Manga som specialintresse. - Intervjuer med ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism. Alicja Grudzinska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manga som specialintresse. - Intervjuer med ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism. Alicja Grudzinska"

Transkript

1 - Intervjuer med ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism Alicja Grudzinska Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN

2 Intervjuer med ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism Alicja Grudzinska Handledare: Pia Yngman Uhlin & Evalill Nilsson

3 Alicja Grudzinska, 2015 Byrå4, Uppsala, Sverige 2015 Rapport-FoUrnalen 2015:7 ISSN

4 Förord Inspirationen till studien kom från mina kliniska erfarenheter från barn och ungdomar med diagnoser inom autismspektrum. Många av ungdomarna uppvisade, särskilt under puberteten, ett starkt intresse för japansk Manga i olika former. Ungdomarnas hängivenhet och fascination väckte ofta oro hos föräldrarna som inte visste hur de skulle förhålla sig till det. Eftersom mina egna kunskaper om Manga var begränsade hade jag svårt att ge hjälpsökande föräldrar stöd och jag började söka svar i forskningen. Jag ville därför närmare utforska Manga som ett specialintresse för att bättre kunna förstå hur ungdomar med Asperger syndrom (AS) och högfungerande autism (HFA) upplever sitt intresse och vad det har för betydelse för dem.

5

6 Sammanfattning Ungdomar med Asperger syndrom (AS) och högfungerande autism (HFA) uppvisar brister i social kompetens och i förståelse för verbal och icke-verbal kommunikation. Detta märks än tydligare under adolescensperioden där vikten och behovet av social samvaro blir tydligare, eftersom sociala relationer är en nyckelfaktor i personliga framgångar. Dessa ungdomar har ägnat sig åt olika former av specialintressen, där Manga kan ses som ett specialintresse. Forskning rörande specialintressen har inte bedrivits i någon större utsträckning. Studien bygger på intervjuer med nio ungdomar med AS eller HFA som berättar om sitt Mangaintresse under semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med AS och HFA upplever Manga som specialintresse och vad det har för effekter i deras vardag. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning och sammanställning av data. I studiens resultat framkom tre huvudkategorier: Upplevelser i samband med Manga som specialintresse, Manga som stimulans för utveckling av sociala färdigheter och Att förstå och tolka känslor med hjälp av Manga. Informanterna angav inga negativa effekter av Mangaintresset, utan beskriver enbart många positiva känslor i samband med sitt specialintresse. De upplever att intresset har stimulerat dem till egen utveckling och inhämtande av nya kunskaper. De tycker att deras ordförråd och kunskaper i svenska har förbättrats tack vare ökat läsintresse i samband med Mangaintresset. Informanterna anser att specialintresset har haft en positiv inverkan på deras mående, det har hjälpt dem med avkoppling och stresshantering. För några har det även lett till utveckling av sociala färdigheter. De beskriver att de har kunnat prata med andra om sitt specialintresse och tack vare det kände de sig tryggare i kontakterna. Det har i sin tur lett vidare till flera nya sociala kontakter både direkta och på Internet. Studien visar att Mangaintresset har spelat en viktig roll i informanternas liv, det har utökat deras sociala möjligheter, förbättrat deras livskvalitet och tillfört ett nytt perspektiv i deras sociala samvaro. De positiva effekter som informanterna beskriver i denna studie skulle kunna användas och utvecklas inom behandling och pedagogik.

7

8 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Asperger syndrom och högfungerande autism... 1 Prevalens... 2 Sociala och kommunikativa svårigheter... 3 Specialintressen... 3 Vad är Manga?... 5 Syfte... 6 Metod och urval... 6 Genomförande... 6 Datainsamling... 7 Analys/metod... 8 Etiska ställningstaganden... 8 Resultat... 9 Upplevelser i samband med Manga som specialintresse... 9 Uttryck för känsloupplevelser... 9 Positiva utvecklingseffekter Stresshantering och avkoppling Att förstå och beskriva information Manga som stimulans för utveckling av sociala färdigheter Utveckling av sociala kontakter Att förstå och tolka känslor med hjälp av Manga Uppmärksamhet och förståelse för känslouttryck Identifiering med Mangakaraktären Diskussion Barns och ungdomars upplevelser av Manga som specialintresse Manga som stimulans för utveckling av sociala färdigheter Inverkan av den visuella Mangaformen på förståelse för och tolkning av information och känslouttryck Studiens begränsningar Slutsatser Referenser... 21

9

10 Bakgrund Asperger syndrom och högfungerande autism Diagnoserna autism och Asperger syndrom är båda relativt nya diagnoser vilket framgår av de två internationella diagnosmanualerna för psykiatriska och beteendemässiga störningar: International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD, 1992) som publiceras av Världshälsoorganisationen (WHO) och Amerikanska Psykiatriföreningens Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR; American Psychiatric Association, 2000). De första upplagorna av ICD berörde inte autism. I den åttonde upplagan (1967) nämndes endast barndomsautism som en form av schizofreni. Den tionde upplagan av ICD (1992) och den tredje (1987) och fjärde upplagan (1994) av DSM intar den moderna ståndpunkten att det finns ett spektrum av autistiska tillstånd och att dessa inte är psykoser utan störningar i individens utveckling (Wing, 1996). Först på 1990-talet kom den första internationellt accepterade definitionen på Asperger syndrom (AS). I ICD 10 och i DSM- IV avskiljs diagnosen AS från andra autistiska tillstånd genom att, enligt differentialkriterier, varken tal eller anpassningsförmåga får vara försenade. Vid tecken på försenad språkutveckling i tidig ålder ställs diagnosen autism och inte AS även om andra kriterier, utvecklingshistoria och kognitiv profil stämmer överens med AS. Begreppet högfungerande autism (HFA) är inte någon enskild diagnos utan högfungerande är endast en specifikation av begåvningsnivån hos personer med autism. Personer som benämns ha högfungerande autism har en kognitiv nivå motsvarande normalbegåvning. Ibland förespråkas att man istället använder uttrycken högfungerande person med autism eller autism hos personer med normal begåvning, för att tydliggöra att det är personen som är högfungerande kognitivt. I denna rapport används dock genomgående begreppet HFA. I den nya DSM-V förs kriterierna nedsatt förmåga att interagera socialt och nedsatt förmåga att kommunicera samman till ett. Dessutom slopas gränsdragningen att symtomen ska visa sig före tre års ålder eftersom de kan uppträda först senare när kraven ökar på individen. Slutligen sammanförs diagnoserna autism, AS, atypisk autism och autismliknande tillstånd till en paraplydiagnos som på svenska betecknas med begreppet autismspektrumtillstånd, AST. AST är en övergripande beteckning på ett spektrum av diagnoser. I DSM- V används termen autismspektrumstörning (eng: autism spectrum 1

11 disorder ASD) och den ingår i ett nytt kapitel med titeln Neurodevelopmental disorders (neurologiska störningar i utvecklingen). Till autismspektrum har tidigare räknats: autistiskt syndrom, Asperger syndrom, desintegrativ störning hos barn, atypisk autism och Retts syndrom. I den nya versionen av DSM-V ersätts de alla av en diagnos autismspektrumstörning. Både AS och HFA tillhör kategorin AST som även innehåller andra autistiska tillstånd vilka för individen innebär svårigheter vad gäller social interaktion, verbal och icke-verbal kommunikation och föreställningsförmåga (Wing, 1981). Att ha svårigheter inom autismspektrum utgör ofta ett stort funktionshinder. Diagnosgruppen är mångfacetterad med stor variation i funktionshindrets svårighetsgrad. Gemensamt för alla är begränsningar av olika grad med avseende på social interaktion, kommunikation och tvångsmässighet/begränsning av intressen. Kunskapen om AST är relativt ung och har utvecklats under de senaste tjugo åren genom samordnad forskning inom olika områden, bland annat neurologi, genetik, beteendevetenskap och kognitionsvetenskap. Prevalens I samband med ökande kunskaper om AST har andelen diagnostiserade personer ökat kraftigt vilket noterats både i Sverige och i andra länder (Bertrand, et al. 2001; Baird et al. 2006; Lotter, 1966). Det saknas nationella siffror i Sverige angående förekomst av diagnoser inom autismspektrum hos barn och ungdomar men det finns några studier och undersökningar gjorda. Enligt en studie från Stockholms läns landsting, i vilken man undersökte förekomsten av AST hos barn mellan 0 och 17 år, har antalet fall ökat med 75 % mellan 2007 och 2011 (Idring et al. 2012). En av de bidragande orsakerna kan vara att man fördubblat antalet utredningar som syftar till att närmare studera barn med utvecklingsrelaterade problem och att man på det sättet upptäckt flera barn som har svårigheter inom AST. Enligt de senaste siffrorna från Centers for Disease Control and Prevention har ett av 68 barn i USA diagnostiserats med autism år Prevalensen per 1000 barn har ökat från 6,7 år 2000 till 14,7 år 2010 (CDC, 2015). Enligt Bölte (2011) kommer ökningen att fortsätta eftersom det bakom det växande antalet ställda diagnoser finns en ökad medvetenhet om hur autism kan yttra sig, vilket gör att fler fall upptäcks. Man har observerat stora regionala skillnader i andelen diagnoser och i områden med stor kunskap om autism ställs flera diagnoser. Bölte (2011) anser att ett ökande antal ställda diagnoser också beror på att samhället idag ställer högre krav på att individer ska fungera socialt, vara flexibla, kunna samarbeta och fungera intellektuellt. Många av dessa färdigheter har personer med AST problem med. 2

12 Tack vare den ökade allmänna kunskapen om AST och större kännedom om problemen samt förbättrade diagnostiska metoder kan flera fall upptäckas och diagnostiseras tidigt och flera barn, ungdomar och vuxna kan få rätt stöd och hjälp. Sociala och kommunikativa svårigheter En del forskare anser att kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion är det mest utmärkande för personer med AST (Church et al. 2000). Personer med AST har en begränsad förmåga att ta del av ömsesidig kommunikation, saknar adekvata sociala färdigheter, kan inte utveckla och behålla vänskap och verkar inte förstå oskrivna regler för kommunikation och beteende (Attwood, 1998). De har svårt att möta omgivningens krav och anpassa sitt beteende till olika sociala kontexter. Ett viktigt område inom sociala färdigheter är oskrivna regler beträffande vad man får göra och vad man inte får göra. Det inkluderar färdigheter, handlingar, sätt att klä sig osv. som de flesta människor känner till och tar för givna. Varje skola och varje samhälle har oskrivna regler, outtalade kunskaper som för personer med AST medför utmaningar, osäkerhet och sorg (Myles & Simpson, 2001). Personer inom AST med normal kognitiv förmåga, d.v.s. med AS och HFA, märker mer och mer av sina begränsningar och svårigheter och blir medvetna om att de är annorlunda men förstår inte orsakerna till det. (Myles & Andreon, 2001) På grund av ett annorlunda sätt att tänka och bearbeta information (Attwood, 1998) har individer med AS och HFA mycket svårt med att uppmärksamma, läsa, tolka och använda all information som förmedlas med kroppsspråk, ansiktsmimik och röst samt med egen användning av dessa kommunikationsformer i sin spontana kommunikation (Barnhill, 2001b). Tonåringar med AS och HFA får under den perioden gradvis ökad medvetenhet om att de uppfattar världen på ett ovanligt sätt, att de är annorlunda, att de brister i social kompetens och begår sociala misstag, vilket kan leda till ökande ångest hos dem och risk för depression (Wing, 1981; Barnhill 2001a). Specialintressen Trots den framträdande roll som specialintressen har hos en individ med AS (Attwood, 2003), är specialintressen ett område som inte blivit föremål för forskning i större utsträckning. Begränsade specialintressen verkar vara ett dominerande kännetecknen hos nästan 90 % av barn och vuxna med diagnosen AS. Ett specialintresse definieras i Autism Diagnostisk Intervju-Reviderad (ADI-R) som en verksamhet som skiljer sig från vanliga hobbyaktiviteter genom intensitet, begränsade natur, 3

13 brist på social kvalitet och sin relativa brist på framsteg eller utveckling med tiden (Lord et al. 1994). Specialintressen tar sig uttryck i mycket omfattande och intensiv sysselsättning inom ett avgränsat ämne tillhörande ett intresseområde, involverande ovanliga mängder av egen tid, exkluderande andra aktiviteter (Kerbeshian et al. 1990; Attwood, 2003). Olika benämningar har använts för begreppet specialintresse. Benämningen obsessions and compulsions användes av Baron-Cohen och medarbetare (1989) och Myles och Simpson (2001). Attwood (1998) var den som först använde benämningen specialintresse men senare (2003) använder han begreppet circumscribed interests (CI) d.v.s. begränsade intressen. Specialintressen skiljer sig från vanliga hobbyaktiviteter genom sin intensitet och ovanliga fokusering som inte utvecklas till en bredare kontext av kunskaper. Sådana intressen är oftast den enda aktivitet som barn med AS och HFA engagerar sig i och som väljs enbart för att någon aspekt av det är lockande eller viktig för dem (Szatmari, 1991). Specialintressen uttrycks i fascination och fixeringar rörande olika avgränsade ämnen, kan gå ut på att samla på saker eller kunskaper, lära in en mängd teoretiska kunskaper på egen hand utifrån ett utvalt ämne/område, titta på favoritprogram och liknande. Oftast utövas specialintressen i ensamhet men vissa kan delas med andra som har samma intresse ((Baron-Cohen & Wheelwright, 1999; Ozonoff et al. 2000; South et al. 2005; Winter-Messiers, 2007a). Omgivningen uppfattar oftast barnens specialintressen enbart negativt, socialt hämmande och isolerande för barnen på grund av den tid och de resurser som intresset tar ifrån barnens övriga liv (Attwood, 1998; Szatmari, 1991). Barnens selektiva motivation och engagemang i specialintresset får ofta negativa följder för deras sociala relationer och inlärning av andra kunskaper och färdigheter. De använder alla sina intellektuella resurser och styrkor och samtidigt uppvisar de mycket bristfälligt intresse och motivation för skolämnen och skoluppgifter eller andra vanliga aktiviteter som inte ingår i deras intresseområde och av dem uppfattas som onödiga, meningslösa och störande. Deras negativa inställning till ämnesinlärning medför en hel del problem i skolan både för föräldrar och för lärare (Klin et al. 1997; Mercier et al. 2000; South et al. 2005). Specialintressen har dock inte enbart negativ inverkan på barn/ungdomar med AS och HFA. I litteraturen beskrivs att de kan underlätta ett samtal, ge möjlighet att synliggöra sin intelligens, hitta ett sätt att koppla av, skapa ordning och sammanhang i sitt liv och reducera oro (Attwood, 1998; Winter-Messiers, 2007a). Enligt Tantam (1991) använder personer med AS sina specialintressen som en möjlighet till kontroll, ett sätt att skaffa en karta över en mänsklig värld som annars är som en stängd bok för dem. I en kvalitativ studie med intervjuer av barn i skolåldern undersöktes relationen mellan deras specialintresse och individuella styrkor. Resultaten visade att de barn som använde sina specialintressen i olika 4

14 sammanhang i vardagen, kompenserade en hel del av sina svårigheter med hjälp av dem. (Winter-Messiers, 2007a). Vad är Manga? Manga är det japanska ordet för tecknade serier. Beroende på hur det används kan Manga stå för flera olika saker: serier i största allmänhet, serier i Japan eller serier berättade i en japanskinspirerad tradition (Seriewikin, Manga. 2015). Manga är en form av korta, grafiska berättelser oftast bestående av svart-vita bilder som man i Japan kan hitta i varje tidsskrift/tidning. Pratbubblor med kort text kompletterar den visuella informationen. De korta grafiska bildserierna som skapar historierna samlas i bundna seriepublikationer och trycks på papper i svart-vitt (Ingulsrud & Allen, 2009; Koyama-Richard, 2007). För animerade Mangafilmer använts ordet Anime. Att delta i rollspel där man klär ut sig i olika dräkter och uppträder i dem på Mangakonvent kallas Cosplay. De japanska serierna omfattar en mängd genrer, det finns bland annat Manga för barn, för unga pojkar och unga flickor, för vuxna män och vuxna kvinnor, skräckserier, science fiction, serier som utspelar sig i skolmiljö, mm. Berättelserna i Mangaserier har olika teman t.ex. om hur man kan klara olika personliga problem med inriktning på relationer med vänner, klasskamrater och lärare (Koyama-Richard, 2007). Även om Manga egentligen inte är en tecknarstil så finns det vissa stildrag som är typiska. Det monosensoriska uttryckssättet baseras på ett sinne (synen) för att uttrycka en värld av olika upplevelser och använder sig av symboler som representerar känslor, inre psykologiska tillstånd och även icke-verbala kommunikationssignaler som kan underlätta förståelse av sociala interaktioner och den sociala världen (McCloud, 1994; Ingulsrud & Allen, 2009). För att styra läsarens uppmärksamhet och få honom att fånga upp viktiga, icke-verbala kommunikativa signaler använder tecknaren olika tekniker, bl.a. sekvensrutor med varierade perspektiv, olika nyanser av skuggor och speciella sätt att utforma huvudet och ansiktsdetaljer (McCloud, 2006). I denna rapport används begreppet Manga generellt för alla tre uttrycksformerna för Mangaintresset d.v.s. Anime, Mangaböcker och Cosplay. För många barn och ungdomar har Manga blivit ett populärt intresseområde, som har spridit sig över hela världen. Det finns ingen statistik på hur vanligt detta intresse är bland barn och ungdomar och storleken på Mangas popularitet i Sverige kan idag bara avspeglas i hur stort antalet deltagare är på olika Mangakonvent. Konventen organiseras i olika delar av landet flera gånger per år. 5

15 Syfte Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med AS och HFA upplever Manga som ett specialintresse och vad det har för effekter i deras vardag. Metod och urval Studien hade en beskrivande kvalitativ design och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Kriterier för inklusion av informanter var; - ungdomar mellan 12 och 22 år - som behandlas inom Barn- och ungdomspsykatrin (BUP) eller på Barn- och vuxenhabiliteringen (BVH) för AS eller HFA - som bedömdes ha en intelligenskvot inom normalvariationen, och där kännedom om Mangaintresse fanns Nio ungdomar, sex pojkar och tre flickor, med medianålder 18 år och en åldersspridning mellan 14 och 22 år inkluderades. Sju informanter rekryterades från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och BVH samt två från två skolor, en högstadie- respektive en gymnasieskola i Norrköping. Genomförande Kontakt togs med verksamhetschefer på BUP och BVH per telefon och genom e-post för att informera om studien och lämna en förfrågan om hjälp med rekrytering. Efter samtycke från verksamhetschefen skickades skriftlig information om studien till personalen inom verksamheterna. Även ett informationsbrev bifogades som kunde skickas till de ungdomar och deras föräldrar som uppfyllde inklusionskriterierna och som skulle tillfrågas om deltagande. Personalen kontaktade projektledaren (AG) och lämnade information om sex ungdomar som samtyckt till att delta i studien. I mitt ordinarie arbete ingår direkta kontakter med skolpersonalen för stöd och handledning runt diagnostiserade barn. I samband med ordinarie arbetsuppgifter med stöd och handledning av lärare och speciallärare lämnades muntlig och skriftlig information om med förfrågan om hjälp med rekrytering. Två speciallärare som i vardagen har kontakt med ungdomar med AS och HFA lämnade en direkt förfrågan till tre ungdomar som motsvarade inklusionskriterierna. Kontakt togs med ungdomarnas föräldrar för inhämtande av deras samtycke och efter det bestämdes tider för introduktionskontakt och intervju. Med de ungdomar som var äldre än 18 år togs kontakt via e-post och på det sättet bestämdes tid och plats för intervju. 6

16 Vid intervjutillfället gjordes försök att anpassa/förtydliga de givna frågorna till informanternas individuella förutsättningar och möjligheter och de kompletterades vid behov med stödfrågor. För att inte störa informanternas tankeprocess anpassades ordningen av givna frågor till deras tankegångar och vid behov av förtydligande av frågorna användes följdfrågor. Informanterna fick den tid de behövde för att svara på frågorna med sina egna ord, utforma svaren på sitt eget sätt, formulera tankar och avsluta dem. Intervjuguiden bestod av huvudfrågorna: - På vilket sätt kom du i kontakt med japansk Manga? - Hur mycket tid lägger du på ditt specialintresse under dagen/veckan och vilken tid på dagen brukar du ägnar dig åt det? - Vad i Manga fångar ditt intresse? - Vilken roll spelar Mangaintresset för dig? - Hur har ditt Mangaintresse påverkat dig, din tillvaro och ditt sociala liv? - Skulle du rekommendera Mangaintresse för andra ungdomar och i så fall varför? Under september 2012 genomfördes två provintervjuer. Inga ytterligare förändringar i frågeguiden gjordes och därför inkluderades även provintervjuerna i studien. Återstående sju intervjuer genomfördes under perioden oktober 2012 till mars Datainsamling Som ett första steg träffade jag informanterna ca minuter för att etablera kontakt, visa platsen där vi skulle träffas senare och på detta sätt verka för att öka möjligheten till en trygg och avspänd intervjusituation. Samtidigt inhämtades informanternas muntliga och skriftliga samtycke och de erbjöds utrymme att ställa egna frågor. Slutligen gjordes en gemensam överenskommelse om intervjutiden. Föräldrar till ungdomar som inte fyllt 18 år var närvarande vid det första informationstillfället. Både föräldrarna och deltagarna fick även med sig en skriftlig information med kontaktuppgifter om det skulle uppstå frågor. I det andra steget genomfördes intervjuerna. All direkt samtalskontakt med informanterna skedde på expeditionen på BUP. Tidsåtgången för varje intervju var ca 50 minuter och en bandspelare användes för att dokumentera intervjuerna. I det sista steget lämnades det inspelade materialet till en erfaren sekreterare för transkribering, vilket innebär att informanternas berättelser är ordagrant återgivna i text. Intervjuerna avkodades vid transkriberingen och varje informant fick ett kodnummer. 7

17 Analys/metod För att analysera all insamlad information valdes en kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon (2005). Analysen används när ett fenomen är oklart eller skulle tjäna på ytterligare beskrivning. Analysen är en konventionell innehållsanalys i åtta steg som följdes i analysen av datamaterial. Analys av data startade med att samtliga intervjuer lästes igenom flera gånger i sin helhet för att få en fördjupad känsla för helheten. I nästa steg lästes texterna ord för ord i syfte att hitta meningsbärande enheter om informanternas upplevelser av Manga. Sedan påbörjades en initial analys där preliminära koder skapades med ord direkt från texten. I det femte och sjätte steget kategoriserades koderna utifrån hur de var sammanlänkade med varandra och grupperades till meningsfulla textkluster. I nästa steg förenades underkategorier till huvudkategorier. I det sista steget utvecklades definitioner som exemplifierades med citat från informanterna. Etiska ställningstaganden Alla intervjuer genomfördes med skriftligt informerat samtycke. Informanter informerades om att de hade rätt att avbryta deltagandet när som helst och att hela intervjun skulle spelas in och transkriberas. Den skrivna intervjutexten tillsammans med inspelningen förvarades inlåsta. Vid alla förmedlade kontakter med informanter under 18 års ålder togs kontakt med föräldrarna. För att undvika en beroendesituation och intressekonflikter har intervjuaren inte haft någon tidigare vårdrelaterad roll med informanterna. Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden (Dnr 2012/158-31). 8

18 Resultat Informanternas intresse för Manga visade sig ha utvecklats på likartat sätt. De flesta upptäckte den japanska tecknade figuren Pokemon under lågstadietiden då de tittade på barnfilmer och hittade sedan Mangaböcker som de började läsa. De intresserade sig för både filmer och böcker. Det var några som fortsatte med Mangafilmer (Anime) och riktade sitt intresse mot dem. Några har besökt Mangakonvent och även hittat Cosplay. I analysen av intervjuerna framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier (Tabell 1) dessa exemplifieras med citat från informanterna. Tabell 1: Huvudkategorier och underkategorier som framkom vid analysen av intervjuerna. Huvudkategorier Upplevelser i samband med Manga som specialintresse Manga som stimulans för utveckling av sociala färdigheter Att förstå och tolka känslor med hjälp av Manga Underkategorier - Uttryck för känsloupplevelser - Positiva utvecklingseffekter - Stresshantering och avkoppling - Att förstå och beskriva information - Utveckling av sociala kontakter - Uppmärksamhet på och förståelse för känslouttryck - Identifiering med Mangakaraktären Upplevelser i samband med Manga som specialintresse Uttryck för känsloupplevelser Informanterna beskriver att de upplevde berättelserna som spännande, fängslande och verklighetstrogna. De roades av berättelserna och fann glädje och tröst i dem. Informanterna tyckte att det sätt som berättelserna avslutades på väckte deras nyfikenhet och förväntan på nästa uppföljande historia. Det slutade alltid med någon speciell händelse som skulle ske men att de inte visar klart så jag fastnade för serierna för jag ville veta vad som händer härnäst. (Informant 2) Informanterna jämförde Mangaböcker med andra tecknade serier och beskrev att Mangaberättelser har en annorlunda form för presentation av innehållet, annan tecknarstil och mindre antal detaljer i bakgrunden på 9

19 varje bild. Det gör det lättare för informanterna att förstå och att leva sig in i berättelsernas värld. Man blir bara så insugen i den världen att det inte finns något annat runt omkring en när man tittar på det. (Informant 8) Positiva utvecklingseffekter Informanterna berättar att ju längre de hållit på med sitt intresse och ju fler olika berättelser de läst, desto mer intresserade har de blivit av japansk kultur, musik, mat, historia och tradition. De idealiserar Japan och drömmer om att besöka landet eller bo där. Informanterna beskriver att detta intresse hade bidragit till ökat intresse för omvärlden, för nya länder, andra sätt att leva. De fördjupar sig kunskapsmässigt i allt detta och reflekterar över kulturella likheter och skillnader. De önskar resa för att se världen, besöka nya platser, träffa nya människor och se hur andra lever. Mitt intresse har höjts sen jag läste Mangan men det har inte ändrat mig som person utan jag tycker att det bara har öppnat mina intressen. (Informant 1) Informanterna beskrev också att de förut inte brydde sig om sin språkliga utveckling och inte kände behov av att utveckla sina kunskaper i svenska språket. Skönlitteratur och även vanliga tecknade serier var för dem svåra att förstå och ta sig igenom. När de började läsa Mangaböcker märkte de att deras språkfärdigheter förbättrades och de fick större ordförråd och större läslust. Mitt ordförråd är helt enkelt större tack vare Mangan för att den har gett mig en chans inom det litterära intresset. (Informant 1) Vidare beskrev informanterna att nya Mangaberättelser eller filmer oftast bara var tillgängliga på Internet och enbart på engelska eller japanska. För att få tillgång till dem och för att bättre förstå innehållet började informanterna lära sig nya engelska ord och uttryck och på detta sätt utökade de sina kunskaper i engelska, vilket visade sig i förbättrade betyg i ämnet. Deras kunskaper i engelska blev så bra att de kan läsa engelska texter lika bra som svenska. De berättade även att inlärning av japanska språket har gett dem möjlighet att på originalspråket läsa de nyaste Mangaberättelserna och ta del av nya Animefilmer. Stresshantering och avkoppling Ur informanternas utsagor framkommer att de i Manga finner möjligheter till avkoppling, vila och återhämtande efter en lång, stressig dag i skolan. De beskriver sin trötthet och behovet att vila upp sig med sitt intresse så ofta så möjligt. 10

20 Det hjälper mig att lugna ner mig en hel del, när jag gör någonting som är kul som Manga är. (Informant 6) Alltså det blir ju att få tillbaka styrka och koppla av, och komma igång igen. (Informant 8) Informanterna beskriver att i samband med läsning av Mangaberättelser går de in i en annan, mer begriplig värld, ibland fantasivärld som de gärna vill vistas i för att vila och få nya krafter. Jag tror att det är att koppla av lite från den vanliga världen. (Informant 5) Jag går till den världen när jag behöver vila och komma upp lite i styrka och så. (Informant 8) Att förstå och beskriva information Informanterna beskrev att Manga förmedlar information på ett tydligt, tilltalande och lärorikt sätt. Den hjälper dem att ta in given information, förstå den, lära sig saker och även kunna förmedla den till andra. De berättade vidare att i Manga beskrivs noggrant hur olika saker fungerar och tack vare den informationen kan informanterna öka sin förståelse, kan t.ex. förklara grepp och positioner i kampsport eller basketbollspel. Jag kan använda det som instruktion och lära andra hur man gör det, jag kan beskriva mer invecklat än vad en person som faktiskt kan det hela gör. Jag kan det teoretiska men jag kan inte göra det själv. (Informant 6) Manga som stimulans för utveckling av sociala färdigheter Utveckling av sociala kontakter Ur informanternas utsagor framgår deras medvetenhet om egna sociala begränsningar och svårigheter att ta initiativ till kontakt med andra. De berättar att i en grupp är de tysta och försiktiga, tar inte initiativ till samtal, vågar inte ta plats och känner sig inte trygga i sociala situationer. Deras Mangaintresse hjälper dem att närma sig andra, att ha ett samtalsämne som de kan dela med andra och öppnar deras kommunikativa och sociala möjligheter att umgås med andra. Skulle jag inte hålla på med Manga- och Animéintresset skulle jag nog fortfarande vara en väldigt sluten person. (Informant 7) 11

21 De beskrev att de känner sig tryggare i sociala situationer när de befinner sig i en grupp med andra ungdomar som delar deras intresse och använder det som samtalsämne. De berättade också om sin glädje över att känna social samhörighet med andra och större självsäkerhet i sociala kontakter. När jag pratar med nån som har samma Animeintressen blir ju jag jätteglad och pratat mer och mer med dem och försöker hålla upp konversationen om det här. (Informant 7) Informanterna uttryckte att deras Mangaintresse har hjälpt dem att få sociala kontakter, något som ibland bara sker virtuellt på nätet men även i direkta kontaktformer. Jag kan lugnt säga att om vi säger så här av 10 personer då har jag träffat 8 personer via mitt Mangaintresse. (Informant 2) Informanterna beskrev vidare att tack vare umgänget med andra har de inte bara förbättrat sina sociala färdigheter utan även fått ett hopp om att de skulle kunna få fler kontakter. Informanter berättade om sina vistelser på Mangakonvent, om möten med andra ungdomar med olika former av Mangaintresse och om stämningen på konventen. Resan till ett konvent var för en del den första självständiga resan som de vågade göra och starten till ökad självständighet. Det som är så bra med Mangan är att alla som har intresset kan vara med, ålder kan variera ganska stort från 40 år till yngre, så det är ju en otrolig sammanhållning med slagkraften av Mangan och Anime och det är väldigt kul, i alla fall för mig. (Informant 7) Att förstå och tolka känslor med hjälp av Manga Uppmärksamhet och förståelse för känslouttryck I informanternas berättelser beskrevs deras svårigheter att ta in och förstå innehållet i skönlitterära böcker, komma ihåg alla karaktärer och hänga med i berättelserna. När man läser en vanlig bok är det lätt att glömma bort hur de beskriver, deras utseende så då blir det till slut att ingen har något utseende. (Informant 3) De upplever inte sådana svårigheter med Mangaberättelser och beskriver att historiens speciella uppbyggnad, och teckningarna passar deras sätt att ta in och förstå information. Mangabilder hjälper till att förstå och följa historien, komma ihåg presenterade karaktärer, uppmärksamma karaktärernas olika ansiktsuttryck och underlätta tolkning. Informanterna redogjorde för hur de långsamt tar sig igenom varje bildruta i sin Mangaläsning, går in i varje enskild bild och tar in 12

22 innehållet som en filmvisning i huvudet. De beskriver hur de vägleds av den givna informationen, hur de uppmärksammas på olika känslouttryck och tolkningar av dem. Det är lättare att hänga med i historien och man får mer känsla av den än om man läser en vanlig bok för man liksom ser hur personer reagerar. (Informant 3) Enligt informanterna ger de tydliga bilderna i Manga djupare, mer nyanserad förståelse för karaktärer, deras känsloreaktioner och beteende. Manga är ju mycket så här starka uttryck, visar mycket hur någon känner då kan man förstå helt enkelt vad de säger, vad de menar också. (Informant 6) Identifiering med Mangakaraktären Informanterna nämnde att det har funnits perioder i deras liv då de inte mådde så bra, kände sig nedstämda, udda, isolerade och ensamma med sina problem. I Mangaberättelser fanns karaktärer som liknade dem själva, deras livsöden och deras känsloupplevelser och de upplevde lättnad i att kunna leva sig in och identifiera sig med dem. när man väl började se på Anime också så kunde jag se karaktärer som typ hade något liknande som jag som kände sig utanför och hade inga vänner. Det är just serier som är gjorda för ungdomar som de kan uttrycka sina känslor som typ att du inte är den enda utan det är många som kan känna typ likadant. (Informant 4) Informanterna identifierar sig starkt med karaktärer, deras positiva normer och värderingar och försöker efterlikna dem i sitt eget sätt att möta andra. De flesta berättelser som jag följer har en sån story att det handlar om just en person som försöker att uppnå någonting, att skydda sina vänner och ta hand om dem och det är någonting som även jag försöker. (Informant 7) 13

23 Diskussion Ett av de viktigaste fynden i studien är att Mangaintresset tycks spela en viktig roll i informanternas liv, det har utökat deras sociala möjligheter, förbättrat deras livskvalitet och tillfört ett nytt perspektiv i deras sociala samvaro. De fynd som framkommit i denna studie visar att Manga som specialintresse verkar skilja sig lite ifrån andra former av specialintressen. Det intensiva Mangaintresset håller över tid, är mycket mer än en vanlig hobby, den verkar ha en social kvalitet i sig d.v.s. den stimulerar till att dela intresset inte bara med en person som har liknande begränsat intresse utan med flera personer i direkta och indirekta kontakter. Den kan bilda en bas för utveckling av sakkunskap, som kan delas med andra och användas bland annat i sociala sammanhang. Den stimulerar till läsning, inlärning av språkliga och andra kunskaper, ökar intresset för andra kulturer, hjälper till med avkoppling och stresshantering. Information som förmedlas i Mangaform med speciell tecknarstil och sparsam verbal information verkar passa informanternas sätt att ta in och bearbeta information. Barns och ungdomars upplevelser av Manga som specialintresse Intervjuerna belyste informanternas positiva känslor och upplevelser i samband med specialintresset för Manga. De tycker att de haft en praktisk användning av det eftersom de haft möjlighet till språklig utveckling, skaffat en aktivitet som de trivs med och som tillför vila och avkoppling vilket också styrks av tidigare forskning. Attwoods (1998) sammanställning av olika förklaringar till varför personer med AS utvecklar specialintressen innehåller följande användningsområden: underlättande av konversation, möjlighet att demonstrera sin intelligens, ett sätt att skaffa en trevlig aktivitet, ett sätt att koppla av eller ett sätt som bidrar till ordning och konsekvens i personens liv. I denna studie rapporterade informanterna om glädje och känslan av underhållning i samband med Mangaaktiviteter. Liknande känslobeskrivningar framkommer I Winter-Messiers studie (2007a) om ursprung och utveckling av specialintressen hos barn/ungdomar med AS, där beskrev informanterna många egna positiva känslor såsom: lycka, stolthet, entusiasm i samband med sitt praktiska engagemang i specialintressen. I en uppföljande studie ges praktiska förslag på hur man effektivt kan infoga specialintressen i barns och ungdomars vardag för att minska de svårigheter som följer med diagnosen, att man kan använda specialintresse i bl.a. undervisningssyfte och öka elevens intresse och motivation till studier (Winter-Messiers, 2007b). Problematik beträffande stresskänslighet och behov av att hitta ett eget sätt att identifiera stressymptom och hantera dem, att slappna av, vila och 14

24 inhämta nya krafter lyftes också i intervjuerna. Informanterna beskrev att de kunde lugna ner sig och slappna av i kontakt med sitt Manga-/Animeintresse. Resultaten överensstämmer med Winter-Messers studie (2007a) som också visade att specialintressen hjälpte personer med AS och HFA med självreglering av stress, hantering av ängslan, frustrationer och med att hålla sig lugna. Informanterna i denna studie beskrev också att Manga hade en positiv inverkan på deras språkliga färdigheter både i svenska och i andra språk och bidrog till deras ökade intresse för omvärlden. Detta överensstämmer med en studie genomförd av Mercier, Mottron och Belleville (2000) med sex unga vuxna med HFA vilka beskrev många positiva aspekter av sina specialintressen. Att praktisera sina intressen var för dem en källa till glädje och välbefinnande, hade lugnande och vilande effekt, var ett kreativt sätt att fylla tiden med och bidrog till känslan av identitet och stolthet. Rapporter som kommer från barn och ungdomar är oftast positiva beträffande specialintressen medan föräldrars och skolpersonalens rapportering oftare fokuserar på negativa sidor. Bashe och Kirby (2001) gjorde en kartläggning av olika återkommande problem som föräldrarna hade angett i samband med barnens specialintressen. Enligt redovisningen angav föräldrarna bl. a. att de behövde arrangera särskilda resor för att ersätta eller köpa någon pryl som hade samband med barnets specialintresse. De blev försenade till olika möten på grund av barnets specialintresse. De var tvungna att lämna sociala arrangemang, korta av sociala besök på grund av att barnet inte hade möjligheter att praktisera sina specialintressen i en sådan situation. Det skulle vara viktigt och intressant att i en annan studie undersöka hur personer i barnens närhet upplever specialintressen, speciellt Manga. I andra studier presenterades hur lärare ser på barns/ungdomars specialintressen. Där beskrevs lärarnas oro över att den uppmärksamhet som barnen och ungdomarna ägnar åt specialintresset begränsar deras möjlighet till andra aktiviteter och socialt utbyte med kompisar. Lärarna tycker att den mängden av tid som barnen ägnar sig åt sina intressen begränsar deras möjligheter till inlärning av nya färdigheter (Klin et al. 1997; South et al. 2005). Informanterna i denna studie uppskattade också tydligheten och lättillgängligheten i information förmedlad genom Manga. Enligt McCloud (1994) erbjuder Manga sekventiell information som kan förstärka det essentiella budskapet som verkligheten inte kan göra hos individer med AS. Manga är en monosensorisk kommunikation som endast använder en sinneskanal, vilket underlättar sensorisk sortering av information och förhindrar sensorisk överbelastning hos individer med AS. Han beskriver vidare att Manga använder sig av symboler och bakgrunder för att illustrera känslor, psykiska tillstånd och icke-verbal kommunikation som hjälper dem att bättre förstå sociala interaktioner till skillnad från västerländsk serielitteratur som är kortare och förmedlar mycket information i varje ruta. Mangaberättelser är ofta långa och 15

25 förmedlar informationen långsammare med fler serierutor för att kunna t.ex. illustrera känsloförändringar och tillstånd (McCloud, 1994). Det vore intressant att undersöka detta vidare med mer fokus på individers tolkning av den tecknade formen och symboliken, samt av en praktisk användning av dem i vardagen, t. ex i undervisning. Manga som stimulans för utveckling av sociala färdigheter I studien framkom tydligt hur medvetna informanterna är om sina begränsningar i sociala sammanhang. De beskrev sig i studien som tysta, försiktiga och otrygga. I gruppen med jämnåriga vågar de inte ta plats, eller ta initiativ till ett samtal. Detta är också tidigare beskrivet av Attwood (1998) att för ungdomar med AS kan medvetenhet om sina sociala svårigheter, social isolering och brist på riktiga vänner leda till ängslighet, förvirring och förtvivlan. Informanterna belyste i studien sociala vinster av Mangaintresset i form av ökat socialt intresse, positiv uppfattning av sociala kontakter och utökat socialt kontaktnät. Tack vare delat specialintresse kunde de närma sig andra och samtala med dem. De fick flera sociala kontakter både direkt med personer och genom Internet vilket förbättrade deras sociala färdigheter, gav dem känslan av glädje och förhoppning om att hitta en vänskapsrelation. Attwood (2011) beskriver att ett gemensammat intresse ger personer med AS en chans att skapa vänskapsrelationer. Ibland, enligt hans kliniska erfarenheter, kan en sådan vänskap leda till djupare relationer eller till att man hittar en livspartner. Winter- Messiers (2007b) beskriver att deltagare i deras studie använde sina specialintressen (t.ex. videospel) till sociala kontakter. Vissa beskrev även vilka strategier de använde för att få kompisar och dela sina intressen med dem. Informanterna i studien berättar också att deras deltagande i Mangakonvent ledde till känsla av sammanhang, ökade deras självständighet samt gav större självsäkerhet och bättre självkänsla. Att utforska detta vidare och även följa informanterna under längre tid för att kunna undersöka hur deras Mangaintresse har bidragit till utveckling av självkänsla, social förmåga och självständighet skulle vara ett intressant uppslag till fortsatt forskning. 16

26 Inverkan av den visuella Mangaformen på förståelse för och tolkning av information och känslouttryck Den visuella formen av information och symbolik i form av tecknade serier och tecknade figurer har använts och undersökts tidigare och visade sig hjälpa personer med AS i bearbetning och i förståelse av svåra sociala situationer och otydlig, indirekt information som t.ex. oskrivna regler (Myles & Andreon, 2001; Rogers & Myles, 2001). Gray (1995) har introducerat en seriesamtalsteknik för att illustrera och tolka sociala situationer samt ge stöd till personer som har svårt att hantera en stor mängd information i samtalssituationen. Tekniken, bestående av enkla tecknade figurer och andra symboler, hjälper till att omvandla en abstrakt situation till en konkret presentation som underlättar förståelse och tillåter reflektion. McCloud (1994) beskriver serier som ett monosensoriskt uttrycksmedel som endast baseras på ett sinne för att uttrycka en värld av upplevelser. Uttrycksmedlet använder sig av symboler och bakgrund som representerar känslor, inre psykologiska tillstånd och även icke-verbala kommunikationssignaler som kan underlätta förståelsen av sociala interaktioner. Sättet som bilder ritas på och användning av textbubblor ska framhäva en viss känsla, överdrivet förstorade ansiktsdrag hos ritade figurer gör det lättare att läsa av deras karaktärsdrag (Ingulsrud & Allen, 2009). I Manga är känslor ofta tydligt visualiserade och följer regler som är lätta att förstå, t.ex. en ledsen karaktär är alltid ritad med tårar i ögonen. Ilskan hos en karaktär uttrycks t.ex. med skarpare tänder, håret som reser sig på huvudet, skarpt vinklade ögon, med ånga från öronen. För att styra läsarens uppmärksamhet och få honom att fånga upp viktiga icke-verbala kommunikativa signaler använder tecknaren olika tekniker, bland annat tagningar i varierade perspektiv, olika nyanser av skuggor, utformning av huvudet och ansiktsdetaljer (McCloud, 1994). Allt detta har för avsikt att underlätta läsarens förståelse av den sociala världen. Versaci (2001) använde tecknade serier, comic books, i sin undervisning med mycket bra resultat. Enligt honom är dagens tonåringar omgivna av olika former av komplex mediainformation och därför kan de uppfatta traditionellt undervisningsmaterial som tråkigt eller irrelevant. Användning av tecknade serier som tonåringar lätt känner igen, kan fånga deras uppmärksamhet och positivt påverka deras engagemang i arbetet (Versaci, 2001). Informanternas beskrivningar lyfte vikten av den tecknade formens roll i läsningen av berättelser. Tydliga uttrycksformer erbjöd djupare, tydligare innehållsinformation och bättre förståelse för karaktärer, karaktärers reaktioner och upplevelser. Den grafiska formen av Manga kan vara intressant och lämplig för att förmedla viktig information till barn och ungdomar med AS och HFA. 17

27 Man skulle kunna tänka sig att använda tekniken mer praktiskt t.ex. i träning av social kännedom, tolkning av icke-verbala signaler eller ökning av intresse vid inlärning. I en studie från Japan (Nagata, 1999) användes bildrutor från Manga för att komplettera förklaringar till biokemiska termer och ämnen i biokemiundervisning. Resultaten visade att användning av Manga hjälpte studenterna att komma ihåg vad de hade lärt sig. Tack vare Manga hade biokemilektionerna blivit mer lättsamma, mindre högtravande och mer intressanta för studenterna och fler blev intresserade av ämnet biokemi. Det vore intressant att vidare beforska påverkan av den tecknarstil som använts i Manga/Anime för att kunna bekräfta dessa fynd och pröva att använda kunskapen i praktiskt psykoedukativa insatser. Även att övergripande undersöka om man kunde hitta ett sätt att använda ungdomars specialintressen i undervisning för att öka deras motivation till inlärning av mindre intressanta ämnen, kanske enligt modell av Winter-Messiers (2007b), vore av intresse. Studiens begränsningar En styrka med studien är att informanterna var mycket positiva till att dela med sig av upplevelserna kring sitt intresse. Det gav ett innehållsrikt datamaterial. Flera informanter uttryckte ofta, både verbalt och ickeverbalt, glädje över att träffa någon som visade intresse för deras upplevelser och över att kunna samtala med mig om sitt specialintresse. Utifrån forskningsstudier och kliniska iakttagelser är det känt att personer med AS vanligtvis har svårt att finna uttryck för sitt inre liv, att uttrycka sina tankar och känslor i ord och förmedla dem (Attwood, 2011). Detta skulle kunna innebära problem i en intervjusituation och därför vidtogs åtgärder för att skapa förtroende och en relation till informanterna. Under intervjuerna framkom en mängd intressant och meningsfull information som visar på variation i beskrivningar och synpunkter och som överensstämmer med studiens syfte. Detta tyder på att de vidtagna åtgärderna har skapat förtroende och att informanterna kunnat framföra sina tankar och känslor. Det kan inte uteslutas att det finns relevant information som gick förlorad på grund av förståelsesvårigheter hos informanterna att fler följdfrågor skulle ställts eller att intervjuaren agerade på ett alltför ledande och bekräftande sätt och därmed påverkat informanterna så att deras utsagor förstärktes åt ett visst håll. 18

28 Slutsatser Denna studie visar att Manga som specialintresse hos ungdomar med AS och HFA kan ha flera positiva effekter. Den visar att Manga väcker många och positiva känslor och upplevelser hos ungdomarna, samt stimulerar språkutveckling och inlärning av nya språk. Manga skapar tillfälle för vila, avkoppling och för att inhämta nya positiva krafter, vilket hjälper ungdomarna att hantera stress och negativa känslor. Rapportens viktigaste slutsats är att Manga verkar underlätta och stimulera till sociala kontakter, till utveckling av social förmåga och verkar främja ungdomarnas personliga och sociala utveckling. Studiens resultat pekar på att Manga skulle kunna användas på ett praktiskt sätt i skolan för att öka studiemotivationen och främja ungdomarnas sociala utveckling, minska social isolering och minska risken för psykiska problem som depression. 19

29 20

30 Referenser American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: DSM-IV-TR. Washington, DC: Author. Attwood, T. (1998). Asperger s Syndrome: A guide for parents and professionals. Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers. Attwood, T. (2003). Understanding and managing circumscribed interests. I Margot Prior (Ed.). Learning and behavior problems in Asperger syndrome, New York: Guilford Press. Attwood, T. (2011). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Lund: Studentlitteratur. Baird, G., Simonoff, E., Pickles, A., Chandler, S., Loucas, T., Meldrum, D., Charman, T. (2006). Prevalence of disorders of the autism spectrum in a population cohort of children in South Thames: the Special Needs and Autism Project (SNAP). Lancet. 368(9531): Barnhill, G.P. (2001a). Social attribution and depression in adolescents with Asperger Syndrome. Focus on autism and Other Developmental Disabilities. 16(1): Barnhill, G.P. (2001b). What is Asperger syndrome? Intervention in school and clinic. 36(5): Baron-Cohen, S. & Wheelwright, S. (1999). Obsessions in children with autism or Asperger syndrome. Content analysis in terms of core domains, of cognition. British journal of psychiatry. 175(5): Baron-Cohen, S. (1989). Do autistic children have obsessions and compulsions? The British journal of Clinical Psychology. 28(3): Bashe, P.R., Kirby, B.L. (2001). The Oasis Guide to Asperger Syndrome. New York: Crown Publishers. Bertrand, J., Mars, A., Boyle, C., Bove, F., Yeargin-Allsopp M., Decoufle, P. (2001). Prevalence of autism in a United States population: The Brick Township, New Jersey, investigation. Pediatrics. 108(5): Bölte, S. (2011). Sven leder centrum för adhd och autism. Specialpedagogik. 16 februari. (Hämtad ). 21

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer