Verksamhetsberättelse för

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2013

2 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE... 1 PERSONAL... 2 INLEDNING... 3 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 4 Långa kurser Allmän kurs Nya Perspektiv Globalisering Människan och Makten I Balans Jag och Du Livets Villkor Natur och ekologi Särskilda kurser Svea Språksam1och 2 Skrivtorget Läderhantverk Fördjupningskurs läderhantverk Rock- och Poplinjen KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård Support Friluftsdagar Mat och klimat Estetdag Folkhögskolans dag EXPO Jazz Civilkurage BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN...12 KVALITETSARBETE DELTAGARSTATISTIK UPPDRAG Framsteget/SMF Jobbcoach Etableringslots Arbetsslussen UTVECKLINGSPROJEKT Ateljé och estetisk verksamhet Språklabb ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och studiecirklar helgkurs Integrationsnätverk Sörmlandsnätverket Kulturcaféer

3 ORGANISATION...19 Föreningens årsmöte och höstmöte Medlemsföreningar Styrelsemöten PEDAGOGISK ORGANISATION Ledningsgrupp Personalråd Linjeråd Pedagogiskt forum Personal FORTBILDNING PROFILERING...20 ELEVKÅREN NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB EKONOMI SLUTORD REVISIONSBERÄTTELSE EKONOMISK ÅRSREDOVISNING Bilagor Bilaga 1: Detaljerat bokslut Bilaga 2: Deltagarstatistik... 27

4 FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2013 Ordinarie ledamöter Elina Linna enskild medlem Ingrid Sjölander enskild medlem t.o.m. 23 april Christina Bremfält enskild medlem Björn Littmarck enskild medlem Lars Eriksson LO t.o.m. 23 april Marie Almqvist Reumatikerföreningen t.o.m. 23 april Hans Ekström Vision/SKAF t.o.m. 23 april Håkan Ödling enskild medlem Elisebeht Markström enskild medlem fr.o.m. 24 april Ulla Östlund enskild medlem fr.o.m. 24 april Kjell Wiklund enskild medlem fr.o.m. 24 april Jan Altsjö SFHL Suppleanter Britt-Marie Sundell SFHL t.o.m. 23 april Lars Ålund SFHL fr.o.m. 24 april Margareta Andrén Vision/SKAF t.o.m. 23 april Johan Munthe enskild medlem t.o.m. 23 april Marjo Gustafsson enskild medlem t.o.m. 23 april Elisebeht Markström enskild medlem t.o.m. 23 april Sofia Amloh LO/IF metall fr.o.m. 24 april AnnKatrin Kretz Reumatikerföreningen fr.o.m. 24 april REVISORER Joakim Söderin Lennart Hagerström Grant Thornton enskild medlem Suppleant Agneta Friberg enskild medlem t.o.m. 23 april Lars Eriksson LO fr.o.m. 24 april VALBEREDNING Britt-Marie Sundell Eva Ogenborg enskild medlem enskild medlem 1

5 PERSONAL Skolledning Christin Bierbrier, rektor Ulla Pettersson, studierektor vt 25%, ht 40% Administration Margareta Andrén 80% Sonia Karlsson 90% Mona Franzén 50% Servicepersonal Hans Ekström 75% Madeleine Dackmar 50% Hadua Sheik Mohammed 40% Lärare Jan Altsjö 100% Christin Bierbrier 17% ht Anders Björnskär 100% Karin Björnskär 55% Abed Gharib 25% Birgitta Hamstedt 100% Lotta Krüger 30% vt, 90% ht Monica Jernström 100% Rolf Larsson 33% ht Eva Lindén 100% Staffan Nordberg 100% Eva Ogenborg 80% + 20% för Sörmlandsskolorna Robert Olsson 82% vt, 80% ht Awes Osman 80% Per -Anders Persson 75% t.o.m. 6 oktober Ulla Pettersson 50% vt, 35% ht Britt-Marie Sundell 65 % vt, 47 % ht Timlärare: Annika Edwall Peter Dewoon Irem Babovic Sofia Berglund Linda Pröjtz Ålund Anna Edman Henrik Lund Åsa-Lisa Linnman 2

6 INLEDNING Att arbeta inom folkbildningen innebär att hela tiden växla fokus mellan stort och smått, mellan individ, samhälle och globala stukturer. Vår uppgift är att få individen att växa, att ta för sig och att utveckla sina potentialer. Vi arbetar på det lilla personliga planet men har alltid fokus på samhället omkring oss. Vi vill påverka människor att ta ansvar för sig själva, varandra och det gemensamma. Vi lyfter in samhället omkring oss i undervisningen, vi försöker dra paralleller mellan vårt eget handlande och de strukturer som finns runt omkring oss. Vi tittar på globala utbyten av tankar, idéer och flöden av pengar, makt och kapital. Vi tittar och försöker förstå vår egen verklighet och vårt eget nu. Att höra människor säga att här på skolan är vänner riktiga vänner, kan synas som en liten sak, men tänker man efter vad det betyder i fråga om att kunna vara sig själv, att kunna uttrycka sig tillsammans med andra och ha förtroende för andra är det något väldigt stort. Att en miljö, ett samhälle utan förtroende mellan individer är oerhört hämmande och nedbrytande och är något som historien och vår samtid visat oss gång på gång. Som alla, är vi som skola och institution, en del av det omgivande samhället och dess strukturer. Förändringar som sker påverkar oss och under året har vi gjort en del ändringar i vår egen organisation. Konstprofilen försvann och in i lokalerna flyttade Arbetsslussen, skolans samarbete med Arbetsförmedlingen. För att inte tappa bort det estetiska skapandet byggde vi en ateljé på skolan så att alla deltagare kan få del av estetisk verksamhet och på så sätt hitta nya sätt att uttrycka och formulera sig. Nya sätt att vara. Arbetsslussen växte och utvecklades till en intressant verksamhet under hösten med både loppis, café och skrädderi, verksamheter som gav arbete och mening åt deltagarna. För att möta andra förändringar i vår omgivning har vi byggt ett språklabb där deltagare som har svenska som andraspråk kan träna på uttal och språk. Den europeiska krisen och arbetslösheten slår skoningslöst bland befolkningarna i framför allt södra Europa. Fattigdom, maktlöshet och osäkerhet drabbar miljoner människor. Människor, som aldrig kunnat föreställa sig att de skulle förlora allt, står idag på bar backe. Det skapar instabilitet och öppnar det politiska landskapet för fascistiska strömningar. Vi hör dem där. Och vi hör dem här. Att ha vänner och att vara sedd är inget universalmedel mot fascism, det hjälper inte. Men att kunna föra ett samtal som även inkluderar dom andra är en början. Att ha förmågan att växla fokus mellan stort och smått, hemma och långt borta, mellan individ och samhälle och mellan dig och mig är en bra bit på väg och det är där vi lever och har vår kraft Folkbildningen! 3

7 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER Långa kurser Under 2013 gjorde vi 4947 deltagarveckor inom ramen för de statsbidragsberättigade kurserna. Det är en överproduktion på 5,5 procent. Vi har medvetet dragit ner på överproduktionen som de senaste fem åren legat mellan 13,5 procent och 22 procent. Överproduktion betyder att vi har fler deltagare än vad vi får betalt för. Detta kan vara helt berättigat i många fall, men då det kräver fler anställda blir konsekvensen att man knaprar på resurserna för de deltagare som pengarna var avsedda för. Därför har vi medvetet minskat överproduktionen 2013 och ämnar försöka behålla den på ungefär 5 procent framöver. Statens bidragssystem är uppbyggt på ett sådant sätt att det krävs en överproduktion. Vi har, sedan tidigare bestämt, ett visst antal deltagarveckor oss tilldelade. Dem måste vi göra, gör vi mindre får vi betala tillbaka. Gör vi mer får vi ingenting. Gör vi däremot mindre två år i rad så minskas vår tilldelning. Det kan låta korrekt och helt logiskt men följderna blir ett mycket statiskt system där utveckling och nyskapande blir minimalt. Det finns inget egentligt utrymme till att göra försök med nya kurser, nya idéer. Vi måste helt enkelt lägga ner en kurs för att ha råd att starta en ny och då vara relativt säkra på att den rekryterar. I praktiken blir det så att nya kurser och idéer enbart får utrymme när en annan kurs går dåligt. Med undantag av sommarens veckokurs i läderhantverk så är alla kurser på skolan långa kurser. Det betyder att de är längre än 15 dagar. Folkhögskolans långa kurser består av Allmän kurs, Rock- och Poplinjen, Läderhantverk, Svenska som andraspråk och Skrivtorget. Allmän kurs I folkhögskolans värld kallas de kurser som är universitets- och högskoleförberedande för allmän kurs oavsett om studierna sker på grund- eller gymnasienivå. Folkhögskolan har en egen kvotgrupp till universitet och högskola. Inom allmän kurs har skolan en grundkurs (Nya Perspektiv) och åtta terminskurser med olika inriktningar, fyra på hösten och fyra på våren. Det finns alltid en natur- och en samhällsinriktning varje termin. Kurserna är upplagda på terminer för att passa alla de deltagare som kommer med oavslutade gymnasiestudier. Grundkursen/Nya Perspektiv Nya Perspektiv är en kurs för personer som vill fylla luckorna från grundskolan eller som känner sig studieovana och vill förbereda sig inför studier på gymnasienivå. Kursen innehåller allmänna ämnen och mycket studieteknik. Innehållet är temaorienterat med fokus på samhälle och natur. Kursen gavs bara under vårterminen. Globalisering Globaliseringskursen försöker spegla förhållanden i vår värld som människors livsvillkor, ekonomi, handel, mänsklig utveckling, konflikter, framtidshot och framtidshopp. För att fördjupa och öka förståelsen av det som sker kombinerar vi studier av nuet med att läsa världshistoria. En både tidsmässigt och innehållsligt tung del av kursen handlade om hur de varor vi dagligen kommer i kontakt med produceras - var, av vem, under vilka villkor? Hur bestäms reglerna för handel i exempelvis EU och WTO? Skulle det kunna vara organiserat på något annat sätt? Kan vi göra något för att påverka utvecklingen? Studierna av mänsklig utveckling utgick till stor del från FN:s millenniemål. Vi lade stor vikt vid att fundera över och jämföra olika sätt att mäta utveckling. Såväl Hans 4

8 Roslings Gapminder som CIA:s world fact book var viktiga källor i detta arbete. En positiv slutsats av dessa studier var att många saker, framförallt möjligheten till skolgång är mycket bättre än vi vanligtvis tror. Globaliseringens historia har kursen följt genom att studera handel och makroekonomisk utveckling i världen från slutet av medeltiden fram till idag. Den övergripande ramen har varit historien om kapitalismens och den europeiska imperialismens utveckling från handelskapitalism och kolonisering via industrikapitalism och imperiebyggen till att bli ett globalt dominerande system för alla världens samhällen. Föreläsningar och studiebesök: David Lindén, doktorand i historia, gästföreläste om relationen Sverige-USA, Emma Ekdahl, gästade med en föreläsning om palestiniernas situation med utgångspunkt från sin erfarenhet som följeslagare på Västbanken. Vi gjorde studiebesök i Norrköping på Arbetets museum och på Fair Tradebutiken. Globaliseringskursen deltog tillsammans med andra kurser på allmän kurs i ett projekt om mat och matproduktion. Detta inleddes med en föreläsning av Lars Igeland och avslutades med en studieresa till en bondgård i Kolmården, som bedriver ekologisk mjölkproduktion. Värdar vid kulturcaféet med Håkan Juholt. Människan och Makten Kursen startade i frågan om vad makt är och hur makt fungerar. Under kursens gång förde vi återkommande samtal kring makt och dess olika orsaker och verkan politiskt, ekonomiskt, socialt, ideologiskt etc. Samhällets styrelseskick. Kursen har läst om och diskuterat olika idéer rörande styrelseskick samt studerat hur dessa har kommit till uttryck genom historien. Särskild vikt lades vid demokrati som idé och hur demokratiska institutioner vuxit fram. För samtidskunskaper och för att lära om grunderna i det svenska demokratiska systemet var utvecklingen av demokrati i Sverige med erövringen av den allmänna rösträtten för män och kvinnor utgångspunkten. Ett vittomfattande tema om mänskliga rättigheter (MR). Berörde områden som: Konventioner: FN, Europakonventionen, EU-lagstiftning och vilka möjligheter som finns att verka för efterlevnad av dessa. Där studerade vi bland annat domar mot Sverige i Europadomstolen Sveriges diskrimineringslagstiftning och arbetet mot diskriminering Medborgarskapets grunder. Vad innebär det att vara svensk EU:s och Sveriges flyktingpolitik. Höstens estetiska verksamhet tillsammans med bildkonstnären Lena Appel anknöt också till MR-temat och var mycket uppskattat. Vi besökte MR-mässan på kulturhuset i Stockholm 15/11. Talade med engagerade människor från olika organisationer och lyssnade på korta föreläsningar såsom Romer i Sverige och Vad avgör om vi begår onda eller goda handlingar. Värdar vid kulturcaféer med Maria Sveland, Expo, Jan-Inge Bengtsson om Sidenvägen och Samarkand. Två gästföreläsningar på skolan har varit betydelsefulla inslag i kursen: Expo i oktober och Brian Palmer i november. 5

9 I Balans Kursen har ett helhetsperspektiv på hälsa och förenar områden som psykologi, friskvård och kreativitet. Kursen är en förberedande friskvårdsutbildning som bedrivs på en termin. För att vi ska må bra är det viktigt att förstå både hur vi och andra fungerar och därför har kursen tyngdpunkt på psykologiska - och biologiska aspekter på vårt välbefinnande såsom sömn, kost och motion. Deltagarna får lära sig stresshantering, att leda avslappningsövningar samt mindfullness och meditation. Kursen lyfter fram olika teorier och infallsvinklar på vårt sätt att kommunicera med varandra och vad som är viktigt för att vi ska må bra. Deltagarna får prova på olika fysiska aktiviteter såsom yoga, stavgång och qi gong. Under våren var kursen värd för två kulturcaféer, det ena var Elisabeth Ohlson Wallins föredrag om bild och makt och det andra var Beate Grimsrud som talade om sin bok En dåre fri. Båda kaféerna genererade många diskussioner och blev gemensamma referenspunkter i samtal om normalitet, vår syn på psykiskt sjuka och bildens påverkan på våra värderingar. Kreativitet och skapande är en viktig del av vårt välbefinnande. Det belyses både teoretiskt och praktiskt genom deltagarnas eget skapande. Under terminen fick deltagarna prova på skulptur, glasblåsning och bildterapi. Jag och Du Vilka är vi och vilken påverkan har vi, samhället och religionen på vårt sätt att se på oss själva och varandra? Kursen Jag och Du har sitt huvudfokus på psykologi och vår samverkan med varandra. Socialpsykologi och religion är viktiga ingredienser för att öka förståelsen för oss själva och vår interaktion i samhället. Kursen arbetar, precis som alla andra kurser tematiskt. Ett tema går ut på att undersöka buddhismens inflytande på modern psykologi. Deltagarna studerar buddhismen och gör studiebesök på Stockholms buddhistcentrum samt skriver ett fördjupingsarbete där likheter och olikheter mellan buddhismen och olika moderna tankar inom psykologin lyfts fram. Det kan till exempel handla om mindfulness, kognitiv beteendeterapi eller modern lyckoforskning. Temat avslutas med ett seminarium där deltagarna delar sina kunskaper med varandra. Livets Villkor Det naturvetenskapliga arbetssättet och metodiken är förstås en central fråga i kursen. Som kursnamnet anger jobbar vi med de grundläggande förutsättningarna för livet och dess utveckling; genetik, evolutionsläran och om jordens och livets utveckling under årmiljonerna. Vi ställer frågor som: Vad är liv? Vad är gener och DNA? Vilka är förutsättningarna för vår plats i universum? Kursen består av deltagare med olika förkunskaper och mål med sina studier, därför är vi också delar av tiden uppdelade i mindre grupper, där man kan fördjupa sig i exempelvis biologi. Ett par veckor ägnas även åt individuella fördjupningsstudier. Livets Villkor startar med naturstudier om Östersjöns flora och fauna, då även vårt havs speciella karaktär och utsatthet för miljöpåverkan uppmärksammas. Under terminen har vi fått resurser att införa ett estetiskt moment i våra inriktningskurser. På Livets Villkor använde vi denna resurs till att under ett par dagar med hjälp av Åsa Linnman, konstnär och biolog, gestalta naturupplevelser. 6

10 Natur och ekologi Vad naturvetenskapliga studier innebär och vad som skiljer dessa från andra typer av kunskapsinhämtande är viktiga frågor som kursen behandlar. Kursen lyfter naturvetenskapens enormt stora roll i dagens samhälle; den tekniska utvecklingen och förståelsen för hur världen fungerar. Vi har en kunskap om samspelet mellan olika ekologiska system och vår påverkan på dessa känsliga system som aldrig tidigare har varit större än i dag. Arter dör ut snabbare än någonsin i jorden historia. Ekologidelen av kursen innefattar även frågan om den stora globala klimatförändringen som vi kan se allt större effekter utav. Att förstå hur sjukdomar sprids eller hur bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika kräver förståelse i genetik och evolutionslära. Tillsammans med kursen I Balans besökte vi den världsberömda utställningen Body World på Tom Tits experiment. Utställningen visade kroppen och dess minsta detaljer på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt vilket blev en överväldigande och lärorik upplevelse. Vi använder naturen som kunskapskälla och sista perioden av kursen gjorde vi många studier i naturen. Särskilda kurser Alla kurser på folkhögskolan som är längre än 15 kursdagar kallas långa kurser. Innehåller inte dessa allmänna ämnen så att de är universitets- och högskoleförberedande går de under namnet särskild kurs. På Nyköpings Folkhögskola har vi sju särskilda kurser varav tre i svenska som andraspråk. Svea Kursen är till för personer som läst en del svenska tidigare men som känner att de vill lära sig mer. Kursen motsvarar C- och D- nivå på SFI. Innehållet i kursen är givetvis studier i svenska men undervisningen är temaorienterad utifrån olika samhällsområden. Vilket betyder att samhällfrågor ständigt diskuteras och är närvarande i undervisningen. Under våren arbetade kursen bland annat med temat arbetsliv. Det innebar mycket diskussion om hur arbetslivet är utformat, vilka krav som ställs på arbetsgivare respektive arbetstagare. Deltagarna fick besök av fackföreningsrepresentanter och gjorde själva ett besök på Arbetets museum i Norrköping. Ett av höstens tema var Alfred Nobel och då gjordes det besök på Nobelmuseet och Stadshuset i Stockholm. Förutom samhällsteman så studerar kursen en del natur och gjorde i samband med det besök på Stendörrens naturreservat. Grammatik, ordförråd och uttal är givetvis den rörda tråden som löper genom hela undervisningen. Under hösten togs skolan nya språklabb i bruk vilket gav deltagarna möjlighet att även individuellt öva svenska på nya sätt. Kursen använde sina estetiska timmar till en kombination av körsång och uttalsträning. Vilket var väldigt uppskattat. Kursen var värd för två kulturcaféer, Sonia Sherefay-caféet om integration och caféet med musik från Senegal och övriga Afrika. Språksam 1 och 2 Språksamkurserna är kurser i svenska som andraspråk med modersmålsstöd på somaliska och arabiska. Så gott som alla deltagare kommer från Somalia. Båda kurserna är tematiskt uppbyggda runt teman som har med svenskt vardagasliv och svenska samhället att göra. Det kan handla om arbetsmarknad, ett nytt liv, migration förr och nu, boende, sjukvård 7

11 och skola. Den tematiska undervisningen fungerar som stöd vid språkinlärningen. Nya ord och fraser sätts genast i sitt aktuella samanhang. För att ge deltagarna möjlighet att använda hela sin intellektuella och språkliga kapacitet vid språkinlärning och vid diskussioner runt viktiga ämnen som demokrati, rättssystem och familjeliv används både svenska och modersmålet i undervisningen. Under temat Ett nytt liv jämförde och diskuterade man skillnader och anledningar till migration förr och nu. Deltagarna målade en jättestor karta där de egna hemländerna markerades med olika färger. I samband med temat så tog kursen hand om kulturcaféet Emigrantvisor. I anslutning till temat om arbetsmarknaden åkte kurserna till Norrköping för att titta på det gamla industrilandskapet. Många diskussioner föddes utifrån hur historien har tagits till vara med hjälp av skulpturer, museer och konst. Tack vare vårt nya språklabb kunde deltagarna både enskilt och i grupp öva på uttal och grammatik på ett annat sätt än tidigare. Det estetiska inslaget som vi började med under hösten utnyttjades av Språksam 1 till körsång där uttal och grammatik blandades med barnvisor. I Språksam 2 valde man att arbeta med bild och bildens uttryck och betydelse. Detta var till en början lite trevande eftersom bildmässiga uttryck inte är lika självklara i Somalia som i Sverige. olika genrer som novellskrivande och några av journalistikens olika texttyper: nyhetsartikel, notis, reportage, personporträtt och att skriva på lättläst svenska. Deltagarnas aktivitet är viktig, speciellt eftersom kursen bygger på kreativa processer i grupp. I mindre grupper tränas att ta emot och ge respons till varandra. Under våren och hösten 2013 hade kursen fyra närträffar per termin. Där träffade deltagarna debutanten Klara Krantz och den rutinerade Maria Fagerberg som berättade om sina författarskap och ledde skrivövningar. Författaren och journalisten Caroline Engvall öppnade ögonen för unga som säljer sex som självskadebeteende samtidigt som hon berättade hur hennes skrivardrömmar förverkligats. Huvudmålet för kursen har varit att med styrda uppgifter locka fram vars och ens skaparkraft. Många bra och viktiga texter förlorar stringens för att de inte utformats med en tänkt läsare i första rummet och därför har ett annat viktigt mål varit att jobba med textens läsbarhet. Samtal och möten har uppstått i och med de intervjuer deltagarna gjort med deltagare och personal i skolans svenska som andraspråkskurser. Grupperna hade även besök i klassrummet från Nyköpings hem, Minimedborgarkontoret och fackföreningar. Skrivtorget Skrivtorget är skolans enda distanskurs. och deltagarna kommer oftast från Mälardalen. Kursens inriktning är skönlitterärt och journalistiskt skrivande på en grundläggande och bred nivå och pågår en termin på halvfart. Skrivandet innefattar Modersmålsläraren Awes Osman intervjuas av skrivarkursens deltagare. 8

12 Läderhantverk Det finns flera läderhantverkskurser på Nyköpings folkhögskola. Grundkursen i läder är på dagtid och innebär halvtidsstudier. Om man vill går det bra att kombinera kursen med halvtidsstudier i svenska, engelska och matematik. Kursen handlar om att arbeta med grovt läder och att lära sig sadelmakarsöm samt att färga, mönstra och ytbehandla läder. Deltagarna arbetar utifrån sina egna kunskaper och färdigheter och har möjlighet att gå flera terminer på kursen om de så önskar. Deltagarna har ofta häst-, natur-, MC- eller designintresse. Under året har man bland annat arbetat med bröstselar, bälten och väskor. Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri, Tärnsjö sadelmakarskola, MG Leather, hantverkaren Carina Sohl och deltagit på vårmarknad för hantverkare på Nynäs slott. Fördjupningskurs läderhantverk Fördjupningskursen är en 20 veckors kurs på halvtid som i huvudsak har kurstid på eftermiddagar, kvällar och helger för att även yrkesverksamma människor ska ha möjlighet att delta. De fördjupande temana under året har varit hårda och mjuka väskor. Utöver de gemensamma temana så har deltagarna möjlighet till egen fördjupning. Deltagarna har besökt Tärnsjö garveri, Tärnsjö sadelmakarskola, hantverkaren Carina Sohl och deltagit på vårmarknaden för hantverkare på Nynäs slott. Båda kurserna fungerar som fortbildning för olika yrkesverksamma som till exempel scenografer, kostymörer, sömmerskor och tapetserare. Skolan har även sommarkurs, studiecirkel och helgkurser i läderhantverk. Totalt har cirka 70 personer deltagit i skolans läderkurser. Rock- och Poplinjen Övergripande mål för utbildningen är att få människor att växa i en lugn och harmonisk miljö tillsammans med andra musikintresserade. Vi strävar efter att vara en brygga mellan gymnasiet och högre utbildning samt att skapa en bred musikalisk plattform för vidare studier. Vi lär deltagarna att hantera olika musikaliska verktyg för att ge dem ett så brett musikaliskt kunnande som möjligt genom att jobba i olika genrer och stilar. Under 2013 införde vi ett nytt upplägg som innebar att vi, istället för att arbeta oss fram kronologiskt, valde att arbeta i stora genreblock. Det har medfört en något snabbare studietakt och en högre utvecklingskurva hos deltagarna än tidigare år. Vi lägger som tidigare stor vikt vid notläsning och ackordsanalys, vilket underlättar vid ansökningar till andra musikaliska utbildningar. Vi plockade även bort studioundervisningen eftersom intresset för det har varit väldigt svalt. Det har gjort att vi kunnat lägga mer tid på att förbereda deltagarna inför kommande ansökningar. Rock & Poplinjen gjorde en kort turné till Leksand, Södertälje och Norrköping där de spelade på sina gamla gymnasieskolor. Turnén var mycket uppskattad och blev god reklam för både kursen och folkhögskolan. Deltagarna gjorde som vanligt en tvåveckors praktik. De flesta valde att göra den på sina gamla skolor. Rock- & Poplinjen gjorde två stora konserter på Nyköpings Teater under året. En julkonsert, Rock- & Poplinjen Hits the Hits, och slutkonserten i maj. Båda dessa med olika upplägg för att locka en bred publik. Geijerskolan och Lunnevads Folkhögskolas musiklinje var på besök under året för gemensamt musikaliskt utbyte. En svårighet för Rock- & Poplinjen är att folkhögskolan inte har något internat och 9

13 att linjen är riksrekryterande. Mycket tid och energi går åt för deltagarna att hitta drägliga boenden. Av de 17 deltagare som slutade 2013 gick 11 vidare till andra musikutbildningar på folkhögskolor. KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård För att inspirera deltagarna till kreativitet och motion så har vi friskvård varje fredagsmorgon. Deltagarna har då möjlighet att välja mellan olika aktiviteter. På våren var det som vanligt Hjortensbergsbadet där man kan bada eller gå på gym, Friskis och Svettis som erbjuder gympapass och styrketräning eller om man så vill ta en långpromenad tillsammans med någon av skolans personal. För de som hellre vill syssla med något kreativt har skolan en stick- och virkgrupp. På hösten däremot var Hjortensbergsbadet stängt för ombyggnad. Då plockade skolan fram pingisbord för intresserade deltagare under ledning av vaktmästaren. Support För de deltagare som av någon anledning känner att de har behov av extra stöd finns support varje fredag. Det innebär att det både finns lärare i matematik och svenska/ SO-ämnen tillgängliga för handledning och stöd. Supportläraren har kunskaper om skolans olika hjälpprogram för deltagare med läs- och skrivsvårigheter. Friluftsdagar Vårens friluftsdag blev inomhus, på Rosvalla. Vi satsade stort för att låta deltagarna prova på olika aktiviteter som de kanske aldrig prövat tidigare. Alla skolans deltagare fick möjlighet att boka in sig på några av följande aktiviteter: curling, bågskytte, luftgevär, pingis, bowling, skridskor. Det blev en mycket uppskattad dag med mycket skratt och många roliga minnen. På hösten anordnade vi friluftsdag på Fåfängan och naturområdet Hållet. Lärare och personal arrangerade olika stationer för deltagarna där de blev utmanade med olika aktiviteter. Därefter kom Bellman på besök och sjöng några av sina sånger. Vaktmästaren och den administrativa personalen grillade och tillhandahöll korvar i olika former. Friluftsdagen i september med grillning på Hållet. Mat och klimat Vårens övergripande tema på allmän kurs startade med en temadag den 12 mars. Lars Igeland introducerade dagen runt rubriken från: jord till bord, ett samtal om matproduktion och konsumtion. Därefter fick deltagarna vara med om ett rollspel som belyste olika intressen som är inblandade i matens väg från jord till bord. Efter det var det dags för en tipspromenad som uppmärksammade olika globala förhållanden för matproduktion. Dagen avrundades med att Maria Schreiber, Peterlunds ekoodling, berättade om syfte och bakgrund till Bondens marknad. Deltagarna arbetade sedan vidare med temat i sina olika kurser. Avslutningen på temat skedde i maj med ett besök hos en ekologisk mjölkbonde i Kvarsebo där vi, förutom att ta del av 10

14 villkoren för ekologiska bönder, fick se hur det går till på en lantgård. Vi besökte ladugården med kor och kalvar och fick se hur korna på egen hand uppsöker mjölkningsroboten för att bli mjölkade. Vädret var härligt och många satt i gräset och lyssnade på kalvarnas råmande och flugornas surrande. Estetdag I oktober hade vi en gemensam estetdag där deltagarna fick välja på en rad olika aktiviteter. Tanken var att varje deltagare skulle kunna prova på två olika estetiska uttryck under dagen. Vi hade möjlighet att erbjuda: linedance, körsång, akvarell, måleri, bildbehandling, poesi, teater, bakning (cup cakes) och keramik. Det var en rolig dag då deltagarna även fick tillfälle att umgås med deltagare från andra kurser. Folkhögskolans dag En vacker lördag i april anordnade vi som vanligt Folkhögskolans dag. Deltagarna skapade en rad olika aktiviteter för att visa innehållet i sina olika kurser. Globaliseringskursen lät besökarna tävla i livets lotteri, chansen att vara född i Sverige och få tillgång till den välfärd vi har här var 0,08 procent. Språksam 1 och 2 skapade Lilla Somalia i ett av sina klassrum. Där fick besökarna ta del av mat, musik, hennamåling och poesi. Kursen I Balans hade loppis och bjöd på massage. Tipspromenader, fika och miniföreläsningar av skolans lärare blandades med korvgrillning och mininstallationer. Per-Anders visade klosteruinen och Rock- och Poplinjen spelade. Det var en trevlig dag men med få besökare utifrån. EXPO Stiftelsen EXPO som arbetar mot intolerans och informerar om främlingsfientlighet och rasism avsatte en eftermiddag i oktober för skolans kursdeltagare där de talade om Sverigedemokraternas ideologi och historiska ursprung. Jazz I oktober kom Sommenbygdens Folkhögskolas musiklinje på besök. De spelade jazz och underhöll våra kursdeltagare under någon timma innan de var på väg till nästa hållpunkt i sin turnéplan. I december föreläste Brian Palmer om civilkurage. Civilkurage I december besökte Brian Palmer, Ph.D. Social Anthropology and Study of Religion, folkhögskolan och höll en mycket uppskattad och inspirerande föreläsning om civilkurage för skolans deltagare. Palmer la fram doktorsavhandlingen "Vargar vid dörren: existentiell solidaritet i ett globaliserande Sverige (2000) vid Harvarduniversitetet i USA fick han pris som Harvards bästa lärare för sin kurs i civilkurage. Palmer är sedan 2004 bosatt i Sverige. Publiken lyssnade med stort intresse på Brian Palmer. 11

15 BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN Till skillnad från i andra skolformer får folkhögskolans deltagare inga betyg utan det är den studerandes förmåga till fortsatta studier som bedöms. Förmåga till fortsatta studier graderas i fyra olika steg: Utmärkt studieförmåga Mycket god studieförmåga God studieförmåga Mindre god studieförmåga Från och med 2014 kommer stegen att utvidgas till sju. Under 2013 delade vi ut 28 omdömen, varav fem utmärkt studieförmåga. Deltagarna tog 164 olika behörigheter varav 93 i kärnämnen. KVALITETSARBETE Deltagarna gör tre stora skriftliga utvärderingar per år. En enkät som utgår ifrån RIO, Rörelseskolornas intresseorganisation, vilken görs två gånger om året och en enkät som Ramböll Management tagit fram för en grupp av 14 folkhögskolor som görs en gång om året. Dessa enkäter har statens syfte med folkhögskolan och folkhögskolans sju verksamhetsområden som grund. Statens fyra syften med folkbildningen är: Stödja verksamhet som bidrar till att utveckla och stärka demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet De sju verksamhetsområden som är motiv för statens stöd till folkbildningen är: Den gemensamma värdegrunden Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet Kulturverksamhet Personer med funktionshinder Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Kvalitetscykel 2013 All personal på skolan gör en självvärdering utifrån ovanstående syften och mål (bild 1). Folkhögskolans systematiska kvalitetsarbete bygger på en cyklisk modell där en rad olika utvärderingar och självvärderingar ingår. Som underlag för självvärderingen ingår alla utvärderingar som deltagarna gör, det vill säga, både de muntliga och skriftliga som kontinuerligt görs i klasserna under läsåret och de stora gemensamma utvärderingarna RIO-enkäten och Ramböllenkäten samt information om avhopp, deltagarnas studieresultat och dylikt. Resultatet från dessa självvärderingar sammanställs och analyseras av kvalitetsgruppen. Deras resultat ligger sedan till grund för kommande kvalitetsplan. 12

16 Kvalitetscykel 2013 DELTAGARSTATISTIK Majoriteten av deltagarna på Nyköpings Folkhögskola är kvinnor. Det är en siffra som långsamt ökat under de allra senaste åren. I år är andelen kvinnor 67 procent. Tittar man tillbaka de sista 10 åren har siffran varierat från 64 till 74 procent. Det är ett välkänt faktum att kvinnor utbildar sig i högre grad än män. På årets studiemotiverande folkhögskolekurser var det en mycket jämnare fördelning; 18 kvinnor och 17 män. Vad det gäller våra deltagares utbildningsbakgrund på allmän linje har det de senaste åren skett en liten förändring såtillvida att det är något färre deltagare som inte är klara med grundskolan var det 15 procent och procent. I år var minskningen ännu tydligare, bara 1,5 procent av deltagana hade inte färdigt grundskola. Det beror till stor del på att vi under hösten 2013 inte hade någon grundkurs, Nya Perspektiv, vilket är den kurs som rekryterar deltagare utan färdig grundskola. Ökningen ser vi istället under kategorin påbörjat gymnasium, som i dag är uppe på 74 procent. Siffrorna visar att folkhögskolan med sin särart och sitt sätt att förhålla sig till deltagarna har en viktig samhällsfunktion att fylla. Det är 75 procent av våra deltagare som tidigare har gått i grundskolan eller på gymnasiet utan att dessa skolor har kunnat fylla deras behov. Andelen deltagare med utländsk bakgrund på folkhögskolans kurser är i år 25 procent. Tittar man på bara allmän kurs blir siffran 17 procent. Andelen deltagare med utländsk bakgrund har minskat i relation till de två föregående åren då siffran var c:a 30 procent. Detta kan bero på att vi haft något färre deltagare på våra kurser i svenska som andraspråk under Andelen unga mellan 18 och 24 år har konstant ökat de sista fem åren och landar i dag på 70 procent av deltagarna på allmän kurs. Det ger en förändrad situation på allmän kurs. Färre deltagare har arbetslivserfarenhet och allt fler bor hemma. Det gör att det krävs andra infallsvinklar på undervisningen än tidigare och i många fall mer stöd och support. 13

17 Genomsnittsålder på allmän kurs sjönk från 28 år, där den har legat ganska konstant de senaste fem åren, till 25 år Inom kurserna i svenska som andraspråk ligger genomsnittsåldern på 36 år, vilket är en liten sänkning. UPPDRAG SMF/Framsteget Regeringen har sedan 2010 skjutit till pengar för att folkhögskolorna ska arbeta med unga mellan 16 och 25 år som saknar grund- eller gymnasiekompetens, studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF). Satsningen har varit väldigt lyckad. Deltagarundersökningar som gjordes våren 2012 visar att: 70% motiverats till fortsatta studier 64% ser fler möjligheter och har fått hjälp vid framtida beslut 90% skulle rekommendera sina vänner att delta i en studiemotiverande kurs Förutom att kurserna ska innehålla studiemotivering och allmänna ämnen, har skolorna frihet att utforma dem utifrån egna tankar, vilket säkert är en av framgångsfaktorerna. På vår skola arbetar vi med en blandning av teoretiska ämnen, gemensamma aktiviteter såsom studiebesök, utflykter, bollspel m.m. och estetisk verksamhet. Vi strävar efter att genom socialpedagogiskt arbete stärka deltagarnas tro på sin förmåga att studera. Utgångspunkt för studierna är alltid deltagarnas egna intressen. Under vårterminen hade vi 14 deltagare på kursen. Vid terminsslutet hade sju deltagare bestämt sig för att i någon form studera vidare. En hade fått praktikplats. Under 2013 gjorde regeringen det möjligt för deltagare över 25 år som var inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin och som saknade grund- eller gymnasiebehörighet att delta i SMF-kurser. Arbetsförmedlingen bad oss att starta en kurs även för dessa deltagare. Kravet från vår sida var som vanligt att kurserna ska ha minst 12 deltagare vardera, vilket enligt AF skulle gå bra. Vi anställde lärare och startade två kurser. Tyvärr så lyckades inte AF rekrytera som de lovat, vi hade 21 deltagare sammanlagt på båda kurserna. AF:s oförmåga att hitta arbetslösa var ett stort problem för folkhögskolan, som ensam står för kostnaderna när AF misslyckas. Utifrån denna erfarenhet kommer skolans styrelse att söka kontakt med AF:s ledning. Höstens kurser fick ännu bättre resultat. Av de 21 deltagare som startade fullföljde 19 kursen. 13 studerar vidare på vår skola 2 gick vidare till andra skolor 1 deltagare fick arbete under kursens gång 2 deltagare har annan sysselsättning 3 deltagare utan tydliga planer för vårterminen 2014 Jobbcoach Jobbcoachuppdraget (AF) ligger inom ramen för Nyköpings Folkbildnings AB. Skolans jobbcoach arbetar både inom folkhögskolan och inom aktiebolaget fast med olika uppdrag. Uppgiften för jobbcoachen är att stödja arbetssökande till att hitta arbete eller praktikplats. Vår jobbcoach talar svenska, engelska och arabiska. Under hösten 2013 avvecklade arbetsförmedlingen hela jobbcoach-uppdraget. Etableringslots I och med att den nya etableringsreformen trädde i kraft 2010 så flyttades ansvaret för nyanlända flyktingar från kommunen till Arbetsförmedlingen. En ny tjänst, etableringslots, inrättades. Lotsen ska hjälpa nyanlända flyktingar med val av studier, sociala frågor samt ge hjälp in på arbetsmarknaden. Genom Nyköpings Folkbildnings AB tog vi på oss uppgiften 14

18 2012 och lotsade under det året 15 personer. I maj 2013 utökade vi verksamheten till att förutom Nyköping även omfatta Norrköping. Under 2013 har vi haft 22 lotsade personer i vår verk-samhet. Fem stycken har fått arbete och tre har fått praktik. Arbetsslussen Samarbetet med Svärdsklova AB tog slut under hösten 2012 och Arbetsslussen var tvungen att flytta in i folkhögskolans lokaler. Fram till någon gång under vårterminen 2013 höll Arbetsslussen till i cafépaviljongens klassrum. En sådan förändring i verksamheten var allt annat än gynnsamma för deltagarna. Mycket lust och energi gick ur när samarbetet sprack. En obetald faktura till Svärdsklova AB resulterade i en tvist som med hjälp av jurister löstes med en förlikning i augusti. Skolan hade sedan tidigare beslutat att lägga ner sin konstprofil vid årsskiftet 12/13. Det resulterade i att Konstprofilens lokaler på bryggeriområdet blev tomma. Under våren tömdes lokalerna och Arbetsslussen flyttade succesivt in. Det blev den nystart som Arbetsslussen behövde. Olika idéer och tankar flödade på Arbetsslussen och en trädgårdsverksamhet drogs igång. En av deltagarna som är utbildad trädgårdsmästare organiserade en trädgårdsgrupp. De odlade och planterade blommor runt skolans lokaler och det har aldrig någonsin varit så fint som sommaren och hösten I juni ingicks ett avtal med Fastighetsförvaltingen i Nyköping. Det gick ut på att Arbetsslussen under en provperiod på 4 månader skulle utföra flyttar och enklare sysslor mot en ersättning på kr i månaden. Avtalet gick ut i november men Fastighetsförvaltningen hade då inte möjlighet att förlänga avtalet. I samband med detta uppdrag anställdes ytterligare en handledare och två av deltagarna. Inför skolans terminsstart anställdes ytterligare en deltagare vars uppgifter var att göra smörgåsar till Arbetsslussens caféverksamhet och baka pizzor till försäljning åt skolans deltagare och personal. Den 7 september öppnade Arbetsslussen officiellt sin loppis- och caféverksamhet. Den dagen besökte närmare 300 personer Arbetsslussen vilket gav möjligheter till många samtal och god marknadsföring av verksamheten. Öppningen var också startskottet till Arbetsslussens musikcaféer som håller öppet varje onsdagskväll. En av deltagarna har skräddarutbildning. Runt honom byggdes det successivt upp en syateljé som tog emot uppdrag från privatpersoner. Verksamheten fungerade bra och under hösten fick även skräddaren en anställning. I början av oktober anställdes en lärare i svenska som andraspråk. De deltagare som så önskar deltar i undervisning 4 timmar i veckan. Undervisningen är både praktiskt och teoretiskt upplagd och har verksamheten inom Arbetsslussen som utgångspunkt. I december hade Arbetsslussen 29 deltagare, två anställda handledare, en lärare i svenska som andraspråk och fyra deltagare anställda. UTVECKLINGSPROJEKT Ateljé och estetisk verksamhet För att ge alla deltagare på skolan möjlighet till kreativa och skapande aktiviteter stod skolans ateljé färdig när höstterminen startade. Under slutet av vårterminen och sommaren tog kommunen bort väggen mellan kontoret och klassrummet i cafépaviljongen. Ett vackert och luftigt 15

19 rum skapades och inreddes med bord, drejskiva och allehanda måleriattiraljer. Samtidigt fick alla teoretiska kurser 20 undervisningstimmar extra per termin till estetisk verksamhet. Kurslärarlagen fick själva bestämma till vad och hur dessa timmar skulle utnyttjas. Det blev en salig blandning på aktiviteter. Jag och Du kursen valde drama. Naturkursen målade naturbilder. Två av kurserna i svenska som andraspråk använde timmarna till sång och uttalsträning. Människan och Makten arbetade med mänskliga rättigheter och bild. Den tredje kursen i svenska som andraspråk ägnade sig åt bild och bildförståelse. Framsteget och SMF 25+ använde sig av lokalen för att arbeta med lera, fotografera eller göra fantastiskt julpynt till skolans lokaler. Språklabb För att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk och för att stärka deltagare med läs- och skrivsvårigheter byggde vi ett språklabb. Det gamla upphållsrummet på plan två målades om och åtta nya datorer med specialprogram införskaffades. Lärarna deltog i fortbildning under både höstoch vårterminerna. Undervisningen i språklabbet började under höstterminen. ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och studiecirklar Lädercirkel Skolan har under många år drivit en cirkel i läder för före detta deltagare på läderkurserna. Cirkeln är en mötesplats för idéer och en möjlighet för gamla deltagare att använda läderverkstaden. Cirkeldeltagarna möts en gång i veckan, 12 gånger per termin och hade 13 deltagare. Helgkurs i läderhantverk I november månad hölls en prova-på-kurs för nio deltagare. Denna typ av kurser är alltid en bra rekryteringsbas för nya deltagare till de längre kurserna. Sommarkurs i läderhantverk Skolans enda sommarkurs hålls i juli och är en grundkurs i läderhantverk. Kursen ger grundläggande kunskaper om läder och materialanvändning. Deltagarna får lära sig grunderna i sadelmakarsöm, plastik, färgning och ytbehandling samt hur man hanterar olika läderverktyg. Deltagarna kommer från hela landet. Många kombinerar kursen med semester och tar med hela familjen till en stuga de hyrt i nyköpingsområdet. Även sommarkursen är en bra rekryteringsbas för de långa läderkurserna. Årets kurs hade 15 deltagare. Integrationsnätverket Skolans ambition att driva ett nätverk för personer som arbetar med integrationsfrågor i Nyköping har under senare åren varit svår att genomföra. Trots inbjudningar till träffar och intressanta föreläsare har deltagandet ibland varit svagt. Under året blev det bara en träff och då med Nina Buer, universitetslektor i vårdvetenskap från Örebro universitet. Träffen handlade om att möta människor från olika kulturer i vården och hur vi kan diskutera hälsa och friskvård på ett respektfullt sätt. Vi behöver ta nya grepp för att kunna fortsätta med våra träffar. Sörmlandsnätverk Sörmlandsfolkhögskolorna är inne på sitt tredje år med samarbete runt marknadsföring och opinionsfrågor. De fyra skolorna och Länsbildningsförbundet delar på en 20-procents tjänst avsatt för uppdraget. Under året utarbetades en skrift som beskriver folkhögskolorna som utbildningssystem och deras möjlighet att delta i 16

20 regional utveckling. Denna skrift skickades till Regionförbundet Sörmland som är ansvarigt för utarbetandet av en regional kompetensplattform. Bo Wictorin inledde politikerträffen med sörmländsk demografi I januari hade vi för andra året i rad ett seminarium för att möta Sörmlands riksdags, landstings- och kommunpolitiker. Seminariet anordnades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Eskilstuna. Dagen inleddes med information om studieförbunden och folkhögskolornas verksamheter. Sedan medverkade Bo Wictorin, analytiker i Eskilstuna kommun och Dan Fagerlund f.d. utbildningsdepartementet. Det blev bra möten och mycket information utväxlades mellan politiker och folkbildningsrepresentanter. Kulturcaféer Årets caféer har som vanligt varit en blandning av musik, föreläsningar, författarbesök och dagsaktuella ämnen. Eftersom kommunen dragit ner bidraget till kulturcaféerna med 17 procent så var vi tvungna att minska antalet caféer något. Under året har vi haft 23 caféer med sammanlagt 914 besökare. Det ger ett genomsnitt på 40 besökare per café vilket är lägre än föregående år. Anledningen till detta tror vi beror på att utbudet i Nyköping ökat. Kulturcaféet i januari med Sara Mohammad som föreläste om våld i hederns namn. Fotografen Elisabeth Olsson Wallin mötte blicken på Ingeborgs gravsten Politikerna samlade till rundabordssamtal. Vi är alla ense om att fortsätta vårt samarbete och våra träffar med politiker. 17

21 VÅREN /1 Elisabeth Ohlson Wallin: Från Jesus till kungen bilder och makt i dag 29/1 Sara Mohammad: Att växa upp under hedersvåld och förtryck 5/2 Beate Grimsrud: Jag skriver inte som jag tänkt HÖSTEN /9 Owe Wikström: Långsamhetens lov 17/9 Maria Sveland: Författarcafé 24/9 Tshiribim: En resa i jiddischland 12/2 Navarra: Nordisk folkmusik 1/10 Hanna Elmquist Band : Jazz 26/2 Håkan Juholt: Offer för mediadrevet 8/10 EXPO: Sverigedemokraternas ideologiska politik 5/3 Amanda Thieme: Estradpoesi 15/10 Urban Granström: Vart är Nyköping på väg? 12/3 Lars Igeland: Ställ om för gröna jobb och rättvisa 19/3 Sofia Livbrant: En musikalisk och scenisk upplevelse 22/10 Henrik Arnstad: Älskade fascism: Om de svartbruna rörelserna 5/11 Sonia Sherefay: Integrationsfrågor 9/4 Kristian Lundberg: Och allt ska vara kärlek 12/11 Jan-Inge Bengtsson: Om du någonsin kommit fram till Samarkand 16/4 Svenska deckarakademin: Det här bör du läsa innan du mördas 19/11 Adama & Solo Cissokoho: Musik från Senegal och övriga Afrika 23/4 Manne af Klintberg: Barns rätt till lek 26/11 Emmigrantvisor från Amerikat 3/12 Nymos julkonsert: Nymoskören under ledning av Marianne Castegren 18

22 ORGANISATION Nyköpings Folkhögskola är en ideell förening som 2013 bestod av 68 enskilda medlemmar och 20 organisationer. Antalet enskilda medlemmar har sjunkit från 119 förra året. Anledningen till detta hänger troligtvis ihop med att antalet besökare på kulturcaféerna minskat något och medlem-skap i föreningen ger rabatt på inträdet till caféerna. Däremot har antalet organisa-tioner i föreningen ökat med tre stycken. Föreningens styrelse är tillika skolans styrelse. Under året genomfördes två före-ningsmöten; årsmöte som inföll i april och höstmöte i december. På höstmötet antas verksamhetsplan och budget för kom-mande år och på våren utses nya styrelse-medlemmar och bokslut samt verksam-hetsberättelsen för föregående år antas. Medlemsorganisationer 2013 var: ABF, Nyköping Afarernas Hjälporganisation (AHO) Byggnads, Region Öst, Norrköping Dragspelsklubben Elöverkänsligas förening Sörmland Föreningen Hand i Hand Kvinnojouren Mira NBV Sörmland Nyköpings Arbetarkommun Nyköpings Teaterförening Nyköpingshus spelmansgille NYMOS Propellerteatern Reumatikerföreningen Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) Nyköping Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) Nyköpingsavdelningen Tango Nyköping Ung Kraft, Nyköping Vineyard Nyköping Vänsterpartiet Nyköping Styrelsemöten Styrelsen har under året haft åtta proto-kollförda möten. Styrelsen består av ord-förande, vice ordförande och fem leda-möter, för dessa finns tre suppleanter. Därutöver består styrelsen av två personal-representanter och suppleanter för dessa. En av personalrepresentanternas platser har stått vakant sedan årsmötet i april. Det konstituerande mötet hölls i maj. Höstens första styrelsemöte hölls i september och i oktober träffades styrelsen på en middag hos Arbetsslussen för att under informella former diskutera styrelsens kommande arbete. Styrelsen hade sen tidigare två arbetsgrupper, en för ekonomi och en för PR/marknadsföring och i slutet av hösten bildades ytterligare en arbetsgrupp för utveckling av Arbetsslussen. PEDAGOGISK ORGANISATION Ledningsgrupp Skolans ledning består av rektor, studie-rektor och en ledningsgrupp. I lednings-gruppen sitter, förutom rektor och studie-rektor, tre lärarrepresentanter. Dessa väljs av personalrådet och sitter på en 2 årig mandatperiod. Ledningsgruppen träffas en gång i veckan förutom de veckor då vi har personalråd eller pedagogiskt forum. Led-ningsgruppens uppgift är att samordna skolans verksamhet och tillsammans med rektorerna diskutera upplägg och strategier. Personalråd Personalrådet är möten då hela skolans personal deltar och under 2013 hade vi fyra möten under pågående terminer. Vid ter-minsslut inför sommaren och termins-början på hösten har vi möten utlagda över flera dagar. Då varvar vi personalråd, kurs-planering och fortbildning på ett lämpligt sätt, vilket innebär att vi haft ytterligare ett antal dagar med möten. Under de dagarna ajourneras mötet med jämna mellanrum. 19

23 Linjeråd Skolans två linjeråd, allmän kurs och svenska som andraspråk, träffas ibland var för sig och ibland tillsammans. Linjerådens uppgift är att ansvara för omdömessätt-ning, samordna kurslärarlag och kursöver-gripande aktiviteter, anta deltagare och förbereda nya kurser. Under 2013 träffades linjeråden elva gånger. Pedagogiskt Forum Pedagogiskt forum är en öppen arena för pedagogiska samtal. Tanken är att aktuella tankar/händelser ska kunna diskuteras direkt. Under året hade vi 7 pedagogiska forum. På våren diskuterades bl.a. de nya estettimmarna som införs till hösten. Hösten pedagogiska forum tog upp ämnen som integration samt de nya regler för behörigheter till universitet och högskola som successivt kommer att införas fram till och med Personal Kursutbudet under året förändrades på så sätt att Nya Perspektiv, vår grundkurs, inte gavs under hösten. Per Anders Persson som undervisat i kursen de senaste åren gick i pension i oktober. En annan föränd-ring var att vi inte längre har någon konst-profil. Peter Dewoon som drivit kursen gick även han i pension. Peter arbetade dock vidare under våren med att avveckla konstlokalerna. procents tjänstgöring och under hösten till 47 procent. FORTBILDNING Under våra gemensamma planeringsdagar vårrespektive hösttermin brukar vi satsa på gemensamma fortbildningar. Så gjorde vi även i år. Vårens fortbildningsdag handlade om brand och säkerhet. Vi var alla tillsammans på brandstationen där vi fick både praktisk och teoretisk utbildning. Denna utbildning följde vi upp under höstens planeringsdagar då vi alla gemen-samt gick från rum till rum för att titta på och diskutera utrymningsvägar och brandredskap. Höstens gemensamma fortbildning var en heldag med riksförbundet Attention utbildningscentrum. Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dagen var speciellt anpassad för vuxenundervisning och gav både teoretiska och praktiska kunskaper om bemötande och undervisning av människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Årets övriga fortbildning har haft en mer individuell karaktär men en stor del har handlat om svenska som andraspråk, alfabetisering, religion och bemötande av människor från andra kulturer. PROFILERING Övriga förändringar var att Arbetsförmedlingen inför hösten bad oss starta ytterligare en Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) vilket gjorde att vi under tre månader anställde Rolf Larsson på 50 procent. Lotta Krüger arbetade 30 procent i vårens SMF och 90 procent i höstens SMF-kurser. Under vårterminen gick Britt-Marie Sundell ner till 65 Med stöd i skolans måldokument och i regeringens syfte med folkhögskolan har Nyköpings Folkhögskola, i alla år, lagt stor vikt vid att utjämna utbildningsklyftor. Det betyder att vi har en stor allmän kurs och att vi satsar resurser på att ge deltagarna stöd för att klara sina mål. Under åren har vi utökat lärartätheten, satt in extra resurser i matematik och anordnat stödundervisning. 20