En länk till näringslivet. från Åbo Akademi Nr Företagsakademin är ett nytt koncept som skall stärka kontakten

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr En länk till näringslivet Företagsakademin är ett nytt koncept som skall stärka kontakten mellan ekonomutbildningen och företagsvärlden, konstaterar Helena Nordström (fr.v.), Anne Lindgren, Bo Forsström, Lars Hassel och Malin Brännback.

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Nytt faktakort Åbo Akademis faktakort för 2007 har kommit ut, och det är en helt annan modell än tidigare år. Det är nu egentligen en liten broschyr på 16 sidor, stiligt tryckt helt i färg med många fotografier. Formatet är 16:9, alltså som vidbild. Vad allt har ändrats, Rolf Niskanen, grafisk planerare? Den största skillnaden är att vi har satsat mera på det grafiska och bantat ner textinnehållet. Orsaken är att faktakortet tidigare inte var så lättläst. Det innehåller fortfarande diagram och tabeller, men nu borde det vara lättare att överblicka och ta till sig. Någon saknar kanske en del av infon, eftersom betoningarna har ändrats lite. Ett nytt inslag är bland annat att vi har med kartor över Åbo Akademis områden i Åbo och i Vasa. Den nya faktabroschyren ger ett smakprov på Åbo Akademis nya grafiska profil, som utarbetas just nu av reklambyrån Abografi och kommer att fastställas helt och lanseras i höst. Det är bara ett första steg, men vi har använt till exempel andra fonter än tidigare. På omslaget syns delar av Åbo Akademis sigill, och det är något som kommer att börja användas mera. Faktabroschyren har tryckts upp i sammanlagt exemplar, på svenska och på engelska. En del av dem har redan skickats ut till fakulteterna. Den som behöver fler exemplar kan beställa dem från ÅA:s tekniska service via Sanne Jahnsson, som nås på numret (02) MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI En höjd ÅA-profil behövs på Åland Alumner välkomnas till Husö-invigningen Allt färre åländska ungdomar vill studera i riket, visar en färsk undersökning som gjorts på uppdrag av Delegationen för samordning av den svenskspråkiga högskoleutbildningen i Finland. Ålänningen väljer hellre Sverige än studier på fastlandet. Det finns således orsak för Åbo Akademi att höja profilen på Åland, kan man tycka. Ett uttryck för denna tanke är en aktivering av ÅA-alumner som är bosatta på Åland, och här kommer nu Akademiföreningen Åbo Akademiker att göra en framstöt i samband med att de nya utrymmena vid Husö biologiska station invigs tisdagen den 21 maj. Johanna Mattila är stationsföreståndare på Husö biologiska station. Vi inbjuder alla åländska ÅAalumner det vill säga alla ålänningar som har studerat vid Åbo Akademi till en eftermiddag på Husö den 21 maj. Samma kväll ordnar vi också en sits på ÅSSpaviljongen i Mariehamn, berättar Ingela Ollas, som koordinerar alumniverksamheten vid ÅA och är ombudsman för Akademiföreningen Åbo Akademiker. Föreningen har i dagsläget ett 60-tal medlemmar på Åland, men programmet i maj riktar sig till alla ÅA-alumner, inte bara föreningsmedlemmarna. Vi vill på detta vis också på Åland profilera den typ av nätverksverksamhet som alumni- Professorsinstallationer vid ÅA Fredagen den 20 april kl. 18 installeras professorn i sociologi PD Mikko Lagerspetz och professorn i sociologi PD Susan Sundback vid ekonomiskstatsvetenskapliga fakulteten, Åbo Akademi. Professor Mikko Lagerspetz föreläser över ämnet Vad har Östeuropa att ge åt sociologin? och professor Susan Sundback föreläser över ämnet Stabilitet och förändring i sociologin. Installationsföreläsningarna äger rum i Gamla Akademihusets Solennitetssal, Rothoviusgatan 2, och är öppna för allmänheten. Heimonens verk till Sibeliusmuseum Komponisten Veli Heimonens manuskript överlåts till Sibeliusmusum. Heimonen utbildades till tonsättare vid Sibeliusakademin och han komponerade hela sitt liv vid sidan av sitt huvudarbete. Han var länge verksam som kyrkoherde i Reso, och avled Veli Heimonens dotter, Dr Rita M.H. Le Var, har gått igenom manuskripten och gjort en förteckning över kompositionerna. Hon överlåter manuskripten till Sibeliusmuseum den 8 maj.

3 verksamheten utgör samtidigt som vi vill samla medlemmarna i Akademiföreningen Åbo Akademiker till gemensam samvaro, konstaterar Ollas. Programmet på Husö och i Mariehamn som de facto hade planerats innan undersökningen om de åländska ungdomarnas studieprefrenser offentliggjordes vill också bidra till att profilera Åbo Akademi som universitet. Med tanke på den aktuella undersökningen är det säkert på sin plats att lyfta fram ÅA som ett starkt alternativ för de åländska studenterna, säger Ingela Ollas. Här är kopplingen till Husö naturlig, eftersom den biologiska stationen representerar en sida av ÅA:s verksamhet på Åland. Det finns också andra: Via Högskolan på Åland och dess öppna högskola samarbetar Öppnar universitetet vid ÅA inom ramen för ett flertal kurser på Åland, konstaterar avdelningssekreterare Christel Söderholm vid Öppna universitetet. På Husö finns all anledning att se ljust på framtiden. Ett nytt inkvarteringshus står klart, liksom en strandbastu och en ny strandbod med laboratorium. Ljus framtid på Husö Invigningen den 21 maj markerar därmed en klar satsning på framtiden. Våra möjligheter att fokusera på forskning växer tack vare de moderna faciliteterna, konstaterar stationsföreståndare Johanna Mattila, som är mycket Vi hoppas på att få träffa så många åländska alumner som möjligt, säger Christel Söderholm (fr.v.), Yrsa Blessing-Sundström, Ingela Ollas och Birgitta Bröckl från Akademiföreningen Åbo Akademiker. glad över den standardhöjning som nu sker vid stationen. Invigningen på Husö äger rum kl tisdagen den 21 maj, och sitsen på ÅSS tar vid kl. 18. De åländska alumner som är intresserade av att delta kan anmäla sig till Ingela Ollas per telefon (02) eller via e-post: ingela.ollas@abo.fi PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 7/2007 Höjd ÅA-profil behövs på Åland Alumner välkomnas till Husö-invigningen... Bredare kontakt med fältet Ekonomutbildningen ökar interaktionen... Svårt att våga sälja sig själv Företagare i Finland onödigt anspråkslösa... Romerna största minoriteten i Europa Vill lämna livet i marginalen... Katalysforskare samlas i Åbo Europacat VIII stor kongress i augusti... Veckans skribent: Siv Sandberg... Personalspalten Brahe Djäknar fyller 70 år Jubileumskonsert den 12 maj... Florakören tävlar på Irland Värmer upp med konsert i Axelia... Forskning kan man njuta av Di Wei disputerade i analytisk kemi... Tryckeriet till Kaserngatan Direktör Bergman ser ljust på framtiden... Baksidan I Odysseys kölvatten... Debatt... Disputationer MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 UNIVERSITET & NÄRINGSLIV Bredare kontakt med fältet Ekonomutbildningen ökar interaktionen med näringslivet Kontaktytorna mellan Åbo Akademis företagsekonomiska utbildning och näringslivet skall bli bredare och tydligare. Interaktionen mellan universitetet och företagsvärlden skall bli livligare, till ömsesidig nytta. Det handlar om en profilhöjning för ekonomutbildningen, och samtidigt ett gyllene tillfälle för näringslivet att dra nytta av vår forskning och undervisning, säger professorerna Malin Brännback och Lars Hassel vid ÅA. De företagsekonomiska ämnena står för majoriteten av undervisning och forskning samt antalet examina på alla nivåer inom ekonomutbildningen vid ÅA. Företagsekonomin tar nu ett kliv vidare i och med det nya konceptet Företagsakademin, som körde igång i mars. Målsättningen är att Företagsakademin skall utvecklas till ett center för affärskunnande och företagande vid Åbo Akademi under perioden Detta skall ske i samarbete med Fortbildningscentralen vid ÅA, Ekonomföreningen Merkur och Yrkeshögskolan Novia. Samtidigt skall Företagsakademin utvecklas till ett brand för de företagsekonomiska ämnenas utbildning, forskning och externa tjänster, säger Bo Forsström, som har anställts som näringslivskoordinator för ekonomutbildningen vid ÅA. Forsström, som har varit verksam vid ÅA i olika repriser, kommer närmast från en tjänst som VD för Jakobstadsregionens näringscentral Concordia. Konceptet Företagsakademin kommer i hög grad att representera universitetets så kallade tredje uppgift, en domän som redan i dagsläget hyser intressanta delar med koppling till ekonomutbildningen vid ÅA. Här finns från tidigare det EU-finansierade programmet Entreprenörsakademin som arrangeras av FC i samarbete med bland annat företagsekonomerna vid ÅA. Universitetets tredje uppgift tangeras också inom samarbetet kring Ekonomföreningen Merkurs nya mentors- och företagsfaddermodell, vilken strävar efter att skapa tätare kontakter mellan studier och arbetsliv, mellan teori och affärsutveckling. Verksamheten i Företagsakademin skall främja näringslivskontakter och skapa tydligare kontaktytor till näringslivet och Företagsakademin kan spela en betydande roll i den allmänna profilhöjning som ekonomutbildningen vid ÅA nu eftersträvar, säger (fr.v.) Anne Lindgren, Bo Forsström, Lars Hassel och Helena Nordström. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 företagen samt utveckla och koordinera alumniverksamheten inom Ekonomföreningen Merkur och aktivera föreningens medlemmar till insatser inom ramen för universitetets tredje uppgift. Företagsakademin skall också aktivt delta i Entreprenörsakademins utvecklingsprogram för småföretag i samarbete med FC och regionala aktörer i Svenskfinland. Intresset för företagsekonomi och entreprenörskap inom näringslivet och det finlandssvenska utbildningssystemet skall främjas via initierandet av nya projekt och nätverk på basis av ÅA-företagsekonomins spjutspetsområden, vilka innefattar utbildning och forskning kring värdeskapande processer i nätverksrelationer, utnyttjande av extra-finansiell analys för att värdera miljö- och socialt ansvar på företagsnivå och hur hållbarhetsarbete i företag är värdepåverkande samt företagsutveckling och processer inom entreprenörskap. Företagsakademin strävar dessutom efter att aktivt delta i samarbetet med YH Novia och speciellt utvecklingen av forskningsinstitutet Aronia samt eventuella nya verksamhetspunkter till exempel i Jakobstad, konstaterar Bo Forsström. Brett koncept Konceptet Företagsakademin är alltså brett upplagt, och som en del av verksamheten skall det nya konceptet backa upp redan fungerande Entreprenörsakademin, som är ett företagsutvecklingsprogram som ger små och medelstora företag i Svenskfinland en chans att få hjälp och stöd då de vill utveckla sin affärsverksamhet. Programmet, som arrangeras av FC, involverar bland annat professorer och konsulter med inriktning på och erfarenhet av företagande. Den första Entreprenörsakademin inleddes i mars ifjol som ett pilotprojekt med sexton företag från Åboland och Nyland. Erfarenheterna är goda, och nu kommer programmet att breddas till Åland och Österbotten, berättar planerare Anne Lindgren. Till programmet hör bland annat konkret hjälp och individuell analys av affärsverksamheten för de deltagande företagen. Konceptet Företagsakademin vill ta fasta också på detta, men även betona undervisningen på grundexamensnivå och forskningen med koppling till näringslivet och företagsvärlden. Här är Ekonomföreningen Merkur en viktig länk. Målsättningen är nu att i högre grad värva föreningens medlemmar som företagsfaddrar och mentorer åt studerade. Dessutom vill föreningen värva företagsledare som kan fungera som mentorer för småföretag. Intresset för denna typ av verksamhet är på stigande, noterar Merkurs styrelseordförande Helena Nordström. Den nya mentorsmodellen ger nya öppningar för karriärutveckling och småföretagsutveckling. Detta kan bidra till att stärka växelverkan mellan ekonomutbildningen vid ÅA och näringslivet, säger Nordström. Merkur har idag cirka 770 medlemmar. Många utmaningar Företagsakademin vill via sin breda verksamhet bidra till att höja intresset för ekonomutbildningen. I likhet med många andra ämnen är nyrekryteringen en stor utmaning för oss, detta trots att arbetsmarknaden för ekonomie kandidater och magistrar är god, konstaterar Malin Brännback. Här kommer ett tätare samarbete med YH Novia att spela en allt större roll i framtiden, säger Lars Hassel. Samarbetet inom den merkantila utbildningen kan skärpas och beröringspunkterna mellan tradenomer och ekonomer kan utökas. Vissa kurser på kandidatnivå kan mycket väl erbjudas även tradenomstuderande, säger Hassel. En utmaning är också att satsa på slagkraftigare magisterutbildning och ett internationellt magisterprogram, sannolikt med betoning på entreprenörskap och delområdena redovisning, marknadsföring och försäljning. I dagsläget plockas många utexaminerade till arbetslivet på kandidatnivå. Bra så, men det vore ännu bättre om de kom tillbaka för magisterstudier efter en tid i arbetslivet, noterar Lars Hassel. Profilhöjning Företagsakademin kan spela en betydande roll i den allmänna profilhöjning som ekonomutbildningen vid ÅA nu eftersträvar. Konceptet utvecklas alltjämt, och vi ser många möjligheter. Viktigt är att vara lyhörd också för de önskemål och förväntningar som finns på fältet, konstaterar Bo Forsström. Inom den företagsekonomiska forskningen kan Företagsakademin som brand lyfta fram bland annat entreprenörskapet, ett område som Malin Brännback är insatt i. Brännback, professor i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet, är i vår aktuell med en bok om entreprenörskap (se sidan 6). Ett annat brännande forskningsområde är företagens sociala ansvar och värdeökande hållbarhetsarbete i företag, ett område där Lars Hassel professor i redovisning, särskilt företagsledning och internationell företagsverksamhet är aktiv, bland annat inom forskningsprogrammet SIRP (Sustainable Investment Research Programme) i Sverige, ett program som har nominerats till The Globe Award. Ekonomutbildningen vid ÅA har alltså som helhet en stor bredd inom undervisning och forskning. Företagsakademin vill göra verksamheten mera synlig. Tidpunkten är optimal, inte minst med tanke på att ekonomutbildningen vid ÅA firar 80-årsjubileum i höst, konstaterar Bo Forsström. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 UNIVERSITET & NÄRINGSLIV Svårt att våga sälja sig själv Företagare i Finland är ofta onödigt anspråkslösa I Finland är vi inte bra på att sälja oss själva. Vi är bra på att utveckla mojänger och högteknologiska produkter, men bommar ofta i marknadsföringen. Det här säger professor Malin Brännback vid Åbo Akademi. Brännback, som är professor i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet, har lång erfarenhet av undervisning och handledning i entreprenörskap både inom den akademiska undervisningen och för praktikerna på fältet. Brännback har hållit i trådarna för ett stort antal företagarkurser och bland annat samarbetat med företagsinkubatorerna för teknologiföretag i anslutning till SciencePark i Åbo. I vår är hon aktuell som författare till boken Entrepreneurship, som hon har skrivit tillsammans med sin amerikanska kollega professor Alan L. Carsrud, docent i entreprenörskap vid ÅA och ansedd som en guru inom utbildning i företagsamhet. Boken utkommer på amerikanska Greenwood Press, ett stort förlag som ger ut mycket referenslitteratur. Två års arbete ligger bakom, så det är skönt att äntligen ha den färdiga boken i sin hand, konstaterar Malin Brännback. Entrepreneurship är i första hand skriven med tanke på en amerikansk, blandad läsekrets av både praktiker och teoretiker. Men det teoretiska har tonats ned, meningen är att boken skall kunna läsas med behållning av så gott som alla som är intresserade av business och företagsamhet, säger Malin Brännback. Hon kommer att ta med den i undervisningen också vid ÅA. Här finns många aspekter som är till nytta i aktuella kurser, säger hon. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Boken tar upp en hel del praktiska aspekter på vad man bör tänka på när man vill försöka starta ett företag. En affärsplan måste göras upp som stöd för de idéer som finns som grund för planerna. Det kan vara svårt att se objektivt på sin idé i initialskedet. Man tycker själv att man har en jättebra idé, men det är inte för den skull sagt att eventuella medaktörer eller finansiärer ser på saken på riktigt samma vis, säger Malin Brännback. Affärsplanens roll Därför är det av största vikt att göra upp en affärsplan: Vilken är affärsidén? Hur ser marknaden ut? Vem skall man samarbeta med? Vilka skall med i styrelsen? Det handlar i grunden om att utveckla ett koncept, och infallsvinklarna kan givetvis vara många. Men resultatet av tankearbetet borde gå att komprimera i den korta meningen Säg mig vad du försöker göra och varför någon skulle vara beredd att betala för det (Tell me what it is you are trying to do and why would anyone give you money for it?). Det är denna lika enkla som svåra mening som man bör kunna besvara för att få till exempel eventuella finansiärer på kroken. De flesta potentiella finansiärer inleder underhandlingar med bara ett par-tre procent av alla parter som försöker närma sig dem, säger Malin Brännback. I boken Entrepreneurship har författarna gjort upp till exempel checklistor för fakta som kan vara värda att beakta vid uppgörandet av en affärsplan. Vi hävdar naturligtvis inte att det finns ett enda sätt att göra en bra affärsplan, däremot finns det uppenbart en hel del sätt att göra det fel. Här kan förhoppningsvis en checklista vara till någon hjälp, konstaterar Malin Brännback. Boken innehåller exempel på frågor som bör göras vid utvecklandet av konceptet samt frågor som kan vara viktiga att beakta vid förhandlingar med samarbetsparter. Vad är det unika med just den här produkten eller tjänsten? Vem är beredd att betala för just det här? Hur skall kunden få reda på att du existerar? Och i förhandlingar med finansiärer: hur mycket pengar behövs och till vad? Hur länge räcker det innan projektet börjar ge vinst? Hur skall pengarna som ditt företag behöver betalas tillbaka, och i vilken form? Listorna är rätt långa. Utmaningen är att korta ner det egna resonemanget till ett minimum rent verbalt, men med ett maximum information och övertygelse, konstaterar Malin Brännback. Under sitt samarbete med amerikanska kollegor har Brännback noterat att tänkesättet skiljer sig mellan affärskulturen over there och här i Finland. Amerikanerna är bättre på att sälja sig själva, och detta gäller inte bara de färdiga produkterna, utan också under själva planeringsstadiet. Då vi i Finland ofta väljer att vara anspråkslösa i vår framtoning, trots att idén kanske är utmärkt, är det stora penslar och mycket färg som gäller i de amerikanska idéskisserna. Långt samarbete Alan Carsrud har samarbetat länge med ÅA och med Malin Brännback. En gång per år brukar han hålla kurser vid ÅA, och de föreläsningar om entreprenörskap som Carsrud och Brännback

7 Orsaken är ofta att de som försöker etablera teknologiföretag i regel är forskare som aldrig har lärt sig grunderna i företagande och marknadsföring. De är i främsta hand intresserade av vetenskap, konstaterar Malin Brännback. Detta leder till att firmor som jobbar med forskning och utveckling kanske inte tänker på vilken deras målgrupp är. De följer inte läget på marknaden eller konkurrenssituationen, och de vet kanske inte heller vem som egentligen behöver produkten som de utvecklar. Utvecklingssidan fungerar bra inom teknologisektorn i Finland, och en orsak är att vi har ett utbyggt stödsystem, bland annat via Tekes. Men marknadsföringen och försäljningen kommer ofta i andra hand. Det kan räcka länge mellan den dag då en produkt är färdig och den dag så man har sin första betalande kund, säger Malin Brännback. Meningen är att Entrepreneurship skall kunna läsas med behållning av så gott som alla som är intresserade av business och företagsamhet, säger Malin Brännback. har byggt upp under åren har riktat sig till såväl företagare som universitetsstuderande. Till vardags jobbar Carsrud på Florida International University (FIU) där han är Clinical Professor of Management, Professor of Industrial and Systems Engineering samt Executive Director of the Eugenio Pino and Family Global Entrepreneurship Center. Han har tidigare jobbat många år vid University of California, Los Angeles. Vid sina besök i Åbo har han i samarbete med Malin Brännback riktat sig till teknologiföretag och lett kurser i hur dessa skall lyckas etablera sig, något som tidvis har varit en tröskelfråga i Finland. Nya projekt Arbetet med boken Entrepreneurship har varit omfattande; det känns som en doktorsavhandling till, säger Brännback. Men visst var det värt insatsen, hoppas boken kan var till nytta. Hon utesluter inte flera, liknande bokprojekt. Brännback och Carsrud har redan blivit tillfrågade av Springer Press om ett nytt opus. Planen är att redigera ett verk kring tematiken vad kan vi idag om intentionerna att bli företagare, det vill säga att bokens ansats skulle vara en analys av hur dessa intentioner kunde tas upp och stärkas inom undervisningen på akademisk nivå. Tematiken är lockande, och med flera medverkande skribenter kunde helheten bli attraktiv med tanke på en större publik. Bokprojekt är ju en ypperlig form av internationellt samarbete, konstaterar Malin Brännback. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 AKTUELL FORSKNING Finländska romer vill lämna livet i marginalen Sedan årsskiftet är romerna den största minoriteten i Europa. I EU är de fler än både finländare och danskar. Men mobiliseringen och diasporagemenskapen ute i Europa har inte nått Finland. Här strävar romerna efter att en gång för alla bli erkända som finländare. De finländska romerna vill varken ha ett eget territorium eller en egen stat. De vill ha ett medborgarskap som godkänner också den romska kulturen, ett medborgarskap utan fördomar, stigmatisering och diskriminering. De krav som romerna riktar till nationalstaten handlar mindre om en olikhetens politik och ett skydd av något slags autonomi, vilket är fallet med till exempel samerna och andra nationella minoriteter, och mera om en erkännandets politik, med krav på ett fullvärdigt finländskt medborgarskap. Kraven handlar bara till viss del om sociala rättigheter och kritik mot välfärdssystemet. I stället efterlyser man kulturell demokratisering och kulturella rättigheter i en vidare bemärkelse, säger Camilla Nordberg, som skrivit en doktorsavhandling om romerna i Finland. Mycket har blivit bättre, åtminstone om man får tro det som står i lagar och paragrafer. En av Finlands äldsta minoritetsgrupper kan till exempel påverka politiska beslut via den statliga delegationen för romska ärenden, eller via delegationerna på länsnivå. Och tack vare en grundlagsändring har skolelever rätt att få hemspråksundervisning i romani. Till på köpet har romernas situation blivit något av en imagefråga. Finländska beslutsfattare 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI lyfter gärna fram den statliga delegationen som en förebild i internationella sammanhang. Så långt den fina fernissan. I Camilla Nordbergs doktorsavhandling Boundaries of Citizenship The Case of the Roma and the Finnish Nation State framträder däremot en annan bild. Analysen av ett urval tidningsartiklar speglar en verklighet där lagstiftningen tolkas på ett restriktivt sätt. Ett exempel: I slutet av 1990-talet var det asylsökande romer från Slovakien som fick Finland att ändra sin lagstiftning och införa snabbavvisning. Varken forskare eller politiker är speciellt intresserade av romerna som en del av det mångkulturella Finland. Lagstiftnings- och policymässigt händer det rätt mycket. På den fronten hänger samhället med. Det är de känslomässiga, kulturella dimensionerna som släpar efter. På myndighetshåll och inom det privata näringslivet förekommer fortfarande mycket diskriminering. Bostadsfrågorna är bara ett exempel. Det spelar ingen roll vem man talar med alla romer bär på berättelser om hur de diskriminerats. Och vice versa: alla finländare kan dra en historia om tattare som stjäl, bedrar och ljuger. Tröttnade på problemen Överlag har vi finländare en väldigt snäv och enkelspårig bild av romerna. Men varför vet vi så lite om dem? Ett sätt att motverka diskrimineringen är att föra in lite romsk historia i undervisningen i våra skolor. På 1990-talet kom socialarbetaren Camilla Nordberg i kontakt med romska familjer i Åbo. Arbetet födde ett intresse som så småningom mynnade ut i både en pro gradu och en doktorsavhandling. I pro gradu-avhandlingen låg tyngdpunkten på socialt arbete bland romer, på problem och utanförskap. Men det var ett perspektiv som hon till slut tröttnade på. Etniska minoriteter sammankopplas väldigt ofta med problemtänkande. Jag vill bredda bilden. Romernas identitet är mångbottnad. I sin doktorsavhandling i socialpolitik närmar sig Nordberg de finländska romerna utifrån en diskussion om medborgarskap. Den teoretiska referensramen tar avstamp i relationen mellan romerna (medborgarna) och nationalstaten. Det handlar inte enbart om klassiska rättigheter och skyldigheter, integration och icke-integration, utan också om nya byggstenar i ett mångfacetterat, modernt medborgarskap: deltagande, identitet, erkännande, makt. I samma veva avslöjar hon även vissa drag exkluderande och inkluderande mekanismer hos nationalstaten. För Finlands del är betyget inte alltför smickrande. I analysen av det empiriska materialet, som består av bland annat tidningsartiklar om asylsökande romer, framträder en bild som rimmar illa med alla fina tal om det mångkulturella Finland. Finländsk medborgarskapstradition präglas fortfarande av en enhetskultur och ett nationalistiskt tänkande. Man betonar det gemensamma goda. Fast enhetstänkandet anammas även av romerna själva. De framhåller i sin tur gemensamma

9 erfarenheter som krig, språk och religion. Staten har haft ett starkt inflytande på romernas civilsamhälle. I grunden har det varit en positiv sak, men det har förhindrat mer radikala krav. Romerna är beroende av statens goda vilja. Kanske är det deras långa historia av marginalisering och utanförskap som gjort att mera känsliga frågor lämnats utanför debatten. Etniska minoriteter utestängs i ett välfärdssamhälle som eftersträvar jämlikhet. Man beaktar inte gruppernas särskilda behov. I romernas fall har välfärdssamhället ändå haft en inkluderande roll. I avhandlingen öppnar medborgarskapsbegreppet också andra dörrar. Det är ett försök att utmana och ifrågasätta det problemorienterade fokus som i stor utsträckning präglat socialvetenskaplig forskning om romer. Fokus på medborgarskap möjliggör en mera dynamisk och subjektsorienterad syn på marginaliserade grupper. Medborgarskap är ju ingenting statiskt. Det omdefinieras i en ständig kamp mellan olika intressen. En lång historia Romerna kom till Finland på 1500-talet och i dag räknar man med att de är ungefär (dessutom bor finländska romer i Sverige). Sedan mitten av 1990-talet har de tack vare en grundlagsändring rätt att utveckla sitt språk och sin kultur. Men beslutet kom i elfte timmen. Det är svårt att veta vad det betyder i praktiken och vilka rättigheter romerna har. Ta språkfrågan som exempel. Romerna har rätt att få hemspråksundervisning i skolan ett visst antal timmar varje vecka förutsatt att man lyckas skrapa ihop ett visst antal elever. Eftersom det är stor brist på lärare så är det väldigt få romska barn som får hemspråksundervisning. Camilla Nordberg jobbar numera som universitetslektor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Den 13 april disputerade hon för doktorsgraden i socialpolitik vid ÅA i Vasa med avhandlingen Boundaries of Citizenship The Case of the Roma and the Finnish Nation State. I avhandlingens fyra delstudier granskar hon romernas situation i Finland ur ett medborgarperspektiv. Det empiriska materialet består av bland annat djupintervjuer och tidningsartiklar. Men varför har det tagit så lång tid? Visst, det är sant att det har varit en långsam process. Å andra sidan finns det inom både forskningen och den allmänna debatten en tendens att betrakta romerna som mer marginaliserade än de faktiskt är. På sätt och vis har romerna alltid befunnit sig utanför samhället och varit de andra. Men det betyder inte att de varit isolerade. Marginaliseringen är åtminstone i viss mån en myt. En lösning på etniska minoritetsgruppers utanförskap är att främja en mera demokratisk och inkluderande nationell kultur med en större variation av röster och perspektiv. Camilla Nordberg fortsätter sin forskning inom ramen för en nygrundad spetsforskningsenhet som koordineras från Helsingfors universitet. Tema: välfärdsstatens historia och framtida utmaningar. NINA DAHLBÄCK 9 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

10 INTERNATIONELLT Katalysforskare samlas i Åbo Europacat VIII stor vetenskaplig kongress i augusti Den augusti 2007 ordnas en av de största internationella vetenskapliga kongresserna i Åbo. Europacat VIII arrangeras i Åbo mäss- och kongresscentrum för katalysforskare från hela världen och det beräknas komma mer än deltagare. Kongressen ordnas av Nordiska katalyssällskapet, och den lokala organiseringen står Processkemiska forskningscentret vid Åbo Akademi för (PCC). Arrangemanget övervakas av European Federation of Catalytic Societies (EFCATS). Det känns nästan som en lottovinst att vi får arrangera det här. En sån här möjlighet får man väldigt sällan. Ansökningsproceduren var mycket tuff. Vi konkurrerade främst med en spansk/portugisisk och en brittisk ansökan, säger professor Tapio Salmi. Nu är ju frågan hur vi skall få allt att fungera, men vid laboratoriet för teknisk kemi är vi faktiskt ca 40 personer och det var därför vi vågade lämna in ansökan. Det är viktigt att våra doktorander och diplomarbetare hjälper till på olika sätt. Första Europacat ordnades år 1993 i Montpellier i Frankrike. Sedan dess har kongresserien arrangerats på olika orter runt om i Europa. Förra gången var i Sofia, Bulgarien, hösten Över tusen deltagare Katalys från teori till industriella tillämpningar är Europacat VIII:s övergripande tema. En nordisk vetenskaplig kommitté ansvarar för kongressens huvudlinjer, och har bland annat planerat keynote-föreläsningarna. Professor Dmitry Murzin. från Åbo Akademi är medlem i kommittén. Ungefär personer som vill delta i Europacat VIII i Åbo 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det känns nästan som en lottovinst att vi får arrangera Europacat VIII i Åbo, säger professorerna Tapio Salmi (t.v.) och Dmitry Murzin. har lämnat in sammanfattningar av sin egen forskning till en skild kommitté inom EFCATS, som avgör vilka som får delta i kongressen. Drygt kommer att godkännas, vem det blir meddelas 1.5. I början tyckte några att Åbo är för långt borta och hade dubier om huruvida det kommer tillräckligt med folk till kongressen. Men de som trodde så hade definitivt fel, konstaterar Tapio Salmi. I Åbo kommer de flesta att presentera sin forskning med affischer, men under kongressen kommer också sammanlagt 182 personer att föreläsa. Det här betyder i praktiken att fem sessioner går parallellt hela tiden. Nobelpristagare föreläser Katalys går ut på att påskynda hastigheten i kemiska reaktioner, och används i 90 procent av produktionen i den kemiska industrin. Det finns många olika typer av katalys, och på kongressen täcker man alla områden katalytiska material, karakteriseringsmetoder, teoretiska beräkningar och katalytisk reaktionsteknik. Vi har velat locka speciellt forskare inom enzymatisk katalys, alltså biokatalys samt katalys inom polymerisering. Det tycker jag att vi har lyckats rätt bra med, säger Tapio Salmi. Av föreläsarna är professor Robert H. Grubbs från California Institute of Technology speciellt känd. Han var en av de tre personerna i gruppen som fick Nobelpriset i kemi år På Europacat VIII kommer han att hålla Berzelius-föredraget. Grubbs kommer att föreläsa om metates. Det är en mycket utmanande omstrukturering av molekyler, som har jämförts med en dans där man byter partners, berättar Dmitry Murzin. Andra som har plenarföreläs-

11 ningar är prof. James A. Dumesic från University of Wisconsin-Madison, prof. Irina I. Ivanova från Moskva statsuniversitet, Dr. Herman Kuipers från Shell Global Solutions, prof. Jens K. Nørskov från Danmarks Tekniske Universitet och prof. Ferdi Schüth från Max-Planck-Institut für Kohlenforschung. Goda faciliteter Åbo mäss- och kongresscentrum lämpar sig väl för kongressen. Det har goda faciliteter och är tillräckligt stort. När naturvetenskap och teknik skall presenteras kräver det mycket utrymme för affischer och apparater. Vi kommer också att ha en bokutställning, säger Tapio Salmi. Åbo stad stöder kongressen och Turku Convention Bureau har hjälpt till bland annat med ansökan och marknadsföring. Åbo universitets kongressbyrå sköter mycket av det praktiska arbetet tar emot telefonsamtal och e-post, bokar hotell, med mera. Programmet på konferensen är dyrt och sponsorering är därför också viktigt. Vi har varit mycket aktiva på det området och utnyttjat våra kontakter. Kansler Christoffer Taxell har hjälpt oss, och han undertecknade till och med brevet vi skickade till potentiella sponsorer, säger Tapio Salmi. På webben hittas mera info här: MICHAEL KARLSSON Turku Convention Bureau hjälper till gratis Strävar man efter att ordna en konferens i Åbo behöver man inte göra det ensam. Man kan få hjälp av Turku Convention Bureau, och det är gratis. Byrån hjälper till med att sammanställa material för inbjudan, preliminärt boka utrymmen, arrangera introduktionsbesök för nyckelpersoner, konkurrensutsätta tjänster, ge turistinformation, med mera. Turku Convention Bureau grundades år 2002, och hör till Åbo stad och turistbyrån Turku Touring. Vi hjälper specialister i olika branscher med att ordna kongresser i Åboregionen. Vi kan vara Sari Ruusumo. med i hela processen, och det kan då handla om inhemska eller internationella, små eller stora kongresser, säger kongresschef Sari Ruusumo. På byrån arbetar också marknadsföringssekreterare Anne Malin. När någon börjar planera en kongress är det viktigt att ta kontakt med oss genast i början av processen, för då har man mest nytta av våra tjänster. Det lönar sig att göra redan sin s.k. bid book tillsammans med oss, alltså den första presentationen och ansökan, för 90 procent av gångerna då vi har varit med och gjort den biten har vi fått hit kongresserna, säger Ruusumo. Turku Convention Bureau har en hel del färdigt material som kan användas i bid book. Det fi nns en internationell kutym som byrån följer, och dessutom lägger man också till lite Åbostil. Specialisterna väljer vilka delar av det här materialet de vill använda. Den viktigaste orsaken till att vi ordnar många kongresser i Åbo är ju att huvudorganisatörerna är kunniga experter på sina områden, säger Ruusumo. Byrån har också fi na broschyrer på svenska, fi nska och engelska om bland annat sammanträdesoch kongresslokaler, hotell och program i Åbo med omnejd. Just nu arbetar vi med kongresser som skall ordnas år Det är viktigt att i ett tidigt skede boka hotell och andra utrymmen. Dagarna då Europacat VIII pågår är till exempel alla de större hotellen i Åbo centrum fullbokade. Redan då man först väljer datum för det man vill ordna måste man vara säker på att det inte krockar med något annat evenemang. Åbo är en så pass liten stad, säger Ruusumo. Det är viktigt att också kunna erbjuda trevliga fritidsevenemang. För Europacat VIII har det till exempel bokats båtar så att mer än personer kan segla ute i skärgården. På stadens webbsidor fi nns en evenemangskalender värd att kolla och också uppdatera om man själv ordnar något: /tapahtumat/ Ser man på statistiken för framtiden så kommer Åbo att vara den nästpopuläraste staden för internationella kongresser i Finland. År 2007 är ett rekordår. Internationella kongresser kommer sammanlagt att locka mer än människor. Turistinkomsterna beräknas bli cirka 10 miljoner euro. En överraskning är att vintern har blivit mer populär årstid, åtminstone då det gäller små kongresser (< 200 deltagare). Det går bra just nu. Men något som ännu behövs i Åbo är en byggnad i stil med Sibeliushuset i Lahtis, där det förutom stora föreläsningssalar också fi nns restauranger och utrymmen för utställningar. Vi behöver åtminstone ett större auditorium, med plats för personer, säger Ruusumo. MK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Brahe Djäknar turnerar numera varje år utomlands. Bilden togs i Toronto år Brahe Djäknar fyller 70 år Jubileumskonserten den 12 maj en av många händelser 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Studentkören Brahe Djäknar firar sitt 70-årsjubileum i maj med mångsidigt program som inkluderar jubileumskonsert och bankett. 190 personer har redan anmält sig till banketten, och då man lägger till alla de aktiva i BD och Florakören som också kommer så blir det säkert sammanlagt kring 300 personer en ganska stor jubileumsbankett, konstaterar BD:s styrelseordförande Peter Rikberg. Jubileet inleds fredagen den 11 maj kl. 16 med en föreläsning i Sibeliusmuseum av Folke Bohlin, prof.em. i musikvetenskap vid Lunds universitet. Tema är Halvan kom före helan, och Bohlin kommer att berätta om hur dryckesvisor har uppstått, bland andra förstås Helan går. Föreläsningen är öppen för allmänheten. Efter föreläsningen far körmedlemmarna till Åbo begravningsplats för att framföra sångarhyllningar vid John Rosas och Gunnar Pehrmans gravar. På kvällen ordnas herrsits på Restaurang Kåren, samtidigt som Florakören har damsits i Sibeliusmuseets nedre aula. Herrsitsen blir nog en lugnare fest. Det hör till traditionerna att Brahe Djäknar har sits kvällen före en jubileumskonsert, så att de gamla, inte längre aktiva, sångarna som inte träffats på länge kan prata av sig och sedan öva effektivt nästa dag, säger Peter Rikberg. Kärlek, vår och natur Lördagen den 12 maj inleds kl. 12 med solenn akt i Konserthuset, där bland annat två nya porträtt kommer att avtäckas. Jubileumskonserten i Konserthuset börjar kl. 16. Tema är kärlek, vår och natur. Vi framför både gamla klassiker och ny musik, säger Ulf Långbacka, som är dirigent under den första halvan av konserten. Två sånger uruppförs, Martin Segerstråles Den mättes suck och Sebastian Fagerlunds Sinnlighetens fest. Två andra sånger, som har arrangerats av Ulf Långbacka, är också färska. Det är 1500-talsmelodier med texter på latin, och jag har omarbetat dem ganska fritt. En del av texterna har till exempel översatts till svenska, säger Långbacka. Ett annat intressant verk som kören kommer att sjunga är Richard Genées operaparodi Italian Salad. Det är ett humoristiskt stycke, med en text som består av bara musiktermer som presto, allegro och liknande. Solist är Dan Karlström, som var med i BD i början av 1990-talet och numera är tenor på Leipzig Opera, säger Långbacka. I den sista delen av jubileumskonserten kommer många djäknar från tidigare generationer att vara med och sjunga några klassiska sånger, som hört till reper-

13 toaren under största delen av BD:s existens. Gottfrid Gräsbeck, körens dirigent från år 1955 fram till 1990 då Ulf Långbacka tog över, kommer att dirigera två av dessa sånger, liksom Heikki Seppänen, som var BD:s dirigent under ett år i början av 2000-talet, då Långbacka var tjänstledig. Efter konserten blir det bankett på Brankis med allt vad det innebär, inklusive dans, nachspiel Florakören kommer att resa till Irland i slutet av april för att delta i tävlingen Fleischmann International Trophy Competition, som är en del av den 53:e internationella körfestivalen i Cork. Det är en ansedd tävling för amatörkörer som håller hög standard. Vi började planera resan redan för ett och ett halvt år sedan och i november i fjol fick vi veta att vi är välkomna att delta i tävlingen. Sammanlagt kommer vi att ha åtta konserter, säger Camilla Berghäll, Florakörens ordförande. Irland har stark körsångstradition, och kring 100 irländska körer deltar i festivalen i Cork. Det kommer också många körer från andra länder, sammanlagt blir antalet sångare omkring Körtävlingar är ofta indelade i vissa kategorier, men Florakören kommer att delta i en tävling med blandade deltagare nio körer, bland dem dam-, mans- och barnkörer. Det är svårt att veta hur det kommer att gå för oss i den här typen av tävling, det beror så mycket på domarna. Men vi kan våra sånger framåt och bakåt och gör vårt bästa. Finländska körer har och sedan på söndag sillfrukost i Svenska Gården. Ny skiva inspelad Brahe Djäknar har också mycket annat på gång just nu. En skiva med vårsånger, Vintern rasat, har spelats in och kommer att ges ut den 3 maj lagom till jubileet. Den 28 april kommer BD att ge en konsert i Tartu i Estland på veckoslutet före jubileet. I slutet av augusti blir det sedan också tidigare deltagit i tävlingarna i Cork, både med framgång och med mindre framgång, säger reseledare Andréa Aalto. Senast vi deltog i en tävling var i Barcelona år 2003, så det är dags att göra det igen. Det skall bli intressant och säkert också inspirerande att se hur andra körer jobbar, säger infosekreterare Amanda Ekholm. På turnén till Irland fungerar Hanna Kronqvist som Florakörens dirigent. Till tävlingsreglerna hör att kören skall sjunga vissa olika typer av musik, bland annat ett inhemskt verk och något som är komponerat före år Meningen är att körerna skall visa mångfald och också litet av det egna landet, säger Andréa Aalto. en längre turné utomlands, då i Italien. Kören kommer att sjunga i bland annat Venedig och Rom. Förr turnerade BD inte lika ofta utomlands, men numera hör det till att vi gör det varje år. Vi gör det också nu då vi har jubileum. Det skall bli roligt att åka till Italien. När vi står på scen och sjunger kan man glömma allt annat och bara njuta av det, säger Peter Rikberg. MICHAEL KARLSSON Florakören skall tävla på Irland Värmer upp med konsert i Axelia den 26 april Florakören ser fram emot att resa till Irland. På bilden fr.v. ordförande Camilla Berghäll, reseledare Andréa Aalto och infosekreterare Amanda Ekholm. Det blir en ovanlig turné på det sättet att kören kommer att ha ett basläger i Cork och inte röra på sig desto mer. På programmet står bland annat en träff med borgmästaren i Cork. Vi kommer också att fira vappen på Irland och man kan ju fråga sig om vi kan få någon vappenkänsla utan att höra Brahe Djäknar på Vårdberget. Men en gång skall vi väl klara av det. Vi tar förstås med våra studentmössor för att få rätt feeling, säger Amanda Ekholm. Konsert i Åbo Florakören förbereder sig inför tävlingen med en konsert i Axelia den 26 april. Där kommer vi att sjunga hela tävlingsrepertoaren Northern Lights, och dessutom också andra kompositioner som vi skall sjunga på Irland. Det lönar sig att komma till Axelia och lyssna och se kören i turnéform, det blir en varierad konsert med många olika typer av musik, lovar Camilla Berghäll. Inträde är fritt, programblad kostar 5 euro. MICHAEL KARLSSON 13 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

14 INTERNATIONELLT Forskning kan man njuta av TkD Di Wei ser fram emot nya experiment inom analytisk kemi TkD Di Wei disputerade i analytisk kemi vid Åbo Akademi den 30 mars. På doktorsavhandlingens baksida hittar man en gammal daoistisk dikt på kinesiska, och den förklarar han så här: I dikten betonas hur viktigt det kan vara att samla ihop någonting. Vatten kan vara så grunt att inte ens ett litet glas hålls flytande i det, men om man samlar ihop det till ett ställe så blir det så djupt att till och med en båt kan flyta där. Det lönar sig att koncentrera också sin inlärningsförmåga på det här sättet. Di Wei kom till Åbo hösten 2002, efter att ha avlagt B.Sc.-examen i Kina. Vid Åbo Akademi blev han magister hösten 2003 och nu har han alltså också hunnit bli doktor. Han är den första som har doktorerat inom tekniska fakultetens internationella Master s Degree Programme in Chemical Engineering. Att det har gått så fort säger Di Wei att helt enkelt beror på att han tycker om att forska och trivs vid ÅA. Det bästa med att vara akademiker är att man kan jobba med det man verkligen är intresserad av. Det är nästan mera som lek än arbete. Någon annan skulle säkert tycka att det jag gör är otroligt tråkigt, men jag kan verkligen njuta av det. Det är ungefär som att baka en kaka! Doktorsavhandlingens titel är Organic Electronic Materials Based on Poly(aniline) Derivatives Fundamental Studies and Applications, och i den behandlas huvudsakligen elektrokemiska aspekter av framställning och karakterisering av poly(anilin)derivat. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Di Wei ger ett stort tack till sina handledare och kolleger inom analytisk kemi. Handledarna har hjälpt mig väldigt mycket, utan dem hade jag Det bästa med att vara akademiker är att man kan jobba med det man verkligen är intresserad av. Det är nästan mera som lek än arbete. Någon annan skulle säkert tycka att det jag gör är otroligt tråkigt, men jag kan verkligen njuta av det. Det är ungefär som att baka en kaka! aldrig kunnat göra min avhandling. Professor Ari Ivaska var min första handledare, och han har stött mig mycket ända från början och hjälpt mig att förstå många centrala idéer inom analytisk kemi. Docenterna Carita Kvarnström och Tom Lindfors har också handlett mig, och de är inte bara mina lärare utan också goda vänner. Vi har tillsammans bland annat gjort många experiment och varit på konferenser, och det har varit mycket trevligt. I Kina är det ovanligt att man kan vara vän med sina handledare på det här sättet. De andra forskarna i laboratoriet för analytisk kemi har också varit hjälpsamma. De är öppna och vänliga, både finländarna och de andra, internationella personerna. De har stött mig till exempel när jag har sökt efter någon viss kemikalie men inte kunnat få fram den. Jag tycker att jag har haft tur då jag har kommit hit och därför är jag tacksam. Spännande experiment Di Wei kommer nu att fortsätta vid Åbo Akademi som post docforskare. ÅA har inom analytisk kemi startat ett nytt samarbete med Uleåborgs universitet, som handlar om nanorör av kol. I Uleåborg producerar de välordnade strukturer av nanorör, och dem kan ÅAforskarna använda i solcellsforskning och i olika typer av optiska mätsystem. Det blir mycket spännande experiment. Vi hoppas att forskningen ger goda resultat som vi kan ha nytta av, säger Di Wei. Jag vill åtminstone tills vidare hålla min karriär kvar på den akademiska banan, där man inte behöver satsa på att gå med vinst hela tiden och fundera på försäljning och kunder på samma sätt som i företagslivet. Juniorforskare brukar ofta flytta för att få arbete, men jag kan nu börja med att stanna i laboratoriet i Åbo. Samarbete med Kina Under sina år i Åbo har Di Wei då och då besökt sina föräldrar i hemstaden Changchun i nordöstra Kina (Jilin). Kina är ännu ett utvecklingsland, men har snabbt börjat gå framåt och kommer allt närmare industriländerna. Just nu jobbar man väldigt hårt för att komma ikapp andra länder också då det gäller nanoteknologi. Det här kan man se som positivt, eftersom det möjliggör mycket samarbete mellan Kina och Finland. Det kan leda till bra synergieffekter för forskarna och universiteten. Di Wei inledde sina akademiska studier vid University of Science and Technology of China, där han avlade B.Sc.-examen år Det är det enda universitetet i

15 Jag vill åtminstone tills vidare hålla min karriär kvar på den akademiska banan, där man inte behöver satsa på att gå med vinst hela tiden och fundera på försäljning och kunder på samma sätt som i företagslivet, säger TkD Di Wei. Kina som lyder direkt under den kinesiska Vetenskapsakademin. Det grundades i Peking, men flyttades till staden Hefei i provinsen Anhui närmare södra Kina i samband med kulturrevolutionen i början av 1970-talet. Jag skulle gärna hålla kontakt med mitt gamla universitet, men det är inte så lätt. Hefei är en relativt liten stad och den är inte direkt öppen för vem som helst. Jag kan inte besöka universitetet. 80 procent av alla studerande där börjar i något skede studera utomlands, så det är öppet på det sättet, men inte åt andra hållet. Om jag i något skede får möjlighet att börja samarbeta med dem igen så gör jag det gärna, för det är ett fint universitet. Viktiga kontakter Nu då Kina är snabbt på väg framåt kan det vara viktigt för finländare i många branscher att knyta kontakter med kineser. Jag hoppas att jag i något skede skall kunna dra nytta av att jag kommer från Kina och vet hur det fungerar där, samtidigt som jag har utbildat mig i Finland, fått bekanta här och lärt mig en del om kulturen. Kanske kunde jag främja kontakterna mellan finländska akademiker eller företagare och deras kolleger i Kina. Di Wei säger att man vid kinesiska universitet numera gärna inleder samarbeten med finländska akademiker, eftersom man tycker att de ligger på en hög nivå. Då jag först kom till Åbo Akademi för fem år sedan såg man sällan folk från Asien här, men sedan dess har det helt klart blivit vanligare. En orsak tror jag är att man i Kina har lärt sig allt mera om Europa. Det är viktigt att finländarna satsar på sin marknadsföring. Ännu för fem år sedan då jag kom hit valde väl ungefär 99 procent av alla kinesiska studerande som for utomlands USA. MICHAEL KARLSSON Di Wei intervjuades i Meddelanden också då han blev magister. MfÅA 17/2003 hittas i webbarkivet: /meddelanden/nummer/ MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Det mest välfungerande är okomplicerat I DESSA TIDER ställs också samhällsvetenskaper och humaniora inför krav på större forskningsprojekt, bredare internationella kontaktytor och mer publicering på engelska. På många sätt är detta en sund och bra utveckling. Men det vore fatalt om rörelsen mot det stora, internationella och engelskspråkiga sätter käppar i hjulet för småskaligt forskningssamarbete, nordiska kontakter och publicering på nordiska språk. Likväl som den alltför lilla skalan ökar risken för fördumning och dålig kvalitet, finns det en risk att en okritisk jakt på kritisk massa minskar relevansen av den forskning som utförs. DET MEST VÄLFUNGERANDE forskningssamarbete jag är inblandad i är högst okomplicerat. Sista veckoslutet i november varje år sammanstrålar kommunforskare från fem nordiska länder till den årliga nordiska kommunforskarkonferensen. Värdskapet cirkulerar mellan Åbo, Göteborg, Oslo/Bergen och Odense enligt principen det är vår tur nästa år. Vissa år har konferensen fått finansiering från nordiska eller nationella källor, men för det mesta bygger den på att varje deltagare finansierar sitt eget konferensdeltagande. Traditionen inleddes Överenskommelsen mellan de medverkande institutionerna är att konferensen läggs ner när den inte längre känns nödvändig. Hittills har intresset snarare ökat än minskat. Värdet av den nordiska kommunforskargemenskapen är flerdimensionellt. Konferensen i sig är en av de viktiga årliga händelserna när det gäller att lägga fram nya forskningsrön och 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Siv Sandberg är forskare i offentlig förvaltning. stämma av vad som är aktuellt inom den kommunala sektorn i Norden. Diskussionerna i arbetsgrupperna står sig väl i jämförelse med de stora internationella konferenserna i branschen. Behandlingen av konferenspapperen kan gå rakt på sak utan vare sig tidsödande systembeskrivningar eller onödiga artigheter, eftersom de flesta deltagare känner till sakförhållandena. OCH SÅ ÄR DET SPRÅKET. Arbetsspråket under konferenserna är svenska, norska och danska. Forskningen om kommuner är praktiknära och detaljrik och är beroende av det ordförråd som i varje land används för att beskriva den lokala politiken och förvaltningen. Engelskan är givetvis viktig, men faktum är att beskrivningen av verkligheten blir mindre exakt och ibland direkt missvisande när kommunala fenomen överförs till engelsk språkdräkt börjande från själva begreppet kommun. En norsk fylkeskommun är inte riktigt det samma som ett svenskt landsting och ingendera av dem liknar egentligen ett finländskt landskapsförbund annat än när det gäller det geografiska underlaget för verksamheten. I en skandinavisk text kan man skriva om fylkeskommuner, landsting och landskapsförbund. I en engelsk text måste man dra alla över en kam och

17 Det vore fatalt om rörelsen mot det stora, internationella och engelskspråkiga sätter käppar i hjulet för småskaligt forskningssamarbete, nordiska kontakter och publicering på nordiska språk. Likväl som den alltför lilla skalan ökar risken för fördumning och dålig kvalitet, finns det en risk att en okritisk jakt på kritisk massa minskar relevansen av den forskning som utförs. ta till begrepp som egentligen syftar på en annan slags institution, till exempel county council, eller konstruera ett nytt begrepp, regional council som egentligen inte betyder något alls i engelskspråkiga länder. Min och många andras erfarenhet antyder att när man väl rett ut substansen på nordiska språk går det lättare att formulera resultaten begripligt på engelska. FLERA ANDRA AKTIVITETER har sin upprinnelse i kommunforskarnätverket: forskningsprojekt, böcker, konsultationer i aktuella frågor och en rad initiativ som bär utöver den nordiska kretsen. Bland annat initiativen till den årliga europeiska sommarskolan i kommunalforskning och till en stor tredelad undersökning om det kommunala ledarskapet i Europa kom från den nordiska kommunforskargemenskapen. Stora empiriska undersökningar av kommunala ledare och medborgare har varit vardagsmat i Norden ända sedan Jörgen Westerståhl initierade det första stora svenska kommunforskningsprogrammet på 1960-talet. I resten av Europa är det inte lika självklart att fråga ut kommunala beslutsfattare. Här finns en potential för nordisk kunskapsexport som också utnyttjats och naturligtvis också en risk för nordisk närblindhet och självgodhet när kretsarna vidgas. Arbetet med frågeformuläret till den europeiska kommunfullmäktigeundersökning som ska genomföras i 14 länder har visat både på möjligheterna och på fallgroparna med att bredda forskningssamarbetet till flera länder. MED ERFARENHETER av det relativt obyråkratiska nordiska kommunforskarsamarbetet i bagaget känns utbudet av projektfinansiering på europeisk nivå inte lockande. Själva ansökningsrundan är resurskrävande, liksom den förvaltning och uppföljning som krävs om man lyckats få EU-medel för forskning. Ofta är den dimensionering på projekten som efterfrågas helt enkelt inte rimlig för samhällsvetenskapliga frågeställningar. Efter en utmattande ansökningsrunda som gav noll utdelning för det ovannämnda europeiska kommunfullmäktigeprojektet blev beslutet att projektet genomförs ändå, så att varje land finansierar sin egen andel av undersökningen. Inställningen att ägna tid och krafter åt att göra jobbet istället för att söka om finansiering fungerar till en viss gräns, men kan inte drivas hur långt som helst. DET SKULLE FINNAS UTRYMME för snabbare och enklare forskningsfinansieringsmöjligheter både på nordisk och på europeisk nivå. Den här våren arbetar ett tiotal europeiska kommunforskare med kapitel till en bok med titeln Territorial Choice. Den handlar om de politiska beslutsprocesserna kring reformer av kommun- och regionstrukturen. Initiativet till projektet kom från Universitetet i Oslo och finansieringen av projektets inledande fas från en pott pengar, Småforsk, som universitetet reserverat som motvikt till trenden att forskningsfinansieringen utdelas i allt större klumpar och till allt färre enheter. Kanske är Småforsk en modell att exportera. För någonstans ska också stora projekt börja. SIV SANDBERG 17 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

18 Tryckeriet till Kaserngatan Direktör Christer Bergman ser ljust på de framtida möjligheterna Åbo Akademis tryckeri har flyttat till Kaserngatan 2, kvarteret intill Arken. Detta nummer av Meddelanden från Åbo Akademi var det sista arbetet under tryckeriets nästan trettioåriga era i Chemicum. När MfÅA 7/2007 var klar flyttades tryckeriets apparatur till den nya adressen. Från och med vecka 17 är det meningen att allt skall vara igång på nya stället, säger direktör Christer Bergman, som ser positivt på de möjligheter som öppnas via flyttningen. De nya utrymmena är mycket mera ändamålsenliga än de tidgare. Vi kommer att ha alla funktioner i ett plan, och även kundbetjäningen kan göras smidigare och trevligare. Det nya tryckeriet är till ytan lika stort som de tidigare utrymmena. Byggnaden är från talet, och har senast inhyst ett annat tryckeri. Utrymmena har renoverats och anpassats enkom för våra behov. Också läget är idealiskt med tanke på ÅA:s campus som helhet, säger Bergman. Närheten till också Åbo universitets campus är en fördel med tanke på att diskussioner förs om att samorda TY:s tryckeriverksamhet med ÅA:s tryckeri. Diskussionerna framskrider planenligt, och en samordning kan bli aktuell tidigast från hösten, säger Christer Bergman. TY:s tryckeri Digipaino har i dagsläget två anställda, vilka kommer att kvarstå på TY:s lönelistor även ifall samgången blir ett faktum. I samband med flyttningen vill Åbo Akademis tryckeri genomföra en profilhöjning, inte minst inom kundbetjäningen. Utbudet av tryckeritjänster kvarstår som tidigare med både offsettryck och digitalt tryck. Offsettekniken kommer inte att försvinna inom en nära framtid. Offsetkvaliteten är fortfarande i en klass för sig beträffande färgarbeten och trycksaker med större upplaga, konstaterar Bergman. Han kommer att utreda möjligheterna att förstärka offsetsidan med en fyrgfärgspress, men inget är ännu fastslaget. Åbo Akademis tryckeri har i dagsläget tolv anställda. Verksamheten vid den enhet som idag är tryckeriet inleddes i Gadolinia år 1974 under namnet Stiftelsens för Åbo Akademi kopieringscentral. Hösten 1979 flyttade verksamheten till Chemicum, och i samband med förstatligandet av ÅA år 1981 fick enheten namnet Kopieringscentralen. Namnet Åbo Akademis tryckeri togs i bruk år PETER SANDSTRÖM Läget är idealiskt med tanke på ÅA:s campus som helhet, säger direktör Christer Bergman om tryckeriets nya adress, Kaserngatan MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 PERSONALSPALTEN MOTIONSKAMPANJEN MARS APRIL 2007 Dags att sätta in slutspurten i kampanjen. Korten eller poängen i elektronisk form skall skickas senast den 10 maj till idrottskansliet. Vasa- och Jakobstadsborna skickar till Petri Vuorinen i Vasa. PERSONALENS SPORT- OCH REKREATIONS- DAG Det blir en utfärd till Pemar tisdagen den 8 maj. Programmet består bl.a. av ridning, naturupplevelse, stretching, orientering, gocart, Paimion Sommaren närmar sig och det är dags att börja planera tidpunken för semester samt uppgöra semesterlistor på enheterna, därav lite repetition av semesterreglerna! Regler för tjänstemans rätt till semester framgår av förordningen om semester för statens tjänstemän (692/73) och de ändringar som gjorts i denna. Om semester för arbetstagare bestäms vidare i semesterlagen (272/1973). Semesterbestämmelserna tillämpas inte på undervisningspersonal, dvs. professorer, lektorer och lärare. Dessa har inte semester i allmän bemärkelse utan tar ut ledighet i form av ferier. Observera att forskare och doktorander inte hör till den undervisande personalen i detta sammanhang, utan att semesterbestämmelserna också gäller dem! Semesterns omfattning beräknas utgående från semesterkvalifikationsåret, som löper från 1 april till 31 mars och utgående från antalet kvalifikationsmånader. En tjänsteman har rätt till: 2 vardagar för varje kvalifikationsmånad 2,5 vardag för varje kvalifikationsmånad, förutsatt att han/hon har minst ett års oavbruten statlig tjänstgöring bakom sig den 31 mars 3 vardagar för varje kvalifikationsmånad, om han/hon före semesterperiodens början (1.6) har 15 år till semester berättigande tjänstgöring Semester skall i regel tas ut under semesterperioden som infaller mellan den 1 juni och 30 september. Semestern skall hållas möjligast sammanhängande, inte i flera korta perioder. Vintersemesterförlängning ges för semester som hålls utanför semesterperioden. Den som har rätt till 2 eller 2,5 vardag per kvalifikationsmånad kan få förlängning med 50 procent för den semester som hålls utanför semesterperioden. Förlängningen ges dock för högst hälften av hela semestern och så att förlängningen blir högst 6 dagar. Den som har rätt till 3 vardagar per kvalifikationsmånad kan få 9 dagar förlängning om högst 34 dagar hålls under semesterperioden. Kom ihåg att var sjätte semesterdag skall vara en lördag. Samma regel gäller för vinterförlängningsdagarna. Semester för deltidsanställda kan i vissa fall medföra problem, men den bestäms i regel som hela veckor på samma sätt som i fråga om dem som arbetar heltid. Om deltidsarbetet utförs regelbundet fem dagar i veckan går det åt semesterdagar enligt antalet vardagar i veckan (6 dagar). Då kan också beräkningsregeln för strödagar iakttas på normalt sätt. Om deltidsarbetet har ordnats på något annat sätt än regelbundet fem dagar i veckan, kan inte ovannämnda regel tillämpas. Om deltidsarbete utförs t.ex. tre dagar i veckan och semester tas under dessa tre dagar, går det åt lika många dagar som veckan i fråga har vardagar, d.v.s. i regel 6 vardagar. Om arbetet utförs varannan vecka, går det åt för varje full kalendervecka semester också semesterdagar för nästa vecka, d.v.s. i regel 12 semesterdagar. Under semestern utbetalas full lön och därutöver utbetalas semesterpenning. Semesterpenningen eller en del av den kan omvandlas till ledighet. Om detta skall överenskommas med chefen på enheten och ett skriftligt avtal skall ingås senast den 30 april. Avtalsmodell finns på adressen: pdf. Semesterpenning som omvandlas till ledighet får sparas i fem år och här gäller samma regel gällande lördagar, d.v.s. att var sjätte semesterdag skall vara en lördag. Varje anställd bör själv hålla reda på sina semesterdagar! Enheterna uppgör semesterlistor för personalens semestrar. Semesterlistorna skall inlämnas till förvaltningsämbetet årligen före den 30 april. Ur semesterlistorna skall framgå tidpunkten för de anställdas semestrar samt en anteckning om antalet semesterdagar som sparas till en senare tidpunkt. Semestrarna registreras vid lönekontoret. Till lönekontoret bör också meddelas om semesterdagar som hållits under andra tider än på sommaren. Semesterdagarna meddelas då på blanketten: Det är viktigt att alla semesterdagar rapporteras eftersom uppgifter om dessa bör finnas tillgängliga för ÅA:s bokslut. Mera information om semesterregler hittas på adressen DANIELA LUND Lönekontoret Paippi, Pemar sjukhus och elmuseet. Närmare info på webben där man också anmäler sig. GRUNDKURS I GOLF Arrangeras i Pargas enligt följande: 7.5, 10.5, 14.5 samt 17.5, alltid kl Anmälningar till idrottskansliet senast den 3 maj kl Deltagaravgift: 60 euro/person. FOTBOLL ÅA:s allmänna träningar på Samppalinna tisdagar och torsdagar kl MORGONJUMPPA På morgonjumppan på Kåren ryms det betydligt mera folk med. Torsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro/gång eller 15 euro för 10-ggrkort. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DEBATT Naturligtvis respekterar akademin och stiftelsen donatorernas vilja! Forskningschefen för Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Ari Ivaska, skriver i Veckans skribent i MfÅA 16.3 om forskningsinstitutets verksamhet och det förslag som en arbetsgrupp framlagt för att utveckla denna. Ivaska betonar forskningsinstitutets betydelse för den fria forskningen vid Åbo Akademi, främst för forskningen vid HF och TF. I ljuset av denna onekligen viktiga roll vill styrelsen för Forskarföreningen vid ÅA föra fram 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI I senaste nummer av Meddelanden har prof. Barbara Lönnqvist en insändare som uppenbart baseras på bristfällig information. Hon hävdar att Åbo Akademi skulle gå emot avtalet med staten och donatorernas önskan i fråga om donationsprofessurer. Så är alls inte fallet. Låt oss granska fakta. I punkt 10 i avtalet mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och finska staten om akademins förstatligande av bestäms att om förslag till ändring av ämnesområde för professur, som före den 1 augusti 1981 tillkommit i stöd av ändamålsbestämda medel, vilka tillförts stiftelsen såsom gåva eller testamente, skall stiftelsen beredas tillfälle att avge utlåtande. Observera att avtalet ingicks mellan Stiftelsen och staten, Åbo Akademi är inte avtalspart. Avtalet preciseras i 32 universitetslagen så att de professurer som fanns vid förstatligandet, d.v.s , skall bevaras permanent vid akademin. Akademin får dock, efter att ha inhämtat Stiftelsens utlåtande, ändra undervisningsområdet och arbetsuppgifterna för dessa tjänster. Det har alltså i inget skede varit fråga om att cementera det läge som fanns Antalet professurer får inte bli färre än det var 1981, men deras inriktning måste beakta gällande behov och prioriteringar. Prof. Lönnqvist är missnöjd över att professuren i grekiska och romerska litteraturen såsom G.A.Lundenius donationsprofessur indrogs av akademins styrelse. Faktum är att humanistiska fakulteten själv höll professuren vakant från 1993 till 2001, åtta år, av brist på studerande och av ekonomiska skäl. På sitt möte föreslog fakulteten att professuren skulle ombildas till en professur i antikens historia och kulturarv. Samtidigt konstaterade fakulteten att professuren av ekonomiska skäl inte skulle kunna besättas under den kommande treårsperioden. Avvikande från vad prof. Lönnqvist hävdar, överlät G.A. Lundenius i sin testamentariska donation av åt Akademin själv /att/ besluta angående den vetenskap professuren skall ägnas åt, d.v.s donator band professuren varken till ämne eller fakultet. Något krav på latin eller antiken finns inte i testamentet. Att Lundenius donation i början kopplades till grekiska och romerska litteraturen kan alltså inte vara bindande för framtiden. I föredragningen för akademistyrelsens möte konstaterades att humanistiska fakultetens förslag om att ombilda G.A. Lundenius professur till att gälla antikens historia och kulturarv men att lämna den obesatt, strider både mot statstjänstemannalagstiftningen och donators vilja. Rimligtvis ville G.A.Lundenius att hans donation skulle finansiera en verksam professor med forskning och undervisning och ingalunda en professur enbart på pappret. Styrelsen beslöt därför enhälligt att G.A. Lundenius donationsprofessur tills vidare skall ha ämnesområdet franska. Stiftelsen omfattade ändringen. Franska språket är efterfrågat bland studerandena och forskningsverksamheten är livlig. Ämnet har nyligen fått en ny professor, Meri Larjavaara, och utveckligsmöjligheterna är goda. På detta sätt kommer G.A.Lundenius donation att bäst uppmärksammas och hedras. ROGER BROO akademistyrelsens föredragande KJELL SUNDSTRÖM Stiftelsens för Åbo Akademi skattmästare Hur förbättra forskarnas situation? följande synpunkter angående arbetsgruppens förslag. 1) Arbetsgruppen föreslår att större forskningsenheter grundas, i form av forskarskolor där både doktorander och post-doc forskare ingår och där forskningsområdena i mån av möjlighet stöder varandra. Det är förstås oklart hur dessa forskarskolor skulle fungera i praktiken, men vi vill betona att den enskilda forskarens forskningsmiljö i första hand finns hos det egna ämnet och att dessa i da-