ATT GE EN DEL AV SIN LEVER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT GE EN DEL AV SIN LEVER"

Transkript

1 ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Patienthandbok Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB

2 ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Patienthandbok Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB

3 Författare: Emma Högström med flera Att ge en del av sin lever Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Reviderad av : Susanne Klang, Kerstin Larsson, Gunnar Söderdahl, Staffan Wahlin, Rishwana Raja-Kåmalm, Anna Januszkiewicz, Angelica Ekbäck, Eva Beijer, Fredrik Rorsman Foto: Öystein Jynge Transplantationskirurgiska kliniken, Gastrocentrum, Anestesikliniken, Barngastro Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Gastrosektionen Akademiska sjukhuset, Uppsala Giltig t.o.m. december 2015 Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB en informationsbroschyr om leverdonation Astellas Pharma AB. Box 21046, SE Malmö. Tel

4 Innehållsförteckning Levertransplantation... 4 Levern... 5 Fördelar med donation från levande givare... 6 Nackdelar med donation från levande givare... 6 Vem kan bli leverdonator?... 7 När kan man inte bli leverdonator?... 8 Blodgrupp och transplantation... 9 Risker för donatorn Komplikationer på kort sikt Komplikationer på lång sikt Psykologiska reaktioner Om man inte vill Utredningen Telefonkonsultation Ansvarsfördelning Basal utredning Utvidgad utredning Kompletteringar och slutlig bedömning Konsultationer Läkarundersökningar Leversjuksköterska Psykolog Kurator Patientkoordinator Narkosläkare Prover och undersökningar Längd och vikt Blodprover Urinprover EKG ekokardiografi Ekokardiografi ultraljudsundersökning av hjärtat Spirometri undersökning av lungfunktion Hjärt- lungröntgen Ultraljud av levern Noggrann kartläggning av blodkärl och gallvägar i levern Datortomografi MRT-undersökning (Magnet Resonans Tomografi) Hur går datortomografi och MRT till? Leverbiopsi vävnadsprov från levern Hur går undersökningen till? Hur lång tid tar utredningen? Beslut om donation och transplantation Uppföljning Kostnadsersättning Försäkringskassan Landstinget Patientförsäkringen Donator från annat land Informerat samtycke Före operationen Operationen Efter operationen Smärta Illamående Urin- och venkateter Aktivitet och träning Den första tiden hemma Trötthet Smärta Förstoppning Nedstämdhet Uppföljning Kontaktpersoner... 35

5 Levertransplantation Organtransplantation innebär att man opererar in ett organ från en givare till en mottagare. När det gäller levertransplantation kan organet komma från en levande givare eller avliden. Bristen på organ från avliden givare för transplantation gör att väntetiden ibland blir lång. Väntetiden beror på vilken blodgrupp man har, hur många som står på väntelistan för levertransplantation och hur sjuka patienterna är. Varje år görs omkring 150 levertransplantationer i Sverige, på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Den första lyckade levertransplantationen med levande givare från vuxen till barn utfördes år 1989 i USA av professor Russel Strong, den första med vuxen givare till vuxen mottagare utfördes år Idag har över levertransplantationer med levande givare genomförts i världen (dec. 2010). Levertransplantationer med levande givare har utförts sedan 1996 i Sverige. Patienten står kvar på väntelista för organ från avliden givare även om möjlighet för levande donation utreds samtidigt. Levern Levern är kroppens största solida organ och väger 1 1,5 kg och är placerad till höger i buken, under revbensbågen. En till två liter blod passerar den vuxna levern varje minut. Levern har en rad olika funktioner. Den renar kroppen från en mängd olika ämnen som bildats i kroppen eller tillförts utifrån (ex. läkemedel och alkohol). Den bildar en mängd olika proteiner bl.a. koagulationsfaktorer som gör att blodet kan levra sig. Levern är viktig för att kontrollera blodsockernivån, lagra vitaminer och bilda galla. Levern är unik i sin förmåga att kunna tillväxa och återhämta sig efter skador. Den växer ut till sin normala storlek, vanligen inom 1 2 månader, efter att en del opererats bort. Djupa hålvenen (cava) Segment 4 8 Levern Segment 2+3 Magsäck Lever Gallvägar Mjälte Gallblåsa Bukspottkörtel Yttre gallvägar Vena porta Leverartär 4 5

6 Fördelar med donation från levande givare Förkortar väntetiden till levertransplantation. Den leversjuke mottagaren får en del av en lever, där donatorn är mycket noggrant utredd. Transplantationen kan göras planerat. Nackdelar med donation från levande givare En helt frisk person utsätts för en risk. Att ge en del av sin lever skall vara grundat på frivillighet och en stark önskan om att hjälpa en person som är leversjuk Vem kan bli leverdonator? Föräldrar Syskon Andra släktingar, till exempel morbror, faster, vuxna barn eller kusin Äkta makar, samboende eller partner Goda vänner med en längre tids nära relation Anonyma givare utan relation till mottagaren. Den som ger en del av sin lever måste vara mellan år. Donatorn ska vara helt frisk och kommer därför att genomgå en omfattande medicinsk och psykosocial utredning. Förutsättningar för att bli leverdonator är att blodgruppen passar och att leverdelen som ska opereras bort har normalt utseende och lämplig anatomi. Donatorn ska vara psykiskt stabil och vara villig att hjälpa en leversjuk närstående. Leverdonationen måste vara helt frivillig. Det får inte finnas påtryckningar från vare sig mottagaren, andra familjemedlemmar eller sjukvårdspersonal. En donation är en gåva. Att sälja eller köpa organ för transplantationsändamål är förbjudet enligt svensk lag och internationella konventioner. 6 7

7 När kan man inte bli leverdonator? Den medicinska utvärderingen av donatorn görs för att undvika komplikationer hos både donator och mottagare. Vissa sjukdomar eller tillstånd kan göra att man inte bedöms lämplig som leverdonator. Exempel på detta är: Leversjukdom Levern har ett annorlunda utseende Högt blodtryck Diabetes, tablett- eller insulinbehandlad Njursjukdom Hjärtsjukdom Symtomgivande lungsjukdom Blodpropp i lungan Cancer Psykiatriska sjukdomar Missbruk av alkohol eller andra droger Graviditet Blodgrupp och transplantation En förutsättning för levertransplantation är att mottagarens och donatorns blodgrupper är förenliga med varandra. För att ta reda på detta tas ett blodprov. En person kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0. Donator och mottagare behöver inte ha samma blodgrupp men i normalfallet ska blodgruppen vara förenlig med mottagarens blodgrupp, enligt följande. Donator A B AB 0 Mottagare A, AB B, AB AB A, B, AB och 0 Vissa sjukdomar eller livsstilsfaktorer utgör en ökad risk för donatorn att donera: Rökning Kraftig övervikt (Body Mass Index >30) Blodpropp i benen Höga blodfetter Hög ålder P-pilleranvändning Kostbehandlad diabetes 8 9

8 Risker för donatorn Alla operativa ingrepp är förknippade med risker. Tack vare den omfattande utredningen innan operationen kan dessa risker minimeras. Vid donation av en del av levern från en vuxen givare till en vuxen mottagare används höger leverlob. Vid donation från vuxen till barn så används en del av vänster leverlob. Att donera en del av vänster leverlob innebär ett något mindre ingrepp än att donera höger leverlob och det bedöms som mindre riskfyllt. Publicerad med tillstånd av dr Igal Kam, University of Colorado, Department of Transplantation, Denver, Colorado, USA. Molly Borman. Komplikationer på kort sikt Som vid alla kirurgiska ingrepp kan komplikationer uppstå. Lindrigare former som t.ex. biverkningar av mediciner, förstoppning, illamående och kräkningar är vanliga. Ibland uppstår komplikationer som kräver ytterligare åtgärder t.ex. dränage vid sårläckage och inläggning av kateter i gallvägarna vid galläckage. Om blödning eller galläckage uppstår kan en operation bli nödvändig. Andra komplikationer som t.ex. lunginflammation kan uppstå och behandlas med antibiotika. Blodpropp i ben och lungor kan också uppstå, vilket kräver behandling med blodförtunnande medicin. Dessa komplikationer är relativt ovanliga. Risken att avlida efter en donatorsoperation är mindre än 0,5 %. Leverdonationsutredningens innehåll är utformad för att undersöka om givaren har någon faktor som talar för att risken för komplikationer är förhöjd. Alla donatorer utreds särskilt med tanke på eventuellt ökad risk för blodpropp. Leverns anatomi undersöks noggrant för att minska risken för komplikationer såsom blödning och galläckage och för att leverdelen ska kunna sättas in i mottagarens kropp på ett så komplikationsfritt sätt som möjligt. Infektioner förebyggs genom att donatorn får antibiotika i samband med operationen. Andningsträning och sjukgymnastik efter operationen minskar risken för lunginflammation. Sjukgymnasten lär ut tekniken för andningsträning. Ett rökstopp innan donationen gör att risken för vissa komplikationer minskar. Utsättning av p-piller minskar risken för blodpropp. Dessa kan återsättas en tid efter donationen. Komplikationer på lång sikt Efter en donatorsoperation kan symtom uppstå som kan kvarstå under lång tid t.ex. obehag/smärta i buken. Man kan även utveckla ärrbråck vilket i enstaka fall behöver åtgärdas kirurgiskt

9 Att utföra fysisk aktivitet och att börja motionera är inget hinder men man bör vänta tills såret är läkt. Efter tre månader kan man vanligen återgå till full aktivitet. Efter donatorsoperationen kan man uppleva att styrkan i magmusklerna är nedsatt. Känselbortfall i operationsområdet kan uppstå vilket kan kvarstå lång tid efter operationen. Att återhämta sig efter en leverdonation kan ta ungefär 3 6 månader. Efter tre månader kan man vanligen återgå till arbete. Att föda barn efter en leverdonation möter inget hinder, men man bör vänta med en graviditet tills man återhämtat sig helt. Psykologiska reaktioner Att ställas inför frågan om leverdonation och att någon närstående är i behov av en levertransplantation är en stressande situation. Den psykiska press som detta innebär kan leda till att relationerna inom familjen utsätts för påfrestningar. Alla reagerar olika på stress. Hur man hanterar påfrestningar har även att göra med den livssituation man befinner sig i. Donatorsutredningen kan vara ansträngande och upplevas ta lång tid. Det kan finnas oro för att prover och undersökningar ska visa att man inte är tillräckligt frisk för att bli donator eller att man har någon allvarlig sjukdom. Efter transplantationen finns det ingen garanti för att den transplanterade levern fungerar tillfredsställande hos mottagaren. Detta kan leda till skuldkänslor och depression hos både givare och mottagare. Det är aldrig donatorns fel om levern inte fungerar tillfredsställande hos mottagaren. Även om allt fungerar bra efter operationen kan donatorn ibland känna sig nedstämd. Det kan bero på att den psykiska anspänningen, som man haft under utredningen och inför operationen, släpper när allt är över. Om man inte vill Det kan finnas många skäl till att man är tveksam eller inte vill donera en del av sin lever. Om man känner så behöver man inte motivera det beslutet. Det är viktigt att veta att man själv när som helst kan avbryta utredningen om det inte känns rätt och riktigt att fortsätta

10 Utredningen Oftast inleds utredningen med blodgruppering och en generell hälsobeskrivning av den möjliga givaren. Om blodgruppen visar sig vara förenlig med mottagaren och givaren är frisk och vill gå vidare så fortskrider utredningen. Man omfattas av den sekretess som gäller för alla patienter i sjukvården. Telefonkonsultation När man har anmält intresse av att bli donator så är det första steget i utredningen ett samtal med en leverspecialist, oftast via telefon. Läkarens mål med samtalet är att ge en kort första information och att få en del basala uppgifter om tidigare och nuvarande hälsa, läkemedelsbehandling och eventuella riskfaktorer. Om allt ser bra ut planeras fortsatt utredning. Medicinska hinder eller riskfaktorer kan upptäckas under utredningens gång. Eftersom långt ifrån alla som anmäler intresse av att bli donator kan bli det, sker oftast utredningen stegvis för att kunna avbrytas innan onödiga undersökningar hunnit göras. Ansvarsfördelning Den läkare som ansvarar för utredningen av donatorn skall inte vara inblandad i vården av den tilltänkta mottagaren. Detta för att det skall vara helt klart att läkaren antingen är ansvarig för mottagaren eller för donatorn och bara ser till dennas bästa. Transplantationskirurgiska kliniken vårdavldelning K Basal utredning När beslut om medicinsk utredning tagits, planeras ett möte med leverspecialist för mer detaljerad genomgång av hälsan och en kroppsundersökning. En rad blodprover tas som speglar blodgrupp, organfunktioner och några virusinfektioner. Om det behövs tas också graviditetstest. Leverröntgen med datortomografi planeras

11 Om blodgruppen är förenlig med mottagaren och leverröntgen talar för att storleken på delen som kan doneras är lämplig samt att givaren är frisk och vill gå vidare, så fortskrider utredningen. Utvidgad utredning Nästa serie undersökningar omfattar hjärt- och lungfunktion. Ytterligare blodprover tas som speglar koagulationsförmåga, ytterligare några virussjukdomar och riskmarkörer för immunologisk leversjukdom. Samtal med psykolog och transplantationskirurg sker. Om allt ser bra ut och donatorn vill fortsätta fortskrider utredningen. Kompletteringar och slutlig bedömning När alla prover och undersökningar är gjorda träffas donatorn och leverspecialisten igen. Om något utredningsfynd är oklart så kan kompletterade undersökningar eventuellt planeras. Se under övriga undersökningar nedan. Donatorn träffar nu också narkosläkare, patientkoordinator och får en genomgång av försäkringar och ekonomiska frågor med kurator. När allt är klart är det dags för diskussion och beslut på transplantationskonferens och för att skriva under formellt samtycke till donation. Se mer om detta längre fram. Konsultationer Läkarundersökningar Under utredningen träffar givaren leverspecialist (hepatolog), transplantationskirurg och narkosläkare. Leversjuksköterska Under utredningen träffar givaren också en sjuksköterska på levermottagningen som planerar och koordinerar utredningen. Under hela utredningen fungerar leversjuksköterskan som kontaktperson. Psykolog I utredningen ingår samtal med psykolog för att gå igenom psykologiska och sociala aspekter innan beslut om donation kan ske. Ett beslut att vilja bli donator väcker ofta frågor som man inte tidigare har ställts inför, som därför kan vara besvärliga att hantera. Ofta finns motstridiga känslor och tankar som man behöver vända och vrida på tillsammans med en oberoende person för att komma till ett tryggt beslut. I samtalen med psykolog har man möjlighet att ta upp frågor kring donationen som inte berör den medicinska utredningen. Kurator I utredningen ingår samtal med kurator för att gå igenom psyko sociala aspekter utifrån livssituationen. Du har då möjlighet att ta upp frågor kring donationen som inte berör den medicinska utredningen. Det kan gälla behov av samtalsstöd eller rådgivning i sociala frågor. Kuratorn informerar om kostnadsersättning i samband med utredning och donation. Se mer om kostnadsersättning längre fram. Patientkoordinator Under utredningen träffar man en sjuksköterska som arbetar som patientkoordinator för att diskutera den praktiska planeringen av donationen samt ger information om vad den medicinska vården runt en donationsoperation innebär. Narkosläkare Mot slutet av utredningen ingår ett samtal med en narkosläkare som gör en bedömning inför sövning och operation samt ger information om postoperativaavdelningen och eventuella komplikationer

12 Prover och undersökningar Längd och vikt Vid kraftig övervikt är riskerna för komplikationer vid operationen så stora att man inte kan bli leverdonator. Blodprover Blodgruppering Blodvärde Leverfunktionsprover Njurfunktionsprover Olika salter i blodet som t ex natrium och kalium Prov för bedömning av blodets förmåga att levra sig Olika virusprover till exempel HIV och hepatit Infektionsprover Kolesterol och andra blodfetter Proteiner i blodet Blodsocker Urinprover Urinsticka visar om det finns äggvita, blod, infektion eller socker i urinen. Graviditetstest görs på fertila kvinnor. EKG elektrokardiografi Elektroder fästs på bröstkorg, armar och ben. Undersökningen beskriver hjärtats elektriska arbete och rytm. Ekokardiografi ultraljudsundersökning av hjärtat Denna undersökning visar hjärtats klaffar, rörelsemönster och pumpförmåga. Man ligger på rygg medan en ultraljudskolv förs över bröstkorgen

13 Spirometri undersökning av lungfunktion Denna undersökning görs om donatorn är över 40 år och/ eller är rökare. Man får andas in och ut på olika sätt genom en slang. Hjärt- lungröntgen Visar hjärtats och lungornas utseende. Om det t.ex. finns någon lunginflammation eller tecken på hjärtsvikt. Ultraljud av levern Ger en allmän översikt av hur blodkärl och gallvägar ser ut och om det finns några förändringar i levervävnaden. Noggrann kartläggning av blodkärl och gallvägar i levern Datortomografi Om alla de första proverna och undersökningarna är normala och det känns rätt för den som utreds att fortsätta utredningen så görs en datortomografi, en röntgenundersökning av levern. Detta är en undersökning för att mer noggrant kartlägga blodförsörjning och gallvägar i levern, vilket är betydelsefullt ur framförallt operationsteknisk synpunkt. Om man har en avvikande anatomi av leverkärl och/ eller gallvägar kan detta leda till att man inte kan bli donator. Det görs också en storleksbestämning av den leverdel som kan komma att doneras. Att storleken är lämplig är viktigt både för mottagaren och donatorn oavsett om mottagaren är barn eller vuxen. MRT-undersökning (Magnet Resonans Tomografi) Detta är en teknik där man med hjälp av en stark magnet och radiovågor kan få bilder av kroppens olika organ, i detta fall levern, utan att använda röntgenstrålar. Undersökningen görs om inte datortomografin ger tillräckligt detaljerad information om leverns anatomi. Hur går datortomografi och MRT till? Vid både datortomografi och MRT får man ligga på ett undersökningsbord som förs in i röntgenapparaten som ser ut som ett stort kort rör (datortomografi) eller som ett långt rör med belysning i bägge ändar (MRT). I undersökningsrummet finns mikrofon och högtalare så att man har kontakt med personalen under hela undersökningen. Kontrastmedel sprutas in i ett blodkärl i armen. Datortomografi tar några minuter men MRT upp till en timma. Vid MRT hörs ett bankande ljud som återkommer i perioder under undersökningen. Om man lider av cellskräck kan MRT vara svår att genomföra men det går ändå oftast om man får lugnande medicin före. Leverbiopsi vävnadsprov från levern Detta utförs inte på alla, men om blodprover eller röntgen visar tecken på att levern kan vara påverkad så utförs en vävnadsprovtagning. Hur går undersökningen till? Undersökningen utförs vanligen på levermottagningen men kan även göras på röntgenavdelningen. Man får ligga i en säng. En ultraljudskolv förs över buken för att undersöka utseendet på levern. Därefter rengörs buken och läkaren ger lokalbedövning. När bedövningen gjort verkan tas vävnads

14 prov med hjälp av en biopsinål som sticks in mellan de nedersta revbenen på höger sida. Efter biopsin sker kontroll av puls och blodtryck under några timmars sängläge. Hur lång tid tar utredningen? Att genomgå en donatorsutredning tar olika lång tid beroende på många olika omständigheter. Man bör räkna med att den tar drygt en månad. Om utredningen behöver ske mycket skyndsamt så kan den ofta göras betydligt snabbare. Det är viktigt att det finns tid för att noggrant hinna överväga sitt beslut att bli donator. Beslut om donation och transplantation Efter att donationsutredningen är klar diskuteras utredningen på en transplantationskonferens. Här fattas det formella beslutet om givaren passar som leverdonator och att levande donation är ett bra alternativ för den tilltänkta mottagaren. På konferensen medverkar transplantationskirurg, leverspecialist, narkosläkare, koordinatorer och leversjuksköterska, ofta också sjukgymnast, dietist och kurator. Om allt ser bra ut och inget talar emot en donation planeras datum för operation. Som donator har man rätt att ångra ditt beslut att donera ända fram till dess att man sövs. Uppföljning Efter sjukhusvistelsen sker uppföljning med läkarbesök på transplantationsmottagningen. Blodproven som visar leverfunktionen följs tills de har normaliserats. Det varierar hur lång tid detta tar. När donatorn är medicinskt återställd efter det kirurgiska ingreppet så övergår ansvaret för uppföljningen till hepatologmottagningen, som också ansvarade för donationsutredningen. Uppföljningen kan se olika ut beroende på vilka behov man har och hur långt från Stockholm man bor men sträcker sig över minst ett år. Både läkare, sjuksköterska och psykolog kan delta. Vanligtvis är man sjukskriven i 8 12 veckor efter operationen. Därefter kan en deltidssjukskrivning behövas innan man kan återgå i heltidsarbete. Vi rekommenderar att man inte dricker alkohol de första 6 månaderna efter donationen. Kostnadsersättning Kuratorn ger information om vilka regler som gäller för ersättning vid förlorad arbetsinkomst och merkostnader i samband med utredning och donation. Att donera en del av sin lever ska inte medföra någon ekonomisk förlust, men inte heller någon ekonomisk vinst. Den ekonomiska ersättningen utgår från Försäkringskassan och från mottagarens hemlandsting. Försäkringskassan I samband med undersökningar och provtagningar relaterade till utredningen gör man en sjukanmälan hos sin arbetsgivare, som betalar ut sjuklön som vid ordinarie sjukskrivning. För att inte få en karensdag ska man ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Särskilt högriskskydd innebär att 22 23

15 man får sjuklön från första dagen. Försäkringskassan ersätter arbetsgivaren för hela sjuklönekostnaden. Blankett och information kan lämnas av kurator eller Försäkringskassan. Be att få ett läkarintyg vid första läkarbesöket för att bifoga ansökan om särskilt högriskskydd. Försäkringskassan underrättar sökande och arbetsgivare om beslut. För egenföretagare ersätts sjuklön utifrån den försäkringsform företagaren har valt. Man ska kontakta försäkringskassan för mer information om man är företagare samt för sjukanmälan. Sjukanmälan ska göras direkt till Försäkringskassan om man är studerande eller arbetslös. Att tänka på för den som ska donera en del av sin lever: Ansök om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Blankett kan man få av kurator eller från Försäkringskassans hemsida. Sjukanmäl dig hos din arbetsgivare när du behöver vara borta från arbetet för undersökningar i samband med utredning och donation. Informera din arbetsgivare om särskilt högriskskydd. Ta kontakt med Försäkringskassan direkt om du är studerande, arbetslös eller egen företagare. Landstinget Mottagarens hemlandsting kan ersätta kostnader som inte ersätts av Försäkringskassan. Det innebär att lönebortfall som inte ersätts av Försäkringskassan eller annan sjukförsäkring kan ersättas av landstinget. Ersättningen är en skattepliktig inkomst med avdrag för preliminär skatt. Kontrolluppgift för deklaration erhålls vid årets slut. Andra kostnader som landstinget kan ersätta är resor, vårdavgifter och läkemedel som är relaterade till utredning och donation. Om man har andra omkostnader kan man fråga sin kurator som kan söka ersättning för dem. Det är viktigt att spara alla kvitton, då de utgör det ekonomiska underlaget för kostnadsersättning. För att landstinget ska kunna betala ut ersättning ska följande sammanställas och bifogas: Kopia på löneutbetalning eller intyg från arbetsgivare, där löneavdrag framgår. För egenföretagare ska löne avdrag styrkas av ekonomiansvarig. Kopia på utbetalningsavi från Försäkringskassan, där ersättningen man fått framgår. Kvitton på merkostnader som man önskar ersättning för. Utan kvitton som ekonomiskt underlag kan kostnaderna inte ersättas. Sammanställning av samtliga ekonomiska utlägg samt kvitton skickas till mottagarens hemlandsting. Vid oklarheter, ta kontakt med kuratorn. Patientförsäkringen Vid vård på sjukhus gäller patientskadeförsäkringen för levande givare. Ta själv kontakt med ditt privata försäkringsbolag om du har frågor om villkor för livförsäkring eller sjuk- och olycksfallsförsäkring vid organdonation. Donator från annat land En donator som ej är folkbokförd i Sverige kan söka ersättning för ekonomiska utlägg, exempelvis kostnader för pass, visum, resor och eventuella vårdavgifter. Ersättning utgår endast om donatorsutredningen är initierad i samarbete med mottagarens läkare vid transplantationsteamet samt med 24 25

16 kvitton som ekonomiskt underlag. Observera att donatorn under vistelsen i Sverige bör ha en egen sjukvårdsförsäkring, då sjukvård som ej är relaterad till donatorsutredningen eller genomförd donation ersätts. Informerat samtycke Donatorn ska ha fått fullständig information om ingreppet och om vilka risker det innebär på kort och lång sikt. Det är även viktigt med information om prognosen för mottagaren och dennes kort- och långsiktiga risker för komplikationer och död. Det är viktigt att donationsviljan är helt frivillig och inte beror på omgivningens påtryckningar. Som leverdonator ombeds man att skriva under ett Informerat samtycke för donation innan operationen. Detta sker i samband med att utredningen avslutas och en gång till vid inskrivning inför operation. Som donator har man rätt att ångra sitt beslut ända fram till dess att man sövs. Före operationen Det är en fördel om donatorn mår bra både psykiskt och fysiskt inför den planerade operationen. Är man i god kondition blir förutsättningarna för återhämtningen efter operationen oftast bättre. Under utredningen har både läkare och sköterskor informerat om den kommande operationen. När man är accepterad som donator får man träffa koordinatorn igen som gör ett inskrivningssamtal och repeterar den information som tidigare givits. Här ges besked om datum för operation. Kvällen innan operationen kommer man till transplantationsavdelningen K87 89 för inskrivning. På avdelningen träffar man läkare, sjuksköterska och undersköterska som kompletterar den information som man redan fått. Eventuellt kommer man att komplettera med ytterligare prover eller undersökningar. Innan man går och lägger sig på kvällen får man duscha och ta på sig sjukhuskläder. Man får dricka energidryck för att fylla på energireserverna inför kommande operation. Förutom detta får man inte äta eller dricka något. Därför får man en kanyl i armvecket med vätskedropp. På operationsdagens morgon får man duscha igen. Man får en lugnande tablett eller spruta. För att skydda mot sårinfektioner får man antibiotikadropp. Sedan skjutsas man ned till operation

17 Smärta I samband med operationen skadas vävnaderna. Detta sätter igång en mängd reaktioner i kroppen som leder till att smärta uppkommer. Smärtan efter operation (postoperativ smärta) är mest uttalad första dygnen efter operationen och avklingar sedan successivt. Smärtupplevelsen påverkas av en mängd olika faktorer, inte minst oro och rädsla. Den individuella smärtupplevelsen och behov av smärtlindring är därför väldigt varierande. För att kunna bedöma smärta och effekt av given smärtlindring används bedömnings instrumentet VAS. Där ombeds man att ange graden av smärta, från ingen smärta, till värsta tänkbara smärta. Operationen Donatorsoperationen och levertransplantationen startas vanligtvis på morgonen, vilket innebär att man körs till operation någon gång mellan sju och åtta. Operationen sker i narkos, det vill säga att man är sövd. Båda operationerna görs samtidigt i två olika operationssalar. Operationen tar vanligen 4 8 timmar. Efteråt får man ligga på postoperativa avdelningen för att sedan flyttas till transplantationsavdelningen. Efter operationen De första dygnen efter operationen kan vara jobbiga. Man har ont i operationsområdet och mår illa efter narkosen. Det är inte heller ovanligt att man blir påtagligt trött på grund av att en del av levern är borttagen. I samband med donatorsoperationen läggs oftast en ryggbedövning, en så kallad EDA, vilket innebär att läkemedlet ges precis utanför ryggmärgen och medför en blockering av smärtimpulser på ryggmärgsnivå. EDA-katetern anläggs och funktionskontrolleras på operationssalen och dosjustering görs på postoperativa avdelningen och vårdavdelningen. Om man inte är tillräckligt smärtlindrad med EDA så får man tabletter och/eller injektioner med smärtlindring som alternativ. Denna behandling är individbaserad och förutsättningarna att få en lyckad behandling är bättre om man som patient berättar redan när man börjar få ont och när man tycker att smärtlindringen fungerar bra

18 Om man är smärtlindrad är det mycket lättare att komma upp ur sängen. Både sjukgymnaster, undersköterskor och sjuksköterskor hjälper till så att man kommer upp och rör sig. Detta är viktigt för att motverka komplikationer såsom lunginflammation, blodpropp i benen och förstoppning. Efter det att behovet av ryggbedövning upphör är det vanligt att man får smärtlindrande tabletter, vilket även kan behövas en tid efter utskrivning. Illamående Efter operationen står tarmarna stilla ett par dagar, så kallad tarmparalys, vilket kan medföra illamående och kräkningar. De första dygnen får man dropp, sedan kan man försiktigt börja dricka och äta. Detta samt att man rör på sig stimulerar tarmarbetet. Det är vanligt med förstoppning innan magen kommer igång efter operationen. Det kan hända att man behöver laxerande läkemedel en tid efteråt eftersom de smärtlindrande läkemedlen är förstoppande. Urin- och venkateter Under operationen får man en kateter i urinblåsan och urinen samlas i en påse. Så länge man har EDA så har man kvar urinkatetern eftersom man inte känner att man är kissnödig. Vid operationen sätts en CVK ( central venkateter) i ett blodkärl på halsen. Där ges dropp och injektioner, även blodprov kan tas i CVK:n. Dagarna går, smärtlindringsbehovet minskar och det går lättare och lättare att ta sig ur sängen. Vanligtvis är vårdtiden på sjukhuset 1 2 veckor. Aktivitet och träning Redan dagen efter operationen får man hjälp att komma upp ur sängen och instruktioner i hur man bör träna djupandning. 1. Drag upp benen och rulla över på sidan. 3. Vänd dig mot kudden och skjut ifrån med armarna så att du kommer upp i sittande ställning. 2. För ut benen över sängkanten. Det är viktigt att man tränar djupandning och är uppe och rör på sig för att förebygga lunginflammation, blodpropp, förstoppning m.m.. Under de första dagarna kan man gradvis öka aktiviteten t.ex. genom att promenera, gå i trapporna eller cykla på motionscykel ett par gånger dagligen

19 Det är lätt att sjukhusvistelsen blir väldigt inaktiv jämfört med det dagliga livet hemma. Maten kommer på bricka och sängen blir den fasta punkten. Man kan försöka motverka detta genom att vara uppe och röra på sig. Man får gärna bädda sin säng och städa sitt sängbord så snart som orken finns. När EDA katetern är dragen så får man gärna ta en promenad inom eller utomhus. Det är bra att börja med en kortare promenad för att få en uppfattning om hur mycket man orkar. Hör alltid med vårdpersonalen om det är lämpligt att gå ut innan du lämnar avdelningen. Den första tiden hemma Trötthet Det är mycket vanligt att den som har donerat en del av sin lever känner sig väldigt trött den första tiden efter operationen. Orken tar slut snabbare än innan operationen. Många behöver lägga sig och vila eller sova en stund mitt på dagen. Denna trötthet kan kvarstå en tid efter operationen. Smärta Smärtan i operationsområdet försvinner stegvis. När man kommer hem rör man mer på sig än när man låg på sjukhuset. Därför är det vanligt att smärtan ökar en kort tid, för att sedan minska igen. Kontakta sjukvården om smärtan ökar mycket eller inte lindras med smärtlindrande tabletter. Förstoppning Förstoppning kan orsakas av smärtlindrande läkemedel. Andra bidragande orsaker är att man efter operationen rör sig mindre. Det är bra att dricka mycket samt att röra på sig för att få igång tarmen. Vid behov finns det laxerande läkemedel. Nedstämdhet En känsla av nedstämdhet förekommer hos en del donatorer den första tiden. Det kan bero på att den oro och anspänning man haft under utredningen släpper när allt är över. Om man upplever att nedstämdheten inte släpper eller att man behöver hjälp att bearbeta denna tid, meddela patientkoordinatorn eller läkaren vid återbesök. Det finns hjälp att få. Donatorns välbefinnande påverkas också av hur mottagaren mår och hur den donerade levern fungerar

20 Om man är orolig och osäker på om det man känner är normalt, eller om man inte mår bra så ska man höra av sig till Transplantationskirurgiska kliniken. Uppföljning Fyra veckor efter sjukhusvistelsen kommer man till transplantationsmottagningen på ett läkar- och koordinatorsbesök, eller tidigare vid behov, för att kontrollera hur man mår. Blodproverna som visar leverfunktionen följs tills de har normaliserats. Det kan variera hur lång tid detta tar. När donatorn är medicinskt återställd efter det kirurgiskaingreppet återgår ansvaret för uppföljningen till hepatologmottagningen som ansvarade för utredningen. Uppföljningen kan se olika ut beroende på vilka behov man har och hur långt från Stockholm man bor men sträcker sig över minst ett år. Läkare, sjuksköterska och kurator är delaktiga i uppföljningen. Kontaktpersoner Patientkoordinatorer Leversjuksköterska Kurator Transplantationskirurg, Professor Bo-Göran Ericzon, vxl Transplantationshepatolog Stockholm, Staffan Wahlin vxl Transplantionshepatolog Uppsala Per Sangfelt vxl Barnhepatolog Stockholm Björn Fischler vxl Barnkurator Stockholm

21 Uppsala Karolinska Fredrik Rorsman hepatolog Catharina Häggkvist undersköterska Marie Sjöberg leg. sjuksköterska Michael Wagner hepatolog Per Sangfelt hepatolog Mari Thörn hepatolog Gunnar Söderdahl transplantationskirurg Karouk Said hepatolog Professor Bo Göran Ericzon transplantationskirurg Per Stål hepatolog Antal Nemeth barnhepatolog Eva Beijer barnhepatolog Ann Seidel patientkoordinator, barn Susanne Klang patientkoordinator, vuxen Anna Januszkiewicz narkosläkare 36 37

22 TRA ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Denna skrift vänder sig till dig som vill ha mer information om leverdonation, att ge en del av sin lever, till en anhörig som behöver levertransplanteras. I den beskrivs vad som händer eller kan hända både före och efter donationen. I den första delen ges en introduktion när det kan vara aktuellt att påbörja en utredning för eventuell donation, andra delen beskriver hur utredningen går tillväga och sista delen handlar om operationen, sjukhusvistelsen och hur man kan må efteråt. Informationshäftet är utarbetat på Transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg av personer med lång erfarenhet av leverdonation och vården av dessa personer. Astellas Pharma AB. Box 21046, SE Malmö. Tel

23 TRA ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Denna skrift vänder sig till dig som vill ha mer information om leverdonation, att ge en del av sin lever, till en anhörig som behöver levertransplanteras. I den beskrivs vad som händer eller kan hända både före och efter donationen. I den första delen ges en introduktion när det kan vara aktuellt att påbörja en utredning för eventuell donation, andra delen beskriver hur utredningen går tillväga och sista delen handlar om operationen, sjukhusvistelsen och hur man kan må efteråt. Informationshäftet är utarbetat på Transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg av personer med lång erfarenhet av leverdonation och vården av dessa personer. Astellas Pharma AB. Medeon Science Park, SE Malmö. Tel

Författare: Emma Högström

Författare: Emma Högström Författare: Emma Högström I samarbete med: Maria Castedal, William Bennet, Anette Lennerling, Styrbjörn Friman, Maria Holmberg, Kerstin Fredriksson, Gunilla Hallste, Elisabet Forsell Producerad med finansiellt

Läs mer

Att ge en njure. en informationsbroschyr om njurdonation

Att ge en njure. en informationsbroschyr om njurdonation Att ge en njure en informationsbroschyr om njurdonation Utarbetad av Annette Lennerling, med dr, patientkoordinator i samråd med Gunnela Nordén, docent, överläkare, Ulla-Maj Andersson leg sjuksköterska,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Att ge en njure. en informationsbroschyr om njurdonation

Att ge en njure. en informationsbroschyr om njurdonation Att ge en njure en informationsbroschyr om njurdonation Utarbetad av Annette Lennerling, med dr, patientkoordinator i samråd med Gunnela Nordén, docent, överläkare, Ulla-Maj Andersson leg sjuksköterska,

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp

Att donera en njure. Information om utredning och ingrepp Att donera en njure Information om utredning och ingrepp Att donera sin njure Denna information riktar sig till dig som funderar på att donera din ena njure till en njursjuk närstående. Vanligen är det

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE. [Skriv text]

Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE. [Skriv text] Informationsbroschyr om ATT DONERA EN NJURE [Skriv text] FÖRORD Denna broschyr är till för att ge en skriftlig information om donation av njure från levande givare, som ett komplement till den muntliga

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

OPERERAS INFORMATION TILL DIG SOM SKA. VÄLKOmMEN TILL VÅRDAVDELNING 72

OPERERAS INFORMATION TILL DIG SOM SKA. VÄLKOmMEN TILL VÅRDAVDELNING 72 OPERERAS INFORMATION TILL DIG SOM SKA VÄLKOmMEN TILL VÅRDAVDELNING 72 Välkommen till vårdavdelning 72 Den här broschyren innehåller information om just din operation. När du har läst broschyren hoppas

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken Datum: Tid: Övrigt: DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VÄLKOMMEN TILL DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD. DIN DELAKTIGHET. Vår filosofi

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx

Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx Information till dig som valt en bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad, DIEP lambå Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Telefon 018-611 00 00 vx www.akademiska.se maj 2014 Förberedelser inför operationen

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes Axelledsprotes Patientinformation Region Skåne Axelledsprotes 1 Denna broschyr är framtagen av Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus 2 Axelledsprotes Innehåll Inledning... 4 Före operationen...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Spinal stenos i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Spinal stenos i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Spinal stenos i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation Information till dig som skall genomgå operation av spinal stenos i ländryggen Allmän

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Diskbråck i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Diskbråck i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Diskbråck i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation Information till dig som skall genomgå operation av diskbråck i ländryggen Allmän information

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Förberedelser inför din operation

Förberedelser inför din operation Förberedelser inför din operation För att vi skall kunna ge dig en säker och effektiv behandling är det viktigt att du fyllt i din hälsodeklaration korrekt. Vi rekommenderar att du noggrant läser igenom

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

TILL DIG SOM SKA LUNGOPERERAS

TILL DIG SOM SKA LUNGOPERERAS TILL DIG SOM SKA LUNGOPERERAS 1 Inskrivning Du läggs in på avdelning 50D en till två dagar före operationen. En sjuksköterska och en undersköterska tar emot dig på inskrivningsenheten. Vi informerar dig

Läs mer

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben Axelledsplastik Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Bukplastik Utförlig information

Bukplastik Utförlig information Bukplastik Utförlig information Om du funderar på en bukplastik kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Välkommen till vårdavdelning 12-25 Information till patienter som skall genomgå operation för Kölbröst/Trattbröst

Välkommen till vårdavdelning 12-25 Information till patienter som skall genomgå operation för Kölbröst/Trattbröst Välkommen till vårdavdelning 12-25 Information till patienter som skall genomgå operation för Kölbröst/Trattbröst Här kommer lite information till Dig som Du kan läsa i lugn och ro tillsammans med Dina

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer