En länk till näringslivet. från Åbo Akademi Nr Företagsakademin är ett nytt koncept som skall stärka kontakten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En länk till näringslivet. från Åbo Akademi Nr 7 20.4.2007. Företagsakademin är ett nytt koncept som skall stärka kontakten"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr En länk till näringslivet Företagsakademin är ett nytt koncept som skall stärka kontakten mellan ekonomutbildningen och företagsvärlden, konstaterar Helena Nordström (fr.v.), Anne Lindgren, Bo Forsström, Lars Hassel och Malin Brännback.

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Nytt faktakort Åbo Akademis faktakort för 2007 har kommit ut, och det är en helt annan modell än tidigare år. Det är nu egentligen en liten broschyr på 16 sidor, stiligt tryckt helt i färg med många fotografier. Formatet är 16:9, alltså som vidbild. Vad allt har ändrats, Rolf Niskanen, grafisk planerare? Den största skillnaden är att vi har satsat mera på det grafiska och bantat ner textinnehållet. Orsaken är att faktakortet tidigare inte var så lättläst. Det innehåller fortfarande diagram och tabeller, men nu borde det vara lättare att överblicka och ta till sig. Någon saknar kanske en del av infon, eftersom betoningarna har ändrats lite. Ett nytt inslag är bland annat att vi har med kartor över Åbo Akademis områden i Åbo och i Vasa. Den nya faktabroschyren ger ett smakprov på Åbo Akademis nya grafiska profil, som utarbetas just nu av reklambyrån Abografi och kommer att fastställas helt och lanseras i höst. Det är bara ett första steg, men vi har använt till exempel andra fonter än tidigare. På omslaget syns delar av Åbo Akademis sigill, och det är något som kommer att börja användas mera. Faktabroschyren har tryckts upp i sammanlagt exemplar, på svenska och på engelska. En del av dem har redan skickats ut till fakulteterna. Den som behöver fler exemplar kan beställa dem från ÅA:s tekniska service via Sanne Jahnsson, som nås på numret (02) MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI En höjd ÅA-profil behövs på Åland Alumner välkomnas till Husö-invigningen Allt färre åländska ungdomar vill studera i riket, visar en färsk undersökning som gjorts på uppdrag av Delegationen för samordning av den svenskspråkiga högskoleutbildningen i Finland. Ålänningen väljer hellre Sverige än studier på fastlandet. Det finns således orsak för Åbo Akademi att höja profilen på Åland, kan man tycka. Ett uttryck för denna tanke är en aktivering av ÅA-alumner som är bosatta på Åland, och här kommer nu Akademiföreningen Åbo Akademiker att göra en framstöt i samband med att de nya utrymmena vid Husö biologiska station invigs tisdagen den 21 maj. Johanna Mattila är stationsföreståndare på Husö biologiska station. Vi inbjuder alla åländska ÅAalumner det vill säga alla ålänningar som har studerat vid Åbo Akademi till en eftermiddag på Husö den 21 maj. Samma kväll ordnar vi också en sits på ÅSSpaviljongen i Mariehamn, berättar Ingela Ollas, som koordinerar alumniverksamheten vid ÅA och är ombudsman för Akademiföreningen Åbo Akademiker. Föreningen har i dagsläget ett 60-tal medlemmar på Åland, men programmet i maj riktar sig till alla ÅA-alumner, inte bara föreningsmedlemmarna. Vi vill på detta vis också på Åland profilera den typ av nätverksverksamhet som alumni- Professorsinstallationer vid ÅA Fredagen den 20 april kl. 18 installeras professorn i sociologi PD Mikko Lagerspetz och professorn i sociologi PD Susan Sundback vid ekonomiskstatsvetenskapliga fakulteten, Åbo Akademi. Professor Mikko Lagerspetz föreläser över ämnet Vad har Östeuropa att ge åt sociologin? och professor Susan Sundback föreläser över ämnet Stabilitet och förändring i sociologin. Installationsföreläsningarna äger rum i Gamla Akademihusets Solennitetssal, Rothoviusgatan 2, och är öppna för allmänheten. Heimonens verk till Sibeliusmuseum Komponisten Veli Heimonens manuskript överlåts till Sibeliusmusum. Heimonen utbildades till tonsättare vid Sibeliusakademin och han komponerade hela sitt liv vid sidan av sitt huvudarbete. Han var länge verksam som kyrkoherde i Reso, och avled Veli Heimonens dotter, Dr Rita M.H. Le Var, har gått igenom manuskripten och gjort en förteckning över kompositionerna. Hon överlåter manuskripten till Sibeliusmuseum den 8 maj.

3 verksamheten utgör samtidigt som vi vill samla medlemmarna i Akademiföreningen Åbo Akademiker till gemensam samvaro, konstaterar Ollas. Programmet på Husö och i Mariehamn som de facto hade planerats innan undersökningen om de åländska ungdomarnas studieprefrenser offentliggjordes vill också bidra till att profilera Åbo Akademi som universitet. Med tanke på den aktuella undersökningen är det säkert på sin plats att lyfta fram ÅA som ett starkt alternativ för de åländska studenterna, säger Ingela Ollas. Här är kopplingen till Husö naturlig, eftersom den biologiska stationen representerar en sida av ÅA:s verksamhet på Åland. Det finns också andra: Via Högskolan på Åland och dess öppna högskola samarbetar Öppnar universitetet vid ÅA inom ramen för ett flertal kurser på Åland, konstaterar avdelningssekreterare Christel Söderholm vid Öppna universitetet. På Husö finns all anledning att se ljust på framtiden. Ett nytt inkvarteringshus står klart, liksom en strandbastu och en ny strandbod med laboratorium. Ljus framtid på Husö Invigningen den 21 maj markerar därmed en klar satsning på framtiden. Våra möjligheter att fokusera på forskning växer tack vare de moderna faciliteterna, konstaterar stationsföreståndare Johanna Mattila, som är mycket Vi hoppas på att få träffa så många åländska alumner som möjligt, säger Christel Söderholm (fr.v.), Yrsa Blessing-Sundström, Ingela Ollas och Birgitta Bröckl från Akademiföreningen Åbo Akademiker. glad över den standardhöjning som nu sker vid stationen. Invigningen på Husö äger rum kl tisdagen den 21 maj, och sitsen på ÅSS tar vid kl. 18. De åländska alumner som är intresserade av att delta kan anmäla sig till Ingela Ollas per telefon (02) eller via e-post: PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 7/2007 Höjd ÅA-profil behövs på Åland Alumner välkomnas till Husö-invigningen... Bredare kontakt med fältet Ekonomutbildningen ökar interaktionen... Svårt att våga sälja sig själv Företagare i Finland onödigt anspråkslösa... Romerna största minoriteten i Europa Vill lämna livet i marginalen... Katalysforskare samlas i Åbo Europacat VIII stor kongress i augusti... Veckans skribent: Siv Sandberg... Personalspalten Brahe Djäknar fyller 70 år Jubileumskonsert den 12 maj... Florakören tävlar på Irland Värmer upp med konsert i Axelia... Forskning kan man njuta av Di Wei disputerade i analytisk kemi... Tryckeriet till Kaserngatan Direktör Bergman ser ljust på framtiden... Baksidan I Odysseys kölvatten... Debatt... Disputationer MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 UNIVERSITET & NÄRINGSLIV Bredare kontakt med fältet Ekonomutbildningen ökar interaktionen med näringslivet Kontaktytorna mellan Åbo Akademis företagsekonomiska utbildning och näringslivet skall bli bredare och tydligare. Interaktionen mellan universitetet och företagsvärlden skall bli livligare, till ömsesidig nytta. Det handlar om en profilhöjning för ekonomutbildningen, och samtidigt ett gyllene tillfälle för näringslivet att dra nytta av vår forskning och undervisning, säger professorerna Malin Brännback och Lars Hassel vid ÅA. De företagsekonomiska ämnena står för majoriteten av undervisning och forskning samt antalet examina på alla nivåer inom ekonomutbildningen vid ÅA. Företagsekonomin tar nu ett kliv vidare i och med det nya konceptet Företagsakademin, som körde igång i mars. Målsättningen är att Företagsakademin skall utvecklas till ett center för affärskunnande och företagande vid Åbo Akademi under perioden Detta skall ske i samarbete med Fortbildningscentralen vid ÅA, Ekonomföreningen Merkur och Yrkeshögskolan Novia. Samtidigt skall Företagsakademin utvecklas till ett brand för de företagsekonomiska ämnenas utbildning, forskning och externa tjänster, säger Bo Forsström, som har anställts som näringslivskoordinator för ekonomutbildningen vid ÅA. Forsström, som har varit verksam vid ÅA i olika repriser, kommer närmast från en tjänst som VD för Jakobstadsregionens näringscentral Concordia. Konceptet Företagsakademin kommer i hög grad att representera universitetets så kallade tredje uppgift, en domän som redan i dagsläget hyser intressanta delar med koppling till ekonomutbildningen vid ÅA. Här finns från tidigare det EU-finansierade programmet Entreprenörsakademin som arrangeras av FC i samarbete med bland annat företagsekonomerna vid ÅA. Universitetets tredje uppgift tangeras också inom samarbetet kring Ekonomföreningen Merkurs nya mentors- och företagsfaddermodell, vilken strävar efter att skapa tätare kontakter mellan studier och arbetsliv, mellan teori och affärsutveckling. Verksamheten i Företagsakademin skall främja näringslivskontakter och skapa tydligare kontaktytor till näringslivet och Företagsakademin kan spela en betydande roll i den allmänna profilhöjning som ekonomutbildningen vid ÅA nu eftersträvar, säger (fr.v.) Anne Lindgren, Bo Forsström, Lars Hassel och Helena Nordström. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 företagen samt utveckla och koordinera alumniverksamheten inom Ekonomföreningen Merkur och aktivera föreningens medlemmar till insatser inom ramen för universitetets tredje uppgift. Företagsakademin skall också aktivt delta i Entreprenörsakademins utvecklingsprogram för småföretag i samarbete med FC och regionala aktörer i Svenskfinland. Intresset för företagsekonomi och entreprenörskap inom näringslivet och det finlandssvenska utbildningssystemet skall främjas via initierandet av nya projekt och nätverk på basis av ÅA-företagsekonomins spjutspetsområden, vilka innefattar utbildning och forskning kring värdeskapande processer i nätverksrelationer, utnyttjande av extra-finansiell analys för att värdera miljö- och socialt ansvar på företagsnivå och hur hållbarhetsarbete i företag är värdepåverkande samt företagsutveckling och processer inom entreprenörskap. Företagsakademin strävar dessutom efter att aktivt delta i samarbetet med YH Novia och speciellt utvecklingen av forskningsinstitutet Aronia samt eventuella nya verksamhetspunkter till exempel i Jakobstad, konstaterar Bo Forsström. Brett koncept Konceptet Företagsakademin är alltså brett upplagt, och som en del av verksamheten skall det nya konceptet backa upp redan fungerande Entreprenörsakademin, som är ett företagsutvecklingsprogram som ger små och medelstora företag i Svenskfinland en chans att få hjälp och stöd då de vill utveckla sin affärsverksamhet. Programmet, som arrangeras av FC, involverar bland annat professorer och konsulter med inriktning på och erfarenhet av företagande. Den första Entreprenörsakademin inleddes i mars ifjol som ett pilotprojekt med sexton företag från Åboland och Nyland. Erfarenheterna är goda, och nu kommer programmet att breddas till Åland och Österbotten, berättar planerare Anne Lindgren. Till programmet hör bland annat konkret hjälp och individuell analys av affärsverksamheten för de deltagande företagen. Konceptet Företagsakademin vill ta fasta också på detta, men även betona undervisningen på grundexamensnivå och forskningen med koppling till näringslivet och företagsvärlden. Här är Ekonomföreningen Merkur en viktig länk. Målsättningen är nu att i högre grad värva föreningens medlemmar som företagsfaddrar och mentorer åt studerade. Dessutom vill föreningen värva företagsledare som kan fungera som mentorer för småföretag. Intresset för denna typ av verksamhet är på stigande, noterar Merkurs styrelseordförande Helena Nordström. Den nya mentorsmodellen ger nya öppningar för karriärutveckling och småföretagsutveckling. Detta kan bidra till att stärka växelverkan mellan ekonomutbildningen vid ÅA och näringslivet, säger Nordström. Merkur har idag cirka 770 medlemmar. Många utmaningar Företagsakademin vill via sin breda verksamhet bidra till att höja intresset för ekonomutbildningen. I likhet med många andra ämnen är nyrekryteringen en stor utmaning för oss, detta trots att arbetsmarknaden för ekonomie kandidater och magistrar är god, konstaterar Malin Brännback. Här kommer ett tätare samarbete med YH Novia att spela en allt större roll i framtiden, säger Lars Hassel. Samarbetet inom den merkantila utbildningen kan skärpas och beröringspunkterna mellan tradenomer och ekonomer kan utökas. Vissa kurser på kandidatnivå kan mycket väl erbjudas även tradenomstuderande, säger Hassel. En utmaning är också att satsa på slagkraftigare magisterutbildning och ett internationellt magisterprogram, sannolikt med betoning på entreprenörskap och delområdena redovisning, marknadsföring och försäljning. I dagsläget plockas många utexaminerade till arbetslivet på kandidatnivå. Bra så, men det vore ännu bättre om de kom tillbaka för magisterstudier efter en tid i arbetslivet, noterar Lars Hassel. Profilhöjning Företagsakademin kan spela en betydande roll i den allmänna profilhöjning som ekonomutbildningen vid ÅA nu eftersträvar. Konceptet utvecklas alltjämt, och vi ser många möjligheter. Viktigt är att vara lyhörd också för de önskemål och förväntningar som finns på fältet, konstaterar Bo Forsström. Inom den företagsekonomiska forskningen kan Företagsakademin som brand lyfta fram bland annat entreprenörskapet, ett område som Malin Brännback är insatt i. Brännback, professor i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet, är i vår aktuell med en bok om entreprenörskap (se sidan 6). Ett annat brännande forskningsområde är företagens sociala ansvar och värdeökande hållbarhetsarbete i företag, ett område där Lars Hassel professor i redovisning, särskilt företagsledning och internationell företagsverksamhet är aktiv, bland annat inom forskningsprogrammet SIRP (Sustainable Investment Research Programme) i Sverige, ett program som har nominerats till The Globe Award. Ekonomutbildningen vid ÅA har alltså som helhet en stor bredd inom undervisning och forskning. Företagsakademin vill göra verksamheten mera synlig. Tidpunkten är optimal, inte minst med tanke på att ekonomutbildningen vid ÅA firar 80-årsjubileum i höst, konstaterar Bo Forsström. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 UNIVERSITET & NÄRINGSLIV Svårt att våga sälja sig själv Företagare i Finland är ofta onödigt anspråkslösa I Finland är vi inte bra på att sälja oss själva. Vi är bra på att utveckla mojänger och högteknologiska produkter, men bommar ofta i marknadsföringen. Det här säger professor Malin Brännback vid Åbo Akademi. Brännback, som är professor i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet, har lång erfarenhet av undervisning och handledning i entreprenörskap både inom den akademiska undervisningen och för praktikerna på fältet. Brännback har hållit i trådarna för ett stort antal företagarkurser och bland annat samarbetat med företagsinkubatorerna för teknologiföretag i anslutning till SciencePark i Åbo. I vår är hon aktuell som författare till boken Entrepreneurship, som hon har skrivit tillsammans med sin amerikanska kollega professor Alan L. Carsrud, docent i entreprenörskap vid ÅA och ansedd som en guru inom utbildning i företagsamhet. Boken utkommer på amerikanska Greenwood Press, ett stort förlag som ger ut mycket referenslitteratur. Två års arbete ligger bakom, så det är skönt att äntligen ha den färdiga boken i sin hand, konstaterar Malin Brännback. Entrepreneurship är i första hand skriven med tanke på en amerikansk, blandad läsekrets av både praktiker och teoretiker. Men det teoretiska har tonats ned, meningen är att boken skall kunna läsas med behållning av så gott som alla som är intresserade av business och företagsamhet, säger Malin Brännback. Hon kommer att ta med den i undervisningen också vid ÅA. Här finns många aspekter som är till nytta i aktuella kurser, säger hon. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Boken tar upp en hel del praktiska aspekter på vad man bör tänka på när man vill försöka starta ett företag. En affärsplan måste göras upp som stöd för de idéer som finns som grund för planerna. Det kan vara svårt att se objektivt på sin idé i initialskedet. Man tycker själv att man har en jättebra idé, men det är inte för den skull sagt att eventuella medaktörer eller finansiärer ser på saken på riktigt samma vis, säger Malin Brännback. Affärsplanens roll Därför är det av största vikt att göra upp en affärsplan: Vilken är affärsidén? Hur ser marknaden ut? Vem skall man samarbeta med? Vilka skall med i styrelsen? Det handlar i grunden om att utveckla ett koncept, och infallsvinklarna kan givetvis vara många. Men resultatet av tankearbetet borde gå att komprimera i den korta meningen Säg mig vad du försöker göra och varför någon skulle vara beredd att betala för det (Tell me what it is you are trying to do and why would anyone give you money for it?). Det är denna lika enkla som svåra mening som man bör kunna besvara för att få till exempel eventuella finansiärer på kroken. De flesta potentiella finansiärer inleder underhandlingar med bara ett par-tre procent av alla parter som försöker närma sig dem, säger Malin Brännback. I boken Entrepreneurship har författarna gjort upp till exempel checklistor för fakta som kan vara värda att beakta vid uppgörandet av en affärsplan. Vi hävdar naturligtvis inte att det finns ett enda sätt att göra en bra affärsplan, däremot finns det uppenbart en hel del sätt att göra det fel. Här kan förhoppningsvis en checklista vara till någon hjälp, konstaterar Malin Brännback. Boken innehåller exempel på frågor som bör göras vid utvecklandet av konceptet samt frågor som kan vara viktiga att beakta vid förhandlingar med samarbetsparter. Vad är det unika med just den här produkten eller tjänsten? Vem är beredd att betala för just det här? Hur skall kunden få reda på att du existerar? Och i förhandlingar med finansiärer: hur mycket pengar behövs och till vad? Hur länge räcker det innan projektet börjar ge vinst? Hur skall pengarna som ditt företag behöver betalas tillbaka, och i vilken form? Listorna är rätt långa. Utmaningen är att korta ner det egna resonemanget till ett minimum rent verbalt, men med ett maximum information och övertygelse, konstaterar Malin Brännback. Under sitt samarbete med amerikanska kollegor har Brännback noterat att tänkesättet skiljer sig mellan affärskulturen over there och här i Finland. Amerikanerna är bättre på att sälja sig själva, och detta gäller inte bara de färdiga produkterna, utan också under själva planeringsstadiet. Då vi i Finland ofta väljer att vara anspråkslösa i vår framtoning, trots att idén kanske är utmärkt, är det stora penslar och mycket färg som gäller i de amerikanska idéskisserna. Långt samarbete Alan Carsrud har samarbetat länge med ÅA och med Malin Brännback. En gång per år brukar han hålla kurser vid ÅA, och de föreläsningar om entreprenörskap som Carsrud och Brännback

7 Orsaken är ofta att de som försöker etablera teknologiföretag i regel är forskare som aldrig har lärt sig grunderna i företagande och marknadsföring. De är i främsta hand intresserade av vetenskap, konstaterar Malin Brännback. Detta leder till att firmor som jobbar med forskning och utveckling kanske inte tänker på vilken deras målgrupp är. De följer inte läget på marknaden eller konkurrenssituationen, och de vet kanske inte heller vem som egentligen behöver produkten som de utvecklar. Utvecklingssidan fungerar bra inom teknologisektorn i Finland, och en orsak är att vi har ett utbyggt stödsystem, bland annat via Tekes. Men marknadsföringen och försäljningen kommer ofta i andra hand. Det kan räcka länge mellan den dag då en produkt är färdig och den dag så man har sin första betalande kund, säger Malin Brännback. Meningen är att Entrepreneurship skall kunna läsas med behållning av så gott som alla som är intresserade av business och företagsamhet, säger Malin Brännback. har byggt upp under åren har riktat sig till såväl företagare som universitetsstuderande. Till vardags jobbar Carsrud på Florida International University (FIU) där han är Clinical Professor of Management, Professor of Industrial and Systems Engineering samt Executive Director of the Eugenio Pino and Family Global Entrepreneurship Center. Han har tidigare jobbat många år vid University of California, Los Angeles. Vid sina besök i Åbo har han i samarbete med Malin Brännback riktat sig till teknologiföretag och lett kurser i hur dessa skall lyckas etablera sig, något som tidvis har varit en tröskelfråga i Finland. Nya projekt Arbetet med boken Entrepreneurship har varit omfattande; det känns som en doktorsavhandling till, säger Brännback. Men visst var det värt insatsen, hoppas boken kan var till nytta. Hon utesluter inte flera, liknande bokprojekt. Brännback och Carsrud har redan blivit tillfrågade av Springer Press om ett nytt opus. Planen är att redigera ett verk kring tematiken vad kan vi idag om intentionerna att bli företagare, det vill säga att bokens ansats skulle vara en analys av hur dessa intentioner kunde tas upp och stärkas inom undervisningen på akademisk nivå. Tematiken är lockande, och med flera medverkande skribenter kunde helheten bli attraktiv med tanke på en större publik. Bokprojekt är ju en ypperlig form av internationellt samarbete, konstaterar Malin Brännback. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 AKTUELL FORSKNING Finländska romer vill lämna livet i marginalen Sedan årsskiftet är romerna den största minoriteten i Europa. I EU är de fler än både finländare och danskar. Men mobiliseringen och diasporagemenskapen ute i Europa har inte nått Finland. Här strävar romerna efter att en gång för alla bli erkända som finländare. De finländska romerna vill varken ha ett eget territorium eller en egen stat. De vill ha ett medborgarskap som godkänner också den romska kulturen, ett medborgarskap utan fördomar, stigmatisering och diskriminering. De krav som romerna riktar till nationalstaten handlar mindre om en olikhetens politik och ett skydd av något slags autonomi, vilket är fallet med till exempel samerna och andra nationella minoriteter, och mera om en erkännandets politik, med krav på ett fullvärdigt finländskt medborgarskap. Kraven handlar bara till viss del om sociala rättigheter och kritik mot välfärdssystemet. I stället efterlyser man kulturell demokratisering och kulturella rättigheter i en vidare bemärkelse, säger Camilla Nordberg, som skrivit en doktorsavhandling om romerna i Finland. Mycket har blivit bättre, åtminstone om man får tro det som står i lagar och paragrafer. En av Finlands äldsta minoritetsgrupper kan till exempel påverka politiska beslut via den statliga delegationen för romska ärenden, eller via delegationerna på länsnivå. Och tack vare en grundlagsändring har skolelever rätt att få hemspråksundervisning i romani. Till på köpet har romernas situation blivit något av en imagefråga. Finländska beslutsfattare 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI lyfter gärna fram den statliga delegationen som en förebild i internationella sammanhang. Så långt den fina fernissan. I Camilla Nordbergs doktorsavhandling Boundaries of Citizenship The Case of the Roma and the Finnish Nation State framträder däremot en annan bild. Analysen av ett urval tidningsartiklar speglar en verklighet där lagstiftningen tolkas på ett restriktivt sätt. Ett exempel: I slutet av 1990-talet var det asylsökande romer från Slovakien som fick Finland att ändra sin lagstiftning och införa snabbavvisning. Varken forskare eller politiker är speciellt intresserade av romerna som en del av det mångkulturella Finland. Lagstiftnings- och policymässigt händer det rätt mycket. På den fronten hänger samhället med. Det är de känslomässiga, kulturella dimensionerna som släpar efter. På myndighetshåll och inom det privata näringslivet förekommer fortfarande mycket diskriminering. Bostadsfrågorna är bara ett exempel. Det spelar ingen roll vem man talar med alla romer bär på berättelser om hur de diskriminerats. Och vice versa: alla finländare kan dra en historia om tattare som stjäl, bedrar och ljuger. Tröttnade på problemen Överlag har vi finländare en väldigt snäv och enkelspårig bild av romerna. Men varför vet vi så lite om dem? Ett sätt att motverka diskrimineringen är att föra in lite romsk historia i undervisningen i våra skolor. På 1990-talet kom socialarbetaren Camilla Nordberg i kontakt med romska familjer i Åbo. Arbetet födde ett intresse som så småningom mynnade ut i både en pro gradu och en doktorsavhandling. I pro gradu-avhandlingen låg tyngdpunkten på socialt arbete bland romer, på problem och utanförskap. Men det var ett perspektiv som hon till slut tröttnade på. Etniska minoriteter sammankopplas väldigt ofta med problemtänkande. Jag vill bredda bilden. Romernas identitet är mångbottnad. I sin doktorsavhandling i socialpolitik närmar sig Nordberg de finländska romerna utifrån en diskussion om medborgarskap. Den teoretiska referensramen tar avstamp i relationen mellan romerna (medborgarna) och nationalstaten. Det handlar inte enbart om klassiska rättigheter och skyldigheter, integration och icke-integration, utan också om nya byggstenar i ett mångfacetterat, modernt medborgarskap: deltagande, identitet, erkännande, makt. I samma veva avslöjar hon även vissa drag exkluderande och inkluderande mekanismer hos nationalstaten. För Finlands del är betyget inte alltför smickrande. I analysen av det empiriska materialet, som består av bland annat tidningsartiklar om asylsökande romer, framträder en bild som rimmar illa med alla fina tal om det mångkulturella Finland. Finländsk medborgarskapstradition präglas fortfarande av en enhetskultur och ett nationalistiskt tänkande. Man betonar det gemensamma goda. Fast enhetstänkandet anammas även av romerna själva. De framhåller i sin tur gemensamma

9 erfarenheter som krig, språk och religion. Staten har haft ett starkt inflytande på romernas civilsamhälle. I grunden har det varit en positiv sak, men det har förhindrat mer radikala krav. Romerna är beroende av statens goda vilja. Kanske är det deras långa historia av marginalisering och utanförskap som gjort att mera känsliga frågor lämnats utanför debatten. Etniska minoriteter utestängs i ett välfärdssamhälle som eftersträvar jämlikhet. Man beaktar inte gruppernas särskilda behov. I romernas fall har välfärdssamhället ändå haft en inkluderande roll. I avhandlingen öppnar medborgarskapsbegreppet också andra dörrar. Det är ett försök att utmana och ifrågasätta det problemorienterade fokus som i stor utsträckning präglat socialvetenskaplig forskning om romer. Fokus på medborgarskap möjliggör en mera dynamisk och subjektsorienterad syn på marginaliserade grupper. Medborgarskap är ju ingenting statiskt. Det omdefinieras i en ständig kamp mellan olika intressen. En lång historia Romerna kom till Finland på 1500-talet och i dag räknar man med att de är ungefär (dessutom bor finländska romer i Sverige). Sedan mitten av 1990-talet har de tack vare en grundlagsändring rätt att utveckla sitt språk och sin kultur. Men beslutet kom i elfte timmen. Det är svårt att veta vad det betyder i praktiken och vilka rättigheter romerna har. Ta språkfrågan som exempel. Romerna har rätt att få hemspråksundervisning i skolan ett visst antal timmar varje vecka förutsatt att man lyckas skrapa ihop ett visst antal elever. Eftersom det är stor brist på lärare så är det väldigt få romska barn som får hemspråksundervisning. Camilla Nordberg jobbar numera som universitetslektor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Den 13 april disputerade hon för doktorsgraden i socialpolitik vid ÅA i Vasa med avhandlingen Boundaries of Citizenship The Case of the Roma and the Finnish Nation State. I avhandlingens fyra delstudier granskar hon romernas situation i Finland ur ett medborgarperspektiv. Det empiriska materialet består av bland annat djupintervjuer och tidningsartiklar. Men varför har det tagit så lång tid? Visst, det är sant att det har varit en långsam process. Å andra sidan finns det inom både forskningen och den allmänna debatten en tendens att betrakta romerna som mer marginaliserade än de faktiskt är. På sätt och vis har romerna alltid befunnit sig utanför samhället och varit de andra. Men det betyder inte att de varit isolerade. Marginaliseringen är åtminstone i viss mån en myt. En lösning på etniska minoritetsgruppers utanförskap är att främja en mera demokratisk och inkluderande nationell kultur med en större variation av röster och perspektiv. Camilla Nordberg fortsätter sin forskning inom ramen för en nygrundad spetsforskningsenhet som koordineras från Helsingfors universitet. Tema: välfärdsstatens historia och framtida utmaningar. NINA DAHLBÄCK 9 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

10 INTERNATIONELLT Katalysforskare samlas i Åbo Europacat VIII stor vetenskaplig kongress i augusti Den augusti 2007 ordnas en av de största internationella vetenskapliga kongresserna i Åbo. Europacat VIII arrangeras i Åbo mäss- och kongresscentrum för katalysforskare från hela världen och det beräknas komma mer än deltagare. Kongressen ordnas av Nordiska katalyssällskapet, och den lokala organiseringen står Processkemiska forskningscentret vid Åbo Akademi för (PCC). Arrangemanget övervakas av European Federation of Catalytic Societies (EFCATS). Det känns nästan som en lottovinst att vi får arrangera det här. En sån här möjlighet får man väldigt sällan. Ansökningsproceduren var mycket tuff. Vi konkurrerade främst med en spansk/portugisisk och en brittisk ansökan, säger professor Tapio Salmi. Nu är ju frågan hur vi skall få allt att fungera, men vid laboratoriet för teknisk kemi är vi faktiskt ca 40 personer och det var därför vi vågade lämna in ansökan. Det är viktigt att våra doktorander och diplomarbetare hjälper till på olika sätt. Första Europacat ordnades år 1993 i Montpellier i Frankrike. Sedan dess har kongresserien arrangerats på olika orter runt om i Europa. Förra gången var i Sofia, Bulgarien, hösten Över tusen deltagare Katalys från teori till industriella tillämpningar är Europacat VIII:s övergripande tema. En nordisk vetenskaplig kommitté ansvarar för kongressens huvudlinjer, och har bland annat planerat keynote-föreläsningarna. Professor Dmitry Murzin. från Åbo Akademi är medlem i kommittén. Ungefär personer som vill delta i Europacat VIII i Åbo 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det känns nästan som en lottovinst att vi får arrangera Europacat VIII i Åbo, säger professorerna Tapio Salmi (t.v.) och Dmitry Murzin. har lämnat in sammanfattningar av sin egen forskning till en skild kommitté inom EFCATS, som avgör vilka som får delta i kongressen. Drygt kommer att godkännas, vem det blir meddelas 1.5. I början tyckte några att Åbo är för långt borta och hade dubier om huruvida det kommer tillräckligt med folk till kongressen. Men de som trodde så hade definitivt fel, konstaterar Tapio Salmi. I Åbo kommer de flesta att presentera sin forskning med affischer, men under kongressen kommer också sammanlagt 182 personer att föreläsa. Det här betyder i praktiken att fem sessioner går parallellt hela tiden. Nobelpristagare föreläser Katalys går ut på att påskynda hastigheten i kemiska reaktioner, och används i 90 procent av produktionen i den kemiska industrin. Det finns många olika typer av katalys, och på kongressen täcker man alla områden katalytiska material, karakteriseringsmetoder, teoretiska beräkningar och katalytisk reaktionsteknik. Vi har velat locka speciellt forskare inom enzymatisk katalys, alltså biokatalys samt katalys inom polymerisering. Det tycker jag att vi har lyckats rätt bra med, säger Tapio Salmi. Av föreläsarna är professor Robert H. Grubbs från California Institute of Technology speciellt känd. Han var en av de tre personerna i gruppen som fick Nobelpriset i kemi år På Europacat VIII kommer han att hålla Berzelius-föredraget. Grubbs kommer att föreläsa om metates. Det är en mycket utmanande omstrukturering av molekyler, som har jämförts med en dans där man byter partners, berättar Dmitry Murzin. Andra som har plenarföreläs-

11 ningar är prof. James A. Dumesic från University of Wisconsin-Madison, prof. Irina I. Ivanova från Moskva statsuniversitet, Dr. Herman Kuipers från Shell Global Solutions, prof. Jens K. Nørskov från Danmarks Tekniske Universitet och prof. Ferdi Schüth från Max-Planck-Institut für Kohlenforschung. Goda faciliteter Åbo mäss- och kongresscentrum lämpar sig väl för kongressen. Det har goda faciliteter och är tillräckligt stort. När naturvetenskap och teknik skall presenteras kräver det mycket utrymme för affischer och apparater. Vi kommer också att ha en bokutställning, säger Tapio Salmi. Åbo stad stöder kongressen och Turku Convention Bureau har hjälpt till bland annat med ansökan och marknadsföring. Åbo universitets kongressbyrå sköter mycket av det praktiska arbetet tar emot telefonsamtal och e-post, bokar hotell, med mera. Programmet på konferensen är dyrt och sponsorering är därför också viktigt. Vi har varit mycket aktiva på det området och utnyttjat våra kontakter. Kansler Christoffer Taxell har hjälpt oss, och han undertecknade till och med brevet vi skickade till potentiella sponsorer, säger Tapio Salmi. På webben hittas mera info här: MICHAEL KARLSSON Turku Convention Bureau hjälper till gratis Strävar man efter att ordna en konferens i Åbo behöver man inte göra det ensam. Man kan få hjälp av Turku Convention Bureau, och det är gratis. Byrån hjälper till med att sammanställa material för inbjudan, preliminärt boka utrymmen, arrangera introduktionsbesök för nyckelpersoner, konkurrensutsätta tjänster, ge turistinformation, med mera. Turku Convention Bureau grundades år 2002, och hör till Åbo stad och turistbyrån Turku Touring. Vi hjälper specialister i olika branscher med att ordna kongresser i Åboregionen. Vi kan vara Sari Ruusumo. med i hela processen, och det kan då handla om inhemska eller internationella, små eller stora kongresser, säger kongresschef Sari Ruusumo. På byrån arbetar också marknadsföringssekreterare Anne Malin. När någon börjar planera en kongress är det viktigt att ta kontakt med oss genast i början av processen, för då har man mest nytta av våra tjänster. Det lönar sig att göra redan sin s.k. bid book tillsammans med oss, alltså den första presentationen och ansökan, för 90 procent av gångerna då vi har varit med och gjort den biten har vi fått hit kongresserna, säger Ruusumo. Turku Convention Bureau har en hel del färdigt material som kan användas i bid book. Det fi nns en internationell kutym som byrån följer, och dessutom lägger man också till lite Åbostil. Specialisterna väljer vilka delar av det här materialet de vill använda. Den viktigaste orsaken till att vi ordnar många kongresser i Åbo är ju att huvudorganisatörerna är kunniga experter på sina områden, säger Ruusumo. Byrån har också fi na broschyrer på svenska, fi nska och engelska om bland annat sammanträdesoch kongresslokaler, hotell och program i Åbo med omnejd. Just nu arbetar vi med kongresser som skall ordnas år Det är viktigt att i ett tidigt skede boka hotell och andra utrymmen. Dagarna då Europacat VIII pågår är till exempel alla de större hotellen i Åbo centrum fullbokade. Redan då man först väljer datum för det man vill ordna måste man vara säker på att det inte krockar med något annat evenemang. Åbo är en så pass liten stad, säger Ruusumo. Det är viktigt att också kunna erbjuda trevliga fritidsevenemang. För Europacat VIII har det till exempel bokats båtar så att mer än personer kan segla ute i skärgården. På stadens webbsidor fi nns en evenemangskalender värd att kolla och också uppdatera om man själv ordnar något: /tapahtumat/ Ser man på statistiken för framtiden så kommer Åbo att vara den nästpopuläraste staden för internationella kongresser i Finland. År 2007 är ett rekordår. Internationella kongresser kommer sammanlagt att locka mer än människor. Turistinkomsterna beräknas bli cirka 10 miljoner euro. En överraskning är att vintern har blivit mer populär årstid, åtminstone då det gäller små kongresser (< 200 deltagare). Det går bra just nu. Men något som ännu behövs i Åbo är en byggnad i stil med Sibeliushuset i Lahtis, där det förutom stora föreläsningssalar också fi nns restauranger och utrymmen för utställningar. Vi behöver åtminstone ett större auditorium, med plats för personer, säger Ruusumo. MK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Brahe Djäknar turnerar numera varje år utomlands. Bilden togs i Toronto år Brahe Djäknar fyller 70 år Jubileumskonserten den 12 maj en av många händelser 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Studentkören Brahe Djäknar firar sitt 70-årsjubileum i maj med mångsidigt program som inkluderar jubileumskonsert och bankett. 190 personer har redan anmält sig till banketten, och då man lägger till alla de aktiva i BD och Florakören som också kommer så blir det säkert sammanlagt kring 300 personer en ganska stor jubileumsbankett, konstaterar BD:s styrelseordförande Peter Rikberg. Jubileet inleds fredagen den 11 maj kl. 16 med en föreläsning i Sibeliusmuseum av Folke Bohlin, prof.em. i musikvetenskap vid Lunds universitet. Tema är Halvan kom före helan, och Bohlin kommer att berätta om hur dryckesvisor har uppstått, bland andra förstås Helan går. Föreläsningen är öppen för allmänheten. Efter föreläsningen far körmedlemmarna till Åbo begravningsplats för att framföra sångarhyllningar vid John Rosas och Gunnar Pehrmans gravar. På kvällen ordnas herrsits på Restaurang Kåren, samtidigt som Florakören har damsits i Sibeliusmuseets nedre aula. Herrsitsen blir nog en lugnare fest. Det hör till traditionerna att Brahe Djäknar har sits kvällen före en jubileumskonsert, så att de gamla, inte längre aktiva, sångarna som inte träffats på länge kan prata av sig och sedan öva effektivt nästa dag, säger Peter Rikberg. Kärlek, vår och natur Lördagen den 12 maj inleds kl. 12 med solenn akt i Konserthuset, där bland annat två nya porträtt kommer att avtäckas. Jubileumskonserten i Konserthuset börjar kl. 16. Tema är kärlek, vår och natur. Vi framför både gamla klassiker och ny musik, säger Ulf Långbacka, som är dirigent under den första halvan av konserten. Två sånger uruppförs, Martin Segerstråles Den mättes suck och Sebastian Fagerlunds Sinnlighetens fest. Två andra sånger, som har arrangerats av Ulf Långbacka, är också färska. Det är 1500-talsmelodier med texter på latin, och jag har omarbetat dem ganska fritt. En del av texterna har till exempel översatts till svenska, säger Långbacka. Ett annat intressant verk som kören kommer att sjunga är Richard Genées operaparodi Italian Salad. Det är ett humoristiskt stycke, med en text som består av bara musiktermer som presto, allegro och liknande. Solist är Dan Karlström, som var med i BD i början av 1990-talet och numera är tenor på Leipzig Opera, säger Långbacka. I den sista delen av jubileumskonserten kommer många djäknar från tidigare generationer att vara med och sjunga några klassiska sånger, som hört till reper-

13 toaren under största delen av BD:s existens. Gottfrid Gräsbeck, körens dirigent från år 1955 fram till 1990 då Ulf Långbacka tog över, kommer att dirigera två av dessa sånger, liksom Heikki Seppänen, som var BD:s dirigent under ett år i början av 2000-talet, då Långbacka var tjänstledig. Efter konserten blir det bankett på Brankis med allt vad det innebär, inklusive dans, nachspiel Florakören kommer att resa till Irland i slutet av april för att delta i tävlingen Fleischmann International Trophy Competition, som är en del av den 53:e internationella körfestivalen i Cork. Det är en ansedd tävling för amatörkörer som håller hög standard. Vi började planera resan redan för ett och ett halvt år sedan och i november i fjol fick vi veta att vi är välkomna att delta i tävlingen. Sammanlagt kommer vi att ha åtta konserter, säger Camilla Berghäll, Florakörens ordförande. Irland har stark körsångstradition, och kring 100 irländska körer deltar i festivalen i Cork. Det kommer också många körer från andra länder, sammanlagt blir antalet sångare omkring Körtävlingar är ofta indelade i vissa kategorier, men Florakören kommer att delta i en tävling med blandade deltagare nio körer, bland dem dam-, mans- och barnkörer. Det är svårt att veta hur det kommer att gå för oss i den här typen av tävling, det beror så mycket på domarna. Men vi kan våra sånger framåt och bakåt och gör vårt bästa. Finländska körer har och sedan på söndag sillfrukost i Svenska Gården. Ny skiva inspelad Brahe Djäknar har också mycket annat på gång just nu. En skiva med vårsånger, Vintern rasat, har spelats in och kommer att ges ut den 3 maj lagom till jubileet. Den 28 april kommer BD att ge en konsert i Tartu i Estland på veckoslutet före jubileet. I slutet av augusti blir det sedan också tidigare deltagit i tävlingarna i Cork, både med framgång och med mindre framgång, säger reseledare Andréa Aalto. Senast vi deltog i en tävling var i Barcelona år 2003, så det är dags att göra det igen. Det skall bli intressant och säkert också inspirerande att se hur andra körer jobbar, säger infosekreterare Amanda Ekholm. På turnén till Irland fungerar Hanna Kronqvist som Florakörens dirigent. Till tävlingsreglerna hör att kören skall sjunga vissa olika typer av musik, bland annat ett inhemskt verk och något som är komponerat före år Meningen är att körerna skall visa mångfald och också litet av det egna landet, säger Andréa Aalto. en längre turné utomlands, då i Italien. Kören kommer att sjunga i bland annat Venedig och Rom. Förr turnerade BD inte lika ofta utomlands, men numera hör det till att vi gör det varje år. Vi gör det också nu då vi har jubileum. Det skall bli roligt att åka till Italien. När vi står på scen och sjunger kan man glömma allt annat och bara njuta av det, säger Peter Rikberg. MICHAEL KARLSSON Florakören skall tävla på Irland Värmer upp med konsert i Axelia den 26 april Florakören ser fram emot att resa till Irland. På bilden fr.v. ordförande Camilla Berghäll, reseledare Andréa Aalto och infosekreterare Amanda Ekholm. Det blir en ovanlig turné på det sättet att kören kommer att ha ett basläger i Cork och inte röra på sig desto mer. På programmet står bland annat en träff med borgmästaren i Cork. Vi kommer också att fira vappen på Irland och man kan ju fråga sig om vi kan få någon vappenkänsla utan att höra Brahe Djäknar på Vårdberget. Men en gång skall vi väl klara av det. Vi tar förstås med våra studentmössor för att få rätt feeling, säger Amanda Ekholm. Konsert i Åbo Florakören förbereder sig inför tävlingen med en konsert i Axelia den 26 april. Där kommer vi att sjunga hela tävlingsrepertoaren Northern Lights, och dessutom också andra kompositioner som vi skall sjunga på Irland. Det lönar sig att komma till Axelia och lyssna och se kören i turnéform, det blir en varierad konsert med många olika typer av musik, lovar Camilla Berghäll. Inträde är fritt, programblad kostar 5 euro. MICHAEL KARLSSON 13 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

14 INTERNATIONELLT Forskning kan man njuta av TkD Di Wei ser fram emot nya experiment inom analytisk kemi TkD Di Wei disputerade i analytisk kemi vid Åbo Akademi den 30 mars. På doktorsavhandlingens baksida hittar man en gammal daoistisk dikt på kinesiska, och den förklarar han så här: I dikten betonas hur viktigt det kan vara att samla ihop någonting. Vatten kan vara så grunt att inte ens ett litet glas hålls flytande i det, men om man samlar ihop det till ett ställe så blir det så djupt att till och med en båt kan flyta där. Det lönar sig att koncentrera också sin inlärningsförmåga på det här sättet. Di Wei kom till Åbo hösten 2002, efter att ha avlagt B.Sc.-examen i Kina. Vid Åbo Akademi blev han magister hösten 2003 och nu har han alltså också hunnit bli doktor. Han är den första som har doktorerat inom tekniska fakultetens internationella Master s Degree Programme in Chemical Engineering. Att det har gått så fort säger Di Wei att helt enkelt beror på att han tycker om att forska och trivs vid ÅA. Det bästa med att vara akademiker är att man kan jobba med det man verkligen är intresserad av. Det är nästan mera som lek än arbete. Någon annan skulle säkert tycka att det jag gör är otroligt tråkigt, men jag kan verkligen njuta av det. Det är ungefär som att baka en kaka! Doktorsavhandlingens titel är Organic Electronic Materials Based on Poly(aniline) Derivatives Fundamental Studies and Applications, och i den behandlas huvudsakligen elektrokemiska aspekter av framställning och karakterisering av poly(anilin)derivat. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Di Wei ger ett stort tack till sina handledare och kolleger inom analytisk kemi. Handledarna har hjälpt mig väldigt mycket, utan dem hade jag Det bästa med att vara akademiker är att man kan jobba med det man verkligen är intresserad av. Det är nästan mera som lek än arbete. Någon annan skulle säkert tycka att det jag gör är otroligt tråkigt, men jag kan verkligen njuta av det. Det är ungefär som att baka en kaka! aldrig kunnat göra min avhandling. Professor Ari Ivaska var min första handledare, och han har stött mig mycket ända från början och hjälpt mig att förstå många centrala idéer inom analytisk kemi. Docenterna Carita Kvarnström och Tom Lindfors har också handlett mig, och de är inte bara mina lärare utan också goda vänner. Vi har tillsammans bland annat gjort många experiment och varit på konferenser, och det har varit mycket trevligt. I Kina är det ovanligt att man kan vara vän med sina handledare på det här sättet. De andra forskarna i laboratoriet för analytisk kemi har också varit hjälpsamma. De är öppna och vänliga, både finländarna och de andra, internationella personerna. De har stött mig till exempel när jag har sökt efter någon viss kemikalie men inte kunnat få fram den. Jag tycker att jag har haft tur då jag har kommit hit och därför är jag tacksam. Spännande experiment Di Wei kommer nu att fortsätta vid Åbo Akademi som post docforskare. ÅA har inom analytisk kemi startat ett nytt samarbete med Uleåborgs universitet, som handlar om nanorör av kol. I Uleåborg producerar de välordnade strukturer av nanorör, och dem kan ÅAforskarna använda i solcellsforskning och i olika typer av optiska mätsystem. Det blir mycket spännande experiment. Vi hoppas att forskningen ger goda resultat som vi kan ha nytta av, säger Di Wei. Jag vill åtminstone tills vidare hålla min karriär kvar på den akademiska banan, där man inte behöver satsa på att gå med vinst hela tiden och fundera på försäljning och kunder på samma sätt som i företagslivet. Juniorforskare brukar ofta flytta för att få arbete, men jag kan nu börja med att stanna i laboratoriet i Åbo. Samarbete med Kina Under sina år i Åbo har Di Wei då och då besökt sina föräldrar i hemstaden Changchun i nordöstra Kina (Jilin). Kina är ännu ett utvecklingsland, men har snabbt börjat gå framåt och kommer allt närmare industriländerna. Just nu jobbar man väldigt hårt för att komma ikapp andra länder också då det gäller nanoteknologi. Det här kan man se som positivt, eftersom det möjliggör mycket samarbete mellan Kina och Finland. Det kan leda till bra synergieffekter för forskarna och universiteten. Di Wei inledde sina akademiska studier vid University of Science and Technology of China, där han avlade B.Sc.-examen år Det är det enda universitetet i

15 Jag vill åtminstone tills vidare hålla min karriär kvar på den akademiska banan, där man inte behöver satsa på att gå med vinst hela tiden och fundera på försäljning och kunder på samma sätt som i företagslivet, säger TkD Di Wei. Kina som lyder direkt under den kinesiska Vetenskapsakademin. Det grundades i Peking, men flyttades till staden Hefei i provinsen Anhui närmare södra Kina i samband med kulturrevolutionen i början av 1970-talet. Jag skulle gärna hålla kontakt med mitt gamla universitet, men det är inte så lätt. Hefei är en relativt liten stad och den är inte direkt öppen för vem som helst. Jag kan inte besöka universitetet. 80 procent av alla studerande där börjar i något skede studera utomlands, så det är öppet på det sättet, men inte åt andra hållet. Om jag i något skede får möjlighet att börja samarbeta med dem igen så gör jag det gärna, för det är ett fint universitet. Viktiga kontakter Nu då Kina är snabbt på väg framåt kan det vara viktigt för finländare i många branscher att knyta kontakter med kineser. Jag hoppas att jag i något skede skall kunna dra nytta av att jag kommer från Kina och vet hur det fungerar där, samtidigt som jag har utbildat mig i Finland, fått bekanta här och lärt mig en del om kulturen. Kanske kunde jag främja kontakterna mellan finländska akademiker eller företagare och deras kolleger i Kina. Di Wei säger att man vid kinesiska universitet numera gärna inleder samarbeten med finländska akademiker, eftersom man tycker att de ligger på en hög nivå. Då jag först kom till Åbo Akademi för fem år sedan såg man sällan folk från Asien här, men sedan dess har det helt klart blivit vanligare. En orsak tror jag är att man i Kina har lärt sig allt mera om Europa. Det är viktigt att finländarna satsar på sin marknadsföring. Ännu för fem år sedan då jag kom hit valde väl ungefär 99 procent av alla kinesiska studerande som for utomlands USA. MICHAEL KARLSSON Di Wei intervjuades i Meddelanden också då han blev magister. MfÅA 17/2003 hittas i webbarkivet: /meddelanden/nummer/ MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Det mest välfungerande är okomplicerat I DESSA TIDER ställs också samhällsvetenskaper och humaniora inför krav på större forskningsprojekt, bredare internationella kontaktytor och mer publicering på engelska. På många sätt är detta en sund och bra utveckling. Men det vore fatalt om rörelsen mot det stora, internationella och engelskspråkiga sätter käppar i hjulet för småskaligt forskningssamarbete, nordiska kontakter och publicering på nordiska språk. Likväl som den alltför lilla skalan ökar risken för fördumning och dålig kvalitet, finns det en risk att en okritisk jakt på kritisk massa minskar relevansen av den forskning som utförs. DET MEST VÄLFUNGERANDE forskningssamarbete jag är inblandad i är högst okomplicerat. Sista veckoslutet i november varje år sammanstrålar kommunforskare från fem nordiska länder till den årliga nordiska kommunforskarkonferensen. Värdskapet cirkulerar mellan Åbo, Göteborg, Oslo/Bergen och Odense enligt principen det är vår tur nästa år. Vissa år har konferensen fått finansiering från nordiska eller nationella källor, men för det mesta bygger den på att varje deltagare finansierar sitt eget konferensdeltagande. Traditionen inleddes Överenskommelsen mellan de medverkande institutionerna är att konferensen läggs ner när den inte längre känns nödvändig. Hittills har intresset snarare ökat än minskat. Värdet av den nordiska kommunforskargemenskapen är flerdimensionellt. Konferensen i sig är en av de viktiga årliga händelserna när det gäller att lägga fram nya forskningsrön och 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Siv Sandberg är forskare i offentlig förvaltning. stämma av vad som är aktuellt inom den kommunala sektorn i Norden. Diskussionerna i arbetsgrupperna står sig väl i jämförelse med de stora internationella konferenserna i branschen. Behandlingen av konferenspapperen kan gå rakt på sak utan vare sig tidsödande systembeskrivningar eller onödiga artigheter, eftersom de flesta deltagare känner till sakförhållandena. OCH SÅ ÄR DET SPRÅKET. Arbetsspråket under konferenserna är svenska, norska och danska. Forskningen om kommuner är praktiknära och detaljrik och är beroende av det ordförråd som i varje land används för att beskriva den lokala politiken och förvaltningen. Engelskan är givetvis viktig, men faktum är att beskrivningen av verkligheten blir mindre exakt och ibland direkt missvisande när kommunala fenomen överförs till engelsk språkdräkt börjande från själva begreppet kommun. En norsk fylkeskommun är inte riktigt det samma som ett svenskt landsting och ingendera av dem liknar egentligen ett finländskt landskapsförbund annat än när det gäller det geografiska underlaget för verksamheten. I en skandinavisk text kan man skriva om fylkeskommuner, landsting och landskapsförbund. I en engelsk text måste man dra alla över en kam och

17 Det vore fatalt om rörelsen mot det stora, internationella och engelskspråkiga sätter käppar i hjulet för småskaligt forskningssamarbete, nordiska kontakter och publicering på nordiska språk. Likväl som den alltför lilla skalan ökar risken för fördumning och dålig kvalitet, finns det en risk att en okritisk jakt på kritisk massa minskar relevansen av den forskning som utförs. ta till begrepp som egentligen syftar på en annan slags institution, till exempel county council, eller konstruera ett nytt begrepp, regional council som egentligen inte betyder något alls i engelskspråkiga länder. Min och många andras erfarenhet antyder att när man väl rett ut substansen på nordiska språk går det lättare att formulera resultaten begripligt på engelska. FLERA ANDRA AKTIVITETER har sin upprinnelse i kommunforskarnätverket: forskningsprojekt, böcker, konsultationer i aktuella frågor och en rad initiativ som bär utöver den nordiska kretsen. Bland annat initiativen till den årliga europeiska sommarskolan i kommunalforskning och till en stor tredelad undersökning om det kommunala ledarskapet i Europa kom från den nordiska kommunforskargemenskapen. Stora empiriska undersökningar av kommunala ledare och medborgare har varit vardagsmat i Norden ända sedan Jörgen Westerståhl initierade det första stora svenska kommunforskningsprogrammet på 1960-talet. I resten av Europa är det inte lika självklart att fråga ut kommunala beslutsfattare. Här finns en potential för nordisk kunskapsexport som också utnyttjats och naturligtvis också en risk för nordisk närblindhet och självgodhet när kretsarna vidgas. Arbetet med frågeformuläret till den europeiska kommunfullmäktigeundersökning som ska genomföras i 14 länder har visat både på möjligheterna och på fallgroparna med att bredda forskningssamarbetet till flera länder. MED ERFARENHETER av det relativt obyråkratiska nordiska kommunforskarsamarbetet i bagaget känns utbudet av projektfinansiering på europeisk nivå inte lockande. Själva ansökningsrundan är resurskrävande, liksom den förvaltning och uppföljning som krävs om man lyckats få EU-medel för forskning. Ofta är den dimensionering på projekten som efterfrågas helt enkelt inte rimlig för samhällsvetenskapliga frågeställningar. Efter en utmattande ansökningsrunda som gav noll utdelning för det ovannämnda europeiska kommunfullmäktigeprojektet blev beslutet att projektet genomförs ändå, så att varje land finansierar sin egen andel av undersökningen. Inställningen att ägna tid och krafter åt att göra jobbet istället för att söka om finansiering fungerar till en viss gräns, men kan inte drivas hur långt som helst. DET SKULLE FINNAS UTRYMME för snabbare och enklare forskningsfinansieringsmöjligheter både på nordisk och på europeisk nivå. Den här våren arbetar ett tiotal europeiska kommunforskare med kapitel till en bok med titeln Territorial Choice. Den handlar om de politiska beslutsprocesserna kring reformer av kommun- och regionstrukturen. Initiativet till projektet kom från Universitetet i Oslo och finansieringen av projektets inledande fas från en pott pengar, Småforsk, som universitetet reserverat som motvikt till trenden att forskningsfinansieringen utdelas i allt större klumpar och till allt färre enheter. Kanske är Småforsk en modell att exportera. För någonstans ska också stora projekt börja. SIV SANDBERG 17 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

18 Tryckeriet till Kaserngatan Direktör Christer Bergman ser ljust på de framtida möjligheterna Åbo Akademis tryckeri har flyttat till Kaserngatan 2, kvarteret intill Arken. Detta nummer av Meddelanden från Åbo Akademi var det sista arbetet under tryckeriets nästan trettioåriga era i Chemicum. När MfÅA 7/2007 var klar flyttades tryckeriets apparatur till den nya adressen. Från och med vecka 17 är det meningen att allt skall vara igång på nya stället, säger direktör Christer Bergman, som ser positivt på de möjligheter som öppnas via flyttningen. De nya utrymmena är mycket mera ändamålsenliga än de tidgare. Vi kommer att ha alla funktioner i ett plan, och även kundbetjäningen kan göras smidigare och trevligare. Det nya tryckeriet är till ytan lika stort som de tidigare utrymmena. Byggnaden är från talet, och har senast inhyst ett annat tryckeri. Utrymmena har renoverats och anpassats enkom för våra behov. Också läget är idealiskt med tanke på ÅA:s campus som helhet, säger Bergman. Närheten till också Åbo universitets campus är en fördel med tanke på att diskussioner förs om att samorda TY:s tryckeriverksamhet med ÅA:s tryckeri. Diskussionerna framskrider planenligt, och en samordning kan bli aktuell tidigast från hösten, säger Christer Bergman. TY:s tryckeri Digipaino har i dagsläget två anställda, vilka kommer att kvarstå på TY:s lönelistor även ifall samgången blir ett faktum. I samband med flyttningen vill Åbo Akademis tryckeri genomföra en profilhöjning, inte minst inom kundbetjäningen. Utbudet av tryckeritjänster kvarstår som tidigare med både offsettryck och digitalt tryck. Offsettekniken kommer inte att försvinna inom en nära framtid. Offsetkvaliteten är fortfarande i en klass för sig beträffande färgarbeten och trycksaker med större upplaga, konstaterar Bergman. Han kommer att utreda möjligheterna att förstärka offsetsidan med en fyrgfärgspress, men inget är ännu fastslaget. Åbo Akademis tryckeri har i dagsläget tolv anställda. Verksamheten vid den enhet som idag är tryckeriet inleddes i Gadolinia år 1974 under namnet Stiftelsens för Åbo Akademi kopieringscentral. Hösten 1979 flyttade verksamheten till Chemicum, och i samband med förstatligandet av ÅA år 1981 fick enheten namnet Kopieringscentralen. Namnet Åbo Akademis tryckeri togs i bruk år PETER SANDSTRÖM Läget är idealiskt med tanke på ÅA:s campus som helhet, säger direktör Christer Bergman om tryckeriets nya adress, Kaserngatan MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 PERSONALSPALTEN MOTIONSKAMPANJEN MARS APRIL 2007 Dags att sätta in slutspurten i kampanjen. Korten eller poängen i elektronisk form skall skickas senast den 10 maj till idrottskansliet. Vasa- och Jakobstadsborna skickar till Petri Vuorinen i Vasa. PERSONALENS SPORT- OCH REKREATIONS- DAG Det blir en utfärd till Pemar tisdagen den 8 maj. Programmet består bl.a. av ridning, naturupplevelse, stretching, orientering, gocart, Paimion Sommaren närmar sig och det är dags att börja planera tidpunken för semester samt uppgöra semesterlistor på enheterna, därav lite repetition av semesterreglerna! Regler för tjänstemans rätt till semester framgår av förordningen om semester för statens tjänstemän (692/73) och de ändringar som gjorts i denna. Om semester för arbetstagare bestäms vidare i semesterlagen (272/1973). Semesterbestämmelserna tillämpas inte på undervisningspersonal, dvs. professorer, lektorer och lärare. Dessa har inte semester i allmän bemärkelse utan tar ut ledighet i form av ferier. Observera att forskare och doktorander inte hör till den undervisande personalen i detta sammanhang, utan att semesterbestämmelserna också gäller dem! Semesterns omfattning beräknas utgående från semesterkvalifikationsåret, som löper från 1 april till 31 mars och utgående från antalet kvalifikationsmånader. En tjänsteman har rätt till: 2 vardagar för varje kvalifikationsmånad 2,5 vardag för varje kvalifikationsmånad, förutsatt att han/hon har minst ett års oavbruten statlig tjänstgöring bakom sig den 31 mars 3 vardagar för varje kvalifikationsmånad, om han/hon före semesterperiodens början (1.6) har 15 år till semester berättigande tjänstgöring Semester skall i regel tas ut under semesterperioden som infaller mellan den 1 juni och 30 september. Semestern skall hållas möjligast sammanhängande, inte i flera korta perioder. Vintersemesterförlängning ges för semester som hålls utanför semesterperioden. Den som har rätt till 2 eller 2,5 vardag per kvalifikationsmånad kan få förlängning med 50 procent för den semester som hålls utanför semesterperioden. Förlängningen ges dock för högst hälften av hela semestern och så att förlängningen blir högst 6 dagar. Den som har rätt till 3 vardagar per kvalifikationsmånad kan få 9 dagar förlängning om högst 34 dagar hålls under semesterperioden. Kom ihåg att var sjätte semesterdag skall vara en lördag. Samma regel gäller för vinterförlängningsdagarna. Semester för deltidsanställda kan i vissa fall medföra problem, men den bestäms i regel som hela veckor på samma sätt som i fråga om dem som arbetar heltid. Om deltidsarbetet utförs regelbundet fem dagar i veckan går det åt semesterdagar enligt antalet vardagar i veckan (6 dagar). Då kan också beräkningsregeln för strödagar iakttas på normalt sätt. Om deltidsarbetet har ordnats på något annat sätt än regelbundet fem dagar i veckan, kan inte ovannämnda regel tillämpas. Om deltidsarbete utförs t.ex. tre dagar i veckan och semester tas under dessa tre dagar, går det åt lika många dagar som veckan i fråga har vardagar, d.v.s. i regel 6 vardagar. Om arbetet utförs varannan vecka, går det åt för varje full kalendervecka semester också semesterdagar för nästa vecka, d.v.s. i regel 12 semesterdagar. Under semestern utbetalas full lön och därutöver utbetalas semesterpenning. Semesterpenningen eller en del av den kan omvandlas till ledighet. Om detta skall överenskommas med chefen på enheten och ett skriftligt avtal skall ingås senast den 30 april. Avtalsmodell finns på adressen: pdf. Semesterpenning som omvandlas till ledighet får sparas i fem år och här gäller samma regel gällande lördagar, d.v.s. att var sjätte semesterdag skall vara en lördag. Varje anställd bör själv hålla reda på sina semesterdagar! Enheterna uppgör semesterlistor för personalens semestrar. Semesterlistorna skall inlämnas till förvaltningsämbetet årligen före den 30 april. Ur semesterlistorna skall framgå tidpunkten för de anställdas semestrar samt en anteckning om antalet semesterdagar som sparas till en senare tidpunkt. Semestrarna registreras vid lönekontoret. Till lönekontoret bör också meddelas om semesterdagar som hållits under andra tider än på sommaren. Semesterdagarna meddelas då på blanketten: Det är viktigt att alla semesterdagar rapporteras eftersom uppgifter om dessa bör finnas tillgängliga för ÅA:s bokslut. Mera information om semesterregler hittas på adressen DANIELA LUND Lönekontoret Paippi, Pemar sjukhus och elmuseet. Närmare info på webben där man också anmäler sig. GRUNDKURS I GOLF Arrangeras i Pargas enligt följande: 7.5, 10.5, 14.5 samt 17.5, alltid kl Anmälningar till idrottskansliet senast den 3 maj kl Deltagaravgift: 60 euro/person. FOTBOLL ÅA:s allmänna träningar på Samppalinna tisdagar och torsdagar kl MORGONJUMPPA På morgonjumppan på Kåren ryms det betydligt mera folk med. Torsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro/gång eller 15 euro för 10-ggrkort. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DEBATT Naturligtvis respekterar akademin och stiftelsen donatorernas vilja! Forskningschefen för Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Ari Ivaska, skriver i Veckans skribent i MfÅA 16.3 om forskningsinstitutets verksamhet och det förslag som en arbetsgrupp framlagt för att utveckla denna. Ivaska betonar forskningsinstitutets betydelse för den fria forskningen vid Åbo Akademi, främst för forskningen vid HF och TF. I ljuset av denna onekligen viktiga roll vill styrelsen för Forskarföreningen vid ÅA föra fram 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI I senaste nummer av Meddelanden har prof. Barbara Lönnqvist en insändare som uppenbart baseras på bristfällig information. Hon hävdar att Åbo Akademi skulle gå emot avtalet med staten och donatorernas önskan i fråga om donationsprofessurer. Så är alls inte fallet. Låt oss granska fakta. I punkt 10 i avtalet mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och finska staten om akademins förstatligande av bestäms att om förslag till ändring av ämnesområde för professur, som före den 1 augusti 1981 tillkommit i stöd av ändamålsbestämda medel, vilka tillförts stiftelsen såsom gåva eller testamente, skall stiftelsen beredas tillfälle att avge utlåtande. Observera att avtalet ingicks mellan Stiftelsen och staten, Åbo Akademi är inte avtalspart. Avtalet preciseras i 32 universitetslagen så att de professurer som fanns vid förstatligandet, d.v.s , skall bevaras permanent vid akademin. Akademin får dock, efter att ha inhämtat Stiftelsens utlåtande, ändra undervisningsområdet och arbetsuppgifterna för dessa tjänster. Det har alltså i inget skede varit fråga om att cementera det läge som fanns Antalet professurer får inte bli färre än det var 1981, men deras inriktning måste beakta gällande behov och prioriteringar. Prof. Lönnqvist är missnöjd över att professuren i grekiska och romerska litteraturen såsom G.A.Lundenius donationsprofessur indrogs av akademins styrelse. Faktum är att humanistiska fakulteten själv höll professuren vakant från 1993 till 2001, åtta år, av brist på studerande och av ekonomiska skäl. På sitt möte föreslog fakulteten att professuren skulle ombildas till en professur i antikens historia och kulturarv. Samtidigt konstaterade fakulteten att professuren av ekonomiska skäl inte skulle kunna besättas under den kommande treårsperioden. Avvikande från vad prof. Lönnqvist hävdar, överlät G.A. Lundenius i sin testamentariska donation av åt Akademin själv /att/ besluta angående den vetenskap professuren skall ägnas åt, d.v.s donator band professuren varken till ämne eller fakultet. Något krav på latin eller antiken finns inte i testamentet. Att Lundenius donation i början kopplades till grekiska och romerska litteraturen kan alltså inte vara bindande för framtiden. I föredragningen för akademistyrelsens möte konstaterades att humanistiska fakultetens förslag om att ombilda G.A. Lundenius professur till att gälla antikens historia och kulturarv men att lämna den obesatt, strider både mot statstjänstemannalagstiftningen och donators vilja. Rimligtvis ville G.A.Lundenius att hans donation skulle finansiera en verksam professor med forskning och undervisning och ingalunda en professur enbart på pappret. Styrelsen beslöt därför enhälligt att G.A. Lundenius donationsprofessur tills vidare skall ha ämnesområdet franska. Stiftelsen omfattade ändringen. Franska språket är efterfrågat bland studerandena och forskningsverksamheten är livlig. Ämnet har nyligen fått en ny professor, Meri Larjavaara, och utveckligsmöjligheterna är goda. På detta sätt kommer G.A.Lundenius donation att bäst uppmärksammas och hedras. ROGER BROO akademistyrelsens föredragande KJELL SUNDSTRÖM Stiftelsens för Åbo Akademi skattmästare Hur förbättra forskarnas situation? följande synpunkter angående arbetsgruppens förslag. 1) Arbetsgruppen föreslår att större forskningsenheter grundas, i form av forskarskolor där både doktorander och post-doc forskare ingår och där forskningsområdena i mån av möjlighet stöder varandra. Det är förstås oklart hur dessa forskarskolor skulle fungera i praktiken, men vi vill betona att den enskilda forskarens forskningsmiljö i första hand finns hos det egna ämnet och att dessa i da-

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

ARBETARRÖRELSENS FORSKARNÄTVERK. Inbjudan. till konferens maj 2008 i Stockholm

ARBETARRÖRELSENS FORSKARNÄTVERK. Inbjudan. till konferens maj 2008 i Stockholm ARBETARRÖRELSENS FORSKARNÄTVERK Inbjudan till konferens 17 18 maj 2008 i Stockholm En mötesplats för nya kunskaper, goda idéer och kritiska synpunkter Välkommen till nätverkskonferens i Stockholm den 17-18

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ]

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ] BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD [ eskilstunaconvention.se ] Att delta i nationella och internationella möten och kongresser är ofta berikande och utvecklande. Men har

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau NYHETSBREV 2011 # 2 Lite klarare luft, lite starkare färger och en härlig energi efter sommarens ledighet. Hoppas att ni också känner så nu när hösten närmar sig. Efter sommarens många möten med vänner

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör.

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Vi vidgar vyerna Välkomna till SFÖ:s konferens på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg 19-21 april 2013 Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Som facköversättare arbetar vi dagligen med att vidga

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad Verksamhetsplan 2017 Finskt förvaltningsområde Antaget av kommunstyrelsen Mariestad 2016-11-28 Datum: Dnr: Sida: 2 (7) Verksamhetsplan och budget 2017 Bakgrund Mariestads kommun ingår i förvaltningsområdet

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Stolthet& företagande

Stolthet& företagande SFÖ presenterar Stolthet& företagande Inbjudan till SFÖ:s konferens 9 11 maj 2014 i Jönköping Huvudsponsor 2014 Vi i konferensgrupp 2014 hälsar er varmt välkomna till tre dagar i Jönköping med massor av

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Om mentorskap. Mentorskapsprojekt 1.11.2010 31.01.2011. 9. Arrangör

1. Bakgrund. 2. Om mentorskap. Mentorskapsprojekt 1.11.2010 31.01.2011. 9. Arrangör Mentorskapsprojekt 1.11.2010 31.01.2011 1. Bakgrund 2. Om mentorskap 3. Målgrupp 4. Målsättningar 5. Nyttan för deltagarna 6. Projektets uppbyggnad 7. Ansökning och deltagaravgift 8. Dragare 9. Arrangör

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Bakgrund; PiteUnika ekonomisk förening med 36 medlemsföretag

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Utvärdering Barnkörveckan 2014 - Google Forms

Utvärdering Barnkörveckan 2014 - Google Forms 46 responses View all responses Publish analytics Summary Edit this form Nina Wormbs This version of Safari is no longer supported. Please upgrade to a supported browser. Dismiss Vilken kör gäller svaren?

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Handbok för arrangörer

Handbok för arrangörer Handbok för arrangörer Arrangörshandbok - omslag.indd 1 2014-09-17 15:56:31 Handbok för arrangörer hur gör man om man vill arrangera en föreställning eller konsert? Vare sig du är en erfaren arrangör eller

Läs mer

Margareta Westman 2713 1936-1518 2000

Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills

Läs mer

Kvinnliga företagares intresse för kraft

Kvinnliga företagares intresse för kraft Tellas Consulting Kvinnliga företagares intresse för kraft 2 fokusgrupper med kvinnliga småföretagare på temadagen om kraft 2002-03-20 Upplägg: Rapport: Marianne Sökjer-Petersen, Kirsti Tellas Kirsti Tellas

Läs mer

1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6

1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6 Våren 2005 1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 4 STUDIER 3 5 KURSER 5 6 STUDIESOCIALT 6 7 FINANSIERING 6 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6 1 Att

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Datum: 2010-05-12, kl. 10.00 Plats: IKDC Ordförande: Olle Eliasson, TM11 Sekreterare: Emelie Gustafsson, TM11 Övriga närvarande:

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer