om man inte fått alla rätt på provet i svenska. Man måste våga säga sin mening och tro på sig själv. Sagoböcker, facklitteratur och skönlitteratur, Mahdi Mohammadi och hans kompisar får lära sig språk, historia och kultur via böcker. Alla framtidsplaner är lika viktiga menar läraren Anna Andersson. Oavsett vad man vill bli. Det är bra att ha drömmar, säger Asef Hashemi som siktar på författare eller lärare.

15 Kultur på många sätt När Bergs kommun och Svenska kyrkan ordnar Kulturläger för unga tjejer blir det verkligen kultur på alla sätt och vis. Det handlar inte bara om konst det handlar lika mycket om språk, traditioner, tankar och erfarenheter. Kommer man till exempel från ett land där det myllrar av giftiga ormar i naturen blir det en sorts kulturkrock att vandra uppför Hoverberget, titta på utsikten och provsmaka granskott. Likaså kan ett studiebesök på ett gammalt sågverk innebära tankar om arbete och självförsörjning för en ung kvinna, medan det väcker ohyggliga minnen om makt och straff för en annan tjej från en annan del av världen. Tankar och tårar delas i gruppen, och en del av känslorna kommer också ut på papper med hjälp av målarfärg. Vi sätter konsten och samtalet i fokus, säger pedagogen Helene Kristoffersson som är en av ledarna. Sommarlägret handlar om att hitta gemensamma nämnare, vänskap och samförstånd. Och en sak är säker, att bara vara tjejer ett par dagar, det är en känsla av frihet som alla gillar oavsett om det står Sverige eller Somalia i passet.

16 Det är en gåva och det är en utmaning. Men framförallt är det barn, både stora och små. De senaste fem åren har vi i Jämtland fått ungefär 150 nya kompisar varje år nya klasskamrater, patienter, elever och grannar. De kommer från olika delar av världen och som det ser ut nu kommer flyktingströmmarna inte att sina, snarare tvärt om. Projekt Barnintroduktion har jobbat tillsammans i tre år för att sätta just barnen i fokus, hur vi tar emot dem och hur vi välkomnar dem. Vi har på olika sätt spridit information och samarbetat för att skapa mer tydliga rutiner överallt där barnen är, i från förskola till folktandvård. Det handlar om att se kunskap och klokskap även när det saknas betyg och när språket haltar. Det handlar också om att våga se möjligheter i olikheter och att ta lite andra vägar än man kanske tänkt från början. I broschyren finns fakta och goda exempel på samarbete, integration och nytänkande. Och som tur är finns det ännu fler exempel runt omkring oss. Producerad av projekt Barnintroduktion i Jämtlands län hösten Text och foto: Sara Adelhult (där inte annat anges).

Berit Holter, t.f projektledare BEGIN

Berit Holter, t.f projektledare BEGIN Sätt den i händerna på ny personal, använd den som diskussionsunderlag eller uppslagsbok, stryk över och stryk under, kort sagt gör den till en levande handbok Berit Holter, t.f projektledare BEGIN BEGIN

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Kramforsmodellen En av vägarna för en lyckad integration för asylsökande barnfamiljer

Kramforsmodellen En av vägarna för en lyckad integration för asylsökande barnfamiljer Kramforsmodellen En av vägarna för en lyckad integration för asylsökande barnfamiljer När en asylsökande barnfamilj med barn 0-6 år kommer till Kramfors kommun, så önskar vi ta emot dem på bästa sätt.

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 En röd tråd för vidarebosatta barn och ungdomar genom två år som nyanlända Projektägare: Strömsunds Kommun Projektpartner:

Läs mer

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Agneta Hägg är 57 år och jobbar som mellanstadielärare i klass 5B i Norsjö. Hennes föräldrar är från Norsjö men hon växte upp i Vännäs.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Invandringen - en utmaning för skolväsendet Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.

Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet. Genrearbete genom cirkelmodellen Tina Krantz Piret Gustavsson Rihvk Språk i alla ämnen Mdh 141202 Bakgrund Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket,

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen

Läs mer

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Måltiden ett gemensamt uppdrag Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Balltorpsförskolor Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Avdelningens namn Peppareds förskolor Prästkragen Vår vision Trygghet, glädje och lustfyllt lärande tillsammans. Planen

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Familjestöd en mänsklig rättighet?

Familjestöd en mänsklig rättighet? 1 Perspektivmöte 9 10 januari 2012 om Familjestöd en mänsklig rättighet? på Sätra Bruks Herrgård Rapport och sammanställning från ett perspektivmöte med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar

Läs mer

Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för plan Ytterst ansvarig: Förskolechef Eva Ljungholm 0910-73 50 00

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

#stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande. Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet

#stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande. Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet #stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet #stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande Vad representerar du idag? Ta

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer