Studiehandledning för kursen Våld i nära relationer ur ett folkhälsoperspektiv, FHGVR2, 7,5 hp grundnivå

Transkript

1 Karlstads universitet Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för Hälsovetenskaper, Folkhälsovetenskap Höstterminen 2016 Studiehandledning för kursen Våld i nära relationer ur ett folkhälsoperspektiv, FHGVR2, 7,5 hp grundnivå Kurskod: FHGVR2, Kursansvarig: E-post Kursadministratör: Linda Beckman Tel: linda.beckman@kau.se Maria Olsson Telefon: E-post maria.olsson@kau.se 1

2 Välkommen till kursen Våld i nära relationer, 7,5 hp Välkommen till kursen Våld i nära relationer ur ett folkhälsoperspektiv som ges av ämnet folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Kursen går på halvfart under vecka 45-03, ht2016. Den första träffen är den 7 november, kl i sal 3B425. Den här studiehandledningen är ett arbetsmaterial och en översikt för dig som valt att gå kursen. Använd dig av den för att se vad du behöver uppnå och vad som krävs på olika sätt. Vi har förmånen att få driva den här kursen med campusträffar men kommer också att använda lärplattformen It s learning. En rekommendation är att du aktivt använder dig av föreläsningar, informationen i den här studiehandledningen men också är aktiv på lärplattformen It s learning där information från kursledningen kommer att läggas ut (aktuellt schema, ev. förändringar), diskussioner kan hållas, powerpoint-presentationer eventuellt läggas ut, examinationer lämnas in, mm. Kursens syfte och kursinnehåll Kursen syftar till att ge kunskap om våld i nära relationer och belyser området våld i nära relationer ur olika perspektiv, omfattning, konsekvenser, professionellas bemötande samt insatser mot våld i nära relationer. Olika teorier och förklaringsmodeller på individ-, grupp- och samhällsnivå som tas upp är tex genusteorier/könsmaktsperspektiv, samhällsteorier och psykologiska teorier ur ett folkhälsoperspektiv. Undervisning Kursens undervisningsformer är föreläsningar, individuella arbeten och seminarier. I anslutning till föreläsningar kommer vi att diskutera och reflektera för att ytterligare fördjupa kunskaperna. Till kursen har vi engagerat spännande och kunniga föreläsare. Dessa föreläsningar är inte obligatoriska men ger kunskaper som, i tillägg till litteraturen, blir högst användbara i examinationsuppgiften. Även de diskussioner som kan föras i gruppen ger kunskaper som inte alltid är möjliga att inhämta i litteratur. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - förstå och förklara de särdrag som präglar våld i nära relationer mellan partners och hur våld mellan de vuxna ter sig för barn som bevittnar våld i sin familj - beskriva konsekvenser av våld i nära relation i hetero- och homosexuella relationer samt våld riktat mot barn, ur ett folkhälsoperspektiv omfattande klass, genus, generation och etnicitet. - förstå teorier om stress, kris och psykotrauma - diskutera våldet och det professionella bemötandet utifrån olika perspektiv och förklaringsmodeller - ha kännedom om utvecklingen av barnmisshandel och känna igen orsaksmönster som kan ligga bakom barnmisshandel inklusive sexuella övergrepp under uppväxten Examination Kursen examineras genom individuell skriftlig hemtentamen som behandlas i ett avslutande seminarium. Närmare information om examinationen ges under kursen. Referenshantering enligt APA-systemet används genomgående i kursen. Betyg Kursen bedöms enligt betygsskalan: Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl Godkänd (VG). Betyget G förutsätter att lärandemålen uppfyllts. Betyget Underkänt ges om det finns brister i det ovanstående. Detta kan åtgärdas genom komplettering. För betyget Väl Godkänt, VG, behövs därutöver att examinationsuppgiften visar på en förmåga att på ett fördjupande sätt kritiskt och reflekterande 2

3 resonera kring de inhämtade kunskaperna från både föreläsningar, artikelseminarium och kurslitteratur. Schema (med reservation för mindre ändringar) Plagiat och fusk Universitetet ser allvarligt på fusk och plagiat. I ett rektorsbeslut från 2007 kan läsas: Med fusk avses att student med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda lärare eller annan om den egna prestationen vid examination. Kopiering av text, så kallad plagiering, samt citat och referat där källhänvisning saknas definieras som fusk. (Rektorsbeslut C2007/368:19). Läs mer om universitetets policy när det gäller fusk och plagiat under fliken med samma namn på It s. Som student drar du fördel av att ditt universitet använder plagieringskontroll via Ephorus. Genom att ditt universitet använder Ephorus skyddas din upphovsrätt. Vissa moment i denna kurs kan komma att granskas via detta program då ditt arbete kommer att hanteras i Ephorus via It s. Där kommer det att jämföras mot allt på Internet, även dina tidigare, publicerade arbeten. Detta gör att ingen i framtiden otillbörligen plagierar ditt arbete. Om någon försöker använda ditt arbete under ett annat namn kommer Urkund att lämna rapport om detta till den lärare det är inskickat till. Genom att ditt universitet använder Ephorus spelar alla på samma villkor. I och med att samtliga arbeten kontrolleras vet du som student att alla måste lägga ner samma arbete för att nå resultat på kursen. Detta gör att lärarna har lättare att sätta rättvisa betyg. Vill du veta mer om Euphorus? Då kan du kontakta IT-pedagogerna på larstod@kau.se. Guide till Referenshantering Här nedan följer några exempel på hur referenser skrivs löpande i text och i en referenslista enligt APA-modell. (För att underlätta för er har vi delat upp olika typer av referenser under olika rubriker - dock ska inte ni dela upp referenserna när ni skriver dem i referenslistan i ert arbete). Referenserna börjar alltid överst på en ny sida. Alla citerade verk och litteraturhänvisningar i texten måste återfinnas 3

4 i referenslistan. Notera att oavsett vilken typ av referenser (se nedan) det gäller så skrivs de i alfabetisk ordning. A. Bokreferenser Generellt gäller att samtliga författare ska anges med både efternamn och förnamnsinitialer. När en myndighet, organisation etc. står som författare skrivs hela namnet ut. I verk med flera författare skrivs & framför den sista författarens efternamn. Kommatecken skiljer författarna liksom förnamnsinitialer åt. Kommatecken föregår tecknet &. Boktiteln skrivs kursiverad. a) Böcker med en eller flera författare. Nordmarker, A. (1984). Språk och läsning. Malmö: Liber Wästlund, E., Moran, T.P., & Bergman, H. (1983). The psychology of human computer interaction. Hillsdale, N.J.: Erlbaum. b) Samlingsverk med redaktör/editor. Hjärthag, F., & Friman, M. (Eds.). (1988). Human judgment. The SJT View. Amsterdam: North- Holland. Öst, L-G. (Red.). (1987). Beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur. c) Enskilda artiklar eller enskilt kapitel i samlingsverk. Andersson, K.P. (1987). Sociala färdighetsbrister. I L.-G. Öste (Red.) Beteendeterapi inom Psykiatrin (sid ). Stockholm: Natur och Kultur. Hjärthag, F., & Bergman, H. (1988). Risk Judgment, Risk Communication And Conflict Management. I B. Brehmer & C.R.B. Joyce (Eds.) Human Judgment. The SJT View (pp ). Amsterdam: North- Holland. d) Bok utan författare. Forskningens framtid: Forskning och forskarutbildning i högskolan. SOU 1981:29. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Här kan man skriva alternativt: SOU 1981:29. Forskningens framtid. Forskning och forskarutbildning i högskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Obs! i första alternativet skrivs referensen i löpande text som (Forskningens framtid, 1981), och i det senare som (SOU, 1981;29). e) Rapport utgiven av forskningsinstitution. Reiser, B. J., & Lehnert, W. G. (1982). Thematic knowledge structures in the understanding of a generation of narratives (Tech, Rep. No. 16). Yale: Yale University, Cognitive Science Program. B. Tidskrifter Generellt gäller samma regler beträffande författare som under bokreferenser ovan. Titel på artikel inleds med stor bokstav. Om det finns undertitel börjar också denna med stor bokstav. I tidskriftnamn ska varje ord utom konjunktioner, prepositioner etc. inledas med stor bokstav. Tidsskriften skrivs kursiverad. a) Tidskriftartikel - en författare. Bekerian, D. A. (1993). In search of the typical eyewitness. American Psychologist, 48, b) Tidskriftartikel - flera författare. Borman, W. C., Hanson, M. A., Oppler, S. H., Pulakos, E. D., & White, L. A. (1993). Role of early supervisory experience in supervisor performance, Journal of Applied Psychology, 78, c) Tidningsartikel - ingen författare. Gymnasiet prövar nya utbildningar. ( april). Svenska Dagbladet, s 7. C. Internetreferenser Exempel på hur referenser från Internet ska skrivas i referenslistan: Barnombudsmannen. (2009). Om barnombudsmannen. Hämtad från url: D. Referenser i löpande text. Principen för att ta upp en referens i rapporten är att varje påstående man gör eller varje faktum man presenterar skall beläggas, d.v.s. man ska tala om varifrån man har fått sin uppgift. Det gör man genom att i det allra vanligaste fallet nämna den person eller de personer som man refererar till med författarnamn och årtal, t.ex.: en referens i slutet av en mening ser ut så här (Larsson, 2008). Är det två författare skrivs (Andersson & Pettersson, 2015) och med fler än två skrivs vid första tillfället (Andersson, Pettersson & Lundström, 2015) och när den nämns igen räcker det med (Andersson, mfl eller et al, 2015).Så här kan man också göra Larsson (1995) har funnit att... eller Jämförelsen 4

5 mellan medelvärdena för de finska grupperna (Pohjanheimo, 1994; Puohiniemi, 1993;) och resultaten från denna studie visar att... (flera författare i en parantes ställs upp alfabetiskt och inte kronologiskt). Citat som görs i en rapport måste vara ordagranna och omgivna av dubbla citattecken. Referensen till ett citat ska förutom författare och årtal även innehålla sidhänvisning till källan. Exempel: Edfeldt (1997) skriver: Nervtråden består av många nervceller med sina utskott, som ligger i en lång rad med oändligt små mellanrum mellan varje enskild nervcell. (s. 13). Jag hoppas vi ska få en trevlig och kunskapsutvecklande kurs tillsammans!! Välkomna! Hör gärna av er om det är något ni undrar över. Linda Kursansvarig 5