Undervisningsplan Terminskurs 2 (Civilrätt) vårterminen 2013

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Termin 2 (Civilrätt) 2013 Juridiska fakulteten Juridiska institutionen Undervisningsplan Terminskurs 2 (Civilrätt) vårterminen Inledning II 2 Delämnen och studiemål II 3 Undervisningsformer m.m. III 3.1 Föreläsningar III 3.2 Seminarier IV 3.3 Basgruppsarbete IV 3.4 Muntlig föredragning V 3.5 Skriftliga uppgifter VI 3.6 Kurslitteraturen VI 4 Obligatoriska kursmoment VII 4.1 Seminarier VII 4.2 Skriftliga uppgifter och muntlig föredragning VII 5 Examination VII 5.1 Examinationskrav och poängsättning VII 5.2 PM VIII 5.3 Hemtentamen X 5.4 Skriftlig tentamen XI 5.5 Omprövning av betygsbeslut XI 6 Kursråd och studieråd XII Kursråd XII Avslutande kursvärdering XIII Studerandeinflytande XIII Information om studentärenden XIII 7 Jämställdhet och likabehandling i undervisningen XIII 8 Studenter med barn XIV Bilaga Kurslitteratur XV

2 1 Inledning I denna undervisningsplan ges, i anslutning till kursplanen, anvisningar för och information om Terminskurs 2 (Civilrätt). Ytterligare information om undervisningen finns på Studentportalen ( Ta för vana att regelbundet besöka kursens sida för senaste nytt. För att få behörighet till Studentportalen krävs, förutom att du är registrerad på kursen, att du har ett UpUnet-S konto. Om du inte redan har ett sådant är det lättast att skaffa ett på Välj länken Beställ konto. 2 Delämnen och studiemål Kursen är integrerad, men kan i syfte att skapa mer hanterbara enheter (såväl indelningen i sig som terminologin bör förstås mot bakgrund av det syftet) delas in i delämnena skadeståndsrätt, avtalsrätt, kontraktsrätt, fordringsrätt, och arbetsrätt. Innehållet i respektive delämne framgår av kurslitteraturen. Kursens övergripande mål, vilket är fastställt i kursplanen, är att studenterna efter avslutad kurs skall ha grundläggande kunskaper om centrala frågeställningar, regler och begrepp i de aktuella ämnena samt kunna arbeta med juridisk problemlösning. Också den nedan följande beskrivningen av kursens mål är formulerad utifrån de mål som är fastställda i kursplanen. Den bör lämpligen ses som ett sätt att i punktform försöka fånga in vad kursen går ut på. Kanske kan den också vara till hjälp i fråga om att avgränsa sin inläsning och de uppgifter (se om dessa nedan) som skall utföras under kursen (man kan till exempel se att färdigheter i straffrätt eller familjerätt inte är upptagna bland målen). I den mån materialet ger upphov till någon sådan fråga kan man alltså sluta sig till att det inte är den frågan som är den relevanta, utan man kan koncentrera sig på de kursrelevanta frågor som materialet också ger upphov till). Efter avslutad kurs skall studenterna ha kunskap om de principiella och praktiskt betydelsefulla rättsliga frågeställningar som behandlas inom kursens ämnesområden, dvs. om de grundläggande avtalsrättsliga frågorna, om ett urval av rättshandlingar och avtalstyper och de juridiskt relevanta särdrag som utmärker dessa, om de centrala obligationsrättsliga frågeställningarna inom fordringsrätten, om det centrala innehållet i de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna, om de centrala arbetsrättsliga frågorna, såväl inom den individuella som den kollektiva arbetsrätten, samt den rättsliga regleringen av förbud mot diskriminering, om det systematiska samspelet mellan rättsregler av olika slag inom kursens ämnesområden, samt II

3 om den rättspolitiska bakgrunden till rättsreglerna. Efter avslutad kurs skall studenterna ha förmåga att identifiera och formulera för kursen relevanta rättsliga frågeställningar, att identifiera och formulera tänkbara rättsliga lösningar på ett identifierat kursrelevant problem, att självständigt söka juridiskt källmaterial och analysera detta, att konstruera en sammanhängande juridisk argumentation som, med tillämpning av juridikens tolkningsmetoder, binder samman fråga och lösning, att förankra argumentationen i rättskällematerialet, att självständigt och kritiskt förhålla sig till rättssystemet och sin roll som jurist, att i skriftlig form presentera juridiskt material med åtminstone acceptabel språkhantering, samt att på ett strukturerat sätt i muntlig form presentera juridiskt material. 3 Undervisningsformer m.m. 3.1 Föreläsningar Kursens föreläsningar syftar ofta till att introducera vissa ämnesområden, men de kan också vetenskapligt fördjupa enskilda frågeställningar eller frågekomplex. Det finns inget formellt närvarokrav för föreläsningarna. Den orienteringsfunktion de introducerande föreläsningarna fyller bör emellertid inte underskattas. Tanken är att studenterna genom dessa föreläsningar skall få den övergripande strukturen presenterad för sig och att de därigenom skall kunna orientera sig i kursens ämnen. De fördjupande föreläsningarna skall stimulera till reflektion och kritiskt tänkande. Följaktligen fyller de en viktig funktion i förhållande till kursens delmål (se under 2) och för förvärvandet av de färdigheter som prövas vid examinationen. III

4 3.2 Seminarier Innehåll Vid seminarierna tränas rättslig problemlösning med utgångspunkt i på förhand givna scenarier eller rättsfall, däri inbegripet rättspolitiska och grundläggande begreppsliga frågor. Seminarieuppgifter som bygger på fall, cases, syftar i första hand till att öva förmågan att lösa rättstillämpningsfrågor. Seminarierna är i första hand studentdrivna. Det är studenterna som, med lärarens hjälp, identifierar de rättsliga frågor som aktualiseras, analyserar de rättsliga utgångspunkterna för lösandet av dessa frågor samt tillämpar relevanta rättsliga regler, principer och läror. Seminarierna bygger på den pedagogiska utgångspunkten att det är studentens eget aktiva deltagande i diskussionen som gör henne eller honom till en bättre jurist. För att seminarierna skall fungera som det är tänkt är det därför avgörande att läraren inte uppfattas som ett levande facit eller som en rättskälla. Seminariemiljön måste vara sådan att studenten uppmuntras ge sig i kast med problemen, och vågar säga fel. Det gäller i relation till lärare, likaväl som i relation till andra studenter. Förberedelser Seminarierna kräver aktivt deltagande. Förberedelserna för seminarierna skall ske i basgrupperna (se nedan). Det är viktigt att alla seminariedeltagare har förberett sig väl inför basgruppsmötet och att tillräcklig tid avsätts för förberedelserna inför seminariet. Basgruppsmötet bör normalt ta minst lika lång tid i anspråk som själva seminariet. Om seminariet är två timmar långt bör alltså förberedelserna i basgruppen ta minst två timmar i anspråk. Därutöver skall varje basgruppsmedlem ha förberett sig inför basgruppsmötet genom att studera relevanta rättsfall i kursmaterialet och relevanta delar av kurslitteraturen. 3.3 Basgruppsarbete Alla studenter är indelade i basgrupper med ungefär fem deltagare. I basgrupperna skall medlemmarna förbereda seminarierna. Basgruppsarbetet kan sägas vara själva grundbulten i den problembaserade inlärningen. Det juridiska arbetet handlar om att bygga upp resonemang och pröva olika tolkningar mot varandra för att på så sätt nå en viss grad av övertygelse om en lösnings hållbarhet inom systemet. Denna färdighet uppövas genom att diskutera, motivera sina förslag, lyssna på andras synpunkter, överväga dem och efterhand nå en viss grad av övertygelse. Det är detta basgruppsarbetet syftar till. Basgruppsarbetet är också en förutsättning för att seminarierna skall hålla en hög nivå. Genom att alla förberett sig noga i basgrupperna kan diskussionen genast komma in på de väsentliga frågorna. IV

5 Arbetet i basgruppen innebär dock inte att större delen av studierna skall ske i basgrupperna. Tvärtom måste varje student själv före basgruppsmötena noga läsa in kurslitteraturen och arbeta individuellt med kursmaterialet. Basgruppsmedlemmarna svarar tillsammans för att arbetet i gruppen fungerar. Förslagsvis diskuterar man redan på första mötet hur man skall hantera eventuella problem med sena ankomster, fördelning av ordet, ojämn arbetsfördelning o.s.v. Att alla medlemmar tar sitt ansvar är väsentligt för att systemet med självstudier, basgruppsarbete och seminarier skall fungera. Uppstår problem som medlemmarna inte kan lösa bör ämnesläraren kontaktas. Låt inte tiden gå i ett sådant läge. En ny basgruppsindelning görs ungefär halvvägs in i terminen. 3.4 Muntlig föredragning Under terminen skall varje student föredra en uppgift under ett seminarium. Uppgiften knyter an till seminariet, men det är inte avgörande för seminariet att någon föredragning hålls i och för sig. Uppgifterna är ofta öppet skrivna, och det är en del av uppgiften att göra något bra av den. Tanken med uppgifterna är dock genomgående att studenten skall tillföra något en egen systematisering, en egen reflektion, en egen analys eller liknande, beroende på uppgiftens utformning. Det finns dock, kan påpekas, inte ett facit eller en bakomliggande men dold tanke på vad som skall tas upp. Tvärtom är tanken att föredragningen skall ge tillfälle att presentera den egna självständiga behandlingen av en viss given fråga. Föredragningsuppgiften finns i seminarietexten. Vem som skall ha föredragningsuppgiften vid respektive seminarium meddelas strax efter kursstart. Föredragningen poängsätts inte, men den är obligatorisk. Föredragningsuppgiften måste alltså vara fullgjord och godkänd för att obligatoriet skall vara fullgjort. Varje student ansvarar själv för att föredragningsuppgiften fullgörs. Den som missat sitt föredragningstillfälle måste på eget initiativ och i samråd med gruppläraren se till att uppgiften blir fullgjord vid senare tillfälle. Om det blir nödvändigt kommer ett tillfälle att anordnas efter sista seminariet på kursen vid vilket föredragningar kan kompletteras. Vid det tillfället sker föredragningarna inför lärare och eventuella övriga studenter som också behöver komplettera sina föredragningar. Föredragningen skall vara mellan fem och tio minuter lång. Försök att tänka minst lika mycket på framställningen som på innehållet (analysen kan ju vara hur bra som helst, men om den inte presenteras på ett bra sätt kommer ingen att få veta det). Talet skall vara fritt och lätt att följa. Undvik högläsning. Fundera under förberedelserna på sådant som tempo, gester, ögonkontakt, mimik, kroppsställning, artikulation, ljudstyrka och närvaro. För en bra föredragning krävs engagemang, bra förberedelser och en disposition som är väl genomtänkt och som du trivs med. Hjälpmedel som tavla, overhead eller powerpoint (eller motsvarande) får gärna användas. Tänk gärna i förväg på V

6 vilka möjligheter lokalen erbjuder, och vilka den inte erbjuder. Vilket eller vilka hjälpmedel som är bra beror på hur lokalen är utformad, och de bör förstås anpassas därefter. Föredragningsuppgiften är ett tillfälle att träna den juridiska analysförmågan, men den syftar i första hand till att ge tillfälle till träning i muntlig framställningsförmåga. Den kan därför, om man vill, ses som en förberedelse till betygsatta föredragningar senare under utbildningen. Gruppläraren kommer att ge återkoppling, vanligen i samband med det seminarium vid vilket föredragningen hållits. Återkopplingen kommer primärt att inriktas på framställningstekniken. 3.5 Skriftliga uppgifter Under terminen utför varje student självständigt tre skriftliga uppgifter, varav två är benämnda PM och en hemtenta. Varje student får ett eget PMämne i samband med kursens start och arbetar med detta ämne under terminen. Det är alltså ett och samma ämne som behandlas vid två tillfällen, varvid endast den sista PM:n har inverkan på slutbetyget på kursen (se nedan). Tanken är att studenterna, med hjälp av den feedback de får skall kunna slussas in i det juridiska skrivandet. För ytterligare information om de skriftliga uppgifterna, se nedan under 5.2 PM) och 5.3 Hemtentamen. 3.6 Kurslitteraturen Den litteratur som är kurslitteratur, dvs. obligatorisk och kursfordran, anges i bilaga 1. Senaste upplagan skall användas (i bilaga 1 anges upplagorna som var utgivna i början av december 2012). Äldre upplagor används på egen risk. Kurslitteraturen utgör den ämnesmässiga kunskapsbasen för kursen. Kurslitteraturen måste läsas med eftertanke. Det gäller att tillägna sig den information som finns där och att skaffa sig överblick och detaljerad kunskap i vissa juridiska ämnen. All kurslitteratur är relevant och allt skall läsas. Kurslitteraturen bör dock primärt användas för att förstå begreppsbildning, systematik och rättsliga sammanhang. Att läsa är alltså någonting annat och mera än att memorera. Hur du läser avgör du själv. Vänta inte med att läsa in litteraturen! Det är den förståelse av ämnena som du upparbetat under kursen som prövas vid tentamen. Man har inte mycket hjälp av att ha med litteraturen på tentamen om man inte har studerat den grundligt under kursen. VI

7 4 Obligatoriska kursmoment 4.1 Seminarier Alla seminarier är obligatoriska. Arbetet i basgruppen är också obligatoriskt. Det är tillåtet att vara borta vid fyra seminarietillfällen utan att någon extrauppgift behöver fullgöras. Från och med det femte frånvarotillfället ges en kompletteringsuppgift bestående av en skriftlig inlämningsuppgift per frånvarotillfälle. Gruppläraren meddelar de närmare detaljerna kring hur kompletteringen skall ske. Kompletteringsuppgiften skickas, om inte annat särskilt överenskommits, i elektronisk form till gruppläraren och till kursadministratören Maria Engström (maria.engstrom@jur.uu.se). Vid frånvaro som är mer omfattande än åtta tillfällen måste dispens sökas hos kursföreståndaren. Sådan dispens ges endast om särskilda skäl föreligger och är förenad med krav på ytterligare kompletteringar enligt kursföreståndarens anvisningar. Dispens måste sökas så snart behov uppkommer och senast en vecka före tentamen. 4.2 Skriftliga uppgifter och muntlig föredragning För att erhålla betyg på kursen måste studenten ha fått godkänt på de skriftliga uppgifter och den muntliga föredragning som givits under kursen. 5 Examination 5.1 Examinationskrav och poängsättning För att bli godkänd på termin 2 krävs följande: (1) Aktivt deltagande i undervisningen enligt ovan. (2) Godkända kompletteringsuppgifter vid eventuell frånvaro. (3) Att samtliga skriftliga uppgifter (PM 1, PM 2 och hemtenta) och den muntliga föredragningen är godkända. (4) Godkänt resultat på kursen i sin helhet, det vill säga normalt minst 50 % av den sammanlagda kurspoängen (se strax nedan). Poängsättning sker genom: (1) PM 2 (max 10 poäng), (2) Hemtentan under kursen (max 10 poäng) samt (3) En skriftlig tentamen vid kursens slut (max 40 poäng). Poängen på PM:n, hemtentan och tentamen läggs samman och på grundval av detta resultat sätts betyget. VII

8 5.2 PM Allmänt Samtliga studenter skall under kursens gång författa två promemorior. Uppgifterna är individuella. PM-ämnena delas ut i inledningen av kursen. PM 1 får innehålla högst tecken och PM 2 högst tecken. Tecknen räknas inklusive fotnoter och blanksteg, men exklusive försättsblad, källförteckning och eventuell innehållsförteckning. (I Word hittar du funktionen för att räkna tecken i menyn Verktyg, Räkna ord.) Promemorian bör följa riktlinjerna i Jensen, Rylander & Lindblom, Att skriva juridik. Stavning och avstavning bör följa Svenska akademiens ordlista, 13:e upplagan, Stockholm Här rekommenderas även boken Svenska skrivregler som givits ut av Svenska språknämnden. Boken är mycket praktisk och kan vara till god hjälp. Såväl PM 1 som PM 2 rättas anonymt och varje student kommer därför att tilldelas ett kodnummer. Kodnumret skall tydligt framgå på promemorian. Samma kodnummer kommer att användas även vid hemtentamen. Se till att du använder rätt kodnummer! Närmare anvisningar för inlämning av promemoriorna kommer att lämnas senare. PM 1 och PM 2 skall, förutom i form av papperskopia, även lämnas in på elektronisk väg. När PM:n skickats in, granskas den av ett kontrollsystem benämnt Urkund. Syftet med kontrollen är framförallt att upptäcka eventuella plagiat av juridiskt källmaterial, men även att bistå examinator vid bedömningen av arbetets självständighet i övrigt. I systemet Urkund kommer den inskickade texten att jämföras med databaser som innehåller ett omfattande juridiskt material. Ytterligare information om de praktiska detaljerna kring inlämningen ges under terminen. Tider och sätt för inlämning av PM kommer, utöver vad som här framgått, att meddelas på Studentportalen. Eventuella frågor om PM-skrivandet besvaras i första hand av gruppläraren. Bedömning och betygsättning PM 1 och PM 2 är, som redan framgått, obligatoriska. PM 2 poängsätts med högst 10 poäng. Om PM 2 lämnas in efter ordinarie inlämningstillfälle kan maximalt fem poäng uppnås. Dispens från inlämningstiden kan endast ges i undantagsfall. Om någon promemoria blir underkänd kommer tillfälle till komplettering ges. Genom kompletteringen kan maximalt fem poäng uppnås. Observera att samtliga promemorior är individuella. Det är alltså inte tillåtet att samarbeta i någon form för att fullgöra dessa uppgifter. VIII

9 Under juristlinjen kommer gradvis kraven på promemoriorna att öka. Avsikten med inlämningsuppgifterna på Terminskurs 2 är att studenterna skall finslipa själva hantverket att disponera och kortfattat behandla en juridisk problematik. Den lärare som bedömer texten är jurist och hör därmed till den krets som den skriftliga träningen (och all annan träning under juristutbildningen) syftar till att inviga studenterna i. Texten skrivs i den rättsvetenskapliga genren, och den bedöms inom denna. Vad som utmärker en bra rättsvetenskaplig text är egentligen ganska klart (en annan sak är, i princip, att man kan ha olika vetenskapliga inriktningar, olika intressen och så vidare). Kvalitet låter sig inte fångas i ett antal enkla kriterier, men det går att beskriva vad som utmärker en bra text jämfört med en mindre bra. Till exempel (en uppräkning kan aldrig bli uttömmande): En text som är genomarbetad språkligt är bättre än en text som inte är det. En text som är innehåller stavfel, meningsbyggnadsfel eller andra grammatiska fel, felaktigt eller inkonsekvent använda termer, tvetydiga yttryck och så vidare, är sämre än en text som inte innehåller sådana fel. En text som utmärks av ett stelt, byråkratiskt eller till och med låtsasjuridiskt språk är sämre än en text som utmärks av ett lättflytande, läsvänligt språk. En text som utmärks av ett klart och tydligt språk är bättre än en text som utmärks av ett alltför ledigt, kanske talspråksinfluerat, tilltal. Det är en svår balansgång; en text som medvetet använder litterära stilgrepp kan vara bättre än en text som är stel och opersonlig, men en text som över- eller felanvänder stilistiska grepp är sämre än en text som är korrekt. En text som visar att författaren självständigt analyserat sitt ämne är bättre än en text som bara är beskrivande (i synnerhet gäller det PM 2, PM 1 kan tillåtas att vara mer utpräglat deskriptiv). En beskrivande text är bättre om den visar förståelse än om den bara återger innehållet i källorna, än värre är det om de refererade källorna är valda på ett sätt som inte visar att området behärskas. En text som visar att författaren har tolkat de åberopade källorna på ett godtagbart sätt är bättre än en text som bygger på missförstånd. Det behöver nästan inte sägas att en text i vilken de källor som använts tydligt redovisas är mycket bättre än en text i vilken källorna inte redovisas (det sistnämnda kan i flagranta fall betraktas som fusk). En text som visar på en precis och vederhäftig källhantering är bättre än en text i vilken källhanteringen är slarvig. Det som bedöms är inte analysen som sådan (vad nu det skulle vara), utan hur väl analysen kommer till uttryck i texten. Det innebär att en text som är väldisponerad är bättre än en text som är bristfälligt disponerad. En text som blott innehåller sådana deskriptiva inslag som faktiskt används i analysen är bättre än en text som innehåller onödiga beskrivande inslag. En text i vilken relationen mellan författarens påståenden om källornas innehåll och de slutsatser som dras framgår tydligt är bättre än en text i vilken denna relation är oklar. En text som hjälper läsaren är bättre än en text som lämnar läsaren i sticket. (Men också det är en balansgång; en text som underskattar läsaren IX

10 kan uppfattas som nedlåtande vilket är sämre än en text som tar läsaren på allvar.) Det kan avslutningsvis påpekas att en text som håller sig inom den föreskrivna gränsen på respektive tecken givetvis är mycket bättre än en text som inte gör det. Att hålla sig inom det givna utrymmet är en del av övningen. Vad gäller poängsättningen gör den rättande läraren en helhetsbedömning utifrån vad som framgår av betygskriterierna, vilka kan sägas konkretiseras i texten ovan. Juridisk analys, självständighet, disposition, vederhäftighet och språkbehandling skulle därvid kunna fungera som rubriker men några exakta, objektiva, kriterier kan omöjligen uppställas. Man bör besinna att man skriver PM för att tillägna sig en färdighet att skriva juridiska texter. Om man tar den strävan på allvar och vid varje försök gör så gott man kan fyller PM-uppgiften sitt syfte, annars inte. De kommentarer som ges av den rättande läraren skall vara en hjälp för att uppfylla det syftet (detta innebär bland annat att man inte skall förvänta sig att läraren i någon större utsträckning diskuterar det materiella innehållet i analysen). PM 2 må vara en del av examinationen, men det pedagogiska syftet är primärt. 5.3 Hemtentamen Kursen examineras delvis genom en hemtentamen (benämningen är något missvisande i det att uppgiften är en skriftlig uppgift med vissa särskilda förutsättningar som framgår strax nedan), som studenten har ett dygn på sig att färdigställa (insatsen motsvarar alltså i princip en arbetsdag). Uppgiften kan bestå i t.ex. att göra en rättsfallsanalys, att applicera regeln från ett prejudikat på ett givet scenario, att skriva ett lagförslag med motivering, att hantera en rättspolitisk frågeställning, att utreda en begreppslig fråga, eller att i vetenskaplig anda reflektera över något visst civilrättsligt tema. Uppgiften är i likhet med PM-uppgiften individuell. Man måste alltså skriva själv och svaret måste vara ett resultat av eget, självständigt, arbete. Uppgifterna delas ut måndagen den 22 april och skall lämnas in tisdagen den 23 april. Inlämning skall ske i pappersform såväl som i elektronisk form via Urkund (om Urkund, se ovan). Kodnummer och närmare anvisningar för inlämning kommer att anslås i god tid före skrivningstillfället. Svaret skall utgöras av en text på maximalt tecken inklusive blanksteg. Formaliareglerna för PM-skrivande gäller. Till skillnad från vad som gäller vid PM-författandet får dock endast kurslitteratur och kursmaterial användas som källor. Hemtentamen betygsätts och kan ge mellan 0 och 10 poäng. Bedömningen görs efter samma kriterier som bedömningen av PMuppgifterna. Särskild vikt läggs vid självständighet i analysen. Efter hemtentamen kommer en skriftlig kommentar till uppgiften att anslås. Hemtentamen är obligatorisk. Ett för sent inlämnat svar kan rendera högst 5 poäng. För den som inte har kunnat skriva hemtentamen vid ordinarie tillfälle kommer omtentamen att äga rum efter det att undervisningen på X

11 kursen har avslutats. Observera att om du skulle bli sjuk under hemskrivningen krävs det läkarintyg för att du skall få skriva omtentamen med möjlighet att erhålla full poäng. I andra fall kan omtentamen rendera högst 5 poäng. Uppgiften måste godkännas av rättande lärare för att obligatoriet skall anses uppfyllt. För godkänt betyg krävs 1 poäng. En student som inte blivit godkänd kommer att ges möjlighet att komplettera sin hemtenta, men kan då endast erhålla 1 poäng. 5.4 Skriftlig tentamen Den skriftliga tentamen utgörs av en skrivning på fem timmar. Möjlighet till omtentamen ges i juni (den ordinarie tentamen för vårens terminskurs) respektive i augusti. Resultatet på tentamen kommer inte att meddelas om inte obligatoriet är uppfyllt. För att godkännas på kursen måste alltså obligatoriet vara fullgjort. Tag med giltig ID-handling till tentamen. Resultatet på tentamen, och därmed på kursen, kommer inte att rapporteras förrän identiteten är styrkt. Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är okommenterad lagtext (egna kommentarer får tillfogas), kurslitteratur, kompendiematerial som sålts i Studerandeexpeditionen eller vid registreringen, handskrivna anteckningar samt dokument som gjorts tillgängliga för alla studenter på Studentportalen dock inte gamla skrivningar och skrivningskommentarer (se strax nedan). Anteckningar framställda på maskinell väg, såsom utskrifter, fotokopior (också av handskrivna anteckningar) och liknande, är inte tillåtna om inte särskilt tillstånd erhållits. Reglerna skall inte förstås så att otillåtet material kan göras tillåtet genom att skrivas av för hand. Det är inte tillåtet att ha med sig gamla tentor och inte heller kommentarer till gamla tentor. Den som har med sig otillåtet material riskerar att inte godkännas på tentamen. Vidare anmäls överträdelse av reglerna till universitetets disciplinnämnd som kan besluta om avstängning. Regler för tentamen kommer även att anslås i god tid före tentamen. Tentamen kommer inte att konstrueras på ett sådant sätt att det spelar någon egentlig roll vad man som tentand har med sig utöver tillåtna rättskällor. Det som examineras är den förståelse och den juridiska färdighet som upparbetats under terminens gång. Reglerna om tillåtna hjälpmedel bör läsas med detta i åtanke. 5.5 Omprövning av betygsbeslut Betygen sätts naturligtvis med stor omsorg. Märk att gränsfall mellan olika betygssteg alltid ägnas särskild uppmärksamhet. Om du ändå anser att ditt betyg blivit felaktigt kan du vända dig till kursföreståndarna som kan besluta om omprövning av ditt betyg. Omprövningen följer de regler som ges i 6 kap. 24 högskoleförordningen, Uppsala universitets riktlinjer och Juridiska XI

12 institutionens riktlinjer. Omprövningen avser bara betygsbeslutet och inte enskilda poäng. Det är inte möjligt att överklaga beslutet till annan instans. Enligt 6 kap. 24 högskoleförordningen skall betyget ändras om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Detta innebär att betygsbeslutet endast i undantagsfall kommer att ändras, då kravet på uppenbart oriktigt beslut förutsätter mer allvarliga förbiseenden eller missbedömningar vid betygsättningen. Det finns inga tidsfrister för en omprövning men du bör av praktiska skäl påtala eventuella fel så snart som möjligt och helst redan inom en vecka från det att betyget meddelats. Ju längre tid som går, desto svårare får examinator att göra en god omprövning. Tentor och PM sparas i två år från inlämningstillfället, därefter kan institutionen fatta gallringsbeslut vilket innebär att skrivningar och annat skriftligt material kommer att slängas. Därefter blir möjligheterna att framgångsrikt klaga på bedömningen ytterst små. Har du tagit med dig din skrivning hem, och alltså haft möjlighet att ändra i den, så måste en eventuell omprövning ske på ett sådant sätt att detta faktum vägs in vid beslutsfattandet. Känner du dig osäker på om du skall begära omprövning så bör du läsa skrivningen i Studerandeexpeditionen eller kopiera den och ta hem kopiorna. En begäran om omprövning bör göras skriftligen. En begäran kan också göras muntligen, men eftersom begäran bör motiveras noggrant är en skriftlig begäran att föredra. Bifoga uppgift om personnummer och postadress. Av motiveringen skall framgå varför betyget bör höjas. En allmän begäran om att rätta om kommer inte att beaktas om det inte av omständigheterna framgår att ett uppenbart misstag förekommit vid rättningen. 6 Kursråd och studieråd Kursråd, kursvärderingar och studentinflytande är viktigt för den ständiga processen att förbättra utbildningen. Kursråd Två gånger varje år hålls kursrådssammanträde ett vid mitten av kursen och ett efter kursens slut. Kursrådet är ett rådgivande organ, men resultatet av sammanträdena kan få stor betydelse för uppläggningen av kommande kurser. Kursrådet består av kursföreståndare (ordförande), amanuens (sekreterare), lärare, en kursrådsrepresentant från varje undervisningsgrupp samt en representant från Studieutskottet. Kursrådsrepresentanterna väljs direkt av respektive grupp och deras uppgift är att framföra studenternas synpunkter på kursens uppläggning, litteratur och liknande. XII

13 De utsedda representanterna bör före sammanträdet diskutera med sina kurskamrater vilka frågor som skall tas upp vid kursrådet samt eventuellt kontakta representanter från övriga grupper för att diskutera frågor av gemensamt intresse. Avslutande kursvärdering En större skriftlig kursvärdering sker en gång per termin, där varje student ges tillfälle att framföra sina synpunkter på kursens uppläggning och innehåll. Denna slutvärdering görs på Terminskurs 2 på Studentportalen Kursledningen är mycket tacksam om alla som har möjlighet besvarar enkäten. Ju fler som fyller i den desto större möjlighet har kursledningen att förändra och förbättra kursen i en riktning som studenterna önskar. Studerandeinflytande Studieutskottet, som är det övergripande organet för studerandeinflytande avseende utbildningsfrågor vid institutionen, utser representanter i olika arbetsgrupper. Som ovan nämnts ingår en studierepresentant i kursrådet. Information om studentärenden Såväl kursledning som grupplärare på kursen strävar efter att skapa så god studiemiljö som möjligt. Vi är måna om att ta dessa frågor på allvar och vi välkomnar alla synpunkter och idéer, såväl positiva som negativa. Om du eller några studenter i din grupp har synpunkter eller kritik mot kursen, vissa detaljer i undervisningen eller liknande är du alltid välkommen att framföra dessa synpunkter till grupplärare eller kursföreståndare. Alla studenter vid Juridicum omfattas av institutionens jämställdhetsplan och likabehandlingsplan. För det fall du upplever att du eller någon annan på kursen behandlas på ett kränkande sätt, till exempel i samband med undervisningen, bör du kontakta kursföreståndarna eller någon annan lärare på terminen som du har förtroende för. 7 Jämställdhet och likabehandling i undervisningen Institutionen har en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan (vilka finns på Juridicums hemsida, Om fakulteten >> Styrdokument). Det finns även centrala jämställdhets-, jämlikhets-, likabehandlings-, mångfalds- och tillgänglighetsplaner för Uppsala universitet. De återfinns på Uppsala universitets hemsida ( Om UU >> Mål- och regeldokument >> Arbetsmiljö och lika villkor >> Lika villkor). Verksamheten styrs också av diskrimineringslagen (2008:567). Syftet med lagen är att främja lika rättigheter för bl.a. studenter och sökande och att motverka diskriminering och trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. På Terminskurs 2 är vi mycket måna om att studenterna skall få en god XIII

14 studiemiljö vilket inkluderar att varje student skall bemötas med respekt av andra studenter, lärare och övrig personal (Riktlinjer avseende studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet finns på universitetets hemsida Om UU >> Mål- och regeldokument >> Arbetsmiljö och lika villkor >> Arbetsmiljö). Varje student som är missnöjd med det bemötande han eller hon fått bör kontakta kursföreståndarna eller någon annan lärare på kursen. Han eller hon kan också kontakta våra studievägledare, ordföranden för Arbetsgruppen för lika villkor eller institutionens prefekt. Den sistnämnde är ytterst ansvarig för att diskrimineringslagen samt jämställdhets- och likabehandlingsplanerna iakttas. 8 Studenter med barn Studenter med barn kan ibland ha större behov av att seminariegruppsplacering och schemaläggning anpassas. På kursen försöker vi därför så långt som det är praktiskt möjligt att tillmötesgå önskningar om undervisning viss tid och om seminariegruppsplacering. Inlämningstider kan ändras vid vård av sjukt barn eller liknande händelser med anknytning till ditt föräldraskap. För att vi på kursen skall kunna göra ett så bra arbete som möjligt, ber vi därför att du tar kontakt med kursens amanuens. Universitetets har en föräldrapolicy som finns tillgänglig på universitetets hemsida (Om UU >> Mål- och regeldokument >> Arbetsmiljö och lika villkor >> Lika villkor). XIV

15 Termin 2, HT 2012 Bilaga Kurslitteratur Adlercreutz, A och Gorton, L, Avtalsrätt I, 13 uppl., Lund 2011 Adlercreutz, A och Gorton, L, Avtalsrätt II, 6 uppl., Lund 2010 (alternativ till Lehrberg, Avtalstolkning ) Grauers, F, Nyttjanderätt: hyra, bostadsrätt, arrende och tomträtt, 13 uppl., Lund 2010 Hellner, J och Radetzki, M, Skadeståndsrätt, 8 uppl., Stockholm 2010 Hellner, J, Hager, R, Persson, A H, Speciell avtalsrätt II : Kontraktsrätt - Häfte 1 Särskilda avtal 5 uppl., Stockholm 2010 Hellner, J, Hager, Richard, Persson, Annina H, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt - Häfte 2 Allmänna ämnen 5 uppl., Stockholm 2011 Håstad, T, Köprätt och annan kontraktsrätt, 6 uppl. Uppsala 2009 Jensen, U, Rylander, S och Lindblom, P H, Att skriva juridik, 5 uppl., Uppsala 2012 Källström, K och Malmberg, J, Anställningsförhållandet, 2 uppl., Uppsala 2009 Lehrberg, Avtalstolkning tolkning av avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 5 uppl., Uppsala 2009 (alternativ till Adlercreutz, Avtalsrätt II ) Mellqvist, M och Persson, I, Fordran och skuld, 9 uppl., Uppsala 2011 Samuelsson, J, och Melander, J, Tolkning och tillämpning, 2 uppl., Uppsala 2003 Sigeman, T, Arbetsrätten, 5 uppl., Stockholm 2010 Litteratur som ingår i kompendier som säljs av institutionen: Bengtsson, B, [Utdrag ur] Försäkringsavtalsrätt, 2 uppl. Stockholm 2010 (s ) Fahlbeck, R, Arbete kontra kapital. En omvänd tankeövning, Flodgren, B, m.fl. (red.) Vänbok till Axel Adlercreutz. Lund 2007 s Karlgren, H, Obehörig vinst och värdeersättning s , Stockholm 1982 Ramberg, C, Avtal om abort Pactum turpe? Flodgren, B, m.fl. (red.) Avtalslagen 90 år, Stockholm 2005 s Wilhelmsson, T, Avtal och jämlikhet, SvJT 1997 s XV