MARIEHAMNS STAD PLANBESKRIVNING STPLNR Bilaga F

Transkript

1 Bilaga F PLANBESKRIVNING STPLNR 069 MARIEHAMNS STAD Förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen Dalberg, kvarter 22, tomt och del av hamnområdet 2L och del av parkområdet 2P samt Öfvernäs by del av lägenheten Rnr 2:2 av den PLANPROCESSEN Beslut av stadsarkitekten att ställa ut Utställd under perioden Godkänd av stadsarkitekten Datum för ikraftträdande

2 BASUPPGIFTER. PLANOMRÅDETS LÄGE Planområdet omfattar området runt fartyget Pommern, intilliggande strand-, kaj- och parkområden samt del av Sjöpromenaden. Området är beläget i stadsdelen Dalberg vid Västerhamn, Svibyviken..2 PLANENS NAMN OCH SYFTE Planens namn bildas av den gällande planens stadsdels namn, kvartersnummer och tomtens nummer samt de olika mätta områdenas namn. Syftet med planändringen är att säkerställa museifartyget Pommerns bevarande och att Pommern och Sjöfartsmuseet bildar en helhet.

3 .3 PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING PÄRM IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. BASUPPGIFTER.. PLANOMRÅDETS LÄGE.2. PLANENS NAMN OCH SYFTE.3. PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING.4. FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN.5. FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN 2. SAMMANDRAG 2.. PLANPROCESSENS SKEDEN 2.2. STADSPLANEN 2.3. PLANENS GENOMFÖRANDE 3. UTGÅNGSPUNKTER OCH UTREDNINGAR 3.. REDOVISNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET 3.2 UTGÅNGSPUNKT OCH UTREDNINGAR 3.3 PLANERINGSSITUATIONEN 4. STADSPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.. BEHOV AV ÄNDRING AV STADSPLAN 4.2. PLANEPROCESSENS PÅBÖRJANDE OCH BESLUT 4.3. DELTAGANDET OCH SAMARBETE 5. MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR PLANÄNDRINGEN 6. REDOGÖRELSE FÖR STADSPLANEN 6.. PLANENS STRUKTUR 6.2. GENOMFÖRANDE AV MILJÖNS KVALITÉTSMÅLSÄTTNINGAR 6.3. MARKRESERVATIONER 6.4. PLANENS KONSEKVENSER 6.5. PLANENS TECKENFÖRKLARING OCH BESTÄMMELSER 6.6 NAMN INOM PLANEOMRÅDET 7. PLANENS GENOMFÖRANDE 7.2. GENOMFÖRANDE OCH TIDTABELL.4. FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN Utdrag ur generalplanen för Mariehamn gällande markanvändning..5. FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN Utdrag ur gällande stadsplaner med fastställelse år. Utdrag ur gällande stadsplaner gällande markanvändning samt skyddade byggnader och konstruktioner. Kulturhistorisk värdering av äldre brygg- och kajanläggningar samt två sköljhus i Västra hamnen, Mariehamn

4 2. SAMMANDRAG 2.. PLANPROCESSENS SKEDEN Planprocessen har påbörjats när fullmäktige tagit beslut om att ge uppdrag om planändringen till stadsarkitektkansliet. Uppdraget är att ge förutsättningar för museifartyget Pommerns bevarande genom att möjliggöra docka för fartyget och den utformning av omgivningen som beskrivs i kommitténs rapport. Planeringen utgår från stadens generalplan som är riktgivande och som saknar rättsverkan. Planprocessen omfattar framtagning av planförslag kompletterat med planbeskrivning. Efter stadsarkitektens beslut att ställa ut planförslaget ställs planen ut 4 dagar varefter stadsarkitekten tar slutlig ställning till planen. Efter att stadsarkitekten godkänt planförslaget är besvärstiden 30 dagar STADSPLANEN Markanvändningen utgår från rapportens konsekvenser och anpassas till platsen. Markanvändningen ändras så att kvartersmark ändras till hamnområde och de olika berörda hamn-, park- och hamnområdenas storlek ändras. Byggnadsrätt införs för en mindre byggnad i I våning med konsekvens att exploateringstalet höjs och byggnadsrätten ökar. Byggnadsytan förses med planbestämmelser som reglerar byggnadens utformning. Skyddade byggnader och konstruktioner i gällande plan kvarstår. Bestämmelserna anpassar byggandet till områdets maritima karaktär och skyddade byggnader PLANENS GENOMFÖRANDE UTBYGGNADSTIDTABELL OCH GENOMFÖRANDE Planändringen kräver bl.a. ombyggnad av gatu- och parkområden som är kommunaltekniska åtgärder. Tidtabellen utgår från att stadsplaneförslaget godkänns av stadsarkitekten och vinner laga kraft under våren UTGÅNGSPUNKTER 3.. REDOVISNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET Planområdets omfattning är 366 m 2. Planområdet omfattar en tomt, Dalberg-22-, på 9834 m² och hamnområden om 958 m 2 som är i stadens ägo och arrenderade till Mariehamns Hamn AB. Därtill ingår i planområdet gatu- och parkmark i stadens ägo. På området finns två K-märkta byggnader med skyddade kajkonstruktioner samt museifartyget Pommern. En kulturhistorisk värdering visar att skyddet av det norra sköljhusets brygg- och kajanläggningar bör förstoras för att motsvara utbyggd situation UTGÅNGSPUNKT Planområdet är placerat i sydvästra delen av stadsdelen Dalberg vid Västerhamn, Svibyviken. Planändringen möjliggör ett bevarande av museifartyget Pommern och att intilliggande områden utformas som stöd för Pommern och att en helhet skapas kring Sjöfartsmuseet och Pommern PLANERINGSSITUATIONEN PLANER, BESLUT OCH BESKRIVNINGAR SOM BERÖR PLANERINGSOMRÅDET Generalplan Gällande generalplan för Mariehamn är riktgivande och har inte rättsverkan. För det aktuella området stipuleras markanvändningarna TB område för småbåtshamn, TK

5 hamnområde omfattande kulturhistoriskt värdefull miljö, R rekreationsområde, biltrafikens lokalnät under SBL-2 kulturhistoriskt värdefull miljö. För området stipuleras inte antal våningar eller exploateringstal. Då generalplanen saknar rättsverkan har tomter/områden i närheten med liknande markanvändning studerats vad gäller generalplane- och stadsplanesituation i syfte att granska huruvida de andra områdena/tomterna även kunde utnyttja den föreslagna planändringens möjligheter. Stadsarkitektkansliet konstaterar att motsvarande museala verksamhet inte finns på annan plats i Mariehamn och att planändringen därför inte är jämförbar med något annat område i Mariehamn. Stadsplan Gällande stadsplan för tomt Dalberg-22-, hamnområdena THM-5 och TM/K och aktuella gatuoch parkområden är från Gällande stadsplan för del av gatu- och parkområde är från I de gällande stadsplanerna för planområdet anges markanvändning och hur områdena får användas samt skyddade byggnader och konstruktioner. Byggnadsordning Stadens byggnadsordning är godkänd av stadsfullmäktige att gälla från Fastighetsindelning Stadsplanen omfattar tomt Dalberg-22-. Byggnadsförbud Byggnadsförbud råder inte. Grundkarta Grundkartan är uppgjord av FM-KARTTA OY år 999. Stadens infrastruktursektor har gm. mätningsenheten successivt justerat och kompletterat kartan. 4. STADSPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.. BEHOV AV ÄNDRING AV STADSPLAN Staden som markägare önskar planändring för sitt område i syfte att skapa förutsättningar för bevarandet av museifartyget Pommern och förutsättningar för att utveckla området och en helhet av omgivningarna runt Pommern och Sjöfartsmuseet. För staden är det positivt att museifartyget Pommern bevaras och områdets karaktär utvecklas för att stöda Pommern och Sjöfartsmuseet samt stärka turismen PLANEPROCESSENS PÅBÖRJANDE OCH BESLUT Ansökan om ändring av stadsplanen har inlämnats genom fullmäktigebeslutet Stadsplaneändringen slutförs under våren DELTAGANDET OCH SAMARBETE Deltagande och växelverkan Under planprocessen har infrastruktursektorns och Mariehamns Hamn Ab:s utlåtande över planförslaget inbegärts. En mindre ändring av teckenförklaringen för PK, kulturhistoriskt värdefullt parkområde, har med anledningen av infrastruktursektorns utlåtandet gjorts. Efter stadsarkitektens beslut att ställa ut planförslaget ställs planen ut 4 dagar varefter stadsarkitekten tar slutlig ställning till planen. Efter att stadsarkitekten godkänt planförslaget är besvärstiden 30 dagar.

6 5. MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR PLANÄNDRINGEN Stadens målsättning är att bevara museifartyget Pommern och skapa en omgivning som stöder Pommern och en enhetlig miljö runt Pommern och Sjöfartsmuseet. För att nå stadens målsättning bör planändringen innehålla ändring av kvartersmark till hamnområde, utökning av hamnområdet för museifartyget Pommern, byggnadsyta och byggnadsrätt till en verkstadsbyggnad med publika serviceutrymmen och bestämmelser som reglerar utformningen av de nya konstruktionerna. 6. REDOGÖRELSE FÖR STADSPLANEN 6.. PLANENS STRUKTUR Planområdet omfattar hamn-, gatu- och parkområden i Pommerhamnens närhet. Service till Pommernhamnen sker längs Sjöpromenaden. Besöks- och personalparkering använder Hamngatan och parkeringarna väster om Sjöfartsmuseet i stället för Sjöpromenaden. I planförslaget anges områdesgränser, markanvändning och hur områdena får utnyttjas, byggnadsyta och byggnadsrätt samt bestämmelser som reglerar utformning. Befintliga i gällande stadsplan skyddade byggnader och konstruktioner kvarstår och det norra sköljhusets brygg- och kajanläggning förstoras för att motsvara utbyggd situation GENOMFÖRANDE AV MILJÖNS KVALITÉTSMÅLSÄTTNINGAR Kvalitetsmålsättsättningarna säkras genom planbestämmelser MARKRESERVATIONER Kvartersområdet AM/K, Pommer-hamnen ändras till hamnområdet TMP/K, museifartyg Pommerns hamnområde, förutom en del av den nordöstra delen, 524 m 2, som ändras till del av hamnområde THM-9 och ett ca 5 m bred remsa, 520 m 2, längs områdets östra gräns som ändras till gatumark samt ett mindre område om 47 m 2 öster om det södra Sköljhuset som infogas till hamnområdet TM/K. Hamnområdet THM-5, ÅSS-hamnen, minskas söderut med 20 m 28 m, 096 m m 2 av den västra delen infogas till hamnområdet TMP/K så att hamnområdet omfattar 9768 m 2. Resterande östra delen om 862 m 2 sammanfogas med den nordöstra delen av det tidigare kvartersområdet AM/K, 524 m 2, och bildar hamnområdet THM-9 som omfattar 386 m 2. Omfattningen av de tre PK-områdena, kulturhistoriskt värdefull parkområde, ändras något. Möjligheten till att bygga under Sjöpromenaden utgår. De tidigare skyddade två sköljhusen inklusive kajkonstruktionerna kvarstår. Befintliga i gällande stadsplan skyddade byggnader och konstruktioner kvarstår och förstoras för det norra sköljhusets brygg- och kajanläggning norrut ca 4,5 m och söderut ca 3 m för att motsvara utbyggd situation. Museifartyget Pommerns placering flyttas 2 m norrut jämfört med gällande stadsplan varför hamnområdet TMP/K förstoras norrut. Inom hamnområdet placeras runt Pommern en torrdocka, som anges som pd, och öster om torrdockan ett 3 m 20 m brett trädäck på vilken placeras en verkstadsbyggnad i I våning omfattande 50 m 2 våningsyta som genom bestämmelser under lilla k, ges en utformning som en pendang till Tullmagasinets utseende på tomt Främmanberg-2-. Från Pommern till Sjöfartsmuseet får byggas en gångbro, vars placering och utformning anges i karta och bestämmelser. Genom bestämmelser kan ett enhetligt trädäck skapas genom planområdet. Inom parkområdena PK bevaras befintliga träd genom skyddsbeteckning.

7 OMRÅDE MARK- AREAL BYGGN.RÄTT SKYDDAT ANVÄNDNING m² v.y. m² Hamnområde THM sköljhus + kajanläggningar Hamnområde TMP/K Hamnområde TM/K 77 sköljhus + kajanläggningar Parkmark PK träd Gatumark 05 Summa PLANENS KONSEKVENSER Genomförandet av planen innebär att markanvändningen ändras för att skapa förutsättningar för bevarandet av museifartyget Pommern och för att ändra närmiljön vid fartyget och Sjöfartsmuseet så att helheten stärks. Trafikmängden minskar på Sjöpromenaden då besökstrafiken riktas till Hamngatan och parkeringarna väster om museet PLANENS TECKENFÖRKLARING OCH BESTÄMMELSER Teckenförklaring och bestämmelserna följer i regel planbeteckningar för Åland och stadens riktlinjer. 6.6 NAMN INOM PLANEOMRÅDET Namnet Sköljhusbassängen har ändrats till Klapphusbassängen. 7. PLANENS GENOMFÖRANDE 7.. GENOMFÖRANDE OCH TIDTABELL Planen förväntas godkännas under våren 206. Stadsarkitektkansliet Sirkka Wegelius Stadsarkitekt

8 UTDRAG UR GENERALPLAN Stadsarkitektkansliet, mars markanvändning TH SN TB SBL-2 TECKENFÖRKLARING: A område för offentlig service och förvaltning R rekreationsområde SN naturskyddsområde SBL-2 område eller objekt som skall skyddas, kulturhistoriskt värdefull miljö TB område för småbåtshamn TK hamnområde, kulturhistoriskt värdefull miljö TH hamnområde TH- hamnområde aktuellt område för planändring R TK A 2 A 300 R TH- R 2 4

9 GÄLLANDE STADSPLAN Stadsarkitektkansliet, mars fastställeseår TECKENFÖRKLARING: 954 fastställeseår 2 aktuellt område för planändring

10 GÄLLANDE STADSPLAN Stadsarkitektkansliet, mars markanvändning - skyddade byggnader och konstruktioner THM-4 P PK THM-5 PK A TM/K AM AM/K PK THM-6 AK TECKENFÖRKLARING: AK kvartersområde för kommunaltekniska byggnader och inrättningar, för hamnverkets behov AM 2 kvartersområde för museibyggnader, omfatande tomt för Ålands sjöfartsmuseum AM/K allmänt kvartersområde omfattande tomt avsedd som förtöjningsplats för museifartyget Pommern samt för en till detta anpassad småbåtshamn THM-4 hamnområde för Mariehamns stads behov THM-5 hamnområde för Mariehamns stads behov, ÅSS-hamnen TM/K område för småbåtshamn där miljön bör bevaras THM-6 hamnområde, tullpackhusets hamnområde THM-7 hamnområde, färj- och kryssningshamnen THM-8 hamnområde, övre hamnplanet P parkområde PK kulturhistoriskt värdefullt parkområde 300 skyddad byggnad för stadsbilden bevarande betydelsefull kaj vars yttre ej får förändras aktuellt område för planändring P THM-7 2 P THM-8 4

11 Datum: KULTURBYRÅN Enheten för kulturarvsförvaltning KULTURHISTORISK VÄRDERING AV ÄLDRE BRYGG- OCH KAJANLÄGGNINGAR SAMT TVÅ SKÖLJHUS I VÄSTRA HAMNEN, MARIEHAMN Besiktningsdatum: Signum: Patrik Söderman Kommun: Mariehamn By/stadsdel: Dalberg Fastighetsbeteckning/adress: Mariehamns stad 2:0, Sjöpromenaden Ägare/kontaktperson: Mariehamns hamn Ab, tel Byggnad/objekt: Två s.k. sköljhus/klapphus samt angränsande kaj- och brygganläggningar i form av småbåtshamn (hamnbassäng) och den s.k. badhusbron. Objekten är K-märkta i gällande stadsplan. Ärende: Kulturhistorisk värdering på begäran av Mariehamns stad, stadsarkitektkansliet Fotografier Patrik Söderman, , där inget annat anges. Uppmätningsritningar Skisser Uppföljning: /7

12 KORT HISTORIK Västra hamnen i Mariehamn har på grund av sitt djup, sin rymlighet och det skyddade läget ansetts ha bland de bästa förutsättningarna i Finland. Trots detta kom det att dröja lång tid innan hamnen fick den betydelse för staden som den har idag. Detta berodde bland annat på att det inledningsvis rådde oklarheter om vilka vattenområden som ansågs tillhöra hamnen och äganderätten till dessa. I mitten av 880-talet gavs staden rätt att expropriera västra hamnens vattenområden och först 899 var exproprieringarna genomförda. Ett annat problem för Västra hamnen var att vägförbindelserna hit inledningsvis var dåliga. Det tog tid innan stadens gator var anlagda och mellan Havsgatan och Hamngatan fanns en hög ås som utgjorde en barriär mellan staden och hamnen. Åsen grävdes bort etappvis och var helt åtgärdad först vid mitten av 900-talet. Det var i stadens östra del som den första stadsplanens handelstorg, fisktorg och båthamn var placerade och länge var detta den viktigare av stadens hamnar. Efter att Lemströms kanal färdigställdes 882 kom den östra hamnen att bli utgångspunkt också för ångbåtstrafiken. I västra hamnens södra del fanns Övernäs bys gamla sjöviste. Redan innan stadens grundande fanns vid Svibyvikens strand också skälpningsplatser för skutors bottenunderhåll. Under stadens första årtionden tjänade hamnen främst som vinterhamn. Mot slutet av 880-talet fick även västra hamnen en ångbåtsbrygga och hamnens betydelse började öka. Mariehamns badanstalt öppnade 889 och i samband med detta byggdes kajen ut. Lars Soncks tullpackhus stod färdigt uppfördes på pålar i vattnet vid platsen där Pommern nu ligger ÅSS första segelpaviljong, ritad av Torsten Montell. Kaj- och brygganläggningar Den gamla hamnbassängen belägen vid Pommerns för fungerade ursprungligen som småbåtshamn och uppfördes i samband med hamnens utbyggnad mot slutet av 800-talet. Den T-formade bryggan ett stycke längre norr ut den s.k. badhusbron uppfördes för Mariehamns Badanstalts behov. Härifrån utgick bl.a. trafiken till Möckelö havsbad. Bryggan användes även för större fartyg och blev senare tilläggsplats för sjöfartsverkets inspektionsfartyg Valvoja. Sköljhusen I äldre tider fanns i alla tätorter bryggor eller broar för tvättändamål, ibland med enklare tak eller vindskydd. I Mariehamn finns idag tre stycken sköljhus, ett i östra hamnen och två i den västra. Stadens tvätterskor använde byggnaderna för sköljning av stortvätt som gjordes i hemmen. För sköljning behövs stora mängder rent vatten, vilket var ett problem i vattenbristens Mariehamn. Sköljhus (även kallade klapphus ) i form av fullständigt uppbyggda hus verkar i ett större sammanhang ha varit mer sällsynt på andra orter. I ett inventarium från 923 över stadens fasta egendom ingår båthamnens klappbrygga i västra hamnen och ett klapphus i östra hamnen.2 Det äldre sköljhuset i östra hamnen revs på 940-talet i samband med en ombyggnad av ångbåtsbron och ersattes vid samma tidpunkt med ett nytt på motsatt sida av bron. Med den i inventariet beskrivna klappbryggan i västra hamnen avses den plats vid den gamla småbåtshamnen där hamnens södra sköljhus står idag. Detta är sannolikt uppfört mellan talen och utgör således en utveckling av den gamla sköljplatsen, vilken senare kompletterats med det norra sköljhuset vid Badhusbryggan, uppfört Sjöblom, W (9), Mariehamns stads historia 86-9, s Wickström, F. (20): Boken om Mariehamn, s Muntlig uppgift vid telefonsamtal med Leif Ahlqvist, VD, Mariehamns hamn Ab, /7

13 Västra hamnen kring 900 (gamla ÅSSpaviljongen är ännu inte uppförd). I bakgrunden syns Badhusbron och i förgrunden småbåtshamnen. Foto ur Ålands museums samlingar (ÅMF 475) Detalj ur karta från 94. Vid nuvarande Pommerns plats syns ÅSS första segelpaviljong. På ömse sidor om denna är Badhusbron (i norr) och hamnbassängen (i söder) utritade. 3/7

14 BYGGNADSBESKRIVNING Badhusbron och gamla hamnbassängen Anläggningarna uppvisar samma typ av konstruktion som de ursprungligen haft. Hamnbassängens och södra sköljhusets kringgående pirar är uppförda av enkla rader av pålar i vattnet, vilka sammanbinds av påspikade horisontella brädor. Även badhusbrons sannolikt sekundära trädäck vilar på en pålad konstruktion i vattnet. Delar av anläggningarna har säkerligen reparerats och bytts ut under årens lopp men detta har till största del utförts med den ursprungliga formen bibehållen och med motsvarande material. Vid jämförelse mellan äldre och nyare kartor ser badhusbron ut att ha förlängts något i nordsydlig riktning. Den befintliga bryggans pålning är idag glesare i den södra änden vilket också kan tyda på att den tillbyggts. Bryggans trädäck är dock enhetligt och har i så fall förnyats efter att den tillbyggts. Den gamla hamnbassängen har samma utformning som på kartan från 94 (se ovan) och den den befintliga konstruktionen uppvisar stora likheter med det äldre bildmaterialet. Pirarna har i senare tid försetts med skyddande plåttäckning i överkant och dess insidor har i något skede försetts med smala gångbryggor av brädor. Badhusbron Gamla hamnbassängen Norra sköljhuset Byggnaden har en rektangulär plan och är uppförd i en våning under sadeltak vilket täckts med skivlagd enkelfalsad plåt. Husets långsidor löper i nord-sydlig riktning utmed kajen invid Badhusbron. Tacknocken löper dock i öst-västlig riktning vilket leder till att husets långsidor upplevs som gavlar. Byggnadens syllstockar vilar på glest ställda pålar i vattnet. Byggnadens stomme utgörs av en regelkonstruktion av trä, utvändigt klädd med liggande fjäll- eller förvandringspanel. Entrén är placerad mitt på den östra fasaden mot kajen. På norra respektive södra fasaderna finns tre stående rektangulära fönster utan indelningar och på den västra långsidan mot sjön finns fyra likadana. I fönsterbågarna av trä sitter plexiglasrutor och kring fönstren sitter foder av raka, enkla brädor. Exteriören i sin helhet (inkl. foder- och knutbrädor, fotbräder och vindskivor samt plåttaket) är vitmåland. Interiören är helt öppen med regelkonstruktionen och takstolarna synliga och utan beklädnader. På innerväggarna sitter trälådor och krokar för förvaring av tvättutrustning monterade och längsmed norra och södra väggen löper stockar för upphängning av tvätt. Golv saknas helt - den flotte som utgjorde golvet och användes då byggnaden var i bruk avlägsnades under 205 eftersom den vid sjögång slog mot de bärande pålarna.4 Flotten var enl. uppgift konstruerad av styrox och brädor. 4 Muntlig uppgift från hamnpersonalen, /7

15 Norra sköljhuset, vy mot nordväst. Norra sköljhusets interiör, vy mot sydost. Södra sköljhuset Det något äldre, södra sköljhuset är något minde än det norra, med likaledes nord-sydligt orienterad rektangulär plan. På 990-talet lyftes byggnaden tillfälligt bort för att förnya dess pålar5 som idag finns endast under dess fyra hörn. Stommens konstruktion är densamma som norra sköljhusets men taket är valmat, med taknocken i husets längdriktning, och sekundärt klätt med falsad bandplåt. Exteriört är byggnaden inklusive entrédörren mot kajen klädd med stående fasspontpanel. Fönstren är mindre, liggande rektangulära - två mot öster och ett i vardera norra och södra fasaden. Husets fasadpaneler och plåttaket är vitmålade medan foderoch knutbädor, fönsterbågarnas utsida samt takfot är rödmålande. Denna färgsättning är densamma som på den intilliggande magasinsbyggnaden. Interiören är likt det norra sköljhusets helt öppen och obeklädd med bevarade inredningsdetaljer i form av förvaringslådor och upphängningsstockar. Flotten samt anslutningsbron mot kajen avlägsnades på 2000-talet i samband med planer på att inrätta en souvenirbutik vid Tall Ships Race, vilka dock aldrig förverkligades.6 Södra sköljhuset, vy mot nordväst. Södra sköljhusets interiör 989, med flotten kvar. Foto: Per-Ove Högnäs,..989 (ÅMF6360/272). 5 Muntlig uppgift från hamnpersonalen, Muntlig uppgift från hamnpersonalen, /7

16 KULTURHISTORISK VÄRDERING Byggnadshistoriskt värde De äldre pålade kaj- och bryggkonstruktionerna vittnar om det traditionella utförandet av dessa typer av konstruktioner innan materialutvecklingen i och med införandet av t.ex. betong och impregnerat virke kom att förändra hamnarnas utseende. Sköljhusen utgör en mycket specifik typ av byggnad som genom dess utförande vittnar om sin funktion, vilken under de senaste decennierna blivit överflödig. Samhällshistoriskt värde De äldre kaj- och bryggkonstruktionerna vittnar om stadens och hamnens tidiga utveckling och hamnens småskaliga karaktär innan uppförandet av senare tiders storskaliga hamnanläggningar. Sköljhusen vittnar om en samhällsepok fram till mitten av 900-talet då den begränsade tillgången på rent och rinnande vatten samt avsaknaden av dagens moderna tvättutrymmen gjorde tvätten till ett tidskrävande och hårt kroppsarbete. Byggnaderna vittnar också om hur man under denna period utvecklade de gamla klappbryggorna och gjorde sköljningen av stortvätt till ett mer angenämt arbete genom att byggnaden skyddar från regn och blåst samt har förvarings- och upphängningsanordningar för redskap och tvätt. Kontinuitetsvärde Kontinuitetsvärdet för den gamla hamnbassängen invid det södra sköljhuset skulle kunna återupprättas genom att den åter tas i bruk, t.ex. för småbåtar av museal karaktär. Det faktum att det norra sköljhuset uppfördes så sent som 958 vittnar om att behovet av denna specifika byggnadskategori fanns ännu långt in på 900-talet. Traditions- och identitetsvärden De äldre brygg- och kajanläggningarna har ett identitetsskapande värde genom att de i fysisk form bidrar till den historiska dimesionen i Mariehamns identitet som sjöfartsstad. Även om sjöljhusens tidigare funktion för många invånare idag är okänd så lever benämningen sköljhus kvar och flera äldre invånare i staden har minnen från arbetet med sköljning av tvätt i hamnen. Miljöskapande värde De äldre brygg- och kajanläggningarna utgör tillsammans med sköljhusen, element i hamnmiljön som möjliggör upplevelsen av hur - den idag till stor delen förändade västra hamnen har sett ut i äldre tider. Med läget invid Sjöfartsmuseet och Pommern bildas en kulturhistoriskt sammanhängande miljö. 6/7

17 Pedagogiskt värde Läget invid sjöfartsmuseet och Pommern gör att de äldre brygg- och kajkonstruktionerna tillsammans med sköljhusen har potential att i högre utsträckning än idag användas i kunskapsförmedlande syfte. Sköljhusen förmedlar genom sin utformning och delvis bevarade inredning tydligt de samhällshistoriska skeendena och hur husen har använts. Avlägsnandet av flottarna har dock haft en betydande negativ inverkan på det pedagogiska värdet. Autenticitet De äldre brygg- och kajkonstruktionerna har reparetats och kompletterats under årens lopp men autenticiteten har bibehållits genom att den ursprungliga utformningen och materialvalen till stor del har kvarstått. Sköljhusens form och utförande är till största del oförändrad sedan uppförandet. Dock har flottarna avlägsnats. Unicitet/representativitet Skölj- eller klapphus är sällsynta på andra orter. I Sverige finns ett enda klapphus bevarat7. Mariehamns sköljhus utgör därför unika representanter för en idag mycket sällsynt typ av byggnader. 7 ( ) 7/7