Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rysslands WTO-anslutning. - handelsmöjligheter för svenska företag"

Transkript

1 Rysslands WTO-anslutning - handelsmöjligheter för svenska företag

2 Sammanfattning Ryssland blev antagen som medlem i WTO på Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens i december Efter intern rysk beredning väntas medlemskapet träda ikraft under sommaren Anslutningen innebär att Ryssland påtagligt öppnar sig för handel med omvärlden, bland annat genom minskade tullar, bättre marknadstillträde för tjänstehandeln och ökad förutsägbarhet och transparens vad gäller ryska lagar och regler. Handeln mellan Sverige och Ryssland har, i och med det ryska WTO-medlemskapet, potential att förenklas och därmed öka. Den ryska marknaden är av stort intresse för svenskt näringsliv. Ryssland är en av Sveriges viktigaste import- och exportmarknader utanför EES. Kollegiet har också fått in flera synpunkter från svenska företag som har önskat se bättre marknadstillträde till Ryssland. Prioriterade områden har varit lägre tullar, minskade handelsprocedurer, teknisk harmonisering, bättre immaterialrättsskydd och ökade möjligheter för handel med tjänster. I och med att Ryssland blir medlem i WTO åtar sig Ryssland att följa alla WTO:s avtal. Ryssland har också gjort åtaganden i anslutningsförhandlingarna som sker inom ramen för den särskilt skapade arbetsgruppen för Rysslands anslutning till WTO. I anknytning till WTO-anslutningen har EU och Ryssland även tecknat ett antal bilaterala avtal. Rysslands WTO-medlemskap får betydande konsekvenser för svenska intressen på olika handelsområden. Rysslands WTO-anslutning innebär att den genomsnittliga tullen på industrivaror sänks från 9,5 procent till 7,3 procent. Ryssland kommer att avskaffa tullen helt på alla varor som ingår i Informationsteknikavtalet (ITA). Sverige har stor export av ITA-varor till Ryssland. Vidare har Ryssland för avsikt delta i Informationsteknikavtalet (ITA). Med tullsänkningar kommer också tullbesparingar. För motorfordon, en annan viktig svensk exportvara, beräknas tullbesparingen bli ca 395 miljoner kronor per år. Rysslands WTO-anslutning innebär tullsänkningar på jordbruksvaror i storleksordningen procent av den tillämpade tullen idag. Tullsänkningarna innebär potentiella tullbesparingar, till exempel för fryst griskött där tullbesparingen beräknas bli ca 6,7 miljoner kronor per år. Den ryska marknaden är av stort intresse för flera svenska exportörer av jordbruksvaror. Rysslands anslutning till WTO kan därför innebära marknadsöppningar och ökad handel. När Ryssland tillämpar SPS-avtalet blir förutsättningarna bättre för svenska exportörer av jordbruksprodukter. Svenska jordbruksexportörer har stött på problem vid export till den ryska marknaden, vilket har inneburit att flera exportförsök har avbrutits. Problem har bland annat varit oförtutsägbarhet och plötsliga regeländringar samt orimliga krav på exporterande företag. Bland annat principen om transparens och principen om vetenskaplighet är delar i SPS-avtalet som kommer kunna underlätta för svenska företag.

3 Ryska handelsprocedurer är i ett internationellt perspektiv komplicerade, tidskrävande och icke-transparenta, vilket försvårar för svenska näringslivsintressen i Ryssland. WTO-avtalen innehåller få och vaga skrivningar om handelsprocedurfrågor, vilket innebär att få förenklingar är att vänta som följd av Rysslands WTO-anslutning. Rysslands WTO-anslutning kan dock på sikt leda till förbättrade handelsprocedurer genom att Ryssland deltar i framtida förenklingsarbeten inom ramen för WTO. Rysslands tillämpning av exportskatter är av stor betydelse för svenska intressen eftersom Ryssland är en av Sveriges viktigaste varuhandelsimportpartner utanför EES. Rysslands anslutning till WTO innebär överlag ökad förutsägbarhet i tillämpningen av exportskatter genom att dessa binds för viktiga produkter. Exportskattenivån på Sveriges överlägset största importintresse, råolja, binds på nivåer över den idag tillämpade. Exportskattenivån på virke binds på sänkta nivåer beroende på träslag. Tekniska regler har ansetts vara komplexa och betungande för de svenska företag som säljer sina produkter på den ryska marknaden. Flera faktorer pekar dock på att Ryssland idag är väl förankrat vad beträffar internationell praxis på tekniska regelområdet och har som avsikt att följa TBT-avtalet. Ryssland arbetar bland annat för teknisk harmonisering med EU:s tekniska regelverk som bas, vilket är bra. Harmoniseringsmodellen avviker dock på flera punkter från det europeiska, vilket gör det svårt att förutspå vilka faktiska lättnader de svenska företag som agerar på den ryska marknaden kommer att få. I dagsläget är tillämpningen av handelspolitiska skyddsinstrument mellan EU och Ryssland mycket begränsad. En rysk WTO-anslutning kommer att leda till en ökad transparens och förutsägbarhet i tillämpningen av handelspolitiska skyddsinstrument. Subventioner användes tidigare i stor utsträckning i Ryssland. I och med att Ryssland ansluts till WTO förbjuds exportsubventioner och subventioner för importsubstituering helt. En större reglering av specifika subventioner kommer sannolikt leda till en mindre fördelaktig situation för ryska statsägda företag och att subventionsnivån på exportkrediter kommer att hamna i nivå med WTO:s och OECD:s regelverk. I och med WTO-anslutningen har Ryssland gjort flera åtaganden i tjänstesektorn, varav många åtaganden gäller för sektorer som är viktiga för svenska näringslivsintressen (till exempel data-, bygg- och telekomsektorn). Ryssland binder sig också till att minimera den byråkratiska bördan för tjänsteföretag. Handläggningen ska vara skyndsam och till låg kostnad. Vidare, i ett bilateralt avtal mellan EU och Ryssland, åtar sig Ryssland att sänka de kritiserade sibiriska överflygningsavgifterna. De ryska handelsrelaterade investeringsåtgärderna (TRIMs) är inte WTOförenliga och ska vara helt borttagna 1 juli I och med utfasningen av investeringsåtgärderna har EU och Ryssland tecknat ett bilateralt avtal för att skydda europeisk export av delar och komponenter för motorindustrin. Avtalet innebär i stora drag att om den europeiska exporten till Ryssland minskar ska Ryssland sänka tullarna på komponenter för motorindustrin. Som ett led i förberedelserna för en WTO-anslutning har Ryssland arbetat för att immaterialrättssystemet ska nå upp till samma nivå som det

4 immaterialrättssystem som gäller inom WTO. Vidare har Ryssland infört åtgärder för att säkerställa att de lagstiftade immateriella rättigheterna efterföljs. Många av de immaterialrättsliga problem i Ryssland som har lyfts fram av svenska företag täcks in av de åtaganden Ryssland gör i och med WTOanslutningen. Inhemska företag, varor och tjänster favoriseras när den ryska offentliga sektorn ska göra sina inköp, vilket missgynnar svenska företag. Ryssland kommer inte, i och med WTO-anslutningen, att delta WTO-avtalet om offentlig upphandling. Ryssland kan därför fortsätta favorisera inhemska företag, varor och tjänster vid offentlig upphandling. Under anslutningsförhandlingarna bekräftade dock Ryssland att de, senast fyra år efter anslutningen, ska börja förhandla medlemskap i WTO:s avtal om offentlig upphandling.

5 Innehåll Inledning... 6 Bakgrund... 6 Handel mellan Sverige och Ryssland idag... 7 Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning Industrivarutullar Tullar på jordbruksprodukter Handelsprocedurer Exportskatter Tekniska regler TBT Sanitära och fytosanitära åtgärder SPS Handelspolitiska skyddsinstrument Subventioner Tjänstehandel Handelsrelaterade investeringsåtgärder TRIMs Immaterialrätt Offentlig upphandling Slutsats Referenser... 49

6 6 Inledning Ryssland upptogs som medlem i Världshandelsorganisationen, WTO, den sextonde december 2011 efter arton års förhandlingar. Efter intern rysk beredning väntas medlemskapet träda ikraft under sommaren Den här rapporten syftar till att ge en översiktlig bild av de ryska åtagandena i och med WTO-anslutningen. Fokus ligger på hur anslutningen kan påverka intressen som är viktiga för svenskt näringsliv. Rapporten har följande upplägg: Kapitel 1 presenterar en kort bakgrund. Kapitel 2 presenterar handelsstatistik. Kapitel 3 beskriver de åtaganden Ryssland har gjort i och med WTOanslutningen. Dels de åtaganden Ryssland gör i WTO:s avtal och dels de åtaganden Ryssland gör i Arbetsgruppens rapport (WTO, 2011a) och i Bindningslistorna (WTO, 2011a och 2011b). Kapitlet är uppdelat i 12 avsnitt där varje avsnitt behandlar ett specifikt handelsområde. Fokus i varje avsnitt ligger på de problem svenska företag möter i handeln med Ryssland och hur en rysk WTO-anslutning påverkar dessa problem. Bakgrund Ryssland upptogs som medlem i Världshandelsorganisationen, WTO, efter arton års förhandlingar och anslutningen utgör en central händelse i såväl Rysslands som WTO:s historia. I och med anslutningen kommer Ryssland att implementera WTO:s alla handelsavtal. Vidare, utöver vad som följer av WTO:s avtal, återfinns ytterligare ryska åtaganden i fyra anslutningsdokument: Anslutningsprotokollet, arbetsgruppens rapport, bindningslistan för tullar och bindningslistan för tjänster. Anslutningsprotokollet är mycket kort varför dokumentet ofta reduceras till en ren formalitet. Arbetsgruppens rapport är en sammanställning av viktiga diskussioner inom arbetsgruppen. Dokumentet behandlar ekonomisk politik, det politiska ramverket, handel med varor, immaterialrätt, tjänstehandelspåverkande näringspolitik och vissa övriga frågor som bland annat transparens och handelsprocedurer. Bindningslistorna listar åtaganden för specificerade varor och tjänster. EU och Ryssland har också, i och med WTO-anslutningen, tecknat ett antal bilaterala avtal. Dessa avtal är inte en del av de ryska anslutningsvillkoren till WTO per se, men avtalen har tecknats i anknytning till WTO-anslutningen. Bland annat har EU och Rysslant ingått avtal om exportskatter, avtal för att skydda europeisk export av delar och komponenter för motorindustrin och avtal om sibiriska överflygningsavgifter.

7 7 År 2010 trädde en tullunion ikraft mellan Ryssland, Vitryssland och Kazakstan. Tullunionen har en gemensam yttre handelspolitik varför flera av de åtaganden Ryssland gör i och med WTO-anslutningen sker inom ramen för tullunionen. Handel mellan Sverige och Ryssland idag EU är Rysslands överlägset största handelspartner och står för över 50 procent av landets totala handel. Därefter följer Kina, Ukraina och Vitryssland. Ryssland är EU:s tredje största handelspartner efter USA och Kina. Rysslands totala export består framförallt av bränslen och råvaror, vilket utgör över 80 procent av landets export. Rysslands import är mer diversifierad än exporten och består till stor del av tillverkade varor, främst verkstadsprodukter. Den svenska handeln med Ryssland har ökat betydligt under det senaste decenniet. Sveriges export till Ryssland har ökat med närmare 90 procent mellan 2002 och Den svenska importen har ökat ännu kraftigare. Mellan 2002 och 2010 har importen ökat med över 400 procent. Dessa siffror visar dock en ökning av värdet av importen och inte av volymen. En anledning till denna stora importökning är att priset på råolja, en av de största importprodukterna från Ryssland, har ökat kraftigt. Följande graf illustrerar hur handeln mellan Sverige och Ryssland har utvecklats det senaste decenniet. Svensk varuhandel med Ryssland Totala värden, Miljoner kr Varuimport från Ryssland Varuexport till Ryssland Källa: SCB, 2011 Ryssland är Sveriges 14:e viktigaste exportmarknad. År 2010 gick 1,8 procent av Sveriges totala export till Ryssland. Om enbart exportmarknader utanför EU tas med i beräkningen hamnar Ryssland på 4:e plats. År 2010 bestod den svenska exporten till Ryssland främst av industrivaror. Bland annat av verkstadsprodukter som telekommunikationsutrustning,

8 8 motorfordon och delar till motorfordon men även av papper, kemikalier samt järn och stål. Tabell 1 visar de fyra värdemässigt största exportvarorna från Sverige till Ryssland under år 2010 och under perioden januari september år Tabell 1: De värdemässigt största svenska exportvarorna till Ryssland KN-nummer Varubeskrivning Export till Ryssland värde i miljarder SEK Export till Ryssland jan-sept värde i miljarder SEK Basstationer (telekom) 1,9 2, Personbilar med bensinmotor 1,1 1, Annan telekomutrustning 1,0 1, Personbilar med dieselmotorer 0,7 1,2 Källa: SCB, 2011 Av de viktigaste leverantörsländerna för import till Sverige återfanns Ryssland 2010 på 7:e plats, med en andel på 4,7 procent. Om enbart leverantörsländer utanför EU tas med i beräkningen hamnar Ryssland på andra plats. Tabell 2 visar de fyra värdemässigt största importvarorna till Sverige från Ryssland under år 2010 samt under perioden januari september år Tabell 2: De värdemässigt största svenska importvarorna från Ryssland KN-nummer Varubeskrivning Import från Ryssland värde i miljarder SEK Import från Ryssland jan-sept värde i miljarder SEK Råolja 37, 1 36, Uran 3,0 2, Lättoljor och produkter för särskild process 2,0 1, Eldningsoljor för särskild process 1,2 1,3 Källa: SCB, 2011

9 9 Tjänstehandel Utöver varuhandeln med Ryssland tillkommer handel med tjänster. Sverige är en stor exportör av tjänster och har breda intressen på tjänsteområdet. Kollegiet har också löpnade fått in synpunkter från svenska företag som har bekräftat att den ryska marknaden är av intresse. Tyvärr finns det dock stora svårigheter förknippade med att mäta tjänstehandel och det är därför svårt att ger mer detaljerad information av hur handeln ser ut idag. Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning 1. Industrivarutullar Rysslands WTO-anslutning innebär att den genomsnittliga tullen på industrivaror kommer att sänkas från 9,5 procent till 7,3 procent. Rysslands WTO-anslutning innebär också tullbesparingar. För motorfordon beräknas tullbesparingen bli ca 395 miljoner kronor per år. WTO-anslutningen har potential till marknadsöppningar och ökad handel, särskilt när det gäller motorfordon, telekommunikation (ITA) och papper där betydande tullsänkningar görs Sveriges export av industrivaror till Ryssland idag Ryssland är redan idag en relativt betydande marknad för svensk export av industrivaror. Efter Norge, USA och Kina är det den fjärde viktigaste svenska exportmarknaden för dessa produkter utanför EU. Under 2010 exporterade svenska företag industrivaror inklusive fisk för 20,2 miljarder kronor till Ryssland. Exportvärdet under de första tre kvartalen 2011 var 21,2 miljarder kronor (SCB, 2011). Den allra största delen av Sveriges totala export till Ryssland består av industrivaror (se tabell 3). Den svenska exporten av industrivaror till Ryssland under år 2010 bestod främst av verkstadsprodukter som telekommunikationsutrustning, motorfordon och delar till motorfordon men även av papper, kemikalier samt järn och stål (SCB, 2011). Den allra största delen av Sveriges totala export till Ryssland består av industrivaror vilket illustreras av Tabell 3.

10 10 Tabell 3: Svensk export till Ryssland i miljarder SEK Ryssland * Totalt 22,7 28,9 14,0 20,8 21,2 - varav industrivaror 22,1 28,2 13,5 20,2 20,8 *= avser endast perioden januari-september 2011 Källa: SCB, Hur regleras industrivarutullar i befintliga WTO-avtal? Allmänna tull- och handelsavtalet, GATT, innehåller det multilaterala regelsystemet för handeln med varor och bildar ett av de tre huvudavtalen i WTO. GATT-reglerna syftar till att skapa förutsägbarhet och stabilitet i den internationella varuhandeln. Centrala element i GATT är bland annat principen om icke-diskriminering (mest gynnad nationsprincipen och nationell behandling), bindande åtaganden till exempel ifråga om tullar och förbud mot kvantitativa restriktioner. Därtill tillkommer en bindningslista där varje WTO medlem binder sin tullar vid en viss nivå Ryska industrivarutullar - problem för svenska företag? Kollegiets bedömning är att det inte, under de senaste åren, har varit de ryska tullarna som utgjort de största handelshindren för svenska företag. Det är andra faktorer som har varit mer problematiska, till exempel omständiga handelsprocedurer eller tekniska regler. Hur WTO-anslutningen påverkar ryska handelsprocedurer och tekniska regler beskrivs i avsnitt 3 och avsnitt Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för industrivarutullar Rysslands anslutning till WTO medför framförallt två positiva effekter när det gäller tullar för industrivaror inklusive fisk. För det första innebär åtagandena i anslutningspaketet att Ryssland åtar sig att binda sina tullar för industrivaror inklusive fisk. Ryssland kan därmed i normalfallet inte höja tullarna över den bundna nivån 1. Detta medför mer stabila och förutsägbara exportvillkor till Ryssland. För det andra kommer Ryssland som WTO-medlem att sänka tullarna för viktiga industrivaror. För en del produkter sker sänkningen direkt när Ryssland 1 Det är inte helt uteslutet med tullhöjningar men för att få höja tullen måste Ryssland i så fall förhandla med andra WTO-medlemmar som har ett betydande intresse för den aktuella produkten. Detta innebär att det i praktiken endast kan bli aktuellt med tullhöjningar i något enstaka fall.

11 11 blir WTO-medlem, för andra produkter genomförs sänkningen först efter några år. Nedan beskrivs de åtaganden Ryssland gör i och med en WTO-anslutning och vilka konsekvenser de ryska åtagandena kan ha för svenskt näringsliv. Tullsänkningar på industrivaror i och med Rysslands WTO-anslutning Ryssland kommer att avskaffa tullen på alla varor som ingår i Informationsteknikavtalet (ITA). Det innebär att viktiga svenska exportvaror blir tullfria vid export till Ryssland. Tullarna kommer att avvecklas bland annat för telekommunikationsutrustning, datorer och halvledare. Ryssland har även för avsikt att delta i WTO:s Informationsteknikavtal (ITA). I övrigt är det ytterst få varor som blir tullfria i och med Rysslands anslutning till WTO, däremot kommer flera tullar att sänkas. Tullfrihet kommer dock att gälla för bland annat vissa typer av läkemedel, vissa trycksaker samt rullstolar och delar till rullstolar. Den genomsnittliga bundna tullen för Ryssland efter implementering blir för industrivaror 7,3 procent jämfört med 9,5 procent idag. För följande viktiga sektorer från svensk sida blir den genomsnittliga bundna tullen lägre; motorfordon 12 procent jämfört med 15,5 procent idag, trä och papper 8 procent jämfört med 13,4 procent idag, elektriska maskiner 6,2 procent jämfört med 8,4 procent idag, kemikalier 5,2 procent jämfört med 6,5 procent idag. Som WTO-medlem kommer Ryssland inte heller att tillämpa så kallade ODC:s (andra tullar och avgifter) vilket också är positivt. Tullhöjningar på industrivaror i och med Rysslands WTO-anslutning I vissa fall innebär Rysslands anslutning till WTO att den slutliga bundna tullen blir högre än den tullsats som tillämpas idag 2. En höjning av den bundna tullen är inte ovanlig utan har att göra med att när ett land binder sina tullar innebär det ett stort åtagande då landet inte kan höja sina tullar över den nivå som tullbindningen gäller 3. Ryssland har dock alltid möjlighet att tillämpa lägre tull än den nivå som tullen är bunden till. 2 Uppgift om tillämpad tull är hämtad från Market Access Database, Om tullåtagande bryts måste landet i fråga betala kompensation till vissa berörda parter. Det gäller de parter som antingen innehar INR (Initial Negotiating Rights) eller som är principal supplier dvs. den största exportören. De exportörer som anses ha substantial interest dvs. har 10% eller mer av marknaden har rätt till konsultation. Vi noterar att EU27 innehar ett stort antal INR i den ryska tullbindningslistan.

12 12 Utfallet för viktiga svenska exportvaror I tabellen visas utfallet för några tullpositioner för varor som Sverige exporterar till Ryssland. För merparten av de uppräknade produkterna (tullpositionerna) innebär Rysslands WTO-anslutning att tullen kommer att sänkas. För några produkter kommer tullen att vara oförändrad, bland annat för basstationer och annan telekomutrustning. För ett fåtal produkter kan tullen till och med höjas, bland annat för självgående maskiner för brytning av malm etc. Tullfrihet har uppfyllts enbart för basstationer och annan telekomutrustning, produkter som ingår i ITA. Tabell 4: Utfallet för viktiga svenska exportvaror HS/KN-nr Kort varubeskrivning Slutlig bunden tull (implementeringsår i parentes) Tillämpad tull före WTOanslutningen* Prepared or preserved herrings in hermetic packings 12 % (2013) 15 % Acrylic polymers in primary forms 6,5 % (2015) 10 % Stoppers, lids, caps and other closures 6,5 % (2013) 15 % but not less than 1,0 euro/kg Assembled flooring panels, multilayer 11 % (2015) 20 % Multi-ply 5 % (2012) 15 % Flat rolled products of stainless steel 5 % (2012) 10 % Self propelled coal or rock cutters and tunneling machines 2 % (2014) 0 % Base stations 0 % (2013) 0 % Machines for the reception, conversion, and transmission or regeneration of voice etc. 0 % (2013) 0 %

13 Other automatic circuit breakers 10 % (2015) 15 % Road tractors for semitrailers, new 13 %*(2014) 15 %** Vehicles of a cylinder capacity exceeding 1500cc but not 3000cc, 15 %* (2019) 30 %but not less than x euro/ cm3 volume of engine 8708 Parts and accessories of the motor vehicles of heading 8701 to % (2012) 5 %** Renal dialysis equipment 3 % (2013) 0 % Parts of wood 10 % + 0,1 euro/kg (2018) 15 % but not less than 0,7euro/kg Källa: Svenska önskemål om tullnivåer och INR samt Rysslands tullbindningslista *enligt kommissionens marknadstillträdesdatabas november 2011 **Flera tullsatser förekommer, den högsta redovisas Tullbesparingar för svenska företag efter en rysk WTO-anslutning Hur mycket kommer svenska företag årligen att spara i minskade tullkostnader efter en rysk WTO-anslutning? Kollegiet har räknat ut potentiella tullbesparingar för ett antal viktiga svenska exportvaror. För att räkna ut potentiella tullbesparingar har vi utgått från de tullpositioner som har ett värde som översteg 100 MSEK under år Det innebar ett 30-tal tullpositioner med ett värde överstigande 100 MSEK som motsvarade 52 procent av varuexportvärdet för industrivaror till Ryssland under Med hjälp av den svenska exportstatistiken för dessa 30-tal tullpositioner år 2010 har vi beräknat eventuella tullbesparingar med utgångspunkt ifrån Rysslands tillämpade tull 4 för den specifika tullpositionen och jämfört med den slutliga bundna tullen som återfinns i Rysslands tullbindningslista. Det är viktigt här att understryka att hur stor den faktiska tullbesparingen kommer att bli är helt beroende på vilka varor som kommer att exporteras till Ryssland i framtiden. Tullbesparingarna kan bli högre då vi inte har gjort en beräkning på hela den svenska exporten till Ryssland. Det bakomliggande skälet är att den svenska exporten när det gäller industrivaror omfattar drygt tullpositioner (KN-nummer). Tabell 5 visar beräknad tullbesparing för några produkter som är viktiga för svensk export. 4 Uppgift om tillämpad tull är hämtad från Market Access Database, 2011.

14 14 Tabell 5: Tullbesparingar för produkter viktiga för svensk export 2010 Sektorer Exportvärde* 2010 (MSEK) Tullbesparing (MSEK) Motorfordon 3 653,2 395,1 ITA 3 422,7 11,3 Andra elektriska varor 943,5 6,0 Maskiner 743,6 0,0 Papper 726,3 45,4 Medicinsk utrustning 138,7 0,0 Övrigt** 150,0 5,0 Totalt ,2 477,1 Källa: SCB samt egen beräkning *Exportvärdet är här baserat på de tullpositioner som översteg 100 MSEK under angiven period. **Övrigt omfattar produkt inom flyg Tullbesparingarna blir betydande främst för motorfordon (ca 395 miljoner kronor). Tullbesparingar kommer även att ske för papper och IT-produkter. För maskiner och medicinsk utrustning blir tullbesparingen noll, vilket beror på att den slutliga bundna tullen är densamma som den tull som tillämpades före WTO-anslutningen eller att den slutliga bundna tullen är högre än den tull som tillämpas idag. Hur stora tullbesparingarna blir är beroende av vilka varor och i vilken omfattning de exporteras till Ryssland. För att visa detta har vi valt att granska den svenska exporten till Ryssland under perioden januari till september I tabell 6 återfinns resultaten. Här har vi också utgått från tullpositioner med ett värde överstigande 100 MSEK vilket innebar 30 tullpositioner. Dessa 30 tullpositioner motsvarade 59 procent av varuexportvärdet för industrivaror till Ryssland under perioden januari till september Tabell 6: Tullbesparingar för produkter viktiga för svensk export 2011 Sektorer Exportvärde* 2011 januari-september (MSEK) Tullbesparing (MSEK) Motorfordon 5 768,6 631,8 ITA 4 637,6 6,6 Maskiner 1 013,5 10,3 Papper 275,8 15,6 Andra elektriska varor 101,9 10,2 Stål 106,0 5,3 Totalt ,9 Källa: SCB samt egen beräkning *Exportvärdet är här baserat på de tullpositioner som översteg 100 MSEK under angiven period.

15 15 De största tullbesparingarna gäller även här främst motorfordon (ca 632 miljoner SEK). Tullbesparingarna är också betydande för papper, maskiner och andra elektriska varor. Implementeringsperioder efter WTO-anslutningen Implementeringsperioden, det vill säga den tid som Ryssland har på sig att trappa ned sina tullar till den slutliga bundna nivån, sträcker sig från det att avtalet beräknas träda i kraft år 2012 och som längst fram till år För en stor del av tullarna på industrivaror sker ingen nedtrappning utan den slutliga bundna tullen tillämpas direkt när Ryssland blir medlem i WTO. Enligt kollegiets beräkningar kommer nästan 40 procent av tullarna (tullpositionerna) ha den slutliga bundna tullnivån när avtalet träder i kraft och år 2017 beräknas nästan 99 procent av tullarna vara nedtrappade till den slutliga bundna tullnivån. För personbilar, en viktig svensk exportvara, kommer tullen att trappas ner från 30 procent till 15 procent under sju år. Konsekvenser om Ryssland byter mot sina tullåtaganden Till sist, det ryska WTO-medlemskapet innebär att förutsägbarheten blir större för företagen avseende vilka importtullar som gäller. Om tullåtagande bryts måste landet i fråga betala kompensation till vissa berörda parter. Det gäller de parter som antingen innehar INR (Initial Negotiating Rights) eller som är principal supplier det vill säga den största exportören. De exportörer som anses ha substantial interest dvs. har 10 procent eller mer av marknaden har rätt till konsultation. EU27 innehar ett stort antal INR i den ryska tullbindningslistan, även för viktiga svenska exportintressen. 2. Tullar på jordbruksprodukter Rysslands WTO-anslutning innebär tullsänkningar på jordbruksvaror i storleksordningen procent av den tillämpade tullen idag. Rysslands WTO-anslutning innebär också potentiella tullbesparingar, till exempel för fryst griskött där tullbesparingen beräknas bli ca 6,7 miljoner kronor per år. Rysslands anslutning till WTO kan innebära ökad handel och marknadsöppningar eftersom den ryska marknaden är av stort intresse för flera svenska exportörer av jordbruksvaror Sveriges export av jordbruksvaror till Ryssland idag Den ryska marknaden är av stort intresse för flera svenska exportörer av jordbruksvaror. Dels på grund av marknadens storlek och relativa närhet och dels på grund av den potential som finns för ökad export av inte minst förädlade produkter. Ryssland efterfrågar allt mer förädlade produkter och EU, däribland Sverige, är en stor exportör av dessa varor.

16 16 Ryssland är redan idag en relativt betydande marknad för svensk export av jordbruksprodukter och livsmedel. Efter Norge och USA är det den tredje viktigaste svenska exportmarknaden för dessa produkter utanför EU. Under 2010 exporterade svenska företag jordbruksprodukter och livsmedel för 0,58 miljarder kronor till Ryssland. Exportvärdet under de första tre kvartalen 2011 var 0,49 miljarder kronor (SCB, 2011). Betydande exportprodukter under de senaste åren har bland annat varit ätbara vegetabiliska fettblandningar, korn, griskött, organ och ister från gris, barnmat, ost, kakor, spannmålsprodukter avsedda för barn, rostat kaffe och modifierad stärkelse. Även en rad andra produkter har exporterats såsom till exempel sockerkonfektyrer, choklad, kaffeberedningar, beredda köttprodukter, hund- och kattmat samt smör (SCB, 2011) Hur regleras tullar på jordbruksprodukter i befintliga WTOavtal? Ett WTO-medlemskap innebär att Ryssland måste följa de grundläggande reglerna i det allmänna varuhandelsavtalet GATT. Det innebär bland annat att det som huvudregel inte är tillåtet att tillämpa skatter som diskriminerar import eller att tillämpa inhemska regleringar på ett sätt som missgynnar import. Dessutom finns det ett jordbruksavtal i WTO som innehåller åtaganden och regler som påverkar handeln med jordbruksprodukter. Dessa åtaganden och regler gäller för marknadstillträde (tullar, tullkvoter och den särskilda skyddsklausulen SSG), exportsubventioner samt tillämpningen av interna stöd till jordbruket. Därtill tillkommer en bindningslista där varje WTO medlem binder sin tull vid en viss nivå. I bindningslistan finns också medlemslandets tillgång till skyddsmekanismer Export av jordbruksprodukter problem för svenska företag? De problem svenska företag möter i exporten av jordbruksvaror till Ryssland beror inte bara på vilka tullar som tillämpas. Även olika typer av krav på produkterna (sanitära krav, förpackningskrav, märkningskrav med mera) kan vara av stor betydelse för tillträdet till marknaden. Det är alltså viktigt för de svenska exportörerna att Ryssland utformar och tillämpar sådana krav på ett sätt som stör handeln så lite som möjligt. Det ligger också i svenskt intresse att skatteregler och interna reglering på den ryska marknaden inte missgynnar importerade produkter. Dessutom är det av betydelse att Ryssland begränsar användningen av jordbruksstöd som snedvrider konkurrensvillkoren på den inhemska marknaden Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för jordbruksprodukter Rysslands anslutning till WTO medför framförallt två positiva effekter när det gäller tullar för jordbruksprodukter och livsmedel. För det första innebär

17 17 åtagandena i anslutningspaketet att Ryssland åtar sig att binda sina tullar för jordbruksprodukter och livsmedel. Ryssland kan därmed i normalfallet inte höja tullarna över den bundna nivån 5. Detta medför mer stabila och förutsägbara exportvillkor till Ryssland. För det andra kommer Ryssland att som WTO-medlem att sänka tullarna för många jordbruksprodukter och livsmedel. För en del produkter sker sänkningen direkt när Ryssland blir WTO-medlem. För många produkter genomförs sänkningen under en period på 1-5 år. Som ett resultat av dessa tullsänkningar kommer den genomsnittliga tullen för jordbruksprodukter och livsmedel att sänkas från 13,2 procent idag till 10,8 procent 6. Nedan beskrivs de åtaganden Ryssland gör i och med en WTO-anslutning och vilka konsekvenser de ryska åtagandena kan ha för svenskt näringsliv. Tullsänkningar på jordbruksvaror i och med Rysslands WTO-anslutning Genom Rysslands anslutning till WTO kommer tullarna att bli lägre för de flesta jordbruksprodukter och livsmedel som svenska företag exporterar till Ryssland. Det handlar om tullsänkningarna i storleksordningen procent av den tillämpade tullen idag. Exempel på produkter av svenskt intresse som kommer att kunna dra nytta av tullsänkningar är flytande ätbara fettblandningar (till exempel margarin), slaktbiprodukter av gris, ister, rostat kaffe, kaffeberedningar, sockerkonfektyrer, kakor, sylt, vodka, diverse livsmedelsberedningar, hund- och kattmat samt modifierad stärkelse. Tullhöjningar på jordbruksvaror i och med Rysslands WTO-anslutning För några jordbruksprodukter som idag kan exporteras tullfritt till Ryssland binds tullen på en något högre nivå än den som tillämpas i dagsläget. En höjning av den bundna tullen är inte ovanlig utan har att göra med att när ett land binder sina tullar innebär det ett stort åtagande då landet inte kan höja sina tullar över den nivå som tullbindningen gäller. Ryssland har dock alltid möjlighet att tillämpa lägre tull än den nivå som tullen är bunden till. Exempel på produkter där tullen binds på en högre nivå än den som tillämpas i dagsläget är korn och barnmat. Ryska tullkvoter efter WTO-anslutningen För vissa produkter, bland annat nötkött, kyckling och griskött, kommer Ryssland att fortsätta använda tullkvoter. Det betyder att en lägre tull gäller för en begränsad kvantitet och att en högre tullnivå gäller för import utöver 5 Det är inte helt uteslutet med tullhöjningar men för att få höja tullen måste Ryssland i så fall förhandla med andra WTO-medlemmar som har ett betydande intresse för den aktuella produkten. Detta innebär att det i praktiken endast kan bli aktuellt med tullhöjningar i något enstaka fall. 6 Uppgifterna om genomsnittliga tullnivåer är hämtade från WTO:s hemsida, 2011.

18 18 tullkvoten. Genom åtagandena i bidningslistan kommer Ryssland att sänka både tullen inom respektive utanför tullkvoten på dessa produkter. Det är bra eftersom tullkvoter begränsar möjligheterna att utveckla exporten till Ryssland. För griskött, som är en viktig svensk exportprodukt till Ryssland, sker en viss förbättring av marknadstillträdet genom att tullen inom tullkvot på 15 procent tas bort och den höga tullen utanför kvoten reduceras något. Ryssland kommer på sikt att avveckla tullkvoten för griskött och istället införa en enhetlig tull på 25 procent för all import av griskött till Ryssland, vilket är positivt. Tullbesparingar för svenska företag efter en rysk WTO-anslutning Eftersom Sverige redan har en hel del export av jordbruksprodukter och livsmedel till Ryssland kommer WTO-anslutningen att innebära tullbesparingar. Några exempel kan illustrera vilka belopp det kan handla om. Om exportvärdet för styckat griskött (färskt och fryst) skulle vara detsamma när den bundna tullen inom tullkvoten börjar tillämpas som det var under helåret 2010, så medför detta tullbesparingar på 6,7 miljoner kronor. För flytande ätbara fettblandningar blir tullbesparingarna 3,6 miljoner svenska kronor på ett år och för modifierad stärkelse 4,1 miljoner kronor. Tabell 7: Tullbesparingar för jordbruksvaror viktiga för svensk export 2010 Sektorer Exportvärde* 2010 (MSEK) Tullbesparing (MSEK) Flytande ätbara fettblandningar 72,3 3,6 Korn 58,0 0 Barnmat 30,6 0 Kakor, bakverk 29,0 1,2 Färskt styckat griskött 24,9 3,7 Ister (gris) 20,7 1,0 Fryst styckat griskött 19,5 2,9 Totalt ,5 Implementeringsperioder efter WTO-anslutningen I några fall kommer den slutliga bundna tullen att gälla direkt när Ryssland blir medlem i WTO. För de flesta produkter kommer det dock att ta några år innan den slutliga bundna tullen tillämpas.

19 19 Rysslands jordbruksstöd efter WTO-anslutningen En viktig fråga på jordbruksområdet i anslutningsförhandlingarna har också varit omfattningen av de ryska jordbruksstöden, både totalt och för enskilda produkter. Ryssland har åtagit sig att halvera sina handelsstörande jordbruksstöd, från en nivå på 9 miljarder USD 2012 till 4,4 miljarder USD Vidare har Ryssland gjort kompletterande åtaganden som förhindrar att de handelsstörande stöden koncentreras på några få produkter. Ryssland kommer alltså successivt att få minskade möjligheter att använda jordbruksstöd som stör konkurrensen på den ryska marknaden och handeln. Mer stabila och förutsägbara exportvillkor till Ryssland Ytterligare en positiv aspekt av WTO-medlemskapet ur exportörernas synvinkel är att Rysslands handlingsutrymme att förändra sin politik i protektionistisk riktning kraftigt kommer att begränsas framöver. Detta är välkommet eftersom Ryssland under anslutningsprocessen har visat prov på protektionistiska tendenser. Bland annat infördes tullkvoter för att skydda den inhemska industrin mot importkonkurrens. Det finns även exempel på beslut fattade i Ryssland som har skapat ovisshet om hur handelspolitiken ska utvecklas framåt i tiden. Ett exempel på detta är det dekret om livsmedelstrygghet som den ryske presidenten antog i början av 2010 och som innehöll högt satta mål för Rysslands självförsörjningsgrad när det gäller mejeriprodukter, spannmål, kött med mera. En annan viktig konsekvens av WTO-anslutningen är att Ryssland blir föremål för en intensiv granskning som ny WTO-medlem. Om Ryssland exempelvis har licenskrav som hindar handeln, administrerar tullkvoter på ett sätt som minskar utnyttjandet av dessa så kommer detta med största sannolikhet att uppmärksammas i WTO:s jordbrukskommitté. Ryssland får därmed en ökad press på sig att förändra de delar av handelspolitiken som begränsar möjligheterna för export till den ryska marknaden. 3. Handelsprocedurer Ryska handelsprocedurer är i ett internationellt perspektiv komplicerade, tidskrävande och icke-transparenta, vilket försvårar för svenska näringslivsintressen i Ryssland. WTO-avtalen innehåller få och vaga skrivningar om handelsprocedurfrågor, vilket leder till att få förenklingar är att vänta av Rysslands WTO-anslutning. Rysslands WTO-anslutning kan dock på sikt leda till förbättrade handelsprocedurer genom att Ryssland deltar i eventuellt kommande förenklingsarbete inom ramen för WTO.

20 Vad är handelsprocedurer? Handelsprocedurer innefattar alla flöden av information och administration som krävs när företag ska exportera eller importera. I begreppet ingår dels offentliga kontroller som förtullning och beskattning, dels transport-, försäkrings- och betalningsprocesser. Komplicerade handelsprocedurer leder till ökade kostnader för gränsöverskridande handel, till exempel genom långa ledtider, tung administration, olika avgifter och den osäkerhet som följer av icke-transparenta regler och rutiner Hur regleras handelsprocedurer i befintliga WTO-avtal? Handelsprocedurer behandlas i tre artiklar i GATT-avtalet. Få handelsprocedurfrågor täcks och skrivningarna är inte helt tydliga, vilket leder till skilda tolkningar av vilka krav som ställs. Ingen WTO-tvist har väckts kring tillämpningen av de tre artiklarna. I korthet omfattar avtalet följande: Artikel V behandlar transitfrihet. WTO-medlemmar garanterar transit av varor via den rutt som är bäst lämpad. Avgifter och regleringar som gäller transit måste vara skäliga. Avgifter och rutiner för export och import regleras i artikel VIII. Där anges att avgifter måste vara proportionella mot den tjänst som utförs. Även straffavgifter för mindre överträdelser måste vara rimliga. Däremot innehåller artikeln bara skrivningar om vikten av sänkta avgifter och förenklade rutiner, utan några egentliga åtaganden. Artikel X reglerar publicering och administration av handelsregelverk. Där listas vilken typ av lagar och regler som rör handel som måste offentliggöras. Det gäller bland annat tullklassificering, -värdering, och vissa skatter. Vidare innebär artikeln att förändrad praxis, höjda avgifter, nya rutiner, eller andra restriktioner inte får införas utan att information först har publicerats på ett lättillgängligt sätt. Vidare ska tillämpning av handelsrelaterade regelverk vara enhetlig och opartisk. Artikel X reglerar också i viss mån överklagandeförfarande Ryska handelsprocedurer problem för svenska företag? I internationell jämförelse är ryska handelsprocedurer komplicerade. När Världsbanken jämför hur stater underlättar för gränsöverskridande handel hamnar Ryssland på plats 160 av 183 (Doing Business 2011). Visserligen har landet sedan 2010 minskat det antal dokument som krävs för export och import, till exempel krävs nu 10 istället för 13 dokument för varje importtransaktion, men det är fortfarande en siffra som placerar Ryssland i bottenskiktet i en internationell jämförelse.

21 21 Kollegiet har löpande fått in synpunkter från näringslivet som har bekräftat bristande handelsprocedurer i Ryssland. Tullhanteringen upplevdes som tidskrävande, med omfattande byråkrati och dokumentationskrav, samt långsamma procedurer vid förtullning. Vidare fanns en brist på transparens och förutsägbarhet, genom frekventa förändringar av tullregler, skillnader i tillämpning mellan tullstationer, samt ett otillförlitligt och icke-transparent system för överklagande. Företag påpekade också att beräkningen av tullvärde ibland ifrågasattes, vilket ledde till ökade tullkostnader. I arbetsgruppen för Rysslands WTO-anslutning har flera medlemmar invänt mot ryska handelsprocedurer. Bland dem återfinns de problem svenska företag uppgav i kollegiets undersökning, med följande tillägg: Avgifter för tullhantering baseras ofta på värdet på godset och inte på den faktiska kostnaden för att utföra tjänsten. Maxbeloppet kommer enligt Ryssland att sänkas men principen kvarstå, eftersom dyrare försändelser enligt Ryssland oftast är stora och därför tidskrävande att hantera. Bristande statlig kontroll över vissa tullstationer, som idag kontrolleras av illegala krafter. Omständiga krav och långsam process för företag att få AEO-status och därmed förenklad tullhantering. Vissa länder, däribland flera ASEAN-länder, hänvisas till ett begränsat antal tullstationer Tveksamheter kring om ryska transitregler är WTO-förenliga. Ryssland har höga kostnader för transit och begränsningar av vilka varor som tillåts transiteras fritt. Det finns till exempel i nuläget särskilda transitarrangemang för olja och gas. I arbetsgruppen har Ryssland inte medgett några av ovanstående problem och bedömer att befintliga lagar och regelverk är tillräckliga och förenliga med WTO-avtalen Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för handelsprocedurer Eftersom få handelsprocedurfrågor täcks av befintliga WTO-avtal och eftersom befintliga skrivningar är vaga kommer det ryska WTO-medlemskapet sannolikt inte att leda till större förbättringar för svenska företag. Några stora tidsvinster går till exempel inte att förutspå. Anslutningen innebär inte några direkta

22 22 förändringar i de procedurer och den byråkrati som leder till att gränshandeln är tidskrävande. Vissa förbättrade handelsprocedurer kan dock förväntas. Anslutningen innebär att Ryssland åtar sig att tillämpa handelsregelverk på ett enhetligt sätt, att publicera sådana regelverk och alltid publicera procedurförändringar innan de genomförs. Vidare ska avgifter som tas ut i tullhanteringen stå i rimlig proportion till hanteringskostnaderna. Det skulle kunna innebära att vissa av de problem svenska företag uppgett, som gäller förutsägbarhet och skillnader i tillämpning mellan tullstationer, skulle minska. Till sist, det är värdefullt att Ryssland genom sitt medlemskap på sikt deltar i förhandlingar inom ramen för WTO kring fördjupade åtaganden på handelsprocedurområdet. 4. Exportskatter Ryssland är Sveriges viktigaste varuhandelsimportpartner utanför EES. Rysslands tillämpning av exportskatter är därför av stor betydelse för svenska intressen. Rysslands anslutning till WTO innebär överlag ökad förutsägbarhet i tillämpningen av exportskatter genom att dessa binds på viktiga produkter. Exportskattenivån på Sveriges överlägset största importintresse, råolja, binds på nivåer över den idag tillämpade. Kollegiet bedömer att de ryska exportskatteåtagandena inte är tillräckligt ingripande för att säkerställa att exportskatter för råolja inte kommer utgöra ett substantiellt handelshinder. Exportskattenivån på virke binds på sänkta nivåer beroende på träslag Vad är exportskatter? Exportskatter (också kallat exporttullar) innebär en pålaga på export. Globalt sett är exportskatter relativt ovanligt men tillämpas av vissa länder, främst på värdefulla råvaror. Syftet kan vara att åstadkomma ökade statsinkomster men också en exportbegränsning i syfte att främja lokal förädling Hur regleras exportskatter i befintliga WTO avtal? Exportskatter regleras i princip inte i WTO och det finns således ingen skyldighet att binda dem. Trots det har flera nya WTO-medlemmar, däribland Kina och Ukraina, gjort åtaganden om exportskatter i sina respektive anslutningsprotokoll ( WTO Plus ). De exportskatter som finns måste tillämpas på Mest-Gynnad-Nation-basis.

23 Exportskatter problem för svenska företag? Rysslands exportskatter har begränsat och fördyrat svensk import. Bland de produkter där Ryssland tillämpat exportskatter finns den överlägset största svenska importprodukten, råolja. Vidare har den svenska importen av virke av björk, gran och furu påverkats mycket negativt av exportskatter. Sverige hade vid mitten av 00-talet en relativt stor import av björk-, gran- och furuvirke från Ryssland. Med början i januari 2008 införde Ryssland höjningar av exporttullarna på ett antal virkesvaror. Åtgärden resulterade i en kraftig minskning av svensk virkesimport, som i många fall helt avstannade Konsekvenser av Rysslands WTO-anslutning för exportskatter Vid inträdet i WTO gör Ryssland två skilda typer av åtaganden vad gäller exportskatter: multilaterala åtaganden och bilaterala åtaganden. Som en del av anslutningsvillkoren gör Ryssland multilaterala åtaganden för produkter där exportskatter idag tillämpas. Vad gäller övriga råvaror har EU utverkat ett bilateralt avtal som avses tillämpas från och med WTO-anslutningen. Multilaterala åtaganden Bland de multilaterala åtagandena ryms Sveriges överlägset största importprodukter, råolja erhållen ur petroleum, som utgör 79 procent av den svenska importen från Ryssland. Exportskatteåtagandena för råolja är i anslutningsvillkoren formulerade som en mekanism kopplad till världsmarknadspriset, mätt i USD/ton. Exportskatterna varierar beroende på världsmarknadspriset. Vid ett höjt världsmarknadspris kommer den bundna exportskattenivåns procentandel av priset att öka 7. I dagens prisläge ligger exportskattenivån på över 50 procent av världsmarknadspriset. Kollegiet bedömer att de ryska exportskatteåtagandena inte är tillräckligt ingripande för att säkerställa att exportskatter för råolja inte kommer utgöra ett substantiellt handelshinder. Däremot innebär åtagandet ökad förutsägbarhet givet dagens situation. För vissa produkter åtar sig Ryssland att helt avskaffa de exportskatter som tidigare tillämpats. Detta gäller bland annat exportskatter på den viktiga svenska importprodukten olegerat aluminium som kommer att fasas ut. Den svenska importen från Ryssland av olegerat aluminum uppgick till nästan 524 miljoner kronor under år Under perioden januari-oktober 2011 uppgick den svenska importen från Ryssland av samma vara till 324 miljoner kronor (SCB, 2011). Vidare finns bland de multilaterala åtagandena begränsningar avseende Rysslands exportskatter för virke. Genom den uppgörelse som nåtts med Ryssland på virkesområdet införs tullkvoter för gran och furu inom vilka 7 Om dagens världsmarknadspris på råolja om 110USD/fat skulle öka till 200 USD/fat skulle den bundna exportskattenivån öka från 51,5 procent till 57,5 procent.

24 24 exportskatten bibehålls men reduceras. För gran och silvergran innebär detta en tull inom kvot på 13 procent. För furu innebör det en tull inom kvot på 15 procent. Kvoternas storlek täcker EU:s import så som den sett ut historiskt. Vad gäller det överlägset största svenska virkesimportintresset, björk, sänks exportskatten utan att detta är begränsat genom kvot och kommer från och med Rysslands inträde i WTO uppgå till 7 procent i jämförelse med dagens 25 procent. EU kommer själv administrera de kvoter som är allokerade till unionen. En kommissionsförordning i detta syfte håller för närvarande på att utarbetas. Kommer då uppgörelsen vad gäller virke att bereda möjlighet för återhämtning av den svenska virkesimporten? Det är svårt att förutsäga pris- och marknadsutvecklingen. Industrin har tidigare framhållit att priset på virkesimporten från Ryssland till följd av främst den dåliga infrastrukturen redan är så hårt uppdrivet att exporttullarna måste vara noll eller mycket nära noll för att göra import till Sverige och EU ekonomiskt lönsam. Vidare torde det vara svårt att reparera de importkedjor som brutits genom handelsnedgången. En närtida återhämtning är följaktligen knappast att vänta till följd av exportskattesänkningarna. Bilaterala åtaganden I det bilaterala avtalet med EU, som alltså är en överbyggnad i förhållande till de multilaterala åtagandena i anslutningsvillkoren, åtar sig Ryssland att inte införa eller höja exportskatter på en rad råvaror. Vidare åtar sig Ryssland att göra sitt bästa för att i förväg samråda med EU och ta hänsyn till deras synpunkter för det fall sådana exportskatter trots allt skulle övervägas. De råvaror som omfattas av avtalet är sådana där exportskatter för närvarande inte tillämpas och åtaganden följaktligen saknas i anslutningsvillkoren. Vidare ingår enbart sådana råvaror som uppfyller en rad kriterier; för det första att Ryssland står för antingen åtminstone 10 procent av världsproduktionen eller världsexporten, för det andra att EU har ett betydande befintligt eller potentiellt importintresse alternativt att det finns en risk för plötsliga förändringar i det globala utbudet. Avtalet ska tillämpas provisoriskt från och med dagen för Rysslands anslutning till WTO. Bland de råvaror som omfattas av avtalet ryms flera svenska importintressen såsom kemiska grundämnen och oorganiska kemiska föreningar (4,8 procent av svensk import), järn och stål (1,5 procent av svensk import), andra metaller än järn och stål (1,6 procent av svensk import), stenkol (1,4 procent av svensk import), malm och skrot av metaller (0,5 procent av svensk import). Sammantaget innebär det bilaterala avtalet svaga ryska åtagandena. Förhoppningsvis innebär det dock vissa ökade utsikter till förutsägbarhet genom den utfästelse till samråd som avtalet rymmer.

25 25 5. Tekniska regler TBT Tekniska regler utgör ett betydande hinder för svenska företag som ska sälja sina produkter på den ryska marknaden. Genom medlemskap i WTO åtar sig Ryssland att följa TBT-avtalets regler. Ökad teknisk harmonisering och en utökad användning av internationella standarder kommer att underlätta för företag som exporterar till Ryssland. Det framtida handelsklimatet mellan Sverige och Ryssland beträffande tekniska regler kommer dock att vara anknutet Rysslands förmåga att tillämpa TBT-avtalet i praktiken. Kollegiet gör bedömningen att flera faktorer pekar på att Ryssland är väl inställda vad beträffar internationell praxis på tekniska regelområdet Vad är tekniska regler? Tekniska regler är ett samlingsbegrepp för tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för hur företag ska visa att dess produkter överensstämmer med tekniska föreskrifter. Tekniska föreskrifter är bindande myndighetsregler om bland annat vilka egenskaper produkter ska ha och hur de ska provas och märkas för att få säljas och användas. Länder och internationella organisationer inför tekniska föreskrifter framförallt av olika skyddsintressen, bland annat för att skydda konsumenters intressen, arbetstagares intressen, miljö och djur. Standarder är icke-bindande regler och riktlinjer som tas fram av privata organ i syfte att minska informations- och anpassningskostnader för företag då företag ska uppfylla tekniska föreskrifter. Standarder kan dock även vara helt frikopplade från bindande tekniska föreskrifter. Tekniska regler kan underlätta handel genom att minska informations- och anpassningskostnader för företag, men de kan också utgöra handelshinder beroende på hur de utformas. Reglerna kan till exempel vara utformade på ett sätt som är mer handelsstörande än vad som är nödvändigt för att uppnå skyddsintresset. I takt med att tullarna på varor blir lägre får andra hinder mot handel däribland tekniska regler en relativt sett större effekt. För att förhindra att tekniska regler stör internationell handeln i onödigt hög grad finns ett TBT-avtal inom WTO Hur regleras tekniska regler i befintliga WTO-avtal? Tekniska regler behandlas i WTO:s TBT-avtal. TBT-avtalet reglerar tillkomst och tillämpning av tekniska regler. Avtalet omfattar alla varor, såväl industrisom jordbruksvaror, och reglerar utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter och standarder, inklusive förpacknings-, märknings- och etiketteringskrav. Avtalet reglerar att tekniska regler inte är mer handelshindrande än vad som anses krävas för att uppnå det önskade skyddet av människors, djurs och växters säkerhet, liv och hälsa. Enligt TBT-avtalet ska WTO:s medlemmar se till att varor från andra medlemmar får en behandling som inte är mindre gynnsam än den som

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om tilldelning av tullkvoter för export av trä från Ryska federationen till Europeiska unionen

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om tilldelning av tullkvoter för export av trä från Ryska federationen till Europeiska unionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.8.2012 COM(2012) 449 final 2012/0217 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om tilldelning av tullkvoter för export av trä från Ryska federationen

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke PM Enheten för internationell handelsutveckling 2012-08-20 Ulf Eriksson Observera att denna PM endast är av vägledande karaktär. Om väsentliga ekonomiska intressen berörs bör information inhämtas från

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Tullfri handel med Sydkorea

Tullfri handel med Sydkorea Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror

Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror 1(5) INFORMATION 2007-01-22 Internationella enheten Håkan Loxbo Tfn: 036-155869 Fax: 036-036 - 166250 E-post: hakan.loxbo@sjv.se Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan. Rådets beslut (2005/690/EG), EUT L 265, 2005 6 Avdelning II Fri rörlighet för varor Artikel 6 Gemenskapen och Algeriet skall, under en övergångsperiod på högst tolv år räknat från dagen för detta avtals

Läs mer

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % export 0,1,22,4 Livsmedel, drycker, tobak mm 570 710 572 571 662 167 117 16-30 2,4 2,3 1,2 2 exkl 22,3 Råvaror och

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Handbok för EU:s frihandelsavtal med Chile

Handbok för EU:s frihandelsavtal med Chile Handbok för EU:s frihandelsavtal med Chile Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för frihandel och öppna marknader, både inom och utanför EU. Kollegiet

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Interventionsenheten februari 2007 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. LAGSTIFTNING...3 3. PRODUKTER INOM VARUOMRÅDET...4 4. IMPORT...5 4.1 GRÄNSSKYDD...5

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin Kortversion Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin De nya bilaterala avtalen väntas leda till lägre tullnivåer men också till mer förutsägbara tekniska handelsregler. Rätt

Läs mer

Kina som medlem i WTO 18 månader efter anslutningen

Kina som medlem i WTO 18 månader efter anslutningen Kina som medlem i WTO 18 månader efter anslutningen Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

14375/13 RML/jas 1 DGC 1

14375/13 RML/jas 1 DGC 1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 oktober 2013 (OR. en) 14375/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0324 (NLE) WTO 235 AGRI 634 VETER 100 SAN 376 COTRA 32 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Ändrat

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer Första multilaterala avtalet sedan WTO bildades 1995 Syfte: Minska byråkratin och kostnaderna för internationell

Läs mer

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005 1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER Svarsanvisningar: Vi ber er först fylla i allmän information om ert företag. Därefter har enkäten delats i två delar. I den första delen ber vi er besvara

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 COM(2015) 33 final 2015/0023 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund - Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

PM Enheten för global handel 2000-09-18 Dnr. 129-1772-2000. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik

PM Enheten för global handel 2000-09-18 Dnr. 129-1772-2000. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik PM Enheten för global handel Dnr. 129-1772-2000 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Tvisten gäller Australiens dryga 20 år gamla importförbud mot färsk, kyld och fryst lax. Förbudet

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Rådets beslut 2008/474/EG, EUT L 233, SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

Rådets beslut 2008/474/EG, EUT L 233, SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, Rådets beslut 2008/474/EG, EUT L 233, 2008 3 Nikola ŠPIRIĆ, ordförande i Bosnien och Hercegovinas ministerråd SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET TIONDE RAPPORTEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET TIONDE RAPPORTEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.4.2013 COM(2013) 217 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET TIONDE RAPPORTEN ÖVERSIKT ÖVER TREDJELÄNDERS HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER MOT EUROPEISKA

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 %

10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 % Rådets beslut 2012/735/EU, EUT L 354, 2012 139 Tullpositioner År Ton Tullsats utom kvoten 10 2 200 6,3 % 11 2 310 5,0 % 12 2 420 3,8 % 13 2 530 2,5 % 14 2 640 1,3 % 15 Obegränsad 0 % 34. Alla tullkvoter

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.6.2016 COM(2016) 384 final 2016/0181 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom

Läs mer

INTERIMSAVTAL. mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor

INTERIMSAVTAL. mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor L 233/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.8.2008 INTERIMSAVTAL mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Mikko Nieminen Heli Siikaluoma Akseli Koskela Leila Vilhunen. Sammandrag av enkät om internationalisering och handelshinder 2013

Mikko Nieminen Heli Siikaluoma Akseli Koskela Leila Vilhunen. Sammandrag av enkät om internationalisering och handelshinder 2013 Mikko Nieminen Heli Siikaluoma Akseli Koskela Leila Vilhunen Sammandrag av enkät om internationalisering och handelshinder 2013 Sammandrag Hösten 2012 gjorde utrikesministeriet en enkät om internationalisering

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71)

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) Ärendet Utrikesdepartementet har berett Stockholms läns landsting möjlighet att yttra sig

Läs mer

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet

Läs mer