PATIENTINFORMATION RYGG

Transkript

1 PATIENTINFORMATION RYGG Ortopedkliniken Halland Sjukhus Halmstad John Pak raden består av 24 stycken kotor som ligger staplade på varandra i en s-formad rad. Hals- och ländkotor bildar varsin svank, bröstkotorna bildar en kut. Denna svängda form är ändamålsenlig för ryggradens rörelser. Den ger tillsammans med diskar (mellankotskivor), ledband och muskler den stadga och svikt som behövs. raden utgör en skyddande kanal för ryggmärgen och härifrån utgår nerver till kroppens alla delar. RYGGSMÄRTOR smärtor drabbas nästan alla av vid något tillfälle i livet. Besvären är i de flesta fall övergående, men hos några få kan problem kvarstå. Långvarigt ryggont har flera orsaker, men det finns dock mycket som du själv kan göra för att lindra ryggsmärta/värk. Du kan t.ex. lära dig mer om hur du använder din rygg på bästa sätt, träna upp muskler, förbättra hållning samt undvika påfrestningar som förvärrar ryggsmärtan/värken. Här är några praktiska råd: Tänk på kroppshållningen i sittande och stående, exempelvis: sitt inte och kör bil länge utan att ändra ställning. Rör på dig. Dina muskler behöver träning. Försök hitta motionsformer som du gillar och som inte ger ökad ryggsmärta/värk efteråt. Förslag kan vara simning eller stavgång. Följ träningsprogram och praktiska råd som du kan få av en sjukgymnast. Läkare och sjukgymnast avgör i samråd med dig vilken behandling som ska väljas. Det kan exempelvis vara träning, olika typer av ryggbehandlingar, smärtlindring (t.ex tabletter, sprutor, TENS, akupunktur) eller operation. Patientinformation Sidan 1 av 12 Ortopedkliniken

2 RYGGOPERATION Orsaken till att man opererar ryggen beror på olika diagnoser. De vanligaste diagnoserna är diskbråck och spinal stenos (förträngning i ryggmärgskanalen). Andra orsaker kan vara spondylolistes (kotglidning) eller fraktur på grund av olycka. Diskbråck Diskarna sitter mellan kotorna och fungerar som stötdämpande kuddar. Runt disken finns en bindvävskapsel och inuti en geléartad kärna. Ibland spricker diskkapseln och en del av kärnan tränger ut och trycker på en eller flera nerver. Diskbråcket kan ge utstrålande smärta (ischias) ner i benet samt nedsatt känsel och muskelkraft. Ibland kan även ryggvärk förekomma. Bara en liten del av dem som får diskbråck behöver opereras, de flesta tillfrisknar utan operation. Vid operationen tas diskbråcket bort genom en lucka i de omgivande kotbågarna. I allmänhet försvinner eller minskar bensmärtan direkt efter operation. Däremot kan eventuella känselstörningar, svaghet och ländryggssmärta kvarstå under kortare eller längre tid, i vissa fall för alltid. Spinal stenos Spinal stenos betyder förträngning i ryggmärgskanalen. Detta uppkommer på grund av åldersförändringar och leder till att nerverna i ryggmärgskanalen får mindre plats och utsätts för visst tryck. Typiska symtom är tilltagande besvär från benen vid gång, i form av smärta, domningar, stumhet, tilltagande svaghet eller dålig styrsel i benen. Besvären kan dock lätta när man böjer sig framåt eftersom nerverna då får mer plats. Vid operation tas de förändringar bort som gör det trångt för nerverna, vanligen består dessa av ben, ledband och ibland även diskmassa. Detta ingrepp benämns som dekompression. Ibland utförs förutom dekompression även en stabiliserande operation (fusion). Denna operation kan utföras med eller utan skruvar och metallstag som fixerar kotorna. Bentransplantation med ben från bäckenkammen eller från de kotdelar som avlägsnas vid dekompressionen används för att stimulera läkningen. Operationen utförs för att i första hand ta bort utstrålande symtom i benen och kan ibland även ta bort ryggsmärtan. Patientinformation Sidan 2 av 12 Ortopedkliniken

3 Spondylolistes Spondylolistes innebär att en kota har glidit i relation till underliggande kota och skapar en onormalt ökad rörlighet i ryggen, vanligen på grund av åldersförändringar eller skador i ryggraden. Denna glidning medför ibland ansträngningssmärtor i ländryggen och utstrålande smärtor ner i benen. Det kan också uppstå nedsättning av känsel och kraft i benen. Vid svåra och långvariga smärttillstånd kan ibland en stabiliserande operation behöva göras. Vid operationen fixeras kotorna med stag eller platta och skruvar. Ben från bäckenkammen läggs mot kotbågarna för att stimulera läkningen. VÅRDGARANTI Vi eftersträvar att hålla vårdgarantin. Det innebär att du ska opereras inom tre månader efter det att du varit på besök hos oss och man har bestämt att operation skall göras. Tidpunkt för operation ska ges till dig i samband med detta besök. Önskar du en specifik operatör gäller inte vårdgarantin. Du kan då få vänta något längre. Du har rätt att neka operation en gång. Tackar du nej till ett operationserbjudande två gånger stryks du från väntelistan och får söka på nytt. Har du frågor angående ovanstående eller om operationen är du välkommen att kontakta sjuksköterskan som har hand om väntelistan. Om du behöver av- eller omboka ditt besök, eller har frågor så gå in på Mina Vårdkontakter, eller ring så ringer vi upp. Patientinformation Sidan 3 av 12 Ortopedkliniken

4 INSKRIVNING Du kommer att bli kallad till en inskrivning (förberedelse) cirka tre veckor före den planerade operationen. I samband med den eller i förberedelsen inför operationen tar man EKG (hjärtundersökning) och blodprover. Du kan välja att göra detta på din vårdcentral eller på sjukhuset. Under dagen får du träffa sjuksköterska, läkare, sjukgymnast och narkosläkare. Inskrivningen brukar pågå fram till ca Ta med ifylld hälsodeklaration samt en medicinlista till inskrivningsdagen. Om du före operationen vet att du kommer att behöva hjälp från hemtjänsten med t ex städning, inköp, duschning etc. kontakta då den biståndshandläggare som har hand om ditt område (telefonnummer via kommunens växel). Meddela även detta vid inskrivningen. HJÄLPMEDEL Aktuella hjälpmedel efter operationen kan vara griptång och förhöjningsdyna. Dessa köps till självkostnadspris hos Team Ortopedteknik samt på vissa vårdcentraler och ska tas med till avdelningen. Använder du rollator eller kryckkäppar så ska dessa givetvis också tas med. Toalettförhöjning, badbräda och förhöjningsklossar till sängen kan om behov finns lånas av distriktsarbetsterapeuten på din vårdcentral. Kontakta själv arbetsterapeut i god tid före operationen. Avdelningens arbetsterapeut tar kontakt med dig efter operationen och då har du möjlighet att diskutera vardagliga situationer inför hemgång. Patientinformation Sidan 4 av 12 Ortopedkliniken

5 INNAN DU ÅKER TILL SJUKHUSET Packa din väska med personliga tillhörigheter, mediciner (om du tar några) och ett par skor som sitter bra på fötterna, ej tofflor. Skorna behövs när du efter operationen ska upp och gå. Du får gärna ta med egna kläder om du vill. Ta inte med värdesaker eller för mycket pengar då dessa är svåra att förvara säkert på avdelningen. Vi vill däremot att du har med ID-handlingar. Meddela avdelningen eller väntelistesköterskorna om du blir förkyld, får tandvärk, urinvägsinfektion eller sår på kroppen eftersom det då kan vara nödvändigt att skjuta upp operationen. Sjukhuset i Halmstad är ett tobaksfritt sjukhus och det är önskvärt med rökstopp före din planerade operation. Om du inte slutar röka är resultatet av operationen betydligt sämre gällande smärta och sårläkning. Du kan få kontakt med tobakspreventiva enheten om du önskar stöd i detta. Nikotinplåster finns att tillgå på avdelningen om det behövs. ANKOMSTDAGEN Du kommer att läggas in på avdelningen dagen före operationen alternativt operationsdagens morgon. Inför operationen kommer du att få duscha och tvätta håret i en bakteriedödande tvål. Detta för att minska infektionsrisken. Undvik rakning denna dag då det kan orsaka småsår. Du ska ha fått ett paket med bakteriedödande tvål med dig hem vid inskrivningen (förberedelsebesöket). Duscha i denna tvål hemma på morgonen och ta därefter på nytvättade kläder. För att tvålen ska ha kvar sin effekt ska du inte smörja in kroppen efter dusch. Det är viktigt att följa instruktionerna i förpackningen för bästa resultat. Denna dusch upprepas sedan på avdelningen ytterligare två gånger. Du kan äta som vanligt fram till kl dagen före operation. Dricka får du göra fram till kl på operationsdagen. Ett blodprov kommer att tas, ett sk BAS-test, som inte kan tas tidigare då det bara får vara högst fem dagar gammalt. BAS-testet tas ifall du skulle behöva en blodtransfusion efter operationen. Här finns också möjlighet att ställa frågor. Om du tror att du är i behov av hjälp i hemmet efter utskrivning ska du meddela detta så att kontakt med kommunen kan tas. Patientinformation Sidan 5 av 12 Ortopedkliniken

6 OPERATIONSDAGEN Denna dag återupprepas duschen med bakteriedödande tvål. Du är fastande inför operation och får inte äta eller dricka något, inte heller snusa eller röka. Dropp sätts och du får de mediciner du ska ha inför operationen. Du får eventuellt en slang i urinblåsan, en sk kateter. Operationen utförs i narkos och tar ca 1-2 timmar. EFTER OPERATION Du tillbringar de första timmarna efter operation på uppvakningsavdelningen. Målet är att komma upp ur sängen så fort som möjligt med hjälp av avdelningspersonalen. Om du är aktiv dagarna efter operationen så återhämtar du dig bäst. Växla ofta mellan att ligga, sitta, stå och gå. Så fort du kan ska du äta dina måltider i avdelningens matsal. Schemat på avdelningen ser ut som följande: Efter operation Komma upp och stå/gå regelbundet. Djupandas 10 x 3 andetag varje timme. Fottramp, ca 20 tramp varje halvtimme. Sitta uppe efter vad smärtan tillåter. Kontakt med sjukgymnast som ger dig instruktioner. Klara egen personlig hygien. Genomgång av träningsprogram. Trappträna. Målet är att du vid hemgång skall kunna klarar dig själv, gå i trappor och klara av att utföra träningsprogrammet självständigt. Förmågan att återfå rörlighet och styrka är individuell, dock ger daglig träning snabbare tillfrisknande. Du får instruktion av sjukgymnast angående träningen och det är viktigt att du tränar på egen hand. Efter en mindre operation kan du åka hem dagen efter operation. Om operationen är något större åker du hem efter 2 eller 3 dagar. Patientinformation Sidan 6 av 12 Ortopedkliniken

7 INFÖR UTSKRIVNINGEN Sjukgymnasten ger råd och instruktioner om den fortsatta träningen. Du kommer att kallas på ett återbesök till sjukgymnast 3-4 veckor efter operationen. Denna kontakt är viktig för att uppnå bästa resultat av operationen. Läkaren ger dig eventuella recept och intyg som du kan tänkas behöva. Återbesök till läkare sker ca 6 veckor efter operation. Skulle du känna att det är något som bekymrar dig är du välkommen att höra av dig till ortopedmottagningen, telefon Sårbehandling Bandaget bör sitta kvar och skyddas från vatten i minst sju dagar. Du får ett plastat förband på såret som går att duscha med. Normal sårläkning är ca 2 veckor. Fortsatt vätskning från såret, tilltagande värk eller feber är varningssignaler och kan vara tecken på infektioner och du skall då ta kontakt med sjukvården snarast. Stygnen tas efter ca 2 veckor av distriktssköterskan. Du får med dig en remiss hem där det står vilket datum de ska tas bort. Du ringer själv till din vårdcentral och bestämmer tid för stygntagning och sårkontroll. Ärret kommer under det första året bli allt finare och blekna successivt. Om du vill få ett riktigt fint ärr rekommenderar vi dig att tejpa såret med steri-strip. Tejpen finns att köpa på apoteket. Smärtlindring För att du ska kunna röra dig och träna upp dina muskler är det viktigt att din smärtlindring fungerar. Du kommer att ha smärtor från operationsområdet den första tiden men du får recept på smärtstillande mediciner. Det är viktigt att du tar dessa mediciner regelbundet för att uppnå en god smärtlindring. Patientinformation Sidan 7 av 12 Ortopedkliniken

8 EFTER UTSKRIVNINGEN Utför Självträningsprogrammet fram tills du varit på återbesök hos sjukgymnasten. Lyft Undvik lyft över 5 kg första 6 mån efter operation. Promenader Korta promenader efter förmåga 5-6 ggr/dag. Du kan successivt öka gångsträckan. Trappor Om du är svagare i ena benet, gå uppför med det starkare benet först och nedför med det svagare benet först. Bilkörning Kan påbörjas när du kan sitta obehindrat och har god koordination i benen. Beslut tas i samråd med sjukgymnast. Stavgång Kan påbörjas efter ca 2 v. Cykling Du kan testa motionscykling så fort det känns ok. Avvakta utomhuscykling ca 6 v efter operation. Simning Efter 3 v när såret har läkt. Löpning I samråd med sjukgymnast efter ca 3-4 mån. Samliv När smärtan tillåter. Om någon övning eller aktivitet tydligt provocerar utstrålande besvär i benen bör den undvikas. Patientinformation Sidan 8 av 12 Ortopedkliniken

9 FRAMTIDEN Allteftersom ryggmuskulaturen läker (6-8 veckor) kan du belasta ryggen mer och mer. Du kan leva som vanligt med de aktiviteter som du brukar göra. De allra flesta blir bättre efter en ryggoperation. Operation av spinal stenos och diskbråck görs för att i första hand påverka bensymtomen. Det är svårt att förutsäga om eventuell ländryggssmärta också minskar, oftast får man dock ett tillfredsställande resultat även här. Förbättring kan ske upp till ett år efter operation. Denna broschyr försöker ge svar på de vanligaste frågorna i samband med en ryggoperation. Varje patient har dock speciella problem, därför är det viktigt att just du i samband med operationen frågar om sådant som är oklart. Tag för vana att skriva upp dina frågor när de dyker upp. Det är viktigt för dig som patient, för operatören och för vårdpersonalen att du före operationen fått svar på dina frågor. Välkommen till Ortopedkliniken! Frågor: Patientinformation Sidan 9 av 12 Ortopedkliniken

10 Förflyttningar Använd följande uppresningsteknik i och ur säng: 1) Böj ett ben i taget och sätt i fötterna. 2) Rulla över på sidan (vänd hela kroppen i ett parti). För benen över sängkanten. 3) Vänd dig mot kudden och skjut ifrån med båda armarna och sätt dig upp. När du ska lägga dig igen gör du på motsvarande sätt via sidoläge. Du får lov att röra dig fritt om inget annat anges. Patientinformation Sidan 10 av 12 Ortopedkliniken

11 Andning I samband med ett operativt ingrepp påverkas din andning negativt beroende på narkos, sårsmärta, trötthet och att du är mer sängliggande än vanligt. Därför är det viktigt att du andningstränar regelbundet. Gör så här för att undvika lungproblem: Andas in ett djupt andetag genom näsan och blås ut genom munnen med halvslutna läppar. Ta 10 andetag i 3 omgångar - varje timme. Blodcirkulation Sängläge ger sämre blodcirkulation vilket innebär en ökad risk för blodpropp. Gör så här för att undvika att blodproppar bildas: Kom upp ur sängen redan samma dag som operationen utförts. Utför fotrörelser. Trampa upp och ner ca 20 tramp varje halvtimme. Patientinformation Sidan 11 av 12 Ortopedkliniken

12 Självträningsprogram - rygg Utför programmet 2 ggr/dag Upprepa varje övning 10 ggr 1. Dra upp knäna växelvis mot magen, låt fötterna glida på underlaget. 2. Pressa motsatt arm och ben mot underlaget. Håll kvar 5 sek, vila. 3. Böj upp båda benen och sätt i fötterna. Tryck försiktigt ner svanken i sängen så att bukmusklerna spänns. Håll kvar 5 sek, vila. 4. Spänn sätesmusklerna och lyft bäckenet. Håll kvar 5 sek, vila. 5. Knäböj för lårmuskelträning. 6. Tyngdöverföring i sidled. Gå hellre flera korta rundor än en lång. Växla ofta mellan liggande, sittande, stående och gående. Patientinformation Sidan 12 av 12 Ortopedkliniken