Metaller i vattendrag

Transkript

1 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:3 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag 2008 En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2008 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl och Martin Liungman, på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret och Park- och naturförvaltningen i Göteborg. Provpunkt 27 i våtmarken uppströms Rällsjön Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Metaller i vattendrag R 2009:3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Bakgrund.5 Metoder...6 Genomförande 6 Resultat...9 Slutsats Referenser.16 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 19 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 65 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2008 undersökt metallbelastningen vid 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Nederbörden var relativt normal under den tid som mossan var utplanterad. Några provpunkter var dock högre belastade. I Önneredsbäcken (7-övre) och vid två provpunkter i Stora ån (16-uppströms golfbana samt 23-tillflöde vid Siba) uppmättes förhöjda halter av koppar. I Äsperedsbäcken (14-vid trumman) uppmättes en hög blyhalt. I Kvillebäcken (19-Hökälladammen) uppmättes en förhöjd halt av kobolt. Vid de tre undersökta skjutbanorna i Askim (24-Otterbäcken), Säve (25-Bäck vid Säve) och Bergum (27-Bäck till Rällsjön) uppmättes höga eller mycket höga halter av bly. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid de olika provpunkterna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Metaller i vattendrag R 2009:3 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2008 års undersökning Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Hovgårdsbäcken Pkt 6 2 Hovgårdsbäcken C 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre 6 Krogabäcken Övre 7 Önneredsbäcken Övre 8 Önneredsbäcken Nedre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 10 Lerbäcksbäcken Övre 11 Skogomebäcken Pkt Y4 12 Tuve Sörgård Y1 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 15 Äsperedsbäcken Nedre 16 Stora ån Uppstr. golfbana 17 Stora ån Hults bro 18 Välen mudderdeponi Utlopp 19 Kvillebäcken Hökälladammen 20 Haga å Övre 21 Kvibergsbäcken Kviberg 22 Lärjeån Övre 23 Stora ån Tillflöde vid Siba 24 Otterbäcken Skjutbanan 25 Bäck vid Säve Solberg 26 Bäck vid Säve Säve depå 27 Bäck till Rällsjön Utlopp fr våtmark 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Liten eller obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt Liten eller obetydlig metallbelastning. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Liten eller obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög järnhalt. Liten eller obetydlig metallbelastning. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Liten eller obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Liten eller obetydlig metallbelastning. Liten eller obetydlig metallbelastning. Obetydlig metallbelastning. Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. Liten eller obetydlig metallbelastning. Mycket hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. Liten eller obetydlig metallbelastning. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 Bakgrund Medins Biologi AB har under hösten 2008 undersökt metallbelastningen i 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. De flesta provpunkterna har undersökts tidigare (Medins Biologi AB ) För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet, anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. I sötvatten bestäms de naturliga metallhalterna i hög grad av berggrundens och markens metallinnehåll samt av metallernas rörlighet. I sydvästra Sverige domineras berggrunden av graniter och gnejser, vilka generellt sett innehåller låga halter av tungmetaller. Man bör därför kunna förvänta sig naturligt låga bakgrundshalter i detta område. En allmän trend längs västkusten är dock förhöjda metallhalter i väster, som avklingar mot öster (Ressar m fl 1988). Det har också visat sig att metallhalterna i vattenmossa generellt är högre i sydvästra Sverige (Medin opubl.) än de bakgrundshalter som presenteras av naturvårdsverket (Lithner 1989). Speciellt bly, men även kvicksilver och kadmium förekommer i högre halter. Den främsta orsaken till detta är luftburna föroreningar från inhemska och utländska utsläppskällor. De luftburna föroreningarna utgörs både av metaller och försurande ämnen. Försurningen påverkar metallernas rörlighet, vilket medför att man i sura vatten ofta har högre metallhalter än i icke sura vatten (Lithner 1989). När det gäller framtida miljömål har man från Naturvårdsverkets sagt att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av sådana halter som skadar människors hälsa eller vår natur, inte ens i ett långsiktigt perspektiv (SNV:s verksamhetsplan 92/93). Det finns idag inget säkert underlag för att bedöma tidstrender och risker för storskaliga biologiska effekter av metaller i svenska sjöar och vattendrag. Trots att industriutsläppen av metaller har minskat sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären (samhället), speciellt i storstadsmiljöer. Allteftersom metallmängderna ökar i tätbefolkade områden, tilltar utläckage av metaller vilket innebär att riskerna för skador på det biologiska livet och för människors hälsa ökar. Undersökningar av tillståndet i miljön visar också att det finns negativa effekter, både storskaliga och lokala, på grund av för hög metallbelastning. I Naturvårdsverkets rapport 4135 konstaterar man bl a att de mycket stora mängder metaller som ständigt ackumuleras i samhället framstår alltmer som ett problem. Storstadsregionerna är presumtiva riskområden med avseende på metallbelastningen eftersom produkterna i stor utsträckning används där. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser (t ex trafik), läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. De diffusa utsläppen, som troligtvis är betydande, kommer från bl a färger och korrosion från metallföremål som lyktstolpar, vägräcken och tak. Kända utsläpp till luft och vatten utgör idag endast några få Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Metaller i vattendrag R 2009:3 procent av den totala mängden metaller som årligen tillförs teknosfären eller samhället (SNV rapport 4135). Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Tabell 2. Några potentiella källor för läckage till biosfären (SNV rapport 4135) Zink - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken. Koppar - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. Bly - blymantlad kabel, skorstenskragar Kadmium - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger. Krom - färger, rostfritt stål, impregnerat virke Nickel - rostfritt stål Kvicksilver - amalgam i tandfyllningar Kobolt - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Bly och dess föreningar är sedan länge kända för att vara särskilt giftiga för levande varelser. I Naturvårdsverkets rapport 4662, Hantering av bly i skjutvallar, fast slår man bl a följande: målsättningen för metallföroreningar i kulfång i aktivt bruk bör vara att dessa på sikt skall periodvis renas och/eller ersättas med kulfångsanordningar som tillåter kretsloppsanpassad hantering av ammunitionsrester. Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut i slutet i september månad på provtagningspunkterna och skördades efter ungefär tre veckor. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. Genomförande Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vilka provpunkter som undersöktes framgår av tabell 3 och figur 1. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Alla koordinater anges i rikets nät (RT 90 2,5 gon V). När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2008 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Undersökta lokaler i Göteborgs kommun hösten 2008 Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 15 Äsperedsbäcken Nedre 2 Hovgårdsbäcken C 16 Stora ån Uppstr. golfbana 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 17 Stora ån Hults bro 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 18 Välen mudderdeponi Utlopp 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 19 Kvillebäcken Hökälladammen 6 Krogabäcken Övre 20 Haga å Övre 7 Önneredsbäcken Övre 21 Kvibergsbäcken Kviberg 8 Önneredsbäcken Nedre 22 Lärjeån Övre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 23 Stora ån Tillflöde vid Siba 10 Lerbäcksbäcken Övre 24 Otterbäcken Skjutbanan 11 Skogomebäcken Pkt Y4 25 Bäck vid Säve Solberg 12 Tuve Sörgård Y1 26 Bäck vid Säve Säve depå 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 27 Bäck till Rällsjön Utlopp fr våtmark 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Metaller i vattendrag R 2009: Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Vi har t ex när det gäller avfallsdeponier ofta noterat att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt efter en torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september 2008 var nederbördsmängden tämligen normal jämfört med perioden När mossan planterades ut var flödena i vattendragen relativt låga. Nederbörden som kom i oktober, under den tid som mossan var utplanterad medförde ökande flöden i vattendragen och flödena var måttligt höga då mossan skördades. Jämfört med medelvärden från var nederbörden i oktober högre än normalt (figur 2) Nederbörd (mm) Nederbörd i oktober Normalt ( ) Figur 2. Medelnederbörd i millimeter (Säve väderstation) under oktober och vad som är normalt för den månaden. Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. För dessa metaller krävs dock dels högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Metaller i vattendrag R 2009:3 Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver (figur 3). Den högsta halten (0,12 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi och bedömdes som måttligt hög. Föroreningsgraden bedömdes dock som obetydlig. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga. Vid samtliga provpunkter utom två bedömdes halterna vara låga eller mycket låga. Den högsta halten (1,7 mg/kg ts) bedömdes vara måttligt hög och uppmättes vid provpunkt 6-Krogabäcken (figur 4). Föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Bly Vid de flesta provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 5). Höga eller mycket höga halter uppmättes dock vid 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och vid de tre undersökta skjutbanorna, 24-Otterbäcken, 25-Bäck vid Säve och 27-Bäck till Rällsjön (utlopp från våtmark). I området kring skjutbanan i Bergum undersöktes åter utloppet från våtmarken till Rällsjön (provpunkt 27). Halten av bly var i år mycket hög. Vid de tre senast föregående undersökningarna har halterna varit höga. I bäcken nedströms Rällsjön (provpunkt 28) uppmättes en låg blyhalt. Med stor sannolikhet fastläggs bly i sedimenten i Rällsjön. 0,5 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,4 0,3 0,2 0, Figur 3. Halter av kvicksilver i de olika provpunkterna. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 4 Kadmium (mg/kg Ts) Figur 4. Halter av kadmium i de olika provpunkterna. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts). 100 Bly (mg/kg Ts) Figur 5. Halter av bly i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Inga höga halter av arsenik uppmättes i årets undersökning. De högsta halterna, som bedömdes som måttligt höga, uppmättes vid provpunkt 10-Lerbäcksbäcken och vid 14- Äsperedsbäcken (vid trumman), samt vid 11-Skogomebäcken (figur 6). Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Metaller i vattendrag R 2009:3 10 Arsenik (mg/kg Ts) Figur 6. Halter av arsenik i de olika provpunkterna. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). 100 Koppar (mg/kg Ts) Figur 7. Halter av koppar i de olika provpunkterna. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Hög halt av koppar uppmättes vid provpunkt 23-Stora ån (tillflöde vid Siba) (figur 7). Vid provpunkterna 7-Önneredsbäcken (övre) och 16-Stora ån (uppströms golfbana) var halterna av koppar förhöjda och föroreningsgraden bedömdes här som tydlig. Även vid provpunkterna 17-Stora ån (Hults bro) och 19-Kvillebäcken var halterna av koppar relativt höga. Zink Inga höga halter av zink uppmättes i årets undersökning (figur 8). Vid provpunkt 7- Önneredsbäcken (övre) uppmättes den högsta halten, nära gränsen till att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Här har höga halter av zink uppmätts tidigare. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Metaller i vattendrag 2008 R 2009: Zink (mg/kg Ts) Figur 8. Halter av zink i de olika provpunkterna. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts). 15 Krom (mg/kg Ts) Figur 9. Halter av krom i de olika provpunkterna. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). Krom Halterna av krom var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter. De högsta kromhalterna uppmättes vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 23-Stora ån (tillflöde vid Siba) (figur 9). Halterna låg på gränsen till att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Nickel Nickel uppmättes i relativt låga halter vid samtliga provpunkter (figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 19-Kvillebäcken (13 mg/kg ts), Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 Metaller i vattendrag R 2009:3 Kobolt Förhöjd halt av kobolt uppmättes vid provpunkt 19-Kvillebäcken (27 mg/kg ts). Här bedömdes föroreningsgraden av kobolt som tydlig. Vid övriga provpunkter uppmättes halter där föroreningsgraden bedömdes som liten eller obetydlig (figur 11). Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar. 40 Nickel (mg/kg Ts) Figur 10. Halter av nickel i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). 50 Kobolt (mg/kg Ts) Figur 11. Halter av kobolt i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Järn Höga halter av järn uppmättes vid fem provpunkter (tabell 4). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär mg/kg ts. Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 10 Lerbäcksbäcken Övre 11 Skogomebäcken Pkt Y4 14 Äsperedsbäcken Vid trumman Slutsats Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade (tabell 5). I provpunkt 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) uppmättes en hög halt av bly. I provpunkt 23-Stora ån (tillflöde vid Siba) uppmättes en hög halt av koppar. Vid skjutbanorna, 24-Otterbäcken, 25-Bäck vid Säve och 27-Bäck till Rällsjön (utlopp från våtmark) uppmättes höga eller mycket höga halter av bly. I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Bly Koppar 14 Äsperedsbäcken Vid trumman hög 23 Stora ån Tillflöde vid Siba hög 24 Otterbäcken Skjutbanan hög 25 Bäck vid Säve Solberg hög 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark mycket hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Kobolt Bly Koppar 7 Önneredsbäcken Övre tydlig 14 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig 16 Stora ån Uppstr. golfbana tydlig 19 Kvillebäcken Hökälladammen tydlig 23 Stora ån Tillflöde vid Siba tydlig 24 Otterbäcken Skjutbanan tydlig 25 Bäck vid Säve Solberg stor 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark mycket stor Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Metaller i vattendrag R 2009:3 Referenser ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport Oktober RESSAR, H., EKELUND, L. och OHLSSON, S.Å. Biogeokemiska kartan. Tungmetaller i Bäckvattenväxter Sveriges Geologiska Undersökning. Rapport och meddelanden nr 51. SNV (Statens naturvårdsverk) Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metallerna och miljön. Miljön i Sverige - tillstånd och trender (MIST). SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metaller i stad och land - kretslopp och kritsik belastning. Lägesrapport SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Hantering av bly i skjutvallar - Beskrivning av saneringsmetoder och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 Metaller i vattendrag R 2009:3 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C 19 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 20 4 Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre 22 6 Krogabäcken Övre 23 7 Önneredsbäcken Övre 24 8 Önneredsbäcken Nedre 25 9 Önneredsbäcken Östra kanten Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Kvillebäcken Hökälladammen Haga å Övre Kvibergsbäcken Kviberg Lärjeån Övre Stora ån Tillflöde vid Siba Otterbäcken Skjutbanan Bäck vid Säve Solberg Bäck vid Säve Säve depå Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön 45 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 Metaller i vattendrag R 2009:3 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,066 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 9,7 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,30 0,5 mkt. låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 4,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,2 6,3 9, , , ,078 5,8 11 0,53 4,1 5, , , ,066 4,4 9,7 0,30 4,5 4, , , Medelvärde 0,068 7,1 12 0,68 5,0 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,073 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,69 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 9,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,075 9,1 20 1,0 5,7 7, , , ,098 5,6 18 0,49 3,4 5, , , ,073 6,5 21 0,69 5,2 7, , , Medelvärde 0,082 7,1 20 0,73 4,8 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 Metaller i vattendrag R 2009:3 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,068 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,53 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,8 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,121 7,1 23 0,55 4,2 5, , , ,150 5,9 17 0,34 3,4 7, , , ,068 4,7 11 0,53 3,8 4, , ,7 350 Medelvärde 0,113 5,9 17 0,47 3,8 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 3,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,58 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,6 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 6,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Provpunkten är inte undersökt tidigare Kommentar Analysresultatet visade på enbart låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

26 Metaller i vattendrag R 2009:3 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,069 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 3,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 9,7 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,35 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,3 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 3,3 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,069 6,4 14 0,36 4,8 5, , , ,120 7,6 17 0,48 4,5 4, , , ,069 3,4 9,7 0,35 3,3 3, , , Medelvärde 0,086 5,8 14 0,40 4,2 4, , , Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,085 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,7 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 20 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,1 5, , , ,130 6,0 24 0,91 2, , , ,085 8,3 21 1,7 4,5 8, , Medelvärde 0,090 8,8 25 1,2 4, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningspåverkan av zink. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

28 Metaller i vattendrag R 2009:3 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,099 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 1,2 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 3,8 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 6,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 9,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,1 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,4 5,1 9, , , ,9 5,0 9, , ,099 7,3 45 1,2 3,8 6, , , Medelvärde 0, ,5 4,6 8, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på förhöjda halter av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit måttligt höga. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,087 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,0 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,31 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,5 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,73 7,1 9, , , ,120 8,6 27 0,39 4,2 5, , , ,087 5,0 23 0,31 3,5 4, , ,8 250 Medelvärde 0,094 8,9 29 0,48 4,9 6, , ,3 593 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Förhöjda halter av koppar har tidigare uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

30 Metaller i vattendrag R 2009:3 9. Önneredsbäcken Lokal: Östra kanten X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,069 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,74 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,1 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 7,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,165 4,8 15 0,43 2,8 4, , , ,100 4,1 11 0,40 2,0 3, , , ,069 4,8 12 0,74 3,1 7, , ,1 300 Medelvärde 0,111 4,6 13 0,52 2,6 5, , ,6 378 Kommentar Analysresultatet visade på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare med start år Brist på vatten vid provpunkten har vid flera tillfällen medfört att undersökningar inte kunnat utföras. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 10. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metall- Belastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,063 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,64 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 13 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 5,1 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,130 8,8 19 0,89 4,0 5, , ,077 8,9 19 1,00 5,1 8, , ,063 9,6 23 0,64 4,6 7, , Medelvärde 0,090 9,1 20 0,84 4,6 7, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

32 Metaller i vattendrag R 2009:3 11. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,71 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,8 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,130 7,8 28 0,74 5,0 6, , , ,090 6,9 24 0,89 5,0 7, , , ,070 8,2 27 0,71 6,4 8, , , Medelvärde 0,097 7,6 26 0,78 5,5 7, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 12. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,061 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 2,7 5 mkt. låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,40 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,2 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 6,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,110 4,2 13 0,54 2,5 7, , , ,062 8,2 20 0,96 5, , ,061 2,7 13 0,40 2,2 6, , ,8 950 Medelvärde 0,078 6,2 17 0,75 3, , , Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har nu undersökts fyra gånger med start år Beräknade medelvärden för de senaste tre tillfällena visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

34 Metaller i vattendrag R 2009:3 13. Björkedalens bäck Lokal: Skatås vid 2,5 km X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Björkedalens tipp Bedömning: Obetydlig metallbelastning Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,110 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 3,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,39 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,0 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 3,7 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,067 6,8 15 0,66 3,9 5, , , ,120 5,3 15 0,74 2,6 5, , , ,110 3,2 13 0,39 2,0 3, , ,7 340 Medelvärde 0,099 5,1 14 0,60 2,8 5, , ,5 653 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

35 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 14. Äsperedsbäcken Lokal: Vid trumman X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 36 5 hög tydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,43 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 8,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,6 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,65 9, , , ,140 6,3 22 0,52 4,2 7, , , , ,43 8,0 9, , ,6 660 Medelvärde 0, ,53 7,1 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och liten eller obetydlig för övriga undersökta metaller. Provpunkten har undersökts flera gånger med start år Förhöjda halter av koppar, bly, krom och zink har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningspåverkan av bly. Vid provtagningstillfället noterades oljefilm och oljelukt, samt rikliga utfällningar av sannolikt järn och mangan. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33

36 Metaller i vattendrag R 2009:3 15. Äsperedsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Liten eller obetydlig Metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,055 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,42 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 13 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,93 9, , ,130 7,5 39 0,62 4,8 8, , ,055 8,4 23 0,42 5,6 7, , Medelvärde 0, ,66 6,6 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Höga halter av koppar har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

37 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 16. Stora ån Lokal: Uppströms golfbana X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,097 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,92 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,9 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 9,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,1 6, , , ,130 7,6 30 0,67 3,8 6, , , ,097 9,6 41 0,92 3,9 9, , Medelvärde 0,106 9,7 43 0,90 4,6 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Förhöjda halter av koppar har uppmätts vid flertalet tidigare undersökningstillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av koppar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35

38 Metaller i vattendrag R 2009:3 17. Stora ån Lokal: Hults bro X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Välen deponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,082 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 11 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,81 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,2 5,5 13, , , ,60 6,3 9, , , ,81 4,9 9, , Medelvärde 0, ,87 5, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Halten av koppar låg dock på gränsen till att bedömas som förhöjd. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år År 2004 uppmättes höga halter av koppar och krom. Både år 2007 och 2008 låg halterna av koppar på gränsen till att bedömas som förhöjda. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 36 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

39 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 18. Välen mudderdeponi Lokal: Utlopp X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Mudderdeponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning Uppmätta metallhalter Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,120 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 2,7 5 mkt. låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,59 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,6 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 1,7 5 mkt. låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Provpunkten är inte undersökt tidigare. Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Kvicksilverhalterna har tidigare varit höga i närliggande provtagningspunkter och visat på ett läckage från deponin. Efter att arbeten utförts i området har metallundersökning nu åter gjorts. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37

40 Metaller i vattendrag R 2009:3 19. Kvillebäcken Lokal: Hökälladammen X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,068 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,91 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,8 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 27 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,7 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,98 6, , ,120 5,4 24 0,75 3,4 6, , , ,068 6,8 40 0,91 3, , Medelvärde 0, ,88 4, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kobolt och liten eller obetydlig för övriga metaller. Halten av koppar var dock på gränsen till att bedömas som förhöjd. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 38 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

41 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 20. Haga å Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,072 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,78 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,2 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 6,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 17 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,20 6,5 8, , ,110 5,0 11 0,59 2,8 5, , , ,072 5,3 12 0,78 3,2 6, , Medelvärde 0,082 7,4 13 0,86 4,2 6, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39

42 Metaller i vattendrag R 2009:3 21. Kvibergsbäcken Lokal: Kviberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,066 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,1 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,60 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,4 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,75 4,8 7, , , ,100 7,2 25 0,85 3,5 4, , , ,066 7,1 22 0,60 3,4 4, , , Medelvärde 0,080 8,1 26 0,73 3,9 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 40 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

43 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 22. Lärjeån Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,100 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,54 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,1 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,091 4,4 16 0,49 3,4 5, , , ,110 5,7 14 0,58 3,8 5, , , ,100 4,2 13 0,54 3,1 5, , ,0 920 Medelvärde 0,100 4,8 14 0,54 3,4 5, , ,5 880 Kommentar Analysresultatet visade på enbart låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41

44 Metaller i vattendrag R 2009:3 23. Stora ån Lokal: Tillflöde vid Siba X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 20 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 0,61 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,2 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , , , , ,74 6 7, , , , ,61 7,8 9, ,2 890 Medelvärde 0, ,95 7, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Halterna av bly och krom låg dock på gränsen till att bedömas som förhöjda. Provpunkten har undersökts två gånger tidigare, med förhöjda halter av bly, koppar och krom. Beräknade medelvärden för de tre tillfällena visade på en tydlig föroreningsgrad av bly och koppar. 42 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

45 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 24. Otterbäcken Lokal: Skjutbanan X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,087 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 34 5 hög tydlig Koppar (Cu) 9,4 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,41 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,2 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 3,8 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,79 3,6 4, , , , ,60 2,7 4, , , , ,4 0,41 2,2 3, , ,3 280 Medelvärde 0, ,60 2,8 4, , ,6 370 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i mycket låga till låga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Vid de flesta tillfällena har halterna av bly varit höga eller mycket höga. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på höga halter och en tydlig föroreningspåverkan av bly. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43

46 Metaller i vattendrag R 2009:3 25. Bäck vid Säve Lokal: Solberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,068 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 65 5 hög stor Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,3 7, , , ,76 4,9 9, , , ,79 4,5 9, , , Medelvärde 0, ,95 5, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för bly. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Vid samtliga tillfällen har höga eller mycket höga halter av bly uppmätts. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en hög halt och en stor föroreningspåverkan av bly. 44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

47 Metaller i vattendrag 2008 R 2009:3 26. Bäck vid Säve Lokal: Säve depå X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referens Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,081 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,74 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,7 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,7 8, , ,110 6,2 21 0,72 4,0 8, , , ,081 4,9 21 0,74 4,7 9, , , Medelvärde 0,090 8,7 23 1,1 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har tidigare undersökts årligen och sedan från år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 45