Till Dig som skall få en höftledsprotes

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till Dig som skall få en höftledsprotes"

Transkript

1 Till Dig som skall få en höftledsprotes

2 Innehållsförteckning INFÖR OPERATIONEN Förundersökning.. 4 Hjälpmedel - Förskrivningshjälpmedel Egenvårdsprodukter. 5 - Var kan jag låna/köpa hjälpmedel?.. 6 På ortopedavdelningen. 6 Att tänka på.. 7 Duschinformation. 7 Mat & dryck. 8 HÖFTOPERATIONEN Operationsdagen... 8 EFTER OPERATIONEN Smärtlindring... 9 Vattenkastning På ortopedavdelningen. 10 Hemgångsklar.. 10 Träning. 11 Restriktioner. 12 Vad innebär restriktionerna i vardagen? Förflyttningar. 14 Gånghjälpmedel Att gå med kryckkäppar 16 EFTER UTSKRIVNINGEN. 17 Sjukgymnast i primärvården Samlivet Allmän information Viktiga telefonnummer Checklista innan hemgång Egna anteckningar. 20 Bilder: Angela Elf Boberg 2

3 Introduktion Syftet med denna information är att Du skall vara välinformerad inför operationen så att Du aktivt kan medverka till en framgångsrik rehabilitering och vara väl förberedd inför hemkomsten från sjukhuset. Så här kommer gången att vara: Beslut om operation på ortopedmottagningen Förundersökning Inläggning på ortopedavdelning Operation Träning på avdelningen Hemgång och fortsatt självträning Stygn borttagning på vårdcentral 2-3 veckor efter operationen Återbesök till sjukgymnast 6 veckor efter operationen Slutkontroll till ortopedläkare eller uppringd av sjukgymnast för kontroll 4 månader efter operationen. 3

4 Förundersökning 1-2 veckor före operationen kallas Du till förundersökning på ortopedkliniken. Ta med en lista på aktuell medicinering till förundersökningen. Vid förundersökningen träffar Du sjuksköterska, ortopedläkare, narkosläkare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det tas blodprover och EKG. Ortopedläkaren gör en bedömning om det finns något hinder mot att utföra operationen. Narkosläkaren diskuterar de olika bedövningsalternativ som finns. Ryggbedövning används i de flesta fall. Det är en välbeprövad skonsam metod som även ger bra smärtlindring första timmarna efter operationen. Genom en spruta i ländryggen blir Du bedövad i den nedre kroppshalvan. Bedövningen gör att Du inte har ont under operationen trots att Du är vaken. Man kontrollerar alltid att bedövning fungerar som det ska innan och under operationen. Ryggbedövning kan kompletteras med lätt sömnmedel för att kunna sova lätt under operationen. Om narkosläkaren bedömer att Du inte är lämplig för ryggbedövning eller om bedövningen inte fungerar som den ska, sövs Du. Sjukgymnasten informerar om förhållningssätt efter operationen, går igenom träningsprogram och visar hur Du går med gånghjälpmedel. Arbetsterapeuten visar hur Du efter operationen kommer igång i vardagsaktiviteter igen, på ett för Din nya höft, skonsamt sätt och informerar om olika hjälpmedel. 4

5 I samband med besöket får Du reda på när operationen blir samt vilken tid Du ska komma till avdelningen. Förundersökningen pågår till ca kl 14:00. Hjälpmedel Hjälpmedelsbehovet kan variera beroende på vilka svårigheter Du har i Din vardag och hur Din hemmiljö ser ut. Syftet med dem är att hjälpa Dig att komma igång i vardagen igen på ett, för Din nya höft, skonsamt sätt. Utifrån restriktionerna behöver Du tänka igenom hur Du löser vardagsaktiviteter som t ex toalettbesök, personlig hygien och påklädning. Sänghöjd och sitthöjder på stolar kan behöva anpassas. Hjälpmedlen får Du själv bekosta. De flesta brukar behöva toalettstolsförhöjning, griptång, strumppådragare, långt skohorn och förhöjningskudde. Exempel på förskrivningshjälpmedel som finns att låna mot hjälpmedelsavgift efter kontakt med arbetsterapeut: - Toalettstolsförhöjning - Badbräda - Förhöjningsklotsar - Rollator Exempel på egenvårdsprodukter som finns att köpa: - Griptång - Strumppådragare - Långt skohorn - Elastiska skosnören - Duschpall - Förhöjningsdyna - Kildyna - Kryckkäpp 5

6 Var kan jag låna/köpa hjälpmedel? - Vänd Dig till Din distriktsarbetsterapeut på Din vårdcentral. Här kan Du få hjälp med en individuell bedömning av Ditt hjälpmedelsbehov och även få hjälpmedel förskrivna. - Egenvårdsprodukter kan även köpas i Hjälpmedelsshopen i huvudentrén på Falu Lasarett i samband med att Du är på förundersökning inför operationen. För öppettider: ring tel Det finns även Hjälpmedelsshop för egenvårdsprodukter i Borlänge och Mora Det är viktigt att Du redan innan operationen ordnar med de hjälpmedel Du behöver, samt att du provar använda dem. På ortopedavdelningen Du kommer till avdelning 18 dagen innan operationen eller på morgonen samma dag som operationen. Vid ankomst till avdelning 18 tas Du emot av personal som kontrollerar din legitimation och visar Dig till ditt rum. Sjuksköterskan informerar om avdelningsrutiner, hygienrutiner och kontrollerar om det har uppkommit något nytt sedan förundersökningen t ex nyinsatta/utsatta mediciner, sår, etc. Ett blodprov tas för att utföra så kallad BAS-test om blodtransfusion skulle behövas under eller efter operationen. 6

7 Att tänka på - Ta med bekväma, rymliga och stadiga skor. - Ta med aktuella mediciner. - Lämna värdesaker hemma. - Mobiltelefon får användas på avdelningen men visa hänsyn till andra patienter och personalen. Du kan få en vanlig telefon inkopplad på egen bekostnad. - Möjlighet till trådlös internetuppkoppling finns. - I möjligaste mån ombeds Du ordna transport till och från sjukhuset. - För transport inom sjukhusområdet finns rullstol att låna vid stora entrén. - Förbered din hemkomst, så att Du har någon i Din närhet den första tiden som kan hjälpa Dig. Ta gärna själv kontakt med kommunen om Du tror att hemtjänst behövs efter operationen. Duschinformation Huden behöver vara ordentligt rengjord innan operationen, då hudbakterier kan orsaka infektion. Inför operationen ska Du duscha på kvällen före operationen samt duscha ytterligare en gång på operationsdagens morgon. Om Du läggs in på operationsdagens morgon ska den andra duschen ske på avdelningen. Vid båda tillfällena tvättas kroppen med ett bakteriedödande medel. Håret behöver Du bara tvätta på kvällen innan operationen. Om Du inte kommer åt ordentligt på någon del av kroppen, t ex på ryggen eller på fötterna, är det viktigt att Du ber om hjälp. Använd inte nagellack, smink, smycken och/eller hudkrämer efter duschen. 7

8 Mat & dryck Dagen innan operationen får Du äta, dricka och ta mediciner som vanligt fram till kl 24:00, därefter måste Du vara fastande. På avdelningen får Du en dryck som ska tas så sent som möjligt innan Du lägger Dig för att fastan inte ska vara så lång. Du som ska läggas in och opereras samma dag, får äta frukost som vanligt före kl Operationsdagen Du som läggs in på avdelning dagen före operationen, blir väckt av personalen för att i god tid hinna duscha och förbereda Dig. En intravenösinfart (kanyl) sätts i hand eller arm och Du får ett dropp. Infarten används även till antibiotika och smärtlindring. Personalen skjutsar Dig i sängen till operationsavdelningen. Du tas emot av narkossköterska i sänghallen på centraloperation och skjutsas sedan in på operationssalen där bedövning ges och urinkateter sätts. Under operationen ligger Du på sidan. Det ben som ska opereras tvättas med sprit och kläs in med steril duk. Operatören lägger ett snitt på ca 15 cm på höftens utsida. Vissa muskler delas för att komma in i höftleden. Lårbenshuvudet dras ur led och sågas av. Det byts ut mot en metallkula, som sitter monterad på en stam vilken fixeras i lårbenet. Ledpannans yta fräses för att få fram friskt ben i bäckenet och här fixeras en konstgjord panna i slitstark plast. Under operationen sprutas lokalbedövning runt höftleden för att ge smärtlindring efter operationen. När höftprotesen satts på plats sys muskler och bindväv ihop. Huden sluts antingen med stygn eller med metallclips. Såret läggs om med förband. Operationen tar ca 1 ½ timme. 8

9 Om Du har lämnat ditt medgivande sparas ledhuvudet (kulan) som avlägsnats i en så kallad benbank. Efter operationen Efter operationen flyttas Du från operationssalen till uppvakningsavdelningen, där eventuell smärta och illamående behandlas. Ryggbedövningen kan sitta i några timmar efter operationen. Personalen på uppvakningsavdelningen bedömer när det är lämpligt att Du flyttas tillbaka till ortopedavdelningen. Väl tillbaka får Du börja dricka och äta lite försiktigt. Smärta, blodtryck och puls kontrolleras var 3:e timme första dygnet. Blodvärdet kan sjunka efter operationen och kontrolleras därför med jämna mellanrum. Daglig bedömning görs hur lång vårdtid som kan behövas. Om smärtlindring och träning fungerar bra kan Du gå hem två dagar efter operationen. Såret läggs om på operation och innan hemgång. Förbandet sitter kvar tills stygnen tas bort. Du kan duscha med förbandet. Stygnen tas bort hos distriktssjuksköterska 2-3 veckor efter operationen. Den tiden bokar Du själv. Smärtlindring För att kunna erbjuda optimal smärtlindring används så kallad VAS-skala för att mäta smärtuppskattningen. Smärtfrihet motsvarar VAS 0 och den värsta tänkbara smärtan motsvarar VAS 10. Total smärtfrihet är svårt att uppnå efter en så stor operation. Lokalbedövningen som ges under operationen ger smärtlindring första halvdygnet efter operationen. Med detta slipper Du den värsta smärtan. 9

10 Morfinplåster och smärtlindrande tabletter ger en jämn underhållsdos som vid behov kompletteras med snabbverkande morfinpreparat. Vattenkastning Vid operationen får Du som regel urinkateter. Denna tas bort på avdelningen så fort som möjligt för att minska risken för urinvägsinfektion. Rikligt vätskeintag är viktigt för att komma igång med att kissa. På ortopedavdelningen När Du har kommit åter till avdelningen efter operationen, ska Du börja röra på fötterna och benet enligt träningsprogrammets liggande övningar. Om Du mår bra får Du komma upp och stå redan samma dag. Dagen efter operationen träffar Du en sjukgymnast eller en assistent som går igenom den träningen Du klarar av. Är Du pigg kan Du också prova gå med kryckor. Därefter stegras träningen successivt tills Du klarar de sjukgymnastiska hemgångskraven. Hemgångsklar För att få åka hem behöver Du klara följande: - Ta Dig i och ur sängen själv - Träna på ett korrekt sätt - Gå säkert med ett gånghjälpmedel - Ev. gå i trappa - Redogöra för restriktionerna (se nedan) Många är klara med de sjukgymnastiska hemgångskraven på andra dagen efter operationen och kan åka hem då, men ingen åker hem innan dessa är uppfyllda. Vidare ska såklart smärtlindringen fungera bra. 10

11 Det är även möjligt att träffa arbetsterapeut på avdelningen efter operationen för uppföljning innan hemgång. Vid behov säg till personalen. Träning För bästa resultat efter operationen är det viktigt att träningen utförs dagligen. De första sex veckorna tränar Du på egen hand, men Du är alltid välkommen att höra av Dig med frågor och funderingar. Träningen efter operationen är det Du som patient som ansvarar för och det är den del Du kan påverka för att påskynda rehabiliteringen. Det underlättar väsentligt om Du har kommit igång med träningen innan operationen för att slippa inlärningsperioden när Du är nyopererad. Du kommer att bli instruerad i träningen av en sjukgymnast både på förundersökningen och på avdelningen. Träningsprogrammet innehåller övningar för rörlighet och styrka. Utöver detta är gångträning mycket bra för Din höft. Styr längden på promenaderna efter hur långt Du kan gå med god teknik samt vad som inte ger Dig mer värk efteråt. 11

12 Restriktioner Under de första fyra månaderna gäller följande: Undvik att böja mer än 90 i höften. Detta betyder att inte lyfta upp ditt knä för långt mot bröstet, att inte böja överkroppen för mycket framåt och att inte huka Dig ner. Undvik att korsa benen i liggande, sittande och stående Undvik kraftiga vridningar i höften. Dessa rörelser skall undvikas för att minimera risken att protesen ska hoppa ur led. Efter fyra månader är muskulaturen runt höftleden starkare och kan bättre hålla protesen på plats. 12

13 Vad innebär restriktionerna i vardagen? Ej böja mer än 90 i höften - Använd strumppådragare, griptång och långt skohorn för att plocka upp saker och vid påklädning - Ta på byxor på det opererade benet först - Ta hjälp vid nagelvård - Skjut fram det opererade benet, eller om möjligt skjut in det under sitsen, när du ska sätta dig på/ställa dig från en lägre sits - Höj upp sitsar med hjälp av förhöjningsdynor, och/eller toalettförhöjning för att minska vinkeln i höften och underlätta uppresning - Tumregel lämplig sänghöjd: underbenslängd +10 cm - Man kan skjuta bak det opererade benet och böja sig över den friska höften för att nå ned till golvet Ej korsa benen - Använd en kudde mellan benen om du ligger på friska sidan Ej rotera kraftigt - Använd skohorn på benets insida när Du tar på dig skorna - Trampa runt på stället när du vänder dig, istället för att stå kvar på det opererade benet och vrida kroppen Undvik att i sittande ta föremål som är bakom dig 13

14 Förflyttningar Ur säng Flytta rumpan så att Du ligger nära kanten. Flytta ut ett ben i taget eller båda benen samtidigt och res upp överkroppen. I säng Sätt Dig snett på sängkanten, med ryggen mot kudden. Lyft upp ett ben i taget eller båda benen samtidigt och lägg ned överkroppen. Sätta sig Skjut fram det opererade benet. Ta tag i stolens karmar, håll ryggen rak och sätt dig. Ställa sig Skjut fram det opererade benet. Tryck ifrån på stolens karmar och res dig med rak rygg. 14

15 I och ur bil När Du ska sätta Dig - sätt in rumpan först i bilen och flytta därefter in benen. När Du ska ut ur bilen flyttar Du ut benen innan Du reser Dig. Förflyttningarna och bilfärden kan underlättas genom att skjuta stolen långt bak, luta ryggstödet bakåt och eventuellt använda förhöjningsdyna. Gånghjälpmedel Du kommer att behöva två stycken kryckkäppar eller rollator minst 6 veckor efter operationen. Det är svårt att uppskatta den exakta tiden men generellt kan man säga att det är bättre att gå för lång än för kort tid med sitt gånghjälpmedel. Det viktigaste är att Du inte går och haltar. Köp två stycken kryckkäppar innan operationen och ta med Dig dessa till avdelningen. Precis som med träningsprogrammet underlättar det om Du tränar på att använda kryckkäpparna innan Du opereras. Tror Du Dig behöva en rollator efter operationen kan Du mot hjälpmedelsavgift låna en sådan via din kommun. Har Du gått med rollator innan operationen behöver Du vanligtvis fortsätta använda den en tid efter operationen. 15

16 Att gå med kryckkäppar Diagonalgång Gå som vanligt, men med kryckor för avlastning. Sätt vänster ben och höger krycka fram samtidigt, upprepa därefter med höger ben och vänster krycka. Trepunktsgång Sätt fram båda kryckorna och placera opererade benet mellan kryckorna. Fördela vikten på båda armarna samt opererade benet. Kliv igenom med friska benet. Försök flytta kryckorna och det skadade benet framåt samtidigt. Gång med en kryckkäpp Håll kryckkäppen i motsatt hand från den opererade höften. Till exempel höger hand vid operation av vänster höft. Det är för tidigt med en kryckkäpp om du haltar vid gång. Gång uppför trapp Stå nära trappsteget. Sätt upp det friska benet på trappsteget. Lägg vikten på det friska benet och skjut ifrån med hjälp av kryckorna. Lyft upp det opererade benet och ta ett trappsteg i taget. Använd ledstång om det finns! Gång nedför trapp Sätt ner kryckorna ett trappsteg. Det skadade benet följer med kryckorna först ner. Därefter flyttar Du ner det friska benet till samma trappsteg. Lägg vikten på kryckorna för att avlasta. Använd ledstång om det finns! 16

17 Efter utskrivningen Under de första sex veckorna råds Du främst träna genom att utföra ditt träningsprogram samt ta successivt längre promenader med god gångteknik. Efter sex veckor kallas Du till ett återbesök hos sjukgymnast. Vid återbesöket repeteras information & restriktioner, tips ges om gångteknik och Du blir instruerad i svårare träning. Den träningen råds Du utföra fram till slutkontrollen hos operatören fyra månader efter operationen. Efter återbesöket till sjukgymnasten kan Du börja med andra aktiviteter, t.ex. allt längre promenader (även i ojämn terräng), motionscykel, simning, dans, längdskidåkning på plan mark, trädgårdsarbete, m.m. Har Du funderingar kring en specifik aktivitet Du vill prova på, ta upp det till diskussion med sjukgymnasten Du träffar på återbesöket. Du avråds från aktiviteter med mycket stötar (t ex löpning eller gympa med hopp), och aktiviteter med tung belastning (t ex tung styrketräning), för bästa livslängd på protesen. Sjukgymnast i primärvården Det krävs ingen remiss för att boka tid hos en sjukgymnast i primärvården, vare sig före eller efter operationen. Om Du känner att Du har behov av regelbunden hjälp, t ex med successivt svårare träning eller gångteknik, kontaktar Du själv din distriktssjukgymnast. 17

18 Samlivet Samlivet kan oftast fortsätta som vanligt. De första 4 månaderna bör Du dock inte överskrida de rörelserestriktioner som föreligger efter operationen: - Det är möjligt att genomföra samlag 6-8 veckor efter operationen. - Oavsett om Du är kvinna eller man, gäller det att höften är som mest stabil när Du som är opererad ligger på rygg med din partner ovanpå. - Var snäll mot den opererade höften och tvinga den inte till extrema böjningar eller rörelser som tar emot. - Viktigt är att knäna inte böjs högre än höften i de ställningar ni använder. - Välkommen att kontakta din arbetsterapeut eller sjukgymnast om Du har fler funderingar angående samlivet. 18

19 Allmän information - Du behöver inte något intyg för säkerhetskontroller om Du ska ut och resa. - Om Du ska göra ett större tandingrepp ska Du berätta att Du har opererat din höft och fått en höftprotes. - Det aldrig för sent att sluta röka. Även om Du slutar efter din operation ger det positiva effekter på läkningen. - Du blir vanligtvis sjukskriven under 2 månader efter operationen. - Bil kan Du köra när ditt nyopererade ben lyder Dig och Du inte har ont, eller när Du inte längre använder läkemedel som påverkar koncentrationsförmågan. Det kan ta 6 veckor till några månader. VIKTIGA TELEFONNUMMER Ortopedmottagningen Operationskoordinator Sjukgymnasterna på Ortopeden Telefontid (vardagar) Avdelning Telefontid kl 10-11, Besökstid alla dagar kl

20 Checklista innan hemgång Vet jag till vilka mediciner jag ska ta, hur jag ska ta dem och varför? Om jag är i behov av ett sjukintyg, har jag fått det med mig? Kan jag ta mig i/ur sängen själv? Vet jag hur jag ska träna? Kan jag redogöra för restriktionerna? Vet jag vilka hjälpmedel jag behöver och har jag ordnat med dem? Vet jag hur jag ska använda dem? Ja Nej Tag kontakt med personalen om Du har svarat Nej på någon av ovanstående frågor. Egna anteckningar: 20

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 090601 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Till dig som ska bli knäprotesopererad

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Till dig som ska bli knäprotesopererad ÖREBRO LÄNS LANDSTING Till dig som ska bli knäprotesopererad Vad är knäartros? Artros betyder broskförlust i led. Vid knäartros har det brosk som i vanliga fall täcker knäledens ytor mer eller mindre försvunnit.

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken och som inte bor i Stockholms län Datum: Tid: Övrigt: DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VÄLKOMMEN TILL DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD. DIN DELAKTIGHET. Vår filosofi

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

ATT GE EN DEL AV SIN LEVER

ATT GE EN DEL AV SIN LEVER ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Patienthandbok Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Patienthandbok Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB Författare:

Läs mer

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet Bakgrund Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet I Sverige diagnostiseras 1 300 1 400 personer per år med tumör i centrala nervsystemet (CNS). I de flesta fall behövs en neurokirurgisk

Läs mer

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser

Läs mer

En vård värd samverkan. Vårt upprop till samverkan mellan äldrevård och äldreomsorg

En vård värd samverkan. Vårt upprop till samverkan mellan äldrevård och äldreomsorg En vård värd samverkan Vårt upprop till samverkan mellan äldrevård och äldreomsorg INLEDNING Alla säger sig vara överens om behovet av samverkan inom vården och omsorgen av äldre. Ändå är den uppsplittrad

Läs mer

Vanliga frågor och svar om gastric by pass

Vanliga frågor och svar om gastric by pass Vanliga frågor och svar om gastric by pass Generella frågor Hur kan jag förbereda mig? Vad är målet med operationen? Hur får jag stöd i min omgivning för viktminskningsarbetet? Hur högt BMI måste man ha

Läs mer

Att leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård

Att leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård Att leva med smärta The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering Tips och råd om egenvård Att leva med smärta...är en resurs för alla som lever med kronisk smärta. Kronisk smärta-kallas ofta för

Läs mer

Ha astma och vänta barn

Ha astma och vänta barn Om astma för gravida Ha astma och vänta barn Hej, har du fått smått i tankarna? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman Aktivitet och Självständighet Ett studiematerial om vardagsrehabilitering Rebecka Arman Förord Bakgrunden till detta studiematerial om vardagsrehabilitering är en satsning i Göteborgs Stad och stadsdelen

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Att leva med ARTROS. Så här klarar du dig. Finlands artrosförening

Att leva med ARTROS. Så här klarar du dig. Finlands artrosförening ARTROS Att leva med Så här klarar du dig Finlands artrosförening Vad är artros? 2 Text Jari P.A. Arokoski, MD docent och specialläkare i fysikalisk medicin, specialkompetens i smärtbehandling och rehabilitering

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom PEG

Information till dig som får sondnäring genom PEG Information till dig som får sondnäring genom PEG Inledning Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång slang

Läs mer

Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom

Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom Anna sitt här och ta det lugnt och koppla av. Själva springer dom omkring som tokar. Vad är detta för konstigt ställe!? Jag blir så stressad och orolig

Läs mer

Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län

Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län Ett vårdprogram utarbetat av specialister vid akut- och rehabdivisionen och neurodivisionen vid Akademiska sjukhuset och vid medicinskt centrum,

Läs mer

ii NGET MER ATT GÖRA??Men vad betyder DET, tänker Elsa halvt

ii NGET MER ATT GÖRA??Men vad betyder DET, tänker Elsa halvt ELSA SLUTET del 2 ii NGET MER ATT GÖRA??Men vad betyder DET, tänker Elsa halvt omtöcknad när hon sitter i färdtjänsttaxin på väg hem från läkarbesöket. Hon känner att hon inte riktigt uppfattade eller

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Handlingsprogram för Vård i livets slut

Handlingsprogram för Vård i livets slut Handlingsprogram för Vård i livets slut Skara kommun År 2009 Vård i livets slutskede Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta Att behålla kontrollen över vad som händer Att få behålla

Läs mer

Säkerhet i vardagen. Tips och råd på äldre dar!

Säkerhet i vardagen. Tips och råd på äldre dar! Säkerhet i vardagen Tips och råd på äldre dar! Säkerhet i vardagen Tips och råd på äldre dar! Kontaktperson: Inger Mörk Telefon: 010-240 53 01 inger.mork@msb.se Grafisk form och produktion: Jerhammar &

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer