Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2013:2. ISBN nr: Foto: Martin Liungman

Transkript

1 ISBN nr: R 2013:2 Foto: Martin Liungman Metaller i vattendrag 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av miljö- och klimatnämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Förord Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret och Lokalförvaltningen i Göteborg följer årligen upp förekomst av metaller i kommunens vattendrag. Hösten 2012 har Medins Biologi AB (Alf Engdahl och Martin Liungman) undersökt metallbelastning i 25 vattendrag i kommunen. Metoden innebär att vattenmossa planteras ut i strömmande vatten för att ansamla metaller under tre veckor inför analys. Göteborg 2013 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Metaller i vattendrag R 2013:2 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Syfte och bakgrund... 5 Metoder... 6 Genomförande... 6 Resultat... 9 Samlad bedömning Referenser Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2012 fått i uppdrag att undersöka metallbelastningen vid 25 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Resultatet i årets undersökning visade enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade. Sannolikt har höga vattenflöden under den tid som mossan var utplanterad bidragit till att något fler provpunkter 2012 uppvisade förhöjda halter än som varit fallet de senaste åren. I Vitsippsdalen uppmättes mycket höga/höga halter av koppar och zink. Här var också föroreningspåverkan tydlig med avseende på kobolt och krom. Vid övre provpunkten i Önneredsbäcken och i tillflödet till Stora ån vid Radiomotet noterades höga halter av koppar och zink. I Lillhagsbäcken uppmättes mycket höga halter av koppar och en förhöjd halt av kadmium. I Haga å registrerades åter en hög halt av kobolt. Vid skjutbanan i bäck till Rällsjön uppmättes en mycket hög halt av bly. Vid flera andra provpunkter noterades förhöjda halter av någon metall där föroreningspåverkan bedömdes som tydlig. I Grimåsbäcken uppmättes höga halter av arsenik, krom och kobolt, samt en förhöjd halt av kadmium. Därtill var halterna av järn och mangan höga, speciellt av mangan noterades en mycket hög halt. De höga halterna av järn och mangan, samt att förhöjda halter av just arsenik, krom och kobolt har uppmätts, indikerar att halterna kan vara överskattade. Höga halter av järn och/eller mangan kan störa upptaget av andra metaller så att de överskattas. I Tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid samtliga provpunkter. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Metaller i vattendrag R 2013:2 Tabell 1. Undersökta lokaler 2012 med bedömningar enligt Naturvårdsverket. Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Hovgårdsbäcken Pkt 6 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 Obetydlig metallbelastning. 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 6 Krogabäcken Övre Obetydlig metallbelastning. 7 Önneredsbäcken 3. Övre Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Hög manganhalt. 8 Önneredsbäcken 2. Nedre Tydlig föroreningspåverkan av koppar. 9 Lerbäcksbäcken Övre Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 10 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög manganhalt. 11 Tuve Sörgård Y1 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 13 Äsperedsbäcken Vid trumman Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 14 Äsperedsbäcken Nedre Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Höga järnoch manganhalter. 15 Stora ån Uppstr. golfbana Liten eller obetydlig metallbelastning. 16 Stora ån Hults bro Tydlig föroreningspåverkan av koppar. 17 Välen mudderdeponi Utlopp Liten eller obetydlig metallbelastning. 18 Lillhagsbäcken Nedre 19 Kvillebäcken Hökälladammen 20 Haga å Övre 21 Vitsippsdalen Sahlgrenska 22 Stora ån Tillflöde vid Siba Mycket hög halt av koppar. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av kadmium. Hög manganhalt. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Hög manganhalt. Hög halt av kobolt. Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Hög manganhalt. Mycket hög halt av koppar. Hög halt av zink. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar och tydlig föroreningspåverkan av krom, zink och kobolt. Hög manganhalt. Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av bly, koppar, krom och zink. 23 Fattighusån Trädgårdsföreningen Tydlig föroreningspåverkan av koppar. 24 Grimåsbäcken Efter sammanflödet 25 Bäck till Rällsjön Skjutbanan Höga halter av krom, kobolt och arsenik. Stor föroreningspåverkan av kobolt och tydlig föroreningspåverkan av kadmium, krom och arsenik. Höga järnoch manganhalter. Mycket hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Syfte och bakgrund Medins Biologi AB har hösten 2012 fått i uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun att undersöka metallbelastningen i 25 provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen har utförts genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Syftet med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Genom åren har ett flertal provpunkter i olika vattendrag i Göteborgs kommun undersökts med avseende på metaller i vattenmossa. Tidsserier har skapats i syfte att se variationer och eventuella trender, bland annat nedströms äldre deponier, skjutbanor, fastigheter med koppartak samt vid provpunkter där betydande utsläpp av dagvatten sker. Metallundersökningar har också gjorts vid provpunkter i flera referensvattendrag. Merparten av provpunkterna 2012 har undersökts tidigare (Medins Biologi AB ). För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. Avgörande för hur mossan kan ta upp olika metaller är biotillgängligheten, dvs. hur åtkomlig en viss metall är. Det går inte alltid att säkert säga vad höga metallhalter inom ett område kan bero på. Det faktum att vattenmossan innehåller höga metallhalter visar emellertid att metallerna trots allt finns där och att de finns i en biotillgänglig form. De metaller som befinner sig i omlopp i naturen cirkulerar ständigt genom luft, vatten, jord och berg i vad man kallar det geokemiska kretsloppet. Många av metallerna i detta kretslopp ingår också i växternas och djurens näringsupptag. Alla organismer, inklusive människan, påverkas således av det geokemiska kretsloppet. Berggrundens och jordlagrens mineralinnehåll har stor betydelse för olika metallers naturliga förekomst i miljön. Men även metaller som frigörs när naturtillgångar utnyttjas och utvinns tillförs det geokemiska kretsloppet. Många giftiga tungmetaller t.ex. kvicksilver, kadmium och bly har dessutom fått sina kretslopp förändrade genom att de används av människan. Försurningen har radikalt förändrat kretsloppen för många metaller, bland annat genom att låga ph-värden påverkar metallernas rörlighet. En av de viktigaste förutsättningarna för metallers rörlighet i det geokemiska kretsloppet är att det finns vatten. Miljöfarliga metaller släpps ut från industrier direkt i vattendragen eller till luften och faller ned igen med regn eller snö. Handelsgödsel, som används både i jord- och skogsbruk, kan innehålla spårämnen och tungmetaller som med markvattnet förs till grundvattnet. Metaller som av olika orsaker tillförs miljön kommer så småningom, via yt- och grundvattenavrinning, att nå vattendragen. Trots att industriutsläppen av metaller har reducerats kraftigt de senaste 30 åren sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären, speciellt i storstadsmiljöer. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser, läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i Tabell 2. Merparten av det som idag faller ned över västra Sverige beror dock numera ofta på utsläpp i andra länder. Naturvårdsverket arbetar därför internationellt genom FN och EU för att minska användningen och utsläppen av framför allt kvicksilver, kadmium och bly. Övriga metaller Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Metaller i vattendrag R 2013:2 orsakar inte en lika stor belastning på miljön. Största problemet är biltrafiken. Därifrån sprids i dag koppar, zink, krom och nickel i alltför stor mängd. En annan föroreningskälla är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Tabell 2. Några potentiella källor för läckage av metaller till biosfären Zink Koppar Bly Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Kobolt - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken, färgpigment - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke - blymantlad kabel, skorstenskragar, skjutbanor - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger, batterier - färger, rostfritt stål, impregnerat virke - rostfritt stål, batterier - amalgam i tandfyllningar, termometrar, lysrör, lågenergilampor - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall, färgpigment Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut på provtagningspunkterna september 2012 och skördades efter tre veckor i början av oktober. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i Bilaga 2. Genomförande De provpunkter som undersöktes under 2012 framgår av Tabell 3 och Figur 1. Mer exakta uppgifter finns i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i Bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Samtliga koordinater anges i SWEREF 99 TM. När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se Bilaga 4 Tabell 3). 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränserna för höga halter av järn och mangan har bestämts till respektive mg/kg torrsubstans. De angivna värdena motsvarar 75-percentilerna för respektive ämne och har beräknats utifrån ca 400 undersökningstillfällen (Medins Biologis databas för metaller i vattenmossa). I Bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I Bilaga 2 finns analysresultaten för år 2012 presenterade och i Bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I Bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Provpunkter för undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgs kommun hösten 2012 Nr Vattendrag Lokal Undersökt senast: 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre Krogabäcken Övre Önneredsbäcken 3. Övre Önneredsbäcken 2. Nedre Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Lillhagsbäcken Nedre Kvillebäcken Hökälladammen Haga å Övre Vitsippsdalen Sahlgrenska Ny 22 Stora ån Tillflöde vid Siba Fattighusån Trädgårdsföreningen Ny 24 Grimåsbäcken Efter sammanflödet Ny 25 Bäck till Rällsjön Skjutbanan 2003 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Metaller i vattendrag R 2013: Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. När det t.ex. gäller avfallsdeponier har det vid flertalet tillfällen registrerats lägre halter när vattenflödet minskar och högre halter när vattenflödet ökar. Detta gäller speciellt vid ökande flöden efter en föregående torrperiod. Detta är en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta flera prov under ett år eller ta prov under flera år under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september 2012 var nederbördsmängden betydligt högre än normalt jämfört med perioden (Figur 2). När mossan planterades ut den 11 och 12 september var flödena i vattendragen medelhöga. Under de tre veckor som mossan var utplanterad ökade vattenföringen betydligt för att i slutet av perioden minska igen. När mossan skördades i början av oktober var flödena åter medelhöga och jämförbara med förhållandena då mossan planterades ut. 200 Nederbörd (mm) Figur 2. Medelnederbörd i millimeter i Göteborg under september Linjen anger vad som är normalt för september ( ). Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. De mindre giftiga metallerna behöver förekomma i högre halter för att utgöra en skaderisk för de lagras inte upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Metaller i vattendrag R 2013:2 Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver. Merparten av de uppmätta halterna låg dock över den nationella bakgrundshalten (Figur 3). Den högsta halten (0,17 mg/kg ts) noterades vid provpunkt 17-Välen mudderdeponi samt vid provpunkt 25-Bäck till Rällsjön. Halten vid Välen mudderdeponi var lägre än vad som uppmätts de senaste två åren men treårsmedelvärdet är dock avvikande högt jämfört med andra provpunkter. Metallundersökning i vattenmossa vid Välen mudderdeponi utfördes tidigare mellan åren och påbörjades igen 2008 efter det att arbeten utförts i området. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga vid de flesta provpunkterna (Figur 4). Vid några provpunkter uppmättes dock högre halter bl.a. i 24-Grimåsbäcken där föroreningsgraden bedömdes som tydlig med avseende på kadmium. Även vid 18-Lillhagsbäcken noterades en förhöjd halt av kadmium. I Önneredsbäcken, (7-övre) var uppmätt halt i samma storleksordning som 2011 och både årets halt och treårsmedelvärdet var avvikande höga. Bly Vid samtliga provpunkter utom en var halterna av bly låga till måttligt höga (Figur 5). Vid skjutbanan i 25-Bäck till Rällsjön uppmättes en mycket hög halt av bly (250 mg/kg ts). Vid tidigare undersökningar 2002 och 2003 har det också noterats mycket höga halter, betydligt högre än årets värde. I Stora ån (22-tillflöde vid Siba) uppmättes en måttligt hög halt av bly som indikerade en tydlig föroreningsgrad Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 0,4 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,3 0,2 0,1 0, Figur 3. Halter av kvicksilver vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Metaller i vattendrag 2012 R 2013: Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 3 Kadmium (mg/kg Ts) Figur 4. Halter av kadmium vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt Bly (mg/kg Ts) 250 resp Figur 5. Halter av bly vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Arsenik registrerades i hög halt vid provpunkt 24-Grimåsbäcken (Figur 6). Föroreningsgraden bedömdes som tydlig med avseende på arsenik. Vid övriga provpunkter var halterna låga till måttligt höga. Provpunkterna i Önneredsbäcken (7-övre och 8-nedre) uppvisade dock relativt höga halter för 2012, i nivå med treårsmedelvärdena. Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk. Det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Metaller i vattendrag R 2013: Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 10 Arsenik (mg/kg Ts) Figur 6. Halter av arsenik vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 100 Koppar (mg/kg Ts) resp Figur 7. Halter av koppar vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Vid de flesta provpunkter var halterna av koppar måttligt höga och endast vid en provpunkt uppmättes en halt som understeg nationell bakgrundshalt för koppar (Figur 7). Mycket höga halter av koppar registrerades vid provpunkterna 21-Vitsippsdalen och 18-Lillhagsbäcken. Även vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och 22-Stora ån (tillflöde från Siba) uppmättes höga halter. Vid ytterligare fyra provpunkter var halten av koppar förhöjd och visade på en tydlig föroreningspåverkan av koppar, bland annat i 23-Fattighusån och 19-Kvillebäcken. Beräknade treårsmedelvärden visar att det vid flera av ovan nämnda provpunkter återkommande uppmäts höga eller mycket höga halter av koppar. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Zink Vid de flesta provpunkterna var halterna av zink låga till måttligt höga. Höga halter av zink uppmättes i årets undersökning vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre), 21-Vitsippsdalen och vid provpunkt 22-Stora ån (tillflöde vid Siba) (Figur 8). Vid Önneredsbäcken (övre) har zinkhalterna varit förhöjda vid flertalet tidigare undersökningar. Beräknade treårsmedelvärden visar att zinkhalterna vid övriga provpunkter ligger under gränsen för hög halt (figur 8). Krom Halterna av krom var måttligt höga vid merparten av provpunkterna och endast vid en provpunkt uppmättes en halt som understeg nationell bakgrundshalt för krom (Figur 9). En hög halt av krom uppmättes vid provpunkt 24-Grimåsbäcken och vid provpunkt 22-Stora ån (tillflöde vid Siba) var halten av krom precis på gränsen till att bedömas som hög. Vid dessa provpunkter samt vid 21-Vitsippsdalen bedömdes föroreningspåverkan av krom som tydlig Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 800 Zink (mg/kg Ts) Figur 8. Halter av zink vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 14 Krom (mg/kg Ts) Figur 9. Halter av krom vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 Metaller i vattendrag R 2013:2 Nickel Nickel uppmättes i låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (Figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 21-Vitsippsdalen (19 mg/kg ts). Beräknade treårsmedelvärden visar att nickelhalterna har varit relativt låga under perioden. Kobolt Halterna av kobolt var låga till måttligt höga vid de flesta provpunkter (Figur 11). Höga halter av kobolt noterades dock vid provpunkt 24-Grimåsbäcken samt vid provpunkt 20-Haga å. Beräknat treårsmedelvärde vid 20-Haga å visar på en hög halt och stor föroreningspåverkan av kobolt. Vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (nedre) och 21-Vitsippsdalen var halterna förhöjda och föroreningspåverkan bedömdes som tydlig. Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 40 Nickel (mg/kg Ts) Figur 10. Halter av nickel vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 80 Kobolt(mg/kg Ts) Figur 11. Halter av kobolt vid samtliga undersökta lokaler 2012 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Järn och mangan Höga halter av järn och/eller mangan uppmättes vid 15 provpunkter (tabell 4). En hög halt av järn eller mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränserna för höga halter av järn och mangan har bestämts till respektive mg/kg torrsubstans. De angivna värdena motsvarar 75-percentilerna för respektive ämne och har beräknats utifrån ca 400 undersökningstillfällen (Medins Biologis databas för metaller i vattenmossa). De högsta järnhalterna uppmättes vid provpunkterna 5- Bäck från Gårdstenstippen och 1-Hovgårdsbäcken. Motsvarande för mangan var 24-Grimåsbäcken samt 14-Äsperedsbäcken nedre (Tabell 5). Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn och/eller mangan uppmättes. Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 13 Äsperedsbäcken Vid trumman 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 14 Äsperedsbäcken Nedre 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 18 Lillhagsbäcken Nedre 7 Önneredsbäcken Övre 19 Kvillebäcken Hökälladammen 9 Lerbäcksbäcken Övre 20 Haga å Övre 10 Skogomebäcken Pkt Y4 21 Vitsippsdalen Sahlgrenska 11 Tuve Sörgård Y1 24 Grimåsbäcken Efter sammanflödet 12 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Tabell 5. Uppmätta halter av järn och mangan Fet stil markerar höga halter. Nr Vattendrag Lokal Fe mg/kg ts Mn mg/kg ts 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre Krogabäcken Övre Önneredsbäcken 3. Övre Önneredsbäcken 2. Nedre Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Lillhagsbäcken Nedre Kvillebäcken Hökälladammen Haga å Övre Vitsippsdalen Sahlgrenska Stora ån Tillflöde vid Siba Fattighusån Trädgårdsföreningen Grimåsbäcken Efter sammanflödet Bäck till Rällsjön Skjutbanan Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Metaller i vattendrag R 2013:2 Samlad bedömning Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade (Tabell 6). Sannolikt har höga vattenflöden under den tid som mossan var utplanterad bidragit till att något fler provpunkter 2012 uppvisar förhöjda halter än som varit fallet de senaste åren. Vid 21-Vitsippsdalen uppmättes mycket höga/höga halter av koppar och zink. Här var också föroreningspåverkan tydlig med avseende på kobolt och krom. Vid övre provpunkten i Önneredsbäcken och i tillflödet till Stora ån vid Siba noterades höga halter av koppar och zink. I Lillhagsbäcken uppmättes mycket höga halter av koppar och en förhöjd halt av kadmium. I Haga å registrerades, liksom de två föregående åren, en hög halt av kobolt. Vid skjutbanan i bäck till Rällsjön uppmättes en mycket hög halt av bly. Vid flera andra provpunkter noterades förhöjda halter av någon metall där föroreningspåverkan bedömdes som tydlig. I Tabell 7 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. I provpunkt 24-Grimåsbäcken uppmättes höga halter av arsenik, krom och kobolt, samt en förhöjd halt av kadmium. Därtill var halterna av järn och mangan höga, speciellt av mangan noterades en mycket hög halt. Som nämnts tidigare så kan höga halter av järn och/eller mangan störa upptaget av andra metaller. Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt. De höga halterna av järn och mangan, samt att förhöjda halter av just arsenik, krom och kobolt har uppmätts (dock ej bly), indikerar att halterna kan vara överskattade. Framtida undersökningar kan sannolikt visa hur belastat vattendraget är av metaller. Tabell 6. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts 2012 enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal As Pb Cr Co Cu Zn 7 Önneredsbäcken Övre hög hög 18 Lillhagsbäcken Nedre mkt. hög 20 Haga å Övre hög 21 Vitsippsdalen Sahlgrenska mkt. hög hög 22 Stora ån Tillflöde vid Siba hög hög 24 Grimåsbäcken Efter sammanflödet hög hög hög 25 Bäck till Rällsjön Skjutbanan mkt. hög Tabell 7. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade 2012 enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal As Pb Cd Co Cu Cr Zn 7 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig 8 Önneredsbäcken Nedre tydlig 14 Äsperedsbäcken Nedre tydlig 16 Stora ån Hults bro tydlig 18 Lillhagsbäcken Nedre tydlig mkt. stor 19 Kvillebäcken Hökälladammen tydlig 21 Haga å Övre tydlig 21 Vitsippsdalen Sahlgrenska tydlig mkt. stor tydlig tydlig 22 Stora ån Tillflöde vid Siba tydlig tydlig tydlig tydlig 23 Fattighusån Trädgårdsföreningen tydlig 24 Grimåsbäcken Efter sammanflödet tydlig tydlig stor tydlig 25 Bäck till Rällsjön Skjutbanan mkt. stor 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Referenser ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 Metaller i vattendrag R 2013:2 MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport Oktober SNV (Statens naturvårdsverk) Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C 21 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 22 4 Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 6 Krogabäcken Övre 25 7 Önneredsbäcken 3. Övre 26 8 Önneredsbäcken 2. Nedre 27 9 Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Lillhagsbäcken Nedre Kvillebäcken Hökälladammen Haga å Övre Vitsippsdalen Sahlgrenska Stora ån Tillflöde vid Siba Fattighusån Trädgårdsföreningen Grimåsbäcken Efter sammanflödet Bäck till Rällsjön Skjutbanan 44 (Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 Metaller i vattendrag R 2013:2 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,081 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,44 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,042 5,8 14 0,63 4, , , , ,49 3,7 5, , , ,081 4,6 12 0,44 3,7 4, , , Medelvärde 0,067 4,9 14 0,52 4,0 4, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,11 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 5,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,50 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,073 6,7 23 0,6 5,3 6, , , ,084 4,5 21 0,46 3,7 5, , , ,11 5,9 17 0,50 4,7 6, , , Medelvärde 0,089 5,7 20 0,52 4,6 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 Metaller i vattendrag R 2013:2 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,53 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,037 5,6 18 0,29 4,3 4, , , , ,66 6,1 7, , , ,070 7,3 17 0,53 6,0 5, , , Medelvärde 0,055 7,0 21 0,49 5,5 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning.. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,081 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 3,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 8,4 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,43 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,7 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,058 4,4 12 0,49 3,6 4, , , ,044 4,3 14 0,41 3,7 6, , , ,081 3,9 8,4 0,43 2,7 4, , ,6 300 Medelvärde 0,061 4,2 11 0,44 3,3 4, , ,1 280 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

26 Metaller i vattendrag R 2013:2 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,059 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,47 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,045 4,5 12 0,3 2,8 2, , , ,057 6,8 13 0,37 3,6 4, , , ,059 4,7 12 0,47 3,7 4, , ,8 670 Medelvärde 0,054 5,3 12 0,38 3,4 4, , ,6 427 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa troligtvis bestående av järnutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,12 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 7,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,65 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,5 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) <1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,10 8,7 35 1, , ,076 7,9 27 0,8 4,5 6, , , ,12 7,6 17 0,65 2,5 4, <1 850 Medelvärde 0,099 8,1 26 0,91 4,0 7, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

28 Metaller i vattendrag R 2013:2 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Hög manganhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,12 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 15 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 2,0 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 6,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 19 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 5,9 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,0 5,8 8, , , ,1 6,2 9, , , ,0 6,9 9, , Medelvärde 0, ,7 6,3 9, , Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av koppar och zink. Övriga undersökta metaller uppmättes i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och zink. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994 och från år 2003 årligen. Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på tydlig föroreningspåverkan av koppar, zink och kobolt (fetstil). Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit låga eller måttligt höga. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,12 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 11 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,45 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 5,4 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,31 6,2 5, , , , ,53 6,7 6, , , , ,45 7,1 7, , ,4 840 Medelvärde 0, ,43 6,7 6, , ,2 563 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger, senast år 2004 då halten bedömdes som hög. De senaste tre åren har halterna av koppar varit förhöjda, men medelvärdet ligger precis på gränsen till att föroreningsgraden skall bedömas som tydlig. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

30 Metaller i vattendrag R 2013:2 9. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,088 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,52 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,4 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,7 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,058 5,5 18 0,60 3,3 5, , ,082 9,4 23 0,78 6 9, , ,088 4,6 13 0,52 2,4 4, , , Medelvärde 0,076 6,5 18 0,63 3,9 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 10. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög manganhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,085 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,0 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 13 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,91 7, , ,077 8,8 35 0,9 5,7 9, ,085 7,0 21 1,0 4,5 6, , Medelvärde 0,072 8,2 30 0,94 5,9 8, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

32 Metaller i vattendrag R 2013:2 11. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,063 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 3,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,48 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,3 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) <1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,046 4,3 19 0,47 3,2 9, , ,056 5,8 21 0,53 4,4 7, , ,063 3,4 14 0,48 2,3 4, , < Medelvärde 0,055 4,5 18 0,49 3,3 7, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 2004 och inga höga halter av någon enskild metall har registrerats. Beräknade medelvärden för de senaste tre åren visade på en obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 12. Björkedalens bäck Lokal: Skatås vid 2,5 km X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Björkedalens tipp Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,089 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 3,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,33 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,0 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 3,4 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) De senaste tre föregående års värden (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,071 7,7 14 0,61 4,2 7, , , ,047 5,9 17 0,47 2,9 4, , , ,089 3,9 11 0,33 2,0 3, , ,3 630 Medelvärde 0,069 5,8 14 0,47 3,0 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan 1998 med undantag för år 2011 då mossan inte kunde återfinnas. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningstillfällena visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järnutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

34 Metaller i vattendrag R 2013:2 13. Äsperedsbäcken Lokal: Vid trumman X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt.. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,52 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,063 8,6 34 0,51 4, , , ,56 8,5 10, , , ,065 8,2 25 0,52 6,9 7, , ,2 650 Medelvärde 0,063 9,9 30 0,53 6,7 8, , ,7 817 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger med start år Förhöjda halter av koppar, bly, krom och zink har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

35 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 14. Äsperedsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Höga järn- och Manganhalter. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,066 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 23 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,053 8,6 29 0,52 6,1 8, , ,069 8,8 29 0,53 7, , , ,79 7,9 8, , Medelvärde 0,063 9,1 26 0,61 7,2 8, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kobolt och liten eller obetydlig för övriga metaller. Den förhöjda halten av kobolt kan delvis bero på att halterna av järn och mangan var höga. I medfällning med järn och mangan kan halten av kobolt i mossan överskattas. Provpunkten har undersökts årligen sedan Höga halter av koppar har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33

36 Metaller i vattendrag R 2013:2 15. Stora ån Lokal: Uppströms golfbana X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,099 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,85 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,50 7, , ,099 7,2 37 0,84 3,9 8, , ,099 9,5 34 0,85 4,6 7, , , Medelvärde 0, ,1 5, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Förhöjda halter av koppar har uppmätts vid flertalet tidigare undersökningstillfällen och år 2009 året uppmättes även en hög halt av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningspåverkan av koppar (fetstil). 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

37 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 16. Stora ån Lokal: Hults bro X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Välen deponi Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,11 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 14 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,89 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 10 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,2 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,070 9,9 50 0,80 5,9 12, , , , ,1 5, , , ,89 7, , Medelvärde 0, ,93 6, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år År 2004 uppmättes höga halter av koppar och krom. Förhöjda halter av koppar har även noterats flera gånger sedan dess. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningspåverkan av koppar (fetstil). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35

38 Metaller i vattendrag R 2013:2 17. Välen mudderdeponi Lokal: Utlopp X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Mudderdeponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,17 0,07 måttlig liten Bly (Pb) 4,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,75 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,5 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 6,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,29 8,7 38 0,98 9, , , , ,93 8, , , ,17 4,5 24 0,75 3,5 6, , ,0 260 Medelvärde 0,23 8,1 35 0,89 7, , ,5 283 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Kvicksilverhalterna har tidigare varit höga i närliggande provtagningspunkter och visat på ett läckage från deponin. Efter att arbeten utförts i området har metallundersökning åter gjorts, med start år År 2010 uppmättes förhöjda halter av kvicksilver och krom. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 36 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

39 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 18. Lillhagsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Mycket hög halt av koppar. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av kadmium. Hög manganhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,12 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 8,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) mkt. hög mkt. stor Kadmium (Cd) 2,1 0,5 måttlig tydlig Krom (Cr) 4,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 19 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,4 6, , , ,90 5, , ,12 8, ,1 4,6 8, , Medelvärde 0,11 9, ,5 5, , Kommentar Analysresultatet visade på en mycket hög halt av koppar. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för koppar, tydlig för kadmium och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts vid ett flertal tillfällen med start år Det har vid samtliga tillfällen uppmätts höga eller mycket höga halter av koppar. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en mycket stor föroreningspåverkan av koppar (fetstil). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37

40 Metaller i vattendrag R 2013:2 19. Kvillebäcken Lokal: Hökälladammen X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Hög manganhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,074 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 1,1 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 19 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,4 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,047 6,5 33 0,50 4,8 9, , ,053 6,7 37 0,85 3,9 8, , ,074 7,7 41 1,1 4, , Medelvärde 0,058 7,0 37 0,82 4,5 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts vid ett flertal tillfällen med start år Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningstillfällena visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 38 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

41 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 20. Haga å Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Hög halt av kobolt. Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Hög manganhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,085 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,88 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 35 5 hög tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,078 9,6 17 1,4 4,8 9, , , ,5 5,6 6, , ,085 8,7 10 0,88 4,4 5, , Medelvärde 0, ,3 4,9 6, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av kobolt. Av övriga metaller uppmättes låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kobolt och liten eller obetydlig för övriga metaller. Den förhöjda halten av kobolt kan delvis bero på att halten av mangan var något hög. I medfällning med järn och mangan kan halten av kobolt i mossan överskattas. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en stor föroreningspåverkan av kobolt (fetstil). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39

42 Metaller i vattendrag R 2013:2 21. Vitsippsdalen Lokal: Sahlgrenska X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Mycket hög halt av koppar. Hög halt av zink. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av krom, zink och kobolt. Hög manganhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,14 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 16 5 måttlig liten Koppar (Cu) mkt. hög mkt. stor Kadmium (Cd) 1,4 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 8,2 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 19 5 måttlig liten Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 28 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,1 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Provpunkten har inte undersökts tidigare. År 2000 och 2001 gjordes dock undersökningar i två kulvertar som kommer från Sahlgrenska sjukhuset och som mynnar i bäcken i Vitsippsdalen, i närheten av årets provpunkt. Halterna av metaller, framför allt i den nedre av de två kulvertarna var då kraftigt förhöjda. Kommentar Analysresultatet visade på en mycket hög halt av koppar och en hög zinkhalt. Övriga metaller förekom i måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för koppar och tydlig för krom, zink och kobolt. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. De förhöjda halterna av kobolt och krom kan delvis bero på att halten av mangan var hög. I medfällning med järn och mangan kan halterna av dessa metaller överskattas. Att halterna av både koppar och zink är mycket hög respektive hög, indikerar dock att provpunkten är relativt hårt metallbelastad. 40 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

43 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 22. Stora ån Lokal: Tillflöde vid Siba X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av bly, koppar, krom och zink.. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,082 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 24 5 måttlig tydlig Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 0,99 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 10 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,7 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,95 9, , , ,4 5, , , , , Medelvärde 0, ,1 8, , Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av koppar och zink. Övriga undersökta metaller uppmättes i låga till måttligt höga halter. Halten av krom låg dock precis på gränsen till att bedömas som hög. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly, koppar, krom och zink. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts sedan 2006 och det har genomgående uppmätts förhöjda halter av flera metaller. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av koppar, krom och zink (fetstil). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41

44 Metaller i vattendrag R 2013:2 23. Fattighusån Lokal: Trädgårdsföreningen X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Stadsmiljö Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,14 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 20 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,45 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 4,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Provpunkten är inte undersökt tidigare. Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. 42 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

45 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:2 24. Grimåsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Utlopp Nordre älv Bedömning: Höga halter av krom, kobolt och arsenik. Stor föroreningspåverkan av kobolt. Tydlig föroreningspåverkan av kadmium, krom och arsenik. Höga halter av järn och mangan. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,037 0,07 mkt. låg obetydlig Bly (Pb) 14 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 2,3 0,5 måttlig tydlig Krom (Cr) 12 2 hög tydlig Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 66 5 hög stor Järn (Fe) Arsenik (As) 8,4 2 hög tydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Provpunkten är inte undersökt tidigare. Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av krom, kobolt och arsenik. Övriga metaller förekom i mycket låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för kobolt och tydlig för kadmium, krom och arsenik. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Höga halter av järn och/eller mangan kan störa upptaget av andra metaller. Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt. De höga halterna av järn och framför allt mangan, samt att förhöjda halter av just arsenik, krom och kobolt har uppmätts (dock ej bly), indikerar att halterna kan vara överskattade. Framtida undersökningar kan sannolikt visa hur belastat vattendraget är av metaller. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43

46 Metaller i vattendrag R 2013:2 25. Bäck till Rällsjön Lokal: Skjutbanan X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Mycket hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,17 0,07 måttlig liten Bly (Pb) mkt. hög mkt. stor Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,31 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 1,5 2 mkt. låg obetydlig Nickel (Ni) 3,2 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 0,89 5 mkt. låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) <1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,50 2,7 7, , , , ,67 3,3 8, , , , ,31 1,5 3, , Medelvärde 0, ,49 2,5 6, , ,5 540 Kommentar Analysresultatet visade på en mycket hög halt av bly. Övriga metaller uppmättes i mycket låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för bly och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts tidigare, senast 2002 och Mycket höga halter av bly uppmättes då också. Beräknade medelvärden för de tre senaste tillfällena visade på en mycket stor föroreningsgrad av bly och en tydlig föroreningsgrad av koppar. 44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen