Världen kommer lite närmare

Transkript

1 Barnen i fokus

2 Världen kommer lite närmare Det är en ofattbar siffra, nästan 44 miljoner människor är på flykt undan krig, naturkatastrofer och terror. Det ser heller inte ut att bli mindre de kommande åren, FN:s flyktingorgan UNHCR menar att det istället blir fler och fler. Bara en bråkdel av dem kommer till Europa, det är fattiga grannländer som tar emot mest, och då handlar det om hundratusentals personer. I Pakistan räknar man till exempel med att det finns 1,9 miljoner flyktingar innanför landets gränser. Den svenska statistiken visar att ungefär flyktingar och deras nära anhöriga fick uppehållstillstånd ifjol, Jämtland och Gotland hör till de län i Sverige som har minst invandring, här är det bara fem sex procent av befolkningen som är födda i ett annat land. I Stockholm och Skåne är det ungefär tre gånger så många människor som har rötterna i en annan del av världen. De senaste fem åren har Jämtland tagit emot omkring 300 flyktingar per år. Hälften av dem är barn och ungdomar. Framförallt har länet fått nya invånare från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Men statistiken säger inte allt, i Strömsund bor det många från Uzbekistan och den närmaste framtiden räknar Migrationsverket med att många från Syrien kommer att behöva en fristad i länet. UNHCR/M.Abu Saker

3 Flyktingar till Jämtland 2011 Under 2011 kom 379 flyktingar till Jämtland. Av dem var 54 procent kvotflyktingar, 39 procent asylsökande som fått uppehållstillstånd och 7 procent personer som sökt och fått uppehållstillstånd eftersom de har en nära släkting här (familjeanknytning). Sammanlagt var det fler barn än vuxna som kom till länet. Kvotflykting: Sverige tar emot cirka kvotflyktingar per år. Det handlar om särskilt utsatta människor från länder som drabbats av krig eller andra katastrofer. Personal från UNHCR har bedömt att de inte kan återvända hem och att det inte går att hitta någon annan, närmare lösning. Kvotflyktingar har till skillnad från asylsökande sitt uppehållstillstånd klart redan när de kommer till Sverige. Asylsökande: Människor som tar sig till Sverige och söker skydd (asyl) kallas asylsökande tills deras ansökan är behandlad. Om den asylsökande räknas som flykting eller skyddsbehövande i övrigt får han eller hon uppehållstillstånd. Hur många som söker asyl i Sverige varierar beroende på läget i världen. Just nu är prognosen runt för 2012 och för Det finns inget facit, men i genomsnitt kan man räkna med att ungefär en fjärdedel av dem får uppehållstillstånd. UNHCR/A.Branthwaite

4 Från statsministern till skolsköterskan alla måste se barnen Det faktum att Jämtlands län varje år får ett fantastiskt tillskott med barn och ungdomar från olika hörn av världen innebär också en hel del förändringar i vårt sätt att tänka och jobba. Hittills har det varit mest fokus på de vuxna, deras studier, praktik och jobb. Barnen har hamnat i skymundan det är som om vi ibland glömmer bort att de nya barnen har samma rättigheter som de barn som redan bor här. Men det finns inga särskilda kommunala barnombudsmän som ser till barnens bästa. Det är allas ansvar att se barnen, från statsministern till skolsköterskan. Alla barn är vårt gemensamma ansvar och vår gemensamma glädje, menar Elisabeth Lindholm, projektledare för projekt Barnintroduktion. Under den treåriga projekttiden har det också skett stora förbättringar inom många områden, menar Elisabeth. Alla har varit positiva till att jobba med de här frågorna. Det handlar till exempel om kommuner som anställt fler modersmålslärare och studieförbund som arrangerat föräldraträffar. Regeringen har också relativt nyligen gett Skolverket i uppdrag att granska hur vi tar emot nyanlända elever. Det vill säga, att utreda både hur organisationen och undervisningen kan bli bättre och mer rättvis. På så vis ligger Jämtland steget före på det lokala planet, projektet har också synat brister och fyllt igen kunskapsluckor. Att många drar åt samma håll skapar bättre förutsättningar för ett mångkulturellt samhälle och skola, säger Elisabeth Lindholm. Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte Sveg och fick chans att träffa Mahdi Mohammadi och Asef Hashemi som bland annat läser svenska som andraspråk. Och alla tre är överens, att studera är nyckeln till jobben och framtiden.

5 fakta Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län har mellan åren 2010 och 2012 arbetat för att förbättra de nyanlända barnens situation och introduktion i skolan och till det svenska samhället. Målgruppen är barn mellan 0 och 19 år som fått kvotflyktingstatus av FN. Mera kunskap:

6 Varmt välkommen Det första mötet med familjen är ett välkomstmöte, inget annat. Förskolechefen Inger Olsson i Krokom har en bestämd strategi. Det ska vara ett gott samtal, inte en massa pekpinnar om blöjor och regnkläder. Hon kallar de nya barnen för vänner från andra länder och hon tycker att det är bra om vi ibland föreställer oss att situationen är helt omvänd. Då kan förståelsen för varandra öka. Det är viktigt att kunna växla perspektiv, att tänka nu är det jag som kommer till Kongo. I Krokom är det numera ett gemensamt informationsmöte på våren för alla föräldrar som fått plats för sitt barn på förskolan. De nyinflyttade får däremot ett eget, personligt möte. För att göra det enkelt att hitta brukar mötet vara i kommunhuset, mitt i byn. Förutom Inger är några andra nyckelpersoner med, den som ska sköta inskolningen på förskolan, integrationschefen och förskolans administratör. Och självklart en tolk, säger Inger som också alltid laddar upp med pennor och leksaker till barnen som brukar vara med. Goda samtal, och många samtal är viktigt när man möter nya människor från andra länder med en annan bakgrund och kultur menar förskolechefen Inger Olsson i Krokom. Men det räcker inte. Bra personal är A och O.

7 Stalltjänst för språkets skull Stark oro och smärta är ingen bra grund när man ska lära sig ett nytt språk. Det är en självklarhet för lärare som undervisar nyanlända barn och vuxna. Men lösningen på problemet är inte lika given. I Svenstavik valde skolledningen att kombinera skolbänken med stalltjänst under en period när det kom många flyktingar till samhället. Man behöver röra på sig, skingra tankarna och hitta ett sammanhang i bygden, säger Helene Kristoffersson som var biträdande rektor och idégivare. Att projektet var lyckat för välmåendet råder det inget tvivel om. Man kunde se skillnad från vecka till vecka, säger ridläraren Emelie Lind. Att mocka och sköta om hästarna var lika viktigt som att rida. Det handlade mycket om att borsta, klappa och känna närhet, säger Emelie. För Ishak Mohammedi blev mötet med hästarna en helt ny erfarenhet, han hade aldrig suttit på en hästrygg förut. Det passade mig jättebra, jag blev lugn, säger Ishak som också tyckte om att få träna svenska utanför klassrummet. Emelie Lind och Ishak Mohammedi är överens, att umgås med hästar är bra för både kropp och själ. Och kanske blir det mer häst i framtiden för Ishak. Jag har många mål, jag vill bli förskolelärare, ta körkort, köpa häst och köpa hus.

8 Skola med alla sinnen För Eva-Marie Hansson och de andra lärarna som jobbar i Krokoms förberedelseklass är det viktigt att ta med alla sinnen i undervisningen. Man behöver känna, titta och undersöka. Det innebär att vetemjöl och decilitermått är lika viktiga verktyg som papper och penna när barnen lär sig grunderna i det svenska språket. Och när det är dags att lära sig ord som byrå och säng brukar lådan med pysselsaker komma fram. Sakta men säkert förvandlas några skokartonger till kopior av rummet där hemma, eller de rum som barnen egentligen vill ha. Samtidigt som man pysslar tillsammans blir det en naturlig dialog och de lär sig nya begrepp, menar Eva- Marie. Saxen ska skickas till kompisen och det gäller att bestämma om gardinen ska vara rutig eller blommig. Eliza Hadlowska som gjorde sitt rum för några år sedan minns att det var roligt och ett bra sätt att lära sig nya ord. Jag lär mig snabbare när jag pysslar. Eliza Hadlowska och Eva-Marie Hansson är överens, när man jobbar med händerna lär man sig språket snabbare. Eliza Hadlowska var nio år när hon förvandlade en skokartong till ett fint rum med möbler och leksaker. Men övningen funkar för alla åldrar menar Eliza som hunnit fylla 13. Det är roligt att pyssla.

9 Tid för förtroende Gott om tid och bra inlevelseförmåga är alltid viktigt när ett barn kommer till tandläkaren för första gången. Men när barnet inte kan svenska och kanske bär på traumatiska upplevelser är det extra viktigt att vara lyhörd och att alltid använda tolk, det menar länets och landstingets enda utbildade barntandläkare. De flyr ju från något, men vi vet inte vad, säger Kristina Palm. Det bästa är att börja med ett studiebesök när det handlar om nyanlända eller rädda barn. Inte ens när barnen har hål i var och varannan tand är det befogat att skynda sig och laga samma dag. Det är utlämnande att sitta i en stol och gapa stort och det obehagligt att bli bedövad, säger Kristina som tycker att man ska låta barn och föräldrar förstå vad som ska hända innan man sätter igång. Hur man kan jobba visar och berättar hon gärna för kollegor runt om i länet. Eller rättare sagt, Kristina som även är utbildad psykoterapeut undersöker en patient och ber de andra i rummet att hålla koll på hennes kroppsspråk, ordval och samspel med föräldrar. Undervisning i verkligheten, av och med en tandläkare som allra helst jobbar förebyggande. Kristina Palm jobbar halvtid som barntandläkare åt landstinget och har patienter i hela länet. Men det behövs en heltidstjänst eftersom det är ett underlag på ungefär barn, menar hon.

10 Mammor som möts I takt med att allt fler flyktingar har kommit till Strömsund har också nya typer av kurser för föräldrar utvecklats. Det har visat sig att många nyanlända föräldrar upplever svårigheter med att vara förälder i ett nytt land, säger Berit Holter. Som medarbetare i projekt Barnintroduktion har hon varit bollplank både till studieförbundet ABF och till ett projekt på Familjecentralen. På just Familjecentralen har det handlat om barnens hälsa men också barnens möjligheter att lära sig svenska. Ska man börja introduktionen i samhället ska man börja här, menar sköterskan Annelie Pettersson. Det var när hon såg att en del barn inte växte så bra när de skulle börja äta vanlig mat, som hon tänkte att det behövs en annan typ av föräldrautbildning än den som redan finns. Hon pratade med kvinnorna och mjukstartade för ett år sedan med en kurs med fokus på maten och hur man kan göra smakportioner. Det hela har nu utvecklats till ett projekt i landstingets regi och snart även en kurs med olika teman varje gång. Historien i våra olika länder är viktig att ha med sig, och hur synen har förändrats på vad som är bra för barnen, säger Annelie. Hon är noga med att inte vara en lärare som tillrättavisar, det ska vara gemensamma diskussioner om kost, barn, hälsa, språk och kultur. Vi lär oss av varandra. Familjecentralen i Strömsund är redan idag en bra mötesplats för många föräldrar, men sköterskan Annelie Pettersson vill göra den ännu bättre och skapa en bredare föräldrautbildning.

11 I samarbete med projekt Barnintroduktion startade ABF en föräldrautbildning med utgångspunkt från FN:s barnkonvention. På bilden syns från vänster Zahra Mohammadi, Fereshta Tajik och Farida Tajik. Ungefär samtidigt som Annelie startade sin första kurs påbörjade ABF sin andra studiecirkel för ensamstående mammor i Strömsund. Här var det fokus på föräldrarollen och livet i det nya samhället, säger Berit Holter. Kvinnorna i gruppen hade FN:s barnkonvention som utgångspunkt när de pratade om barnens rättigheter och hur man som förälder kan känna sig i olika situationer. För tolken Fereshta Tajik som nu väntar sitt första barn var det intressant att jämföra barnuppfostran och lagar i olika länder. Till exempel att det är förbjudet att ge sitt bråkiga barn en örfil här i Sverige, medan det på många andra håll i världen är helt naturligt. Och att båda föräldrarna har rätt att träffa sitt barn om det blir en skilsmässa, så är det inte i Afghanistan, menar Fereshta. Sannolikt blir det en fortsättning även på den här kursen i någon form, det hoppas i alla fall ledaren Runar Englund. Vi försöker få igång en träffpunkt här, säger Runar och menar Galleri Katten, en perfekt lokal mitt i byn.

12 Särskilda behov och nya lösningar Att ta emot barn från krigsdrabbade länder kräver bland annat lyhördhet och lärare som kan undervisa i svenska som andraspråk. Men när barnen har ett funktionshinder blir bilden mer komplicerad, och det finns inga självklara lösningar. Utom en sak. Vi har ett individperspektiv redan från början, säger läraren Orsolya Vas. Det synsättet innebär att det nu finns en skräddarsydd lösning på Gällö skola, en helt ny särskoleklass med personal som både kan se barnens behov och som är vana att undervisa nyanlända i svenska. Dessutom har de ett tätt samarbete med andra lärare på skolan, det märks om inte annat på barnen som delar ut kramar åt olika håll så fort de får en chans på rasten. För Jeanette Blomquist som jobbar med ledningsfrågor inom särskolan är det viktigt att ha många bollplank, så förutom med den egna personalen finns ett bra samarbete med barn- och ungdomshabiliteringen i Östersund och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är bra att få en kontakt utåt, vi är få personer i en liten glesbygdskommun. Det som fattas nu är något mer på hemmaplan. Det finns ett behov av nätverksträffar i Jämtland, säger Jeanette. Den nya lösningen med en egen klass för nyanlända barn med funktionshinder ger eleverna större möjlighet att växa i sin egen takt och utveckla det svenska språket. Det här känns så bra, säger Orsolya Vas.

13 Värdefull specialpedagog En framsynt skolchef och en flytt av högstadiet från Järpen till Mörsil gjorde att Åre kommun satsade på ett helt nytt sätt att organisera undervisningen för elever med svenska som andraspråk. Förberedelseklasser är avskaffade, istället börjar eleverna direkt i sin rätta klass. Men för att underlätta den första tiden har de skräddarsydda scheman, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk (sva). Just nu handlar det om cirka 40 elever på två orter där det finns bostäder till flyktingar. Jag kan namnen på alla elever och alla lärare, konstaterar Gerd Ganner som är specialpedagog och den som tagit fram arbetsmodellen i samarbete med sva-lärare och rektorer. En viktig del i det hela är samverkan och kommunikation och därför är Gerd med från allra första början när barnen skrivs in i skolan. Sedan har jag ett kartläggningssamtal för att kolla skolbakgrund, läskunskaper och så vidare. Utifrån elevernas kunskaper, förutsättningar och mål gör sedan Gerd individuella scheman. Varje vecka stämmer hon av med elever, studiehandledare och lärare hur det går. Kollegan och sva-läraren Helen Jonsson menar att det knappast hade fungerat så bra utan en specialpedagog som koordinator. Din funktion är ovärderlig, alla behöver en Gerd! Och själv trivs hon med sitt jobb. Det är jättekul med skolutveckling. Specialpedagogen Gerd Ganner har ett nära samarbete med lärarna som undervisar i svenska som andraspråk. Vi kompletterar varandra, säger Helen Jonsson, som också jobbar i projekt Barnintroduktion. Modersmålsundervisning och studiehandledning är två viktiga ingredienser vid sidan av specialpedagogens arbete som koordinator. Här är det Mohamed Adem Omer som förklarar för Feben Angosam.

14 Våga tro på sig själv Det svenska skolsystemet får många pluspoäng av killarna som läser svenska i Sveg. Det är stor skillnad, tycker Asef Hashemi som är van vid ett klassrum med 40 elever. Här är det mindre klasser och bättre upplägg med raster mellan lektionerna. Att de har en lärare som tycker att jobbet är roligt gör säkert sitt till också. Fast jag bor i glesbefolkade lilla Sveg så får jag möta hela världen, säger Anna Andersson. Två av eleverna som hon hade förra året har lyckats med det som många inte tror är möjligt, att läsa in grundskolan på bara två år. Killarnas egen drivkraft är förstås en viktig nyckel. Kanske även arbetssättet att använda allt ifrån sagor till facklitteratur i undervisningen. Men själv menar Anna att svaren finns i en bra organisation, en rektor som lyssnar och ett arbetslag med lärare och handledare som stöttar varandra. Vi är många som ser och bryr oss om eleverna. I klassrummet är det också viktigt att få känna trygghet, att vara sig själv och vara stolt över sina kunskaper även om man inte fått alla rätt på provet i svenska. Man måste våga säga sin mening och tro på sig själv. Sagoböcker, facklitteratur och skönlitteratur, Mahdi Mohammadi och hans kompisar får lära sig språk, historia och kultur via böcker. Alla framtidsplaner är lika viktiga menar läraren Anna Andersson. Oavsett vad man vill bli. Det är bra att ha drömmar, säger Asef Hashemi som siktar på författare eller lärare.

15 Kultur på många sätt När Bergs kommun och Svenska kyrkan ordnar Kulturläger för unga tjejer blir det verkligen kultur på alla sätt och vis. Det handlar inte bara om konst det handlar lika mycket om språk, traditioner, tankar och erfarenheter. Kommer man till exempel från ett land där det myllrar av giftiga ormar i naturen blir det en sorts kulturkrock att vandra uppför Hoverberget, titta på utsikten och provsmaka granskott. Likaså kan ett studiebesök på ett gammalt sågverk innebära tankar om arbete och självförsörjning för en ung kvinna, medan det väcker ohyggliga minnen om makt och straff för en annan tjej från en annan del av världen. Tankar och tårar delas i gruppen, och en del av känslorna kommer också ut på papper med hjälp av målarfärg. Vi sätter konsten och samtalet i fokus, säger pedagogen Helene Kristoffersson som är en av ledarna. Sommarlägret handlar om att hitta gemensamma nämnare, vänskap och samförstånd. Och en sak är säker, att bara vara tjejer ett par dagar, det är en känsla av frihet som alla gillar oavsett om det står Sverige eller Somalia i passet.

16 Det är en gåva och det är en utmaning. Men framförallt är det barn, både stora och små. De senaste fem åren har vi i Jämtland fått ungefär 150 nya kompisar varje år nya klasskamrater, patienter, elever och grannar. De kommer från olika delar av världen och som det ser ut nu kommer flyktingströmmarna inte att sina, snarare tvärt om. Projekt Barnintroduktion har jobbat tillsammans i tre år för att sätta just barnen i fokus, hur vi tar emot dem och hur vi välkomnar dem. Vi har på olika sätt spridit information och samarbetat för att skapa mer tydliga rutiner överallt där barnen är, i från förskola till folktandvård. Det handlar om att se kunskap och klokskap även när det saknas betyg och när språket haltar. Det handlar också om att våga se möjligheter i olikheter och att ta lite andra vägar än man kanske tänkt från början. I broschyren finns fakta och goda exempel på samarbete, integration och nytänkande. Och som tur är finns det ännu fler exempel runt omkring oss. Producerad av projekt Barnintroduktion i Jämtlands län hösten Text och foto: Sara Adelhult (där inte annat anges).