Världen kommer lite närmare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världen kommer lite närmare"

Transkript

1 Barnen i fokus

2 Världen kommer lite närmare Det är en ofattbar siffra, nästan 44 miljoner människor är på flykt undan krig, naturkatastrofer och terror. Det ser heller inte ut att bli mindre de kommande åren, FN:s flyktingorgan UNHCR menar att det istället blir fler och fler. Bara en bråkdel av dem kommer till Europa, det är fattiga grannländer som tar emot mest, och då handlar det om hundratusentals personer. I Pakistan räknar man till exempel med att det finns 1,9 miljoner flyktingar innanför landets gränser. Den svenska statistiken visar att ungefär flyktingar och deras nära anhöriga fick uppehållstillstånd ifjol, Jämtland och Gotland hör till de län i Sverige som har minst invandring, här är det bara fem sex procent av befolkningen som är födda i ett annat land. I Stockholm och Skåne är det ungefär tre gånger så många människor som har rötterna i en annan del av världen. De senaste fem åren har Jämtland tagit emot omkring 300 flyktingar per år. Hälften av dem är barn och ungdomar. Framförallt har länet fått nya invånare från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Men statistiken säger inte allt, i Strömsund bor det många från Uzbekistan och den närmaste framtiden räknar Migrationsverket med att många från Syrien kommer att behöva en fristad i länet. UNHCR/M.Abu Saker

3 Flyktingar till Jämtland 2011 Under 2011 kom 379 flyktingar till Jämtland. Av dem var 54 procent kvotflyktingar, 39 procent asylsökande som fått uppehållstillstånd och 7 procent personer som sökt och fått uppehållstillstånd eftersom de har en nära släkting här (familjeanknytning). Sammanlagt var det fler barn än vuxna som kom till länet. Kvotflykting: Sverige tar emot cirka kvotflyktingar per år. Det handlar om särskilt utsatta människor från länder som drabbats av krig eller andra katastrofer. Personal från UNHCR har bedömt att de inte kan återvända hem och att det inte går att hitta någon annan, närmare lösning. Kvotflyktingar har till skillnad från asylsökande sitt uppehållstillstånd klart redan när de kommer till Sverige. Asylsökande: Människor som tar sig till Sverige och söker skydd (asyl) kallas asylsökande tills deras ansökan är behandlad. Om den asylsökande räknas som flykting eller skyddsbehövande i övrigt får han eller hon uppehållstillstånd. Hur många som söker asyl i Sverige varierar beroende på läget i världen. Just nu är prognosen runt för 2012 och för Det finns inget facit, men i genomsnitt kan man räkna med att ungefär en fjärdedel av dem får uppehållstillstånd. UNHCR/A.Branthwaite

4 Från statsministern till skolsköterskan alla måste se barnen Det faktum att Jämtlands län varje år får ett fantastiskt tillskott med barn och ungdomar från olika hörn av världen innebär också en hel del förändringar i vårt sätt att tänka och jobba. Hittills har det varit mest fokus på de vuxna, deras studier, praktik och jobb. Barnen har hamnat i skymundan det är som om vi ibland glömmer bort att de nya barnen har samma rättigheter som de barn som redan bor här. Men det finns inga särskilda kommunala barnombudsmän som ser till barnens bästa. Det är allas ansvar att se barnen, från statsministern till skolsköterskan. Alla barn är vårt gemensamma ansvar och vår gemensamma glädje, menar Elisabeth Lindholm, projektledare för projekt Barnintroduktion. Under den treåriga projekttiden har det också skett stora förbättringar inom många områden, menar Elisabeth. Alla har varit positiva till att jobba med de här frågorna. Det handlar till exempel om kommuner som anställt fler modersmålslärare och studieförbund som arrangerat föräldraträffar. Regeringen har också relativt nyligen gett Skolverket i uppdrag att granska hur vi tar emot nyanlända elever. Det vill säga, att utreda både hur organisationen och undervisningen kan bli bättre och mer rättvis. På så vis ligger Jämtland steget före på det lokala planet, projektet har också synat brister och fyllt igen kunskapsluckor. Att många drar åt samma håll skapar bättre förutsättningar för ett mångkulturellt samhälle och skola, säger Elisabeth Lindholm. Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte Sveg och fick chans att träffa Mahdi Mohammadi och Asef Hashemi som bland annat läser svenska som andraspråk. Och alla tre är överens, att studera är nyckeln till jobben och framtiden.

5 fakta Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län har mellan åren 2010 och 2012 arbetat för att förbättra de nyanlända barnens situation och introduktion i skolan och till det svenska samhället. Målgruppen är barn mellan 0 och 19 år som fått kvotflyktingstatus av FN. Mera kunskap:

6 Varmt välkommen Det första mötet med familjen är ett välkomstmöte, inget annat. Förskolechefen Inger Olsson i Krokom har en bestämd strategi. Det ska vara ett gott samtal, inte en massa pekpinnar om blöjor och regnkläder. Hon kallar de nya barnen för vänner från andra länder och hon tycker att det är bra om vi ibland föreställer oss att situationen är helt omvänd. Då kan förståelsen för varandra öka. Det är viktigt att kunna växla perspektiv, att tänka nu är det jag som kommer till Kongo. I Krokom är det numera ett gemensamt informationsmöte på våren för alla föräldrar som fått plats för sitt barn på förskolan. De nyinflyttade får däremot ett eget, personligt möte. För att göra det enkelt att hitta brukar mötet vara i kommunhuset, mitt i byn. Förutom Inger är några andra nyckelpersoner med, den som ska sköta inskolningen på förskolan, integrationschefen och förskolans administratör. Och självklart en tolk, säger Inger som också alltid laddar upp med pennor och leksaker till barnen som brukar vara med. Goda samtal, och många samtal är viktigt när man möter nya människor från andra länder med en annan bakgrund och kultur menar förskolechefen Inger Olsson i Krokom. Men det räcker inte. Bra personal är A och O.

7 Stalltjänst för språkets skull Stark oro och smärta är ingen bra grund när man ska lära sig ett nytt språk. Det är en självklarhet för lärare som undervisar nyanlända barn och vuxna. Men lösningen på problemet är inte lika given. I Svenstavik valde skolledningen att kombinera skolbänken med stalltjänst under en period när det kom många flyktingar till samhället. Man behöver röra på sig, skingra tankarna och hitta ett sammanhang i bygden, säger Helene Kristoffersson som var biträdande rektor och idégivare. Att projektet var lyckat för välmåendet råder det inget tvivel om. Man kunde se skillnad från vecka till vecka, säger ridläraren Emelie Lind. Att mocka och sköta om hästarna var lika viktigt som att rida. Det handlade mycket om att borsta, klappa och känna närhet, säger Emelie. För Ishak Mohammedi blev mötet med hästarna en helt ny erfarenhet, han hade aldrig suttit på en hästrygg förut. Det passade mig jättebra, jag blev lugn, säger Ishak som också tyckte om att få träna svenska utanför klassrummet. Emelie Lind och Ishak Mohammedi är överens, att umgås med hästar är bra för både kropp och själ. Och kanske blir det mer häst i framtiden för Ishak. Jag har många mål, jag vill bli förskolelärare, ta körkort, köpa häst och köpa hus.

8 Skola med alla sinnen För Eva-Marie Hansson och de andra lärarna som jobbar i Krokoms förberedelseklass är det viktigt att ta med alla sinnen i undervisningen. Man behöver känna, titta och undersöka. Det innebär att vetemjöl och decilitermått är lika viktiga verktyg som papper och penna när barnen lär sig grunderna i det svenska språket. Och när det är dags att lära sig ord som byrå och säng brukar lådan med pysselsaker komma fram. Sakta men säkert förvandlas några skokartonger till kopior av rummet där hemma, eller de rum som barnen egentligen vill ha. Samtidigt som man pysslar tillsammans blir det en naturlig dialog och de lär sig nya begrepp, menar Eva- Marie. Saxen ska skickas till kompisen och det gäller att bestämma om gardinen ska vara rutig eller blommig. Eliza Hadlowska som gjorde sitt rum för några år sedan minns att det var roligt och ett bra sätt att lära sig nya ord. Jag lär mig snabbare när jag pysslar. Eliza Hadlowska och Eva-Marie Hansson är överens, när man jobbar med händerna lär man sig språket snabbare. Eliza Hadlowska var nio år när hon förvandlade en skokartong till ett fint rum med möbler och leksaker. Men övningen funkar för alla åldrar menar Eliza som hunnit fylla 13. Det är roligt att pyssla.

9 Tid för förtroende Gott om tid och bra inlevelseförmåga är alltid viktigt när ett barn kommer till tandläkaren för första gången. Men när barnet inte kan svenska och kanske bär på traumatiska upplevelser är det extra viktigt att vara lyhörd och att alltid använda tolk, det menar länets och landstingets enda utbildade barntandläkare. De flyr ju från något, men vi vet inte vad, säger Kristina Palm. Det bästa är att börja med ett studiebesök när det handlar om nyanlända eller rädda barn. Inte ens när barnen har hål i var och varannan tand är det befogat att skynda sig och laga samma dag. Det är utlämnande att sitta i en stol och gapa stort och det obehagligt att bli bedövad, säger Kristina som tycker att man ska låta barn och föräldrar förstå vad som ska hända innan man sätter igång. Hur man kan jobba visar och berättar hon gärna för kollegor runt om i länet. Eller rättare sagt, Kristina som även är utbildad psykoterapeut undersöker en patient och ber de andra i rummet att hålla koll på hennes kroppsspråk, ordval och samspel med föräldrar. Undervisning i verkligheten, av och med en tandläkare som allra helst jobbar förebyggande. Kristina Palm jobbar halvtid som barntandläkare åt landstinget och har patienter i hela länet. Men det behövs en heltidstjänst eftersom det är ett underlag på ungefär barn, menar hon.

10 Mammor som möts I takt med att allt fler flyktingar har kommit till Strömsund har också nya typer av kurser för föräldrar utvecklats. Det har visat sig att många nyanlända föräldrar upplever svårigheter med att vara förälder i ett nytt land, säger Berit Holter. Som medarbetare i projekt Barnintroduktion har hon varit bollplank både till studieförbundet ABF och till ett projekt på Familjecentralen. På just Familjecentralen har det handlat om barnens hälsa men också barnens möjligheter att lära sig svenska. Ska man börja introduktionen i samhället ska man börja här, menar sköterskan Annelie Pettersson. Det var när hon såg att en del barn inte växte så bra när de skulle börja äta vanlig mat, som hon tänkte att det behövs en annan typ av föräldrautbildning än den som redan finns. Hon pratade med kvinnorna och mjukstartade för ett år sedan med en kurs med fokus på maten och hur man kan göra smakportioner. Det hela har nu utvecklats till ett projekt i landstingets regi och snart även en kurs med olika teman varje gång. Historien i våra olika länder är viktig att ha med sig, och hur synen har förändrats på vad som är bra för barnen, säger Annelie. Hon är noga med att inte vara en lärare som tillrättavisar, det ska vara gemensamma diskussioner om kost, barn, hälsa, språk och kultur. Vi lär oss av varandra. Familjecentralen i Strömsund är redan idag en bra mötesplats för många föräldrar, men sköterskan Annelie Pettersson vill göra den ännu bättre och skapa en bredare föräldrautbildning.

11 I samarbete med projekt Barnintroduktion startade ABF en föräldrautbildning med utgångspunkt från FN:s barnkonvention. På bilden syns från vänster Zahra Mohammadi, Fereshta Tajik och Farida Tajik. Ungefär samtidigt som Annelie startade sin första kurs påbörjade ABF sin andra studiecirkel för ensamstående mammor i Strömsund. Här var det fokus på föräldrarollen och livet i det nya samhället, säger Berit Holter. Kvinnorna i gruppen hade FN:s barnkonvention som utgångspunkt när de pratade om barnens rättigheter och hur man som förälder kan känna sig i olika situationer. För tolken Fereshta Tajik som nu väntar sitt första barn var det intressant att jämföra barnuppfostran och lagar i olika länder. Till exempel att det är förbjudet att ge sitt bråkiga barn en örfil här i Sverige, medan det på många andra håll i världen är helt naturligt. Och att båda föräldrarna har rätt att träffa sitt barn om det blir en skilsmässa, så är det inte i Afghanistan, menar Fereshta. Sannolikt blir det en fortsättning även på den här kursen i någon form, det hoppas i alla fall ledaren Runar Englund. Vi försöker få igång en träffpunkt här, säger Runar och menar Galleri Katten, en perfekt lokal mitt i byn.

12 Särskilda behov och nya lösningar Att ta emot barn från krigsdrabbade länder kräver bland annat lyhördhet och lärare som kan undervisa i svenska som andraspråk. Men när barnen har ett funktionshinder blir bilden mer komplicerad, och det finns inga självklara lösningar. Utom en sak. Vi har ett individperspektiv redan från början, säger läraren Orsolya Vas. Det synsättet innebär att det nu finns en skräddarsydd lösning på Gällö skola, en helt ny särskoleklass med personal som både kan se barnens behov och som är vana att undervisa nyanlända i svenska. Dessutom har de ett tätt samarbete med andra lärare på skolan, det märks om inte annat på barnen som delar ut kramar åt olika håll så fort de får en chans på rasten. För Jeanette Blomquist som jobbar med ledningsfrågor inom särskolan är det viktigt att ha många bollplank, så förutom med den egna personalen finns ett bra samarbete med barn- och ungdomshabiliteringen i Östersund och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är bra att få en kontakt utåt, vi är få personer i en liten glesbygdskommun. Det som fattas nu är något mer på hemmaplan. Det finns ett behov av nätverksträffar i Jämtland, säger Jeanette. Den nya lösningen med en egen klass för nyanlända barn med funktionshinder ger eleverna större möjlighet att växa i sin egen takt och utveckla det svenska språket. Det här känns så bra, säger Orsolya Vas.

13 Värdefull specialpedagog En framsynt skolchef och en flytt av högstadiet från Järpen till Mörsil gjorde att Åre kommun satsade på ett helt nytt sätt att organisera undervisningen för elever med svenska som andraspråk. Förberedelseklasser är avskaffade, istället börjar eleverna direkt i sin rätta klass. Men för att underlätta den första tiden har de skräddarsydda scheman, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk (sva). Just nu handlar det om cirka 40 elever på två orter där det finns bostäder till flyktingar. Jag kan namnen på alla elever och alla lärare, konstaterar Gerd Ganner som är specialpedagog och den som tagit fram arbetsmodellen i samarbete med sva-lärare och rektorer. En viktig del i det hela är samverkan och kommunikation och därför är Gerd med från allra första början när barnen skrivs in i skolan. Sedan har jag ett kartläggningssamtal för att kolla skolbakgrund, läskunskaper och så vidare. Utifrån elevernas kunskaper, förutsättningar och mål gör sedan Gerd individuella scheman. Varje vecka stämmer hon av med elever, studiehandledare och lärare hur det går. Kollegan och sva-läraren Helen Jonsson menar att det knappast hade fungerat så bra utan en specialpedagog som koordinator. Din funktion är ovärderlig, alla behöver en Gerd! Och själv trivs hon med sitt jobb. Det är jättekul med skolutveckling. Specialpedagogen Gerd Ganner har ett nära samarbete med lärarna som undervisar i svenska som andraspråk. Vi kompletterar varandra, säger Helen Jonsson, som också jobbar i projekt Barnintroduktion. Modersmålsundervisning och studiehandledning är två viktiga ingredienser vid sidan av specialpedagogens arbete som koordinator. Här är det Mohamed Adem Omer som förklarar för Feben Angosam.

14 Våga tro på sig själv Det svenska skolsystemet får många pluspoäng av killarna som läser svenska i Sveg. Det är stor skillnad, tycker Asef Hashemi som är van vid ett klassrum med 40 elever. Här är det mindre klasser och bättre upplägg med raster mellan lektionerna. Att de har en lärare som tycker att jobbet är roligt gör säkert sitt till också. Fast jag bor i glesbefolkade lilla Sveg så får jag möta hela världen, säger Anna Andersson. Två av eleverna som hon hade förra året har lyckats med det som många inte tror är möjligt, att läsa in grundskolan på bara två år. Killarnas egen drivkraft är förstås en viktig nyckel. Kanske även arbetssättet att använda allt ifrån sagor till facklitteratur i undervisningen. Men själv menar Anna att svaren finns i en bra organisation, en rektor som lyssnar och ett arbetslag med lärare och handledare som stöttar varandra. Vi är många som ser och bryr oss om eleverna. I klassrummet är det också viktigt att få känna trygghet, att vara sig själv och vara stolt över sina kunskaper även om man inte fått alla rätt på provet i svenska. Man måste våga säga sin mening och tro på sig själv. Sagoböcker, facklitteratur och skönlitteratur, Mahdi Mohammadi och hans kompisar får lära sig språk, historia och kultur via böcker. Alla framtidsplaner är lika viktiga menar läraren Anna Andersson. Oavsett vad man vill bli. Det är bra att ha drömmar, säger Asef Hashemi som siktar på författare eller lärare.

15 Kultur på många sätt När Bergs kommun och Svenska kyrkan ordnar Kulturläger för unga tjejer blir det verkligen kultur på alla sätt och vis. Det handlar inte bara om konst det handlar lika mycket om språk, traditioner, tankar och erfarenheter. Kommer man till exempel från ett land där det myllrar av giftiga ormar i naturen blir det en sorts kulturkrock att vandra uppför Hoverberget, titta på utsikten och provsmaka granskott. Likaså kan ett studiebesök på ett gammalt sågverk innebära tankar om arbete och självförsörjning för en ung kvinna, medan det väcker ohyggliga minnen om makt och straff för en annan tjej från en annan del av världen. Tankar och tårar delas i gruppen, och en del av känslorna kommer också ut på papper med hjälp av målarfärg. Vi sätter konsten och samtalet i fokus, säger pedagogen Helene Kristoffersson som är en av ledarna. Sommarlägret handlar om att hitta gemensamma nämnare, vänskap och samförstånd. Och en sak är säker, att bara vara tjejer ett par dagar, det är en känsla av frihet som alla gillar oavsett om det står Sverige eller Somalia i passet.

16 Det är en gåva och det är en utmaning. Men framförallt är det barn, både stora och små. De senaste fem åren har vi i Jämtland fått ungefär 150 nya kompisar varje år nya klasskamrater, patienter, elever och grannar. De kommer från olika delar av världen och som det ser ut nu kommer flyktingströmmarna inte att sina, snarare tvärt om. Projekt Barnintroduktion har jobbat tillsammans i tre år för att sätta just barnen i fokus, hur vi tar emot dem och hur vi välkomnar dem. Vi har på olika sätt spridit information och samarbetat för att skapa mer tydliga rutiner överallt där barnen är, i från förskola till folktandvård. Det handlar om att se kunskap och klokskap även när det saknas betyg och när språket haltar. Det handlar också om att våga se möjligheter i olikheter och att ta lite andra vägar än man kanske tänkt från början. I broschyren finns fakta och goda exempel på samarbete, integration och nytänkande. Och som tur är finns det ännu fler exempel runt omkring oss. Producerad av projekt Barnintroduktion i Jämtlands län hösten Text och foto: Sara Adelhult (där inte annat anges).

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Det bästa för barnen. introduktion och mottagande av nyanlända

Det bästa för barnen. introduktion och mottagande av nyanlända Det bästa för barnen introduktion och mottagande av nyanlända denna handbok tillhör: handboken är producerad av projekt barnintroduktion hösten 2012. version 1. Längst bak i boken finns ett usb-minne med

Läs mer

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 En röd tråd för vidarebosatta barn och ungdomar genom två år som nyanlända Projektägare: Strömsunds Kommun Projektpartner:

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.

Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet. Genrearbete genom cirkelmodellen Tina Krantz Piret Gustavsson Rihvk Språk i alla ämnen Mdh 141202 Bakgrund Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket,

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

Det bästa för barnen. introduktion och mottagande av nyanlända

Det bästa för barnen. introduktion och mottagande av nyanlända Det bästa för barnen introduktion och mottagande av nyanlända denna handbok tillhör: handboken är producerad av projekt barnintroduktion hösten 2012. version 2. Längst bak i boken finns ett usb-minne med

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Agneta Hägg är 57 år och jobbar som mellanstadielärare i klass 5B i Norsjö. Hennes föräldrar är från Norsjö men hon växte upp i Vännäs.

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Begripligt hela vägen. metod- och materialbok för arbete med nyanlända barn och unga

Begripligt hela vägen. metod- och materialbok för arbete med nyanlända barn och unga Begripligt hela vägen metod- och materialbok för arbete med nyanlända barn och unga Författare till metodboken och medarbetare i projekt Begripligt hela vägen Anders Fabricius Projektets koordinator med

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2012-06-05 Familje- och utbildningsnämnden HANDLINGSPLAN OCH RIKTLINJER FÖR NYANLÄNDA BARN/ELEVER INOM SMEDJEBACKENS KOMMUN. Bakgrund: Smedjebackens kommun har tecknat ett avtal med Migrationsverket, där man åtar sig att ta emot 33 flyktingar från

Läs mer

Organisation verksamhet målsättning

Organisation verksamhet målsättning C:\DOCUME~1\zworks\LOKALA~1\Temp\XPgrpwise\Språkverkstan på.docx 1 (9) Språkverkstan på En presentation Organisation verksamhet målsättning Reviderad 2013-08-30 Svenska som andraspråk Undervisningen i

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Svenskundervisning trots skrotat bidrag NYHETER.

Svenskundervisning trots skrotat bidrag NYHETER. NYHETER. 2015-03-21 17:01 Asyl. Yemane Kidane, Biniam Yemene och Awet Weldelasie har alla flytt från Eritrea för att söka asyl i Sverige. Förutom lektionerna tittar de på tv och läser böcker för att lära

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barnomsorg. Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun. och har barn som är 1 till 6 år

Barnomsorg. Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun. och har barn som är 1 till 6 år Barnomsorg Information till dig som är nyanländ i Avesta kommun och har barn som är 1 till 6 år Vad är barnomsorg? Det finns olika former av barnomsorg; språkstödjande allmän förskola, allmän förskola,

Läs mer

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger De papperslösa lever illegalt i Sverige. Papperslösa barn är alltid rädda, också i skolan men skolan är all trygghet de har. Hos deras lärare väcker det svåra frågor. text Katarina Bjärvall bild Pieter

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Kanske flyr hon med tomma händer. Kanske är hon hungrig, törstig eller sjuk. Kanske är hon ensam och har kommit bort från sin familj, eller

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

VECKOBLADET V.44-45 KÖKEN SERVERAR: Vecka 45 IDROTT. Kom ihåg att ha ombyte och duschgrejor till varje tillfälle. BUSKOVIUSSKOLAN

VECKOBLADET V.44-45 KÖKEN SERVERAR: Vecka 45 IDROTT. Kom ihåg att ha ombyte och duschgrejor till varje tillfälle. BUSKOVIUSSKOLAN VECKOBLADET V.44-45 KÖKEN SERVERAR: Vecka 44 Köttfärslåda och ris Fiskbullar och potatis Vegetarisk lasagne Gulaschsoppa Korvgryta och potatis Kycklinggryta och ris Pasta och fisk Köttgryta och potatis

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

För dig som vill umgås och arbeta med hästar och andra djur i lugn och vänlig miljö. Välj vilket stall du vill arbeta vid. Öppna och läs!

För dig som vill umgås och arbeta med hästar och andra djur i lugn och vänlig miljö. Välj vilket stall du vill arbeta vid. Öppna och läs! Vi vill att du som är vuxen och har ett funktionshinder ska kunna arbeta i stall och gårdar. Det är en meningsfull dagligverksamhet. Du får en viktig arbetsplats i samhället, som säkert får dig att växa

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Var med i medborgardialogen!

Var med i medborgardialogen! Var med i medborgardialogen! Krokoms kommun bjuder in dig att vara med och påverka hur vi välkomnar de flyktingar som kommer till oss. Vi ska ta fram en strategi för bra integration och vill att du är

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever

Utbildning av nyanlända elever Utbildning av nyanlända elever - organisation i Vännäs kommun 2010 Förord Riktlinjerna i det kommunövergripande dokumentet samt organisationen i det lokala dokumentet för Vännäs kommun ska, av kommunens

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige Elever vid Kista folkhögskola berättar om Min första tid i Sverige Baarlin berättar om första tiden i Sverige Jag heter Baarlin. Jag kom till Sverige i juli 2005. Jag åkte till Finland. Jag satt i arrest

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer