Studiehandledning. Barns Psykiska Hälsa 7,5hp. Kurskod: FHABP1, Kursansvariga: Linda Beckman Louise Persson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Studiehandledning. Barns Psykiska Hälsa 7,5hp. Kurskod: FHABP1, Kursansvariga: Linda Beckman Louise Persson"

Bengt Jansson
för 5 år sedan
Visningar:

Studiehandledning Barns Psykiska Hälsa 7,5hp Kurskod: FHABP1, 27130

1 Studiehandledning Barns Psykiska Hälsa 7,5hp Kurskod: FHABP1, Kursansvariga: Linda Beckman Louise Persson Karlstad, november 2016

2 Barns psykiska hälsa, 7,5 hp Välkommen till kursen Barns psykiska hälsa, som ges av ämnet folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Kursen kan läsas som fristående kurs eller som en delkurs inom mastersprogrammet inom hälsovetenskap med inriktning folkhälsovetenskap. Kursen går på halvfart under vecka 45-03, ht2016. Den första träffen (8 november, kl i sal 3D415) går vi igenom kursens upplägg och Professor Curt Hagquist kommer att hålla en föreläsning om determinanter och mätmetoder för psykisk hälsa. Undervisning Kursens undervisningsformer består av föreläsningar och seminarier. Den baseras på en deltagande pedagogik, där både studenter och lärare förväntas vara aktiva, engagerade och ansvarsfulla. I denna pedagogik utgör alla deltagare resurser för gruppen. Kursinnehåll Kursen innehåller campusträffar och ges i form av föreläsningar samt seminarier. Kursen innefattar bestämningsfaktorer för barns och ungas psykiska hälsa, metoder för att mäta psykiska hälsa bland barn och unga samt teorier och arbetssätt om hälsofrämjande och förebyggande arbete inom området. Särskild tonvikt kommer att ligga på social ojämlikhet i hälsa inklusive genusperspektiv, livsstil, kroniska sjukdomar och WHO:s nyckelprinciper för att främja hälsa, samt granskning av vetenskapliga artiklar och kursdeltagares skriftliga arbeten Lärandemål för kursen Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - Redogöra för den psykiska hälsans bestämningsfaktorer utifrån ett utvecklings- och Befolkningsperspektiv - Ge exempel på hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt med relevans för barns och ungas psykiska hälsa - Beskriva metoder som används för att mäta psykisk hälsa bland barn och unga. - Identifiera och differentiera lämpliga arbetssätt för hälsofrämjande och förebyggande insatser för att utveckla praktiska strategier kopplat till barns och ungas psykiska hälsa. - Värdera och förhålla sig till social ojämlikhet i psykisk hälsa bland barn och unga från individ-,grupp- och samhällsnivå utifrån ett hälsofrämjande och salutogent perspektiv - Värdera och kritiskt granska forskning om och arbetssätt för psykisk hälsa bland barn och unga Bedömning och betyg Betygsgraderingen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Betyget G knyter an till lärandemålen. För betyget VG ska studenten därutöver i examinationen uppvisa prestationer och förmågor med djup, avseende kritisk och komparativ förmåga och försvar av egna ståndpunkter. Detta innebär exempelvis att man på ett tydligt och lättförståeligt sätt kan 2

3 följa analys av fallet utifrån risk och skyddsfaktorer utifrån den ekologiska förklaringsmodellen. Kursutvärdering Syftet med kursutvärdering är att undersöka om kursens upplägg, genomförande, litteratur, examinationsmoment och föreläsare är relevanta i förhållande till det kursinnehåll som anslås i kursplan och studiehandledning. Därför är det av största vikt att studenterna genomför utvärderingen på ett sakligt och konstruktivt sätt för att kursen ska kunna utvecklas och förbättras. Kursutvärdering görs efter avslutad kurs, både skriftligt och muntligt. Kurslitteratur Kursböcker Kerig, Patricia, Ludlow, Amanda, & Wenar, Charles. (2012). Developmental psychopathology: from infancy through adolescence. Maidenhead: McGraw-Hill. Senaste upplagan. Von Knorring, Anne-Liis. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Rapporter Bremberg, Sven & Dalman, Christina. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Forte. Åtkomst via: Folkhälsomyndigheten. (2014) Skolbarns hälsovanor 2013/2014. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Åtkomst via: Hewlett, Emily. & Moran, Valerie. (2014). Making mental health count the social and economic costs of neglecting mental health care. OECD. Åtkomst via: Socialdepartementet. (2013). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för all. Stockholm: Socialdepartementet. Åtkomst via: 3

4 Vetenskapliga artiklar Due, P. et al. (2011). Pathways and mechanisms in adolescence contribute to adult health inequalities. Scand J Public Health 39: Gunnarsdottir, H., Hensing, G., Povlsen, L., & Petzold, M. (2015). Relative deprivation in the Nordiccountries child mentalhealthproblemsinrelationtoparentalfinance stress. The European Journal of Public Health Advance Access. Published online 21 October. Hanyang, S. et al. Associations of Parental Depression With Child School Performance at Age 16 Years in Sweden. JAMA Psychiatry. Published online February 03, mdoi: /jamapsychiatry Patel, V., Filsher; A J., Hetrich, S. & McGorry, P. (2007) Mental health of young people: a global public-health challenge. Lancet, 369: Ottawa charter Referenslitteratur Summer, Dion. (2012). A childhood psychology young children in changing times. London: Palgrave Macmillan. Referenshantering enligt APA används genomgående i kursen (samt i programmet). Se dokumentet Skrivstöd i vetenskapligt skrivande på its. 4

5 Schema (med reservation för mindre ändringar) Datum Tid Lokal Innehåll V 45 tisdag D415 Kursintroduktion (LB, LP); 8 november Determinanter och mätmetoder för V45 fredag 11 november V 46 tisdag 15 november V 47 tisdag 22 november V 48 tisdag 29 november V 49 tisdag 6 december V 50 tisdag 13 december V 51 tisdag 20 december V 2 tisdag 10 januari V 3 tisdag 17 januari V 9 tisdag 28 februari B204 3D415 psykisk hälsa (Prof. Curt Hagquist) Litteraturseminarium (i två grupper) Vi samlas i 7B204 och 3D415 i resp grupper D415 Det tidiga livet (Prof. CG Bornehag) och Child mental health from a psychiatric perspective (Ass. Lect. Daniel Lin) B512 Hälsofrämjande arbete för psykisk hälsa (LP) + artikelsökning D415 Dialogseminarium (i två grupper) 3B425 Vi samlas i 3D D415 Barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, en riskgrupp för psykisk ohälsa (Psykolog, PhD Maria Unenge Hallerbäck) D415 Riskgrupper för psykisk ohälsa samt skolsköterskans roll i att upptäcka/arbeta med riskbeteenden (Doktorand Lisbet Eng Kraft, LB) D415 Psykisk hälsa ur ett hälsoekonomiskt perspektiv (Prof. Mikael Svensson) B512 Eget arbete Lokal meddelas senare 14:00-19:00 Lokal meddelas senare Slutexamination (salstenta) Slutexamination (omtentamen) Kontaktpersoner Kursansvariga: Linda Beckman (LB) Louise Persson (LP) Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap linda.beckman@kau.se louise.persson@kau.se Kursadministratör: Maria Olsson Administratör Karlstads universitet maria.olsson@kau.se 5

Relevanta dokument

PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng Child and Adolescent Psychology 2, Intermediate level, 30 higher education credits Grundnivå (First Cycle) 1.