Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2009:87 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut Förslag till mål och budget för år 2010 och planåren samt investeringsbudget för år 2010 med inriktningsnivåer för planåren Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd Ärendet Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsfullmäktige fastställa mål och budget för Stockholms läns landsting för år 2010 och plan för åren samt investeringsbudget för år 2010 och inriktningsnivåer för planåren Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till mål och budget för Stockholms läns landsting för år 2010 samt flerårsberäkningar för åren att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2010 och planer för åren att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till investeringsbudget för år 2010 med inriktningsnivåer för planåren Bilagor 1 Tillgänglighet och säkerhet, tillväxt och framtidstro, Mål och budget 2010 för Stockholms läns landsting 2 Protokoll från revisionens budgetberedning Socialdemokraternas förslag till budget 4 Vänsterpartiets förslag till budget 5 Miljöpartiets förslag till budget 6 Landstingsdirektörens PM Utdrag ur minnesanteckningar från Centrala samverkansgruppen

2 FÖRSLAG 2009:87 2 LS att fastställa skattesatsen för Stockholms läns landsting för år 2010 till 12,10 kronor per skattekrona att fastställa Stockholms läns landstings driftbudget för år 2010 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag att fastställa landstingsrådsberedningens förslag till taxor och avgifter för år 2010 att medge styrelsen för Folktandvården AB att göra en justering av prislistan för vuxentandvård med +3,2 procent för år 2010 att medge medelsförstärkning till Nya Karolinska Solna med kronor för år 2010 med anledning av förändrade redovisningsprinciper för byggprojektet att bevilja Stiftelsen Stockholms Konserthus ökat driftbidrag med kronor för år 2010 avseende amortering av lån gällande upprustning av Stockholms Konserthus vilket finansieras via enheten Koncernfinansiering att bevilja Skärgårdsstiftelsen ökat driftbidrag med kronor för år 2010 för kapitalkostnader avseende tidigare beviljade lån för åren vilket finansieras via enheten Koncernfinansiering att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljöbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag att uppdra åt landstingsstyrelsen att inför beslut om budget för år 2011, och som ett led i beredningen av de programarbeten gällande investeringar som är under utarbetande: - ge en samlad beskrivning av möjligheter att med planerad kapacitet tillsammans med befintlig kapacitet på effektivast möjliga sätt tillgodose förväntade vårdbehov - redovisa förslag till alternativ användning av lokaler som planeras tomställas, eventuella tillkommande ombyggnadsinvesteringar och finansiering av dessa - ge förslag till tidplan för när förnyelse av operationslokaler, akutmottagningar m.m. ska genomföras så att kostnadsökningar för hyror m.m. kan hanteras inom givna finansiella ramar.

3 FÖRSLAG 2009:87 3 LS att uppdra åt landstingsstyrelsen att besluta om Stockholms läns landstings organisation av läkemedelskommittéverksamheten. att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en översyn av resultatkraven för landstingets verksamheter samt att återkomma med förslag på hanteringsordning senast den 1 oktober 2010 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att successivt införa vårdval inom alla områden där det är möjligt och funktionellt att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att verka för att öppen vård som inte är beroende av sjukhusets resurser i högre grad utförs av andra vårdgivare att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att förvärva övriga delägares samtliga aktier i SL Kundtjänst AB att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att avveckla det vilande bolaget SL Lidingö Trafik AB genom likvidation att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att successivt minska aktieinnehavet i AB Transitio till en nivå om procent motsvarande nivån för SLs engagemang i bolaget genom försäljning av aktier till bokfört värde till andra trafikhuvudmän att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att sälja resterande aktier i Busslink i Sverige AB i enlighet med befintligt avtal om option att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med vad denna budget medger att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att senast den 22 januari 2010 överlämna behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingsfullmäktige vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2010 Landstingsstyrelsen har under förutsättning av fullmäktiges beslut för egen del beslutat att uppdra åt landstingsstyrelsens förvaltning att åt

4 FÖRSLAG 2009:87 4 LS nämnder, styrelser och bolagsstyrelser utarbeta anvisningar för arbetet med slutlig budget för år Alliansen i Stockholms läns landsting har valt att fokusera på kärnverksamheterna hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. En tillgänglig och kvalitativt god hälso- och sjukvård, en tillförlitlig kollektivtrafik och en budget i balans är huvudmål även för 2010 års budget. Tryggheten för stockholmarna ökar när det blir lättare att komma i kontakt med sjukvården och få en bra vård. När tåg och bussar kommer i tid underlättas vardagen för alla medborgare som är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Men allt detta kräver också ordning och reda i ekonomin. Budgeten för 2010 möjliggör uppfyllande av huvudmålen. Den innehåller fortsatt ökade tillskott till såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken. Och för fjärde året i rad lägger alliansen fram en budget i balans med alla finansiella mål uppfyllda. Det är en ansvarsfull budget i tider av fortsatt finansiell oro. Skattesatsen föreslås oförändrad Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Stockholmarna kan nu välja sin egen husläkare i primärvården, och frihet råder även på en rad andra områden där nu patienterna själva väljer vårdgivare. Fri etablering inom Vårdval Stockholm har avskaffat den politiska detaljregleringen av vilka vårdverksamheter som ska finnas och det har lett till att medborgarna har fått många fler vårdgivare att välja mellan. Allt fler delar av sjukvården kommer att omfattas av vårdvalet. Från 2010 införs vårdval för obstretiska ultraljud, specialiserad rehabilitering och vissa delar av barn- och ungdomstandvården. Vårdval planeras även inom bl.a. hudsjukvård och reumatologi. En fortsatt ökad mångfald av vårdgivare ökar valfriheten för patienterna samtidigt som skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet. En satsning med närmare miljoner kronor görs på hälso- och sjukvården. Satsningar görs inom bl.a. primärvård, psykiatri, barnsjukvård och geriatrik. Slutenvårdens kapacitet och innehåll inom psykiatrin ses över. Den första privat drivna psykiatriska slutenvården i Sverige startar sin verksamhet. Ätstörningsvården fortsätter också att byggas ut kraftigt. Barnsjukvården förstärks med bl.a. en ny närakut i södra länet och nordens första barnhospice för specialiserad vård av sjuka barn i livets slutskede. En ytterligare bröstmottagning för snabba undersökningar av knölar i brösten startas. Geriatriken förstärks, bl.a. sker en utökning av demensutredningar och väntetiden för att få en plats på geriatriken halveras. Samordningsförbunden utvecklas vidare för att förbättra rehabilitering och en snabb återgång till arbete eller utbildning.

5 FÖRSLAG 2009:87 5 LS En tillgänglig sjukvård innebär att onödig väntan ska motverkas. En extra satsning med 200 miljoner kronor kommer därför att göras på att fortsätta arbetet för en sjukvård utan köer. Neuropsykiatriska utredningar, obesitaskirurgi för kraftigt överviktiga och IVF-behandling för barnlösa par är områden där det behövs göras ytterligare insatser för att människor inte ska behöva vänta för länge på vård. När Stockholm växer måste också SL växa. SL fortsätter arbetet med att förbättra punktligheten i kollektivtrafiken och gör dessutom satsningar på bl.a. modern och tillgänglig trafikinformation, ökad trygghet för passagerarna och förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. Alliansen känner en stolthet över att SL har blivit bättre. Arbetet med att få till en trafik i världsklass går vidare även 2010.

6 FÖRSLAG 2009:87 6 LS Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 21 oktober Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 3 november Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till S-ledamöternas förslag, dels till V-ledamotens förslag, dels till MP-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga). V-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga). MP-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag (bilaga). Ärendet och dess beredning Landstingsdirektören har i PM den 7 oktober 2009 överlämnat underlag för arbete med budget för 2010 (bilaga).

7 Stockholms läns landsting Tillgänglighet och säkerhet Tillväxt och framtidstro Mål & Budget 2010 med planår

8 Budget (109) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET - TILLVÄXT OCH FRAMTIDSTRO ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ÖVERGRIPANDE UPPDRAG STYRNING VERKSAMHETSIDÉ HUVUDMÅL HUVUDSTRATEGIER ÖVERGRIPANDE MÅL Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda patienter och resenärer En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MAKROPERSPEKTIV MIKROPERSPEKTIV Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Landstingsbidrag Planåren Investeringar SPECIFIKA MÅL OCH BUDGET FÖR STYRELSE OCH NÄMNDER LANDSTINGSSTYRELSEN (LS) Ekonomi i balans Forskning och regional utveckling i världsklass Stolta medarbetare Hållbar miljö Ökad mångfald av vårdgivare Nya Karolinska Solna (NKS) Den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen Koncernfinansiering Reviderad process för budget HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) TioHundranämnden (TioHN)... 50

9 Budget (109) Producentorganisationen KOLLEKTIVTRAFIKEN AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Färdtjänstnämnden (FtjN) Waxholms Ångfartyg AB (WÅAB) REGIONPLANENÄMNDEN (RPN) KULTURNÄMNDEN (KUN) PATIENTNÄMNDEN (PAN) LOCUM AB LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM (LFS) AB SLL INTERNFINANS LANDSTINGSREVISORERNA BILAGOR RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN LANDSTINGSBIDRAG RESULTATKRAV INVESTERINGSPLAN RESULTATRÄKNING LANDSTINGET TAXOR OCH AVGIFTER SKATTEINTÄKTSPROGNOS PRODUCENTORGANISATIONEN RESPEKTIVE RESULTATENHET INVESTERINGSPLAN FÖR SL-KONCERNEN INVESTERINGSPLAN FÖR WAXHOLMS ÅNGSFARTYGS AB INVESTERINGSPLAN BYGGNADSINVESTERINGAR INVESTERINGSPLAN MASKINER, INVENTARIER OCH IT

10 Budget (109) Sammanfattning Alliansen i Stockholms läns landsting har valt att fokusera på kärnverksamheterna hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. En tillgänglig och kvalitativt god hälso- och sjukvård, en tillförlitlig kollektivtrafik och en budget i balans är huvudmål även för 2010 års budget. Tryggheten för stockholmarna ökar när det blir lättare att komma i kontakt med sjukvården och få en bra vård. När tåg och bussar kommer i tid underlättas vardagen för alla medborgare som är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Men allt detta kräver också ordning och reda i ekonomin. Budgeten för 2010 möjliggör uppfyllande av huvudmålen. Den innehåller fortsatt ökade tillskott till såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken. Och för fjärde året i rad lägger alliansen fram en budget i balans med alla finansiella mål uppfyllda. Det är en ansvarsfull budget i tider av fortsatt finansiell oro. Skattesatsen föreslås oförändrad Budgeten omfattar cirka 70 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för närmare två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Med ungefär egna anställda och tusentals fler hos våra olika leverantörer är Stockholms läns landsting en av de största ekonomiska aktörerna i Sverige. Stockholms läns landstings verksamheter berör och påverkar dagligen länets invånare. Vare sig det handlar om alla arbetsresor som görs med kollektivtrafiken, besöket på vårdcentralen för influensavaccinering, höftledsoperation på något av sjukhusen eller ett besök på Konserthuset. Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Stockholmarna kan nu välja sin egen husläkare i primärvården, och frihet råder även på en rad andra områden där nu patienterna själva väljer vårdgivare. Fri etablering inom Vårdval Stockholm har avskaffat den politiska detaljregleringen av vilka vårdverksamheter som ska finnas och det har lett till att medborgarna har fått många fler vårdgivare att välja mellan. Allt fler delar av sjukvården kommer att omfattas av vårdvalet. Från 2010 införs vårdval för obstretiska ultraljud, specialiserad rehabilitering och vissa delar av barnoch ungdomstandvården. Vårdval planeras även inom bl.a. hudsjukvård och reumatologi. En fortsatt ökad mångfald av vårdgivare ökar valfriheten för patienterna samtidigt som skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet. En satsning med närmare miljoner kronor görs på hälso- och sjukvården. Satsningar görs inom bl.a. primärvård, psykiatri, barnsjukvård och geriatrik. Slutenvårdens kapacitet och innehåll inom psykiatrin ses över. Den första privat drivna psykiatriska slutenvården i Sverige startar sin verksamhet. Ätstörningsvården fortsätter också att byggas ut kraftigt. Barnsjukvården förstärks med bl.a. en ny närakut i södra länet och nordens första barnhospice för specialiserad vård av sjuka barn i livets slutskede. En ytterligare bröstmottagning för snabba undersökningar av knölar i brösten startas. Geriatriken förstärks, bl.a. sker en utökning av demensutredningar och väntetiden för att få en plats på geriatriken halveras.

11 Budget (109) Samordningsförbunden utvecklas vidare för att förbättra rehabilitering och en snabb återgång till arbete eller utbildning. En tillgänglig sjukvård innebär att onödig väntan ska motverkas. En extra satsning med 200 miljoner kronor kommer därför att göras på att fortsätta arbetet för en sjukvård utan köer. Neuropsykiatriska utredningar, obesitaskirurgi för kraftigt överviktiga och IVF-behandling för barnlösa par är områden där det behövs göras ytterligare insatser för att människor inte ska behöva vänta för länge på vård. Stockholms läns landsting har tagit sin ägarroll på allvar. Genom bl.a. flerårsavtalen med sjukhusen har landstinget skapat stabilare förutsättningar. En ny personalpolicy ska utarbetas under Arbetet med Ny Karolinska Solna (NKS) fortskrider under 2010 i enlighet med planerna. När Stockholm växer måste också SL växa. SL fortsätter arbetet med att förbättra punktligheten i kollektivtrafiken och gör dessutom satsningar på bl.a. modern och tillgänglig trafikinformation, ökad trygghet för passagerarna och förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. Alliansen känner en stolthet över att SL har blivit bättre. Arbetet med att få till en trafik i världsklass går vidare även I kollektivtrafiken fortsätter utbudet att ökas och tillförlitligheten för resenärerna ska bli ännu bättre. Samtidigt bibehålls priset på månadskortet på nuvarande nivå. Det ska vara tryggt och smidigt att resa med SL. Med 4,8 miljarder kronor i trafikinvesteringar nästa år kan stockholmarna erbjudas ännu mer, och ännu bättre, kollektivtrafik. En utbyggd, miljövänlig kollektivtrafik är nödvändig för att ett växande Stockholm ska kunna minska sin klimatpåverkan. I dag går all spårtrafik på grön el och allt fler bussar använder miljöbränsle. Stockholms läns landsting erbjuder länsinvånarna världens mest miljövänliga kollektivtrafik. Det kommande miljöprogrammet för Stockholms läns landsting ska innehålla en långsiktig klimatstrategi.

12 Budget (109) 1. Tillgänglighet och säkerhet - Tillväxt och framtidstro För fjärde gången lägger Alliansen i Stockholms läns landsting fram en budget i balans. Denna gång med ett överskott på närmare två hundra miljoner kronor för att bl.a. kunna parera svängningar i ekonomin. Detta är ansvarsfull ekonomisk politik i en tid av finansiell oro. Den förändringsprocess av Stockholms läns landsting som Alliansen påbörjat har varit bra och nödvändig, och ska fortsätta för såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken. Efter tre år med Alliansen kan vi konstatera att vården och kollektivtrafiken har blivit bättre samtidigt som patienterna och resenärerna är mer nöjda än tidigare. För 2010 kan vi lägga ytterligare 1,6 miljarder kronor jämfört med föregående år på stockholmarnas hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Ett stort och viktigt arbete har redan skett inom sjukvård, trafik och förvaltning med att förnya och förbättra, utveckla och effektivisera verksamheterna. Det finns all anledning att rikta ett varmt tack för väl utfört arbete till alla medarbetare. Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utvecklas till en öppen och utvecklingsbenägen organisation med uppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Stockholms läns landsting ska också bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och framtidstro i hela regionen. Stockholms läns landsting har landets i särklass högsta landstingsskatt. Alliansen i landstinget har sänkt skatten under mandatperioden med 17 öre. Ambitionen är att fortsätta detta arbete, vilket är möjligt om landstinget alltid strävar efter att söka bästa möjliga arbetsformer, ständigt förbättra sina verksamheter och på annat sätt ompröva, söka förnyelse och effektivisera. Skattenivån föreslås oförändrad Vi fyra partier inom Alliansen söker tillsammans väljarnas förtroende i valet Den politik som förts under denna mandatperiod utgör grunden för det fortsatta arbetet. Alliansens vision är att fler beslut tas av människor själva, patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. Huvudmålen för Alliansen är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans.

13 Budget (109) 2. Övergripande mål och strategier för Stockholms läns landsting 2.1 Övergripande uppdrag Stockholms läns landsting leds av det folkvalda landstingsfullmäktige och finansieras till största delen via landstingsskatten. Landstinget ansvarar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Stockholms län. Landstinget ansvarar också för kollektivtrafiken, regionplaneringen och andra viktiga uppgifter i länet. I landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget för 2010 finns särskilda uppdrag specificerade i beslutssatserna. 2.2 Styrning Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige vart fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, dvs. hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. 2.3 Verksamhetsidé Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Visionen är att fler beslut tas av människor själva, att patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. 2.4 Huvudmål Huvudmålen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. 2.5 Huvudstrategier Som medel för att uppnå målen har ett antal huvudstrategier valts ut. Målstyrning Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande, och som skapar resultat. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft.

14 Budget (109) Samordning Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Dialog Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden. 2.6 Övergripande mål Nöjda medborgare. Ekonomi i balans. Stolta medarbetare. Nöjda patienter och resenärer. En ledande tillväxtregion. Hållbar miljö. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården. Likvärdig behandling av alla invånare. För att styra verksamheterna i riktning mot de av landstingsfullmäktige prioriterade målen finns indikatorer fastställda för varje övergripande mål. De valda indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse Nöjda medborgare Ett övergripande mål för Stockholms läns landsting är att medborgarna ska ha tillgång till en god vård med hög tillgänglighet, att de erbjuds en pålitlig infrastruktur och är nöjda med verksamheten. För närvarande mäts detta genom följande två indikatorer för 2010: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (andel nöjda medborgare 2008 var 66 procent). 1 Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (andelen nöjd kund i allmänheten 2008 var 61 procent) Ekonomi i balans Det övergripande målet är att möta medborgarnas behov och samtidigt ha en ekonomi i balans. Följande fyra långsiktiga finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning och utgör de indikatorer som följs upp: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. 1 Vårdbarometern Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts.

15 Budget (109) Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg. Det övergripande målet följs upp med följande indikator: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (medarbetarindex för SLL 2008 var 72) Nöjda patienter och resenärer Det övergripande och långsiktiga målet är att utifrån befolkningens behov ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets innevånare, vilket även innefattar en patientsäker och tillgänglig vård. För närvarande mäts detta med följande indikator: Andelen av patienterna som besökt vården och värderat den 4-5 på en femgradig skala ska öka (andel 2008 var 82 procent). 4 Det övergripande målet 2010 för trafikverksamheten är att fortsätta förbättra tillförlitligheten och verka för fler och mer nöjda resenärer. För närvarande mäts detta genom följande indikator: Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - Tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid En ledande tillväxtregion Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, dvs. i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala 3 SLL:s Medarbetarenkät. 4 Resultat 2008: (Riket: 82 ). Vårdbarometern, SKL. 5 Resultat 2008: SL, WÅAB, FtjN: 86, 84, resp. 93, Mål 2010: 92, 80 resp 90. SLL:s trafikenheter.

16 Budget (109) utvecklingsplanen planeras bli antagen av landstingsfullmäktige under våren 2010 och tas fram i samråd med kommuner, näringsliv och andra aktörer i regionen. Indikatorer för uppföljning av den regionala utvecklingsplanens mål utvecklas i RUFS-arbetet. Innan detta utarbetats ska nedanstående indikator följas upp: Skatteunderlagets 6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket Hållbar miljö För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller är ett viktigt år för att miljöprogrammet ska kunna uppnås. Samtliga bolag och förvaltningar ska arbeta för att uppfylla målen i Miljö Steg Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning. 6 Skattunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. SKL, Riket 2008: 5,0 procent jmf 2007.

17 Budget (109) 3. Ekonomiska förutsättningar 3.1 Makroperspektiv Världsekonomin är inne i den djupaste lågkonjunkturen sedan andra världskriget. Det kraftiga raset i den internationella efterfrågan har lett till att industriproduktionen har rasat, och med det betydande negativa effekter på tillväxt och arbetsmarknad. Den kraftiga internationella nedgången har drabbat den exportberoende svenska ekonomin hårt. Enligt regeringens senaste prognos bedöms BNP falla med 5,2 procent , vilket är det enskilt svagaste året sedan andra världskriget. För att dämpa effekterna av finanskrisen och den djupa lågkonjunkturen har regeringar och centralbanker världen över vidtagit kraftfulla åtgärder, bl.a. genom att försöka få kreditmarknaden att fungera igen och stimulera efterfrågan genom skattesänkningar och utgiftsökningar. Detta har inte minst gällt den svenska alliansregeringens expansiva, och ansvarsfulla, ekonomiska politik. Åtgärderna har medfört en väsentlig förbättring av förhållandena på de finansiella marknaderna och lindrat fallet i efterfrågan. Under våren och sommaren har det kommit flera tecken på att den globala BNPtillväxten är på väg att stabiliseras, eller att den redan har stabiliserats. Flera förtroendeindikatorer för industrin, såsom inköpschefsindex och exportorderingång, har förbättrats den senaste tiden. En ökad global efterfrågan, stimulerad av en fortsatt expansiv finans- och penningpolitik, bidrar till att svensk BNP väntas växa igen Återhämtningen bedöms emellertid ske långsamt. Lågkonjunkturen har försämrat situationen på arbetsmarknaden markant genom kraftigt stigande arbetslöshet i landet. Den stigande arbetslösheten har emellertid inte drabbat Stockholms län lika hårt som övriga Sverige, vilket beror på den diversifierade näringslivsstruktur som finns i länet. Stockholms län har en minde andel industriföretag och det är inom industrin krisen slagit hårdast. Den ökade arbetslöshet som vi ser i länet sker från en historiskt låg nivå och Stockholm tillhör fortfarande de län som har den lägsta arbetslösheten i landet. Även om det ser bättre ut för Stockholms län än för andra delar av Sverige är givetvis situationen mycket allvarlig. Några positiva signaler på arbetsmarknaden kan dock skönjas, exempelvis minskar efterfrågan på arbetskraft i något långsammare takt än under årets första hälft samt antalet varslade uppvisar en nedåtgående trend de senaste månaderna. Lägre räntor, sjunkande energipriser och svagare allmän efterfrågan medför att inflationen väntas bli mycket låg kommande år. Konsumentprisindex (KPI) bedöms, enligt regeringens BP 2010, öka med 0,4 procent 2010, jämfört med -0,4 procent För att värna den grundläggande välfärden i kommun- och landstingssektorn, i den internationella lågkonjunkturen, har regeringen dels i 2009 års vårproposition, dels i budgetpropositionen för 2010, beslutat att höja statsbidragen till kommuner och 7 Budgetpropositionen för 2010, prop. 2009/10:1.

18 Budget (109) landsting. Totalt har regeringen höjt anslagen med 17 miljarder kronor 2010, 5 miljarder kronor årligen Tillsammans med andra satsningar har regeringen 2010 förstärkt kommun- och landstingssektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006 års nivå. För Stockholms läns landsting ger den tillfälliga höjningen av statsbidraget med 10 miljarder kronor ett tillskott med cirka 647 miljoner kronor Totalt tillförs Stockholms läns landsting drygt 1,7 miljarder kronor Det är framsynt av regeringen att i denna internationella kris underlätta för kommuner och landsting att bibehålla kvaliteten inom basala samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Skatteutjämningen Nuvarande skatteutjämningssystem utgör långsiktigt ett betydande hot mot utvecklingen i Stockholms län, och i förlängningen hela Sverige. När det gäller utjämning mellan landsting är Stockholm det enda landsting som netto betalar till systemet. Detta utöver att länets invånare står för en stor del av statens skatteintäkter. Dagens system motverkar de positiva effekterna av tillväxt, och därmed regional utveckling. Utjämningssystemet innebär att kommunerna och landstinget i Stockholms län får se sina inkomster utjämnade samtidigt som det inte tas hänsyn till en rad faktorer som ger högre offentliga utgifter i Stockholmsregionen. Det gäller t.ex. merkostnaderna för att bedriva sjukvård med koppling till utbildning och forskning, ett av höga levnadskostnader betingat högre löneläge för stora yrkesgrupper som måste kunna bo i länet, och ett sämre tillgodosett statligt ansvar för infrastrukturfrågorna där de regionala och kommunala organen sedan gammalt tvingats bära investeringar och drift av sådant som staten tagit ansvar för i andra delar av landet. Skatteutjämningen borde förändras i grunden, och helst göras helt statlig. 3.2 Mikroperspektiv Resultatbudget Resultatet för budgetåret 2010 uppgår till ett överskott om 179 miljoner kronor, vilket överstiger budgetdirektiven. I resultatet ingår 10 miljoner kronor i budgeterade reavinster och resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 169 miljoner kronor.

19 Budget (109) Diagram 1. Årets resultat. Miljoner kronor Resultat Resultat pro-forma budget 2010 budget 2011 plan 2012 plan Anm. Resultat pro-forma innebär att ökningen av pensionsskulden utanför balansräkningen är kostnadsförd samt reavinster fråndragna. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser, och därför inte upptagits bland skulder, beräknas inte öka under För 2011 och 2012 beräknas ökningar om 586 miljoner kronor respektive 215 miljoner kronor. I diagrammet ovan visas resultat pro-forma med dessa ökningar samt budgeterade reavinster fråndragna resultatet. Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring B10/B09 Verksamhetens intäkter ,5% Skatteintäkter ,5% Summa intäkter ,8% Personalkostnader ,6% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård ,7% Köpt trafik ,5% Övriga kostnader ,0% Summa verksamhetens kostnader ,5% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,1% Rörelseresultat Finansnetto Resultat Årsarbetare ,5%

20 Budget (109) Intäktsutvecklingen De totala intäkterna för 2010 budgeteras öka med cirka 2,6 miljarder kronor, eller 3,8 procent, vilket i stort beror till lika delar av ökning av skatteintäkter och verksamhetens intäkter. Dock är ökningstakten för skatteintäkter väsentligt lägre än den för verksamhetens intäkter. Taxorna inom vården justeras medan taxorna inom trafiken är oförändrade. För detaljerad information se bilaga 5.8 Taxor och avgifter. De preliminära skatteintäkterna 2010 budgeteras till 54,6 miljarder kronor, en ökning med 2,5 procent jämfört med budget Den budgeterade skattesatsen bibehålls och uppgår till 12,10 procent per skattekrona. Nettokostnaden för utjämningssystemet beräknas för 2010 till 580 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. För detaljer rörande utvecklingen av skatteintäkten och utjämningen se bilaga 5.9 Skatteintäktsprognos Kostnadsutvecklingen Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 3,4 miljarder kronor, eller 5,5 procent jämfört med budget Ökningen mot prognosen för 2009 är 4,0 procent. Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) fortsätter att öka sett över flera år, även om de lägre marknadsräntorna under den innevarande lågkonjunkturen mildrar ökningstakten avsevärt. År 2010 budgeteras kapitalkostnaderna till cirka 4,2 miljarder kronor. Ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken och vården Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital Landstingets balansomslutning är vid utgången av 2010 budgeterad till cirka 58,9 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 4,7 miljarder kronor. Landstingets egna kapital budgeteras vid utgången av 2010 vara 1,6 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av landstingets pensionsskuld inte finns upptagen som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden uppgick i senaste delårsbokslutet till 23,1 miljarder kronor.

21 Budget (109) Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar Försäljningar, övrigt Kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering Kassaflödet 2010 före extern finansiering budgeteras uppgå till drygt minus 3 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2009 är driven av dels minskade investeringar, dels lägre kassaflöde från verksamheten. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera exakt, som t.ex. förändringen av rörelsekapitalet, dvs. förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder Landstingsbidrag Diagram 2. Ökning av bidrag 2010 jmf budget Procent -6,8% TioHN HSN Totalt SL PaN KuN WÅAB Rev NKS -0,5% LS* RN 3,2% 2,9% 1,7% 1,5% 1,0% 0,0% 0,0% 0,0% 8,5% Bidrag på 53,9 miljarder Anm. Detta avser LS exkl. NKS, LSF samt FtjV. Det totala landstingsbidraget/tillskottet 2010 uppgår till 53,9 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med budget 2009 på 1,5 miljarder kronor eller 2,9 procent. Ökningen av bidraget till HSN är 3,2 procent. Ökningen av SL:s tillskott är 1,7 procent.

22 Budget (109) Färdtjänstnämnden (FtjN) visas inte i diagrammet ovan till följd av den omorganisering som skett under 2009 och som omöjliggör en rimlig procentuell jämförelse. Jämfört med budgetdirektiven har tekniska justeringar genomförts med anledning av omorganisationer inom trafiken Planåren Nedan illustreras hur inrapporterade planår utvecklar sig jämfört med budgetunderlag Planåren bygger på konsolidering av enheternas inrapporterade värden och har justerats enligt senaste skatteintäktsprognos. Diagram 3. Planårens utveckling. Procent resp miljoner kronor Intäkter Kostnader inkl. finansnetto ,2% +2,6% +2,9% +2,0% Resultat P 2011P 2010B Investeringar Mkr Utfall Budget Budget Ändring B10/B09 Trafik inkl. Citybanan % Byggnader inkl. NKS % Maskiner, inventarier m m % Summa investeringar % Den totala volymen investeringar under beräknas till 38,3 miljarder kronor. Trafiken och vården står för 62 procent respektive 36 procent av volymen. Under 2010 uppgår investeringarna till 7,7 miljarder kronor. Den betydande investeringsvolymen under planeringsperioden medför långsiktig ökning av kapitalkostnader avskrivningar och räntekostnader.

23 Budget (109) Investeringar vården Vårdens investeringar uppgår till 13,9 miljarder kronor, varav 2,6 miljarder avser Cirka 54 procent utgörs av fastighetsinvesteringar. Den resterande delen avser främst medicinteknisk utrustning. NKS utrustning ingår med cirka 4 miljarder kronor. Stora investeringar är planerade av sjukhusen under de kommande 5-6 åren i nya byggnader för bl.a. akutverksamhet, operation, intervention, laboratoriemedicin och innovationsverksamhet. Parallellt ska NKS byggas. Investeringar trafiken SL och WÅAB står för landstingets trafikinvesteringar och dessa uppgår under perioden till 23,8 miljarder kronor, varav 4,5 miljarder avser SL:s investeringar avser bl.a. fortsatt upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder. WÅAB:s investeringar inriktas främst på upprustning och modernisering av befintliga fartyg. Förutom investeringar inom SL och WÅAB ingår även Citybanan i trafikinvesteringar. Fortsatt hantering av investeringsobjekt för beslut i särskild ordning Inom hälso- och sjukvården i landstinget pågår för närvarande planering för ett antal större investeringar. Den mest omfattande investeringen är NKS som ska invigas under Sjukhusen planerar för närvarande, i huvudsak i enlighet med landstingsfullmäktiges uppdrag, att genomföra upprustning av operationslokaler samt i några fall lokaler för akutverksamhet. Även om objekt avser förnyelse av främst operationslokaler så innebär de planerade förslagen omfattande nybyggnationer i vilka innefattats också andra verksamheter än som ursprungligen primärt avsågs. Planerna innebär preliminärt investeringar åren i nya byggnader för cirka miljoner kronor, vartill kommer utgifter för utrustning motsvarande 30 till 45 procent av investeringsvolymerna, dvs. minst miljoner kronor. Beloppen är preliminära i dagsläget och förväntas snarare öka än minska. Tillsammans med förväntade investerings- och utrustningskostnader för NKS skulle projektens genomförande under den föreslagna tidsperioden medföra hyreshöjningar på mellan tre och fyra miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på minst sju procent av kostnaderna för hälso- och sjukvården. Så stora rationaliseringskrav, utöver de årliga kraven på minst 2 procent, kan leda till krav på reduceringar av verksamhet, något som inte stämmer överens med förväntad utveckling av vårdbehoven. Inte för något av de objekt som sjukhusen arbetar med finns för närvarande tillräckliga underlag för beslut. Det totala vårdutbudet i den specialiserade sjukvården om cirka 5 år kommer att påverkas av den kapacitet som NKS kommer att kunna erbjuda. Den planering som nu sker för sjukhusen måste därför göras i dialog med NKS och också stämmas av mot hälso- och sjukvårdsnämndens förväntade vårdbehov.

24 Budget (109) Mot bakgrund av detta föreslås att landstingfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att inför beslut om budget 2011, och som ett led i den kommande beredningen av de programarbeten som är under utarbetande: - ge en samlad beskrivning av möjligheter att med planerad kapacitet tillsammans med befintlig kapacitet på effektivast möjliga sätt tillgodose förväntade vårdbehov. - redovisa förslag till alternativ användning av lokaler som planeras tomställas, eventuella tillkommande ombyggnadsinvesteringar och finansiering av dessa. - ge förslag till tidplan för hur förnyelse av operationslokaler, akutmottagningar m.m. ska genomföras så att kostnadsökningar för hyror m.m. kan hanteras inom givna finansiella ramar. För nedanstående objekt gäller: Novum Bio City ny byggnad för laboratoriemedicin och akademi i Huddinge En investering i Novum Bio City innebär för landstinget en risk med nuvarande kända förutsättningar. En översyn med syfte att klarlägga landstingets strategiska inriktning för laboratorieverksamheten kommer att genomföras under Denna bör avvaktas, liksom en mer tydlig bild av dimensionering av laboratoriemedicin i anslutning till NKS. S:t Eriks ögonsjukhus S:t Eriks ögonsjukhus har lämnat ett förslag till landstingsstyrelsen om att få inleda en förstudie för ett nytt ögonsjukhus. Mot bakgrund av att S:t Eriks ögonsjukhus lokaler är i relativt gott skick och med hänvisning till den ekonomiska situationen ska S:t Eriks ögonsjukhus överväga andra lösningar. Södertälje sjukhus AB Södertälje sjukhus AB avser att genomföra ett programarbete för omfattande förnyelse av sjukhuset. Denna fråga hanteras av landstingsstyrelsen i den översyn som ska göras av den samlade operationskapaciteten och det akuta omhändertagandet. Upprustning av byggnad för obestämt ändamål vid Södersjukhuset Investeringarna i byggnad 1339 för obestämt ändamål vid Södersjukhuset skjuts på framtiden. Ny byggnad för sjukvård vid Norrtälje sjukhus Investeringarna i ny byggnad vid Norrtälje sjukhus skjuts på framtiden.

25 Budget (109) 4. Specifika mål och budget för styrelse och nämnder I de tabeller som presenteras nedan redovisas respektive enhets ekonomiska utfall 2008, budget 2009 samt landstingsbidrag/tillskott och resultatkrav för Avvikelser eller tekniska justeringar beskrivs specifikt under respektive enhets tabell. 4.1 Landstingsstyrelsen (LS) Landstingsstyrelsens uppgift är att leda, styra och samordna landstingets arbete så att de av landstingsfullmäktige satta målen uppnås. Arbetet ska genomsyras av ett synsätt som utgår från den enskilde invånaren. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 3 256, , ,4 0,8% 4,5% - varav landstingsbidrag 2 582, , ,2-0,5% -6,1% Kostnader , , ,4 0,8% 6,3% Resultat 56,6-0,7 0,0 Årsarbetare ,9% 0,1% Ekonomi i balans Pågående utvecklings- och planeringsarbete rörande framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur ska samordnas så att kvalitet, effektivitet och säkerhet säkras i kommande prioriteringar. Formerna för ägarstyrning ska utvecklas vidare. Den påbörjade samordningen av IT-området ska ge ytterligare stöd till verksamheterna med effekter som går att mäta i högre säkerhet och kvalitet. Landstingets organisation av stödet för kunskapsstyrning är föremål för översyn och ska effektiviseras. Läkemedelsorganisationen och sakkunnigstrukturen ska integreras för att än mer effektivt kunna stödja implementeringen av god vård. Arbetet inom landstingsstyrelsens förvaltning med att anpassa och effektivisera verksamheten går vidare. Under 2010 förväntas fortsatta effektiviseringar ske. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Samtliga långsiktiga finansiella mål uppfylls, under såväl 2010 som

26 Budget (109) Diagram 4. De finansiella målen är uppfyllda. Dimension Mål Uppfyllt 2010? Resultat Att resultat är i balans med hänsyn Ja tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Finansiering Reinvesteringar självfinansieras till Ja 100 procent Skuldsättning Att lånefinansiering endast används Ja In- och utbetalningsströmmar för att finansiera investeringar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Ja Uppfyllt ? Ja Ja Ja Ja Forskning och regional utveckling i världsklass Under första kvartalet 2010 kommer landstingsfullmäktige att anta en vision med program och strategisk inriktning för landstingets engagemang i forskning och utveckling (FoUU). Det framgångsrika samarbetet med Karolinska Institutet ska fortsätta att utvecklas med stöd av det nya programmet. I samma anda ska samverkan med andra universitet och högskolor i regionen intensifieras. Landstingets, sedan många år, stora satsningar på forskning och utveckling i samverkan med akademin ska utveckla berörda verksamheter, samtidigt som de genom forskningsresultat och innovationer ska bidra till den regionala utvecklingen och förbättrad hälsa hos invånarna. Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen stärks. Med medborgarnas behov i fokus utvecklas samarbetet med landstingen i Sörmland och Västmanland. Det gäller i första hand inom hälso- och sjukvården, liksom inom kulturområdet. Stockholms läns landsting kommer därför under 2010 att fortsätta arbeta aktivt för att bidra till att minska administrativa hinder för att öka människors fria rörlighet, ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Vidare ska landstinget verka för att fler befogenheter ska kunna flyttas över från staten till den regionala nivån. Det projekt som pågår tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg ska fullföljas, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till företagsetableringar. Södertörn har utvecklats till ett viktigt centrum för forskning och utveckling. Landstinget fortsätter att bidra till denna utveckling genom satsningar på såväl flera forskningsinstitut som på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Landstinget bidrar även till utvecklingen i Norra stationsområdet, bl.a. genom byggandet av Nya Karolinska Solna. Skärgårdens unika boende- och rekreationsmöjligheter är viktiga för tillväxt och internationell profilering. Det nystartade skärgårdsrådet ska under 2010 fördjupa samarbetet i syfte att hitta lösningar på bl.a. regelförenklingar för skärgårdsföretagare samt boende och samhällsservicefrågor.

27 Budget (109) Under 2010 kommer landstinget att ägna särskild uppmärksamhet åt innovationsfrågor. Innovationer nämns allt oftare i den dagliga debatten som ett sätt att stärka konkurrenskraften och bidra till tillväxt. Sjukvården innehåller stora kunskaps- och kompetensresurser som kan utnyttjas till mer än diagnostiska och/eller terapeutiska insatser. Sjukvården tillhör ett av de största tillväxtområdena. ALMI i Stockholm har sedan tid tillbaka byggt upp en djup kompetens inom innovationsområdet. Landstinget avser därför att under 2010 fördjupa samarbetet med ALMI inom detta område Stolta medarbetare Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarna ska känna engagemang och arbetsglädje och personalrelaterade frågor ska utgöra en integrerad del av verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verksamheter har ansvar, men också befogenhet, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sättet utifrån de policys, riktlinjer och direktiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillgänglighet. Generellt gäller att åtgärdsplaner och liknande dokument ska utformas och beslutas lokalt. Förbättringsinitiativ ska utgå från respektive verksamhet anpassat till verksamhetens speciella förutsättningar. Respektive nämnd/styrelse har att tillse att verksamheterna bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten ur bl.a. ett medborgar- och medarbetarperspektiv. Stockholms läns landsting ska som arbetsgivare verka mot diskriminering och arbeta för jämlikhet oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, kulturell tillhörighet, funktionsnedsättning eller annat. Personalstrategiska områden för landstinget är chefoch ledarskap, medarbetarskap, utveckling och lärande, arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald samt lön och anställningsförmåner. Ett viktigt verktyg i det långsiktiga personalstrategiska arbetet är landstingets medarbetarundersökning. Under 2010 ska medarbetarindex förbättras med minst en procentenhet. Personal- och personalkostnadsuppföljning är ett prioriterat område och landstingets koncerngemensamma uppföljning är en viktig del av koncernstyrningen. För att uppnå de övergripande personalstrategiska målen måste gjorda åtgärder och insatser kunna mätas. Under 2010 ska en ny personalpolicy tas fram. En viktig fråga är hur medarbetare som påpekar missförhållanden på sin arbetsplats kan säkras en fortsatt god arbetssituation.

28 Budget (109) Tydligare och förstärkt ledarskap Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsförsörjning innebär att stödja och utveckla nuvarande chefer samt att attrahera och rekrytera nya. I begreppet chefsförsörjning ryms också olika insatser vid chefsväxling. Chefsprogrammen inom landstinget ska vara tillgängliga för alla personalgrupper. Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policys ska vara tydligt och uttalat. Ekonomiska ramar och resultat- och målorienterat arbete måste ges en ökad vikt och acceptans inom chef- och ledarskap på alla nivåer inom landstingets organisationer. För att säkra återväxten av kompetenta ledare och chefer ska traineeprogram utvecklas inom landstinget. Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning Stockholms läns landsting är en stor arbetsgivare med runt anställda. Av landstingets medarbetare arbetar 96 procent inom hälso- och sjukvården inkl tandvården. Andelen högskoleutbildade är hög och många har legitimationsyrken. Medelåldern i landstinget är 45 år, men varierar mellan olika yrken och specialiteter. Ungefär medarbetare kommer att uppnå pensionsålder inom en femårsperiod. Detta innebär att det kommer att ställas krav på framförhållning och planering av kompetensväxling samt aktiv samverkan med utbildningssamordnare i framtiden. Utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning är en viktig rekryteringskälla för landstinget. För att säkerställa att nyckelkompetens finns inom vården ska landstinget aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden, och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser. Vid tillsättande av ST-platser ska en fördelning mellan kön, etnicitet och kulturell tillhörighet som motsvarar samhället i övrigt eftersträvas. Insatser ska göras för att svenska läkar- och sjuksköterskestudenter som utbildar sig utomlands med avsikt att arbeta i Sverige fångas upp av landstinget i ett tidigt stadium av sin utbildning så att de kan genomgå den praktik som krävs för att kunna vara yrkesverksam i Sverige. I landstingets långsiktiga rekrytering är ungdomar en viktig målgrupp. Att ungdomar ges möjlighet att själva prova på att arbeta inom landstingets verksamheter är ett bra sätt att öka intresset och därigenom påverka framtida utbildnings- och yrkesval. Landstinget har stärkt sin samverkan med kommunerna för att förbättra vård- och omsorgsprogrammet genom arbetet med Vårdcollege och detta arbete ska fortsätta. Landstingets verksamheter ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. För att säkerställa att verksamheten bedrivs med rätt personalsammansättning ska en översyn av de olika kompetensområdena inom vården genomföras. Erfarenheter från

29 Budget (109) det delegationsprojekt som genomförts inom SLL ska under 2010 börja implementeras i det personalpolitiska arbetet. För att säkerställa att nyckelkompetens stannar i landstinget är det viktigt att karriärmöjligheterna för medarbetarna blir fler. Individuella handlingsplaner är en annan möjlighet att behålla värdefull kompetens inom sjukvården. De uppdragsutbildningar som i dag bedrivs för IVA-sköterskor, anestesi- och operationssjuksköterskor ska fortgå då landstinget har brist inom dessa yrkeskategorier. Även arbetssituationen för dessa högspecialiserade yrkeskategorier måste ses över eftersom det är viktigt att de får rätt ansvar och rätt arbetsuppgifter efter avslutad utbildning. Mälardalens högskolas planerade etablering av en ny sjuksköterskeutbildning i Södertälje aktualiserar behovet av en utökad studenttäthet inom landstingets vårdverksamheter. Detta kan åstadkommas genom fler adjungerade kliniska adjunkter, fler studentavdelningar, en organisation av studentsalar och ett antal kliniska utbildningsavdelningar i mindre format. Likaså behövs en utveckling av utbildningsvårdcentraler inom primärvården. För 2010 beräknas kostnaderna uppgå till cirka 3,8 miljoner kronor och 7,4 miljoner kronor Bemanningsföretag utgör en extra resurs för sjukvården när det råder tillfällig personalbrist. Det är också en alternativ arbetsgivare som ger sjukvårdspersonal fler valmöjligheter. Det är dock viktigt att lämpligheten hos inhyrd personal kontrolleras på samma sätt som gäller vid tillsättande av tillsvidareanställd vårdpersonal. Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Med hjälp av friskvårdsinsatser, samverkan med försäkringskassan och företagshälsovård samt särskilt stöd för yrkeskategorier med hög belastning ska alla verksamheter vidareutveckla det hälsostrategiska arbetsmiljöarbetet. Prioriterade områden är som tidigare riskförebyggande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att underlätta tidig återgång i arbetet. Sjukfrånvaron ska minska till högst 5 procent per person och år Landstinget ska bedriva ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och ta ansvar för sina anställda. Våld och hot mot verksamheternas medarbetare ska inte tolereras. Säkerhet och trygghet utgör viktiga faktorer i attraktiva arbetsplatser och är en förutsättning för att bevara landstingets konkurrenskraft som arbetsgivare. Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön utgör ett viktigt komplement till policy och riktlinjer för säkerhet. Programmet lyfter fram och tydliggör arbetsmiljölagstiftningens krav samtidigt som det konkretiserar hur förvaltningar och bolag ska förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön.

30 Budget (109) Landstinget ska bedriva ett aktivt hälsoarbete som syftar till att främja personalens hälsa. Samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta aktivt med arbetsmiljö och göra satsningar för att minska sjukfrånvaron. De övergripande målen i landstingets Hälsoplan är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och att minska sjukfrånvaron med minst en dag per år. Sjukhusen ska bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sin personal. För att förbättra det arbete som bedrivs i dag och öka möjligheterna för effektiva insatser ska en tjänst med specifikt ansvar för hälsofrämjande arbete finnas på alla sjukhus. Hälsofrämjande arbete ska också utgöra en komponent i avtal och upphandlingsunderlag och hälsofrämjande arbete ska vara en del av de policys som finns ute på sjukhusen. Tyngdpunkten i hälsoarbetet ska ligga på förebyggande åtgärder och friskvård. Yrkesgrupper med hög belastning ska ges särskilt stöd. Rehabiliteringsarbetet ska vidareutvecklas i syfte att underlätta tidigare återgång i arbete för sjukskrivna. Arbetet med att underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller hitta ett nytt ska fortsätta. Samverkan ska ske med Försäkringskassan och Företagshälsovården. Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter Övergripande mål för Stockholms läns landsting är att driva verksamheten så att alla medarbetare får likvärdiga villkor och möjligheter i yrkeslivet. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska vara en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. Arbetsgivaren ska också inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. Det är viktigt att arbeta för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald bland landstingets medarbetare. Värdegrunden är ett viktigt verktyg i det dagliga arbetet och ska genom arbete och diskussion hållas aktuell och levande i verksamheterna. Lönebidrag ska användas för att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att få anställning inom landstinget. Ett projekt drivs tillsammans med Handikappförbunden med förhoppningen att ökad kunskap hos landstinget som arbetsgivare resulterar i att fler personer med funktionsnedsättning anställs inom landstinget. Under hösten kommer förberedelse och ansökan att göras till Europeiska socialfonden (ESF) inför ett kompetensutvecklingsprojekt Majoriteten av landstingets medarbetare är kvinnor. Kvinnor är också överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Insatser ska vidtas för att säkerställa att kvinnor inte mår sämre än män på sin arbetsplats och att kvinnors sjukfrånvaro kommer i nivå med männens. Arbetet med det arbetsplatsanknutna studiematerialet Hälsa, Arbete & Kön ska vidareutvecklas som ett led i jämställdhetsarbetet. Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovisas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (JÄMIX). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta

31 Budget (109) jämställdhets- och mångfaldsplaner som bilaga till budget enligt de centrala riktlinjer som är utarbetade. Individuella och differentierade löner Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Lönepolicyn ska även bidra till en gemensam syn på lönebildningen inom landstingskoncernen. Landstingets lönepolicy ska vara ett levande dokument som regelbundet ses över och revideras utifrån nuvarande och framtida verksamhetskrav. Landstinget ska arbeta för att lönepolitiken ska stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till att verksamheterna kan rekrytera och behålla medarbetare på såväl kort som lång sikt. För att uppnå detta ska lönen vara individuell och differentierad och bygga på sakliga kriterier som är väl kända och förankrade i verksamheten. Alla chefer som är ansvariga för lönesättning ska genomgå utbildning i löneförhandling och lönesättning. I en kunskapsintensiv organisation måste utbildning löna sig. Därför ska tidigare yrkeserfarenhet inom annat vårdyrke värderas vid lönesättning av nyexaminerad medarbetare. Vidare är det viktigt att uppnå lönespridning mellan medarbetarna och vid lönesättning ska faktorer som exempelvis arbetsuppgifter och ansvar vägas in vid sidan av utbildning och typ av tjänst. Personalgrupper som har en eftersatt löneutveckling ska prioriteras vad gäller löneutvecklingen inom ramen för landstingets lönepolicy. Strategi för att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön ska tillämpas och vid lönesättning och lönerevision ska arbetet med att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön vara prioriterat Hållbar miljö Landstinget ska bidra till en ekologiskt hållbar utveckling av Stockholmsregionen och vara en föregångare på miljöområdet. Detta ska främjas genom en framsynt regional planering, resurshushållning, energibesparing, övergång till förnyelsebara energikällor och konsekvent minskade utsläpp till luft, mark och vatten. Arbetet med att förverkliga Miljö Steg 5 fortsätter inom samtliga förvaltningar och bolag. Miljöprogrammet omfattar såväl verksamhet i egen regi som den vård, kollektivtrafik och fastighetsverksamhet som landstinget beställer, genom att målen skrivs in i alla avtal. Dessa ska utvärderas kontinuerligt för att säkerställa måluppfyllelsen. Stockholms läns landsting har fortsatt höga ambitioner på miljö- och klimatområdet. Det kommande miljöprogrammet ska innehålla en långsiktig klimatstrategi. Miljöomställningen inom landstingets person- och varutransporter intensifieras. Till 2012 ska hälften av transporterna drivas med förnybara drivmedel. Delmålet för 2010 är 45 procent. Arbetet med att utveckla nya miljövänliga bränslen för

32 Budget (109) skärgårdsbåtarna ska intensifieras. Landstingets varu- och godstransporter ska samordnas för att effektivisera transporterna och minska dess miljöpåverkan. Landstinget bedriver ett banbrytande arbete med att minska utsläppen av lustgas en mycket skadlig klimatgas genom att inrätta lustgasreduktionsanläggningar. Innan utgången av 2010 kommer sådana anläggningar vara installerade eller beställda för all förlossningsvård som bedrivs inom Stockholms läns landsting. Energieffektiviseringsarbetet ska prioriteras för att ytterligare minska landstingets energianvändning. Energiledningssystem införs i de mest energiintensiva verksamheterna. Miljö Steg 5 anger att all el och kyla ska komma från miljöanpassade källor och minst 75 procent av värmen från förnyelsebara energikällor till Därför ska den småskaliga, miljövänliga energiproduktionen utökas där förutsättningarna är gynnsamma. Möjligheten för landstinget att upphandla fjärrvärme baserad helt på förnyelsebar råvara ska även undersökas. Stockholms läns landsting är pådrivande i arbetet med att miljöklassificera läkemedel. Utsläppen av läkemedelsrester ska minska för att värna vattnets kvalitet, inte minst i länets viktigaste vattentäkt Mälaren. Utfasning, och ersättning av kemikalier och kemiska produkter med miljövänliga alternativ, ska fortsätta. Kemikaliekravspecifikationer ska användas i landstingets upphandlingar. Under 2010 ska 20 procent av dessa kemikalier och kemiska produkter ha fasats ut och ersatts av miljövänliga alternativ. Upphandling och inköp ska ske i enlighet med landstingets miljökrav. Under 2010 ska minst 20 procent av landstingets måltider vara baserade på ekologiskt framställda produkter. Samtliga bolag och förvaltningar ska vara certifierade enligt ISO Miljöledningssystemen ska vara en integrerad del av verksamheten så att miljöhänsyn tas vid varje beslut Ökad mångfald av vårdgivare Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och nya krav. Det kräver att hälsooch sjukvården förmår att ta till sig nya idéer och metoder som gör det möjligt att anpassa vårdutbudet till de framtida behoven. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen av kostnadseffektiva lösningar, förbättrad tillgänglighet och valfrihet för medborgarna. Ökad mångfald ger också positiva effekter i form av tydligare organisation, mål och ledarskap. Detta behövs för att klara av att attrahera arbetskraft till hälso- och sjukvården i framtiden. Genom införandet av Vårdval Stockholm med valfrihet för patienterna och fri etablering för vårdgivarna har ett stort antal nya vårdgivare tillkommit. Den utvecklingen kommer att fortsätta i och med att Vårdval Stockholm utökas till allt fler områden.

33 Budget (109) Alliansregeringen avskaffade den s.k. Stopplagen som inskränkte landstingens möjligheter att anlita privata vårdgivare för att utföra hälso- och sjukvård. Detta gör det möjligt att öka konkurrensen ytterligare inom sjukvården, vilket är nödvändigt för att kunna möta de utmaningar som finns i framtiden. Landstinget ska uppmuntra samarbeten mellan privata och offentliga utförare av hälso- och sjukvård. Genom tät dialog och samarbete mellan offentligt drivna sjukhus och privata utförare garanteras användandet av de bästa erfarenheterna och kompetenserna från den privata och den offentliga sektorn. Systematiskt samarbete leder fram till utvecklingen av kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och service. För att uppnå en mångfald inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska vårdgivare kunna verka på lika villkor. För befintliga privata vårdgivare som levererar en god och kostnadseffektiv vård ska det vara möjligt att växa. Samtidigt ska det vara möjligt för nya vårdgivare att etablera sig. För att uppnå detta måste ersättningsmodellerna utvecklas vidare. 4.2 Nya Karolinska Solna (NKS) Byggandet av NKS är ett av Stockholms läns landstings största projekt någonsin. Beredningen av detta omfattande projekt håller tidplanen i alla delar. Sjukhuset planeras för uppförande och förvaltning genom OPS-upphandling. Motivet för denna upphandlingsform är att skydda landstinget mot oförutsedda kostnader som kan uppstå pga. förseningar eller andra fördyringar under byggfasen. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 43,8 26,3 94,3 258,3% 115,4% - varav landstingsbidrag 43,8 26,3 26,3 0,0% -39,9% Summa kostnader -18,8-24,7-78,7 219,2% 319,6% Avskrivningar -0,5-0,8-14,5 1779,2% 2946,3% Finansnetto -168,3 0,0-0,3-99,9% Summa kapitalkostnader -168,8-0,8-14,7 1811,7% -91,3% Resultat -143,7 0,9 0,9 Under 2010 kommer flera avgörande beslut att fattas. I början av året kommer beslut om vilken OPS-entreprenör som får i uppdrag att bygga sjukhuset och ansvara för driften av byggnaden. Ett principbeslut om verksamhetens innehåll på en övergripande nivå kommer även att fattas. Den långsiktiga målsättningen är att NKS ska bli navet i ett nationellt och regionalt akademiskt sjukvårdssystem, internationellt konkurrenskraftigt, där särskild vikt läggs vid patientsäkerhet, patientens rättigheter, parallellt med klinisk forskning och utveckling. NKS ska vara inriktat på specialiserad och högspecialiserad vård och kommer att nyttjas av alla invånare i Stockholms län. Sjukhuset ska inta en central roll vid

34 Budget (109) utvecklingen av stockholmsregionen som ett biomedicinskt kraftcentrum. Detta arbete ska ske i samverkan med bl.a. Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). 4.3 Den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen NKS kommer att leda till förändringar inom hela hälso- och sjukvårdsstrukturen i Stockholms län. Landstingsfullmäktige har sedan tidigare givit landstingsstyrelsen i uppdrag att beskriva de konsekvenser NKS har på övriga hälso- och sjukvården i länet. I takt med att byggandet av sjukhuset fortskrider så intensifieras arbetet med att beskriva och planera för den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen. Detta arbete sker i samverkan mellan företrädare för ägarorganisation, beställarorganisation, producentorganisation och NKS. Arbetet ska resultera i en beskrivning avseende hur hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting ska organiseras 2015 då NKS ska påbörja sin verksamhet. 4.4 Koncernfinansiering Koncernfinansiering är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergripande karaktär redovisas. Enheten har inte några anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Intäkterna består främst av skatteintäkter och specialdestinerade statsbidrag. Koncernfinansierings övriga intäkter kommer från det personalomkostnadspålägg som förvaltningarna erlägger. PO-pålägget avses täcka förvaltningsorganisationens kostnader för sociala avgifter och pensioner som belastar koncernfinansierings resultat. Den enskilt största kostnadsposten utgörs av utbetalning av landstingsbidrag och tillskott till koncernens förvaltningar och bolag. Inom koncernfinansiering redovisas också koncernens upplåning och räntekostnaderna på låneskulden belastar således enheten. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,3% 7,3% Kostnader ,4% 7,6% Resultat Koncernfinansiering budgeterar investeringar under 2010 gällande Citybanan om 325 miljoner kronor. 4.5 Reviderad process för budget 2011 Nuvarande budgetprocess fastställdes av landstingsfullmäktige i december Med anledning av valåret 2010 föreslås revideringar i budgetprocessens huvudaktiviteter och beslutstidpunkter i samband med framtagandet av budget för Inför budget 2011 utarbetas inget budgetdirektiv från landstingsstyrelsen. Budgetarbetet för 2011 baseras i stället på de förutsättningar och krav som framgår av

35 Budget (109) planeringen för 2011 i den flerårsplanering som finns redovisad i 2010-års budget. Landstingets olika verksamheter utarbetar sina respektive budgetförslag utifrån dessa planeringsförutsättningar, under förutsättning att inte särskilda skäl föranleder en justering av dessa. Eventuell justering av planeringsförutsättningarna beslutas av landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens förvaltning lämnar information utifrån bl.a. bokslutet, regeringens vårproposition, uppdaterade skatteintäktsprognoser samt även tekniska anvisningar, inklusive detaljerad tidsplan för förvaltningarnas och bolagens arbete med budgetunderlagen. Detta sker i april/maj. Landstingets olika verksamheter utarbetar sina respektive budgetunderlag under perioden maj - oktober. Budgetunderlag ska, behandlade av nämnd/styrelse, inlämnas till landstingsstyrelsen i oktober. Exakt datum framgår av tidplanen från landstingsstyrelsens förvaltning. Inkomna budgetunderlag sammanställs av landstingsstyrelsens förvaltning som också redovisar finansiella förutsättningar för budget- och planeringsperioden. Landstingsstyrelsen beslutar om skattesats för 2011 i oktober. Landstingsstyrelsen lägger därefter fram förslag till budget 2011 med planåren och investeringar i november. Landstingsfullmäktige beslutar om skattesats för 2011 i november och budget och planering i december. Flerårsavtal gäller för sjukhusen och delar av SLSO:s verksamhet. I avtalen regleras den ekonomiska ersättningen även för 2011.

36 Budget (109) 4.2 Hälso- och sjukvården De övergripande målen för hälso- och sjukvården är en tillgänglig och kvalitativt god och säker vård till alla länets invånare. Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring /BU09 SLL-externa intäkter ,8% SLL-interna intäkter ,1% Summa intäkter ,5% Personalkostnader ,3% Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) ,4% Läkemedel ,5% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,3% Summa kostnader ,5% Resultat Årsarbetare ,7% Antal årsarbetare inkluderar 50% av Tiohundra AB. Styrningen av hälso- och sjukvården sker genom två tydligt åtskilda funktioner, beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är beställare av hälsooch sjukvård och ansvarar i princip för hela hälso- och sjukvårdsbudgeten. Nämnden ansvarar för att all hälso- och sjukvård styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. Landstinget är den största utföraren av sjukvårdstjänster. Landstingsstyrelsen genom dess produktionsutskott svarar för frågor rörande den landstingsägda sjukvårdsproduktionen, oberoende av om denna drivs som kommunal nämnd eller aktiebolag. Ägarstyrningen sker genom ägardirektiv för varje landstingsägd producent och genom uppföljning. Ägaren bestämmer det principiella uppdraget för de olika producenterna. För landstingets samtliga verksamheter gäller den fastlagda ägarpolicyn med generella ägardirektiv. För de olika producenterna har specifika ägardirektiv tagits fram.

37 Budget (109) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,6% 14,4% SLL-interna intäkter ,2% 8,1% - varav landstingsbidrag , , ,6 3,2% 8,3% Summa intäkter ,2% 8,2% Köpt vård ,3% 7,7% Läkemedelsförmånen ,1% 10,9% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,7% 33,4% Summa kostnader ,2% 8,8% Resultat Årsarbetare ,1% 5,8% Tillgängligheten till sjukvården ska förbättras ytterligare De övergripande målen för hälso- och sjukvården är en tillgänglig, kvalitativt god och säker vård till alla länets invånare. Detta nås genom att fokusera på kvalitet, patientsäkerhet samt valfrihet. Tillgängligheten har under de senaste åren förbättrats successivt i Stockholm och ska förbättras ytterligare. Hög kvalitet och god tillgänglighet för patienten stimuleras när ersättningen till vårdgivaren följer patientens val. Vårdval Stockholm har införts i närsjukvården och ett och ett halvt år efter införandet har tillgängligheten förbättrats och patienternas förtroende för primärvården har permanentats på en klart högre nivå än någonsin tidigare. Vårdval har också införts inom områden som historiskt sett haft långa köer t.ex. knä- och höftledsoperationer. Resultatet har blivit att köerna på dessa områden nu har minskat dramatiskt. Samarbetet mellan närsjukvården och den specialiserade sjukvården ska utvecklas och tydliggöras för att öka tillgängligheten och ge omhändertagande på rätt vårdnivå. Tillgängligheten för de svårast sjuka vid sjukhusens akutmottagningar ska förbättras. Ett av kvalitetsmålen för sjukhusen är att akutmottagningarna ska ha god tillgänglighet. Sjukhusen får en bonus om de når målet och de får ett vite om de har dålig tillgänglighet, kraven skärps successivt under hela avtalsperioden. Sjukhusen har också fått ett tydligt ansvar för att patienterna erbjuds vård inom vårdgarantins gränser. För att förbättra tillgänglighet krävs enhetliga remissregler. Målsättningen är att implementera gemensamma remissregler under Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare Alla länets patienter ska, inom alla delar av hälso- och sjukvården, ha rätt att vända sig till de vårdgivare som de känner förtroende för. Dessutom ska patienterna ges inflytande över val av tidpunkt för behandling. Detta är förutsättningar för att patienterna ska få en effektiv och uppskattad vård. Valfriheten är även ett viktigt förbättringsverktyg för hälso- och sjukvården.

38 Budget (109) Ersättningssystemen styr vårdgivarnas intäkter med direkt koppling till patienternas val. Genom att patienterna får välja de vårdgivare som de själva känner tillit till, och inte minst välja bort de vårdgivare som de inte har förtroende för, sker en snabb utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval successivt införas inom fler områden i hälso- och sjukvården. För att allas rätt att välja vårdgivare ska fungera fullt ut krävs det att patienterna som ska välja vårdgivare har kunskap dels om sin rätt att välja, dels om kvaliteten hos de olika vårdgivarna. Invånarna kan redan i dag jämföra bl.a. husläkarmottagningarna på vad gäller patientupplevd kvalitet, telefontillgänglighet m.m. Vårdval ska successivt utvidgas till fler områden inom sjukvården Vårdval Stockholm har varit en stor framgång. Målet var att öka kvaliteten och tillgängligheten i primärvården. Primärvården tar i dag emot ungefär fler vårdbesök om dagen jämfört med innan vårdvalet infördes. Tillgängligheten för patienterna har dessutom ökat genom att fler mottagningar har öppnat, inte minst i tidigare underförsörjda områden. Flera mottagningar har infört såväl öppen mottagning som kvällsmottagning. Mest har tillgängligheten förbättrats i områden som tidigare hade dålig tillgänglighet. Detta har skett samtidigt som förtroendet för vården och patientnöjdheten har ökat. Vårdval har visat sig vara ett bra medel för att ge patienterna en bättre vård. Vårdval ska därför successivt införas inom alla delar av sjukvården där så är möjligt och funktionellt. Utgångspunkten med Vårdval är att vårdgivarna ska konkurrera med varandra om att erbjuda patienterna den kvalitativt bästa vården. Det är en stor omorientering av sjukvården som snabbt ger mycket positiva resultat för patienter och invånare. Inom Stockholms läns landsting finns för närvarande tolv vårdvalsområden: Husläkarverksamhet. Barnhälsovård. Mödrahälsovård. Läkarinsatser i särskilda boenden. Logopedi. Fotsjukvård. Förlossning. Höft- och knäledsplastiker. Gråstarroperationer. Ögonbottenfotografering av diabetiker. Behandling av näthinneförändringar förorsakade av diabetes. Tandreglering samt allmän tandvård för barn. Från årsskiftet 2009/2010 införs vårdval för: Obstetriska ultraljud. Specialiserad rehabilitering. Ytterligare sju specialiteter inom barn- och ungdomstandvården.

39 Budget (109) Inom den öppna specialistvården planeras vårdval inom bl.a. hudsjukvård, reumatologi, ögonsjukvård och öron-, näsa- och halssjukvård. Dessutom analyseras ytterligare områden som t.ex. hjälpmedel, allergologi och gynekologi inför beslut att införa vårdval. Vårdvalsmodellerna ska utformas så att landstinget bibehåller kostnadskontroll. Vårdval införs med syftet att öka patienternas inflytande och allmänhetens förtroende för närsjukvården. Detta ska ske genom förbättrad tillgänglighet och förbättrad kvalitet. Vårdvalsmodellerna ska löpande följas upp och korrigeringar ska kunna göras årligen för att ytterligare förbättra vården. Den pågående utvecklingen av ersättningsmodellen för husläkarverksamheten slutförs under Inriktningen är att införa en ny ersättningsmodell från och med 2011, som i ännu högre grad styr mot den enskilda patientens vårdbehov. Avsevärd tid används inom sjukvården till administration. Under 2010 tillsätts en simplexkommission för att se hur olika regelverk lagar och regler från socialstyrelsen och andra myndigheter, liksom landstingets egna krav påverkar mängden administration för vårdcentralerna. Syftet är att se om och hur tiden som läggs på administration kan minskas med bibehållna höga säkerhets- och kvalitetskrav. För att ytterligare utveckla och stärka vården inom husläkarverksamheten initieras också en försöksverksamhet med att låta mottagningar som deltar i vårdvalet granska och stödja varandra. Genom ömsesidig kollegial granskning ökas säkerheten och främjas kunskapsutbytet mellan mottagningarna. På så vis kan brister i verksamheten avhjälpas både direkt och indirekt. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut om nya vårdvalsområden och ska årligen fatta beslut om eventuella förändringar i regelböcker och av ersättningen inom de olika vårdvalsområdena. Patienterna ska kunna jämföra olika vårdgivares kvalitet Landstinget har ett planeringsansvar för sjukvården. Det finns dock delar inom sjukvården som inte kan planeras. Vilka läkare eller mottagningar som tilltalar patienter och vinner deras förtroende kan inte beslutas på politisk väg. Invånare och patienter ska ges möjlighet att på ett enkelt och lättöverskådligt sätt ta del av jämförelser mellan olika vårdgivare så att de kan välja den vårdgivare de känner förtroende för. Genom att publikt redovisa resultat och jämföra kvalitet mellan vårdgivare stimuleras dessutom vårdgivarnas interna kvalitetsarbete. Informationen ska vara av sådan art och presenteras på sådant sätt att den hjälper medborgarna att fatta välgrundade beslut om vilken vårdgivare de väljer. Det gäller exempelvis medicinska kvalitetsindikatorer som beskriver vilket behandlingsresultat som vårdgivarna uppnår. Men det gäller också information om vårdgivarnas tillgänglighet och patientupplevd kvalitet. Som första landsting i Sverige gjorde Stockholm det möjligt för invånarna att, via Vårdguiden, jämföra husläkarmottagningar vad gäller: Helhetsintryck. Bemötande. Delaktighet.

40 Budget (109) Information. Telefontillgänglighet. Ett intensivt arbete pågår både nationellt och lokalt med att ta fram kvalitetsindikationer. Under 2010 kommer ytterligare publika jämförelser att göras tillgängliga på Den första rankningen som avser ett vårdvalsområde, gråstarroperationer, förväntas bli klart under hösten Rankning kommer att prövas inom andra vårdområden under Kommunikationen med patienter och länsinvånare ska förbättras ytterligare En god kommunikation med länets invånare är nödvändig för att stärka patienternas ställning inom hälso- och sjukvården. Sätten att söka information och använda olika kanaler och tjänster har förändrats under senare år. Det är därför av stor vikt att anpassa kommunikationen om hälsa och sjukvård till dagens behov. Detta ska ske utifrån kontinuerliga analyser av målgrupper och deras behov samt sätt att kommunicera. Ett mål för kommunikationen är att alla patienter och invånare ska ha kunskap om sina rättigheter och möjligheter inom sjukvården. Kommunikationen ska underlätta för invånarna att hitta rätt vårdnivå, välja rätt vårdgivare och bidra till ett mer effektivt nyttjande av vårdens resurser. Vårdguidens informationssatsningar fortsätter utvecklas med syfte att förenkla för patienterna att hitta rätt vårdnivå och bästa vårdgivare utifrån sina behov. Detta ska ske genom riktade informationssatsningar, utveckling av öppna jämförelser och rankingsystem samt en enkel och lättförståelig struktur för kommunikation med invånarna. Kommunikationen ska finnas tillgänglig på flera språk. Stöd ska erbjudas dem som har särskilda behov för att kunna tillgodogöra sig information. Vårdguidens Mina vårdkontakter fortsätter utvecklas med nya tjänster för patienterna som exempelvis bokning av tider och provtagningstjänster. Fokus på patientsäkerheten Patientsäkerhet är en viktig grund för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Kvalitetsbrister inom hälso- och sjukvården medför lidande för patienter och skapar onödiga kostnader för behandling av vårdskador. Inom detta ryms såväl vårdrelaterade infektioner som läkemedelsskador hos i synnerhet äldre. Att förebygga fall, undernäring och trycksår är viktigt för äldre vårdtagare. Kopplingen är stark mellan de tre områdena: t.ex. har en undernärd person lättare att falla, att få en höftfraktur och löper större risk att utveckla ett trycksår. Målet är att antalet individer som drabbas av en undvikbar vårdskada ska minska kraftigt. När säkerheten brister finns det ofta bakomliggande orsaker, i t.ex. organisationen eller rutiner. Detta gäller exempelvis de vanliga incidenterna som läkemedelsskador, fallskador m.m. Därför måste vården utveckla säkra system för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling som sker genom att lära från egna och andras positiva exempel och gjorda misstag. Avvikelserapportering ska kompletteras med en fast rutin för journalgranskning.

41 Budget (109) En intensifierad uppföljning av hälso- och sjukvården ska göras ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Detta sker genom utökade avtalsuppföljningar inklusive revisioner samt öppna jämförelser av resultat, både inom landstinget och internationellt. Bristande läkemedelsavstämningar i samband med att ansvaret för patienten flyttas mellan olika vårdgivare har lyfts fram som en viktig orsak till inläggning och återinläggning vid akutsjukhus. För att säkerställa att patientens medicinering är korrekt och att patienten uppfattat eventuella medicinändringar, påbörjas ett arbete med införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelser skrivna för patienten. Antibiotikaresistensutvecklingen innebär på sikt att vanliga infektionssjukdomar blir svåra att behandla och att operationer som kräver antibiotikaskydd blir svåra att utföra. Arbetet intensifieras därför med att följa upp och begränsa antibiotikaförskrivningen med målsättningen att minska förskrivningen av antibiotika. Förbättrad styrning av hälso- och sjukvården Sjukvården i Stockholms läns landsting ska utgå från patientens rätt att välja vårdgivare. Med beställar/utförarmodellen som grund finns också förutsättningar att kunna premiera såväl god vårdkvalitet som låga kostnader genom ekonomiska styrmedel. För skattebetalarna är det ett oavvisligt krav att våra gemensamma resurser används på ett sätt som ger bästa möjliga vård för lägsta möjliga kostnad. Detta innebär att finansieringen av vården ska vara tydligt kopplad till utförda prestationer och till vårdresultat. Genom patientval blir det möjligt att låta pengarna följa patientens val samtidigt som de vårdgivare som vill bedriva verksamhet godkänns genom auktorisation. En mångfald av vårdproducenter är nödvändig för att kunna erbjuda invånarna en god och tillgänglig vård utan köer. Ersättningssystemen ska stimulera vårdgivarna till att leverera en effektiv vård av god kvalitet. Vården ska ges som en sammanhållen vårdkedja och det är slutresultatet för patienten som ska premieras. Ersättningssystemen ska både vara konkurrensneutrala och stimulera vårdproducenter att leverera en effektiv vård av god kvalitet. Samtidigt ska det beaktas att en god tillgänglighet till sjukvård ska finnas i såväl tätort som i glesbygdsområden, som t.ex. skärgården. Ersättningsmodellerna ska vara enkla att förstå och lätta att hantera. Landstingets upphandlingar ska utvecklas så att anbudsgivaren bedöms utifrån både pris och kvalitet. Användandet av s.k. rena kvalitetsupphandlingar ska öka. Kvalitetskraven ska vara så tydliga att de möjliggör en förtida uppsägning om leverantören inte uppfyller kraven. Hälso- och sjukvården kommer i allt högre grad att styras av patienternas behov då vårdval införs inom fler vårdområden. Ersättningarna inom vårdval knyts till patienternas val samtidigt som systemen utformas för att landstinget ska bibehålla en god kostnadskontroll. Långsiktighet likväl som en kontinuerlig utveckling av

42 Budget (109) produktiviteten och effektiviteten är avgörande för att hälso- och sjukvården ska klara sitt långsiktiga åtagande. Flerårsavtal har tecknats med sjukhusen vilket ger dem bättre förutsättningar att utföra uppdraget och att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Inriktningen är att fleråriga avtal även ska omfatta alla vårdverksamheter som inte har vårdval. Sedan tidigare har landstinget fleråriga avtal med privata vårdgivare. Detta innebär att landstinget nu har en mycket längre planeringshorisont och bättre förutsättningar att styra sjukvården. Det innebär också att fokus flyttas från avtalsförhandlingar till uppföljning och utvärdering. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och jämställd Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, geografisk bostadsort, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell identitet eller andra egenskaper. Genom att se till varje individs unika behov säkerställs att vården blir jämställd och jämlik. Jämställd och jämlik vård är en viktig del i vårdens kvalitetsutveckling och är ett perspektiv som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården ska all relevant statistik vara könsuppdelad mellan kvinnor och män och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. En handlingsplan ska tas fram som fastställer vilka åtgärder som ska vidtas när ojämlik vård och bristande jämställdhet identifierats. Projekt för att utveckla nyckeltal som mäter jämlik och jämställd vård pågår med stöd av regeringens projekt Hållbar Jämställdhet. Uppdrag som belyser jämlik och jämställd vård har beställts av Karolinska Folkhälsoakademin (KFA). De ska bl.a. belysa skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och utifrån ett genusperspektiv. Uppdrag till vårdgivarna ska utformas så att de med sämst hälsa nås med effektiva förebyggande och hälsofrämjande metoder för att på så sätt minska hälsoskillnaderna. Samverkan med kommuner kring riktade insatser är viktiga. Ett projekt om läkemedelsanvändning ur ett genusperspektiv planeras med stöd från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Hållbar Jämställdhet. Arbetet för jämlik och jämställd vård fortsätter också genom framtagande av åtgärdsplaner, där samtliga diskrimineringsgrunder ska ingå, för olika prioriterade vårdområden. Alla vårdverksamheter har ett ansvar för att det beslutade handlingsprogrammet om våld mot kvinnor används. Implementeringen kommer även fortsättningsvis att ledas genom ett särskilt projekt. Kompetensen i bemötande avseende homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) behöver öka inom hela sjukvården. Ett bättre bemötande och omhändertagande av HBT-personer uppmuntras bl.a. genom möjligheten till profilering av vårdmottagningar inom ramen för Vårdval Stockholm. Vårdmottagningarna ges möjlighet att på Vårdguiden redovisa om de är HBT-

43 Budget (109) certifierade. En särskild policy för HBT frågorna utarbetas av landstinget för ytterligare fokus på HBT-personers behov. Genom Vårdval Stockholm ges befolkningen möjlighet att göra egna val vilket främjar en jämställd och jämlik vård. Den hälsofrämjande sjukvården utvecklas ytterligare Det förebyggande arbetet av de stora folksjukdomarna som psykisk ohälsa, rörelseorganens sjukdomar, stroke, hjärt-kärlsjukdomar, astma/allergi, diabetes och övervikt ska stärkas ytterligare. Arbetet ska fokusera på samverkan med kommuner och stadsdelar, patientföreningar samt andra viktiga aktörer, inte minst för att kunna påverka så många som möjligt av de faktorer som kan medföra ohälsa. Det är angeläget att lokala hälsoplaner utvecklas och prioriteras. Samverkan utvecklas för att gemensamt åstadkomma förbättringar i hälsa och livsstil med prioritering av att minska övervikt hos barn och ungdomar, missbruk, psykisk ohälsa samt äldres hälsa. Hälsoinformation är viktig till särskilt utsatta grupper bl.a. till utrikes födda. Fallprevention samt registrering och uppföljning av frakturer är ett utvecklingsområde i samverkan mellan beställare, kommuner och vårdgivare. Överviktsprojekt för barn och ungdomar pågår i några av länets kommuner och kommer att fortsätta under Nya verksamheter ska utvecklas för att råda bot på brister i vårdkedjan, särskilt när det gäller behandling av barn med fetma. Kravet på rapportering till det nationella kvalitetsregistret om vård och omhändertagande av överviktiga barn BarnObesitasRegistret följs upp. Det reviderade Handlingsprogrammet mot övervikt och fetma ska successivt implementeras med prioritering mot barn. De reviderade målen i handlingsplanen följs upp. Beställningarna av vård utvecklas ytterligare för att genomföra handlingsplanen. Ett åtgärdsprogram utvecklas för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa genom att påverka levnadsvanor. Ersättningssystemen för såväl primärvård och psykiatri som somatisk specialistvård bör utvecklas i syfte att uppnå målet om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det ska finnas uppföljningsbara indikatorer för det hälsofrämjande arbetet i avtalen med akutsjukhusen, i övriga avtal samt i regelböckerna för vårdval. Arbetet för en mer hälsofrämjande sjukvård ska ses som en del av kvalitets- och patientsäkerhetsinsatserna, t.ex. kan bättre behandlingsresultat uppnås med rökstopp före operation eller minskad alkoholkonsumtion. Som en del i arbetet med att utveckla ersättningen för hälsofrämjande arbete inom vårdval Stockholm införs en besöksersättning för distriktssköterskans motiverande samtal inom prioriterade områden. Folkhälsopolicyns handlingsplan Handling för hälsa ska följas och genomföras av samtliga verksamheter inom landstinget. Regler för en vårdgaranti och enhetlig avgift för rökavvänjning kommer att utredas. Arbetet i Länsnätverket för strategiska folkhälsofrågor ska fortsätta och fördjupas. Hälso- och sjukvårdsnämnden har 2009 beställt huvuddelen av de uppdrag som ska utföras av den nybildade Karolinska Folkhälsoakademin (KFA). Uppdragsbeställningarna utvecklas och följs upp. Vårdgivarnas förmåga att arbeta evidensbaserat ska stärkas. Fysisk aktivitet minskar risken för ett antal svåra

44 Budget (109) sjukdomar. Arbetet med att implementera fysisk aktivitet på recept (FaR) bland vårdgivare i Stockholms län fortsätter, med särskild inriktning mot psykiatrin. En uppföljning och utvärdering av hälsosamtal för äldre kommer att redovisas i början av Folkhälsoanslaget ska fördelas till projekt som bidrar till ett långsiktigt, målinriktat och strukturerat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Screening av bukaortaaneurysm för män som är 65 år påbörjas. Stockholms läns landsting är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus. Sjukhusen ska bedriva hälsofrämjande arbete för såväl patienter som personal. Med syftet att öka möjligheterna till effektiva insatser ska processledare med ansvar för hälsofrämjande arbete finnas på alla sjukhus. Barnen och föräldrarna i fokus Mödrahälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården ska präglas av trygghet, kontinuitet och valfrihet. Samtidigt ska föräldrarna känna att de kan välja de vårdgivare som passar deras barn bäst. Sedan Vårdval Stockholm infördes gäller fritt val av mödravårdscentraler och barnavårdscentraler i Stockholms län. Fler mottagningar har också startat runt om i länet. Uppdraget till mödra- och barnavårdscentralerna är att se till hela familjens behov. Det är viktigt att det finns möjlighet för verksamheterna att själva hitta lösningar som passar besökarna, exempelvis genom att inrätta särskilda pappagrupper eller att ha utbildningar på kvällstid. Utöver förbättrad tillgänglighet till mödra- och barnhälsovården så har dessutom tillgängligheten förbättrats dramatiskt inom närsjukvården till gagn för barn och föräldrar i Stockholms län. Vidare har närakuten för barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus blivit en mycket god avlastning för akutmottagningen vilket ytterligare har förbättrat tillgängligheten till barnsjukvården. För att ytterligare förbättra tillgängligheten till barnsjukvården kommer en närakut för barn att starta i södra länet under Stora satsningar har gjorts för att de svårast sjuka och kroniskt sjuka barnen samt deras familjer ska känna en trygghet i att landstinget kan erbjuda en bra och tillgänglig hälso- och sjukvård. Planerade besök för denna målgrupp ska anpassas till behoven och de ökade födelsetalen. Svårt sjuka ska ges möjlighet till rehabilitering i olika men evidensbaserade effektiva former t.ex. musikterapi. Tillgången till neonatalvård ska vara nära kopplad till utvecklingen inom förlossningsområdet. Hospiceverksamhet för barn och ungdomar kommer att upphandlas med beräknad verksamhetsstart under första halvåret Målgruppen är svårt sjuka barn med begränsad återstående livstid. Verksamheten ska erbjuda en högkvalitativ vård i en hemlik miljö. Särskild vikt kommer att läggas vid anhörig- och familjeperspektivet.

45 Budget (109) Andra prioriterade grupper är barn och unga som är överviktiga samt barn och unga med behov av neuropsykiatrisk utredning och behandling. Neuropsykiatriska utredningar var ett eftersatt område som har fått stora resurstillskott beställdes cirka 450 utredningar och 2009 beställdes cirka utredningar, det är en ökning med 450 procent. Barn som är utsatta för våld och övergrepp är en mycket angelägen grupp att ge ett bättre stöd. Sjukvårdens insats kan vara bland annat att förse verksamheter som exempelvis barnahus med medicinsk kompetens. Detta måste samtidigt ske på ett sätt som möjliggör en sammanhållen organisation med hög kompetens och specialistkunskap. Samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar kommer under 2010 att ersättas utifrån lika villkor genom införandet av en ny åtgärdsbaserad ersättningsmodell. Förlossningsvården i Stockholms läns landsting ska kännetecknas av trygghet, säkerhet och valfrihet. För att ytterligare förbättra förlossningsvården har Vårdval införts under Det övergripande målet är att det ska finnas en väl fungerande och högkvalitativ förlossningsvård. Kvinnornas och barnens trygghet och säkerhet sätts i centrum. Därtill är målet att det ska finnas en valfrihet och kontinuitet för föräldrarna avseende mödrahälsovård och förlossningsklinik. Ansvaret för vårdkedjan har tydliggjorts och samarbetet mellan mödrahälsovården och förlossningsklinikerna förbättrats. För att säkerställa en väl fungerande och tillgänglig ultraljudsverksamhet införs vårdval för obstetriska ultraljud Barn med särskilda behov som kräver utredning, vård och behandlingsinsatser från såväl kommun som landsting omfattas av den s.k. BUS-policyn. Dessa riktlinjer är för närvarande under revidering med ambitionen att de ska ge ett fortsatt viktigt stöd för att sätta barnens och ungdomarnas behov i centrum. Psykiatri med kvalitet och tillgänglighet Valfriheten för patienterna inom psykiatrin ska förbättras liksom olika entreprenörers möjligheter att medverka till en förbättrad psykiatri. Arbetet med att stärka patientens rättigheter fortsätter. Brukar- och patientinflytandet förbättras genom nya avtal. Tillgängligheten har förbättrats. På två år har antalet vårdtillfällen ökat med 7 procent och läkarbesöken har ökat med 15 procent. Den psykiatriska vården för vuxna ska utvecklas med syftet att höja vårdkvaliteten och stärka patientens ställning. Vårdmiljö, neuropsykiatri och suicidprevention ska särskilt betonas. Suicidnära patienter ska ges särskilt stöd. Handlingsplanen om nollvision för suicid införs. Mellanvård och s.k. sviktplatser förstärks inom psykiatrin. Det är angeläget att under en kortare tid kunna stötta patienter som behöver extra stöd. Arbetet med att följa upp och vid behov utveckla den nya ersättningsmodellen som syftar till att förbättra tillgängligheten, förkorta väntetiderna och premiera ett mer evidensbaserat arbetssätt fortsätter. De effektivitetsvinster som uppnås genom nya

46 Budget (109) ersättningssystem och upphandlingar inom psykiatri innebär att invånarna i länet kan erbjudas ännu mer och bättre vård till lägre kostnad för landstinget. Det är viktigt att aktivt följa utvecklingen av befolkningens psykiska hälsa i Stockholms län. Det är särskilt angeläget att följa utvecklingen för barn och unga. Hälsofrämjande åtgärder genomförs för grupper som riskerar att få en sämre psykisk hälsa. Heldygnsvården ska utvecklas ifråga om innehåll, patienters och anhörigas delaktighet samt kapacitet att möta behoven. Resultat från SKL:s nya inventering utgör ett av underlagen för utvecklingsarbetet. Kvalitets- och metodutveckling ska ske tillsammans med Centrum för psykiatriforskning samt patientföreträdare. Inriktningen för barn- och ungdomspsykiatrin de kommande åren är en fortsatt uppbyggnad av ett likvärdigt utbud över hela länet. Utvecklingen mot ett bredare utbud när det gäller kompetens i olika behandlingsformer och behandlingsmetoder ska drivas vidare. Vårdgarantin för barn och ungdomar med psykiska problem har förstärkts till 30 dagar. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar och unga vuxna (15 25 år). Inom den specialiserade ätstörningsvården ökar antalet patienter som söker och får vård. Fler behandlingar inom ätstörningsvården beställs. Barn och ungdomar med psykisk sjukdom och samtidig social problematik ägnas särskild uppmärksamhet. Vård och boende är viktigt för denna grupp. Barnpsykiatrins stöd till Hem för vård och boende (HVB) och familjehem utvecklas. Kris- och Traumacenter har utvecklat diagnostik, behandling och rehabilitering av patienter som traumatiserats svårt genom t.ex. överfall, misshandel och våldtäkt. Forskningsprojektet övergår till ordinarie verksamhet. Vården för äldre psykiskt sjuka utvecklas tillsammans med geriatrik och primärvård. Även ett nätverk med den kommunala äldreomsorgen bör utvecklas. Det är angeläget att den äldrepsykiatriska vården är jämnt fördelad över länet. Behovet av psykosociala åtgärder i primärvården är stort. Insatser av kuratorer och psykologer på husläkarmottagningarna måste därför öka. Det innebär att fler patienter får stöd vid lättare psykiska problem och kriser. Personer som är psykiskt funktionshindrade har ofta ett livslångt behov av stöd. Stödet ska utgå från vårdplaner som utarbetas för varje patient - med ett helhetsperspektiv utifrån individens behov. Planen ska vara ett levande dokument som patient och anhöriga är delaktiga i och har kännedom om. De anhöriga till psykiskt sjuka ska ges särskilt stöd och barnens situation ska speciellt uppmärksammas. Den vetenskapliga förankringen inom psykiatrin och beroendevården fortsätter att utvecklas. Nationella och regionala vårdprogram för depressionssjukdom och ångestsyndrom implementeras i vårdverksamheterna. Samarbetet med kommunens socialtjänst när det gäller missbrukare med s.k. dubbeldiagnoser bör fortsätta

47 Budget (109) utvecklas. Den rättspsykiatriska vården utvecklas när det gäller kvalitet, samordning och uppföljning. Omhändertagande av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder förbättras ytterligare. Detta omfattar bl.a. en anpassning av organisationen så att ansvarsfördelningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barnmedicin blir tydlig. Ökningen av antalet utredda patienter medför ett större behov av olika behandlingsinsatser. Arbetet med att förkorta väntetiderna till neuropsykiatrisk utredning fortsätter under Vården för vuxna med neuropsykiatriska störningar utvecklas. Satsningar görs för att förbättra processen för barn i behov av neuropsykiatriska utredningar. Detta arbete bedrivs tillsammans med kommunerna, bl.a. genom att ta fram nyckeltal för vad som kan anses vara rimlig nivå för neuropsykiatriska utredningar. Ett hel- eller delvis införande i Stockholms län av den s.k. VITS-modellen från Uppsala län utreds. Åtgärder sätts in enligt en modell som bygger på en tydlig samverkan mellan föräldrarna, landstinget och kommunerna. Tillgänglig beroendevård Beroendevården ska kännetecknas av god tillgänglighet samt snabbt och effektivt omhändertagande. För utveckling av väl fungerande vårdkedjor och förebyggande insatser är det avgörande med nära samarbete med länets kommuner och stadsdelar. Arbetet med den vetenskapliga förankringen av beroendevården fortsätter med målet att all beroendevård ska vara evidensbaserad i enlighet med nationella riktlinjer. Primärvårdens roll som första linjens beroendevård är mycket viktig. Riskbruksprojektets utbildningsverksamhet har varit framgångsrikt och ytterligare förbättringar är möjliga. Projektet fortsätter under 2010 och utvecklas utifrån storstadens särskilda behov. Kvinnor och unga män med riskbruk ska uppmärksammas mer. Behovet av tidiga stödinsatser hos unga vuxna klargörs. Beroendevården för unga omstruktureras för större effektivitet och likvärdigt utbud över hela länet. Stödinsatser till unga vuxna med riskbruk ska särskilt uppmärksammas och vårdinsatser erbjudas. Ett samarbete mellan beroendevård, akutmottagningar och husläkarmottagningar etableras. Särskilda insatser fortsätter utvecklas för kvinnliga missbrukare även vid det akuta omhändertagandet. Prostituerade kvinnor med missbruksproblematik utgör en särskilt utsatt grupp som behöver uppmärksammas för särskilt stöd och behandling. Beroendevården och infektionssjukvården står inför den svåra utmaningen att minska ökningen av kroniskt smittsamma personer i samhället och att minska de medicinska konsekvenserna av drogmissbruk. Det behövs samordnande, kunskapsgenererande preventions- och behandlingsinsatser, mer mobil uppsökande verksamhet och lågtröskelinsatser, som först och främst kan arbeta med att minska HIV/hepatitspridningen bland injektionsmissbrukare. Frivilligorganisationerna har en viktig roll i detta arbete, och planeringen ska ske i samarbete med Stockholms stad. Resultatet av den Narkotikapolitiska utredningen som genomförs i samarbete med Stockholms stad

48 Budget (109) och Kommunförbundet Stockholms län ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med att minska narkotika- och drogrelaterad smittspridning. Ett Centrum för Hemlösa utformas enligt den inriktning som utretts gemensamt av landstinget och Stockholms stad. Denna gemensamma verksamhet startar hösten Implementeringen av och samarbetet kring den gemensamma beroendepolicyn mellan Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Stockholms stad och landstinget intensifieras inom ramen för det Regionala samrådet på ledningsnivå. Samarbete och nätverk med kommunerna är viktigt när det gäller bekämpandet av olika former av missbruk, t.ex. khat missbruk. En utredning om khatmissbrukets utbredning, orsaker och konsekvenser ska göras och utgöra en bas för upprättande av en åtgärdsplan. Vårdinsatserna för patienter med dubbeldiagnos ska förbättras. Behandlingsinsatser för personer med både psykossjukdom och injektionsmissbruk kräver särskild uppmärksamhet. Statens folkhälsoinstitut (FHI) har sedan 2004 finansierat utveckling och utvärdering av behandlingsmetoder för spelberoende. Arbetet har skett i samarbete med bland andra Maria Ungdom. Utvärderingen visar att verksamheten, som varit mycket framgångsrik, har lett till att behandlingsenheter för spelberoende byggts upp i de tre storstäderna. FHI ger fortsatt ekonomiskt stöd under Det framtida behovet av behandling mot spelberoende för både ungdomar och vuxna, vårdprogram och ansvarsfördelning mellan kommun och landsting utreds under året. De effektivitetsvinster som uppnås genom nytt ersättningssystem och upphandlingen av beroendevård för patienter i främst södra länet innebär att invånarna i hela länet kan erbjudas ännu mer och bättre vård till lägre kostnad för landstinget. Trygg och värdig sjukvård för våra äldre Genom Vårdval Stockholm har tillgängligheten till närsjukvården avsevärt förbättrats. Därigenom gynnas också flertalet äldre patienter som får sina sjukvårdsbehov tillgodosedda inom närsjukvården. Hälsosamtal och läkemedelsgenomgångar har också förbättrat vården för de äldre. Patienterna kan numera lista sig hos vårdcentraler som har en geriatriker. Det finns goda exempel på vårdcentraler som profilerar sig för att särskilt attrahera äldre. Vilka vårdbehov en patient har ska bedömas utifrån en helhetssyn av personens samlade livssituation och inte bara efter diagnos. Också för den som inte kan ta sig till sin vårdcentral ska helhetssynen vara vägledande. Därför måste den basala hemsjukvården utvecklas till att bli situationsorienterad istället för som i dag sjukdomsorienterad. Trygghet och värdighet ska prägla sjukvården för våra äldre. Det är därför viktigt att ge äldre multisjuka och multisviktande patienter en sammanhållen vård. Särskilt dessa äldre ska erbjudas en fast och kontinuerlig vårdkontakt. Husläkarmottagningarna får som särskilt uppdrag att koordinera vård och

49 Budget (109) läkemedelsbehandling för äldre och multisjuka. Årliga läkemedelsgenomgångar ska genomföras för alla patienter som är 65 år och äldre och som har sju eller fler läkemedel. Husläkaren ska ha det samordnade ansvaret för dessa patienter. Äldre multisjuka ska också ska ges en samordnad vårdplan. Det akuta omhändertagandet av äldre patienter ska ytterligare förbättras. Målet är att patienten med ambulans får komma direkt till den optimala vård som det medicinska behovet kräver. Ambulanssjukvårdens möjlighet till direktinläggningar vid geriatriken ska införas i större delen av länet. Därigenom undviks onödiga besök på akutmottagningen. En ny ersättningsmodell för geriatriken införs under Ekonomiska incitament för att öka andelen direktinläggningar införs därmed. Under 2010 skärps kraven vid övertagande av patienter från akutmottagningen till geriatrisk klinik. Geriatrikpatienter ska inte behöva vänta mer än tre timmar på en akutmottagning innan de får tillgång till en säng på vårdavdelning. På två år har kraven därmed skärpts från tolv till högst tre timmars väntetid på akutmottagning. Vid behov ska multisjuka snabbt kunna läggas in direkt på vårdavdelning efter direktkontakt mellan primärvården och slutenvården. För den som inte själv har den kraft och kunskap som krävs för att kunna tillvarata sina rättigheter finns det behov av att skapa vårdsamordnare som har i uppgift att ge nödvändigt stöd till multisjuka. I dessa fall handlar det ofta om behov av omedelbar hjälp att hitta rätt i systemet och få tillgång till nödvändig och välkoordinerad vård. Länets kommuner bedriver cirka 30 procent av sjukvården. Ett gott samarbete med kommunerna med fungerande vårdkedjor är därför viktigt. För att säkerställa en sammanhållen vårdkedja för patienten ska patienten vid utskrivning från slutenvården få ett trygghetskvitto för fortsatta vårdkontakter. Trygghetskvittot innehåller viktig information om patienten som exempelvis en vårdsammanfattning, läkemedelesberättelse och en läkemedelslista. För att underlätta administrationen och säkra överlämnandet av vårdansvar mellan slutenvården, primärvården och kommunens omsorg krävs ett effektivt IT-stöd. Tvåårsavtal kommer från 2010 att tecknas med de landstingsdrivna verksamheterna inom geriatrik. Tillgången till geriatrisk vård ska bli mer jämlik över länet. För att förbättra vårdkvaliteten ska vårdkedjorna kring stroke och höftfrakturer särskilt följas upp. Vården av patienter i livets slutskede prioriteras också fortsättningsvis. Samarbetet mellan avancerad hemsjukvård i hemmet (ASIH), basal hemsjukvård samt läkareinsatser i särskilda boenden behöver förbättras. Bra vård i livets slutskede ska ges både i eget eller särskilt boende och på sjukhus. Palliativt utbildad personal ska därför finnas även på sjukhusen. Det blir inte minst viktigt med de nya patientgrupper som bl.a. hjärtsviktspatienter, som kommer att vara i behov av palliativ vård framöver. Hospicevården ska kvalitativt utvecklas genom spridning av kunskap och förbättrade metoder för smärtlindring. På två år har antalet demensutredningar ökat med över 20 procent. Antalet demensutredningar kommer även fortsättningsvis att öka i takt med att vi får allt fler

50 Budget (109) äldre. Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom tas fram av socialstyrelsen. Dessa kommer att vara vägledande för att skapa en god och sammanhållen demensvård. Resurser kommer att avsättas för att implementera riktlinjerna. Demens kan numera räknas in bland folksjukdomarna. Primärvården kan därför komma att behöva specialkompetens inom demensvård. Behovet av demenssjuksköterskor på denna vårdnivå bör utredas. Genom att skapa lokala vårdöverenskommelser för demensvård kan primärvården, geriatriken och kommunen tillsammans verka för att ge patienten det stöd som behövs i sjukdomens olika skeden. Demens är också en anhörigsjukdom. Minnesmottagningarna har en djup kunskap inom området och är väl geografiskt fördelade. Det bör utredas om minnesmottagningarna kan vara regionala samordnare för sjukdomen demens. Sjukhusvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet En välfungerande akutsjukvård är en förutsättning för att länets alla invånare ska känna förtroende för sjukvården. Alla patienter ska erbjudas en god vård med god tillgänglighet och valfrihet. Med förbättrad tillgänglighet i närsjukvården och en förbättrad struktur för det akuta omhändertagandet ska sjukhusvården ansvara för att ta hand om de svårast sjuka patienterna. En ny modell med fleråriga avtal med akutsjukhusen har införts. Syftet med modellen är att öka tydligheten gällande uppdrag och ersättningsnivåer på flera års sikt. Detta har skapat bättre förutsättningar för sjukhusen att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Andra angelägna mål är förbättrad tillgänglighet inom vården, ökad patientsäkerhet samt en fortsatt utveckling av vårdens kvalitet. Den nya avtalsmodellen är ett viktigt steg mot ett utvecklat sjukvårdssystem som kan möta de utmaningar och förändringar av vårdbehov som landstinget står inför. Den nya avtalsmodellen innebär också att sjukhusen ansvarar för att tillgängligheten är i linje med vårdgarantin för de specialiteter de har inom uppdraget. Sjukhusen fokuserar på att möta detta genom omprioritering mellan sjukhusets olika verksamhetsområden och aktivt arbete med granskning av remisser. Sjukhusen förväntas optimera sin produktion genom samarbete med underleverantörer och sjukhusen får en väsentligt utökad informationsplikt om vårdgarantin gentemot patienten. Tillgänglighetsansvaret för sjukhusen är tydligt definierat och kopplat till ett ekonomiskt ansvar. Beställningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset ska successivt anpassas till dess roll som högspecialiserat sjukhus. Ett led i detta är att föra ut bassjukvård och specialiserad vård till övriga akutsjukhus som i sin tur kommer att överföra vård till den öppna specialistsjukvården. Även primärvården kommer att påverkas då vård som inte ställer krav på sjukhusens specialistkompetens kommer att överföras till primärvården. Denna förändringsprocess kommer att fortsätta under hela avtalsperioden.

51 Budget (109) Uppföljning av treårsavtalen kommer att fokusera på månatlig uppföljning av producerad vård, ekonomisk ersättning, kvalitet och efterlevnad av tillgänglighet. Fördjupade uppföljningar kommer att genomföras av den högspecialiserade vården vid Karolinska Universitetssjukhuset. Under 2010 fortsätter uppföljning av övriga specialiserade verksamheter. Kvalitetsersättningen fördubblas 2010 från en halv procent till en procent av avtalssumman i treårsavtalen. En samlad utvärdering och analys av kvalitetsresultaten görs under 2010 då även ställningstagande till eventuell fördjupad uppföljning sker. Resultaten presenteras i publika jämförelser där vårdgivarna rankas. Det framgångsrika arbetet inom cancersjukvården med preventiva metoder, förbättrad diagnostik och behandling ska fortsätta att utvecklas i enlighet med cancerplanen. Innovativt arbete för tidig upptäckt och väl fungerande vårdkedjor utifrån patientens behov har i synnerhet utvecklat bröstcancervården. Dessa goda exempel på arbetsmetoder behöver spridas för att även prövas inom andra verksamhetsgrenar. Under 2010 kommer ytterligare en Bröstmottagning för snabb utredning av kvinnor med knöl i bröstet att upphandlas. Utbyggnaden av mammografiscreening för kvinnor i åldern år är genomförd under Därefter kommer programmet att utökas även för kvinnor i åldern års ålder. Antalet personer som drabbas av cancer beräknas öka med tre procent per år, främst beroende på att antalet äldre ökar men också genom nya och bättre behandlingsmetoder som medför en ökad överlevnad. Fokus kommer att inriktas på att även få uppföljning av ledtider. Det är positivt att Stockholms läns landsting nu har en full uppsättning fungerande strålkanoner och att dessa också används mer effektivt än tidigare. Detta har möjliggjort drop-in-tider och kortade köer inom cancervården, där patienterna inom vissa områden idag regelmässigt erbjuds behandling inom en vecka. Bevakning av satsningar med nya läkemedel och nya indikationer kommer att intensifieras. Landstinget har tagit fram en utvecklingsplan för njurdialysvården för åren Denna innebär bland annat ett fortsatt ökat inslag av självdialys och en successiv utflyttning av dialys från sjukhusen till satellitmottagningar och patienternas hem. Under 2010 utökas vården med en dialysverksamhet i Södertälje och i slutet av 2010 med ytterligare en verksamhet i Norrtälje. För patienter med ME, Kroniskt trötthetssyndrom, sköldkörtelssjukdomar och fibromyalgi finns det fortfarande utrymme för förbättring. De åtgärder som genomförs sker bl.a. inom arbetet med Kroniskt trötthetssyndrom där landstinget har tagit fram en fokusrapport som har inhämtat både internationell och nationell kunskap och erfarenhet. Rapporten belyser diagnoserna ur flera aspekter och ger värdefull kunskap för den fortsatta handläggningen av patienterna. Landstinget har även tagit fram ett regionalt vårdprogram för fibromyalgi. Under 2010 fortsätter arbetet med att i en fortsatt dialog med patientföreningarna utveckla vården och att hitta bra behandlings- och vårdformer.

52 Budget (109) Samtliga akutambulanser är bemannande med specialistutbildade sjuksköterskor. Den vägburna ambulansverksamheten är förstärkt med akutläkarbil. Läkarresursen ska även kunna användas för helikopterinsatser när behov finns. De specialistutbildade sjuksköterskorna i ambulanserna har en viktig roll för utvecklingen av ett fungerande samarbete mellan ambulanssjukvården och närsjukvården så de patienter som inte behöver akutsjukhusens vård förs till rätt vårdnivå inom närsjukvården inklusive geriatriken. Uppföljningsarbetet inom den prehospitala vården ska utvecklas för ökat kunskapsunderlag och jämförbarhet både mellan olika delar av länet och nationellt. Uppföljningens resultat ska utgöra underlag inför den framtida utvecklingen av ambulanssjukvården. För att minska dödligheten vid hjärtstopp ska samarbetet med andra aktörer såsom polis, brandkår, taxi och Securitas kring självinstruerande defibrillatorer i avvaktan på ambulans fortsätta. Då det vid hjärtstopp ofta handlar om minuter för att liv ska kunna räddas är det viktigt med spridning av både apparatur och kunskap samt flera samarbetskanaler inom ambulanssjukvården. Under sommarsäsongen ökar trycket på ambulanshelikopterverksamheten då fler personer vistas på öar i skärgården och Mälaren som saknar landförbindelse. I målet att erbjuda alla en likvärdig vård oavsett var i länet man befinner sig kommer ambulanshelikopterverksamheten förstärkas sommartid, både via avtal med Uppsala Akademiska sjukhus och med en extra sommarhelikopter. Utöver detta finns samverkansavtal mellan landstinget, samtliga ambulansleverantörer och sjöräddningen för det akuta omhändertagande till sjöss. Rehabilitering i rätt tid och efter behov Alla måste garanteras snabba rehabiliteringsinsatser efter skada eller sjukdom, och återkommande insatser för kroniskt sjuka med livslånga behov. Landstinget ska tillsammans med andra aktörer bidra till att minska utanförskapet, och arbetar därför aktivt för att minska sjukskrivningarna, som domineras av stressrelaterad psykisk ohälsa och smärta i rygg, nacke och axlar. Rehabiliteringsgarantin är en del av den fortsatta statliga satsningen på minskad sjukfrånvaro. Enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL ska patienter som har smärta i rygg, nacke och axlar eller lättare/medelsvåra depressioner, olika typer av ångest och stress få medicinsk behandling där vetenskapligt stöd för återvunnen arbetsförmåga kunnat visas. Landstingen får ersättning från staten per patient som påbörjat rehabiliterings- eller behandlingsinsatser. Sjukfrånvaron har under de senaste åren minskat i Sverige och Stockholms län utmärker sig med den lägsta sjukfrånvaron i landet. Regeringen har förlängt den s.k. sjukskrivningsmiljarden i ytterligare tre år, 2009 till Uppdraget sker i olika delar inom särskilt projekt, Ögat på sjukskrivning. De aktiviteter som pågår inom ramen för projektet Ögat på sjukskrivningen fortsätter. För att ytterligare förbättra rehabiliteringen och en snabb återgång till arbete eller utbildning, kommer Samordningsförbunden att utvecklas. Framgång med rehabiliteringsinsatserna är i hög grad beroende av att individen aktivt kan påverka och vara med i processen och att det finns stor frihet i val av utförare. Valfrihet och kvalitet förstärks genom att

53 Budget (109) vårdval införs för specialiserad rehabilitering från årsskiftet 2009/2010. Möjligheten att inrätta en klinik för stressrelaterade skador och sjukdomar enligt en modell från Friskvernskliniken i Asker i Norge utreds. Stockholms läns landsting deltar i Hjälpmedelsinstitutets projekt Fritt val av hjälpmedel. Projektet avslutas under 2010 men utvecklingsarbetet fortsätter. Resultaten ska utgöra beslutsunderlag för införande av valfrihetssystem inom detta område. Effektiv användning av läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsmetoden i svensk sjukvård. Att landstinget har kostnadsansvaret för läkemedel har skapat förutsättningar för att prioritera läkemedel och andra behandlingar utifrån samma grunder. Det ger också förutsättningar för en säker, effektiv och evidensbaserad läkemedelsanvändning. Ett problem med dagens läkemedelssystem är att landstingen har kostnadsansvaret men att staten bibehållit många viktiga beslut som påverkar kostnadsutvecklingen. Det är därför viktigt att förbättra det regionala och nationella samarbetet kring läkemedelsfrågor. Även ett internationellt samarbete är angeläget. Kostnadsansvaret för receptbelagda läkemedel kommer delvis att föras ut till vårdgivare med vårdavtal under 2010 inom akutsomatisk vård, vuxenpsykiatri och basgeriatrik. I det första steget är kostnadsansvaret begränsat. Incitamentsmodellen för en god läkemedelsförskrivning ska ses över. Kraven på anknytning till Kloka Listan ska vara starka. Kloka Listan ska vidareutvecklas och generiska läkemedel ska nyttjas för att minska landstingets läkemedelskostnader. Kostnaderna för basläkemedel förväntas öka något de närmaste åren. Kostnaderna för specialläkemedel väntas öka snabbare. Om förskrivning av basläkemedel sker på ett effektivt sätt kan utrymme skapas för att introducera nya och dyrare specialläkemedel. Kassationen av läkemedel måste minska genom att onödig förskrivning undviks och genom att mindre startförpackningar skrivs ut. Läkemedelsorganisationen och dess uppdrag att föra ut kunskap och rutiner som ger en effektivare användning av läkemedel ses över och en samordning med övrig kunskapsstyrning eftersträvas. Landstinget ska bli bättre på uppföljning och kontroll för att bland annat minimera den oegentliga förskrivningen av läkemedel. Nya benchmarkingsmodeller och uppföljningsmetoder ska utvecklas. En mycket viktig del är att förbättra äldres läkemedelsanvändning. Samordningsansvaret för äldre med många läkemedel ska tydliggöras i avtal med vårdgivare. Läkemedelsavstämningar, läkemedelsberättelser och läkemedelsgenomgångar är metoder som kan användas i detta arbete. Att minska spridningen av multiresistenta bakterier (MRSA) är en mycket viktig fråga för sjukvården. Stora ansträngningar behöver göras för att minska onödig antibiotikaförskrivning. För att informera och påverka vårdgivarna till rätt förskrivning av antibiotika har en lokal STRAMA grupp (Strategigruppen för

54 Budget (109) rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) bildats i Stockholms län. Producentoberoende tester av läkemedel bör genomföras tillsammans med andra landsting eller statliga enheter. Sjukvårdspersonal bör erbjudas att delta i dessa tester. En upphandling ska ske av läkemedelsförsörjning i sluten- och öppen vård samt för kommunernas särskilda boenden. Ett nytt avtal ska börja gälla från år Samarbetet med Västra Götaland, Skåne och Landstinget i Östergötland om nya läkemedel fortsätter och utvecklas. En modell för introduktion av nya läkemedel tas fram. Tandvårdens tillgänglighet och kvalitet förbättras genom ökad konkurrens och mångfald För ökad tillgänglighet och kvalitetsutveckling erbjuds fler aktörer att utöva den landstingsfinansierade delen av tandvården. Detta sker genom upphandlingar, konkurrensneutrala ersättningssystem och auktorisationsförfarande. Utvecklingen på tandvårdsmarknaden ska följas, liksom effekterna av det nya tandvårdsstödet. För att underlätta för barnfamiljerna att välja tandläkare samt minska administrationen för tandvården införs vårdval inom barn- och ungdomstandvården vid årsskiftet Utförarna ges även i uppdrag att registrera fler åtgärder inom barntandvården vilket medför ett ökat kunskapsunderlag. I syfte att öka tillgängligheten och mångfalden inom specialisttandvården för barn och unga ska en auktorisationsmodell för vårdval införas vid årsskiftet Auktoriserad leverantör av allmäntandvård, specialisttandvård samt läkare får i samråd med patient/målsman fritt remittera patienten för specialisttandvård till valfri auktoriserad leverantör. Tandhälsorapport 2008 visar att tandhälsan hos barn i Stockholms län har förbättrats under de senaste åren. Det är fortfarande stora skillnader mellan olika områden och grupper men de största förbättringarna har skett i särskilt utsatta områden. För att ytterligare förbättra tandhälsan bland barn och ungdomar kommer de preventionsprogram med bl.a. fluorsköljningar riktade till områden med sämst tandhälsa att fortsätta. Då mycket tyder på att tidiga insatser är viktiga för barns tandhälsa ska ett projekt med förebyggande insatser för ettåringar införas vid årsskiftet Projektet riktar sig till ettåringar i vårdbehovsområde 3 och 4. Syftet är att sätta in tidiga insatser för att förebygga karies hos barn som just fått sina första tänder. Barnen kommer att bli kallade av ansvarig tandläkare som gör en riskbedömning och fluorlackning. Dessutom kommer föräldrarna att få information om kost, tandborstning och tandhälsa. Under 2010 förbereds den upphandling av områdesansvaret som planeras 2011.

55 Budget (109) Urvalsmodellen inom tandregleringsvården ska utvärderas. För att stärka konkurrensneutraliteten i vårdvalsmodellen kommer möjligheten att upphandla konsulter, som inte bedriver tandregleringsvård i länet, att utredas. Under 2010 kommer Folktandvården införa abonnemangstandvård, där patienten betalar ett fast månadsbelopp baserat på den individuella tandhälsan. Landstingets medverkan i projekt för tandvård för hemlösa ska fortsätta. Inom äldretandvården ska samarbetet med primärvården fortsätta kring hälsosamtalen som även omfattar mun- och tandhälsa. Då behov finns av ökade kunskaper kring äldres mun- och tandhälsa kommer arbetet för tillskapande av ett nationellt center för äldretandvård fortsätta i samverkan med andra aktörer. För att säkerställa en god munhygien hos de äldre inom den kommunala äldreomsorgen, kommer den utbildning av vårdpersonal som landstinget bedriver att förstärkas. Ett sätt att förbättra samarbetet och förtydliga rollerna inom den uppsökande verksamheten för personer med ett omfattande och varaktigt omvårdnadsbehov kan vara genom att ta fram ett förslag till samverkansavtal mellan Stockholms läns landsting och KSL. Aktivt miljöarbete inom hälso- och sjukvården Genom att använda marknadsekonomiska drivkrafter och ekonomiska incitament ska hälso- och sjukvårdens miljöarbete bidra till en bättre miljö och minskad klimatpåverkan. De två huvudsakliga områden som står i fokus för landstingets miljöarbete är reduktion av växthuseffekten och minskning av utsläpp av kemikalier till mark, vatten och luft. Landstingets vårdgivare ska tillsammans uppnå kraven i miljösteg 5. Miljökraven ska vara relevanta för verksamhetens art och omfattning samt ingå i vårdavtalen. Av vårdersättningen ska en halv procent vara målrelaterad utifrån uppnådda resultat. Miljökraven ska vara tydligt specificerade vid upphandlingar. Våren 2009 invigdes Sveriges första gröna ambulans i Stockholms län. Ambulansen är biogasdriven och mängden miljöfarliga ämnen i ambulansen kommer att reducerats så långt som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Miljökraven på vårdgivarna ska specificeras utifrån respektive verksamhets miljöaspekter. Frågor som rör lustgasdestruktion, läkemedels miljöpåverkan, transporter och energiförbrukning kommer att ges hög prioritet. Utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent till 2011, jämfört med Vårdgivarna ska aktivt arbeta för att det genomsnittliga utsläppet till omgivningen av lustgas per förlossning är högst 600 gram under 2010, respektive 250 gram under De förlossningsenheter som inte uppnår målen under 2011 kommer att faktureras ett vite. Det är angeläget att information om sjukvårdens miljöarbete görs tillgänglig för patienter, personal och allmänhet. Vårdgivarnas ska ha möjlighet att i Vårdguiden redovisa sitt miljöarbete, så att medborgarna genom sina val kan premiera en miljövänlig hälso- och sjukvård.

56 Budget (109) Information för en korrekt hantering av miljöfarliga ämnen som kan finnas i läkemedel ska riktas till både vårdgivare och länsinvånare. En utredning om möjlighet till fler inlämningsplatser av överblivna läkemedel ska genomföras. Samarbetet med övriga aktörer inom Mälardalen om läkemedels miljöpåverkan ska fortsätta TioHundranämnden (TioHN) TioHundra bildades den 1 januari 2006 av de båda huvudmännen Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Den gemensamma TioHundranämnden har befolknings- och finansieringsansvaret för norrtäljebornas hälso- och sjukvård och omsorg. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Landstingsbidrag 959, , ,5 8,5% 14,9% Köpt vård ,1% 12,5% Läkemedel ,1% 8,8% Övr intäkter/kostn inkl. finansnetto ,4% 42,9% Summa kostnader ,7% 12,2% Resultat Genom TioHundra ska invånarnas behov av vård och omsorg mötas mer samordnat mellan landsting och kommun. Nämnden har ett beställaransvar i relation till bolaget, TioHundra AB, men även till andra vårdgivare. Det ställer stora krav på styrning och uppföljning av den samlade vården och omsorgen, för att invånarnas behov ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. Visionen är att medborgarna i Norrtälje kommun ska ha god hälsa och bra livskvalitet och känna tillit till en trygg och säker vård och omsorg som ges med hög tillgänglighet och på lika villkor. En ny dialysenhet startas i Norrtälje under Landstingsbidraget för 2010 skiljer sig från budgetunderlaget med 61 miljoner kronor och är hänförligt till den somatiska specialistvården vid andra sjukhus än Norrtälje sjukhus (TioHundra AB). I likhet med 2009 ska den somatiska specialistvården särredovisas och förläggas i särskild budget under Under 2009 har projektet genomlysts och utvärderats. Beslut om framtiden kommer att fattas under första halvåret Producentorganisationen Producentorganisationen består av de producenter av hälso- och sjukvård som landstinget äger 8. Landstingsstyrelsens produktionsutskott ansvarar för 8 Med producentorganisationen avses följande SLL ägda verksamheter: SLSO, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje Sjukhus AB, TioHundra AB, S:t Eriks Ögonsjukhus AB, Folktandvården Stockholms län AB, Medicarrier AB, AISAB, Stockholm Care AB.

57 Budget (109) ägarstyrningen. Ägaren bestämmer det principiella uppdraget för de olika producenterna. Producentorganisationerna ska under 2010 utifrån specifika ägardirektiv och avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden medverka i den fortsatta utvecklingen av Stockholms sjukvårdsstruktur. För landstingets samtliga verksamheter/enheter gäller den fastlagda ägarpolicyn med generella ägardirektiv. För de olika producenterna har specifika ägardirektiv framtagits. I dag arbetar de stora producenterna i landstingets egen regi utifrån den nya styrstrategi som presenterades i budget för år På sikt är målet att alla producenter ska göra det. Den nya strategin bygger på ett förtydligande och förstärkande av styrelse och lednings ansvar i bolag och förvaltningar, samtidigt som kraven blir större. Då styrelse och ledning i landstingets egna bolag och förvaltningar ges en allt starkare och självständigare roll krävs en förstärkt och utvecklad ägarstyrning som förmår att både agera proaktivt, kontrollera och följa upp verksamheterna. Landstingsstyrelsens förvaltning ska fortsätta att utveckla sin ägarstyrningsfunktion. Ett effektivare resursutnyttjande är nödvändigt inom såväl personal som infrastruktur. En funktionell samverkan mellan de sjukvårdproducerande enheterna och ett koncernperspektiv är nödvändigt för att landstinget effektivt ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot invånarna. Samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och närsjukvården ska utvecklas och tydliggöras för att öka tillgängligheten och ge omhändertagande på rätt vårdnivå. Sjukvårdsproducenterna ska främja ett processinriktat arbete där medarbetarna engageras i att utveckla och förbättra arbetsmetodiken och bedriva en vård utifrån patientens fokus. Personalsammansättningen och arbetsfördelningen mellan personalkategorier på klinikerna ska kontinuerligt ses över och optimeras utifrån verksamhetens behov. Vid planering av vårdplatser ska patienthotell alltid utredas som alternativ och komplement. Sjukvårdens jourlinjer måste samordnas för att realisera synergier och effektiviseringsmöjligheter. Faktorer i drift och utförande av vård som inte ingår i kärnverksamheten, men har stor påverkan på vårdens kvalitet såsom t.ex. hygien, städning, tvätt, logistik och kosthantering, ska ges ökat fokus och beaktas i vårdkedjans alla steg. De enskilda sjukvårdsproducenterna ska arbeta aktivt för att uppnå och förbättra ett antal mätbara mål: Producenterna ska bedriva verksamheten så att man har en ekonomi i balans och uppnår de resultatkrav som beslutats av fullmäktige. 80 procent av patienterna på sjukhusens akutmottagningar ska vara hanterade och färdigbehandlade inom fyra timmar. Investeringsbudget för respektive sjukhus ska vara genomförd under budgetåret.

58 Budget (109) Verksamheterna ska arbeta med produktivitetsutveckling genom att flödesorientering av samtliga relevanta flöden är genomfört Den medicinska kvaliteten ska säkras genom inrapportering till samtliga kvalitetsregister. Patientsäkerheten ska förbättras. Påverkbara vårdrelaterade infektioner ska minskas med minst tjugo procent per år Patientnöjdheten ska öka. Patienterna ska få ett ökat förtroende för vårdgivaren och i ökad grad rekommenderar vårdgivaren till annan patient. Medarbetarna ska bli nöjdare med sin arbetsplats och sin arbetssituation. Medarbetarindex ska förbättras med minst en procentenhet under Styrelse och ledning för produktionsenhet ansvarar för att verksamheten bedrivs så att de mål, ekonomiska krav samt medicinsk kvalitet och säkerhet som satts av landstingsfullmäktige uppnås. Ägaren ska ha löpande insyn och påverkan på hur de sjukvårdsproducerande enheterna fullgör sina uppdrag enligt åtaganden i avtalen med beställaren. Vid större avvikelser ansvarar styrelse för att handlingsplaner tas fram och åtgärder genomförs och följs upp. Utfall och handlingsplaner ska rapporteras till ägaren enligt landstingets instruktioner. Målsättningen är ett processinriktat sjukvårdssystem som kännetecknas av hög kostnadseffektivitet, kvalitet och tillgänglighet. Vården inom Stockholms läns landsting ska ses som en helhet där alla delar är beroende av varandra. Förbättringar måste följaktligen ske ständigt i alla funktioner och på alla nivåer och utgå från ett patientorienterat synsätt. Styrelse och ledning för respektive verksamhet ska inkomma med konsekvensanalys av varje förslag på större strukturförändringar gällande utförande eller utbud i eller i närheten av den egna verksamheten. Verksamheterna ska också ges större möjlighet och uppmuntras till att själva teckna avtal med underleverantör vid behov. Vid upphandlingar som innebär att intäkter försvinner för verksamheterna måste åtgärder vidtas för att eliminera kostnader i motsvarande grad. Verksamheternas investeringar ska samordnas på en koncernövergripande nivå. Verksamheterna ska anpassa och justera sin produktionsapparat i samförstånd så att maximal patientnytta kan uppnås. Sedan alliansen tog över makten i landstinget har ett målmedvetet omstruktureringsarbete i form av utredningar och genomlysningar av landstingets sjukvårdsproducerande verksamheter genomförts och realiserats genom profileringsarbete och effektiviseringar. Även inom de verksamheter som inte varit berörda av särskilda genomlysningar måste ledning och styrelse arbeta mer fokuserat med strategisk utveckling, kundorientering och marknadsanpassning. Ökad långsiktighet genom fleråriga avtal Landstinget tillämpar från och med 2009 en modell med fleråriga avtal. Syftet är att ge mer långsiktiga förutsättningar för såväl ägare, som producentorganisation och

59 Budget (109) beställare. Inriktningen är att flerårsavtal även ska ingås mellan beställaren och den landstingsägda geriatriken och psykiatrin. Syftet med modellen är att öka tydligheten gällande uppdrag och ersättningsnivåer på flera års sikt. Detta skapar bättre förutsättningar för sjukhusen att långsiktigt arbeta med verksamhetsutveckling och effektiviseringar. Andra angelägna mål är förbättrad tillgänglighet inom vården, ökad patientsäkerhet samt en fortsatt utveckling av vårdens kvalitet. Den beslutade avtalsmodellen är ett viktigt steg mot ett utvecklat sjukvårdsystem som kan möta de utmaningar och förändringar av vårdbehov som landstinget står inför. Tydligare och förstärkt ledarskap Sjukvårdsproducenternas ledningar och styrelser har fått ett förtydligat ansvar samtidigt som deras mandat har förstärkts. En förutsättning för att det förtydligade ansvaret ska fungera i praktiken är att producenterna även ges verktygen att styra sina intäkter och kostnader. Koncernperspektivet ska vara rådande. Vid större strukturförändringar gällande utförande eller utbud av vård måste producenternas långsiktiga investeringar och planer tillåtas vara en påverkande faktor för att producenterna ska kunna arbeta långsiktigt med sin strukturutveckling. Styrelserna ska aktivt och kontinuerligt arbeta med att förtydliga sin och de enskilda ledamöternas roll och uppdrag i syfte att förbättra och effektivisera styrning och uppföljning. Styrelsen ansvarar för att föra en aktiv dialog med ägaren och ge en sådan rapportering att ägaren är mycket väl informerad om verksamhetens utveckling, hur väl den uppfyller målen och den ekonomiska situationen. Styrelsen ska genomföra en årlig uppföljning av styrelsearbetet som avrapporteras till ägaren. Chefer och ledare i verksamheternas alla nivåer ska ha ett tydligt ansvar för budget och andra styrdokument. Belöningssystem för att motivera Incitamentsmodeller tillåts inom landstingets verksamheter. En variant är bolag/förvaltningsrelaterade incitament där sjukhusen tillåts att använda det överskott som genereras på bolagsnivå till satsningar som bolagets styrelse väljer. Satsningarna ska dock vara i linje med det avtal som sjukhuset har med beställaren och långsiktigt främja såväl sjukhuset som landstinget som helhet. En annan möjlighet är personalrelaterade incitament där akutsjukhusen ges mandat att besluta om incitamentsmodeller till personalen avseende de överskott verksamheten genererar på totalnivå. Dessa incitament kan vara riktade till olika chefsnivåer eller till hela personalen. Landstinget förordar gruppincitament framför individuella incitament. Personalincitamenten ska utformas så att de inte är lönedrivande. Kontinuerlig uppföljning genom nyckeltalsredovisning För att säkerställa att sjukvårdsproducenterna har en god intern kontroll är strukturerad uppföljning och rapportering viktiga instrument. Uppföljningsverktygen kommer att utgöra ett allt viktigare komplement till budgeten. När nya arbetsformer utvecklas är det viktigt att noga följa upp effekterna så att handlingsutrymme skapas för hantering av såväl positiva som eventuellt negativa konsekvenser. För att möjliggöra jämförelser mellan sjukvårdsproducenterna och ett effektivt rapporterings-

60 Budget (109) och uppföljningsarbete på koncernnivå ska den ekonomiska redovisning som levereras in till ägaren bestå av transparanta siffror som kan relateras till verksamheten. Koncerngemensamma nyckeltal och mått som producenterna ska använda vid all sin rapportering till ägaren ska tas fram. Nyckeltalsredovisning ska användas kontinuerligt som ett komplement till uppföljningen av de ekonomiska målen. Samspelet mellan ägardirektiv och gjorda beställningar ska analyseras, även samstämmigheten mellan det ekonomiska resultatet och verksamhetsmålen måste utvärderas och ett koncerngemensamt kvalitetsbokslut ska redovisas. Arbetet med att utveckla och utvärdera styrelsernas och de enskilda ledamöternas roll i ledningsarbetet ska fortsätta. Strukturförändringar för ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö Ägaren ställer krav på att producenterna kontinuerligt ska effektivisera verksamheten, både vad gäller vardagsrationaliseringar och verksamhetsutveckling, och att detta ska ske på såväl kort som lång sikt. Effektiviseringskravet gällande vardagsrationaliseringar motsvarar två procent av omsättningen per år under hela avtalsperioden. Utöver detta ska de enskilda verksamheterna genomföra utpekade strukturella effektiviseringar. Karolinska Universitetssjukhuset är landstingets största sjukhus med en omsättning på drygt 12 miljarder kronor. Med en så stor andel av den totala kostnaden för sjukvårdsproduktion är det avgörande för landstingets förmåga att kunna erbjuda den sjukvård som medborgarna efterfrågar att sjukhusets verksamhet bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt. Under 2009 har ett omfattande arbete med att effektivisera verksamheten och förändra strukturer genomförts på sjukhuset. Ekonomin har sanerats och arbetet har resulterat i en ekonomi i balans. Den kraftfulla satsningen på att förbättra och effektivisera verksamheten och ekonomin har också resulterat i nöjdare och mer engagerade medarbetare. De förändringar som skett på Karolinska Universitetssjukhuset är ett talande exempel på att effektiviseringsarbete och ekonomiskt ansvarstagande ger goda arbetsplatser och en bättre arbetsmiljö och därmed också ökad patientnytta. Sjukhuset ska fortsätta att arbeta med en strikt ekonomistyrning och ett breddat flödesarbete för att ytterligare stärka och utveckla verksamheten. Omfattande förändringsarbete sker även hos andra sjukvårdsproducenter. Danderyds sjukhus har genomfört ett förändringsarbete under Resultatet är även här en bättre ekonomi och nöjdare medarbetare som känner stolthet över sin arbetsplats. Södertälje sjukhus kommer under 2010 att fortsätta det arbete med att förändra och effektivisera verksamheten och utveckla den vård man levererar som inleddes i och med att sjukhuset blev ett aktiebolag under Även Södersjukhuset kommer under 2010 att förändra och effektivisera verksamheten. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har genomgått stora förändringar under 2008 och 2009 och fortsätter att genomgå stora förändringar under Personalavknoppningar, avyttringar av vårdcentraler och upphandlingar har resulterat i en starkt förändrad verksamhet och SLSO ska fortsätta att anpassa sin infrastruktur till de nya omständigheterna.

61 Budget (109) 4.3 Kollektivtrafiken AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) SL underlättar människors vardag och bidrar till en mer attraktiv Stockholmsregion. Varje dag gör resenärer 2,5 miljoner resor med SL. Under morgonrusningen görs fyra av fem resor till Stockholms innerstad med SL. Vi är alla beroende av att kollektivtrafiken fungerar för att få vår vardag och fritid att gå ihop. Att öka kollektivtrafikresandet är den viktigaste miljöinsatsen som Stockholms läns landsting kan göra. Under 2009 har SL fortsatt att förbättra punktligheten för både tunnelbana och pendeltåg samt fått både fler och betydligt mer nöjda resenärer. Andelen som väljer att resa kollektivt när de ska till Stockholms innerstad har tydligt ökat både i morgonrusningen och under övriga dygnet. Vi är stolta över att SL har blivit bättre, samtidigt kan mycket mer åstadkommas. Arbetet med förbättrad punktlighet, ökad trygghet och förbättrad trafik går vidare. När Stockholm växer måste också SL växa. Därför har vi genomfört den största satsningen i SL:s historia. På tre år har SL tillförts totalt tre miljarder kronor för att slå vakt om, bygga ut och förbättra kollektivtrafiken i hela vårt län. Det är mer än vad den förra vänstermajoriteten satsade under hela sin tid vid makten. Nu fortsätter vi att satsa ytterligare på SL för att skapa en ännu mer tillförlitlig och turtät trafik i hela länet. Ett sammandrag av budgeten för SL framgår av tabellen nedan. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Tillskott från SLL 5 685, , ,6 1,7% 6,4% Biljettintäkter ,6% 4,9% Övriga intäkter ,8% 21,5% Summa intäkter ,5% 8,4% Kostnader köpt trafik ,3% 16,4% Övriga kostnader ,1% 2,0% Summa kostnader ,1% 12,8% Summa kapitalkostnader ,5% 0,9% Resultat Årsarbetare ,3% -21,0% Våra rekordsatsningar under mandatperioden har givit en både bättre, säkrare och kraftigt utökad kollektivtrafik med fler turer på tunnelbanan, pendeltåg, lokalbanor och med buss. Nu tar vi nästa steg i vårt arbete för ett bättre SL. Fler och mer nöjda resenärer Under förra mandatperioden låg andelen nöjda resenärer still på runt 60 procent. Under Alliansens tre år med ansvaret för SL har andelen nöjda resenärer ökat tydligt och slagit alla tidigare rekord. I augusti månad var hela 77 procent av resenärerna

62 Budget (109) nöjda med sin resa. Samtidigt fortsätter andelen missnöjda resenärer att minska. Största ökningen står pendeltågstrafiken för. Andelen nöjda pendeltågsresenärer har sedan mars 2006 ökat från 27 till 71 procent. Vår främsta uppgift är att se till att SL får ännu fler och mer nöjda resenärer. SL ska aktivt arbeta för att kollektivtrafiken i Stockholms län bidrar till fördubblingsmålet inom Svensk Kollektivtrafik. Målet är att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska fortsätta att öka. Diagram 5. Rekordnöjda resenärer. Andel nöjda resenärer Källa: SL. mars 2006 okt 2006 dec 2006 vår 2007 höst 2007 vår 2008 höst 2008 vår 2009 aug Förbättrad punktlighet Punktlig och regelbunden trafik är en avgörande framgångsfaktor för SL. Det ska gå att lita på kollektivtrafiken. Under de senaste tre åren har SL tydligt ökat punktligheten i kollektivtrafiken, särskilt stor är förbättringen för pendeltågen, men även för Roslagsbanan och tunnelbanan. SL ska vidta ytterligare kraftfulla och systematiska åtgärder för att förbättra kvaliteten och punktligheten i hela SL-trafiken. Detta arbete har högsta prioritet. SL arbetar kontinuerligt och intensivt med att förbättra punktligheten i trafiken genom att samarbeta med hela Mälardalen. SL deltar också i en samverkan med SJ och Banverket, exempelvis i den s.k. Kraftsamling Stockholm Mälardalen som initierades i september Det gemensamma målet är att halvera förseningarna i pendeltågstrafiken till En grundläggande förutsättning för bättre tidhållning är en väl fungerande infrastruktur och fordonspark, därför har exempelvis åtgärder för att höja de äldre tunnelbanevagnarnas driftkvalitet genomförts under 2009 samtidigt som

63 Budget (109) Roslagsbanans vagnar nu ska rustas upp både in- och utvändigt. Insatserna för ökad tillgänglighet och kvalitet på tunnelbanans gröna linje fortsätter under 2010, arbetet för att köpa nya tunnelbanevagnar och nytt signalsystem till röda linjen fortsätter. Bättre trafik- och störningsinformation En tillförlitlig och lättillgänglig trafikinformation underlättar resandet, därför ska resenärerna få bättre och omedelbar information, särskilt vid förseningar och andra trafikstörningar. Den största satsningen på förbättrad trafikinformation sker inom det s.k. JustNuprojektet med bl.a. dynamiska samlings- och hållplatsskyltar. Under 2008 installerades 45 nya dynamiska samlingsskyltar vid bussterminaler runt om i länet. För att ytterligare förbättra trafik- och störningsinformationen ska dynamiska skyltar uppföras på samtliga hållplatser i länet med fler än 100 påstigande per dygn. Mobiltelefonen är en viktig kanal för modern och tillgänglig trafikinformation ska resenärer kunna få realtidsinformation via både SL:s hemsida och mobiltelefon, vilket bl.a. innebär att reseplaneraren kan ta hänsyn till inställda avgångar och därmed föreslå andra resealternativ. Vägledningen för människor med funktionsnedsättningar, såsom information om hissar och rulltrappor för respektive station ska utvecklas. SL Kundtjänst ska fortsatt ge service och information dygnet runt till resenärer och allmänhet. Det är viktigt att ständigt förbättra servicen genom korta svarstider på både telefonsamtal och brev. Det ska också finnas trafikvärdar, som informerar resenärerna på plats vid större trafikstörningar och vid de större stationerna. Det är ett sätt att visa att SL bryr sig om och vill hjälpa oss resenärer. Resegarantin är en trygghet när SL inte lyckas hålla det som utlovats. Alliansen har genom att höja ersättningsgränsen till 800 kronor och dessutom erbjuda fler alternativ för ersättning, både utvecklat och förbättrat resegarantin betydligt. Informationen till resenärerna om garantin ska fortsätta att förbättras. Tryggare och snyggare kollektivtrafik Genom snygga och trygga kundmiljöer förbättras reseupplevelsen samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet stärks. Arbetet med förbättrad städning, ökad närvaro av service- och trygghetspersonal samt utvecklade stations- och hållplatsmiljöer har visat sig haft god effekt och ska utvecklas vidare i hela länet. Alliansens arbete med att göra SL tryggare ger också resultat. Totalt sett har andelen trygga ökat under de senaste tre åren. Andelen kvinnor som är trygga när de reser ensamma med tunnelbana eller pendeltåg på kvällar och nätter har sedan hösten 2006 ökat från 37 till 50 procent. Det är en utveckling i rätt riktning och mycket återstår att göra för att uppnå målet att alla kan känna sig trygga i kollektivtrafiken oavsett kön, när på dygnet och trafikslag. Samarbetet mellan polis, ordningsvakter, trafikvärdar och ideella organisationer ska fortsätta utvecklas. Närvaron av trygghetspersonal ska vara särskilt hög på kvällar och nätter i tunnelbane- och pendeltågstrafiken. För att öka tryggheten och förbättra

64 Budget (109) servicen ska också nattrafiken i sig fortsätta att förbättras. Hittills har dygnet-runttrafik i tunnelbanan från fredag morgon till söndag natt införts. Även en utökad nattrafik för pendeltåg har införts. SL:s stationer och knutpunkter är centralt belägna och är därför attraktiva. Genom att möjliggöra fler affärer, caféer och annan service i anslutning till stationer kan både resans värde och intäkterna till SL öka. Renoveringen av stationshallen vid Östermalmstorgs tunnelbanestation är ett bra exempel på hur otrygga miljöer i SLtrafiken kan bli attraktiva och locka fler resenärer till kollektivtrafiken. SL ska fortsätta arbetet med att utveckla attraktiva stationsmiljöer. SL ska samtidigt fortsätta att bli effektivare på att bekämpa skadegörelse. Det är oacceptabelt att klotter och skadegörelse kostar mångmiljonbelopp varje år. Vandaliserade hållplatsskydd ska återställas inom 48 timmar. För att öka säkerheten i SL-trafiken ska säkerställandet av sittplatsgaranti på alla bussar som kör över 70 kilometer i timmen fortsätta under Arbetet med att införa alkolås i alla bussar ska fortlöpa. Resor tillgängliga för alla Alla som själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till en hållplats eller station ska kunna resa med SL. Exempelvis ska alla stationer både ha hissar och automatiska dörrar, spår och plattformshöjderna ska vara justerade så att vagn och plattform har samma nivå, taktila varningsmarkeringar ska finnas vid plattformskanter i spårtrafiken, bussar ska ha ramp eller lyft och all trafikpersonal ska ha genomgått en särskild insiktsutbildning. I SL:s samråd med länets kommuner framhålls också vikten av att vägen till och från hållplats och station ska göras och hållas tillgänglig. För att förbättra trafiken för funktionshindrade, effektivisera verksamheten och få bort onödig administration har SL övertagit all verksamhet inom Färdtjänsten som inte är myndighetsutövning. Sammanslagningen ger goda förutsättningar för SL att ytterligare förbättra den fysiska tillgängligheten i kollektivtrafiken. Samordningen av tillgänglighetssatsningar inom färdtjänst ska fortsätta och integreras i SL:s övriga trafikverksamhet. Utbyggnaden av Närtrafik och linjelagd färdtjänst ska fortsätta och kostnadseffektiva resformer inom den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas. Kvaliteten inom den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas med betoning på kvalitet och kundfokus. Rullstolstaxitjänsten ska utvecklas, utvidgas och utvärderas i takt med ökade erfarenheter från resenärerna. En kostnadseffektiv kundvalsmodell för resor med färdtjänst ska utredas med syfte att öka kvaliteten och valfriheten för färdtjänstens kunder samtidigt som ett mer fritt resande eftersträvas. Miljövänligare kollektivtrafik En väl utbyggd kollektivtrafik är en nödvändighet för att minimera miljöproblemen i vår region. Den rekordsatsning som Alliansen genomför på SL har möjliggjort en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken, som har inneburit att allt fler väljer SL framför

65 Budget (109) bilen. Genom att allt fler väljer att åka kollektivt i stället för med bil minskar vi påfrestningarna på miljön. SL-trafiken är och ska förbli det mest miljövänliga resealternativet i Stockholmsregionen, därför ska SL:s miljöprestanda ständigt förbättras genom övergång till förnybar energi, lägre energianvändning, minskade emissioner och ökad kretsloppsanpassning. Även arbetet med att minska bullret från SL-trafiken ska fortsätta. Kollektivtrafiken är i sig miljövänlig och SL arbetar för att allt fler resor ska göras med miljövänliga fordon. Redan i dag sker sju av tio SL-resor med klimatvänliga bränslen. Arbetet fortsätter för att minska de klimatpåverkande koldioxidutsläppen genom att fasa ut busstrafikens dieselbränsle till förmån för förnybara drivmedel så att SL kan nå målet om 50 procent förnybara drivmedel i busstrafiken till Under 2009 har försök inletts med etanolhybridbussar i SL-trafiken. Nya bussar ska även förses med den bästa möjliga tekniken för reduktion av partiklar och kvävedioxid. Arbetet med att bygga ut infartsparkeringar fortsätter. Genom fortsatta studier för att hitta möjligheter till samordning med externa parter bör fler infartsparkeringar tillskapas i attraktiva lägen. SL arbetar även tillsammans med berörda kommuner med att underlätta för cyklister att resa kollektivt, både genom cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik och utökade möjligheter att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Bättre och mer tillgängliga biljetter Genom det nya SL Access har biljettsortimentet utvecklats. Det har blivit lättare att köpa biljetter, genom att antalet försäljningsställen och antalet biljettautomater utökas, särskilt där det tidigare varit långt till närmsta försäljningsställe. För alla som reser över SL-trafikens samtliga tre zoner är biljetten nu giltig i två timmar i stället för en timme. Arbetet med att göra biljettsystemet bättre och mer tillgängligt ska fortsätta. Redan 2007 började SL tillsammans med andra aktörer i Mälardalen arbeta med ett gemensamt taxesystem för att skapa en sammanhållen kollektivtrafik i regionen. Som ett led i detta infördes UL/SL-kortet i syfte att underlätta resor över länsgränsen mellan Stockholms och Uppsala län. Arbetet med att integrera SL:s biljettsystem med andra betalningssystem för kollektivtrafik ska fortsätta i syfte att underlätta resande inom länet och över länsgränserna. Nolltollerans mot fuskåkning Den helt övervägande delen av SL:s resande är lojala mot trafiken och det självklara behovet av att också med sina färdavgifter bidra till att finansiera en väl fungerande kollektivtrafik. Det är trots detta ändå alldeles för många som låter bli att betala när de reser med SL. Fusk och bristande betalningskontroll från trafikentreprenörerna och förmåga att ta betalt kostar åtskilliga miljoner kronor varje år.

66 Budget (109) Fuskåkning blir dessutom ett dubbelt problem för SL genom att det både minskar biljettförsäljningen och sänker betalningsmoralen hos andra resenärer, som ser hur fusket breder ut sig. Därför har SL under de senaste tre åren vidtagit en rad åtgärder mot fusket. Arbetet med att successivt ersätta de äldre vändkorsspärrarna med betydligt mer effektiva spärrar ska fortsätta under Efter beslut i regeringen har SL höjt tilläggsavgiften vid resa utan giltigt färdbevis till kronor. SL inför även avtal med förbättrade incitament för trafikutövarna att kontrollera att passagerarna erlagt avgift och på detta sätt stödja intäktssäkringen. Avgiftskontrollen ska fortsätta att förbättras. SL ska även fortsätta vidta åtgärder för att motverka fusk med hjälp av falska sms-biljetter. SL måste bli effektivare De rekordstora satsningarna på kollektivtrafiken har inneburit att SL under några år haft höga årliga kostnadsökningar. Långsiktigt krävs att SL:s kostnadsutveckling håller jämna steg med ökningstakten för biljettintäkterna och landstingets skatteintäkter. Det är därför nödvändigt att SL fördjupar sitt långsiktiga planeringsarbete med målet att möjliggöra en fortsatt förbättrad och utbyggd kollektivtrafik med en hållbar ekonomi. En tydlig ansvarsfördelning mellan SL:s beställaransvar och entreprenörernas utföraransvar är viktigt för att få en så bra och effektiv kollektivtrafik som möjligt. Blandas dessa roller ihop blir det svårare att utkräva ansvar för eventuella brister i kollektivtrafiken. Tydligheten i ansvarsfördelningen ska förstärkas. Trafikupphandlingar ska fortsatt innehålla incitament för att locka fler resenärer till kollektivtrafiken, öka intäkterna och stärka trafikens kvalitet samt inriktas på funktionella krav i stället för detaljstyrning. Detta skapar bättre förutsättningar för att få ut mer och bättre kollektivtrafik för varje satsad krona samtidigt som det minskar SL:s administrativa kostnader. SL:s egen organisation måste bli mer effektiv. Både onödig administration och byråkrati ska minska. Effektiviseringar ska resultera i tydligt minskad total kostnad för egen och inhyrd personal. Effektiviseringar av SL:s egna organisationen ska utöver redan beslutade upphandlingar under två år resultera i en kostnadsminskning på totalt 15 procent. Frigjorda medel ska användas till att förbättra både trafik och underhåll. I syfte att fortsätta arbetet med att effektivisera och renodla SL som beställarorganisation med tydligt beställaransvar fattade SL:s styrelse i maj 2009 ett genomförandebeslut avseende outsourcing av trafikinformation, synpunktshantering och resegarantiadministration inom SL Kundtjänst AB. Regiövergång av verksamheten är planerad till april I samband med detta avses samtliga aktier i bolaget förvärvas från övriga delägare. SL:s ägarandel i bolaget AB Transitio uppgår för närvarande till 43,5 procent och har successivt minskat de senaste åren till följd av en medveten strategi att vidga kretsen av medverkande trafikhuvudmän. I linje med denna strategi avses ägandet minska

67 Budget (109) ytterligare genom försäljning av aktier till andra trafikhuvudmän. Ägandet bör minska till en nivå om cirka 20 procent, vilket motsvarar nivån för SL:s engagemang i bolaget. I linje med arbetet att fortsatt reducera onödig administration och byråkrati avses därtill det sedan flera år tillbaka vilande bolaget SL Lidingötrafik AB avvecklas. När SL 2002 sålde 70 procent av aktierna i Busslink i Sverige AB, till Keolis Nordic AB, träffade parterna en överenskommelse om en köpoption för Keolis respektive säljoption för SL avseende resterande aktier i bolaget. SL har sedan denna försäljning haft som avsikt att utnyttja optionen. SL ska därför under 2010 avveckla sitt delägande i bolaget. När Stockholm växer måste också SL växa Under fyra år växer Stockholms län med ett Kalmar eller ett Karlstad. Under tio år växer Stockholms län med ett Malmö och på 20 år med ett Göteborg. Denna tillväxt ställer stora krav på en utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. SL:s anläggning och fordon är värda över 100 miljarder kronor. Behovet av reinvesteringar är tre miljarder kronor per år och behovet av nyinvesteringar lika stort. Sveriges riksdag har beslutat att kraftigt öka satsningarna på infrastruktur de kommande tolv åren. Totalt satsas 417 miljarder kronor på en bättre infrastruktur i Sverige, av dessa ska 217 miljarder användas till nysatsningar. Det är en ökning med 46 miljarder kronor. När den förra vänstermajoriteten styrde byggdes inte en meter nytt spår i Stockholms län. Under denna mandatperiod har Alliansen sett till att flera stora och viktiga spårutbyggnader tagit form. Utbyggnaden med dubbelspår på Nynäsbanan, Roslagsbanan och Tvärbanans förlängning till Solna är några exempel. Under år 2010 kommer även Spårväg City att öppnas för trafik med moderna spårvagnar på sträckan Djurgården Hamngatan. Arbetet med Tvärbana Ost till Slussen och Saltsjöbanans upprustning, Tvärbana Norr till Kista och Sollentuna samt Spårväg syd går vidare. När dessa projekt framskrider vill alliansen fortsätta att förbättra kollektivtrafiken och utreda hur den spårbundna trafiken i Stockholms innerstad kan utvecklas, exempelvis genom en konvertering av busslinje 4 till modern spårväg. Parallellt med dessa utbyggnader pågår byggnationen av Citybanan som när den öppnas för trafik kommer att fördubbla spårkapaciteten genom Stockholm. Spårtrafiken måste byggas ut och moderniseras för att möta resenärernas önskemål. Spårbilen kan vara ett intressant komplement till övrig kollektivtrafik för att skapa flexibilitet och minska miljöbelastningen, därför ska SL fortsätta att följa utvecklingen på området. I denna budget föreslår vi bruttoinvesteringar på nära 22 miljarder kronor för de kommande fem åren. Kollektivtrafikens stora behov av investeringar gör också att alla möjligheter till samfinansiering måste prövas. Kollektivtrafiken utvecklas för att garantera att invånarna i Stockholms län framöver har en god infrastruktur. Genom ett samarbete med näringslivet, kommuner och andra berörda intressenter kan ytterligare resurser komma kollektivtrafiken till del.

68 Budget (109) De stora investeringar i kollektivtrafik och övrig infrastruktur som behövs kräver en kraftfull och långsiktig politik där regionens kommuner såväl som landsting och stat tar sina åtaganden på allvar. En fullgod infrastruktur i landets tillväxtcentrum är en nationell angelägenhet Färdtjänstnämnden (FtjN) Färdtjänstnämnden ansvarar för att myndighetsutövningen inom den särskilda kollektivtrafiken fungerar effektivt och ger en god service med hög kvalitet och tillgänglighet för den enskilde färdtjänstkunden. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,8% -99,9% SLL-interna intäkter ,8% -97,8% - varav landstingsbidrag 1 000,5 525,5 22,5-95,7% -97,7% Summa intäkter ,3% -98,1% Personalkostnader ,7% -75,4% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,5% -99,2% Summa kostnader ,4% -98,0% Resultat 40 0,4 0,4 Årsarbetare ,0% -75,2% Färdtjänstnämnden ska eftersträva korta handläggningstider och en mycket god service vid tilldelning av färdtjänsttillstånd. Även vid resetilldelning och förnyande av färdtjänstkort eftersträvas vidareutvecklade system och metoder för att öka servicen gentemot kund. Färdtjänsten skall därför i dialog med kommunerna i Stockholms län utveckla mer effektiva metoder för handläggning och kundkontakt. Färdtjänsten skall upplevas som tillgänglig och effektiv. För att öka integriteten för resenärerna och minska byråkratin skall regelverket avseende resetilldelningen vara enkelt att förstå och hanteringen anpassad till resenärernas behov. Fortsatt ökad resetilldelning eftersträvas för att öka valfriheten för färdtjänstens kunder. Färdtjänsten ska fortsätta att effektivisera och utveckla verksamheten i nära samarbete med SL, WÅAB och kommunerna i Stockholms län. Även med brukarorganisationerna behöver färdtjänsten fortsätta att utveckla nya former för dialog och samarbete Waxholms Ångfartyg AB (WÅAB) Målsättningen för WÅAB är att året runt vara skärgårdens livsnerv, som genom pålitliga och effektiva transporter i ett i tiden anpassat linjenät, ska se till att passagerare och gods kommer fram som utlovat. Detta ska nås genom att WÅAB:s trafik fortsätter att utvecklas i samarbete med kommunerna. Kollektivtrafik på vatten är ett viktigt komplement till övrig kollektivtrafik.

69 Budget (109) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Tillskott från SLL 197,5 212,1 212,1 0,0% 7,4% Övriga intäkter ,5% 5,8% Summa intäkter ,5% 6,8% Summa kostnader ,1% 8,0% Summa kapitalkostnader ,8% 18,9% Resultat Årsarbetare ,0% 16,7% Trafiken ska präglas av långsiktiga lösningar samt anpassas i takt med att de bofasta blir fler, turismen ökar och nya verksamheter kommer till. Trafiken måste utföras på ett mer kostnadseffektivt sätt än i dag. Arbetet med att öka miljöanpassningen ska bedrivas kontinuerligt och användningen av förnyelsebara bränslen ska öka. Tillgängligheten i skärgårdstrafiken ska likaså fortsätta att öka genom att samarbetet om tillgänglighetsfrågor utvecklas med bl.a. SL, Färdtjänsten och berörda kommuner samt att Waxholmsbolagets biljettsystem anpassas till SL:s. Planering, genomförande och insatser som berör skärgården ska fortsatt ske utifrån det skärgårdspolitiska programmet. Landstingsfullmäktige väntas fatta beslut om nytt skärgårdspolitiskt program i början av För att främja att barn och ungdomar får kännedom om skärgården ska grupper som deltar i bland annat lägerskoleverksamhet erbjudas rabatterade taxa med ordinarie sjötrafik vardagar under lågsäsong. Formerna och förutsättningarna för detta beslutas av Waxholmsbolagets styrelse senast under mars 2010 efter samråd med Skärgårdsstiftelsen. Waxholmsbolagets historiska fartyg ska fortsatt hållas i gott skick och ges meningsfulla trafikuppgifter med stort trafikunderlag. 4.4 Regionplanenämnden (RPN) Regionplanenämnden ansvarar för de regionala utvecklingsfrågorna. Landstingsfullmäktige ska under våren 2010 slutgiltigt fatta beslut om regional utvecklingsplan för stockholmsregionen (RUFS). Nämnden ska också ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen, målen och strategierna för Stockholmsregionen blir verklighet.

70 Budget (109) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,5% -15,4% - varav landstingsbidrag 76,7 74,9 69,8-6,8% -9,1% Kostnader ,5% -15,6% Resultat 0,0 0,2 0,2 Årsarbetare ,9% -4,7% Arbetet under 2010 inriktas, utöver arbetet med RUFS 2010, på att bidra till regional samling och gemensamt arbete för en förnyelse av integrationspolitiken, liksom att främja utbildning och forskning. Även klimat- och energifrågan, liksom arbetet för att utveckla de regionala kärnorna och en levande skärgård ska prioriteras. Vidare ska arbetet fortsätta med att skapa insikt och förståelse för storstadsregionernas speciella förutsättningar och att stärka samarbetet med Göteborg och Malmö, men också med andra nordiska storstadsregioner. Nämnden ska verka för att Stockholm-Mälardalen ska vara en attraktiv, öppen och tillgänglig storstadsregion, som är en ledande tillväxtregion i Europa med god livsmiljö och hållbar utveckling. Samarbetet med övriga delar av Europa stärks och fördjupas. Regionplanenämnden ska fortsätta att effektivisera sin verksamhet. 4.5 Kulturnämnden (KuN) Kulturens mål är att stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället. Ett självständigt och oberoende kulturliv är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Det erbjuder människor möjlighet till bildning och personlig utveckling. Detta berikar såväl samhället som den enskilde individen. Kulturnämnden ska stimulera och utveckla länets kultur- och föreningsliv. Ett rikt kultur- och föreningsliv är en viktig tillväxtfaktor som bidrar till att Stockholms län är en attraktiv region att bo, leva och verka i. Kulturverksamheter som stöds av Stockholms läns landstings kulturnämnd ska präglas av hög kvalitet, mångfald i kulturella uttryck, bredd i antalet aktörer och tillgänglighet för alla. Verksamhetsstödet och de sju regionala länsuppdragen är navet i verksamheten. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 369,3 380,3 384,0 1,0% 4,0% - varav landstingsbidrag 355,0 367,5 371,3 1,0% 4,6% Kostnader -368,7-380,1-383,8 1,0% 4,1% Resultat 0,6 0,2 0,2 Årsarbetare ,7% -12,5%

71 Budget (109) Fritt och växande kulturliv Kulturnämnden ska inte producera verksamhet i egen regi om det inte finns särskilda skäl till detta. Nämnden ska verka för att utveckla samarbetet mellan kultur och näringsliv. Genom att utveckla entreprenörskap inom kultursektorn kan nya verksamheter skapas och gamla verksamheter växa och utvecklas. Under 2010 fortsätter samarbetet med kulturinkubatorn Transit, ett starthus för unga konstnärer inom design, konsthantverk, grafik, mode och konst som inleddes Under 2010 avsätts medel för ett kulturentreprenörskapsprojekt som erbjuder länets kulturorganisationer en möjlighet att få hjälp med att utveckla sitt entreprenörskap till exempel i form av finansiering genom EU-stöd, sponsorintäkter eller fruktbara samarbeten för olika kulturprojekt. Ett första pilotprojekt har redan startat genom att Film Stockholm går in som Lead Partner i EU-projektet Young Baltic narratives. Kultur ger god hälsa Kultur är hälsa. Tillgång till kulturupplevelser gör att vi lever längre, mår bättre och påskyndar tillfrisknandet. Alla oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, utbildning eller funktionshinder ska ges möjlighet att ta del av ett mångsidigt och hälsofrämjande kulturliv. Kulturnämndens bidrag ska fördelas efter regler för bidragsgivning som finns antaget inom nämnden samt i enlighet med landstingets övergripande policy och regelverk. Kultur i vården är en prioriterad verksamhet för Kulturnämnden. Kultur i vården är ett komplement till den medicinska vården och erbjuder patienter, personal och anhöriga som vistas på vårdinstitutioner möjlighet att på plats, eller genom att göra utflykter till andra ställen, kunna ta del av ett högklassigt och stimulerande kulturutbud. Verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar på barnsjukhusen eller till de äldre som vistas på landstingets institutioner prioriteras särskilt. Fri kultur i vården som infördes 2008 för att ge beställarna möjligheter till ett friare urval har utvärderats hösten 2009 och nämnden avser att ytterligare utveckla och fortsätta verksamheten under Länsuppdragen ska drivas professionellt, effektivt och modernt Kulturnämnden är huvudman för sju regionala länsuppdrag med statligt stöd; Film Stockholm, Länsmusiken, Mångkulturkonsulenten, Dans i Stockholms stad och län, Stockholms läns museum, Regionbibliotek i Stockholm och Hemslöjdskonsulenterna. Verksamheterna riktar sig i huvudsak till barn och unga. Länsuppdragen ska drivas professionellt, effektivt och modernt. Verksamhetsstöden tillsammans med de sju länsuppdragen utgör en viktig bas för kulturnämndens verksamhet. För att stimulera verksamheterna att höja självfinansieringsgraden kommer, i ett första skede, de största bidragsmottagarna att uppmanas att samarbeta med en konsult som nämnden tillhandahåller utan kostnad. Målet är att mottagarna med denna hjälp ska höja sin självfinansieringsgrad.

72 Budget (109) Konstdatabasen utvecklas Utsmyckningen av vårdmiljöer är en viktig faktor för att främja hälsa. Närmare konstverk ger färg, form och liv åt länets vårdmiljöer. Arbetet med att utveckla en modern och användarvänlig konstdatabas fortsätter och samlingen vårdas noggrant. Ansvaret för inventeringen överfördes 2008 genom ett fullmäktigebeslut till enheterna där konsten finns. Enheterna inventerar konsten enligt kulturförvaltningens direktiv. I första hand ska en grundinventering av konsten genomföras för att sedan kunna inventeras mer frekvent. Kulturförvaltningen har under 2009 tillfälligt anställt särskilda personer för att coacha konstansvariga i landstingets verksamheter. Detta ansvar övertas av landstingsstyrelsens förvaltning. En policy för deponering av konst och riktlinjer för försäljning av konst läggs fram för fullmäktige under Arbetet med den konstnärliga utsmyckningen av Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att fortsätta under Den konstnärliga utsmyckningen är en viktig del i att förverkliga NKS ledord; närhet, öppenhet och patientfokus. Filmverksamhet för barn och unga prioriteras Filmen är viktig för Stockholmsregionen. Länet ska vara en attraktiv plats för filmproduktion. Nämnden ska dock inte bidra till finansiering av långfilmsproduktion. Däremot ska kulturnämnden uppmuntra goda initiativ för att göra Stockholms län till en attraktiv plats att spela in film i. Kulturförvaltningen ska vid behov bistå filmare som vill använda landstingets lokaler när de producerar film. Kulturnämnden ska prioritera den filmverksamhet som riktas till barn och unga. Samarbetet mellan Kulturnämnden och Botkyrka kommun i Filmbasen växthus för unga filmare fortsätter. Film Stockholm går in som Lead Partner i EU-projektet Young Baltic narratives och ansöker om stöd från Interreg IV Archipelago and islands. Det mediepedagogiska projektet riktar sig till barn-och unga i glesbygds-/skärgårdsmiljö. Stockholm Filmfestival ska ges resurser att utöka sin verksamhet på årlig basis. En ökad satsning på Konserthuset Kulturnämnden stödjer en rad viktiga och angelägna verksamheter inom musikområdet som till exempel Länsmusiken, Blåsarsymfonikerna, Folkoperan m.fl. Nämnden är huvudfinansiär av Stockholms konserthus och Kungliga Filharmonikerna. Verksamhet präglas av en mycket hög konstnärlig nivå och riktar sig till publik i alla åldrar. Konserthuset är en populär mötesplats i regionen och tillhör i dag en av Europas mest välrenommerade musikinstitutioner. För att behålla sin konkurrenskraft krävs bl.a. en lång framförhållning gällande kontraktsskrivning med artister och dirigenter, därför har nämnden skrivit ett ekonomiskt avtal med Stockholms konserthusstiftelse för åren För 2010 innebär avtalet en ökning om 3 miljoner kronor. Landstinget finansierar ett större upprustningsarbete på Konserthuset som belastar koncernfinansiering. Kulturnämnden ska för landstingets del följa utvecklingen av en eventuell utbyggnad av Stockholms konserthus.

73 Budget (109) Tillkomst av Barnkulturpalatset ska stödjas Kulturnämnden ger årligt stöd till länets kultur- och föreningsliv genom ekonomiskt bidrag där barn och unga är en prioriterad målgrupp. Målet för 2010 är att minst 70 procent ska nå målgruppen barn och unga. Kulturnämnden ska fortsatt stödja arbetet med tillkomsten av Barnkulturpalatset. För detta ändamål avsätts en miljon kronor. Ny nationell kulturpolitik Regeringen har föreslagit en ny modell för att fördela stöd till kultur i regioner och landsting genom en s.k. portföljmodell. Kulturnämnden ska under 2010 undersöka vilka förberedelser som bör göras och vilka krav som ställs på landstingsorganisationen för att möta en sådan ny struktur. 4.6 Patientnämnden (PaN) Patientnämnden (PaN) utgör en från vården fristående och opartisk instans som patienter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt folktandvården och privata tandhygienister. Detta innebär att patienter som har synpunkter på hälso- och sjukvården, oavsett vårdgivarens huvudman, vänder sig till en och samma instans för att få sitt ärende utrett. Patientnämnden återför erfarenheter från dessa till vården. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 16,8 18,1 18,4 1,8% 9,4% - varav landstingsbidrag 15,1 16,8 17,1 1,5% 12,9% Kostnader -16,2-18,0-18,3 1,8% 12,6% Resultat 0,6 0,1 0,1 Årsarbetare ,0% -5,6% Under 2010 ska nämnden fortsätta sitt proaktiva arbete, för att föra ut erfarenheter från enskilda patienter till samtliga vårdgivare i länet. Detta leder till kontinuerliga förbättringar inom vården. Ett viktigt syfte är att förbättra kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Under 2010 kommer nya regler för patientsäkerheten att träda i kraft. De beslut som fattas i det sammanhanget kommer att förstärka patientnämndens roll i patientsäkerhetsarbetet. 4.7 Locum AB Locum AB är ett bolag inom landstingskoncernen med uppgift att även svara för vissa ägarfrågor avseende landstingets vårdfastigheter. Locum AB administrerar Landstingsfastigheter Stockholm. Bolaget svarar enligt avtal med landstinget, för ekonomisk och teknisk förvaltning av fastigheterna samt investeringar i enlighet med av landstinget fastställd investeringsprocess. Inom ramen för sitt ansvarsområde svarar Locum AB också för uthyrning och fastighetsutveckling samt försäljning av icke strategiska fastigheter.

74 Budget (109) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,7% 14,0% Kostnader ,7% -5,0% Resultat Årsarbetare ,4% 0,5% Locum ska i sitt arbete 2010 prioritera följande områden: Stödja LFS i arbetet med NKS-programmet. Fortsatt arbete med fastighetsutvecklingsplaner (FUP). Göra en översyn av det strategiska fastighetsbeståndet, vårdens infrastruktur. Långsiktighet, preciserande av ansvar för fastighetsrisk/ekonomiskt risktagande, kapacitetsplanering, risken för konkurrensbegränsningar och standardiseringsfrågor är exempel på sådant som bör belysas i arbetet. 4.8 Landstingsfastigheter Stockholm (LFS) Landstingsfastigheter Stockholm (LFS) är ett bolag för redovisning av landstingsägda fastigheter. Fastigheterna förvaltas av Locum AB. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,6% -14,9% SLL-interna intäkter ,0% -9,0% Summa intäkter ,7% -10,1% Summa kostnader ,0% -14,0% Avskrivningar ,8% 5,0% Finansnetto ,8% -0,8% Summa kapitalkostnader ,9% 3,2% Resultat Avkastningen på eget kapital 2010 uppgår till 9,5 procent, 2011 till 7,5 procent och 2012 till 6,9 procent. Budgeterat resultat 2010 uppgår till 355 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner högre än i budgetdirektiven, och beror på ränteläget. Realisationsvinster budgeteras med 10 miljoner kronor. Investeringarna 2010 uppgår till miljoner kronor. 4.9 AB SLL Internfinans Internfinans utgör internbank för Stockholms läns landsting. Bolaget ska på marknadsmässiga grunder förvalta koncernens likviditet, låna upp erforderliga medel till verksamheten samt i övrigt tillhandahålla efterfrågade finansiella tjänster.

75 Budget (109) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 9,4 9,1 11,1 22,3% 18,8% Kostnader -4,9-6,1-8,1 33,2% 67,7% Resultat 4,5 3,0 3,0 Årsarbetare ,0% 25,0% Internfinans ersättningsnivå i samverkansavtalet mellan landstinget och Internfinans har höjts med 2,0 miljoner kronor för Internfinans budget 2010 är i balans Landstingsrevisorerna Revisorerna granskar årligen i den omfattningen som följer av god redovisningssed all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Granskningen omfattar såväl nämnder och styrelser som företag och kommunalförbund. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 34,6 35,8 35,8 0,0% 3,5% - varav landstingsbidrag 34,5 35,7 35,7 0,0% 3,5% Kostnader -33,6-35,8-35,8 0,0% 6,3% Resultat 0,9 0,0 0,0 Årsarbetare ,0% 4,2% Landstingsrevisorerna uppvisar en budget i balans.

76 Budget (109) 5. Bilagor 5.1 Resultaträkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan B10/B S:a verk samhetsintäk ter ,5% Skatteintäkter ,2% Generellt statsbidrag ,2% Utjämningssystemet ,9% Prognososäkerhet Summa sk atteintäk ter ,5% Summa intäkter ,8% S:a verk samhetens k ostnader ,5% Resultat före avskrivningar ,3% Avskrivningar ,1% Rörelseresultat Finansiella intäkter ,6% Finansiella kostnader ,0% Finansnetto ,1% Resultat Verksamhetens intäkter ,5% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,1% Verksamhetens nettokostnader ,6%

77 Budget (109) 5.2 Balansräkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget k apital Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa sk ulder Summa eget kapital och skulder

78 Budget (109) 5.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Årets resultat Avskrivningar Reavinster, övrigt Summa kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar Försäljningar, övrigt Summa kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering

79 Budget (109) 5.4 Landstingsbidrag Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan / Landstingsstyrelsen 2 582, , ,5 16,6% 3 455, ,8 varav Landstingsstyrelsens förvaltning 2 582, , ,2-0,5% 2 465, ,1 varav Nya Karolinska Solna 0,0 26,3 26,3 0,0% 26,3 26,3 varav Färdtjänstverksamhet 0,0 450,0 946,0 110,2% 963,3 990,4 Regionplanenämnden 76,7 74,9 69,8-6,8% 70,9 72,9 Hälso- och sjukvårdsnämnden , , ,6 3,2% , ,4 TioHundranämnden 959, , ,5 8,5% 1 119, ,1 Färdtjänstnämnden 1 000,5 525,5 22,5-95,7% 20,6 20,5 Kulturnämnden 355,0 367,5 371,3 1,0% 373,8 383,5 Patientnämnden 15,1 16,8 17,1 1,5% 17,3 17,8 Landstingsrevisorerna 34,5 35,7 35,7 0,0% 36,2 37,1 Summa landstingsbidrag , , ,9 3,0% , ,1 AB Storstockholms Lokaltrafik 5 685, , ,6 1,7% 6 083, ,4 Waxholms Ångfartygs AB 197,5 212,1 212,1 0,0% 215,3 220,9 Summa tillskott 5 882, , ,7 1,7% 6 298, ,3 Summa bidrag/tillskott , , ,6 2,9% , ,4 Anm. Landstingsbidrag/tillskott till SL, Färdtjänstverksamhet, Färdtjänstnämnden och Regionplanenämnden är justerad för 2009 med anledning av LS samt LS TioHundranämndens landstingsbidrag 2009 och 2010 har justerats med anledning av LS Landstingsrevisorernas landstingsbidrag för 2010 och planåren är en redovisning av förslag från revisionens budgetberedning och gäller under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut.

80 Budget (109) 5.5 Resultatkrav Mkr Budget Budget Plan Plan Landstingsstyrelsen* Landstingsstyrelsens förvaltning -0,7 0,0 0,0 0,0 Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernfinansiering 230,1-362,3 173,7 458,4 Nya Karolinska Solna 0,9 0,9 0,9 0,9 Landstingsstyrelsen totalt 230,3-361,4 174,6 459,3 Regionplanenämnden 0,2 0,2 0,2 0,2 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden 14,4 14,4 14,4 14,4 Stockholms läns sjukvårdsområde 74,0 74,4 75,3 75,3 Karolinska Universitetssjukhuset 54,1 55,9 58,2 58,2 Södersjukhuset AB 14,2 14,7 15,3 15,3 Danderyds Sjukhus AB 11,3 11,6 12,0 12,0 TioHundra AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Södertälje Sjukhus AB 0,0 5,0 5,2 5,2 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 1,4 1,4 1,4 1,4 SNS restförvaltning 4,9 0,0 0,0 0,0 Akutsjukhusen totalt 85,9 88,6 92,1 92,1 Folktandvården Stockholms Län AB 20,0 18,0 20,0 20,0 Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,7 0,7 0,7 0,7 Stockholm Care AB 4,1 4,1 4,1 4,1 Hälso- och sjukvården totalt 199,1 200,2 206,5 206,5 Trafik AB Storstockholms Lokaltrafik 54,6 0,0 0,0 0,0 Färdtjänstverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Waxholms Ångfartygs AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Trafiken totalt 54,7 0,1 0,1 0,1 Fastigheter Locum AB 5,2 5,0 5,0 5,0 Landstingsfastigheter Stockholm 350,8 354,9 256,2 234,9 Fastigheter totalt 356,0 359,9 261,2 239,9 Övriga Medicarrier AB 0,3 0,3 0,3 0,3 Färdtjänstnämnden 0,4 0,4 0,4 0,4 Kulturnämnden 0,2 0,2 0,2 0,2 Patientnämnden 0,1 0,1 0,1 0,1 Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingshuset Stockholm AB -24,0-24,0-24,0-24,0 AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0 Övriga totalt Totalt 820,4 179,0 622,6 886,0 * LS exkl LFS och FtjV Anm. Landstinget avser att se över resultatkraven för samtliga resultatenheter och återkomma om detta i budget 2011.

81 Budget (109) 5.6 Investeringsplan Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Trafiken AB SL WÅAB Trafiken totalt Byggnader totalt Maskiner, inventarier och IT Vård Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska Universitetssjukhuset Södertälje Sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Folktandvården Stockholms Län AB Ambulanssjukvården i Storsthlm AB Stockholm Care AB Vården totalt Övriga Färdtjänstnämnden Regionplanenämnden Locum AB Kulturnämnden Landstingsrevisorerna Patientnämnden Medicarrier AB AB SLL:s Internfinans Landstingsstyrelsen Övriga totalt Maskiner och inventarier totalt Ombyggn ext lokaler m m Nya Karolinska Solna (NKS) varav utrustning Citybanan (koncernfinansiering) 1) Just beräknad investeringsvolym TOTALT ) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybanan.

82 Budget (109) 5.7 Resultaträkning Landstinget Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan / Verksamhetens intäkter ,4% Skatteintäkter ,5% Summa intäk ter ,6% Verk samhetens k ostnader ,7% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,7% Rörelseresultat Finansiella intäkter ,2% Finansiella kostnader ,9% Finansnetto ,8% Årets resultat Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,7% Avskrivningar ,7% Verksamhetens nettokostnader ,7%

83 Budget (109) 5.8 Taxor och avgifter Hälso- och sjukvård Förslag till justering av taxor är fetmarkerade och förändring anges ovanför avgiftsbeloppet. Öppenvård Barn och ungdom under 18 år Avgift Besök inom primärvård och öppen specialistvård. Telefonrecept. Besök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska Besök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006). 0 kr 0 kr 120 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök Besök hos husläkare/distriktsläkare (vårdcentral), specialistläkare i allmänmedicin Besök hos geriatriker. Besök hos specialistläkare. Besök på jourmottagning/närakut/lättakut. Besök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. Besök i dagvård (avgift per dag). Första besök hos geriatriker med remiss från husläkare. Första besök hos specialistläkare med remiss från husläkare och specialist i allmänmedicin (gäller endast planerade besök). Besök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Avgift + 10 kr 150 kr +10 kr 150 kr + 20 kr 320 kr + 10 kr 150 kr + 50 kr 350 kr + 10 kr 150 kr 0 kr + 10 kr 170 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar). Avgift 70 kr Gäller även första besöket.

84 Budget (109) Första besök i sjukvårdande behandling hos: arbetsterapeut kurator dietist logoped psykolog sjukgymnast + 10 kr 150 kr Efterföljande besök hos ovanstående. Besök i dagvård (läkare medverkar ej). Besök på syncentral (gäller från första besöket). Besök hos distriktssköterska. Besök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska. 70 kr + 10 kr 150 kr 70 kr 70 kr 0 kr Övriga avgifter Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. Besök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept. Hembesök av läkare, extra avgift. Besök på BVC/MVC. Rådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade. Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept. Besök i dagvård. Mammografiscreening. Bukaortascreening (ny avgift) Gynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). Påminnelseavgift. Expeditionsavgift. Egenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel (Se LS förslag att slopa detta) Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter). Avgift 200 kr 0 kr 60 kr 0 kr 0 kr 0 kr Slopas 0 kr 140 kr 140 kr 140 kr 0 kr 50 kr + 15 kr 30 kr 140 kr 50 kr 140 kr 50 kr 50 kr 260 kr

85 Budget (109) Slutenvård Barn och ungdom under 18 år. Personer över 18 år (inkl. personer över 70 år). Personer under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle. Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. Högkostnadsskydd för sjukvård. Avgift 0 kr 80 kr 40 kr Avgift kr kr 900 kr Avgift för uteblivet besök Läkarbesök, primärvård. Läkarbesök, specialist. Sjukvårdande behandling (inkl syncentral). Första besök hos paramedicinare. Hörselklinik och hjälpmedelscentral. Besök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. Avgift + 10 kr 150 kr + 20 kr 320 kr 70 kr + 10 kr 150 kr 70 kr 200 kr Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedelsrådgivning) uttas inte. OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns. Avgifter för intyg (HSN-taxan) Allmänt Den 1 januari 1991 slopades den statliga regleringen av avgiftssystemet i den öppna hälso- och sjukvården. Samtidigt upphävdes landstingsförbundets rekommendation om avgifter för viss vård utanför de allmänna försäkringskassornas betalningsskyldighet såsom hälsoundersökningar, intyg, utlåtanden, vaccinationer med mera. Sedan dess beslutar landstinget självständigt om dessa taxor. Regelverket omfattar intyg och utlåtande, vaccinationer samt hälsoundersökningar som inte omfattas av den allmänna försäkringen.

86 Budget (109) Patientgrupper Regelverket omfattar samtliga patientgrupper oavsett nationalitet, bosättningsort/land, försäkringsstatus eller ålder. Regelverket ska också användas när till exempel försäkringsbolag eller myndighet önskar ett intyg. Vårdgivare Regelverket tillämpas av landstingsdrivna vårdgivare samt av privata vårdgivare som har vårdavtal med Stockholms läns landsting. Privata vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651 (nationella taxan) omfattas inte av reglerna. Momspliktiga intyg Regeringsrätten har nu klarlagt att åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en persons hälsa är momspliktiga. Åtgärderna ses inte som ett led i sjukvården. Det innebär att kroppsundersökningar, provtagningar eller utredningar som görs av legitimerad personal, med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje parts beslut, är momspliktiga. Det kan exempelvis röra sig om rätt för en person att utöva en viss verksamhet, till exempel sportdykning eller att få körkortstillstånd. Momssatsen är för närvarande 25 procent. Undantag från moms De hälsoundersökningar som har till huvudsakligt syfte att skydda personens hälsa är undantagna från momsskyldighet. Även vaccinationer är undantagna från moms. Avgiftsnivåer för intyg Landstingets taxa delas in olika nivåer. Nedan redovisas de olika nivåerna samt avgift med och utan moms. Momssatsen är för närvarande 25 procent. Nivå Avgift utan moms Avgift med moms Korta intyg 250 kr 313 kr Normala intyg 500 kr 625 kr Långa intyg 750 kr 938 kr Timtaxa kr kr Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kronor. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut. Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kronor. Besökavgiften får högst vara 250 kronor i samband med vaccinationer.

87 Budget (109) Trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort 690 kr 420 kr Kontantkupong 20 kr 12 kr Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort 750 kr 450 kr Ö-kort (avgift per kort och år) 500 kr -- Kontantbiljett i hamntrafik 40 kr 25 kr Färdtjänst Helt pris Övriga Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa (en resa = 30 km) 70 kr -- Minimiavgift bil på gatan 50 kr -- Högkostnadsskydd 690 kr 420 kr

88 Budget (109) 5.9 Skatteintäktsprognos I denna bilaga presenteras utsikterna för Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter 9 de kommande åren. Prognosen bygger på underlag från bl.a. Sverige Kommuner och Landsting (SKL) den 1 oktober 2009, SCB och regeringen. Samlade skatteintäkter De samlade skatteintäkterna 2010 beräknas uppgå till miljoner kronor, vilket är en ökning med miljoner kronor eller 2,9 procent jämfört med skatteintäktsprognosen för För 2011 väntas ökningen bli svag, men en återhämtning sker Att ökningen beräknas bli så pass stor 2010 trots antagande om en svag skatteunderlagstillväxt förklaras framförallt av regeringens tillfälliga konjunkturstöd i form av generella statsbidrag. Avgiften till systemet för Kommunalekonomisk utjämning bedöms även minska med hela 53,8 procent jämfört med prognos för 2009, vilket främst förklaras med att regleringsbidraget ökar i och med regeringens tillskott till den kommunala sektorn. De beräkningar av skatteintäkterna som redovisas i tabellen nedan baseras på skattesatsen 12,10 för hela perioden. Samlade skatteintäkter, Mkr Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Skatteintäkter Generella statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning Samlade skatteintäkter Samlade skatteintäkter, procent* 5,1 4,1 3,6 2,5 1,5 3,7 Skattesats 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 * Förändring från föregående år. (Prognos 2009 jämförs med bokslut 2008 och budget 2010 jämförs med budget 2009). Källor: SKL (oktober) samt egna beräkningar. Nedan redovisas prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag och Kommunalekonomisk utjämning som tillsammans utgör de samlade skatteintäkterna. 9 Dvs. skatt på inkomster från arbete, generella bidrag från staten samt avgifter till och bidrag från det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

89 Budget (109) Skatteintäkter Skatteintäkterna påverkas både av påverkbara och opåverkbara faktorer. En påverkbar faktor är landstingsskattesatsen. Beslut om nästkommande års skattesats fattas slutgiltigt av landstingsfullmäktige i november. Flertalet faktorer kan dock i det korta perspektivet tillskrivas opåverkbara faktorer, som skatteunderlags- och befolkningsutvecklingen. Beräkningarna i föreliggande skatteintäktsprognos grundar sig på SKL:s prognos för skatteunderlagets utveckling från oktober I prognosen är de effekter på skatteintäkterna som presenterades i regeringens budgetproposition inarbetade. Således har regeringens uppräkningsfaktorer för 2009 och 2010 som presenterades i budgetpropositionen använts vid beräkning av de preliminära skatteintäkterna. I tabellen nedan presenteras olika prognosinstituts bedömning av skatteunderlagets utveckling i riket för perioden 2008 till Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring Ack SKL, okt ,5 0,8 0,4 2,5 3,4 13,1 BP10, sep ,6 1,1* 0,6* 2,2 3,2 13,2 SKL, aug 2009** 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 13,4 ESV, sep 2009** 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 11,3 VP09, apr 2009** 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 * På regeringssammanträdet fastställdes uppräkningsfaktorerna för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt 2010 till 1,011 respektive 1,006. **Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktats. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent. Källa: SLL. Det är SKL:s oktoberprognos som Stockholms läns landsting baserar sin prognos på och enligt den ökade skatteunderlaget i riket för 2008 med 5,5 procent. Prognosen bygger på det preliminära utfallet över beskattningsbar inkomst 2008, som skatteverket presenterade den 6 augusti 2009, vilket visar på en ökning av skatteunderlaget med 5,2 procent. Normalt brukar skatteverkets prognos i de preliminära utfallen underskatta det slutliga utfallet och SKL bedömer att det finns skäl att revidera upp sin prognos, som tidigare var 5,0 procent. Denna upprevidering är den främsta anledningen till att prognosen för skatteintäkterna 2009 ser bättre ut än den prognos som låg till grund för budgetdirektivet. För 2009 samt de kommande åren förväntas en svag ökningstakt. Jämfört med SKL prognostiserar regeringen en starkare skatteunderlagstillväxt i början av perioden, medan det motsatta gäller längre fram. Skillnaden förklaras bl.a. av att regeringen inte förutser fullt så stort fall i sysselsättningen som SKL , men en trögare återhämtning på arbetsmarknaden Regeringens prognos utgår också från en långsammare pris- och löneökningstakt. Den lägre skatteunderlagstillväxten i Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos beror främst på en långsammare ökning av lönesumman under senare delen av perioden.

90 Budget (109) ESV:s prognos är baserad på Konjunkturinstitutets (KI) samhällsekonomiska bild från augusti, exklusive den finanspolitiska stimulans som KI prognostiserade. Den visar en svagare konjunkturutveckling med färre arbetade timmar och lägre löneökningar än enligt SKL och regeringen. Generella statsbidrag I tabellen nedan redovisas prognosen för de generella statsbidragen för perioden 2008 till Generella statsbidrag. Mkr Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Bidrag för läkemedelsförmånen Tillfälligt konjunkturstöd Bidrag för minskad sjukfrånvaro; fast del Bidrag för minskad sjukfrånvaro; rörlig del Summa generella statsbidrag E b äk i kt b 2009 Källa: Egna beräkningar (oktober 2009). Statsbidraget för läkemedelsförmånen syftar till att ge landstingen förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde medborgaren. Anslagsnivån förhandlas fram av SKL och Socialdepartementet. Förhandlingar och anslagsnivå för 2009 är avslutade och har fastställts genom regeringsbeslut den 20 mars i år. Överenskommelsen är tvåårig och gäller för 2009 och År 2009 erhåller landstingen 22,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 800 miljoner kronor eller 3,7 procent jämfört med uppgår statsbidraget till 23,2 miljarder kronor. I överenskommelsen ingår även en vinst- och förlustmodell. Om kostnaderna för förmåns- och slutenvårdsläkemedel ökar med mer eller mindre än 3 procent per år från 58,1 miljarder kronor (det vill säga under 56,3 respektive över 59,8 miljarder kronor) delar staten och landstingen på det över-/underskjutande beloppet. Tillfälligt konjunkturstöd för 2009 utgörs av regeringens tillskott till landstingen för vaccinationsersättning för influensapandemin. För 2010 utgörs det av tillskottet till kommunsektorn som aviserades i vårpropositionen och det ytterligare tillskottet som aviserades i budgetpropositionen. Bidraget för minskad sjukfrånvaro förlängs till 2012 enligt budgetpropositionen. Regeringen planerar under 2009 att sluta en ny överenskommelse med SKL om anslaget för åren 2011 och Regeringen har dock beräknat ett oförändrat anslag (1 miljard kronor per år). Dock har SKL reviderat ner sin prognos för bidraget 2009 när det gäller den rörliga delen och det ligger till grund för Stockholms läns landstings prognos för åren Kömiljarden uppskattas till 191 miljoner kronor och redovisas som ett specialdestinerat statsbidrag i enlighet med SKL:s rekommendation.

91 Budget (109) Systemet för kommunalekonomisk utjämning Riksdag och regering har en övergripande ambition att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som kommunsektorn ansvarar för. Inom ramen för det Kommunalekonomiska utjämningssystemet hanteras de medel regeringen tillskjuter samt de medel som omfördelas mellan kommuner respektive mellan landsting. I tabellen nedan redovisas prognosen över de olika delarna inom systemet för Kommunalekonomisk utjämning. Kommunalekonomisk utjämning, bidrag och avgifter Mkr Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Summa bidrag från utjämningen Inkomstutjämningsavgift Regleringsavgift Summa avgifter till utjämningen Summa utjämning SKL kt b t b äk i Källor: SKL (oktober) samt egna beräkningar. Prognosen för budgetåret 2010 visar på att Stockholms läns landsting kommer att betala en avgift till systemet motsvarande 580 miljoner kronor, vilket är 677 miljoner kronor lägre jämfört med prognos för Förändringen beror främst på en ökning av regleringsbidraget, där det tillfälligt ökade anslaget på 259 miljoner kronor ingår. Från och med 2011 ökas det statliga anslaget permanent och Stockholms läns landstings andel beräknas uppgå till 326 miljoner kronor 2011 och 329 miljoner kronor I det Kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnas för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting. Dessa kan exempelvis orsakas av skillnader i demografisk sammansättning eller av att kostnaden för att producera en viss service skiljer sig åt mellan landsting. Inga förändringar väntas ske inom denna del. Regleringsposten används för två ändamål. Dels regleras skillnaden mellan statens anslag till och eventuella kostnader 10 för systemet. Dels hanteras förändringar i ansvars/uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn (enligt finansieringsprincipen). Om statens kostnader för det Kommunalekonomiska utjämningssystemet överstiger summan av statens anslag och de avgifter som betalas in blir regleringsposten negativ och sektorn får betala en så kallad regleringsavgift, och vice versa (regleringsbidrag). Regleringsavgiften/-bidraget beräknas som ett enhetligt belopp per invånare i riket. 10 Med eventuella kostnader åsyftas differensen mellan summan av de bidrag som utbetalas från och summan av de avgifter som betalas in till systemet.

92 Budget (109) I budgetpropositionen för 2010 aviserar regeringen ett tillfälligt realt tillskott på 1,2 miljarder kronor till systemet för Kommunalekonomisk utjämning för landstingen. I vårpropositionen aviserades en permanent höjning på 1,5 miljarder kronor från och med 2011 för landstingen. Effekten för Stockholms läns landsting redogjordes för ovan. Stockholms läns landstings inkomstutjämningsavgift beräknas utifrån skillnaden mellan länets beskattningsbara inkomster och det skatteutjämningsunderlag som för landsting motsvarar 110 procent av medelskattekraften i riket. Den del av inkomsterna som överstiger denna nivå multipliceras med 85 procent av medelskattekraften i riket efter det att hänsyn tagits till de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting.

93 Budget (109) 5.10 Producentorganisationen respektive resultatenhet Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) kommer i början av 2010 efter ett antal verksamhetsförändringar under 2009 att utgöras av 121 resultatenheter inom verksamhetsgrenarna primärvård, geriatrik, avancerad sjukvård i hemmet, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), beroendevård, vuxenpsykiatri samt Handikapp och Habilitering. Bland resultatenheterna finns även enheter såsom Centrum för Allmänmedicin, tolkcentral samt LINK. Under 2010 planeras ett flertal verksamhetsförändringar. Vårdcentralerna i Järna och Nykvarn är under försäljning, vilken beräknas vara genomförd till årsskiftet 2009/2010. HSN har under 2009 genomfört upphandling enligt LOU23 avseende vuxenpsykiatri exklusive tvångsvård inom den psykiatriska kliniken i nordöst. Övergång av denna verksamhet planeras till mars HSN avser att upphandla LINK-verksamheten och verksamhetsövergång beräknas ske under senhösten Vårdproduktion i budgetunderlaget 2010 är baserat på förväntat utfall 2009 med korrigeringar för kända verksamhetsförändringar. För primärvården antas en ökning med 2 procent och för övriga vårdgrenar är ökningen 1,3 procent. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,1% -1,7% SLL-interna intäkter ,2% -7,3% Summa intäkter ,9% -7,0% Personalkostnader ,4% -6,7% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,9% -8,5% Summa kostnader ,9% -7,3% Resultat Årsarbetare ,8% -12,7% En vardagsrationalisering om 2,0 procent är inarbetad i budgetunderlaget. I budgetunderlaget är samtliga verksamhetsförändringar under 2009 och 2010 medtagna. De kommande verksamhetsövergångarna 2010 kommer att ge en resultatpåverkan på -26,7 miljoner kronor och medför att omsättningen minskar med cirka 388 miljoner kronor. SLSO:s budgetunderlag för 2010 utgår från att en produktivitetsökning motsvarande cirka 3,5 procent genomförs under året. Produktivitetsökningen motsvarar en reell kostnadsbesparing på ungefär 200 miljoner kronor. Om produktivitetshöjningen uteblir riskerar resultatet försämras i motsvarande omfattning. Budgeten förutsätter att omstruktureringskostnader finansieras centralt inom landstinget även under 2010.

94 Budget (109) Antal årsarbetare budgeteras att minska med 630 jämfört med prognos Av dessa avgår 360 i verksamhetsövergångar och 270 härledda till produktivitetsökning. Totalt vid årets slut ska antal årsarbetare uppgå till Budgeterade investeringar 2009 för maskiner och inventarier uppgår till 63 miljoner kronor och ombyggnationer i externt förhyrda lokaler uppgår till 15 miljoner kronor. SLSO:s största pågående objekt är ny anläggning för rättspsykiatrisk vård. Nybyggnationen syftar till att skapa 72 regeringsgodkända vårdplatser som kan eliminera överbeläggningar och skapa möjligheter till expansion inför framtida vårdbehov. Nya rättspsyk är beläget på Blickaberget mellan järnvägen i Flemingsberg och Alfred Nobels allé, mittemot tingshuset och häktet. De nya lokalerna kommer att bland annat innefatta slutenvård för akutvård, slutenvårdsavdelningar för långtidsvård, administration, utomhusmiljö för såväl patienter som personal, besöksutrymmen och öppenvårdsmottagning. Objektet är under genomförande i enlighet med beslutet LS och beräknas vara färdigställt 2012 och är budgeterat till totalt 763 miljoner kronor. Karolinska Universitetssjukhuset (K) Karolinska Universitetssjukhusets (K) verksamhet omfattar både högspecialiserad vård och specialiserad vård och sjukhusets patienter kommer både från andra delar av Sverige och från andra länder, utöver patienter från Stockholms läns landsting. Produktionen av slutenvård 2010 budgeteras till drygt vårdtillfällen. I den öppna vården budgeteras produktionen uppgå till drygt 1,5 miljoner besök. Sammantaget innebär detta en ökning av antalet vårdtillfällen men en minskning av antalet besök jämfört med budget Motsvarande jämförelse med prognos för 2009 visar på en ökning med 0,4 respektive 0,2 procent. Karolinskas övergripande mål är förbättrad kvalitet och patientsäkerhet i varje led, köfri vård samt en ekonomi i balans. Karolinska har påbörjat arbetet med att utveckla verksamhetsplaner, styrkort och sätta detaljerade mål inför Planer och mål för 2010 förväntas i dagsläget följa de strategier och planer som utarbetades för 2009 men med ett förstärkt fokus på att vara drivande i den långsiktiga utvecklingen av universitetssjukvården i Stockholm. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,2% 21,1% SLL-interna intäkter ,7% 7,4% Summa intäkter ,2% 9,0% Personalkostnader ,4% 3,3% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,5% 11,2% Summa kostnader ,2% 6,5% Resultat Årsarbetare ,0% -1,8%

95 Budget (109) Sjukhuset går nu in i år två på det vårdavtal som är tecknat med HSN för treårsperioden , vilket bland annat innebär att volymer och uppräkningsfaktorer är givna. En av riskerna under 2010 är till exempel risken att förlora verksamhetsområden inom laboratorieverksamheten. Andra riskområden är avtal med HSN avseende hantering av öppenvårdläkemedel samt köpta IT-tjänster från SLL-IT. Den budgeterade ökningen av de totala kostnaderna är 3,2 procent och personalkostnadsökningen 2,4 procent jämfört med budget Samtidigt budgeteras en ökning av antal årsarbetare med 1,0 procent. Jämfört med prognos 2009 är personalkostnadsökningen 1,8 procent och antal årsarbetare är oförändrat. I budgeten har effektiviseringskravet på 2,0 procent eller 178 miljoner kronor inarbetats. Budgeterade investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 416 miljoner kronor. Byggnadsinvesteringar motsvarar ytterligare 89 miljoner kronor. Större investeringsobjekt är stereotaxis (25 mkr), PET CT (26 mkr) samt MR-kamera 3,0 (20 mkr). Södersjukhuset AB (SöS) Södersjukhuset AB:s (SöS) verksamhet är inriktad på det akuta omhändertagandet men även på vård av folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes. Produktionen av slutenvård 2010 budgeteras till drygt vårdtillfällen. I den öppna vården budgeteras produktionen uppgå till drygt besök. Sammantaget innebär detta i stort en oförändrad produktion jämfört med budget Motsvarande jämförelse med prognos för 2009 visar på en ökning med 2,4 respektive 3,5 procent. Södersjukhusets strategiska mål är en hög patientupplevd kvalitet, välfungerande vårdflöden, hög kvalitet i undervisning, patientnära forskning och utveckling, kompetenta och engagerade medarbetare samt en ekonomi i balans. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,1% -3,0% SLL-interna intäkter ,1% 6,6% Summa intäkter ,3% 6,0% Personalkostnader ,5% 4,7% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,7% 7,4% Summa kostnader ,3% 5,7% Resultat 3,7 14,2 14,7 Årsarbetare ,0% -2,7% Sjukhuset går nu in i år två på det vårdavtal som är tecknat med HSN för treårsperioden , och den uppräkning som gäller för intäkterna år 2009 är 2,5 procent. Risker som SöS står inför 2010 är att klara av att sänka kostnadsökningstakten för att nå budgeterat resultat samtidigt som avtalad vårdproduktionsnivån ska uppnås. Den budgeterade ökningen av de totala kostnaderna är 2,3 procent och personalkostnadsökningen 0,5 procent jämfört med

96 Budget (109) budget Jämfört med prognos 2009 är personalkostnadsökningen 1,4 procent och antal årsarbetare uppskattas minska med 5 procent. Effektiviseringskravet bedöms således komma att påverka bemanningen. Budgeterade investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 162 miljoner kronor. Större investeringsobjekt är angiografiutrustning (27 mkr), telemetri (13 mkr) samt lustgas (10 mkr). Danderyds Sjukhus AB (DS) Danderyds Sjukhus AB (DS) bedriver planerad och akut sjukvård, främst för invånarna i norra Storstockholm. Produktionen av slutenvård 2010 budgeteras till cirka vårdtillfällen. I den öppna vården budgeteras produktionen uppgå till drygt besök. Sammantaget innebär detta en ökning av produktionen med cirka 2 procent jämfört med budget Ett intensivt utvecklingsarbete bedrivs inom målområdet tillgänglighet med stort fokus på att minska köerna både på akuten, mottagningarna och till operation och behandling. Ett övergripande mål för 2010 är att DS ska bli ett köfritt sjukhus. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,8% 37,9% SLL-interna intäkter ,3% 4,7% Summa intäkter ,5% 6,0% Personalkostnader ,3% 9,4% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,1% 2,3% Summa kostnader ,4% 6,8% Resultat Årsarbetare ,0% -1,0% Sjukhuset går nu in i år två på det vårdavtal som är tecknat med HSN för treårsperioden , vilket bland annat innebär att volymer och uppräkningsfaktorer är givna. Den största risken med detta är att volymutvecklingen för 2009 har varit högre än vad som förväntades. Detta innebär att den volymuppräkning som DS erhåller för 2010 innebär lägre målvolymer än prognos per augusti för helår Den budgeterade ökningen av de totala kostnaderna är 3,4 procent och personalkostnadsökningen 5,3 procent jämfört med budget Samtidigt budgeteras en minskning av antal årsarbetare med 2,0 procent (65 st.). I budgeten har effektiviseringar på 2,5 procent inarbetats motsvarande 53 miljoner kronor. Vid en jämförelse med prognos per augusti för helår 2009 uppgår den budgeterade förändringen av intäkterna till -0,5 procent medan ökningen av de totala kostnaderna uppgår till 1,3 procent och personalkostnadsökningen till 1,9 procent. Samtidigt budgeteras ett oförändrat antal årsarbetare. Budgeterade investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 60 miljoner kronor.

97 Budget (109) TioHundra AB (TioH AB) De totala intäkterna budgeteras öka med 3,9 procent jämfört med budget Huvudsakligt antagande för intäkterna är att samtliga avtal räknas upp med 2,5 procent, varav volymökning utgör 1,7 procent. Den budgeterade ökningen av såväl de totala kostnaderna som personalkostnaderna är 3,9 procent jämfört med budget Samtidigt budgeteras en minskning av antal årsarbetare med 2,6 procent (60 st.). Effektiviseringar på totalt 3,0 procent finns inarbetat i budgeten för Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Summa intäkter ,9% 3,5% Personalkostnader ,9% 3,7% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,9% 3,1% Summa kostnader ,9% 3,6% Resultat Årsarbetare ,6% -2,8% Anm. Avser hela TioHundra AB. Bolaget konsolideras i SLL-koncernen med 50% enligt klyvningsmetoden. Vid en jämförelse med prognos per augusti för helår 2009 uppgår den budgeterade ökningen av intäkterna till 1,8 procent medan ökningen av de totala kostnaderna uppgår till 1,8 procent och personalkostnadsökningen till 2,9 procent. Samtidigt budgeteras en minskning av antal årsarbetare med 1,3 procent (20 st.). Totala budgeterade investeringar uppgår till 22 miljoner kronor. Bolagets investeringar ingår ej i Stockholms läns landstings investeringsbudget. Södertälje Sjukhus AB (StSAB) Södertälje sjukhus AB (StSAB) är sedan 1 april, 2009 en gemensam organisation för akut och planerad somatisk specialistvård, medicinsk service med röntgen, anestesi, intensivvård och operationsverksamhet samt den geriatriska verksamheten vid Södertälje sjukhus. StSAB har cirka 220 vårdplatser. Produktionen inom slutenvård uppskattas för 2010 uppgå till vårdtillfällen inom somatisk specialistvård, varav förlossningar samt cirka vårdtillfällen inom geriatrik. Inom öppenvården uppskattas det totala antalet besök 2010 uppgå till Den budgeterade produktionsvolymen innefattar inom öppenvården en minskning med besök avseende primärvårdsuppdraget inom geriatriken där avtalet med HSN löper ut i april Inom somatisk specialistvård budgeterats en volymökning med anledning av den demografiska tillväxten.

98 Budget (109) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter 47 SLL-interna intäkter 777 Summa intäkter 825 Personalkostnader -534 Övriga kostnader inkl. finansnetto -286 Summa kostnader -820 Resultat 0 5 Årsarbetare 980 Budgetunderlaget förutsätter en minskning av kostnadsmassan med 2 procent jämfört med helårsprognos Det innebär att kostnads- och löneökningar måste bäras av kostnadsreducerande åtgärder. En av riskerna under 2010 är den omorganisation som planeras till 1 januari, 2010, vilket innebär att klinikstrukturen rivs upp och ersätts med en matrisorganisation. Antalet årsarbetare budgeteras att minska med 3,9 procent jämfört med prognos Minskningen är ett led i sparprogrammet. Budgeterade investeringar 2009 i maskiner, inventarier och IT uppgår till 23 miljoner kronor, medan investeringar i byggnationer uppgår till 33 miljoner kronor. S:t Eriks Ögonsjukhus AB (S:t Erik) Den budgeterade produktionsvolymen beräknas uppgå till cirka besök och vårdtillfällen vilket är en ökning med besök respektive 20 vårdtillfällen jämfört med budget Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,3% 3,2% SLL-interna intäkter ,0% 12,1% Summa intäkter ,2% 10,9% Personalkostnader ,5% 10,6% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,7% 13,6% Summa kostnader ,2% 11,9% Resultat Årsarbetare ,9% 0,0% Det budgeterade resultatet på 1,4 miljoner kronor motsvarar det resultatkrav som finns i budgetdirektiven. Den budgeterade kostnadsökningen är 5,2 procent jämfört med budget Investeringar 2010 i maskiner och inventarier uppgår till 15 miljoner kronor. En utredning för flytt av ögonsjukhuset till mer ändamålsenliga lokaler startas under planåren.

99 Budget (109) Folktandvården Stockholms län AB (FTV) Den totala produktionen för 2010 budgeteras minska med 2000 kunder/patienter jämfört med budget Detta förklaras av ett förändrat behandlingspanorama efter införandet av tandvårdsstödet den 1 juli 2008 som resulterat i att FTV har behandlat färre vuxna patienter, men en större andel av de behandlade patienterna har efterfrågat mer avancerade behandlingar. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,2% 11,7% SLL-interna intäkter ,5% 2,3% Summa intäkter ,2% 7,7% Personalkostnader ,9% 7,1% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,3% 13,0% Summa kostnader ,4% 9,1% Resultat Årsarbetare ,9% 0,8% FTV förutsätter i sin budget en prisuppräkning för vuxentandvården motsvarande 3,2 procent. Antalet årsarbetare inom FTV budgeteras minska med 17 jämfört med budget Budgeterade investeringar av maskiner och inventarier 2010 uppgår till 48 miljoner kronor. FTV har även budgeterat för ombyggnation i externa lokaler motsvarande15 miljoner kronor. En större investering gällande flytt av specialisttandvården till mer ändamålsenliga lokaler (Nya Eastman) ligger som föremål för beslut i särskild ordning och ingår inte i investeringsramen. Programarbete för detta projekt planeras att ske med 1 miljon kronor under MediCarrier AB MediCarrier AB beräknar öka sin volym med 3 procent jämfört med budget Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,5% 3,8% Kostnader ,5% 4,9% Resultat 4,8 0,3 0,3 Årsarbetare ,3% -2,1% Vid en jämförelse med budget 2009 är intäkterna och kostnaderna i stort sett oförändrade, vilket hänförs till de budgeterade prissänkningarna. Investeringar 2010 i maskiner och inventarier uppgår till 3 miljoner kronor vilket är i enlighet med beslutad investeringsram. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) Antalet ambulansuppdrag 2010 beräknas uppgå till vilket är uppdrag fler än budget Antal transporter av avlidna beräknas till vilket överensstämmer med budget 2009.

100 Budget (109) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter 0,9 0,3 0,2-24,9% -74,9% SLL-interna intäkter 127,2 130,7 135,8 3,9% 6,8% Summa intäkter 128,1 131,0 136,0 3,8% 6,2% Personalkostnader -101,4-100,1-104,8 4,7% 3,4% Övriga kostnader inkl. finansnetto -26,7-30,2-30,5 0,9% 14,1% Summa kostnader -128,1-130,3-135,3 3,8% 5,6% Resultat 0,0 0,7 0,7 Årsarbetare ,0% -0,5% AISAB:s resultat är budgeterat utifrån landstingsfullmäktiges budgetdirektiv 2010, dock är inte avtalsförhandlingarna med HSN avslutade. Prisjusteringen för 2010 har beräknats till 3,4 procent. Kostnaderna är beräknade i löpande priser. Jämfört med prognos för 2009 innebär budget 2010 en kostnadsökning på 3,2 procent. Antal årsarbetare bedöms ligga konstant under åren. En handlingsplan ska utarbetas med målet att minska sjukfrånvaron för kvinnor som har högre sjukfrånvaro än män. Stockholm Care AB Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Summa intäkter 87,7 96,3 106,0 10,1% 20,9% Personalkostnader -11,5-9,8-8,5-13,3% -26,1% Övriga kostnader inkl. finansnetto -77,0-82,4-93,4 13,3% 21,3% Summa kostnader -88,5-92,2-101,9 10,5% 15,1% Resultat -0,8 4,1 4,1 Årsarbetare ,1% -16,7% Såväl intäkter som kostnader beräknas öka relativt kraftigt jämfört med budget 2009 beroende på att bolaget haft en positiv utveckling under 2009 med en ökning av antal patienter. Styrelsen i bolaget beslutade under 2008 om en konkret åtgärdsplan i 10 punkter som innehåller åtgärder på både kort och lång sikt. Utvecklingen under 2009 får ses som ett resultat av detta arbete, ett arbete som beräknas fortskrida under 2010.

101 5.11 Investeringsplan för SL-koncernen Mkr Prioriterings ordning/ Nytt objekt Fastställd enl flerårsbudget Total kostnad Beräknad totalkostnad enl ny plan Ackumulerad förbrukning t o m Specificerade investeringsobjekt Nyinvesteringar Tunnelbana TB Nya rulltrappsinstallationer 1 164,7 164,7 62,0 21,0 28,0 6,0 6,0 10,0 6,0 Pendeltåg PT Utökad trafik 16 st X , ,0 1038,9 113,0 103, PT Nytt in- och utspår Södertälje 2/Nytt 110,0 0,0 5,0 35,0 70,0 Lokalbanor och spårvägar Tvärbana Norr Solnagrenen , ,0 37,4 40, , , ,0 590, TvB Åtgärder utbyggnad Alv-SiU 2/Nytt 382,5 0,0 26,6 25,0 309,5 21, TvB Norr Solna 21 spårvagnar 1 621,0 621,0 0,0 200,0 104,0 3,0 3,0 300,0 95, Strat utbytesenh 21 spårvagnar 1 50,0 50,0 0,0 40,0 Buss Tankanl förnyelsebara drivmedel 1 * * 16,0 21,0 23,0 19,0 13,0 20,0 25, Nya bussdepåer 1 * * 1,3 55,0 12,0 150,0 250,0 175, Biogas Värtan AGA 1 44,5 0,0 44,5 Trafikslagsgemensamt TB Klotterföreb åtg inomhus 1 * * 42,4 25,0 27,9 27,9 23,4 21,4 21, Trygghetsprojektet 1 338,2 471,8 288,3 25,0 103, Dynamiska skyltar 1 111,0 111,0 11,9 36,9 68, Realtid 1 234,0 239,2 157,9 46,4 30, Hyresgästanpassningar större 1 * * 29,4 15,7 13,9 13,9 13,9 6, SL Access 1 638,0 673,0 411,0 113,8 130, Bullerreducerande åtg 1/Nytt 108,5 0,0 21,7 21,7 21,7 21,7 21,7 Budget 2009 Budget 2010 Investeringsutgifter Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014

102 Budget (109) Reinvesteringar Tunnelbana TB Renov av stationsentréer 1 * * 156,3 93,5 73,0 95,5 77,0 90,0 146, TB Spärrlinje 1 * * 17,6 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 5, TB Forcerad utb spärrlinje 1 * * 10,0 10,0 10,0 10, Byte vändkors till skjutdörr 1/Nytt 265,0 0,0 90,0 75,0 70,0 30, TB Utbyte rulltrappor hissar 1 * * 118,4 52,5 52,4 52,6 52,2 52,5 52, Konstnärlig utsmyckning reinv 3/Nytt 75,0 0,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15, TB Utb och kompl reservkraft 1 * * 27,9 12,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16, TB Utbyte av elkraftanläggn 1 * * 4,5 22,0 19,0 13,0 12,0 8,0 8, TB Broar 1 * * 4,0 3,0 3,0 2,0 48,0 3, TB Utbyte av strömskenevärme 1 * * 51,5 33,6 29,4 5, TB Växelvärme 1 * * 6,7 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 10, TB Plattformar 1 * * 13,2 1,0 36,0 39,0 25, TB spårbyte (utom växlar) 1 * * 103,7 29,0 33,0 52,4 30,5 36,7 36, TB Växelbyten 1 * * 85,8 19,0 29,0 23,0 17,0 17,0 20, TB Tunnlar 1 * * 0,8 6,5 20,0 25,0 23,0 25, TB1 Utbyte depåställverk 1 30,0 30,0 0,0 10,0 10,0 10, TB Samlad upprustning Gup-Has 1 755,2 913,2 10,8 114,9 86,1 720, TB Samlad upprustning Råc-Häs 2 395,6 397,6 0,0 2,0 2,0 8,0 57,6 328, TB Samlad upprustning Skb-Snk 2 487,0 489,0 0,0 2,0 8,0 20,0 74, TB Upprustning kanalisation 1 * * 82,6 24,0 50,5 64,0 53,0 63,0 40, Utbyte servrar TLC ,0 100,0 0,0 30,0 50,0 20, TB IDTS reinvestering 1 280,0 280,0 0,0 2,0 12,0 77,0 70,0 20, TB Utbyte likriktarstationer 1 * * 112,6 45,7 36,7 28,0 39,4 30,2 142, TB Utbyte belysning i tunnlar 1 * * 3,0 20,0 50,0 50, TB2 Nytt signalsystem , ,0 11,5 200,0 200,0 200,0 200,0 300,0 300, TB Tågradio reinv 1 110,0 110,0 0,0 55,0 20,0 40,0 30, TB Uppgradering frånskiljare 1 * * 254,1 64,0 50,0 42, TB Nya tunnelvagnar C , ,0 0,0 1,5 12,0 385,0 403,0 99,4 300, TB Föreb hjulplattor C ,3 37,0 2,3 15,7 7,6 19, C20 Utbyte förarhyttsdisplayer 1 55,1 39,4 2,4 2,0 24,0 12, C20 Permanent installerad AC 2 46,5 46,5 0,0 5,0 5,0 22,0 19, TB Säkerhetshöjande åtg 1 * * 18,7 3,0 13,7 12,3 11,0 9,0 9,0

103 Budget (109) Pendeltåg PT Uppr stnbyggn och biljh 1 * * 98,5 12,1 23,6 147,1 62,1 17,1 32, PT Stationer mindre upprustn 1 * * 0,9 6,5 19,5 17,5 14,5 7,0 1, PT Hjulsvarv Bro 1/Nytt 100,0 0,0 0,0 70,0 30, DEPÅ ÄLVSJÖ O UPPST. SPÅR 1 * * 18,7 10,0 18,0 17,0 10,0 10,0 10,0 Lokalbanor och spårvägar RB Uppr trafikantmiljöer 1 * * 14,1 4,0 11,7 28,2 35, RB Utbyte kontaktledning 1 64,6 52,8 7,0 20,3 7,2 15,0 15, RB Samlad upprustning 1 816, ,1 555,4 222,2 111,0 56,5 13, RB Upprustn komforthöjn fordon 1 122,0 122,0 1,5 20,0 38,0 30,0 30,0 10,0 10,0 Buss Ombyggn bytespunkter bussterm 1 * * 13,9 13,2 120,5 188,8 150,0 130,0 105, Regnskydd reinvestering 1 * * 17,6 10,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15, Bygg tvättanl bussdepåer 1 * * 61,7 25,0 30,0 80, Renovering verkstäder bussdepå 1 * * 27,3 12,0 11,0 11,0 11,0 11,0 11, Modernisering ps -lokaler buss 1 * * 6,1 8,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7, Modernisering verkstäder buss 1 * * 12,4 26,0 25,0 25,0 25,0 25,0 5, Omstrukt innerstadsbussdepåer 1 * * 190,7 336,1 231,4 210,5 407,5 400,0 575, Ny bussdepå Ekerö 2 207,5 275,0 0,0 1,6 100,0 100,0 75, Ombyggnad bussdepå Nyboda 2/Nytt 303,0 0,0 3,0 50,0 125,0 125, Bussdepåer reinvestering 2/Nytt 450,0 0,0 50,0 50, Utbyte vshinventarier bussdep 1 * * 37,3 17,0 26,0 26,0 16,0 14,0 10,5 Trafikslagsgemensamt SL Mötesplats 3 * * 0,0 39,0 67,0 107,0 100,0 70,0 20, Tillträdes- och skalskydd 1 * * 7,2 13,0 14,5 11,0 13,5 7,0 18, Elektr låssystem teknikutr 1 148,5 107,8 3,8 49,5 49,5 49, TB Optokabel reinv 2 25,0 25,0 0,0 25, Spårgående arbetsfordon 1 430,6 430,6 57,0 41,8 28,0 66,5 48,5 71,0 22, Nätverk WAN reinv 1 * * 3,6 1,0 4,0 2,0 38,0 2,0 2, Infrastrukturplan fastigheter 1 * * 16,6 2,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7, Stambyte RB ,0 55,0 2,6 20,0 40,0 10,0

104 Budget (109) Myndighetskrav Tunnelbana TB Inbyggnad av spärrkiosker 1 207,5 207,5 50,7 14,8 28,5 21,4 19,0 13,0 5, TB Brandgasavskiljn biljh-plf 1 60,0 60,0 0,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10, TB Tillgänglighetsanpassning 1 300,0 159,7 52,7 42,0 65, TB Utrymningsbelysning tunnlar 1 43,4 83,4 16,4 17,6 26, TB Tvätt- och klotterhall RI 1 93,5 117,1 7,1 70,0 60,0 20,0 Pendeltåg PT ATC-utrustning 2 250,0 250,0 0,0 5,0 5,0 45,0 100,0 100,0 Lokalbanor och spårvägar RB Tillgänglighetsanp 1 150,0 150,0 0,0 50,0 40,0 50,0 50,0 5,0 5,0 Buss Tillgänglighet bussterminaler 1 146,8 154,9 80,3 9,5 33, Uppförande nya tvättbyggnader 1 * * 45,3 27,5 42,0 27,5 Trafikslagsgemensamt TB PT Taktila ledstråk 1 145,1 59,4 17,4 14,0 24,0 5,0 Ospecificerade investeringsobjekt Nyinvesteringar 365,8 174,9 139,7 136,3 184,8 140,6 Reinvesteringar 235,6 578,9 385,5 302,6 260,5 304,3 Myndighetskrav 42,5 50,1 46,6 40,7 21,5 59,0 Erfarenhetsmässig justering , , ,0-70, ,0 S:a investeringsutgifter brutto Övriga investeringsobjekt Lokalbanor och spårvägar RB Dubbelspår genomf etapp 1 970,0 850,0 0,0 50,0 300,0 300,0 250, Spårväg city etapp 1 ( LS ) 228,0 0,0 200, Ny bandepå Hammarby ( LS ) 50,0 300,0 330,0 Summa övriga Justering bandepå Hammarby -50,0-300,0-330,0 S:a investeringsutgifter brutto

105 Budget (109) Investeringsobjekt för beslut i särskild ordning ** Tunnelbana TB Utbyggnad depå Högdalen 70,0 100,0 150,0 150,0 100, TB Uppställningshall Norsborg 200,0 200,0 200, TB Odp-Kas genomförande 100,0 40,0 50,0 100,0 Pendeltåg PT Ny station Vega 50,0 50, PT UL-trafik X60 300,0 400, PT Ny depå nordost 50,0 300,0 300,0 250,0 Lokalbanor och spårväg RB Ny depå Rydbo 200,0 200,0 200, LB Banupprustning 300, LB Ny depå Dalenum 200,0 200,0 200, LB Utbyte ATC 30,0 50, NYA VAGNAR LB, 12ST. 126, TvB SB 33 spårvagnar 4,3 5,3 302,3 8,3 206, TvB SB Utbyggnad upprustning 60,0 838,0 937,0 779,0 141, TvB Norr Kista genomf 20,0 40,0 50,0 TvB Syd genomf 10,0 100,0 Buss Ny bussdepå Värmdö 0,0 0,0 100,0 100,0 100, Ny bussdepå Säby 0,0 0,0 100,0 100,0 100,0 Trafikslagsgemensamt Omskyltningsprogram 50,0 150,0 150,0 25,0 0, Hyresgästanpassningar 23,0 61,0 33,0 33,0 33,0 15,0 Summa beslut i särskild ordning * Uppgiften om totalkostnad är ej relevant. Ständigt pågående projekt ** Objekt befinner sig i beredningsskede och blir föremål för fullmäktiges ställningstagande allteftersom beslutsunderlagen tas fram

106 Budget (109) 5.12 Investeringsplan för Waxholms Ångsfartygs AB Mkr Prioriteringsordning/ Nytt objekt Fastställd enl flerårsbudget Total kostnad Beräknad totalkostnad enl ny plan Ackumulerad förbrukning tom Investeringsutgifter Specificerade investeringsobjekt Nyinvesteringar Fartyg Fartyg Fartyg 3 * 2/Nytt Nytt biljettsystem inkl biljettmaskiner 1/Nytt Ospecificerade investeringsobjekt Summa investeringsutgifter Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 * Investeringsplaner kommer att revideras och beslutas av fullmäktige i samband med respektive årsbudgetbeslut.

107 Budget (109) 5.13 Investeringsplan Byggnadsinvesteringar Mkr Prioriteringsordning/ Nytt Fastställd enl flerårsbudget Total kostnad Beräknad totalkostnad enl ny plan Ackumulerad förbrukning t o m I Landstingsfastigheter Stockholm 1 Pågående/tidigare beslutade objekt Karolinska H-B2, B4, C2, F2, K2, K4-sprinkler Karolinska H-K76-78-ombyggn för neonatalen Karolinska H-kraftförsörjning lågspänning Karolinska H-M2-ombyggn Endokrinologiska kliniken Karolinska H-nytt parkeringshus Karolinska H-omdaning av entrétorg Ny rättspsykiatrisk anläggning i Huddinge Karolinska H-Smågodstransportrör (Rörpost) Karolinska H-utbyte av styrsystem för klimantanläggn Karolinska S-ombyggnad H4/H5-NKS Karolinska S-R3:00-nya MR-centrum, genomför et Karolinska S-temp parkeringsdäck Karolinska vägen DS Centrala delen Uppgradering Brandskyddet DS- Miljösanering DS- Modernisering styr o övervakning etapp II DS Teknisk upprustning vid ombyggnad by DS Sprinkler och brandskyddsåtgärder by DS-by Ombygg ventilation DS-By Stambyte DS-Reservkraft och ny Kraftmätning S:t Görans sjh -by 90 Ombyggn S:t Görans sjh, Brandlarm heltäckande S:t Göran-Uppgradering av reservkraft Södertälje sjh, Reservkraft Södertälje sjh-ombyggn akutmottagningen SÖS Uppgradering av brandskyddet SÖS Internmedicin SÖS-by 48 Forskningscentrum SÖS-by 52 Utökad mottagning SÖS-Fasadrenovering SÖS-Uppgradering av brandlarmssystem SÖS-vårdhotell SÖS ombyggnad vårdavdelningar (enpatientrum) * * Grimman 3 - Förstudie brandlarm och ev sprinkler Handens sjh, Stambyten Jakobsbergs sjh byte avloppsstammar Löwenströmska sj By 02 Brandprojekt Nacka Närsjh Styr och övervakningsanläggning Nacka närsjukhus - Bjälklag huvudentre Rosenlunds sjh, HG anp. by 09 plan Ospecifierade objekt < 20 mkr Summa pågående objekt Budget 2009 Budget 2010 Investeringsutgifter Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014

108 Budget (109) 2 Nya objekt 2.1 Stockholmsläns sjukvårdsområde Ospecificerade objekt < 20 mkr Summa förslag SLSO Karolinska Universitetssjukhuset FRIO Operationsalar Huddinge programarbeten Ombyggnad avdelningar 2 avd/år Huddinge 2 * Innovationsplatsen Huddinge programarbeten 1 20 UVA ombyggnation plan 4, Huddinge Ospec objekt prioritet Ospec objekt prioritet Ospec objekt prioritet Ospecificerade objekt Summa förslag Karolinska Södertälje sjukhus AB Ospecifierade objekt < 20 mkr Summa förslag SNS Södersjukhuset AB Ny byggnad 70 Akut/Operation/Förlossning/Steril prgr arb 20 Ospec objekt prioritet Ospec objekt prioritet Summa förslag Södersjukhuset Danderyds Sjukhus AB Behandlingsbyggnad programarbeten Rörpost Ospecificerade objekt < 20 mkr Summa förslag Danderyds sjh S:t Eriks Ögonsjukhus AB Nytt ögonsjukhus förstudie o programarbeten 1 8 Ospecifierade objekt < 20 mkr Summa förslag S:t Eriks sjh Folktandvården Stockholms Län AB Eastmaninstitutet programarbeten 1 1 Summa förslag Folktandvården

109 Budget (109) 2.8 Landstingsfastigheter Stockholm Karolinska Hudd - Rivning av bef. garage o nytt Karolinska Hudd - Nytt entrétorg vid huvudentrén Karolinska Hudd utbyggn av brandlarm Karolinska Solna-Åtgärger Karolinska vägen Norrtälje sjh stambyte by Södertälje sjh Ventilation By SÖS-teknisk upprustning-by 01,02,03,07,09 och SÖS-by 10 (låg del)-teknisk upprustn av vent anläggn Grimman 3, Byte avloppsstammar Löwenströmska, Teknisk upprustning by Nacka sjh, renov. fasad, byte av fönster Sollentuna sjh, Stambyte Ospec objekt prioritet Ospec objekt prioritet Ospec objekt prioritet Summa förslag LFS Summa nya objekt Justerad beräknad investeringsvolym SUMMA BYGGNADSINVESTERINGAR

110 Budget (109) Investeringsobjekt för beslut i särskild ordning ** Karolinska Universitetssjukhuset FRIO Operationsalar Huddinge Innovationsplatsen Huddinge Södertälje sjukhus AB Utveckling av Södertälje sjukhus Södersjukhuset AB Ny byggnad 70 Akut/Operation/Förlossning/Steril Danderyds Sjukhus AB Behandlingsbyggnad Akutbyggnad S:t Eriks Ögonsjukhus AB Nytt ögonsjukhus Folktandvården Stockholms Län AB Eastmaninstitutet Landstingsfastigheter Stockholm Novum BioCity ***/**** S:t Görans sjh by 30 Om- och nybygg Akuten **** S:t Görans by 01 ny patologavdelning **** SÖS Upprustning och ombyggnad av by 1339 **** Norrtälje- ny byggnad SUMMA INVESTERINGAR * Uppgiften om totalkostnad är ej relevant. Ständigt pågående projekt ** Objekt befinner sig i beredningsskede och blir föremål för fullmäktiges ställningstagande allteftersom beslutsunderlagen tas fram *** Objektet avser cirka 2/3 delar Karolinska Universitetssjukhuset och 1/3 del landstingsextern hyresgäst **** Investeringen är föremål för avstämning med beställaren

111 Budget (109) II NKS Förberedande markarbeten Byggherrrekostnad, upphandl mm Evakueringar, provisorier Tidigarelagda arbeten mm Evakuering bostäder mm Projektering/byggnation 1/Nytt Utr/bygg Solnav + Karolinska v 1/Nytt Tillstånd 1/Nytt 6 6 Lös konst 1/Nytt Oförutsett 1/Nytt SUMMA INVESTERINGAR NKS III Ombyggnader i externt förhyrda lokaler 2.7 Folktandvården Stockholms Län AB Ospecifierade objekt < 20 mkr Summa förslag Folktandvården Stockholmsläns sjukvårdsområde Handikappanpassning (myndighetskrav) Ospecificerade objekt < 20 mkr Summa förslag SLSO Karolinska Universitetssjukhuset AKM (FoUU) Novum Huddinge IVF flytt till nya lokaler Novum Huddinge Ospec objekt prioritet 2 12 Ospec objekt prioritet 3 2 Summa förslag Karolinska SUMMA INVESTERINGAR

112 Budget (109) 5.14 Investeringsplan Maskiner, inventarier och IT Mkr Prioriterings- Budget Budget Plan Plan Plan Plan ordning I Vård Hälso- o sjukvårdsnämnden Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag HSN Stockholmsläns sjukvårdsområde Möbler&inventarier ny rättspsykatrisk byggnad Säkerhet ny Rättspsykiatrisk byggnad Ospecificerade objekt < 10 mkr - IT-utrustning Ospecificerade objekt < 10 mkr - inventarier Summa förslag SLSO Karolinska Universitetssjukhuset IVF utrustning 1 12 Stereotaxis 1 25 Datortomograf barnröntgen 1 15 Läkemedelsautomater 1 10 PET CT gammakamera Huddinge 1 26 MR-kamera 1,5t röntgen Solna 1 18 MR 3,0t Neuroradiologi Solna 1 20 Övriga investeringar > 1 mkr < 10 mkr Övriga investeringar < 1 mkr 100 Utrustning AKM (FoUU) Novum Huddinge 66 Laboratorieautomatisering enl Kiestrakonceptet Andra generationens automation (KUL) 20 Brachy dosplanering, UPS 11 Accelerator beh rum 3 SöS 25 Accelerator beh rum 4 SöS 25 MR 1,5 T, Barnrtg 14 MR-kamera 1,5 T (neuroradiologi) 15 Utbyte/uppgradering Angiografi Lab 4 neurorad 25 MR-kamera 1,5 T för stereotaxis nerorad 15 Utbyte datortomograf VCT Lab 1, neurorad 15 Utbyte/uppgradering angiografi Lab 3, neurorad 15 MR-PET, neurorad 25 Angiostativ Coronarangio, Rtg Hudd 10 Angiostativ Allmän, Rtg Hudd 10 Angiolab Lab 11, Rtg Solna 12

113 Budget (109) Lab 3 Coronar Thorax, Rtg Solna 12 Lab 18 MR T, Rtg Solna 18 Lab 1 Angio Thorax, Rtg Solna 12 CT Thorax, Rtg Solna 12 Lab 12/13 Angiolab, Rtg Solna 12 Lab 15 DT, Rtg Solna 12 CT-COP Trauma, Rtg Solna 15 Ospecificerade objekt Summa förslag Karolinska Södertälje sjukhus AB Ospecificerade objekt < 10 mkr Summa förslag STS AB Södersjukhuset AB Angiografiutrustning 1 27 Telemetri/ST 1 13 Lustgas 1 10 Mammografi, reinvesteringar Gemmakameror, reinvesteringar 3 28 Skelettlabb 2+2, reinvesteringar PET/CT 3 30 Genomlysnings labb och G MR, uppgradering 25 Ospec objekt prioritet Ospec objekt prioritet Summa förslag Södersjukhuset Danderyds Sjukhus AB Ospecificerade objekt < 10 mkr Summa förslag Danderyds sjh S:t Eriks Ögonsjukhus AB Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag S:t Eriks sjh Folktandvården Stockholms Län AB Eastmaninstitutet Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Folktandvården

114 Budget (109) Ambulanssjukvården i Storsthlm AB Ospecificerade objekt < 10 mkr Ospecificerade objekt < 10 mkr 2 1 Summa förslag Ambulansjukvården Stockholm Care AB Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Stockholm Care Summa investeringar vården II Övriga Färdtjänstnämnden Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Färdtjänstnämnden Regionplanenämnden Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag RN Locum AB Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Locum AB Kulturnämnden Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Kulturnämnden Landstingsrevisorerna Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Landst revisorerna Patientnämnden Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Patientnämnden Medicarrier AB Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Medicarrier AB SLL:s Internfinans AB Ospecifierade objekt < 10 mkr Summa förslag Internfinans

115 Budget (109) Koncernfinansiering Ospecificerade objekt < 10 mkr Summa förslag Koncernfinansiering Landstingsstyrelsen IT-utrustning E-arkivet Utrustningsinvesteringar LSF service 1 10 IT-utrustning Radiokommunikationssystemet Rakel Ospecificerade objekt Summa förslag Landstingsstyrelsen Summa investeringar övriga III Nya Karolinska Solna MT utrustning, inventarier ICT-utrustning Oförutsett Ospecificerade objekt < 10 mkr Summa förslag Nya Karolinska Solna SUMMA INVESTERINGAR Investeringsobjekt för beslut i särskild ordning * Karolinska Universitetssjukhuset FRIO Operationssalar Huddinge 300 Novum Bio City 121 Södersjukhuset AB Byggnad 70, nya Op-huset * Objekt befinner sig i beredningsskede och blir föremål för fullmäktiges ställningstagande allteftersom beslutsunderlagen tas fram

116

117

118

119

120 SOCIALDEMOKRATERNA FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (3) LS Landstingsstyrelsen, ärende 5 Förslag till mål och budget för Stockholms läns landsting år 2010 och planåren samt investeringsbudget för år 2010 med inriktnignsnivåer för planåren Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa Socialdemokraternas förslag till budget för Stockholms läns landsting för år 2010 samt flerårsberäkningar för åren att fastställa Socialdemokraternas förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2010 och planer för åren att fastställa Socialdemokraternas förslag till investeringsbudget för år 2010 med inriktningsnivåer för planåren att fastställa skattesatsen för Stockholms läns landsting för år 2010 till 12,27 kronor per skattekrona att fastställa Stockholms läns landstings driftbudget för år 2010 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag att fastställa Socialdemokraternas förslag till taxor och avgifter för år 2010 att styrelsen för Folktandvården AB medges göra en justering av prislistan för vuxentandvård med +3,2 procent för år 2010 att medge medelsförstärkning till Nya Karolinska Solna med för år 2010 med anledning av förändrade redovisningsprinciper för byggprojektet att bevilja Stiftelsen Stockholms Konserthus ökat driftbidrag med kronor för år 2010 avseende amortering av lån gällande upprustning av Stockholms Konserthus vilket finansieras via enheten Koncernfinansiering att bevilja Skärgårdsstiftelsen driftbidrag om kronor för år 2010

121 Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 2 SOCIALDEMOKRATERNA LS att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljöbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag att uppdra åt landstingsstyrelsen att inför beslut om budget för år 2011, och som ett led i beredningen av de programarbeten gällande investeringar som är under utarbetande: - ge en samlad beskrivning av möjligheter att med planerad kapacitet tillsammans med befintlig kapacitet på effektivast möjliga sätt tillgodose förväntade vårdbehov - genomföra en förstudie av en nybyggnation av Södertälje sjukhus - redovisa förslag till alternativ användning av lokaler som planeras tomställas, eventuella tillkommande ombyggnadsinvesteringar och finansiering av dessa - ge förslag till tidplan för när förnyelse av operationslokaler, akutmottagningar m.m. ska genomföras så att kostnadsökningar för hyror mm kan hanteras inom givna finansiella ramar att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att förvärva övriga delägares samtliga aktier i SL Kundtjänst AB att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att avveckla det vilande bolaget SL Lidingö Trafik AB genom likvidation att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att successivt minska aktieinnehavet i AB Transitio till en nivå om procent motsvarande nivån för SLs engagemang i bolaget genom försäljning av aktier till bokfört värde till andra trafikhuvudmän att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att sälja resterande aktier i Busslink i Sverige AB i enlighet med befintligt avtal om option att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med denna budget att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att senast den 22 januari 2010 överlämna behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingsfullmäktige vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2010.

122 Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 3 SOCIALDEMOKRATERNA LS att i övrigt uppdra åt styrelser och nämnder att följa och genomföra samtliga de mål, riktlinjer och uppdrag som anges i Socialdemokraternas förslag till budget för Landstingsstyrelsen beslutar under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut att uppdra åt landstingsstyrelsens förvaltning att åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser utarbeta anvisningar för arbetet med slutlig budget för år 2010.

123 Stockholms läns landsting Socialdemokraternas förslag till budget 2010 och planering för 2011 och 2012 Med fokus på patienten och resenären Den 3 november 2009

124 Innehållsförteckning Sammanfattning Budget för framtidstro Ekonomi Resultatbudget och finansiella mål Riktlinjer för styrelser och nämnder Investera i forskning och utvecklingskraft Ledande tillväxtregion Utveckla vår vackra skärgård Effektiv styrning av sjukvårdens produktion Hållbar Miljö Jämställdhet Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) Koncernfinansiering TioHundranämnden Patientnämnden Waxholms Ångfartygs AB AB SLL Internfinans Landstingsrevisorerna Bilagor Resultaträkning SLL-koncernen Balansräkning SLL-koncernen Balansräkning SLL-koncernen Finansieringsanalys SLL-koncernen Finansieringsanalys SLL-koncernen Landstingsbidrag Investeringsplan Resultaträkning Landstinget Taxor och avgifter Taxor och avgifter (86)

125 3 (86) Sammanfattning Investera i välfärdsjobb och ökad kvalitet för patienter och resenärer. Ta tillbaka den borgerliga sänkningen av landstingsskatten på 17 öre och öka istället resurserna till sjukvården och kollektivtrafiken. Öka hälso- och sjukvårdsnämndens resurser nästa år med nära 1,8 miljarder kronor. Det är 458 miljoner kronor mer än det borgerliga budgetförslaget. Upphör med personalnedskärningarna i sjukvården och öka istället bemanningen där så krävs för att minska vårdköer och undvika stressrelaterad felbehandling. Kapa de långa vårdköerna genom ökade resurser, bättre styrning och nya ekonomiska incitament. Inför ett rättvist vårdval med hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi. Investera 100 miljoner kronor extra i barnsjukvården. Inrätta en hälsocentral på T-centralen. Ge patienterna på våra sjukhus god och riktig mat till och investera i nya Hälsokök på varje sjukhus för de svårast sjuka patienterna. Ställ högre krav på städning och god hygien i sjukvården. Stäng VIP-ingången för privata försäkringspatienter på landstingets sjukhus. Börja bygg Spårväg Syd, mellan Älvsjö och Flemingsberg Bygg tunnelbana till Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Ge SL ett ökat ägartillskott på nära 400 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor mer än förslaget från Moderaterna och deras stödpartier. Avskaffa zonerna i SL-trafiken och sänk priset på 30-dagarskortet till 650 kronor. Inför enhetstaxa i Färdtjänsten bort med tremilsgränsen. Gör en framtidsinvestering genom att öka FoUU-medlen med 70 miljoner kronor 2010, 140 miljoner kronor 2011 och 225 miljoner kronor Ta initiativ till ett gemensamt innovationsbolag ägt av landstinget, Karolinska Institutet, läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin. Ge den offentligt drivna närsjukvården möjlighet till nyetableringar, ökad profilering och att införa intraprenader där personalen ges del i ekonomiska överskott. Inled en förstudie inför en investering i ett nytt akutsjukhus i Södertälje. Ge personalorganisationerna en självklar plats i den politiska processen igen. Investera i ett produktionscentrum för film i Stockholm-Mälarregionen.

126 4 (86) 1. Budget för framtidstro Utvecklingen av skatteintäkterna är starkt avtagande på grund av den allt sämre samhällsekonomin. Konjunkturnedgången, jobbkrisen och regeringens bristande insatser kommer att medföra kraftiga slag som riskerar försämra landstingets ekonomi de närmaste åren. Det är ytterst oroande att den sänkning av landstingsskatten som genomförts har gjorts utan att uthålligt ekonomiskt utrymme funnits. Vi förslår att skatteuttaget fastställs till skattekronor, vilket är i nivå med 2006 års skattesats. För att klara en positiv utveckling i sjukvården och kollektivtrafiken behövs dessutom en annan politik i Sverige. Det behövs en ny rödgrön regering. Det rödgröna alternativet inser till skillnad mot den nuvarande borgerliga regeringen att det behövs extra statsbidrag till landstingen åren 2011 och 2012 för att mildra den ekonomiska krisen. Inom sjukvården har väntetidssituationen försämrats kraftigt sedan början av år De eskalerande vårdköerna, personalneddragningarna och det minskade antalet vårdplatser har delvis sin grund i den underfinansiering som skattesänkningen medfört och delvis i en ineffektiv styrning av hur resurserna används. För att säkra en trygg utveckling för Stockholmarnas sjukvård och kollektivtrafik borde brett förankrade åtgärder vidtas som säkrar finansieringen och hushållningen av befintliga resurser. Ett genomarbetat och långsiktigt program för effektiviseringar behöver utarbetas i kombination med att skattuttaget återförs till en högre nivå för att säkra kvaliteten i sjukvården och kollektivtrafiken. Trots den ekonomiska krisen eller just därför måste landstinget gå i bräschen för en rad framtidsinvesteringar. Det handlar om infrastrukturen för både kollektivtrafiken och sjukvården. För näringsliv och samhälle förorsakar bristerna i transportsystemet miljardförluster årligen. Därför måste staten och landstinget ta lika ansvar för att investera i trafiklösningar som både bidrar till ekonomisk tillväxt och förbättrar vår miljö. En central del i den socialdemokratiska politiken är att snabbt investera i Spårväg Syd. För sjukvården krävs, i spåren av Nya Karolinska Sjukhuset, en rad följdinvesteringar i hela vårdstrukturen i Stockholms län. En rationell och hållbar lösning av persontransporterna till Nya Karolinska Sjukhuset fordrar en utbyggnad av tunnelbanan. Det handlar också om att öka investeringarna i den medicinska forskningen och utveckla innovationskraften genom ökad samverkan mellan sjukvården, forskningen

127 5 (86) och den medicinska och medicintekniska industrin. Få insatser är viktigare för den framtida ekonomiska tillväxten. Medborgarnas rimliga förväntningar på en fullgod sjukvård och kollektivttrafik måste uppfyllas även i den ekonomiska krisen. Vi socialdemokrater lägger fram en budget som investerar i jobben inom sjukvården och kollektivtrafiken och i en trygg framtid för Stockholmsregionens patienter och resenärer. De övergripande målen för landstinget år 2010 är att: Befolkningens hälsa är god och befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lätt tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på jämlika villkor. Stockholms läns landsting erbjuder en hälso- och sjukvård som ligger i internationell framkant vad gäller forskning och utveckling. Regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet. Stockholms läns landsting är en konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Stockholms läns landsting är ett föredöme inom områdena jämställdhet, antidiskriminering, miljö/hållbarhet, tillgänglighet och bemötande. Stockholms läns landsting verkar för att de i regionplanen beslutade målen för regionens utveckling genomförs; internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt långsiktigt hållbar livsmiljö. Ekonomin är i balans och att de långsiktiga finansiella målen uppfylls.

128 6 (86) 2. Ekonomi 2.1 Resultatbudget och finansiella mål Stockholms läns landstings budget för år 2010 är i balans. Resultatet budgeteras till ett överskott på 179 miljoner kronor i enlighet med bilaga 4.1. I resultatet ingår 10 miljoner kronor i budgeterade reavinster. Resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 169 miljoner kronor. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser beräknas inte öka under För 2011 och 2012 beräknas ökningar om 586 miljoner kronor respektive 215 miljoner kronor, till vilket hänsyn tagits i de preliminära resultatmålen för planåren 2011 och 2012 om 596 miljoner kronor båda åren. Diagram. Resultatbudget Årets resultat (miljoner kr) budget 2010 budget 2011 plan 2012 plan Resultat Resultat pro-forma* Skatteuttaget fastställs till skattekronor, vilket innebär en höjning med 17 öre som 2010 beräknas öka intäkterna med 697 miljoner kronor. De totala intäkterna för år 2010 budgeteras öka med nära 3 miljarder kronor eller 4,4 procent. De preliminära skatteintäkterna 2010 budgeteras till cirka 55,3 miljarder kronor, en ökning med 3,8 procent jämfört med budget 2009.

129 7 (86) Patientavgifterna inom hälso- och sjukvården justeras marginellt i enlighet med bilaga 4.8. Till skillnad mot det borgerliga budgetförslagets höjningar, så hålls patientavgifterna oförändrade för besök hos specialistläkare respektive besök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. Priset på 30-dagarskortet inom SL-trafiken sänks med 40 kronor till 650 kr. Inom SL-trafiken avskaffas zonindelning på biljettpriserna och ett enhetspris införs i enlighet med bilaga 5.8. SL kompenseras för taxereformerna med 260 miljoner kronor i utökat ägartillskott. Inom Folktandvården görs en prisuppräkning för vuxentandvården motsvarande 3,2 procent. Verksamhetens kostnader budgeteras öka med 3,9 miljarder kronor eller 6,2 procent jämfört med budget Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) budgeteras 2010 till drygt 4,2 miljarder kronor. Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring B10/B09 Verksamhetens intäkter ,4% Skatteintäkter ,8% Summa intäkter ,4% Personalkostnader ,4% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård ,7% Köpt trafik ,8% Övriga kostnader ,3% Summa verksamhetens kostnader ,2% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,1% Rörelseresultat Finansnetto Resultat Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Samtliga finansiella mål uppfylls under såväl 2010 som

130 8 (86) Diagram 2. Finansiella mål. Dimension Mål Uppfyllt 2009? Resultat Finansiering Skuldsättning In- och utbetalningsströmmar Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Ja Ja Ja Ja Uppfyllt ? Ja Ja Ja Ja 2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital Landstingets balansomslutning är vid utgången av 2010 budgeterad till cirka 58,9 miljarder kronor. Nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) budgeteras till cirka 4,7 miljarder kronor. 2.3 Finansieringsbudget Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera exakt, som till exempel förändringen av rörelsekapitalet, det vill säga förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

131 9 (86) Mkr Utfall Budget Budget Kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar Försäljningar, övrigt Kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering Landstingsbidrag/tillskott Det totala landstingsbidraget/tillskottet 2010 uppgår till cirka 54,8 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med budget 2009 på 2,4 miljarder kronor eller 4,5 procent. Ökning av bidrag 2010 jmf budget ,1% TioHN SL FoUU Totalt PaN HSN KuN WÅAB Rev NKS -0,6% LS* RN 0,0% 0,0% 1,9% 6,6% 5,5% 4,5% 4,5% 4,3% 3,8% 9,7% Bidrag på 54,8 mkr Landstingsbidraget till Hälso- och sjukvårdsnämnden ökar med 4,3 procent. Ökningen av bidraget till Norrtäljes gemensamma hälso- och sjukvårds- och omsorgsnämnd är 9,7 procent. Patientnämnden ges en uppräkning med 4,5 procent. Ökningen av ägarbidraget till SL uppgår till 6,6 procent. För WÅAB ges en ökning av ägarbidraget med 1,9 procent. För Regionplanenämnden föranleder övergången av

132 10 (86) vissa trafikplanerande uppgifter till SL att landstingsbidraget reduceras med 4,1 procent. Till följd av omorganiseringen av färdtjänstverksamheten kan inte en rimlig procentuell jämförelse enligt ovan göras. Det socialdemokratiska budgetförslaget innebär emellertid att färdtjänstverksamheten tillförs 15 miljoner kronor för ett antal reformer (se avsnitt 3.3.1). Ökningen av bidraget till Kulturnämnden uppgår till 3,7 procent. Resurserna till landstingsstyrelsens förvaltning reduceras med 0,6 procent, exklusive FoUU-resurser och färdtjänst. Landstingets samlade medel för FoUU ökar med 5,5 procent jämfört med budget Investeringar Den totala volymen investeringar under beräknas till 40,5 miljarder kronor, varav 7,7 miljarder avser Vårdens investeringar uppgår till 15,1 miljarder kronor, varav 2,8 miljarder avser Landstingets trafikinvesteringar uppgår under perioden till 24,8 miljarder kronor, varav 4,8 miljarder avser Förutom investeringar inom SL och WÅAB ingår även Citybanan i trafikinvesteringar. Mkr Utfall Budget Budget Ändring B10/B09 Trafik inkl. Citybanan % Byggnader inkl. NKS % Maskiner, inventarier m m % Summa investeringar % Spårväg Syd Socialdemokraterna föreslår att Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg läggs in i investeringsplanen. Investeringen ska i enlighet med resultatet av Stockholmsförhandlingen påbörjas år Spårväg Syd har funnits med bland Stockholmsberedningens prioriterade kollektivtrafikobjekt, liksom i RUFS År 2003 genomförde Regionplane- och trafiknämnden en samhällsekonomisk studie av ett framtida resande på en spårväg mellan Älvsjö-Fruängen-Skärholmen-Kungens Kurva-Masmo-Flemingsberg samt känslighetsanalyser för att beskriva resandevolymernas variationer. Studien visade att det fanns ett betydande resenärsunderlag för spårsträckningen. Byggandet av den nya spårvägen skulle kunna ske under en fyraårsperiod. I investeringsplanen avsätts 400 miljoner kronor för 2013 och 600 miljoner kronor för Investeringen förutsätter statsbidrag med i princip hälften av kostnaden.

133 11 (86) Lägg in Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg i investeringsplanen från och med Nytt akutsjukhus i Södertälje Socialdemokraterna föreslår att ett nytt akutsjukhus i Södertälje som ersätter den befintliga fastigheten läggs in i investeringsplanen och att en förstudie inleds. Bakgrunden till förslaget är att nuvarande sjukhusbyggnad i Södertälje står inför mycket stora reinvesteringsbehov. Flera fastighetsutvecklingsplaner under 2000-talet har visat att nuvarande sjukhusfastighet uppvisar stora funktionella brister. Den senaste fastighetsutvecklingsplanen visar att byggnadsbeståndet kräver stora investeringar för att på lång sikt kunna uppfylla de krav som ställs på ett akutsjukhus. I fastighetsutvecklingsplanen pekas även på risken att investeringar som inte löser de långsiktiga behoven riskerar att bli förgävesinvesteringar. Kostnaden för uppförandet av en helt ny sjukhusfastighet beräknas till knappt 2,5 miljarder kronor. Investeringen i en nybyggnation är en ersättningsinvestering i befintlig verksamhet, vilket inte medför ökade driftskostnader för landstinget. En modern sjukhusbyggnad kommer istället att kunna utformas så att driftskostnaderna sänks betydligt. Den befintliga fastigheten har ett betydande alternativvärde genom sin placering i centrala Södertälje. Värderingen av denna fastighet är svår att göra beroende på bland annat till vem och på vilka villkor fastigheten avyttras, men klart är att denna innefattar ett betydande värde som kan bidra väsentligt till finansieringen. Genom en placering av det nya sjukhuset till ett läge med bättre kommunikationer, så förbättras därtill möjligheterna till ett större patientunderlag avsevärt. Ett uppförande av ett nytt sjukhus i Södertälje skulle kunna genomföras under en fyraårsperiod. I investeringsplanen avsätts 400 miljoner kronor för 2013 samt 800 miljoner kronor för Genomför en förstudie om en ersättningsinvestering i nytt akutsjukhus i Södertälje objektet och lägg in objektet i investeringsplanen från och med 2013.

134 12 (86) 3. Riktlinjer för styrelser och nämnder 3.1 Landstingsstyrelsen Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 3 256, , ,4 3,0% 6,8% - varav landstingsbidrag 2 582, , ,2 2,6% -3,2% Kostnader , , ,4 3,0% 8,7% Resultat 56,6-0,7 0, Investera i forskning och utvecklingskraft Socialdemokraterna lanserar en ny framtidsinriktad politik för Stockholmsregionen med en förstärkt samverkan mellan sjukvården, forskningen och den medicinska och medicintekniska industrin. Landstingets stöd till klinisk forskning, det vill säga till den patientnära medicinska forskningen, bör öka kraftigt. Den kliniska forskningen är helt avgörande för både sjukvårdens kvalitet och för att locka näringslivets läkemedelsforskning och medicintekniska forskning till Sverige. Landstinget bör tillsammans med staten aktivt medverka till målsättningen att göra Stockholmsregionen och Sverige till en av världens mest attraktiva miljöer för kliniska prövningar. Under 2009 avsätter landstinget 375 miljoner kronor i FoUU-medel. Därutöver erhåller landstinget av staten de så kallade ALF-medlen, vilka uppgår till 563 miljoner kronor. Till detta kommer vissa andra utbildningsinsatser. De sammanlagda FoUUmedlen summerar för 2009 till 1269 miljoner. Socialdemokraterna föreslår att landstinget ökar sina egna FoUU-medel med 70 miljoner kronor, vilket innebär att det samlade anlaget ökar till 1339 miljoner kronor En stegvis upptrappning bör göras under varje år under perioden , så att FoUU-medlen utökas med 225 mkr till år Kontaktytan mellan forskning, sjukvård och industri behöver göras mer systematiserad. Ett gemensamt ägt innovationsbolag bör bildas mellan landstinget, Karolinska institutet och den medicinska och medicintekniska industrin. Under förra mandatperioden beslutades att inrätta ett centrum för kliniska prövningar, framför allt läkemedel. Projektet har fått namnet Karolinska Trial Alliance. Det fortsatta genomförandet av detta projekt bör prioriteras och de brister elimineras

135 13 (86) som för närvarande råder för att få till stånd en fungerande samlad ingång för att främja samarbetet med industrin. Utöka landstingets FoUU-medel 2010 med 70 miljoner kronor och sammanlagt med 225 miljoner kronor för perioden , framför allt för att stärka den kliniska forskningen och för att stärka kontaktytan mellan sjukvård, forskning och industri. Ge särskild prioritet till forskning inom närsjukvården. Ta initiativ till att bilda ett gemensamt innovationsbolag mellan landstinget, Karolinska institutet och den medicinska och medicintekniska industrin. Öka landstingets engagemang inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) och prioritera att de landstingsdrivna vårdproducenterna aktivt söker samarbetsprojekt med den medicintekniska industrin. Se till att KTA (Karolinska Trial Alliance) verkligen fungerar som en sammanhållen ingång för industrin till kliniska prövningar Ledande tillväxtregion Landstinget ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt och framtidstro i regionen. Den svåra ekonomiska krisen ökar behoven av en aktiv utvecklingspolitik som bidrar till jobb och tillväxt. Processen med att bilda större direktvalda regioner måste fortsätta i Stockholm- Mälarregionen. Utgångspunkten är att Stockholms län ska ingå i en större region med utökat ansvarsområde jämfört med dagens landsting. Det rådande skatteutjämningssystemet är konstruerat på ett sätt som gör att Stockholms läns landstings ekonomiska situation inte beaktas på ett skäligt sätt. Det rör bland annat de större levnadsomkostnader som betingar ett högre löneläge i Stockholmsregionen samt att det statliga ansvaret för infrastruktur är sämre tilgodosett här. Öka insatserna för finansiering och rådgivning till företag genom ALMI Företagspartner, bland annat genom utlåning av medel till ALMI Stockholms Investeringsfond AB och en höjning av anslaget. Fortsätt arbetet tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till företagsetableringar. Fortsätt landstingets långsiktiga engagemang i verksamheterna vid Karolinska Institutet, inklusive ekonomiskt stöd till Novum/Bio-city. Fortsätt arbetet med att utveckla Norra stationsområdet.

136 14 (86) Ställ krav på att regeringen tar initiativ till att ge universitetsstatus och ökade FoUU-resurser tillsödertörns högskola. Starta en regionbildningsprocess i Stockholm-Mälarregionen som syftar till ett samgående i en större region. Verka för en reformering av skatteutjämningen så att Stockholms läns landsting ges full kompensation för merkostnader och det högre lönekostnadsläget Utveckla vår vackra skärgård Skärgårdsstiftelsen är tillsammans med Waxholmsbolaget den viktigaste aktören för att göra skärgården tillgänglig för en bred allmänhet. Stiftelsens roll är avgörande för en trygg förvaltning av ett stort innehav av skärgårdsmark med unika naturvärden. Landstinget har en central uppgift i att stödja stiftelsens verksamhet finansiellt. Därför måste landstinget årligen bevilja ett bidrag till stiftelsen som täcker de kostnader som följer av en hög ambitionsnivå för en förvaltning i allmänhetens tjänst av de stora natur-, rekreations- och kulturvärden som finns i Stockholms skärgård. Skärgårdsstiftelsen bör återuppta arbetet med att nå ungdomar från sociala grupper som annars inte så lätt kommer i åtnjutande av skärgården. Höj bidraget till skärgårdsstiftelsen 2010 till 44,8 miljoner kronor. Återinför Björnölägret och inrätta även en liknande lägerverksamhet i den södra delen av skärgården. Följ utvecklingen när Stockholms stad säljer mark i kranskommunerna så att mark som är av stort allmänintresse kan förvärvas av Skärgårdsstiftelsen. Bevaka frågan om överföring av försvarets mark till friluftslivet och Skärgårdsstiftelsen och förse Landstingsstyrelsen med underlag kring frågan så att den med kraft kan agera mot staten Investera i personalen Den borgerliga skattesänkarpolitiken, i landstinget och nationellt, har lett till stora personalneddragningar. Det är ingen olycklig slump att det knakar i vården. Den borgerliga politiken har minskat vårdens personalbemanning både genom skattesänkning i landstinget och genom en regering som inte sträckte ut en hjälpande hand när finanskrisen slog till. Den viktigaste personalpolitiska frågan just nu är därför att ge sjukvården tillräckliga resurser för en fullgod bemanning. Larmrapporter från Karolinska Universitetssjukhuset vittnar om en arbetssituation som riskerar att leda till felbehandlingar. Socialstyrelsen har konstaterat stora brister i

137 15 (86) framför allt läkemedelshanteringen. På Karolinska Universitetssjukhuset har bemanningen minskats med 530 årsarbetare från juli 2008 till juli Personalen beskriver nu den rådande arbetssituationen som att de tvingas tumma på hygienregler och till bristande läkemedelshantering. Antalet Lex-Maria anmälningar ökar. Landstingets personalpolitik behöver rustas upp och en tillräcklig bemanning säkras. Efter tre års passiv och personalfientlig politik måste åter fokus sätta på att landstinget ska vara en av regionens mest attraktiva arbetsgivare. Personalens egen initiativkraft ska uppvärderas. Så kallade intraprenader bör inrättas. Istället för att utestänga personalen från inflytande krävs mer samverkan. Istället för att tappa anställda, vilket tvingar fram dyra inhyrningslösningar krävs kompetensutveckling. Istället för ensidiga privatiseringar och avveckling vill vi se personalinflytande och utveckling. Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare, som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, där personalen känner engagemang och arbetsglädje. Personalfrågorna utgör liksom produktion och ekonomi en integrerad del i verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Landstingets centrala förvaltningar ska stödja utvecklingen i de verksamheter som drivs av landstinget. Säkra jobben i sjukvården mot de kraftiga personalminskningar som följt i skattesänkarpolitikens och finanskrisens spår. Ge centralt stöd till metodutveckling i verksamheterna. Låt personalen ta del av överskotten Landstinget behöver nydana sin personalpolitik för att bibehålla sin konkurrenskraft bland stockholmsregionens arbetsgivare. För att bibehålla en hög effektivitet och bidra till en förbättrad produktivitet ska försöksverksamhet med både individuell prestationslön och prestationslön kopplad till teaminsatser inledas. Under 2010 bör flera verksamheter få pröva att bilda intraprenader där verksamhetsutveckling och effektiviseringar också kan gynna den enskilde. I intraprenaderna ska stort självbestämmande ges för personalen och de anställda ges en andel i ett ekonomiskt överskott av verksamheten. Inför kollektiva incitamentsprogram för hela personalgruppen i alla landstingets verksamheter och genomför försök med prestationsrelaterade löner. Högre chefer ska undantas från incitamentsprogrammen.

138 16 (86) Ombilda landstingets vårdenheter till intraprenader där intresse finns hos en kvalificerad majoritet av personalgruppen. Låt personalen vara med och bestämma Personalen ska erbjudas delaktighet och samverkan i landstingets alla förändringsarbeten. De tre senaste åren har kännetecknats av utestängande av personalorganisationerna från de politiska processerna. Personalens bristande insyn i stora strukturförändringar förskräcker och leder till dåligt resultat för verksamheten. Som exempel är det tydligt att se hur exempelvis kostupphandlingen hade kunnat ske med ett bättre resultat om personalen och dess organisationer involverats i beslutsprocessen. Landstingets egna verksamheter ska vara förebilder när det gäller personalinflytande och arbetsmiljö. Detta ska vara ett uttalat personalstrategiskt mål och omfatta alla landstingskoncernens bolag och förvaltningar. Adjungering av fackliga representanter till Produktionsutskottet ska ske. En ny personalpolicy ska tas fram under 2010 i nära samarbete med de fackliga organisationerna. Öppenhet och transparens ska genomsyra landstingets verksamheter. Meddelarfriheten ska värnas i all verksamhet som finansieras av landstinget. Ingen ska känna att arbetssituationen försämras eller hotas när felaktigheter i den egna verksamheten påtalas. Landstinget bör ta initiativ för förändrad lagstiftning som garanterar lika starkt meddelarskydd för personalen i hela den skattefinansierade sektorn. Det har blivit allt mer uppenbart att de senaste årens förändringar av sjukvården i Stockholms län har genomförts på ett sätt så att många personalgruppers kompetens nu åsidosätts för att varje enskild vårdenhet istället ska maximera sina intäkter. Inom primärvården utför nu läkare uppgifter som tidigare kompetent handlagts av undersköterskor och sjuksköterskor. Detta är en följd av att Vårdval Stockholm genomförts utan dialog med personalens organisationer om konsekvenser i verksamheten. Den svaga bemanningsanalysen inom vårdvalet leder till att patienterna inte får bästa möjliga vård och att det byggs in ineffektivitet i hela vårdkedjan. Rätt kompetens ska utföra rätt arbetsuppgifter. Stärk landstingspersonalens ställning genom ökad samverkan och ökad insyn i de politiska organen. Utarbeta en ny personalpolicy 2010 i nära samverkan med de fackliga organisationerna. Säkra öppenhet och meddelarfrihet i all landstingsfinansierad verksamhet.

139 17 (86) Ge landstingets centrala förvaltning i uppdrag att stödja utveckling inte avveckling - av landstingets verksamheter. Ställ krav på lagstiftning för att garantera personalen i all landstingsfinansierad verksamhet fullt meddelarskydd som är likvärdigt det som idag omfattar offentligt anställda. Utveckla politiken för bemannings- och kompetensfrågor Alla landstingets entreprenörer ska bindas i avtal för att garantera god tillgång på praktik- och auskultationsplatser. Förhandlingar ska också upptas med de privata vårdentreprenörerna för att öka tillgången på sommarjobb i vården för länets ungdomar, detta som ett led att öka rekryteringsbasen till hela vårdsektorn. Samtliga förvaltningar och bolag ges i uppdrag att till landstingsstyrelsen redovisa sina planer för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Såväl landstingets egna verksamheter som landstingets entreprenörer har ett ansvar för att locka ungdomar till vår arbetsmarknad. Samarbetet med kommunerna i länet för att stärka vårdutbildningarna genom ett vårdcollege ska fortsätta. Landstinget ska i detta arbete särskilt påtala att vårdutbildningarna anpassas till sjukvårdens kompetensbehov och inte bara till behoven i den kommunala omsorgen. Landstingets kompetensförsörjning ska inriktas på att minimera användningen av hyrpersonal i vården. Bemanningsfrågor ska normalt lösas genom anställningar inte inhyrning. Förvaltningarna och bolagen får i uppdrag att redovisa sina strategier för att minska kostnaden för inhyrd personal. Som ett led i kompetensförsörjningen ska utlandsrekrytering inom bristområden ske. Genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser kan landstinget dessutom underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation. Ledarutvecklingen i landstinget har varit framgångsrik och ska fortgå med minst den omfattning den haft under de senaste åren. Satsningen på kvinnligt ledarskap har burit frukt och många av landstingets chefer har därigenom fått en starkare ställning på arbetsmarknaden. Bind genom avtal samtliga landstingets entreprenörer att bära sitt fulla ansvar för praktikutbildningar och auskultationer. Uppdra åt landstingsstyrelsen att redovisa en bemanningsanalys för de verksamheter som infört vårdval så att personalens kompetens används på bästa möjliga sätt. Uppdra till samtliga förvaltningar och bolag att till landstingsstyrelsen redovisa sina planer för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Lös bemanningsfrågor genom anställningar inte inhyrning eller andra osäkra anställningsformer.

140 18 (86) Uppdra åt förvaltningar och bolag att redovisa sina strategier för att minska kostnaden för inhyrd personal. Initiera särskilda insatser för att väcka ungdomars intresse för vården. Fortsätt arbetet med att stärka de gymnasiala vårdutbildningarna i samverkan med kommunerna. Underlätta utlandsrekrytering inom bristområden. Underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser. En bra arbetsgivare I takt med att alltmer av landstingets verksamheter läggs ut på entreprenad, säljs ut eller knoppas av får personalen i vården osäkrare anställningsvillkor. För att skapa likvärdiga villkor för all skattefinansierad verksamhet är det nödvändigt att landstinget ställer krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande former vid alla landstingets upphandlingar, auktoriseringar och avtal. Rätt till heltid ska gälla i landstingets samtliga verksamheter. Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka bland landstingets personal vilket är glädjande. Ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att undersöka om nedgången i sjukfrånvaron är kopplad till lågkonjunkturen och en ökad rädsla för att förlora sitt arbete. Sjukfrånvaron ska minska i enlighet med landstingets hälsoplan. Målsättningen ska vara att sjukfrånvaron minskar med minst en dag per anställd och år. Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Den ska bidra till en ständig utveckling och förbättring av verksamheten samt vara ett incitament för att nå verksamhetsmålen. Den ska också medverka till att landstinget kan rekrytera och behålla medarbetare. För att uppnå detta ska lönen vara individuell och differentierad och bygga på sakliga kriterier som är väl kända och förankrade i verksamheten. Landstinget ska medverka till att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män minskar för att slutligen upphöra. Jämställdhetsutbildning för landstingets chefer ska genomföras så att ytterligare minst 150 chefer genomgår utbildning under Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner. Kompetensen för bemötande kring homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) behöver öka inom hela sjukvården. Ställ krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor vid alla landstingets upphandlingar, auktoriseringar och avtal.

141 19 (86) Öka insatserna för att minska sjukskrivningarna bland landstingets personal. Öka satsningen på jämställdhet både på löne- och kompetensområdet. Inför det uttalade personalstrategiska målet att landstingets egna verksamheter ska vara förebilder när det gäller personalinflytande och arbetsmiljö. Detta ska omfatta alla landstingskoncernens bolag och förvaltningar. Garantera rätt till heltid i landstingets samtliga verksamheter. Fortsätt stärka arbetet mot hot och våld i landstingets verksamheter. Landstingets arbetsplatser ska vara trygga och säkra. Minska sjukfrånvaron i enlighet med landstingets hälsoplan. Medverka till att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män minskar för att slutligen upphöra. Genomför jämställdhetsutbildning för landstingets chefer så att ytterligare minst 200 chefer genomgår utbildning under Upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner i alla förvaltningar och bolag Effektiv styrning av sjukvårdens produktion Hälso- och sjukvården kommer att successivt behöva mer av samhällets resurser, men de måste användas till rätt saker. Övergripande mål och spelregler för vårdverksamheterna bör därför utformas genom ett utpräglat koncernperspektiv, så att avvägningar kan göras utifrån en samlad bild. Det är viktigt att samarbete snarare än konkurrens präglar relationerna mellan de landstingsägda vårdproducenterna. Koncernperspektivet måste genomsyra organisation, regelverk, befogenhetsfördelning och överordnas såväl de landstingsägda vårdproducenterna som beställarfunktionen. Ett grundläggande fel idag är uppdelningen av det politiska ansvaret för ägarstyrningen i tre till fyra olika instanser. Samla landstingets ägarstyrning av sjukvården till en politisk instans. Utveckla arbetet med nyckeltal och koncernövergripande mät- och styrsystem. Stockholmarna förtjänar god och riktig mat i sjukvården Den nya typ av industriproducerad patientmat som under skandalartade former införts på Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus upplevs av väldigt många patienter som oaptitlig. Den industriproducerade maten har visat sig innehålla en hög andel tillsatser, oaptitliga svarta plastlådor, exploderande kärl och mat med felaktig märkning. Stora mängder mat slängs nu på sjukhusen. Socialdemokraterna menar att maten är en del av sjukhusvården och ska vara näringsriktig, hälsofrämjande och uppfylla alla krav på hygienisk hantering. Måltiden ska även därutöver vara ett trevligt avbrott i en ibland svår och prövande period i livet.

142 20 (86) Sjukhusen bör ha tillgång till egna Hälsokök som kompletterar stordriftsmaten och skapar flexibilitet för patienten. Råvarorna ska till hög andel vara ekologiska och närproducerade. Alla tillsatser ska användas med iakttagande av försiktighetsprincipen. Till svårt sjuka patienter som har svårt att äta och har dålig aptit, ska specialkost utifrån den patientens specifika behov kunna erbjudas. Maten ska serveras på tallrik, färsk sallad och bröd ska alltid ingå. Miljökrav ska ställas i landstingets upphandlingar och användningen av engångsprodukter ska minimeras. Den storköksproducerade mat landstinget behöver upphandla ska uppfylla höga krav på aptitlighet, smak och möjlighet till individanpassning. Reformera sjukhusmaten så att god och näringsriktig mat serveras till patienterna. Inför hälsokök på varje sjukhus. Utforma Nya Karolinska Sjukhuset så att det ryms ett Hälsokök på det nya universitetssjukhuset. Snyggt, rent och säkert i vården De ökade problemen med smittspridning inom sjukvården beror till inte ringa utsträckning på brister i hygienfaktorerna. Landstingets sjukvårdsproducenter ska ha ett tydligt ansvar för att garantera faktorer i drift och utförande av vård som har stor påverkan på vårdens kvalitet såsom till exempel hygien, städning och tvätt. Detta ansvar får aldrig delegeras, även om underentreprenörer anlitas, utan ska beaktas i vårdkedjans alla steg. Ställ högre krav på sjukvårdsproducenternas ansvar för vårdnära driftsfaktorer såsom hygien, städning och tvätt. En patient en journal senast 2014 Det är angeläget att landstingets IT-arbete går vidare med att skapa en för alla vårdgivare gemensam vårddokumentation. Arbetet ska ske utifrån målet om en patient = en journal. Verksamhetsnytta och patientfokus ska ligga till grund för arbetet. Målet måste sättas att Stockholms läns landsting senast 2014 ska ha infört en för alla vårdgivare gemensam vårddokumentation. Inför en gemensam vårddokumentation i full drift senast år Nytt ägaruppdrag till Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Den borgerliga politiken lägger all sin kraft på privatisering av hälso- och sjukvården och ingen energi åt att utveckla den landstingsdrivna sjukvården. Stockholms läns sjukvårdsområde har i dag i uppdrag att avveckla stora delar av verksamheten till

143 21 (86) förmån för privata vårdföretag. Vi vill ändra på detta och ta vara på all den kompetens och kraft som finns hos personalen i landstingets egen hälso- och sjukvård. Vi vill ge den landstingsdrivna hälso- och sjukvården samma möjligheter till utveckling som den privata vården. Ge SLSO i uppdrag att söka auktorisation för nyetableringar där möjligheterna att erhålla patientunderlag bedöms som goda. Ge SLSO ett särskilt uppdrag att pröva ökad profilering av ett antal vårdcentraler med särskild inriktning mot olika befolkningsgrupper eller diagnosgrupper. Egenregianbud för full konkurrens Moderaterna och deras stödpartier genomför som regel upphandlingar inom hälsooch sjukvården utan att den offentligt ägda verksamheten får vara med att lägga anbud. Det borgerliga agerandet är snävt ideologiskt betingat. Målet är att privatisera inte att förbättra konkurrensen och se till medborgarnas bästa. Socialdemokraterna menar att en av flera anledningar för landstinget att ha egenägda verksamheter är att äga kunskap om kostnadsnivåer och andra förutsättningar för verksamheten. Denna kunskap bör utnyttjas i fler upphandlingar där egenregianbuden används som en viktig benchmarking om kostnadsnivå och kvalitetskriterier. Upprätta egenregianbud vid fler konkurrensupphandlingar. Stäng VIP-ingången Moderaterna och deras stödpartier har beslutat att våra offentliga sjukhus ska ha särskilda VIP-ingångar för de som råd med en privat sjukvårdsförsäkring. Dörrarna har också slagits upp för att privata företag ska kunna öppna kliniker inne på de offentliga sjukhusen och där ta emot försäkringspatienter. Eftersom vårdgarantin inte efterlevs av den borgerliga landstingsmajoriteten, räknar de kallt med att efterfrågan på privatfinansierad vård ska öka. Socialdemokraternas budget innebär att beslutet om öppnande av privatfinansiering vid landstingets sjukhus upphävs. Stoppa de privata gräddfilerna vid de landstingsägda sjukhusen. Förändrad vårdstruktur Processen för överföring av akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser till närsjukvården har avstannat efter majoritetsskiftet hösten Det är viktigt att strukturarbetet återupptas för att successivt skapa en närsjukvård med tillgång till fler specialister.

144 22 (86) Den genomlysning som gjordes av Karolinska universitetssjukhuset under 2007 visade att sammanläggningen av de tidigare två universitetssjukhusen var riktig och att stora ekonomiska vinster redan då gjorts på grund av sammanslagningen. Sammanslagningen rymmer ytterligare möjligheter till effektiviseringar och synergieffekter om de två delarna av universitetssjukhuset tar nya steg för att profilera och koncentrera verksamhet till antingen Solna eller Huddinge. Återuppta processen för överföring av akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser till närsjukvården. Ge ny kraft till profileringsarbetet inom Karolinska universitetssjukhuset Hållbar Miljö Landstinget ska fortsätta arbeta utifrån det av fullmäktige beslutade Miljöprogram 5. Programmet följs upp integrerat med årsbokslutet och resulterar sedan i en särskild fördjupad miljöredovisning. En av landstingets stora miljöfrågor är att motverka verksamheternas klimatpåverkan och minska kemikalieutsläppen i vattenmiljön. En stor utmaning är också att vidga EU:s läkemedelsövervakning till att inkludera läkemedels miljöpåverkan. Se till att bolag och förvaltningar arbetar för att uppfylla målen i Miljö Steg 5. Intensifiera miljöomställningen inom landstingets alla transporter. Se till att minst 45 procent av landstingets transporter drivas med förnyelsebara drivmedel under Genomför energikartläggningar och inför energiledningssystem i de mest energiintensiva verksamheterna. Inför miljöledningssystem i samtliga bolag och förvaltningar. Se till att minst 20 procent av landstingets måltider blir baserade på ekologiskt framställda produkter under Använd kemikaliekravspecifikationer i landstingets upphandlingar och fortsätt arbetet med att ersätta kemikalier och kemiska produkter med miljövänliga alternativ Jämställdhet Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättvisefråga. Målet måste vara att jämställdhetsperspektivet integreras i alla beslut. Alla ska oavsett kön ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Samtliga verksamheter ska analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, så kallad mainstreaming.

145 23 (86) Arbeta aktivt för att flickor och pojkar, kvinnor och män aldrig diskrimineras på grund av kön inom landstingets verksamheter. Inför mainstreaming i alla landstingsverksamheter. Ställ krav som främjar jämställdhet vid upphandling av varor och tjänster Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 43,8 26,3 94,3 258,3% 115,4% - varav landstingsbidrag 43,8 26,3 26,3 0,0% -39,9% Summa kostnader -18,8-24,7-78,7 219,2% 319,6% Avskrivningar -0,5-0,8-14,5 1779,2% 2946,3% Finansnetto -168,3 0,0-0,3-99,9% Summa kapitalkostnader -168,8-0,8-14,7 1811,7% -91,3% Resultat -143,7 0,9 0,9 Arbetet med att bygga Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) fortsätter under NKS får stora konsekvenser för hela sjukvården i Stockholms läns landsting. Parallellt med planeringen av det nya universitetssjukhuset är det viktigt att planera för hur den övriga vården ska organiseras som en följd av de nya förutsättningar som NKS för med sig. Inrätta en samlad politisk instans som har till uppgift att följa arbetet med den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen Koncernfinansiering Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,5% 8,6% Kostnader ,6% 8,9% Resultat

146 24 (86) 3.2 Hälso- och sjukvården Övergripande mål för hälso- och sjukvården: Att befolkningens hälsa är god. Att befolkningen erbjuds en jämlik hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och som ges i rimlig tid. Att FoUU-arbetet är i internationell framkant och främjar hälsan i länet. Att sjukvårdens resurser utnyttjas effektivt och att ekonomin är i balans. Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring /BU09 SLL-externa intäkter ,1% SLL-interna intäkter ,2% Summa intäkter ,4% Personalkostnader ,3% Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) ,4% Läkemedel ,5% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,4% Summa kostnader ,4% Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden Med den socialdemokratiska politiken tillförs hälso- och sjukvårdsnämnden nära 1,8 miljarder kronor 2010 jämfört med budget 2009, vilket är över 450 miljoner kronor mer än i budgetförslaget från Moderaterna och deras stödpartier. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,6% 14,4% SLL-interna intäkter ,3% 9,2% - varav landstingsbidrag , , ,6 4,3% 9,4% Summa intäkter ,2% 9,3% Köpt vård ,6% 9,0% Läkemedelsförmånen ,1% 10,9% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,7% 33,4% Summa kostnader ,2% 9,9% Resultat

147 25 (86) Bästa sjukvården för stockholmarna! Socialdemokraterna vill att Stockholm ska ha världens bästa sjukvård. För att klara det behöver vården mer resurser inte nedskärningar till följd av skattesänkningar i landstinget och nationellt. Vårdens kvalitet ska vara lika god oavsett om du bor i Vasastan, Rimbo eller Nykvarn. Vi vill öka kontrollen genom att införa kvalitetsinspektörer så att all vård uppfyller samma högt ställda krav på kvalitet och medicinsk säkerhet. Vår hälsa påverkas både av ålder, kön och arv men även av levnadsvanor, sociala förhållanden och inkomst. För en vård på lika villkor efter individuella behov måste patienter få olika mycket av sjukvårdens resurser. Den borgerliga politiken har medfört ett orättvist system för vårdval, där resurserna flyttat från människor som har stort behov av vård till relativt friska människor. Mångfalden och valfriheten har minskat när privatisering blivit ett självändamål. Socialdemokraterna vill införa ett rättvist vårdval där pengarna följer behoven. Rökning, fetma och alkohol leder till svåra sjukdomar med stort lidande och höga vårdkostnader. Därför vill vi att vården ska bli mer hälsofrämjande och investera i förebyggande arbete. Valmöjligheterna ska öka så att stockholmarna kan välja specialiserade vårdcentraler för till exempel äldre patienter eller för patienter med diabetes, astma och allergi. Vi vill ha en mångfald av både privata och offentliga aktörer i vården med olika inriktning och profil. Dessutom ska jourläkarbilar kunna åka hem till äldre och barnfamiljer som har svårt att själva ta sig till vården. Köerna till sjukvården har mer än fördubblats under Moderaternas ledning. Varje patient som får vänta för länge på vård är en för mycket. Investera i sjukvården så att stockholmarna får vård i tid. Maten på våra sjukhus är en viktig del av vårdkvaliteten. Ansvaret för upphandlingar av kostförsörjning bör därför överföras till Hälso- och sjukvårdsnämnden. God och näringsriktig mat är avgörande för återhämtning och tillfrisknande. Stockholm kan knappas skryta med den patientmat som serveras i svarta lådor och där hälften av patienterna inte uppskattar det som serveras. Maten måste bli en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande på sjukhusen i Stockholms län. Därför kommer vi att investera i Hälsokök på sjukhusen där näringsriktig mat lagas och erbjuds patienterna från en à la carte meny. Avgörande för att nå upp till bästa möjliga vårdkvalitet är att nya medicinska rön och metoder snabbt kan överföras till praktisk tillämpning i vården. Socialdemokraterna prioriterar därför investeringar i den medicinsk forskning och innovation. Alla inte bara några måste kunna ta del av den medicinska utvecklingens fortgående land-

148 26 (86) vinningar. Socialdemokraterna värnar allemansrätten i sjukvården och går inte med på den borgerliga politiken med privata gräddfiler till vården för dem som kan betala. Vi vill öka samarbetet mellan forskning, sjukvård och medicinsk produktutveckling, så att vården kommer i åtnjutande av den främsta medicinska tekniken och de bästa läkemedlen. Kvalitet, mångfald och rättvisa i närsjukvården I dag råder stora och växande skillnader i hälsa mellan olika grupper, samhällsklasser och geografiska områden i Stockholmsregionen, både i livslängd och i sjuklighet. Ofta går skillnader i inkomst hand i hand med skillnader i hälsa. Inte minst bland barn är hälsoklyftorna stora beroende på föräldrarnas sociala villkor. Ett samhälle där människor skiktas hårt efter ekonomiska förhållanden leder också till stora hälsoklyftor. Det är inget bra samhälle. Orättvisorna riskerar leda till spänningar som utgör ett allvarligt hot mot ett socialt hållbart samhälle. De tilltagande hälsoklyftorna i Stockholmsregionen måste brytas och därför måste den nära hälsooch sjukvården utformas så att den bidrar till en bättre folkhälsa och en större jämlikhet i hälsa. Moderaternas Vårdval Stockholm har tagit resurser från områden där många är sjuka för att pumpa in till områden där folkhälsan är god. Vårdval Stockholm har försämrat mångfalden inom vården genom att lägga ner närakuter, familjecentraler och äldrecentraler. Skattebetalarnas pengar slösas bort då läkarna tar över uppgifter från sjuksköterskorna och sjuksköterskorna tar över uppgifter från undersköterskorna. Stockholmarna är värda ett mer modernt och heltäckande alternativ till Vårdval Stockholm. Vård ska ges efter behov på ett rättvist, jämställt och jämlikt sätt över hela länet. Det finns en stor potential i att öka tillgängligheten inom vården genom att använda nya kommunikationskanaler. Vi socialdemokrater kommer att ställa krav på vårdgivarna att ge patienterna service och information online. De som önskar ska även kunna få en påminnelse via ett sms-meddelande en viss tid före besöket. Det är viktigt att teamtanken genomsyrar den nära sjukvårdens organisation. Vårdval Stockholms strikta inriktning på läkaren har minskat möjligheterna för patienten att mötas av olika kompetenser utifrån behov. Vi vill att ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Därmed sker en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Vården ska i större utsträckning än tidigare utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, strategier som kan bidra till en generellt sett mer effektiv hälso- och sjukvård. Kunskap ska finnas om mäns och kvinnors, pojkars och flickors

149 27 (86) olika behov. Stöd till patienter vid psykisk ohälsa och livskriser ska förbättras. För den som vill ha hjälp att förbättra sin livskvalitet genom ändrade levnadsvanor ska motiverande samtal och stödgrupper erbjudas. Närsjukvården ska även fungera som första linjens psykiatri och därmed erbjuda psykosociala insatser med särskild kompetens. För att klara detta måste det för dessa patienter finnas möjlighet till längre besök och sammansatta insatser i form av ett vårdteam med olika kompetenser. Fortbildning inom området psykisk ohälsa behöver genomföras. För att säkra och förbättra kvaliteten på vårdcentralerna ska kvalitetsinspektörer införas. Kvalitetsinspektörernas iakttagelser kan sedan ligga till grund för bibehållen alternativt indragen auktorisation. Socialdemokraterna investerar 30 miljoner kronor mer i närsjukvården än Moderaterna och deras stödpartier: Inrätta ett rättvist ersättningssystem som fördelar resurser till patienter utifrån vårdbehoven. Investera i hälsofrämjande och förebyggande insatser. Öka mångfalden inom närsjukvården genom familjecentraler, äldrecentraler och profilerade vårdcentraler. Återinför närakuter med specialister, röntgen och laboratorium. Ställ krav på tillgänglighet och service online. Utveckla vårdteam med fler yrkeskompetenser inom närsjukvården. Inrätta kvalitetsinspektörer för en ökad kvalitet inom närsjukvården. Säkerställ att personal kontinuerligt kompetensutvecklas för att kunna möta behoven hos kronikergrupper och patienter med psykisk ohälsa. Bort med köerna inom den specialiserade vården Gräddfiler i sjukvården är nu ett faktum. Moderaterna och deras stödpartier har öppnat upp för att personer med privata sjukförsäkringar kan gå före i kön till vår offentligt finansierade vård. Socialdemokraterna anser att skattebetalarnas investeringar i vården ska fördelas efter behov. Det moderata vallöftet om att inte tillåta gräddfiler bröts redan efter drygt ett år i landstingsledningen. Istället för att lägga resurser på ideologiskt driven privatisering borde sjukvårdspolitiken fokusera på att korta köerna inom specialistsjukvården. Sedan 2006 har andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin ökat med 132 procent. Svårast är det att få träffa en specialistläkare. Här har väntetiderna ökat med ofattbara 172 procent sedan Kön för att få träffa en gynekolog har ökat med 139 procent och kön att få träffa en ortoped har ökat med 198 procent. Antalet patienter som väntar på att få

150 28 (86) en fetmaoperation har ökat med 59 procent. Inte mindre än 125 patienter har väntat längre än vårdgarantin för att få komma till onkologisk mottagning, då köerna inom cancersjukvården har ökat med 278 procent under nuvarande mandatperiod. I denna verklighet anser Moderaterna och deras stödpartier att sjukvården har tillräckligt med resurser. Vi vill tilldela sjukvården nya resurser och skapa rimliga förutsättningar för vårdpersonalen att skapa en god tillgänglighet inom specialistsjukvården. Flerårsavtalen innebär att sjukhusen ansvarar för att patienterna får vård inom ramen för vårdgarantin. Men med personalnedskärningar i vården på totalt 650 årsanställda sedan mitten av förra året är det tyvärr svårt att ta det ansvaret. Det går inte att befria sjukvården från köer och öka patientsäkerheten endast genom att alla ska springa snabbare. Investeringar i trygga arbetsförhållanden och rimliga arbetsbördor för personalen måste göras. Socialdemokraternas budgetförslag bygger på insikten att antalet årsarbetare i sjukvården behöver öka igen. Under 2009 har det vid ett flertal tillfällen uppdagats att remisser försvinner eller skickas tillbaka till primärvården då klinikerna inte kan erbjuda vård inom gränsen för vårdgarantin och därmed riskerar vite. Därför krävs enhetliga remissregler. Bättre kommunikationsmöjligheter kan göra det mer trivsamt att vistas på sjukhus. Vi socialdemokrater vill ge sjukhuspatienter möjligheten att använda sin egen eller hyra en dator. Patienten ska kunna använda sin tid vid sjukhussängen, med tillgång till Internet, till att kunna läsa sin e-post, lyssna på musik, se tv-program och filmer samt spela spel. Patienten ska även kunna hyra en webbkamera för att via Skype lättare kunna kommunicera med anhöriga utanför den ordinarie besökstiden. Sommar efter sommar de senaste åren har kvinnor tvingats till kirurgiska aborter istället för medicinska på grund av väntetider. Det är oacceptabelt. Socialdemokraterna vill öronmärka särskilda resurser till att korta köerna till aborter, så att ingen ska tvingas till kirurgisk abort. Hälso- och sjukvården ska alltid organiseras utifrån befolkningens behov. Därför är det beklämmande att utbudet av privata specialister är ojämnt fördelat över länet. Invånarna i södra länet konsumerar endast 29 procent av vården i den egna länsdelen. Det ska jämföras med att boende i norra länet konsumerar 77 procent i den egna länsdelen, och boende i Stockholm-Ekerö 92 procent. Systemet med ersättningsetableringar permanentar denna ordning. Socialdemokraterna vill inleda en dialog med de privata specialistläkare som får ekonomisk ersättning utifrån den så kallade nationella taxan, så att de på ett bättre sätt än idag kan inkluderas i sjukvårdsutbudet och möta stockholmarnas vårdbehov mer jämnt fördelat över länet.

151 29 (86) Det akuta omhändertagandet måste förbättras genom en effektiv samverkan mellan närakuter, sjukhusens akutmottagningar och Vårdguiden. De lättakuter som skulle öppnas under 2009 är kraftigt försenade då den borgerliga majoriteten till varje pris ville att driften skulle vara privat. Vi vill att lättakuterna, i enlighet med förvaltningens och professionens inrådan, ska drivas av sjukhusen för en effektiv akutsjukvård. Ambulanshelikoptern ska bemannas med läkare för att säkra en trygg akutsjukvård i skärgård och glesbygd. Närsjukvården ska utvecklas för att avlasta trycket på akutsjukvården. Socialdemokraterna investerar 250 miljoner kronor mer än Moderaterna och deras stödpartier i den specialiserade sjukvården. Förverkliga vårdgarantin genom att öka grundbeställningarna inom både elektiv och akut vård. Öka antalet årsarbetare för att säkra patientsäkerheten och korta väntetiderna. Sätt stopp för gräddfilerna inom den offentligt finansierade sjukvården. Återinför läkare i ambulanshelikoptern så att chanserna att överleva ökar för berörda patienter. Se till att patienter på sjukhusen kan hyra datorer och webbkameror för att kunna kommunicera med anhöriga utöver besökstid. Öka beställningarna inom aborter i syfte att garantera att ingen kvinna ska tvingas till kirurgisk abort på grund av väntetider. Inrätta lättakuter i sjukhusens regi på samtliga akutsjukhus. Ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att uppta en dialog med de så kallade taxeläkarna om hur dessa kan inlemmas bättre i sjukvårdsutbudet och om ett mer jämnt fördelat utbud av specialistläkare i länet. Inrätta en specialistmottagning för patienter med ME/kroniskt trötthetssyndrom. Hälsofrämjande sjukvård i hela Stockholm Ökande vårdbehov som en följd av en allt mer åldrande befolkning är utmaningar för sjukvårdens framtida finansiering. Hälsofrämjande och förebyggande insatser kan spela en avgörande roll för bibehållen kvalitet och tillgänglighet i vården då omkring 70 procent av den åtgärdbara sjukligheten är kopplad till livsstils- och miljöfaktorer. Hälso- och sjukvården måste successivt ställas om i riktning mot mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Den borgerliga politiken har lett till nedprioriteringar och i vissa fall eliminering av förebyggande hälsovård. Vårdval Stockholm premierar läkarbesök medan distriktssköterskans unika kompetens i folkhälsofrågor förbises. Vårdval Stockholm måste utvärderas utifrån vilka konsekvenser reformen fått för folkhälsan och en ny vårdvalsmodell med fokus på hälsofrämjande sjukvård måste inrättas.

152 30 (86) Socialdemokraterna vill även investera i hälsokommunikatörer för att förbättra folkhälsan och avhjälpa språk- och kulturproblem för utlandsfödda som söker vård. Uppdraget innebär att vara en resurs som kan lotsa människor rätt och verka för en sundare livsstil. Hälsokommunikatörerna ska bland annat finnas på vårdcentraler och akutmottagningar, men också i bostadsområden och skolor i områden med sämre folkhälsa. I Danmark finns en modell för hälsofrämjande rehabilitering där patientgrupper med stora folksjukdomar i grupp lär sig att leva ett mer hälsosamt liv. Det rör sig om patienter med stroke, hjärt-kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar, astma/allergi, diabetes, kol och övervikt. Vi vill utreda möjligheterna att inrätta så kallade Sundhetscenter i samverkan med kommuner/stadsdelar och patientorganisationerna. Rehabilitering är en central del i den Socialdemokratiska arbetslinjen. För varje dag som patienter måste vänta på rehabiliteringsinsatser kommer de längre ifrån arbetsmarknaden. Det leder till minskad livskvalitet för den enskilde samtidigt som samhället förlorar resurser till investeringar i vår gemensamma välfärd. Det är därför rimligt att rehabilitering ingår i den nationella vårdgarantin och att landstinget får statligt stöd för att infria det löftet gentemot medborgarna. Insatserna för kvinnor borde särskilt uppmärksammas tillsammans med förstärkning av insatserna inom närsjukvården. Samordningsförbunden ska utvecklas ytterligare. Resurserna till habiliteringen måste öka med ökade patientströmmar. Satsningar på kognitivt stöd för habiliteringens målgrupper ska öka. Socialdemokraterna vill starta en Hälsocentral på T-centralen. När man väntar på tåget ska möjligheten finnas att slinka in för att exempelvis ta blodtrycket, kolla blodsocker eller ställa frågor om hälsa. Det ska vara lätt och smidigt att göra hälsoförebyggande kontroller. Ta fram förslag på hur tillgången till rehabilitering kan bli mer jämnt fördelad över länet. Gör rehabiliteringen till en fungerande del av vårdkedjorna. Korta väntetiderna inom rehabilitering. Satsa på kognitivt stöd inom habiliteringen. Inrätta befattningar som hälsokommunikatörer i utsatta områden. Utred möjligheterna att inrätta så kallade Sundhetscenter av dansk modell. Utvärdera Vårdval Stockholms effekter för folkhälsan. Bygg ut samordningsförbunden. Öppna Hälsocentralen på T-centralen.

153 31 (86) Patientens rätt, makt och säkerhet Patientens rätt i vården måste förtydligas och utvecklas. Vi Socialdemokrater föreslår att en rättighetskatalog utformas för patienterna med syftet att göra det enklare att kräva sin rätt, utan att rättsliga processer måste drivas. Hit hör exempelvis rätten att åberopa vårdgarantin och rätten till second opinion, eller möjligheterna att vända sig till patientnämnden med klagomål. HBT-kompetensen inom hälso- och sjukvården måste förbättras genom kompetensutveckling av personal inom både närsjukvård och specialistvård. Utformningen av den vårdvalsmodell som den moderatledda landstingsledningen vurmar för har varken gett patienterna en riktig valfrihet eller möjligheten att göra bra val. Socialdemokraterna vill istället skapa verkliga valmöjligheter med en mångfald i vårdutbudet. Vi vill främja olika personalkompetenser och verksamhetsprofiler, till exempel äldrecentraler med specialister i geriatrik eller vårdcentraler riktade mot barnfamiljer. Om patienterna ska kunna göra bra och trygga val måste de dessutom ges en vettig information som bygger på objektiva utvärderingar av vårdgivarnas medicinska kvalitet, kompetens, tillgänglighet och bemötande. Rankningar av vårdgivarnas prestationer kan ge en bra information och bör prövas inom ett antal vårdområden. Även patienternas synpunkter ska redovisas. Genom att redovisa resultaten offentligt stimuleras kvalitetsarbetet i vården. Informationen om olika vårdgivares kvalitet ska presenteras så att den hjälper enskilda människor att få sitt vårdbehov tillgodosett. Vi vill utveckla Vårdguiden genom att ta fram användarvänliga webbverktyg som kan användas till att jämföra vårdgivarna utifrån olika kvalitetsaspekter och utbud. De som inte är vana Internetanvändare ska erbjudas sådan information skriftligen. Information ska också ges på andra språk. Vårdguidens Mina vårdkontakter ska förbättras med nya tjänster för patienterna, såsom bokning av tider och provtagningstjänster. Tillgänglighet i vården handlar inte bara om vårdgaranti, utan också om fysisk tillgänglighet. Hinder som finns i primärvården ska vara avhjälpta senast Vi vill att arbetet ska intensifieras och utvidgas till att gälla olika typer av kognitiva handikapp. För att förhindra att misstag i vården upprepas måste patientsäkerhetsarbetet uppgraderas. Vi vill snabba på utvecklandet av en gemensam vårddokumentation enligt principen en patient en journal. Idag är det allt för vanligt att patientjournalerna är splittrade och svåröverskådliga. Olika personalkategorier för var sin journal med dubbel- och trippeldokumentation som följd. En gemensam journal för patienten

154 32 (86) skulle minska det administrativa arbetet och spara tid, men framförallt öka patientsäkerheten. Alla krafter måste inriktas på att undanröja skador och felbehandlingar i vården. För att all personal ska känna sig trygg med att rapportera in är det viktigt att misstag och tillbud som rapporteras används i lärande och förebyggande syfte och inte i första hand för att peka ut syndabockar. God och uppdaterad kunskap om problemet och dess omfattning är nödvändigt för att kunna vidta rätt åtgärder. Vi vill fortsätta främja utvecklingen av metoder, rutiner och verktyg för patientsäkerhetsarbetet, bland annat utifrån beslutat handlingsprogram. Det är särskilt viktigt att vårdgivarna tar ansvar för att motverka den smittspridning som förekommer inom sjukvården. Ett allvarligt hot mot patienternas hälsa är inte minst de multiresistenta bakterier som kan ge svåra sjukdomar och i värsta fall leda till döden. Vårdinrättningarna har hårda krav på renlighet, städning och god hygien. Men kraven på de entreprenörer som utför städningen på sjukhusen måste skärpas. Vid upphandlingar måste kvalitet i städning och renlighet premieras, inte bara priset. Både patienter och personal ska uppleva att sjukhusmiljön är 100 procent ren och fräsch. Patientens säkerhet handlar också om skydd mot fysiskt och psykiskt våld. År 2008 utsattes kvinnor för mäns våld. De senaste tio åren har anmälningarna ökat med 34 procent. Våldsutsatta kvinnor söker ofta sjukvård och enligt Hälso- och sjukvårdslagen är vården ålagd ett tydligt ansvar för att upptäcka, identifiera och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. För att lyckas med det uppdraget krävs att personal kontinuerligt får utbildning i hur våldsutsatta kvinnor bör bemötas. Socialdemokraterna vill värna de lokala psykosociala teamen i primärvården för att kunna upptäcka bakomliggande orsaker till vårdbesök och hjälpa våldsutsatta kvinnor att våga berätta om sin situation. Vi kräver att handlingsplanen Mäns våld mot kvinnor ska uppdateras och förverkligas. Inför en rättighetskatalog för patienter i Stockholms län. Ge patienterna en riktig valfrihet genom att bredda vårdcentralernas utbud Upprätta kvalitetsmål för de 50 vanligaste diagnoserna och gör målutvärderingarna till underlag för patientinformation. Gör det enkelt och säkert för patienterna att välja vårdgivare ta fram användarvänliga webbverktyg för att jämföra vårdgivarnas kvalitet och utbud. Inför en patient en journal. Ta fram förslag till hur äldre multisjuka, kroniskt sjuka och patienter med svåra diagnoser ska tillförsäkras rätten till en vårdlots. Minska smittspridningen i vården genom hårdare krav på renlighet, städning och god hygien.

155 33 (86) Uppdatera och intensifiera arbetet med handlingsplanen Mäns våld mot kvinnor. Bästa sjukvården för varenda Stockholmsunge! Vårdval Stockholm har slagit hårt mot barnfamiljerna. Slarvigt, hastigt och utan hänsyn till barnens perspektiv sjösattes reformen. Konsekvensen blev nedläggningar av de närakuter som besöktes av över barn per år och nedläggning av många familjecentraler. Med närakuterna nedlagda konstaterar vi att tillgängligheten inom den akuta barnsjukvården är undermålig. Barn och föräldrar blir sittandes i timmar på närakuten på Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB). Närakuten på ALB har dubbelt så många besök som planerat. Tillgängligheten inom den akuta barnsjukvården ska förbättras genom etablerande av en ny närakut för barn i södra länsdelen. Övriga närakuter, med röntgen, specialister och laboratorium som innebar att till exempel ett barn med misstänkt fraktur enkelt och snabbt kunde få tid för röntgen eller träffa en barnläkare, ska återinföras. All barnsjukvård ska vara avgiftsfri. Ett sätt att förbättra servicen inom Hälso- och sjukvården är att dra nytta av modern kommunikation. Idag använder allt fler webbkamera när de kommunicerar i arbetet eller med släktingar och vänner. Därför anser vi socialdemokrater att tiden nu är mogen för Vårdguiden för barn att erbjuda rådgivning via webbkamera. Att via webbkamera till exempel visa upp ett utslag eller svullnad kan undvika onödiga besök på akuten och samtidigt mildra föräldrarnas oro. Många barnfamiljer har kvällar och nätter svårt att ta sig in till sjukhusens akutmottagningar. Istället för att väcka syskon och ta med sig alla barn till sjukhuset är det ofta en bättre lösning att läkaren kommer hem till patienten. Socialdemokraterna vill införa jourläkarbilar, främst riktade mot barnfamiljer, jämnt fördelat över länet. Pressen på de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna har ökat markant. Detta till stor del på grund av det nya ansvaret för neuropsykiatriska utredningar. Med utökat uppdrag måste resurser tilldelas. Idag klarar endast tre av samtliga barnoch ungdomsmedicinska mottagningar vårdgarantin. Det är inte acceptabelt. Första linjens sjukvård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa måste utredas och förbättras. Enligt den barnrapport som Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning tagit fram har modellen för husläkarverksamhet som finns i Stockholms läns landsting inte förutsättningar att upprätthålla önskvärd kompetens kring barn. En kriskommission för att reda ut ansvaret mellan skolhälsovård och BUP behöver tillsättas. Ökningen av antalet utredda barn med neuropsykiatriska diagnoser medför ett större

156 34 (86) behov av olika behandlingsinsatser. Därför är det viktigt att BUP ges resurser för detta. Idag finns ingen organisation för stöd och omvårdnad till föräldrar och syskon till svårt sjuka barn i livets slutskede. Därför är etablerandet av ett barnhospice välkommet. För barn som utsatts för våld behövs en samordning av inblandade myndigheter polis, socialtjänst, åklagarmyndighet, BUP och barnläkare. Landstinget måste ta ansvar för att tillgodose behoven av BUP och barnläkare på Barnahusen. Familjer som har en familjemedlem med funktionsstörning har många gånger en vardag som är kaotisk. Det är svårt att hålla ihop alla vårdkontakter som krävs för att vardagen ska fungera. Därför föreslår vi att en funktion med lotsar för funktionshindrade utvecklas i samarbete med patient- och anhörigföreningar. Satsningar på habilitering måste göras. Satsningar även utanför sjukhusen måste göras för att barn och ungdomar ska få möjlighet till ett bättre liv. Socialdemokraterna investerar 100 miljoner kronor mer än Moderaterna och deras stödpartier i barnsjukvården. Inför Jourläkarbilar riktade till barnfamiljer. Bygg ett Barnhospice i landstingets regi. Inför avgiftsfri barnsjukvård. Öka resurserna till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar för att de ska klara uppdraget med neuropsykiatriska utredningar. Starta försök med webbkamera på Vårdguiden för barn. Inrätta en närakut likt den vid Astrid Lindgrens barnsjukhus på södra sidan. Skapa fler familjevårdsplatser inom neonatalvården. Omarbeta regelböckerna för MVC och BVC i syfte att säkra kvaliteten i vården över hela länet. Återinrätta familjecentraler i områden där samverkan med kommunala verksamheter är som störst. Utred hur en fungerande första linjens sjukvård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa kan säkerställas. Säkerställ tillgången till läkarkompetens och BUP på Barnahusen. Öka resurserna till BUP. Se över behovet av fler IVA-platser inom barnsjukvården. Tillsätt en kriskommission för att utreda uppdragen skolhälsovård BUP för en bättre organisation kring barn med psykisk ohälsa. Utveckla vårdlotsar för funktionshindrade.

157 35 (86) Trygg start för alla familjer Den medicinska kvaliteten för våra barn i länet är av världsklass. Sverige är till exempel världens säkraste land att föda barn i och har världens lägsta spädbarnsdödlighet. Det som däremot ofta brister är att sjukvården inte är organiserad utifrån att inkludera hela familjen. Vården måste också ha god kännedom och tolerans kring att moderna familjer inte nödvändigtvis utgår från mamma-pappa-barn utan lika gärna kan bestå av två mammor, två pappor och ett barn. Mor- och farföräldrar, andra släktingar eller vänner kan också spela stor roll i barnets närmaste nätverk. Vårdpersonalen måste ha en öppen syn kring detta. Stockholm bör ligga steget före i att inkludera pappor/partners i förlossningsvården. Idag skiftar kvaliteten i omhändertagandet mellan olika kliniker. Vissa kliniker erbjuder den andra föräldern möjlighet att äta och sova kvar. Andra har ingen plats för pappor/partners alls eller erbjuder endast frukost. För familjer med två mammor och två pappor saknas ofta praktiska möjligheter för samtliga att kunna knyta an till barnet under sjukhusvistelsen. Vi vill att det ska vara självklart även för nybildade familjer med fler än två föräldrar att få praktiska möjligheter och rum för att tillsammans kunna uppleva tiden med sitt nyfödda barn under BB-vistelsen. Alla blivande föräldrar ska känna sig lika trygga med kvaliteten i omvårdnaden som med den medicinska kvaliteten. Nyblivna föräldrar ska inte behöva ägna kraft åt praktiska bekymmer de första dagarna. Därför föreslår vi att patientens rättigheter stärks genom att höja kvalitetskraven på de auktoriserade vårdgivare som ingår i Vårdval förlossning. Vi föreslår införande av en första-natten-garanti för pappor/partners på förlossningseftervården. Pappor/partners ska även mot betalning erbjudas mat. Processen med planering, samtal och förberedelser innan förlossningen är mycket viktig. För blivande ensamstående mammor är det inte självklart att det finns någon att stödja sig på under förlossningen. Vi föreslår därför att landstinget erbjuder en så kallad doula till blivande mammor som saknar förlossningspartner. Doulan är en person som har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information till den födande kvinnan. En doula har inget medicinskt ansvar och hans eller hennes roll är tydligt avgränsad i förhållande till personalen på förlossningsavdelningen. Inom Stockholms läns landsting utförs flest kejsarsnitt i landet. Då det är önskvärt att få fler kvinnor att föda vaginalt behövs stöd för kvinnor med förlossningsrädsla. Vi föreslår därför att kvinnor med förlossningsrädsla ska ha rätt till personal närvarande i förlossningsrummet under hela den aktiva delen av förlossningen.

158 36 (86) För tidigt födda barn som är i behov av neonatalvård är närheten till föräldrarna extra viktig. Det råder idag brist på familjevårdsplatser inom neonatalvården, vilket gör att många familjer inte får möjlighet att vara tillsammans under den ibland långa period barnet vårdas på sjukhus. Vi vill därför bygga ut antalet familjevårdsplatser inom neonatalvården. De pappagrupper som lagts ner av den borgerliga majoriteten ska återinrättas och utvecklas i hela länet. Föräldrakurserna som arrangeras inom MVC och BVC vänder sig i huvudsak till mammor idag. Pappor/partners hamnar ofta vid sidan av och saknar forum för att diskutera föräldraskapet. Socialdemokraterna vill uppgradera pappor/partners roll inom hälso- och sjukvården. Starta pappa/partner-grupper i samarbete med MVC och BVC. Förbättra bemötandet av familjer med fler än två föräldrar. Inför första-natten-garanti inom förlossningseftervården för den andra föräldern. Erbjud rätt till en så kallad doula för ensamstående mammor. Ge blivande pappor/partners möjlighet att köpa mat på förlossningen/bb. Ge rätt till närvarande personal i rummet för förlossningsrädda. Inrätta fler familjevårdsplatser inom neonatalvården. En tryggare vård för våra äldre Moderaterna och deras stödpartier lovade inför valet att gamlingarna ska sättas på piedestal. Efter tre år av borgerligt styre kan vi konstatera att det löftet är långt ifrån infriat. Husläkarmottagningar med många äldre tvingas lägga ned på grund av att den moderatledda majoriteten har utformat Vårdval Stockholm utifrån vårdgivarnas intresse inte de äldres. Tidigare krav på att vårdgivare ska erbjuda ett första besök vid demensutredning inom 15 dagar har tagits bort, vilket innebär att äldre med demenssymtom kan tvingas vänta uppåt en månad för ett få ett erbjudande om utredning. Detta skapar en onödig oro för såväl de äldre som drabbats av symtomen som för deras anhöriga. Valfriheten för äldre försämras när äldrevårdscentraler läggs ned och äldreteamen hotas. Moderaterna och deras stödpartier har sänkt husläkarersättningen för att ta emot äldre på ett sätt som Läkareföreningen betraktar som oetiskt. Den borgerliga majoriteten har också, till många äldres förtret, beslutat att slå sönder den framgångsrika organisationen för hemsjukvårdsuppdraget som Sigtuna kommun byggt upp sedan 1994.

159 37 (86) Att utveckla och möta behovet av vård och omsorg för våra äldre är tveklöst en av framtidens stora utmaningar. Därför är den moderatledda majoritetens nedrustning av äldresjukvården oacceptabel. Vi Socialdemokrater lovar inte sänkta skatter, men vi lovar att investera våra gemensamma resurser i en vård som ska hålla både hög kvalitet och skapa trygghet för de äldre. Under flera decennier har landstinget och kommunerna i Stockholms län tampats med att få till stånd en sammanhållen och säker vård för äldre personer med många diagnoser och sviktande funktioner. Olika samverkansformer har avlöst varandra, men få projekt har lett till en hållbar lösning för de äldre och allra svårast sjuka patienterna. Vi måste få ett slut på svarte-petter-spelet mellan landstinget och kommunerna där framförallt de äldre patienterna kommer i kläm för att ingen vill ta ett helhetsansvar. Vi föreslår att landstinget tillsammans med intresserade kommuner på försök prövar att låta kommunerna ansvara för hemsjukvården, med målet att kunna garantera en fungerande och sammanhållen vårdkedja för de äldres vård och omsorg. Vi föreslår också att landstinget, som arbetsgivare för den medicinska professionen ger förslag på hur kommuner som vill ansvara för hemsjukvården ska få en kontinuerlig och god tillgång på läkarkompetens. En ytterligare investering i äldres trygghet är att utveckla ett trygghetskvitto vid utskrivning från slutenvård till efterföljande vård. Det ska vara tydligt för de äldre och deras anhöriga vem som ansvarar för den fortsatta vården och hur man får kontakt med den nya vårdgivaren. Av trygghetskvittot ska framgå vem som ansvarar för vilken vårdinsats efter utskrivningen. Äldres rätt till individuellt utformade vårdplaner måste skärpas. En studie som nyligen redovisats av landstinget uppger att inte ens hälften av hemsjukvårdspatienterna har en dokumenterad vårdplan. Detta är oroväckande eftersom vårdplanen ska ge en reell möjlighet för patienter och anhöriga att i dialog med vårdgivaren planera vårdens innehåll och genomförande. Den borgerliga majoriteten begränsar äldres valfrihet. Vi Socialdemokrater vill utöka de äldres valmöjligheter genom att främja ett bredare utbud i närsjukvården där fler specialister ingår, inte minst geriatriker. Arbetet med att förebygga ohälsa, påverka livsstilsfaktorer och riskfaktorer i den äldres omgivning, samt att upptäcka begynnande sjukdom blir allt mer angeläget eftersom länets invånare blir allt äldre. Vi vill säkra att samtliga vårdgivare i närsjukvården

160 38 (86) erbjuder alla äldre än 75 år ett hälsosamtal. Dessutom vill vi att landstinget tillsammans med kommunerna utvecklar den förebyggande verksamheten i syfte att förbättra äldres livskvalitet och hälsa. Kultur i vården och Hälsotorg i samarbete med Apoteket är goda exempel. Åldrande kan ibland tendera att påverka den psykiska hälsan. Men för den äldre generationen är det inte alltid så enkelt att tala om sina psykiska problem då det fortfarande anses som tabu. I vården förekommer det dessutom att personalen enbart ser på äldres psykiska ohälsa som ett uttryck för ålderdom och ensamhet. Detta tankesätt måste vi komma bort ifrån. Det räcker inte med lite mer hemtjänst för att hjälpa äldre att komma ur ett tillstånd av depression eller andra psykiska problem. Äldre personer som söker vård för psykiska besvär måste ha rätt att komma till en bedömning och det måste vara enkelt att ta steget dit. Därför vill vi se till att den vård som finns närmast patienterna vårdcentralerna ska kunna erbjuda kompetent stöd vid psykisk ohälsa och rikta särskilda insatser mot de äldres psykiska besvär. Det är också angeläget att den äldrepsykiatriska vården är jämnt fördelad över länet. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot vår tids nya folksjukdom demens. Primärvården kan komma att behöva specialistkompetens inom demensvård, varför behovet av exempelvis demenssjuksköterskor på vårdcentralerna bör utredas. En ytterligare förstärkning av insatser på demensområdet kan vara att skapa lokala vårdöverenskommelser mellan primärvården, geriatriken och länets kommuner, vilka tillsammans kan verka för att ge patienter med demenssymtom en sammanhållen och skräddarsydd vård. Pröva möjligheterna att föra över landstingets ansvar för hemsjukvården till intreserade kommuner, samt möjligheterna att utöka antalet äldreteam i samarbete mellan landstingen och kommunerna. Säkerställ att individuellt utformade vårdplaner upprättas för äldre med behov av sjukvårdinsatser. Säkerställ äldre patienters övergång från slutenvård till annan vårdgivare genom att utveckla så kallade trygghetskvitton. Ge närsjukvården i uppdrag att rikta särskilda insatser mot psykisk ohälsa hos äldre. Säkerställ att vårdgivarna erbjuder alla äldre över 75 år hälsosamtal. Öka äldres valfrihet genom att främja ett bredare utbud i närsjukvården där fler specialister ingår, bland annat geriatriker. Utveckla den förebyggande verksamheten för de äldre gärna i samarbete mellan landsting och kommun med syftet att bibehålla god hälsa och skapa ökad livskvalitet. Gör fler läkemedelsgenomgångar och öka samverkan mellan patient och vårdgivare för att förhindra onödigt läkemedelsintag.

161 39 (86) Utred behovet av specialistkompetens i demenssjukdomar, exempelvis demenssjuksköterskor, inom primärvården. Sänk trösklarna till psykiatrin Trots att det blivit vanligare med psykisk ohälsa går utvecklingen inom den psykiatriska vården för långsamt. Ambitiösa försök gjordes med Miltonutredningen. Men med en borgerlig landstingsledning har utvecklingen gått i sank. Ideologiskt motiverade privatiseringar slår sönder den sammanhållna vården, som med mödosamt arbete byggts upp. Samtidigt riskerar Vårdval Stockholms snäva inriktning på husläkare att försämra primärvårdens förmåga att nå personer med psykisk ohälsa. Utvärderingar pekar på att psykosociala insatser i primärvården glöms bort och inte utförs. Vi ser också med oro på privatiseringarna av slutenvård inom psykiatri nordöst och sydöst, vilket fått till följd att sammanhållna vårdkedjor blivit helt åtskilda med olika utförare och ledning. Detta riskerar att försämra vårdens insatser och öka patienternas otrygghet. Effekterna av den uppsplittrade vårdorganisationen måste utvärderas. Vi Socialdemokrater vill att den nära hälso- och sjukvården ska vara den naturliga ingången i vården även för människor med psykisk ohälsa. Det kräver att den psykiatriska kompetensen inom närsjukvården stärks. På alla vårdcentraler ska finnas beredskap och rutiner för att ta emot och behandla människor med psykisk ohälsa och kunna ge stöd och information till deras familjer. Som patient i vården ska man kunna känna sig trygg med att de behandlingsmetoder som används inom psykiatrin har stöd i den medicinska vetenskapen och att de behandlingsmetoder som används också är dem som förväntas ge bäst hjälp. Psykiatrin har visat sig vara förhållandevis dålig på att implementera nya forskningsrön. Därför vill vi genomföra en total genomlysning av psykiatrins verksamhet med syftet att bland annat driva på användningen av evidensbaserade vårdprogram där så inte sker. Vi vill också skärpa upp kvalitetskontrollerna för att följa upp att vi får den kvalitet på psykiatrin som landstingets skattebetalare förväntar sig. Brukarinflytande, brukarrevisioner och konsulter i vården måste bli en naturlig del av psykiatrins arbetssätt. Unga människor som insjuknat i svår psykisk sjukdom måste ges möjligheter att leva ett självständigt liv. Samtidigt vet vi att människor med psykisk funktionsnedsättning har en svag förankring på arbetsmarknaden. Att inte ta vara på allas förmåga och vilja att delta i arbetslivet är katastrofalt för den enskilde och ett slöseri för samhället. Förmågan och viljan att bidra måste tas till vara i arbetslivet och i samhället i stort. Vi

162 40 (86) föreslår därför att varje ung allvarligt psykiskt sjuk människa ska ha rätt till en coach. Coachen ska se till så att patientens vård och andra insatser samordnas så att den som är sjuk får hjälp att komma tillbaka till arbetsliv eller utbildning. Att kunna ge tidiga insatser i unga år ökar chanserna att vända en negativ trend till en positiv livsutveckling. Många unga kan uppleva det som jobbigt att prata om sina psykiska problem med en anhörig vuxen eller att direkt ta kontakt med vården när något känns fel. För många är det istället naturligare att söka sig ut på nätet för att få information om fysisk och psykisk ohälsa, och vad man kan göra åt det. Redan idag finns ett antal webbplatser i landstingets och ungdomsmottagningarnas regi som vänder sig till ungdomar och unga vuxna. Vi vill göra det lättare för unga att få rådgivning på nätet genom att samla en säker och tillgänglig information på en enda webbplats med landstinget som avsändare. Det är en viktig investering som kan bidra till att unga söker hjälp för sina psykiska problem i tid. Många unga, men även vuxna, drabbas av olika former av ätstörningar. Den specialiserade ätstörningsvården ska vara tillgänglig och möta patientens individuella behov. Även anhöriga kan behöva stöd. Antalet beställda behandlingar inom ätstörningsvården ska bevakas och tillgodose den efterfrågan på vård och stöd som uppstår. Socialdemokraterna investerar 30 miljoner kronor mer än Moderaterna och deras stödpartier i psykiatrin. Se till att närsjukvården kan erbjuda kompetent stöd för patienter med psykisk ohälsa. Driv på implementeringen av nationella riktlinjer och regionala vårdprogram i psykiatrin. Skärp kvalitetskontrollen av vårdgivarna. Inför personlig coach för alla unga människor upp till 30 år med psykisk sjukdom/funktionshinder. Säkerställ att samordnade vårdplaneringar/trygghetskvitton används hos samtliga vårdgivare inom psykiatrin. Utvärdera effekterna av psykiatrins privatiseringar. Utveckla samarbetet med patient- och anhörigorganisationer inom psykiatrin. Utvärdera det nya ersättningssystemet inom psykiatrin. Samordna information och rådgivning som riktar sig mot unga vuxna på Stockholms läns landsting webbplats. Öka tillgången på mobila team inom såväl allmän- som barnpsykiatrin. Utveckla aktiviteter för de svårast psykiskt sjuka i samarbete mellan landsting och kommuner i syfte i syfte att öka deras livskvalitet.

163 41 (86) Nya metoder i beroende- och missbruksvården Beroende- och missbruksproblematik är ofta komplex och kan få stora konsekvenser för såväl drabbade individer som familjer och samhället i stort. Det gör att åtgärder måste sättas in på flera olika områden och på flera olika sätt. Ett strukturerat, långsiktigt förebyggande arbete är av största vikt för att upptäcka riskbruk av alkohol och missbruk av narkotika. Antalet rapporterade personer med hiv i Stockholms län minskade under förra året från 167 personer till 159 personer, vilket är en positiv utveckling. Samtidigt ser vi att antalet personer som smittas med hepatit C (gulsot) ökade från 592 till 711 personer. Det är en ökning med närapå 17 procent. Smittspridningen av hepatit C och hiv sker ofta genom orena sprututbyten i samband med injicering av narkotika. Vi Socialdemokrater vill därför att ett så kallat sprututbytesprogram införs som möjliggör för missbrukare att byta smutsiga sprutor och få vård och kontakt med socialtjänst och andra vårdformer. En allvarlig utveckling är också den spridning av illegal subutex som sker i samhället. Detta ger nya former av missbruksproblematik, inte minst hos ungdomar. Problemet idag är att vården inte erbjuder vårdprogram som riktar sig särskilt mot subutexmissbrukare. Många beroendemottagningar arbetar fortfarande med traditionella metoder, såsom kortare avgiftningsprogram i öppenvården. Det är dock osäkert om dessa behandlingar har gett en tillfredsställande effekt. Vi föreslår att en utredning görs för att ta fram ett mer riktat vårdprogram för missbrukare av subutex. Missbruksfrågorna måste få ett tydligare genusperspektiv än tidigare. Missbrukande kvinnor ska ha en garanterad rätt till skydd mot män som utsätter dem för våld. Särskilt stöd bör ges till missbrukande kvinnor för avgiftning och behandling. Könsseparerade grupper ska alltid erbjudas inom missbruksvården. Stockholms Brukarförening utför ett ovärderligt arbete när det gäller att stötta människor som hamnat i olika former av missbruksproblematik. Föreningen fungerar som en stödorganisation för både aktiva och före detta missbrukare och arbetar bland annat för att hjälpa narkotikaanvändare till behandling och vård på lika villkor. Vi föreslår därför att Brukarföreningen, som är den enda brukarorganisationen för narkomaner, erbjuds ett särskilt ekonomiskt stöd till fortsatta aktiviteter och verksamhetsutveckling. Inför ett vårdprogram med sprututbytesprojekt för att hindra smittspridning. Utred möjligheterna att ta fram ett riktat vårdprogram för subutexmissbrukare. Erbjud Stockholms Brukarförening ett särskilt stöd på 1 miljon kronor per år under tre år.

164 42 (86) Utarbeta riktlinjer för en bättre samverkan mellan olika vårdgivare när det gäller omhändertagandet av unga missbrukare. Ta fram förslag till inrättande av Minimarior i norra regionhalvan i samråd med kommunerna. Ett kliv framåt för cancersjukvården Forskare uppskattar att en tredjedel av dagens cancerfall orsakas av levnadsvanor som rökning, övervikt/fetma, solning och fysisk inaktivitet, och därmed skulle kunna undvikas. En hälsosam livsstil är av stor betydelse för att minska framtida insjuknande i cancer. Det finns ett växande intresse för hälsofrågor och en större hälsomedvetenhet i befolkningen. Samtidigt visar forskare på en parallell utvecklingslinje som pekar mot ohälsosammare levnadsvanor, speciellt i socialt mindre privilegierade grupper. För dem som inte ser de strukturella skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är det lätt att avfärda förebyggande hälsoarbete som individens eget ansvar. Självfallet har individen ett ansvar för den egna hälsan. Men vi Socialdemokrater menar att den ojämlika ohälsan också måste mötas med generella insatser och med särskilda satsningar bland utsatta grupper. För detta har samhället ett tydligt ansvar. På vissa håll i länet arbetar vårdcentraler aktivt med prevention och erbjuder rökavvänjning, föreläser om kost, motion och hälsa samt erbjuder möjlighet att stavgå i vårdcentralens regi. Det som borde vara självklart för samtliga vårdcentraler är dessvärre ett allt för frånvarande exempel på hur vården kan bidra till att förbättra hälsan i befolkningen. Bröstcancer är den farligaste cancerformen bland kvinnor. Varje år insjuknar cirka kvinnor. Kvinnor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper 37 procent högre risk att dö av sin bröstcancer än kvinnor som lever under bättre socioekonomiska förhållanden. Mammografi beräknas minska risken för att dö i bröstcancer med cirka 30 procent. Deltagarfrekvensen i Skärholmen är 54 procent medan 83 procent av kvinnorna på Rådmansö genomgår mammografi. Varför deltagarfrekvensen skiljer sig så mycket mellan olika områden måste utredas och analyseras. Den första regionala utvecklingsplanen för cancervården arbetades fram under den förra rödgröna majoritetsperioden. Trots uppdragen i planen om att vidta åtgärder för att öka den patientfokuserade kvaliteten har väldigt lite utförts av den borgerliga majoriteten. Mål för den patientfokuserade kvaliteten lyser fortfarande med sin frånvaro.

165 43 (86) Vi föreslår att tjänster som vårdkoordinatorer inrättas för att sätta tryck bakom arbetet med ledtider. Den satsning på kontaktsjuksköterskor som gjordes under förra mandatperioden förbättrade information och kommunikation mellan patient och vårdgivare och stärkte patientens delaktighet i vården. Ytterligare satsningar på det psykosociala området behövs. Alltför lite kraft har ägnats åt rehabiliteringen för cancerpatienter. Beroende på cancerform måste utbudet av rehabiliteringsformer skräddarsys. Uppdatera cancerplanen utifrån den nationella cancerstrategin. Formulera ett tydligare ansvar för preventivt hälsoarbete för vårdcentralerna. Ta fram förslag på hur de socioekonomiska skillnaderna i insjuknande i cancer ska brytas. Kartlägg deltagandet i mammografiscreening och formulera strategier för att nå dem som inte deltar i screeningen. Öka insatserna för att minska väntetider och ledtider i vården. Utarbeta tydliga mål för cancervårdens ledtider. Vidta åtgärder för att delta i den försöksverksamhet med en patientfokuserad och sammanhållen vårdkedja inom cancervården som föreslås i den nationella cancerstrategin. Ta fram mål för den patientfokuserade kvaliteten utifrån synsättet om patient empowerment. Ta fram förslag till hur så kallade vårdkoordinatorer inom cancervården kan inrättas. Se över behoven och utbudet av palliativ vård för patienter. Utveckla de psykosociala insatserna för patienter och anhöriga i cancervården. Stora möjligheter inom läkemedelsområdet Läkemedlens utveckling är till stor gagn för hälso- och sjukvården. Många patienter som för bara några år sedan skulle ha behövt sjukhusvistelse, kan idag medicinera sig själva och får därmed en betydligt bättre livskvalitet. Samtidigt skördar skadlig läkemedelsanvändning många offer vilket noggrant måste följas upp. Det finns många möjligheter till effektivisering genom läkemedel men arbetet med att bromsa kostnadsutvecklingen måste fortsätta. Läkemedelsstrategin måste fullföljas. Framtiden för biologiska läkemedel är spännande. Inom reumatologin har många patienter fått helt nya förutsättningar att komma tillbaka till arbete och ett smärtfritt liv. För att patienter utifrån behov ska få samma tillgång de nya dyra läkemedlen måste förskrivningsmönstren granskas.

166 44 (86) Överförskrivningen av antibiotika är ett globalt hot som skördar miljontals liv varje år. Multiresistenta bakterier sprids på våra sjukhus och gör sjukvårdspersonalen maktlös. Stockholm är sämre än övriga landet gällande förskrivning av antibiotika till barn vid övre luftvägsinfektion. En tredjedel av alla barn fick antibiotika trots att sjukdomen i de flesta fall handlar om ett virus som inte går att behandla. Inom närsjukvården har Vårdval Stockholm inneburit att antibiotikaförskrivningen till barn ökat med 17 procent på endast ett år. Valfriheten för patienten får aldrig leda till att läkare spelas ut mot varandra i syfte att göra patienten nöjd genom förskrivning. Ersättningssystemen måste utformas på ett sätt som begränsar antibiotikaförskrivningen. Äldres läkemedelsanvändning har ökat kontinuerligt under årens lopp. Samtidigt kommer larmrapporter om ökade kostnader och kvalitetsbrister i läkemedelsförskrivningen. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar inom hälso- och sjukvården har visat sig leda till att läkemedelinsatser i stor utsträckning omvärderas och justeras. Läkemedelsgenomgångar kan i många fall reducera antalet läkemedel som en enskild person använder och bidra till att äldre kan bibehålla eller förbättra sin livskvalitet. Idag genomförs inte läkemedelsgenomgångar i tillräckligt stor utsträckning. Vi anser att multiprofessionella läkemedelsgenomgångar (bland annat med farmaceuter) ska genomföras för personer som är 65 år och äldre och som bor i särskilt boende eller har hemsjukvårdsinsatser, när läkare bedömer att det finns behov av detta. Följ upp antalet sjukhusinläggningar orsakade av skadlig läkemedelsanvändning på sjukhusen. Genomför en studie i syfte att jämföra landstingets läkemedelsförskrivning för äldre med Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi. Genomför producentoberoende läkemedelsprövningar, till exempel tillsammans med andra landsting eller statliga enheter. Uppvakta regeringen om vikten av att internationellt driva frågan om antibiotikaresistens. Genomför en granskning av förskrivning av biologiska läkemedel utifrån patienters socioekonomiska förhållanden. Utvärdera antalet omprövningar av äldre patienters ordination och dos av läkemedel, som ett resultat av läkemedelsgenomgångar. Tandvården munnens bästa vän behöver ny strategi och teknik Vi behöver komma till rätta med de skillnader i tandhälsa som fortfarande finns i Stockholms län. Även om Tandhälsan bland barn och ungdomar i Stockholms län är generellt bra och förbättras kontinuerligt behöver landstinget satsa extra mycket re-

167 45 (86) surser i områden där tandhälsan är som sämst. Tandvården måste arbeta med förebyggande strategier som är anpassade till barn och familjer. Därför vill vi Socialdemokrater, som ett första steg i det arbetet, introducera projektet Tandtrollet. Det innebär att tandhygienister med speciell kompetens kring barns tandhälsa integreras i BVC. Syftet är att tidigt nå föräldrarna med lättillgänglig information om kostråd, instruktion om tandborstning samt gratis tandborstar och flourtabletter. Tänderna är en del av barnens allmänhälsa, vilket är ett budskap som samverkan med BVC stärker. Vi socialdemokrater vill starta ett första försök med Tandtrollet i Husby och i Fittja. Många barn är rädda för att gå till tandläkaren. Det finns idag ny teknik i form av laserborr som lagar hål utan att borra hål i tänderna. Vi socialdemokrater vill att flera barn ska få tillgång till den nya förbättrade tekniken. Idag finns utrustning med laserborr endast i norra delen av Stockholm. Därför vill vi investera i en laserborr som ska finnas på en Folktandvårdsmottagning i södra länet. Den borgerliga majoriteten har under sin tid vid makten valt att lägga all kraft och energi på ökad privatisering. Exempel på majoritetens privatiseringsiver är genomförande av vårdval för barn och ungdomar samt en helt onödig modell för upphandling av områdesansvaret. Det finns en överhängande risk att dessa förslag kommer att komplicera vårdkedjan inom tandvården och innebära ökade administrativa kostnader, utan att på minsta sätt förbättra situationen för patienterna. Den borgerliga politiken varit helt inriktad på att privatisera tandvården ytterligare. Det kan tyckas lite underligt med tanke på att det i Stockholms län sedan länge råder full etableringsfrihet, fri prissättning och valfrihet för patienterna. Det finns också en mycket stor andel privat tandvård. Ungefär 20 procent av barntandvården och drygt 75 procent av vuxentandvården utförs av privata vårdgivare. Den oberoende utredning som genomfördes 2007 visade att det finns ett stort värde i att hålla samman det framgångsrika landstingsägda bolaget Folktandvården AB. De brister som finns på tandvårdsmarknaden idag hänger istället samman med att patienterna ofta saknar tillräcklig information och kunskap för att bedöma pris och kvalitet. Därför bör landstinget som beställare utveckla en roll som marknadsreglerare och konsumentupplysare till allmänheten om vad som är god kvalitet och rimliga priser inom tandvården. Avgörande för att stärka patientmakten är också att det utarbetas nationella kvalitetsparametrar. Starta projektet Tandtrollet i Husby och Fittja. Investera i en laserborr till en Folktandvårdsmottagning i södra länet.

168 46 (86) Ge Folktandvården ett utökat uppdrag när det gäller förebyggande insatser för barn och ungdomar. Utveckla en ny roll för Hälso- och sjukvårdsnämnden som allmänhetens konsumentupplysare rörande priser och kvalitet inom tandvården TioHundranämnden Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Landstingsbidrag* 959, , ,0 9,7% 16,2% Köpt vård ,5% 14,0% Läkemedel ,1% 8,8% Övr intäkter/kostn inkl. finansnetto ,4% 42,9% Summa kostnader ,9% 13,5% Resultat När Tiohundraprojektet kom till stånd fanns en enighet om att en hög grad av samförstånd skulle prägla projektet. Men steg för steg har de borgerliga majoriteterna i landstinget och kommunen sedan frångått detta synsätt, bland annat har personunionen mellan styrelsen för sjukhusbolaget och nämnden avskaffats. En ny styrmodell har införts mitt under projektperioden och i strid med uppgörelsen partierna emellan vid projektets start. Konfrontationspolitiken är beklaglig. Genom att dessutom inte fullt ut skjuta till erforderliga resurser har moderaterna och deras stödpartier riskerat att göra Tiohundra till ett kontinuerligt besparingsprojekt. Därmed har den ursprungliga tanken frångåtts om Tiohundra som ett utvecklingsprojekt som behöver värnas lite extra. När projekttiden gått ut och genomförda utvärderingar analyserats, finns emellertid skäl att pröva förändringar som rör de grundläggande principerna för finansiering och styrmodell i Tiohundraorganisationen. Öppna dialysmottagning i Norrtälje under Öka anslaget till vården inom Tiohundra med 12,5 miljoner kronor mer än budgetförslaget från moderaterna och deras stödpartier.

169 47 (86) Patientnämnden Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans som patienter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt folktandvården och privata tandhygienister. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 16,8 18,1 18,9 4,5% 12,4% - varav landstingsbidrag 15,1 16,8 17,6 4,5% 16,2% Kostnader -16,2-18,0-18,8 4,6% 15,7% Resultat 0,6 0,1 0,1 Det är viktigt att länets invånare känner till möjligheten att kunna vända sig till Patientnämnden för att få hjälp i kontakterna gentemot vårdgivarna. Vi föreslår därför att information om nämnden och dess arbete inkluderas i en samlad rättighetskatalog för patienterna. Antalet ärenden till Patientnämnden ökar. Den mest oroväckande förändringen märks i primärvården. Under en följd av år har ärenden som avser första linjens vård minskat i antal. Den utvecklingen förefaller att ha brutits under Under de första sju månaderna inkom 2 procent fler ärenden än motsvarande period föregående år. De största förändringarna utgörs av ärenden avseende behandling och bemötande som ökat med 24 respektive 15 procent och tillgänglighet som minskat med 19 procent. Detta tyder på att vårdvalet ökat tillgängligheten, men på bekostnad av vårdens kvalitet och bemötande. Vi ser allvarligt på den utvecklingen och föreslår att en extra satsning görs för att stärka nämndens uppföljning av patientärenden inom primärvården. Under den förra mandatperioden sjösattes ett omfattande arbete på patientsäkerhetsområdet. I detta arbete framkom att kraven gentemot de privata vårdgivarna är lägre än gentemot de offentliga. Därför måste insatser göras för att stärka nämndens arbete med patientsäkerhet gentemot de privata vårdgivarna. Patientnämnden bör tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden aktivera sig i frågan. Öka kunskapen om patientnämnden bland befolkningen genom informationsspridning och införandet av en rättighetskatalog i vården. Följ upp och granska orsakerna till det ökade antalet patientärenden inom primärvården. Intensifiera det förebyggande arbetet avseende patientsäkerhet och inkludera kommunerna i ökad utsträckning. Förstärk nämndens arbete med patientsäkerhet visavi de privata vårdgivarna. Utred en utvidgad roll för patientnämnden som instans för den enskilde patienten att utkräva sin rätt.

170 48 (86) 3.3 Kollektivtrafiken Stockholm fortsätter att växa. Det gör att trycket ökar i hela trafiken. Bilköerna blir fler och det är trångt på bussar och tåg. Utvecklingen och tillväxten i Stockholms län hämmas om vi inte fortsätter att bygga ut infrastrukturen. Hela länet måste utgöra en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Trafikverksamheterna ska därför ha som gemensamt mål att skapa ett effektivt, pålitligt och tillgängligt transportsystem med hög kvalitet som binder samman regionen och möjliggör för stockholmarna att bo och arbeta i alla olika delar av länet. Långsiktigt är det ohållbart att öka bilismen i Stockholm. Istället måste transportsystemen ställas om för att främja långsiktigt hållbar tillväxt i regionen. Den globala uppvärmningen måste hejdas och luftföroreningarna minska. Det är ett ansvar vi har gentemot våra barn och kommande generationer. Vi Socialdemokrater vill att Stockholm ska vara ett län där invånarna har möjlighet att välja mellan bil eller kollektivtrafik. Politiken ska syfta till att så många som möjligt ska se det som ett attraktivt alternativ att ställa bilen för att istället åka kollektivt AB Storstockholms Lokaltrafik Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Tillskott från SLL 5 685, , ,6 6,6% 11,5% Biljettintäkter ,4% -0,2% Övriga intäkter ,8% 21,5% Summa intäkter ,7% 8,7% Kostnader köpt trafik ,6% 16,7% Övriga kostnader ,1% 2,0% Summa kostnader ,3% 13,0% Summa kapitalkostnader ,5% 0,9% Resultat SLs främsta fokus ska vara att öka resandet. Idag har SL en målsättning om en årlig resandeökning om 1,5 procent. Det är en alltför låg ambition om man tar klimathotet på allvar. Regionen kan inte förlita sig på biltrafik som transportmedel. Inte bara miljöskäl talar emot. För att Stockholmsregionen ska fortsätta att utvecklas som tillväxtmotor krävs en bättre kollektivtrafik. Målsättningarna för ett ökat resande måste bli mer ambitiösa, samtidigt som de nuvarande resenärernas behov tillfred-

171 49 (86) ställs. Kortare restider och snabba bytesmöjligheter ska vara ledstjärnor för all utbudsplanering. För att lyckas krävs att SL sätter resenären i centrum och fokuserar på hur stockholmarnas vardag kan underlättas. Krångliga zonsystem, trängsel i stort sett i alla trafikslag i rusningen och en stelbent och omodern organisation måste bytas ut mot en enkel, prisvärd och smidigare taxa, bättre betalnings- och viseringsmöjligheter och utökad trafik. Därför utökar vi landstingbidraget med 290 miljoner mer än Moderaterna och deras stödpartier. Fokusera på ökat resande genom att svara upp mot befintliga resenärers behov samt genom att attrahera de som idag väljer att åka bil. Återinför enhetstaxa och förenkla för resenärerna Den moderatledda majoriteten har skapat krångliga zoner och höjt priserna för resenärerna samtidigt som det saknas försäljningsställen och smidiga betalningsmöjligheter. Det ger upphov till en rad problem. Zonerna skapar barriärer mellan länsdelar och segregerar istället för att förena. Ofta upplevs zonindelningen som både orättvis och ologisk eftersom det är billigare att åka samma sträcka med tunnelbanan än med pendeln och vissa kommuner delas av en zongräns. Det är dessutom troligt att den moderatledda majoritetens beslut att införa zoner i SL-trafiken har försenat införandet av SL Access. Zonindelning är omodernt och skapar en tröskel in i kollektivtrafiken. På flera håll i världen går man trots tillgången på ny teknik som möjliggör diversifierade taxor alltmer mot enkla taxor, så kallade flat-rates. Skälen är uppenbara. För att få fler att resa kollektivt måste det både vara prisvärt och enkelt. Den borgerliga majoriteten lever kvar i gamla tankesätt och är inte främmande för att införa segregerande zoner även för korten. Dagens enhetliga 30-dagarskort som gäller i hela länet riskerar då att bli mycket dyrare och i praktiken straffas den som arbetar utanför sin egen kommun. Socialdemokraterna kräver att det enhetliga 30-dagarskortet ska bevaras och vill sänka priset till 650 kronor. Vi vill slopa zonerna i SL-trafiken och istället införa enhetstaxa. Därmed sänks priset radikalt på en stor majoritet av SL-resorna. SL ska vara det enklaste och billigaste färdsättet för att åka till arbete och skola, men även vara ett prisvärt alternativ när en hel familj ska åka och lördagshandla. Det möjliggör fortsatt tillväxt och ökar rättvisan mellan människor och länsdelar.

172 50 (86) I dag finns en zonindelning för resor även med färdtjänsten. Man får betala mer om resan är längre än 30 kilometer. Socialdemokraterna vill införa en enhetstaxa även för färdtjänsten. Det ska inte behöva kosta mer för att man råkar bo längre från aktiviteter och affärer. SL måste arbeta aktivt med det omgivande samhället vad gäller biljettsortimentet för att få fler resenärer. SL:s företagskort kan utvecklas vidare. SL måste också förmå fler kommuner att inse värdet av att ungdomar åker kollektivt. Att unga människor är nöjda med kollektivtrafiken är avgörande för om de kommer att fortsätta att åka kollektivt även när de ökar sina inkomster och har råd med bil. En annan grupp som ofta är helt beroende av SL för sina resor är dem med behov av försörjningsstöd. Utan SL-kort blir man lätt isolerad och tröskeln att komma tillbaka till arbete eller skola blir högre. SL måste arbeta aktivt för att förmå kommuner att inse värdet för individ och arbetsmarknad med att låta SL-kort ingå i normen för försörjningsstöd. Slopa krångliga och ologiska zoner och inför en enhetlig taxa för såväl SLtrafiken som färdtjänsttrafiken. Sänk priset på 30-dagarskortet och övrigt kortsortiment. Slå vakt om det enhetliga 30-dagarskortet. Öka antalet försäljningsställen så att alla länsbor får en rimlig möjlighet att kunna köpa biljetter och kort. Arbeta aktivt för att förmå kommuner att inse värdet med skolkort till skolungdom och vinsterna för individ och arbetsmarknad med att låta 30- dagarskortet ingå i normen för försörjningsstöd. Modernisera SL Vi Socialdemokrater sätter resenärerna i centrum. Fungerar inte kollektivtrafiken så fungerar inte livet för hundratusentals stockholmare. Några minuters snabbare resa till och från jobbet gör avgörande skillnad när man ska hämta på dagis, hinna handla och få ihop vardagen. SL är alltför ofta stelbent. Socialdemokraterna vill bygga ett modernt SL som vågar tänka i nya banor. SL måste hela tiden utveckla trafiken, fordon och trafikmiljöerna samt den service man ska kunna få av såväl SL som de företag SL samarbetar med. Sverige ligger i framkant vad gäller teknikutveckling. Många stockholmare ser det som självklart att kunna använda Internet och mobiltelefon överallt. I Stockholms tunnelbana fungerar, till skillnad från många andra tunnelbanor världen över, mobilnätet. Det underlättar människors vardag. Något trådlöst nät finns dock inte. Försök

173 51 (86) har gjorts på busstrafiken mellan Stockholm och Norrtälje. De försöken bör utökas till spårtrafiken och andra delar av busstrafiken med fokus på i första hand direktbussar. Ny teknik bör också i högre grad nyttjas för att ge resenärer snabb och tillförlitlig information om störningar och alternativa resvägar. En bra källa till trafikinformation är ofta radio. Den fungerar dock inte under jord. Tekniken för att åstadkomma radiomottagning i tunnelbanan finns och bör nyttjas. Stockholms stad har i samarbete med ett reklamföretag tagit fram ett koncept med lånecyklar, det vill säga cyklar som kan lånas för en kortare tid och som hämtas och lämnas i särskilda cykelställ. Samarbete med SL gör att man kan läggs till tjänsten på sitt SL Access-kort. Systemet finns dock bara i Stockholms innerstad. Vi Socialdemokrater tycker att lånecyklar utgör ett bra komplement till kollektivtrafiken och att det skulle kunna införas på fler håll i länet, framförallt vid olika bytespunkter inom kollektivtrafiken och vid spårtrafikens stationer. SL i samarbete med berörda kommuner är den naturliga parten att driva frågan om ett utökat lånecykelsystem. SL släpar efter med flera viktiga trafikinvesteringar. Trots att pengarna har funnits har viktiga förbättringar försenats. Vi Socialdemokrater menar att SL måste säkerställa en fullgod personalbemanning. SL måste anställa kompetenta projektledare och inrätta en mer effektiv organisation. Annars kommer fler trafikförbättringar att försenas. Den moderatledda majoriteten struntar i framtidsfrågorna. All kraft har istället lagts på att sälja ut och stycka upp SLs verksamheter. Genom att handla upp biljettkontrollen och kundtjänsten går värdefull kompetens förlorad och möjligheterna till kvalitetsutveckling försämras. Helheten och servicen går förlorad, när som nu blivit fallet, ett privat väktarbolag ska utföra biljettkontroller. Resenären ser inte skillnad på olika typer av SL-personal och förväntar sig att även väktarbolagets personal ska kunna ge trafik- och störningsinformation. Både biljettkontrollen och framförallt SL Kundtjänst har utifrån sina täta resenärskontakter en unik kunskap om verksamheten i allmänhet och i hur olika trafikförsämringar har mottagits i synnerhet. Vi Socialdemokrater vill ta tillvara den kunskapen i kvalitetsutvecklingsarbetet. Mycket talar också för att utförsäljningarna riskerar att öka SLs kostnader på sikt. Då riskerar stockholmarna att få ytterligare höjda priser. Det är helt fel väg att gå. Inför ny teknik i tunnelbanan och möjliggör radiomottagning även under jord. Utveckla de försök som gjorts på bussar med trådlöst nät till att omfatta fler delar av SL-trafiken.

174 52 (86) Utred möjligheterna att erbjuda lånecyklar vid bytespunkter och spårstationer i SL-trafiken, kopplat till SL Access-kortet. Skapa en tydlig SL-identitet bland alla dem som på olika sätt arbetar inom SLtrafiken och utveckla former för att nyttja deras kompetens och ta del av deras resenärsnära kontakter i SLs kvalitetsarbete. Tunnelbanan är inte färdigbyggd I dag trängs stockholmarna i rusningstid på bussar och i spårtrafiken. Därför krävs det stora investeringar för att bygga ut och förbättra kollektivtrafiken. Det handlar om utbyggd tvärbana och tunnelbana och om renoveringar av befintliga system. Resmöjligheterna måste öka samtidigt som restiderna kortas och punktligheten i kollektivtrafiken förbättras. Moderaterna säger att tunnelbanan är färdigbyggd och skjuter angelägna satsningar på framtiden. Vi Socialdemokrater menar att vi måste bygga nytt, planera för framtiden och utöka busstrafiken redan idag för att minska den svåra trängseln. Uppförandet av Nya Karolinska Sjukhuset i kombination med långtgående planer på en stor utökad bostadsbebyggelse vid Norra Station kräver att en helt ny kapacitetsstark infrastruktur byggs för att trafikförsörja området. Flera studier har visat att en tunnelbana från Odenplan är den absolut bästa lösningen. Trots det har den moderatledda majoriteten slopat den planerade utbyggnaden av tunnelbanan till Karolinska och Norra stationsområdet och förklarat tunnelbanan färdigbyggd. Socialdemokraterna anser inte att tunnelbanan är färdigbyggd och vill fortsätta arbetet med att dra tunnelbanan vidare mot Karolinska. I framtiden kommer det att behövas kollektiva tvärförbindelser som är minst lika kapacitetsstarka som tunnelbanan. Vi Socialdemokrater vill därför utreda en tunnelbanering runt hela Stockholm, men även undersöka möjligheterna till tunnelbana till Nacka, Barkarby och även till Täby/Arninge. Fortsätt planeringen för utbyggd tunnelbana till Karolinska. Utred en framtida utbyggnad av kapacitetsstarka tvärförbindelser med särskilt fokus på en tunnelbanering. Bygg Spårväg Syd Ett stort problem i Stockholms kollektivtrafik är bristen på tvärförbindelser. Det leder till att fler än nödvändigt tvingas åka igenom centrala Stockholm för att nå sin slutdestination. Den satsning på tvärbana som inletts är helt nödvändig och måste fortsätta. Behoven i södra Stockholm har länge ignorerats. Det ger långa restider och sämre utvecklingsmöjligheter i området. Vi Socialdemokrater anser att en av de mest

175 53 (86) prioriterade satsningarna på infrastruktur är Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg via Skärholmen. Tillsammans med Södertörnsleden skulle det ge positiva effekter för hela Södertörns utveckling. Fram till dess att Spårväg Syd finns på plats måste busstrafiken i området förstärkas. Socialdemokraterna vill inrätta direktbussar mellan de regionala kärnorna i området. De tvärförbindelser med buss som finns idag går alldeles för långsamt då de gör alltför många stopp längs vägen. Det är givetvis inte rimligt att det tar tre gånger så lång tid att göra samma resa kollektivt som det gör med bil. Påbörja bygget av Spårväg Syd senast Inrätta, i väntan på Spårväg Syd, expressbussar mellan de regionala kärnorna i södra Stockholm. Alla ska älska SL Trots allt fler nöjda resenärer så ökar inte SL:s popularitet i samma takt. Resenärerna är nöjda med trafiken, med sin busslinje eller spårlinje men SL uppfattas fortfarande inte som ett företag som anstränger sig lite extra. Att åka kollektivt måste vara såväl kvalitativt som prismässigt konkurrenskraftigt gentemot bilen. Mot den bakgrunden måste frågan om varumärket SL betonas. Ett aktivt och systematiskt varumärkesbyggande lyser dock med sin frånvaro. Det vill vi Socialdemokrater ändra på. Vi måste bort från associationerna till krångel och byråkrati som de ologiska zonerna och bristande betalningsmöjligheter har skapat. SL ska istället vara välkomnande och tillgängligt. Varumärket SL ska ge associationer till nyckelord som klimatsmart, smidigt, tryggt, billigt, pålitligt och enkelt. Inled ett offensivt arbete med att förstärka och förbättra varumärket SL. Utnyttja SL Access fullt ut Det är ett stort misslyckande att SL Access försenats så kraftigt. När systemet successivt börjar fungera är det viktigt att prioritera länets ytterdelar som under mandatperioden haft stora problem med att lösa biljetter. SL har varit alltför saktfärdigt i att hitta flera försäljningsställen och underlätta för resenärerna att få del av hela biljettsortimentet. SL-access innebär nya möjligheter när det är fullt infört och det gamla systemet med magnetkort och remsor är borta. I dag kan man på vissa hårt belastade hållplatser stiga på bussen bak genom att en trafikvärd viserar biljetterna. Genom att istället montera minst två kortläsare vid alla bussarnas dörrpar kan biljettviseringen effektiviseras ytterligare och hållplatsstoppen kortas. Då slipper resenärerna köa för att visa

176 54 (86) färdbeviset. På så vis blir påstigningen snabbare, hållplatsstoppen kortare och trafikflödet bättre. Andra städer där man inför liknande system har ambitionen att halvera uppehållstiderna vid hållplatserna. När SL Access är infört fullt ut öppnas dessutom flera möjligheter till att förbättra kort- och biljettsortimentet med till exempel prenumerationer, rabatter och förlustgaranti. Prioritera länets ytterdelar i den fortsatta utbyggnaden av SL Access. Utnyttja SL Access fullt ut och möjliggör påstigning och biljettvisering vid alla bussarnas dörrar. Bekämpa fusket inte trogna resenärer Fusket i SL-trafiken måste bekämpas. De allra flesta resenärer betalar, men plankningen är ett fortsatt stort problem. Det är bedrövligt att den moderatstyrda majoriteten bara har ägnat sig åt symbolpolitik i frågan under mandatperioden. Nu måste SL pröva nya sätt att minska fusket. SL måste snarast ta fram fakta om var och hur det fuskas och vid vilka tider. Först då kan effektiva och kostnadsmotiverade insatser sättas in mot fuskåkarna. Den borgerliga majoriteten har konsekvent struntat i att ta reda på fakta och har i blindo köpt in dyra höga spärrar och överlåtit biljettkontrollen till Securitas. De har krävt att spärrarna ska stängas snabbare med klämda resenärer som följd. De slösar med trogna resenärers tålamod och med SLs pengar. Vi Socialdemokrater vill inte att privata vaktbolag sköter biljettkontrollen. Det riskerar bara att konflikterna i trafiken ökar. Vi vill istället ha en biljettkontroll som är mer effektiv och som bygger på kunskap om fusket. Biljettkontrollen måste också vara en integrerad del av verksamheten och kunna ge svar på frågor och annan service. Trogna resenärer ska besväras så lite som möjligt, men ändå kunna vara säkra på att fuskarna åker fast. Viktigast är att det är enkelt och smidigt att göra rätt för sig. Då ökar också betalningsviljan. Arbetet med att bekämpa fusk måste syfta till att öka andelen betalande resenärer. Vid införandet av SL Access kommer det bli möjligt att prenumerera på SL:s kortsortiment. SL bör utreda hur en nedsättning av böter för fuskåkandet kan se ut om den bötfällda istället tecknar en långsiktig prenumeration på SL-kortet. Systemet med personell biljettvisering är föråldrat. När SL Access har införts fullt ut behöver inte personal stämpla några biljetter. Då bör krav införas på att man inte får

177 55 (86) vistas innanför spärrarna eller ombord på fordon utan att ha en giltig biljett även om spärren för tillfället är obemannad. Ta reda på fakta om fusket och kartlägg vilka grupper som fuskar och ta fram uppgifter om vilka tidpunkter, platser och trafikslag som berörs i högre grad än andra. Bekämpa fusket med en mer flexibel biljettkontroll vars insatser bygger på fakta. Utred en nedsättning av bötesbeloppet vid fuskåkandet mot tecknande av ett långsiktigt abonnemang på SL-kort. Inför krav på giltig biljett innanför spärrlinjen och på alla fordon när SL- Access har införts fullt ut. Släpp fram fler bussar I rusningstid lider busstrafiken av svåra framkomlighetsproblem. Det gäller framförallt innerstaden, men många andra delar av länet är också hårt drabbade såsom trafiken på Skurubron eller vid Ekerövägen in mot Stockholm. Vi Socialdemokrater vill inleda ett samarbete med kommunerna för att förbättra framkomligheten, öka antalet kollektivtrafikfält och få trafiken att flyta smidigare. Den borgerliga majoriteten i Stockholms stad har inte prioriterat dessa frågor. Det syns på punktlighetssiffrorna för busstrafiken i innerstaden som är under all kritik. Det är väldigt trångt på tunnelbanan över innerstadssnitten. Med bättre framkomlighet för bussarna skulle den trafiken kunna utökas för att avlasta tunnelbanan. SL måste därför ställa hårdare krav på Stockholms stad att förbättra framkomligheten för bussarna. Det är trångt på fler ställen än tunnelbanan. Trafikutbudet måste ständigt anpassas till efterfrågan. Vid låg efterfrågan bör turtätheten minskas eller linjer dras in för att de resurserna istället ska kunna satsas på mer lönsam trafik där efterfrågan är stor. På så sätt kan SLs utbud ständigt förbättras och utökas. Ställ hårdare krav på Stockholms stad att förbättra framkomligheten för bussarna. Utöka busstrafik som avlastar tunnelbanan i rusningstid när framkomlighetsproblemen är lösta. Intensifiera utbudsöversynen i syfte att omprioritera. Den trafik som berörs ska vara sådan busstrafik som har alternativa färdvägar det vill säga busstrafik som kör parallellt med spårtrafik eller stombuss.

178 56 (86) Städa upp Slussen Slussen är Sveriges näst största kollektivtrafikknutpunkt. Varje dag passerar människor Slussen. De möts av en illaluktande, skräpig och smutsig miljö. Värst är det i gångarna ovan och under jord och i anslutning till bussterminalen och perrongen till Saltsjöbanan. Skräp ligger i drivor, papperskorgar saknas eller är ofta överfulla och mörka och undanskymda hörn används som offentliga toaletter. Det skapar obehag och otrygghet och stanken är avskyvärd. Det kan inte vara rimligt att SLs resenärer ska tvingas hålla för näsan när de passerar Slussen. Den borgerliga majoriteten i såväl stadshuset som landstinget verkar ha slagit sig till ro med att Slussen ska byggas om. Under tiden förfaller Slussen allt mer. Vi Socialdemokrater kräver att SL och staden måste börja samarbeta och ta krafttag mot nedskräpningen, klottret och stanken av urin. Mycket skräp kommer från snabbmatsrestauranger och affärer i närområdet. De måste också ta sitt ansvar. Städa upp Slussen! Måla om, se över belysning, montera papperskorgar, åtgärda bristen på toaletter och se till att alla ytor rengörs regelbundet. Lyssna på kommuner och resenärer En genomtänkt och välgrundad planering av SL-trafikens utbud, liksom kontinuerliga effektiviseringar, kräver gedigen kunskap om utvecklingen i berörda områden och om medborgarnas önskemål och behov. Denna kunskap finns hos lokala trafikpolitiker och kommunföreträdare. I och med att den borgerliga majoriteten har lagt ned regionstyrelserna har en viktig kontaktyta gått förlorad. De kommunsamråd som de borgerliga infört istället har i de flesta fall visat sig fungera dåligt. Det innebär i realiteten att medborgarna inte får komma till tals om trafikutbudet. Samråden med kommunerna måste prioriteras och det måste skapas en tydlig koppling mellan samråden och utbudsplaneringen. Även landstinget måste involveras i utbudsplaneringen. Den vårdinrättning som på kartan ligger närmast kan på grund av bristande förbindelser vara svåråtkomlig. SL måste tillsammans med landstinget planera för ett trafikutbud till större vårdinrättningar som svarar mot patienternas behov. Om kollektivtrafiken ska underlätta vardagen för olika typer av resenärer måste utbudsplaneringen ta hänsyn till att olika grupper har skilda resmönster. Det handlar om skillnader mellan unga och äldre men kanske framförallt om skillnader i män och kvinnors resmönster. Tillgång till könsuppdelad statistik är därför av vikt för kollektivtrafiken. Färdtjänsten har erfarenhet av ett långtgående arbete med uppdelad stati-

179 57 (86) stik, vilket varit synnerligen användbart för såväl prognoser som planeringen av Närtrafiken. Det arbetssättet bör SL utveckla vidare. SL borde också utveckla möjligheterna för resenärerna att lämna synpunkter och förslag och hitta sätt att systematiskt och regelbundet sammanställa dessa. Intensifiera samverkan med kommuner, näringsliv och organisationer om SLtrafikens utveckling. Samarbeta med landstinget för att sörja för god trafikförsörjning till olika vårdinrättningar. Skapa en tydlig koppling mellan samrådsarbetet och utbudsplaneringen. Ta hänsyn till olika gruppers skilda resmönster och ta fram könsuppdelad statistik. Ställ krav på den borgerliga regeringen Vi Socialdemokrater står bakom principen om statsbidrag på 50 procent till anläggning av spår samt till fordon och depå. Den borgerliga regeringen har slopat principen och flertalet objekt står idag med oklar finansiering eller utan finansiering alls. SL måste verka för att principen om delad kostnad mellan staten och landstinget upprätthålls. Säkerställ statsbidrag om 50 procent av kostnaderna för anläggandet av spår, depå och inköp av fordon för: Tvärbana Norr - Solnagrenen Tvärbana Ost/Saltsjöbanan Tvärbana Norr Kistagrenen Pendeltågstation Vega Bussterminal Slussen Lidingöbanan Tunnelbana till Karolinska Snabbspårväg Syd Tvärspårväg Solna Universitetet. Tänk nytt om miljön SL är ett bolag med stor energiförbrukning. SL måste ständigt arbeta för att öka andelen trafik som drivs med förnyelsebara drivmedel. Som en stor aktör har SL även ett ansvar att bidra till en positiv utveckling i branschen som helhet. Genom tekniska framsteg finns det idag goda möjligheter för SL att utvecklas som energiproducent. Ett utredningsarbete kring detta bör initieras för att se närmare på samtliga lösningar som skapar energi som solpaneler, värmepumpar från berggrund och frånluft. Den värme som för tillfället inte behövs kan matas in i ett fjärrvärmesystem. Solceller som producerar el kan monteras på till exempel SLs byggnader, på

180 58 (86) pendel- och tunnelbaneperronger och på hållplatsstolpar. Att anlägga solpaneler på SLs byggnader har ett starkt symbolvärde. Ett samarbete med kommunerna om utvecklingen av solpaneler kan vara fruktsamt eftersom kommunerna ansvarar för gatu- och parkbelysning. SL ansvarar även för färdtjänsten. Färdtjänstresor sker i huvudsak med taxi. Tidigare har man framgångsrikt arbetat med miljöbonus till de taxiföretag som ställer om till förnyelsebara drivmedel. Utvecklingen får inte stanna av. Öka andelen trafik som drivs med förnyelsebara drivmedel och medverka aktivt till att bygga ut produktion och distribution av biogas och etanol. Initiera ett utredningsarbete i syfte att utveckla SL som energiproducent. Fortsätt arbetet med att minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen i färdtjänsttrafiken. Öka tryggheten Många resenärer upplever SL-trafiken som otrygg. Framförallt under sena kvällar och nätter. Kvinnor är mycket mer rädda än män. Det gör att många kvinnor undviker att åka kollektivt på kväller och nätter och det begränsar deras frihet att röra sig fritt i samhället. Det är helt oacceptabelt. Vi Socialdemokrater initierade föregående mandatperiod en kraftig utbyggnad av övervakningskameror på bussar och i spårtrafiken samt inrättade Trygghetscentralen där man i realtid kan övervaka vissa stationer. Kameror och annan övervakning är en viktig del men mest avgörande för upplevelsen av trygghet är att det finns synlig SLpersonal ute i SL-trafiken. Socialdemokraterna vill utöka andelen synlig personal i SLtrafiken. Undersökningar visar att kvinnor är mer rädda på väg till och från stationer och hållplatser än de är i själva trafiken. Här behöver SL samarbeta med kommuner och stadsdelar för att skapa trygga miljöer i anslutning till SL-trafiken. Det handlar om belysning och undanröjande av buskage och liknande som skymmer fri sikt över gångvägen, men också om samarbete med nattvandrande organisationer och andra lokala trygghetsprojekt. Fortsätt kamerautbyggnaden och utveckla Trygghetscentralen. Initiera ett samarbete med kommuner och stadsdelar för att skapa trygga miljöer i anslutning till kollektivtrafiken. Utöka andelen synlig personal i SL-trafiken i takt med att ny teknik gör att andra personalkategorier frigörs.

181 59 (86) Ta dödsfallen på allvar och intensifiera säkerhetsarbetet Varje år inträffar flera allvarliga olyckor i SL-trafiken med personskador och dödsfall som följd. Framförallt berörs den spårbundna trafiken. Alltför många genar över spåren trots att det är förenat med direkt livsfara. Mycket av det preventiva arbetet riktas mot barn. I flera av de olyckor som skett på grund av spårspring är dock vuxna inblandade. Det är extra olyckligt eftersom sådant agerande kan motverka det attitydarbete gjorts gentemot barn och ungdomar. Vi Socialdemokrater tycker att det behövs bättre insatser för att komma till rätta med spårspringet. Vi vill se utökad kameraövervakning och tätare kontroller av anläggningarnas säkerhet. Flera olyckor har tyvärr även inträffat när personer korsar spår på avsedd plats. Roslagsbanan verkar vara extra drabbad. Vi Socialdemokrater kräver en översyn av de övergångar som saknar bommar. SL måste överväga att i vissa fall byta ut gångfållor mot bommar. I andra fall kan det räcka med förstärkningar av säkerhetssystemen med ljus- och ljudvarningar. Den moderatledda majoriteten har utlovat sittplatsgaranti på bussar som kör över 70 km/h. Det löftet är ännu inte uppfyllt och kraftiga insatser måste sättas in för att nå målet. Mål bör även sättas upp för när alla bussar som kör över 70 km/h ska ha utrustats med säkerhetsbälte. Det finns också allvarliga problem med bussar som inte följer rådande hastighetsbegränsningar. Här måste dialogen med entreprenörerna förbättras. Arbeta utifrån en nollvision inga döda i kollektivtrafiken. Inled ett samarbete med Banverket för att informera även vuxna om farorna med att gena över spår och nyttja SLs sidor i Metro för att informera om farorna. Uppvakta Banverket med önskemål om mer kameraövervakning av spåren. Intensifiera arbete med spårbeträdandelarm i tunnelbanan. Inventera alla spårövergångar och se vilka förstärkningar som kan göras och behövs ur säkerhetssynpunkt. Se över säkerhetslinjerna på samtliga perronger och se till att dessa är tydliga samt informera om vikten av att respektera dem. Ta fram en plan för när alla bussar i trafik på vägar med hastighetsbegränsning över 70 km/h ska ha utrustats med säkerhetsbälte. Underlätta för resenärerna under byggtiden av Citybanan Byggandet av Citybanan är helt nödvändigt för att långsiktigt komma tillrätta med problemen med bristande punktlighet i pendeltågstrafiken. Bygget är tekniskt kom-

182 60 (86) plicerat och kommer att påverka boende och SL-resenärer i hög utsträckning. SL får inte riskera att tappa resenärer på grund av störningarna. Viktigast är att resenärerna får adekvat realtidsinformation om störningar och alternativa resvägar. Alla möjliga kanaler måste nyttjas. Förare måste få relevant information för att styra resenärer via utrop så att trafiken flyter smidigt. Trafikvärdarna behöver bli fler och de måste snabbt få tillgång till information för att kunna hjälpa resenärer på plats. Samtidigt måste skyltar, pratorer, mitt-sl, reseplaneraren och störningsinformation via andra kanaler hållas ständigt uppdaterade. För detta måste resurser avdelas på SL med enda uppgift att ge relevant information under perioderna med avstängningar och störningar. Inom ramen för SL Kundtjänst skulle en sådan funktion kunna inrymmas. Bygget av Citybanan kommer att medföra ett visst behov av ersättningstrafik. Ibland måste man överväga direktbussar även mellan andra delar än de som berörs av avstängningen för att lätta på det ökade trycket som kan uppstå i andra delar av trafiken. Skapa inom ramen för SL kundtjänst särskild resenärsnära realtidsinformation via en mångfald av kanaler för att få trafiken att flyta smidigt under byggandet av Citybanan. Planera för tillgänglig och effektiv ersättningstrafik vid alla stora stopp och avstängningar med anledning av byggandet av Citybanan. Säkerställ respekten för internationell rätt Ett av de företag som lade anbud i upphandlingen av ny operatör av tunnelbanan hade ett dotterbolag som bröt mot internationell rätt. Dotterbolaget skulle ansvara för drift och underhåll av en spårväg som byggs på ockuperad mark i östra Jerusalem. I dag har berört företag dragit sig ur projektet. Mycket på grund av den rättmätiga kritik som bland annat vi Socialdemokrater riktat mot agerandet. Socialdemokraterna anser att den ovan beskrivna situationen inte får upprepas. SL måste för framtiden ha tydligare regler kring vad som diskvalificerar ett företag från upphandlingsprocessen. Det är stora internationella företag och koncerner som visar intresse och dessa har verksamhet över hela världen. Att bara ställa krav på att deltagande företag ska följa de lagar och förordningar som gäller i Sverige är inte tillräckligt. Vi får inte hantera skattebetalarnas pengar så oaktsamt att de riskerar bidra till kränkningar av folkrätten.

183 61 (86) Utred hur krav på respekt för internationell rätt kan implementeras vid upphandlingar med utgångspunkt bland annat i FN:s Global Compact-program. Glöm inte färdtjänsten Den moderatledda majoriteten har på lagvidrigt vis och med snäva tidsmarginaler genomfört en sammanslagning av färdtjänsten och SL. Fortfarande är mycket oklart och ofärdigt. Det är en utsatt grupp som den borgerliga politken handskas synnerligen ovarsamt med. Fungerar inte färdtjänsten så fungerar inte vardagen för personer med funktionsnedsättning. Det senaste året har färdtjänsten haft stora problem med klagomål på beställningsväxlar i bland annat Moldavien. Nu överväger de borgerliga att sälja ut färdtjänstens kundtjänst. Fokus borde istället ligga på att avhjälpa de problem som uppstått i beställningsväxlarna och inte på att i det utsatta läget förvärra situationen. Socialdemokraterna tycker att kvalitet ska gå före pris och vill ställa hårdare krav vid upphandlingar. En färdtjänst man kan lita på förutsätter dessutom att dialogen med brukarorganisationerna ökar och att brukarnas synpunkter tas tillvara och används för att utveckla färdtjänsten i en positiv riktning. De förare som arbetar för färdtjänsten bör genomgå adekvat utbildning. I planeringen av denna bör brukarorganisationerna beredas möjlighet att påverka. Det är av yttersta vikt att brukarna av färdtjänsten får en god service och att de kan lita på att förarna har rimliga arbetsvillkor. Det är svårt att prestera väl i ett serviceyrke med dålig arbetsmiljö eller osäkra anställningsförhållanden. Det är därför en trygghet även för resenären att veta att avtal och regelverk efterlevs och att det är schyssta villkor i branschen som helhet. Av leverantörer ska krävas att arbetstagarna som utför entreprenad inom landstinget erhåller sociala villkor som lägst uppfyller normal standardnivå i tillämpliga branschavtal. Kostnaden för färdtjänst är relaterad till priset på SL:s 30-dagarskort. Den borgerliga majoritetens ständiga höjningar har drabbat även dem som reser med färdtjänsten. Vi Socialdemokrater vill att kopplingen mellan SL:s månadskort och det månatliga högkostnadsskyddet inom färdtjänsten ska kvarstå och vill sänka priset. Samtidigt vill vi slopa tremilsgränsen och införa enhetstaxa även i färdtjänsten. Socialdemokraterna vill se en snabbare utbyggnad av Närtrafiken med särkilt fokus på så kallade flexlinjer. Ställ högre krav på kvalitet vid upphandlingar och låt inte priset ensidigt avgöra.

184 62 (86) Behåll kundtjänsten i egen regi och utveckla tillgängligheten. Utbilda förare inom färdtjänsten i bemötandefrågor och släpp in brukarorganisationerna i planeringen av utbildningen. Utveckla nya former för dialog med brukare och brukarorganisationer för att säkerställa att synpunkter i frågor som rör så kallad mjuk kvalitet blir en del av kvalitetsarbetet. Ställ krav som säkerställer att leverantörer lever upp till standardnivå i tillämpliga branschavtal vid upphandlingar. Behåll kopplingen mellan SL:s månadskort och det månatliga högkostnadsskyddet och inför enhetstaxa. Bygg ut Närtrafiken med särkilt fokus på flexlinjer Färdtjänstnämnden Färdtjänstverksamheten är sammanförd med SL. Nämnden har numer bara ansvar för myndighetsutövningen. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,8% -99,9% SLL-interna intäkter ,8% -97,8% - varav landstingsbidrag 1 000,5 525,5 22,5-95,7% -97,7% Summa intäkter ,3% -98,1% Personalkostnader ,7% -75,4% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,5% -99,2% Summa kostnader ,4% -98,0% Resultat 40 0,4 0,4 Under mandatperioden har handläggningstiderna varit alarmerande långa och skapat stort och onödigt lidande hos brukarna. Trots massiva klagomål kvarstod problemen under mycket lång tid. Personalstyrkan är liten så sjukskrivningar och liknande ger snabbt utfall i handläggningstiderna. Det måste man ha bättre planering för. Uppsatta mål för handläggningstider måste följas noggrant, vikariepoolen förstärkas och åtgärder sättas in snabbt vid behov. Följ handläggningstidernas utveckling noggrant och sätt in åtgärder direkt om utfallet avviker från uppsatta mål Waxholms Ångfartygs AB Waxholmsbolaget (WÅAB) är en nyckelaktör i strävan mot en tillgänglig och levande skärgård. Väl fungerande kollektivtrafikresande i skärgården är nödvändigt för att

185 63 (86) människor ska kunna bo och verka i skärgården. Det är också en förutsättning för att skärgården ska vara tillgänglig för människor utan egen båt. Kollektivtrafiken till sjöss gör det möjligt att leva och bo i skärgården året runt samtidigt som den möjliggör för både länsinvånare och turister att ta del av skärgårdens unika miljö. Utgångspunkten för planeringen av WÅAB:s trafikutbud ska vara att bidra till en levande skärgård. Höj landstingets tillskott till Waxholmsbolaget med 4 miljoner kronor för att klara en fullgod kollektivtrafik till sjöss. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Tillskott från SLL 197,5 212,1 216,1 1,9% 9,4% Övriga intäkter ,5% 5,8% Summa intäkter ,8% 8,1% Summa kostnader ,5% 9,5% Summa kapitalkostnader ,8% 18,9% Resultat Fortsätt det ambitiösa miljöarbetet WÅAB har länge bedrivit ett ambitiöst miljöarbete, bland annat genom att prova förnybara drivmedel. Detta målinriktade arbete placerar WÅAB bland världens mest miljövänliga sjötransportföretag. Miljöarbetet omfattar också andra områden, bland annat att minska de buller- och vågstörningar som uppkommer i samband med fartygstrafiken. Socialdemokraterna vill att WÅAB:s ambitiösa miljöarbete ska fortsätta också under år 2010 och att bolaget ska arbeta för att hitta nya miljövänliga lösningar för skärgårdstrafiken. Fortsätt det ambitiösa miljöarbetet och sträva mot en ökad användning av förnybara bränslen. Förbättra tillgängligheten till skärgården Tillgången till Stockholms unika skärgård är idag en klassfråga. Många människor i Stockholmsregionen ges aldrig eller mycket sällan möjlighet att besöka skärgården. Det beror både på okunskap om vilka möjligheter som finns och på att den personliga ekonomin. Här har WÅAB en viktig funktion. Såväl genom förbättrad information som genom utformningen av biljettsystem och biljettpriser bör WÅAB sträva mot att öppna upp skärgården för nya grupper av människor. WÅAB har till dags dato genomfört ett omfattande och prisbelönat tillgänglighetsarbete för personer med funktionsnedsättning. Detta arbete ska fortsätta och bör ske i nära samråd med SL, färdtjänsten och berörda kommuner.

186 64 (86) Markområden som frigörs i skärgården, framför allt områden som tidigare har använts av Försvaret, bör göras tillgängliga för allmänheten. Det är framför allt en uppgift för Skärgårdsstiftelsen, men WÅAB bör samarbeta med Skärgårdsstiftelsen för att säkerställa att dessa nya områden får en god försörjning av kollektivtrafik. Sträva, i samarbete med Skärgårdsstiftelsen, efter att öka besöken i skärgården av människor som tidigare haft små eller inga möjligheter att besöka skärgården. Fortsätt tillgänglighetsarbetet för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att använda sig av WÅAB:s trafik. Samarbeta med Skärgårdsstiftelsen i syfte att göra fler områden i skärgården tillgängliga för allmänheten. Använd SL Access i sjötrafiken Att göra skärgården tillgänglig för alla förutsätter att samarbetet med andra kollektivtrafikutövare förbättras. Därför vill vi att samarbetet med SL ska intensifieras. WÅAB har ett stort behov av ett nytt biljettsystem. WÅAB bör använda sig av SL:s biljettsystem SL Access. SL har hittills visat tämligen lågt intresse för att WÅAB ska kunna använda systemet. Det är oacceptabelt. WÅAB ska kunna använda systemet så snart som möjligt. I samband med att det nya biljettsystemet tas i bruk bör en utredning göras av vilka nya typer av biljetter, till exempel ungdomsrabatter och kombinationsbiljetter mellan SL-trafiken och WÅAB, som möjliggörs med det nya biljettsystemet. Nyligen har WÅAB:s trafik inordnats i SL:s reseplanerare. Det underlättar både resandet med WÅAB och skapar bättre möjligheter för kombinationsresor med SL och WÅAB. Arbetet bör utvecklas så att fler kombinationsresor görs möjliga. Använd SL Access som nytt biljettsystem för WÅAB. Utred kostnader och möjligheter för att införa ungdomsrabatter och utred vilka eventuella nya typer av biljetter som kan lanseras när det nya biljettsystemet tas i bruk. Arbeta för att WÅAB:s trafik ska samordnas bättre med annan kollektivtrafik. Utred ökad andel eget tonnage En diskussion har under en längre tid pågått vad gäller möjligheten att öka WÅABs eget tonnage. Det är viktigt att en ordentlig utredning genomförs för att belysa vilka konsekvenser en ökad andel eget tonnage skulle få för WÅAB och den kollektiva sjötrafiken.

187 65 (86) Utred möjligheten till och konsekvenserna av en ökad andel eget tonnage. Öka möjligheterna till arbetspendling Arbetet har påbörjats med att installera trådlöst bredband på några av WÅAB:s fartyg. Det är ett exempel på hur WÅAB:s fartyg kan anpassas för att underlätta arbetspendling. Vissa av WÅAB:s linjer används idag frekvent av arbetspendlare och arbetet bör fortgå för att öka antalet arbetspendlare på dessa och andra sträckor. För att möjliggöra en ökad arbetspendling måste också nya linjer och linjesträckningar övervägas. Ett exempel på en tänkbar sådan båtlinje skulle kunna sträcka sig utmed kusten mellan Stockholm och Nynäshamn. Vidta åtgärder för att möjliggöra en ökad arbetspendling med WÅAB. Fortsätt arbetet med att installera trådlöst bredband på WÅAB:s fartyg. Utred möjligheten att inrätta en ny båtlinje utmed kusten mellan Stockholm och Nynäshamn. Bevara det sjöhistoriska kulturarvet WÅAB är en kulturinstitution i Stockholm och Stockholms skärgård. Det historiska arv som kännetecknar bolaget kräver att särskilda resurser satsas som kan användas till att bibehålla delar av den unika fartygsflotta som används för att trafikera delar av WÅAB:s linjer. Håll de äldre fartygen Storskär, Norrskär och Västan i gott skick och använd dem i WÅAB:s reguljära trafik. 3.4 Regionplanenämnden Regionplaneringens mål är att skapa en Stockholmsregion med en stark social, ekonomisk och miljömässig utveckling som är hållbar över tid. Socialdemokraterna vill se en utveckling som ger minskade klassklyftor och ökad jämställdhet. Social sammanhållning är en förutsättning för ett rättvist samhälle som har kraft att utvecklas. En stockholmsregion präglad av rättvisa, trygga invånare, hög kompetens och väl fungerande välfärdssystem står bättre rustat för att möta framtiden. Dimensionen om en socialt sammanhållen region, där alla ges möjlighet att ta tillvara sina livschanser, är viktig för nämnden att utveckla. De grundläggande insikterna om att regionplaneringen ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar måste också utgöra grund för arbetet.

188 66 (86) Under nästa år avslutas arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Arbetet med att förverkliga och fördjupa RUFS 2010 måste fortsätta, bland annat genom att Regionplanenämnden arbetar vidare med att ta fram så kallade handlingsprogram inom vissa, särskilt betydelsefulla, områden som behandlas i RUFS För att det arbetet ska kunna göras krävs att det finns tillräckliga resurser. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,8% -13,0% - varav landstingsbidrag 76,7 74,9 71,8-4,1% -6,4% Kostnader ,8% -13,2% Resultat 0,0 0,2 0,2 Belys den sociala sammanhållningen som tillväxtfaktor En av regionplaneringens viktigaste mål är att skapa förutsättningar för en region med hög social sammanhållning, små sociala klyftor och integration på bostads- och arbetsmarknaderna. Forskning visar att människors öppenhet för varandra och nya kulturer är avgörande för samhällens utveckling. Stockholmsregionen präglas idag av tolerans men ökade sociala klyftor och segregation riskerar att skapa spänningar och ökad ojämlikhet i regionen vilket inte bara drabbar enskilda utan också hotar att försämra regionens ekonomiska utveckling. Social utveckling är en förutsättning för att den framtida regionala utvecklingen ska vara framgångsrik. Stockholmsregionen präglas idag av en kulturell mångfald. Det är en styrka som måste lyftas fram i samhällsplaneringen. Samhället måste bli bättre på att tillvarata den enorma kulturella kompetens som finns i befolkningen och som idag alltför ofta lämnas outnyttjad. Regionplanenämnden ska verka för en jämlik region. Det innebär att ett genus- och rättviseperspektiv ska genomsyra arbetet och vägas in vid analyser, utredningar och beslut. Mäns och kvinnors utnyttjande av kollektivtrafik och annan infrastruktur skiljer sig åt. Det bör påverka och styra utformningen och planeringen av kollektivtrafiken och annan infrastruktur. HBT-personer och andra normbrytare utsätts för hatbrott och behandlas orättvist i samhället. Mönstren kan spåras ända ner till mobbing och utfrysning i vardagen, till exempel i skolan. Den långsiktiga samhällsplaneringen måste ta också dessa normbrytande grupper i beaktande. Öka Regionplanenämndens fokus på arbetet med regional tillväxt och social rättvisa. Belys den sociala sammanhållningens betydelse för regionens utveckling och som tillväxtfaktor och vilka konsekvenser det bör ha för regionplanearbetet.

189 67 (86) Beakta insatser för en effektiv och resultatinriktad integrationspolitik, belys regionens framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt beakta kultur som en viktig faktor för regionens utvecklingskraft. Ta vara på den kulturella mångfald som präglar Stockholmsregionen i samhällsplaneringen. Låt Regionplanenämndens arbete genomsyras av ett jämlikhetsperspektiv, vilket bland annat innebär att genus-, rättvise- och HBT-aspekter ska finnas med vid beslutsfattandet. Stärk medborgarnas inflytande över regionplaneringen Socialdemokraterna vill att alla medborgare ska ges möjlighet att tycka till i planeringsarbetet. Vi vill därför att Regionplanenämnden ges i uppdrag att utarbeta nya strategier för hur kunskap kan föras ut till nya grupper, framför allt till barn och unga, samt hur dessa grupper i högre grad än idag kan involveras i samhällsplaneringen. Utveckla nya former för förankring av nämndens arbete på medborgarnivå i syfte att skapa större delaktighet i stads- och regionplaneringsfrågor. Öka Regionplanenämndens ansträngningar för att inkludera barn och unga i samhällsplaneringsarbetet. Öka samarbetet inom hela östra Mellansverige Stockholmsregionens framtida utveckling hänger nära samman med utvecklingen i hela östra Mellansverige. Planeringen av infrastruktur kräver ett ökat samarbete över länsgränserna då investeringar i Stockholm ofta är av nationell karaktär och påverkar trafiken i hela östra Mellansverige. Många resor och en stor del av transporterna i Stockholmsregionen sträcker sig över länsgränserna och det är därför nödvändigt att regionplaneringen inte stannar vid länsgränserna. Gamla administrativa gränser får inte stå i vägen för en fortsatt sammanlänkning av länen i Mälardalen. En hållbar utveckling förutsätter att Stockholmsregionens framtid planeras i samarbete med de omgivande länen. Stockholms län har en otydlig ansvarsfördelning i frågor kring regionens utveckling. Ingen aktör har full legitimitet att ta initiativ och företräda regionen utåt. Det är önskvärt att få till stånd en utveckling där ett direktvalt regionalt politiskt organ med samlad beslutskompetens kan föra regionens talan. En ny region som är geografiskt större än dagens Stockholms län bör eftersträvas. Beakta Mälardalsperspektivets betydelse i all regionplanering. Fördjupa samarbetet över länsgränserna kring regional utvecklingsplanering. Bistå med utredningskompetens i syfte att skapa ett en ny och större region.

190 68 (86) Fördjupa kunskapen och expertisen Regionplanekontoret besitter stor kunskap och expertis som kommer hela Stockholms läns landstings förvaltning, länets kommuner och andra organ till nytta. Varje år presenteras många skrifter och rapporter av mycket hög kvalitet. Det är viktigt att Regionplanenämnden upprätthåller sin unika kompetens på området, men samtidigt bör ambitionen vara att nå en bredare krets. Regionplanering har alldeles för ofta koncentrerats till en liten grupp stadsplanerare, arkitekter och andra experter. Efter den borgerliga majoritetens plötsliga och ogenomtänkta överflyttning av trafikplaneringen från Regionplanenämnden till SL har Regionplanekontoret tappat delar av sin unika kompetens på området. SL:s roll som specialister på kollektivt resande blir också otydlig. Överflyttningen riskerar att försämra eller till och med hota planeringen för bättre fungerande vardagsresor både med kollektivtrafik och bil. Konsekvenserna av överflyttningen av ansvaret för trafikplaneringen från Regionplanenämnden till SL måste utvärderas. Utveckla Regionplanenämndens roll som expertorgan. Utvärdera konsekvenserna av överflyttningen av ansvaret för trafikplaneringen från Regionplanenämnden till SL. Arbeta för en hållbar utveckling Arbetet med en långsiktigt hållbar utveckling i Stockholms län förutsätter samverkan mellan olika samhällsnivåer och aktörer. Bebyggelse- och trafikplaneringen liksom utvecklingen av energisystem måste utgå från vad som är långsiktigt hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Utsläpp från uppvärmning är fortfarande ett av våra största miljöproblem. Ett uthålligt energisystem kräver förnyelsebara bränslen. Beakta särskilt hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och miljömässigt i nämndens arbete. Verka för att de regionala miljömålen nås, att icke förnybara resurser återanvänds, att användningen av miljöbelastande och klimatpåverkande ämnen fasas ut och att utsläpp av sådana ämnen successivt minskas. Verka för att fjärrvärmen byggs ut och att olika fjärrvärmenät i regionen byggs samman. Genomför en översyn av länets gröna kilar i syfte att stärka skyddet för den mest skyddsvärda marken. Utveckla metoder för att dra nytta av den hållbara livsstilen i täta livsmiljöer, som till exempel miljonprogramsområdena.

191 69 (86) Arbeta för en bättre bostadsförsörjning Stockholms län fortsätter att växa. Nya bostäder behövs för att tillgodose de ökande behoven. Idag är bostadsbristen ett hinder för Stockholms utveckling och tillväxt. Huvudansvaret för markplanering och bostadsförsörjning åligger primärkommunerna, men Regionplanenämnden bör ta aktiv del i det långsiktiga arbetet, samt verka som en samordnande kraft. Ta fram underlag och verka för en fördjupad dialog med länets kommuner och andra aktörer kring bostadsförsörjningen och beakta särskilt behovet av billigare bostäder. Stöd och delta aktivt i arbetet om kommunerna i länet vill skapa ett regionalt bostadsbolag. Framhåll alltid vikten av tillgänglighet till kollektivtrafik vid dialog med kommunerna kring bostadsbyggande. Glöm inte det internationella perspektivet Stockholmsregionens utveckling är beroende av utvecklingen hos andra regioner runt om i världen, framför allt i våra närliggande länder. EU-samarbetet är på många sätt inriktat på regioner och regioners utveckling. Ett internationellt perspektiv bör genomsyra nämndens arbete. Samarbeta med de baltiska ländernas huvudstadsregioner och huvudstäder, S:t Petersburg och Warszawa/Mazovie. Jämför systematiskt stockholmsregionen med andra storstadsregioner som har liknande funktioner. Analysera EU-politiken och fortsätt samarbetet inom ramen för berörda EUprogram framför allt Interreg. Var en aktiv part i EU:s program för stöd till skärgården och bidra till ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna. Bidra till att fördjupa det gränsöverskridande samarbete som bedrivs inom ramen för Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete. Arbeta för en levande skärgård Landstinget ska utveckla sin roll som aktör för skärgårdens framtid. De verktyg landstinget förfogar över är grundläggande för en fortsatt positiv utveckling i den storstadsnära glesbygd som skärgården i Stockholms län utgör. Några områden som behöver utvecklas är transporter, elektronisk kommunikation och möjligheten att bo och arbeta i skärgården. Genom att samordna den ordinarie skärgårdstrafiken med kommunala skolskjutsar och postturer har transportservicen förbättrats i delar av skärgården. Vi vill se flera sådana lösningar.

192 70 (86) Låt Stockholms läns landstings delregionala utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård vara vägledande vid Regionplanenämndens ställningstaganden i skärgårdsfrågor. Ta fram en långsiktig strategi för att förbättra sambanden mellan skärgårdstrafiken och andra transportslag. Planera för att de befintliga hamnarna i regionen ska fortsätta att utvecklas på ett sätt som förbättrar transportarbetet i regionen. Motverka storskalig skogsavverkning och markberedning i Skärgården. Utveckla fraktbidraget så att det bidrar till att stödja näringslivsverksamhet och förbättrar levnadsmöjligheterna i skärgården. 3.5 Kulturnämnden Stockholms läns landstings stöd till kulturen är av stor betydelse för kulturens funktion och utbredning i Stockholmsregionen. Kultur bidrar till att öka vår förståelse för samhället och omvärlden. Den ställer frågor och ger oss nya perspektiv på oss själva och människorna runt omkring oss. Ett starkt kulturliv är också en viktig faktor för Stockholmsregionens attraktionskraft och utveckling. För att kulturen ska kunna utgöra en oberoende kraft måste den stödjas av det offentliga. Här har Stockholms läns landsting en betydelsefull roll. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 369,3 380,3 394,0 3,6% 6,7% - varav landstingsbidrag 355,0 367,5 381,3 3,8% 7,4% Kostnader -368,7-380,1-393,8 3,6% 6,8% Resultat 0,6 0,2 0,2 Gör kulturen tillgänglig för alla Kulturnämnden ska arbeta aktivt för att utjämna skillnader i deltagande och utövande av kultur- och föreningsverksamhet mellan olika socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män, mellan flickor och pojkar. För att kulturen ska spridas i hela Stockholms län ska tyngdpunkten inom kulturnämndens bidragsgivning ligga på verksamhet med en länsövergripande inriktning. Se till att jämställdhetsperspektivet alltid vägs in vid beslut, informations- och statistikhantering. Arbeta aktivt för att utjämna skillnader i deltagande och utövande av kulturoch föreningsverksamhet mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kvinnor och män.

193 71 (86) Prioritera barn och ungdomar Kulturnämndens verksamhet ska i huvudsak rikta sig mot barn och unga. Allt fler ungdomar känner sig idag otrygga och ungdomsvåldet drabbar många ungdomar och deras familjer hårt. För att motverka ungdomsvåld och otrygghet vill vi öka Kulturnämndens stöd till Ung Aktiv Kultur. Vi vill också att ett nytt stöd till barn och ungdomar inrättas snabba cash. Stödet innebär att ungdomar kan ansöka om små summor för att genomföra mindre kulturaktiviteter. Stödet ska vara mycket lätt att ansöka om och pengarna kunna delas ut snabbt. Se till att ett barn- och ungdomsperspektiv genomsyrar hela Kulturnämndens verksamhet. Se till att hälften av kulturnämndens budget och 70 procent av kulturnämndens bidragsgivning går till barn- och ungdomsverksamhet. Inrätta ett nytt stöd till ungdomar, "Snabba Cash. Höj projektstödet till Ung Aktiv Kultur med kronor. Öka stödet till Stockholmsidrotten Idrott har en mycket stor betydelse för många unga. Idrotten skapar samhörighet och bidrar till en bättre folkhälsa. Idrotten måste få stöd från samhället för att kunna utvecklas. Därför vill vi höja grundstödet till Stockholmsidrotten. Höj grundstödet till idrotten med 2 miljoner kronor Gör Stockholm till ett filmcentrum Stockholm kan utvecklas till ett filmcentrum i Sverige. Fler filminspelningar i Stockholmsregionen kommer att skapa nya arbetstillfällen, generera goodwill till Stockholmsregionen och bidra till att även andra kulturområden i regionen utvecklas ytterligare. I syfte att ta ansvar för och förstärka förutsättningarna för en aktiv sammanhållen filmpolitik i Stockholm och Mälardalen bör landstinget sträva efter att ingå som delägare i Filmpool Stockholm-Mälardalen AB. Anhåll om att Stockholms läns landsting ska få inträda som delägare i Filmpool Stockholm-Mälardalen AB från och med år Stöd nycirkusen Nycirkusen utvecklas och växer. Den riktar sig till unga människor och når hela tiden nya målgrupper, som får upp ögonen för vad nycirkus är och hur spännande det är.

194 72 (86) Nycirkus är dock en ganska ny kulturyttring som behöver stöd från samhället för att kunna utvecklas. Prioritera stöd till nycirkus. Ta initiativ till en förstudie kring en framtida nationalscen för Cirkus och gatuperformance tillsammans med berörda aktörer, branschorganisationen Manegen och aktiva kluster för cirkusutveckling. Stöd folkbildningen i regionen Folkbildningen i Stockholms län är viktig. Den har en viktig demokratisk funktion och måste göras tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. Det så kallade hälsopedagogiska programmet bidrar till att skapa nya konstnärliga uttryck och former samt en bättre folkhälsa. Öka stödet till folkbildning, föreningslivet och hälsopedagogiska programmet. Förbättra omvärldsbevakningen och arbetet med EU:s fonder Stockholmregionen är idag mångkulturell och vi menar att samhället måste genomsyras av en kosmopolitisk syn. En kosmopolitisk världsåskådning skapas i ett rikt och diversifierat kulturliv där nya idéer och perspektiv tillåts växa fram. En bra omvärldsbevakning är avgörande för att hitta nya sätt att arbeta och utveckla kulturpolitiken i vår region. Kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting saknar idag en del av denna kompetens. EU stöder många kulturinstitutioner genom olika former av bidrag. Bidragen möjliggör inrättandet av kulturprojekt. Kulturnämnden har hittills inte använt sig i tillräckligt hög utsträckning av den möjligheten för att finansiera delar av sin verksamhet. För att öka kompetensen att ansöka om EU-finansiering bör en särskild tjänst inrättas med den huvudsakliga arbetsuppgiften att utveckla Kulturnämndens kompetens inom detta område. Utveckla Kulturnämndens omvärldsbevakning. Inrätta en tjänst i kulturförvaltningen med syfte att öka EU-finansieringen av kulturverksamheten samt förbättra omvärldsbevakningen. Utveckla Stockholms konserthus Stockholms läns landsting har genom Kulturnämnden ett ekonomiskt ansvar för Stockholms konserthus. Konserthuset utvecklar hela tiden sin verksamhet och det är viktigt att Kulturnämnden följer och stöttar det arbetet. Förändringar av Konsert-

195 73 (86) husets lokaler kan komma att göras och det är av stor betydelse att Kulturnämnden följer det arbetet. Följ utvecklingen av en utbyggnad av Stockholms konserthus. Ta vara på möjligheterna i den nya kulturpolitiken Regeringen har föreslagit ett ökat regionalt inflytande över fördelningen av resurser inom den statliga kulturpolitiken genom den så kallade portföljmodellen. Det är angeläget att landstinget tar vara på de möjligheter som detta erbjuder. Den nya inriktningen inom den nationella kulturpolitiken öppnar också möjligheter till en viss storregional kulturpolitisk samordning mellan flera län och landsting. Förbered landstinget för den utökade roll som erbjuds genom den nya nationella kulturpolitikens så kallade portföljmodell samt analysera möjligheterna av storregionala samarbeten i Mälardalsregionen. 3.6 Locum AB Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,7% 14,0% Kostnader ,7% -5,0% Resultat Locum AB ansvarar enligt avtal med landstinget för ekonomisk och teknisk förvaltning av landstingets fastigheter samt för genomförande av byggnadsinvesteringar enligt den av fullmäktige beslutade investeringsbudgeten. Inom ramen för sitt ansvarsområde svarar bolaget också för uthyrning och fastighetsutveckling samt försäljning av icke strategiska fastigheter. Fortsätt arbetet med fastighetsutvecklingsplaner (FUP). Starta en förstudie om byggnation av nytt akutsjukhus i Södertälje. Starta ett energieffektiviseringsprogram inom ramen för sitt miljöarbete. Effektivisera och reducera kostnader för administration. Säkerställ att läckagen av lustgas är lägre än 4 procent av den totalt inköpta mängden vid Danderyds sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset AB samt Södertälje sjukhus AB.

196 74 (86) 3.7 Landstingsfastigheter (LFS) Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,6% -14,9% SLL-interna intäkter ,0% -9,0% Summa intäkter ,7% -10,1% Summa kostnader ,0% -14,0% Avskrivningar ,8% 5,0% Finansnetto ,8% -0,8% Summa kapitalkostnader ,9% 3,2% Resultat AB SLL Internfinans Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 9,4 9,1 11,1 22,3% 18,8% Kostnader -4,9-6,1-8,1 33,2% 67,7% Resultat 4,5 3,0 3,0 3.9 Landstingsrevisorerna Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 34,6 35,8 35,8 0,0% 3,5% - varav landstingsbidrag 34,5 35,7 35,7 0,0% 3,5% Kostnader -33,6-35,8-35,8 0,0% 6,3% Resultat 0,9 0,0 0,0

197 75 (86) 4. Bilagor 4.1 Resultaträkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan B10/B S:a verksamhetsintäkter ,4% Skatteintäkter ,2% Generellt statsbidrag ,2% Utjämningssystemet ,9% Prognososäkerhet Summa skatteintäkter ,8% Summa intäkter ,4% S:a verksamhetens kostnader ,2% Resultat före avskrivningar ,3% Avskrivningar ,1% Rörelseresultat Finansiella intäkter ,6% Finansiella kostnader ,0% Finansnetto ,1% Resultat Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,2% Avskrivningar ,1% Verksamhetens nettokostnader ,0%

198 76 (86) 4.2 Balansräkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget k apital Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa sk ulder Summa eget kapital och skulder

199 77 (86) 4.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Årets resultat Avskrivningar Reavinster, övrigt Summa kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar Försäljningar, övrigt Summa kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering

200 78 (86) 4.4 Landstingsbidrag Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan / Landstingsstyrelsen 2 582, , ,5 19,7% 3 614, ,8 varav LSF FoUU 1 288, , ,6 5,5% 1 409, ,6 varav LSF övrigt 1 294, , ,6-0,6% 1 199, ,5 varav Nya Karolinska Solna 0,0 26,3 26,3 0,0% 26,3 26,3 varav Färdtjänstverksamhet 0,0 450,0 961,0 113,6% 978, ,4 Regionplanenämnden 76,7 74,9 71,8-4,1% 72,9 74,9 Hälso- och sjukvårdsnämnden , , ,6 4,3% , ,4 TioHundranämnden 959, , ,0 9,7% 1 126, ,6 Färdtjänstnämnden 1 000,5 525,5 22,5-95,7% 20,6 20,5 Kulturnämnden 355,0 367,5 381,3 3,8% 383,8 393,5 Patientnämnden 15,1 16,8 17,6 4,5% 17,8 18,3 Landstingsrevisorerna 34,5 35,7 35,7 0,0% 36,2 37,1 Summa landstingsbidrag , , ,9 4,3% , ,1 AB Storstockholms Lokaltrafik 5 685, , ,6 6,6% 6 343, ,4 Waxholms Ångfartygs AB 197,5 212,1 216,1 1,9% 220,3 226,9 Summa tillskott 5 882, , ,7 6,5% 6 563, ,3 Summa bidrag/tillskott , , ,6 4,5% , ,4

201 79 (86) 4.5 Resultatkrav Mkr Budget Budget Plan Plan Landstingsstyrelsen* Landstingsstyrelsens förvaltning -0,7 0,0 0,0 0,0 Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernfinansiering 230,1-362,3 146,7 168,4 Nya Karolinska Solna 0,9 0,9 0,9 0,9 Landstingsstyrelsen totalt 230,3-361,4 147,6 169,3 Regionplanenämnden 0,2 0,2 0,2 0,2 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden 14,4 14,4 14,4 14,4 Stockholms läns sjukvårdsområde 74,0 74,4 75,3 75,3 Karolinska Universitetssjukhuset 54,1 55,9 58,2 58,2 Södersjukhuset AB 14,2 14,7 15,3 15,3 Danderyds Sjukhus AB 11,3 11,6 12,0 12,0 TioHundra AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Södertälje Sjukhus AB 0,0 5,0 5,2 5,2 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 1,4 1,4 1,4 1,4 SNS restförvaltning 4,9 0,0 0,0 0,0 Akutsjukhusen totalt 85,9 88,6 92,1 92,1 Folktandvården Stockholms Län AB 20,0 18,0 20,0 20,0 Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,7 0,7 0,7 0,7 Stockholm Care AB 4,1 4,1 4,1 4,1 Hälso- och sjukvården totalt 199,1 200,2 206,5 206,5 Trafik AB Storstockholms Lokaltrafik 54,6 0,0 0,0 0,0 Färdtjänstverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Waxholms Ångfartygs AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Trafiken totalt 54,7 0,1 0,1 0,1 Fastigheter Locum AB 5,2 5,0 5,0 5,0 Landstingsfastigheter Stockholm 350,8 354,9 256,2 234,9 Fastigheter totalt 356,0 359,9 261,2 239,9 Övriga Medicarrier AB 0,3 0,3 0,3 0,3 Färdtjänstnämnden 0,4 0,4 0,4 0,4 Kulturnämnden 0,2 0,2 0,2 0,2 Patientnämnden 0,1 0,1 0,1 0,1 Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingshuset Stockholm AB -24,0-24,0-24,0-24,0 AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0 Övriga totalt Totalt 820,4 179,0 595,6 596,0 * LS exkl LFS och FtjV

202 80 (86) 4.6 Investeringsplan Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Trafiken AB SL WÅAB Trafiken totalt Byggnader totalt Maskiner, inventarier och IT Vård Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska Universitetssjukhuset Södertälje Sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Folktandvården Stockholms Län AB Ambulanssjukvården i Storsthlm AB Stockholm Care AB Vården totalt Övriga Färdtjänstnämnden Regionplanenämnden Locum AB Kulturnämnden Landstingsrevisorerna Patientnämnden Medicarrier AB AB SLL:s Internfinans Landstingsstyrelsen Övriga totalt Maskiner och inventarier totalt Ombyggn ext lokaler m m Nya Karolinska Solna (NKS) varav utrustning Citybanan (koncernfinansiering) 1) Just beräknad investeringsvolym TOTALT ) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybanan.

203 81 (86) 4.7 Resultaträkning Landstinget Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan / Verksamhetens intäkter ,4% Skatteintäkter ,8% Summa intäk ter ,8% Verk samhetens k ostnader ,0% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,7% Rörelseresultat Finansiella intäkter ,2% Finansiella kostnader ,9% Finansnetto ,8% Årets resultat Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,0% Avskrivningar ,7% Verksamhetens nettokostnader ,1%

204 82 (86) 4.8 Taxor och avgifter Öppenvård Barn och ungdom under 18 år Avgift Besök inom primärvård och öppen specialistvård. Telefonrecept. Besök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska Besök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar. 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök Besök hos allmänläkare/distriktsläkare (vårdcentral), specialistläkare i allmänmedicin. Besök hos geriatriker. Besök hos specialistläkare. Besök på jourmottagning/närakut/lättakut. Besök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. Besök i dagvård (avgift per dag). Första besök hos geriatriker med remiss från allmänläkare. Första besök hos specialistläkare med remiss från allmänläkare och specialist i allmänmedicin. (gäller endast planerade besök). Besök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Avgift 150 kr 150 kr 300 kr 150 kr 300 kr 150 kr 0 kr 170 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar). Avgift 70 kr Gäller även första besöket.

205 83 (86) Första besök i sjukvårdande behandling hos: arbetsterapeut kurator dietist logoped psykolog sjukgymnast 150 kr Efterföljande besök hos ovanstående. Besök i dagvård (läkare medverkar ej). Besök på syncentral (gäller från första besöket). Besök hos distriktssköterska. Besök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska. 70 kr 150 kr 70 kr 70 kr 0 kr Övriga avgifter Avgift Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. Besök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept. Hembesök av läkare, extra avgift. Besök på BVC/MVC. Rådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept. Besök i dagvård. Mammografiscreening. Bukaortascreening (ny avgift. Gynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). Påminnelseavgift. Expeditionsavgift. Egenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil 200 kr 0 kr 60 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 140 kr 140 kr 140 kr 0 kr 50 kr 30 kr 140 kr 50 kr

206 84 (86) Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter). 140 kr 50 kr 50 kr 260 kr Sluten vård Barn och ungdom under 18 år. Personer över 18 år (inkl. personer över 70 år). Personer under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle. Avgift 0 kr 80 kr 40 kr Högkostnadsskydd Avgift Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. Högkostnadsskydd för sjukvård kr kr 900 kr Avgift för uteblivet besök Avgift Läkarbesök, primärvård. Läkarbesök, specialist. Sjukvårdande behandling (inkl syncentral). Första besök hos paramedicinare. Hörselklinik och hjälpmedelscentral. Besök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 150 kr 300 kr 70 kr 150 kr 70 kr 200 kr Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedelsrådgivning) uttas inte. OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns.

207 85 (86) Avgifter för intyg (HSN-taxan) Nivå Avgift utan moms Avgift med moms Korta intyg 250 kr 313 kr Normala intyg 500 kr 625 kr Långa intyg 750 kr 938 kr Timtaxa 1000 kr 1250 kr Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut. Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr. Besöksavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer. Trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort (fr.o.m. 1 april 2009). 650 kr 400 kr Kontantbiljett (fr.o.m. 1 april 2009). 35 kr 20 kr Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort. 750 kr 450 kr Ö-kort (avgift per kort och år). 500 kr -- Kontantbiljett i hamntrafik 40 kr 25 kr Färdtjänst Helt pris Övriga Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa 70 kr -- Minimiavgift bil på gatan. 50 kr -- Högkostnadsskydd 650 kr 400 kr

208 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: (86)

209 1 (6) FÖRSLAG TILL BESLUT Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet LS , Ärende, 5 Förslag till budget för Stockholms läns landsting 2010 och planåren samt investeringsbudget för 2010 med inriktningsnivåer för planåren Förslag till beslut Vänsterpartiet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa Vänsterpartiets förslag till budget för Stockholms läns landsting för år 2010 samt flerårsberäkningar för åren , att fastställa Vänsterpartiets förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2010 och planer för åren , att fastställa Vänsterpartiets förslag till investeringsbudget för år 2010 med inriktningsnivåer för planåren , att fastställa landstingsskatten för år 2010 till 12,27 öre per skattekrona, att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2010 enligt vänsterpartiets förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultatavkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag, att fastställa Vänsterpartiets förslag till taxor och avgifter för år 2010, att styrelsen för Folktandvården AB medges göra en justering av prislistan för vuxentandvård med en genomsnittlig höjning om + 3,2 procent år 2010, att medge medelsförstärkning till Nya Karolinska Solna med för år 2010 med anledning av förändrade redovisningsprinciper för byggprojektet att bevilja Stiftelsen Stockholms konserthus ökat driftbidrag med kronor för år 2010 avseende amortering av lån gällande upprustning av Stockholms Konserthus vilket finansieras via enheten Koncernfinansiering

210 2 (6) Ärende, 5 att bevilja Skärgårdsstiftelsen ökat driftbidrag med för år 2010 för kapitalkostnader avseende tidigare beviljade lån för åren vilket finansieras via enheten för Koncernfinansiering att uppdra till nämnder, styrelser och bolag att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljöbokslut, kvalitetsbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsen uppdrag, att uppdra åt landstingsstyrelsen att besluta om Stockholms läns landstings organisation av läkemedelskommittéverksamheten, att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en översyn av resultatkraven för landstingets verksamheter samt återkomma med förslag på hanteringsordning senast den 1 oktober 2010, att uppdra åt landstingstyrelsen att inrätta ett framtidskansli för utveckling av den landstingsdrivna vården, att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en genomlysning av området städning inom vården samt en plan för utveckling av städning som ett eget kompetensområde och där lokalvården där så är möjligt återtas i egen regi, att uppdra åt landstingsstyrelsen att fördubbla antalet lönebidragsanställda samt aktivt rekrytera ungdomar med funktionshinder till sommarjobb, att medge styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik att avveckla det vilande bolaget SL Lidingö Trafik AB genom likvidation att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att successivt minska aktieinnehavet i AB Transitio till en nivå om procent motsvarande nivån för SLs engagemanget i bolaget genom försäljning av aktier till bokfört värde till andra trafikhuvudmän att medge Styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att sälja resterande aktier i Busslink i Sverige AB i enlighet med befintligt avtal om option att uppdra till nämnder, styrelser och bolag att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med Vänsterpartiets budget,

211 3 (6) Ärende, 5 att uppdra åt landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingsfullmäktige senast den vid fullmäktigesammanträdet i november år 2009, att uppdra åt landstingsstyrelsen att utreda ett infogande av AB Storstockholms Lokaltrafik och dess dotterbolag i ägarbolaget Landstingshuset i Stockholm AB, att uppdra åt landstingsstyrelsen att utreda vilka åtgärder i övrigt som bör vidtas av ägaren för att skapa en ökad koppling mellan den regionala utvecklingsplanen och den operativa och strategiska planeringen inom AB SL, att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillse att ett genusperspektiv genomsyrar alla de ordinarie rutinerna, från styrning och ledning till de dagliga verksamheterna, att uppdra åt landstingsstyrelsen att inrätta en jämställdhetsenhet samt en tjänst med ansvar för jämställdhetsfrågor i koncernledningen, att uppdra åt AB Storstockholms lokaltrafik att inrätta en tjänst på stabsnivå med ansvar för jämställdhetsfrågor, att mammografin ska vara avgiftsfri och successivt byggas ut för kvinnor upp till 75 år, att återinföra enhetstaxa för resor med SL i hela länet, att införa en trohetsrabatt för SL-resenärer, att införa ungdomsrabatt på SL för personer till och med 22 år, att ordinarie SL-taxa ska gälla ombord på Waxholmsbolagets fartyg vintertid, att uppdra åt landstingsstyrelsen att bereda personal i landstingets verksamheter möjlighet att starta intraprenader, att utöka antalet AT-tjänstgöringar med minst 40 platser,

212 4 (6) Ärende, 5 att sänka arbetstiden för skötare och undersköterskor inom psykiatri och geriatrik med bibehållen lön, att införa en särskild belöningsmodell till verksamheter som minskar löneskillnaderna mellan kvinnor och män, att successivt avskaffa karensdagen för vårdanställda, att verka för att hemsjukvården med läkarinsatser övertas av kommunerna, att inrätta en övergripande hbt-policy för landstinget, att utreda Mälarens vattenhöjning och föreliggande översvämningsrisk, att avsätta extra resurser för att säkerställa tillgången på rent dricksvatten i Stockholms län, att arbeta för att papperslösa och asylsökande erbjuds vård på samma villkor som svenska medborgare, att tillse att clownerna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus infogas i SLL:s ordinarie verksamhet att inleda processen för ett återtagande av S:t Görans sjukhus i offentlig regi när avtalet löper ut, att tillse att hälsokök inrättas på varje sjukhus, att tillse att NKS utformas så att eget kök ryms på sjukhuset, att verka för att ekonomiska medel avsätts för utbyggnad av länets kollektivtrafik istället för till Förbifart Stockholm, att uppdra åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda möjligheterna att bygga patienthotell i anslutning till akutsjukhusen som ett led i att förbättra och effektivisera vården, att göra en total genomlysning av den psykiatriska slutenvården, att tillse att pappagrupper erbjuds inom SLL,

213 5 (6) Ärende, 5 att öka ungdomsmottagningarnas kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, att öppna ett hospice för barn, eventuellt i samarbete med en idéburen organisation, att inrätta en specialistmottagning dit personer med kroniskt trötthetssyndrom kan remitteras, att inrätta självhjälpsgrupper och huvudvärksteam inom primärvården för dem som lider av svår migrän, att starta en särskild avgiftningsenhet för kvinnor, att starta en mottagning för behandling av dem som missbrukar anabola steroider, att verka för att landstinget och kriminalvården använder erfarenheterna från Norrtäljeanstalten för att utveckla en behandling för kvinnor med ADHD på anstalten Färingsö, att införa sprutbytesverksamhet, att inrätta ytterligare en Sesam City -mottagning i landstingets regi, att inrätta ytterligare en mansmottagning i södra länet, att utreda förutsättningarna för en landstingsdriven förlossningsklinik på S:t Görans sjukhus, att öppna ytterligare en närakut för barn på Huddinge sjukhus, att uppdra till AB Storstockholms lokaltrafik att utreda om trådbussar kan återinföras i Stockholms innerstad, att utreda förutsättningarna för att erbjuda pensionärer fria resor i lågtrafik, att inrätta ett 020-nummer för all färdtjänstbokning,

214 6 (6) Ärende, 5 att utreda möjligheten att erbjuda resor på Arlanda Express på ordinarie SL-taxa med tilläggsavgift, att erbjuda studenter möjligheten att köpa månadskort, att införa nya snabb- och direktbussar, att införa öppna spärrlinjer i rusningstrafik vid större stationer.

215 Vänsterval 2010 Budget för Stockholms läns landsting

216 Vänsterpartiet Stockholms läns landsting Box Stockholm Tel Fax

217 Vänsterval 2010 Innehållsförteckning Plus och minus ska gå ihop 1 En växande region 3 Jämställt landsting förutsätter kunskap 4 Stärk demokratin 6 Makt och inflytande åt personalen 7 En solidarisk sjukvård - jämlik och jämställd 10 Senior i vården 12 Stöd till barn och ungdomar 14 Kvinnor och män i vården 15 Fortsatt satsning på den lokala missbruksvården 17 Utveckling av den psykiatriska vården 18 Jämlik hälsa och förebyggande insatser 19 Utveckling av akutsjukvården 23 En god middag på sjukhuset 24 Fortsatta förbättringar av förlossningsvården 24 Utveckling av barnsjukvården 25 IVF-vården 26 Bättre och mer avancerade behandlingsmöjligheter av cancer 26 Patienthotell för bättre kvalitet 27 Tillgänglighet och patientsäkerhet 27

218 Vänsterval 2010 En taggad tandvård 28 Miljö och hållbar utveckling 29 En kollektivtrafik för alla, ägd av alla 32 Det ska vara enkelt att åka kollektivt 35 Helhetssyn på trafikplaneringen 37 Bilagor 41

219 Vänsterval 2010 Plus och minus ska gå ihop Finanskrisen Världsekonomin är inne i en mycket djup kris. Finanskrisen har resulterat i en global lågkonjunktur som till stora kan härledas till utvecklingen i USA. Den utlösande faktorn var en amerikansk fastighetsbubbla. Svensk ekonomi är mycket sårbar på grund av exportberoende och Sverige har drabbats hårt av krisen. Under ett par veckor var paniken total på de amerikanska finansiella marknaderna och det kapitalistiska systemet var hotat i grunden. En rad samhällsekonomiska åtgärder förhindrade ett totalt samhällsekonomiskt sammanbrott. Orsakerna till finanskrisen är komplexa, men i grund och botten handlar det om en marknadsliberal ideologi som inte visat hålla i förhållande till verkligheten när den prövats. Borgerliga skattesänkningar och avgiftshöjningar I likhet med den borgerliga alliansen i riksdagen prioriterar landstingsalliansen skattesänkningar och avgiftshöjningar framför ordentliga tillskott till sjukvården och trafiken. Den skattesänkning som gjorts under mandatperioden finansieras med taxehöjningar i trafiken och avgiftshöjningar i sjukvården. Men utrymme för satsningar saknas - snarare kommer sjukvården och trafiken att tvingas till nedskärningar och uppsägningar av personal som en följd av det borgerliga budgetförslaget. Inför 2011 och 2012 blir det ännu tuffare om den borgerliga politiken fortsätter. Kraftfulla satsningar Vi tillför landstingets verksamheter ca 850 mkr mer än den borgerliga alliansen Sjukvården ges därmed realistiska möjligheter att genomföra ordentliga satsningar för en mer rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet. Inom trafikområdet satsar vi på fortsatt utbyggnad av spår och busslinjer till låga taxor för alla medborgare. Budgeten är i balans och landstingets långsiktiga finansiella mål uppfylls. Vänsterpartiet tar behoven inom kommun- och landstingssektorn på allvar och tillför 10 miljarder mer än regeringen i sin budgetmotion i riksdagen 2010 i form av generella statsbidrag och tillfälligt konjunkturstöd. Inför 2011 och 2012 bedöms kommunsektorns skatteunderlag vara relativt svagt som ett resultat av att arbetslösheten beräknas vara nästan dubbelt så hög som vid 2006 års riksdagsval. Därför avsätter Vänsterpartiet 20 respektive 15 miljarder kronor mer till kommun- och landstingssektorn för 2011 och Skattesats Vi väljer att ligga kvar på 2006 års skattenivå på 12,27 kr. Det ger oss ett ekonomiskt utrymme på ca 850 mkr mer än alliansen under 2010 för att förstärka och utveckla sjukvården och trafiken. OPS Vi anser att all infrastruktur ska vara offentligt ägd och offentligt finansierad. Vi avvisar därför alla former av OPS-lösningar. Staten bör övergå till ett system med investeringsbudget och låna dessa medel i riksgäldskontoret. På så vis behövs inte OPS men vi kan fortfarande göra kraftfulla och nödvändiga satsningar och investeringar. OPS är dessutom oförenligt med långsiktig hållbarhet eftersom man genom att binda sig för dyra avbetalningar låter man kommande generationer stå för kostnaderna, alternativt utarmar resurserna för infrastruktur i framtiden. Taxor och avgifter Vi sänker taxan för SL:s 30-dagarskort med 40 kr från 690 till 650 kr från 1 mars Enhetstaxan som avskaffades när den borgerliga alliansen till- 1

220 Vänsterval 2010 trädde återinförs och kommer att kosta 35 kr för helbetalande och 20 kr för delbetalande. Rabatt på förköpta biljetter ges. Återinförandet av enhetstaxan sker från 1 mars. SL-taxa införs utan extra tillägg för resor med WÅAB under vintertidtabellens gällande. Ungdomsrabatt till och med 22 år införs från 1 mars Vi föreslår också införandet av en bonusrabatt genom ett prenumerationssystem där det tolfte periodkortet för året är gratis. Det medföra inga extra kostnader. Inom sjukvården föreslår vi att avgiften för akut barnsjukvård upp till 18 år tas bort. Detsamma gäller avgiften till mammografiscreening. Vi accepterar prishöjningen inom Folktandvården på 3,2 procent. Den borgerliga alliansen föreslår en höjning av avgiften från 300 till 350 kr för besök hos sjukhusens akutmottagningar. Vi avvisar höjningen och föreslår att avgiften även fortsättningsvis ska vara 300 kr. 2

221 Vänsterval 2010 En växande region Sedan början av 1980-talet har befolkningen i Stockholmsregionen vuxit med nästan personer. De senaste åren har ökningen varit särskilt tydlig tillkom nya invånare. Stockholms län ska fortsätta att växa på ett sätt som är acceptabelt av sociala och miljömässiga skäl. De regionala politikerna behöver därför ta en mer aktiv roll i planeringen av arbetsplatser, infrastruktur, bostäder och utbildning så att bättre hänsyn tas till vad som är socialt och miljömässigt hållbart. Det innebär andra principer än de borgerliga som kännetecknas av marknadstänkande. Tillväxt i sig har inget egenvärde den måste styras politiskt så att den utgår från jämställda och jämlika levnadsvillkor. Stora regionala skillnader - socialt och ekonomiskt Klassklyftorna i Stockholmsregionen är djupare än i de flesta andra delar av landet. Många barn växer upp under fattiga förhållanden medan andra barn lever ett liv i materiellt överflöd. Här talar statistiken sitt tydliga språk. Medelinkomsten i Botkyrka är bara drygt hälften av den i Danderyd. Med ett könsperspektiv blir kontrasten ännu tydligare. Kvinnorna i Botkyrka tjänar ungefär 34 procent av det som männen i Danderyd får ut i genomsnitt. Trots att regionen har högre genomsnittsinkomster än övriga riket, finns här en större andel som har problem med ekonomin, särskilt bland yngre och kvinnor. Det är väl belagt att ekonomiska svårigheter leder till sämre hälsa. Omställningen för en rättvis, jämställd och jämlik region med en hållbar utveckling måste påbörjas nu. Främja mångfalden bland människor Stockholmsregionens klassamhälle har hudfärg. Flera områden - till exempel Lidingö och Danderyd - är starkt segregerade medan miljonprogramsområdena uppvisar en stor etnisk och kulturell mångfald. Storstadens täthet, som ger möjlighet till kreativa möten mellan människor ska utnyttjas. Den blandade befolkning är en outnyttjad resurs. Internationella studier visar att Stockholmsregionen är sämre än många andra storstadsregioner i Europa på att dra nytta av språkkunskaper, kulturer och erfarenheter i näringslivet och i samhället i stort. Den strukturella diskrimineringen är ett stort resursslöseri. Alla myndigheter och organisationer i regionen måste gemensamt arbeta för att bryta denna utveckling. Satsa på forskning och utbildning En hög utbildningsnivå, liksom forskning som ligger i framkant internationellt, är av central betydelse för att konkurrera om jobb och nya företag med andra regioner i Sverige och internationellt. Det är viktigt att öka samarbetet mellan sjukvården, forskningen och den medicinska och medicintekniska industrin. Den kliniska forskningen måste få tillräckliga resurser eftersom den är helt avgörande för kvaliteten inom vården. Forskningen om de stora folksjukdomarna och förebyggande insatser bör särskilt prioriteras. Forskningsmedlen måste också fördelas mer rättvist och komma kvinnor till del i samma utsträckning som män. Antalet högskoleplatser är inte tillräckligt vilket riskerar att befästa den sociala snedrekryteringen. Stockholms läns landsting, SLL, bör därför verka för att Södertörns högskola tillförs mer forskningsresurser och utvecklas till universitet. Det är viktigt att universitet och högskolor utvecklar det regionala arbetet och samverkar med näringslivet och den offentliga sektorn. Kultur för demokrati och utveckling av vår region Det är dags att landstinget utvecklar en aktiv regional kulturstrategi. Kulturbudgeten ska vara en procent av landstingets totala budget. 3

222 Vänsterval 2010 Ett brett kulturliv är en kraftkälla både för den enskilde och för demokratin. Genom kulturen får människor nya upplevelser i gemenskap med andra och finner nya uttryckssätt i det egna skapandet. SLL:s kulturpolitik ska verka för ett integrerat, jämställt och friskt län. Kulturnämnden ska arbeta för en kulturell infrastruktur som innefattar både glesbygd och tätort, olika socioekonomiska grupper och kulturer, kvinnor och män, flickor och pojkar. Jämställdhets-, mångfalds- och rättvisefrågor ska alltid vägas in vid beslut och vid hantering av information och statistik. Landstinget ska vara en aktiv part i ett produktionscentrum för film i Mälardalen. Särskilda satsningar ska göras på att uppmärksamma andra kulturer och en tjänst som handläggare med integrationsuppdrag tillsätts. Föreningsliv och folkbildning är grundstenar i demokratin och i en levande samhällskultur och därför ska stödet till dessa stärkas. En hållbar utveckling i regionen För att uppnå en ekologiskt och socioekonomiskt hållbar utveckling i Stockholmsregionen måste vi tänka nytt. Transportsektorn står för en stor och växande del av de miljöskadliga utsläppen och måste därför omstruktureras för att uppnå nationella och internationella klimat- och miljömål. Målet för region- och trafikplaneringen måste vara lägre utsläpp, minskade köer och bättre kollektivtrafik i Stockholms län. Trängseln är under vissa tider stor i kollektivtrafiken och denna måste därför förstärkas med nya spår och busslinjer. Jämställt landsting förutsätter kunskap Ett alltigenom jämställt landsting kräver att man inom alla områden har ett tydligt genusperspektiv. Jämställdhet ska alltid vägas in vid beslut och vid hantering av information och statistik. Såväl organisation som verksamhet och kommunikation/information behöver kontinuerligt jämställdhetssäkras i de dagliga rutinerna. Ett medvetet och systematiskt jämställdhetsarbete ska bedrivas kontinuerligt inom alla förvaltningar och enheter för att nå uppställda mål. Det ska ske genom gender mainstreaming. Vi vill att ett genusperspektiv ska genomsyra alla de ordinarie rutinerna, från styrning och ledning till de dagliga verksamheterna. att varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv. att konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor och män, flickor och pojkar ska analyseras. Kunskapscentrum för jämställdhet I dag jobbar jämställdhetsansvariga isolerat ute i förvaltningarna och verksamheterna. För att utveckla verksamheten vill vi inrätta ett kunskapscentrum för jämställdhet, i likhet med det som byggts upp i Västra Götaland. Här samlas all kompetens om jämställdhetsfrågor i form av projektledare, statistiker, analytiker, personalstrateger och informatörer. Detta för att arbetet ska kunna samordnas på bästa sätt och bedrivas både inåt och utåt. Utbildning i jämställdhet ska vara obligatorisk för chefer och kontinuerligt erbjudas handläggare på olika nivåer. Arbetet med att ta fram lokala jämställdhetsplaner ska intensifieras. Särskilda insatser ska göras för att rekrytera kvinnor till högre chefsuppdrag. Vi vill att ett kunskapscentrum för jämställdhet inrättas. 4

223 Vänsterval 2010 jämställdhetsbokslut som kompletterar det ordinarie bokslutet. Med hjälp av könsuppdelad statistik görs kvinnors och mäns behov, förutsättningar och livsvillkor synliga. Men det räcker inte med att stanna vid att könsuppdela statistiken - den ska leda vidare till analyser, mål och åtgärder. Vi vill att könsuppdelad statistik ska tas fram i alla verksamheter. Jämställdhetsansvar på högsta nivå Chefer på alla nivåer har det yttersta ansvaret för att ett genusperspektiv genomsyrar verksamheten. Varje enskild medarbetare har en skyldighet och ett ansvar att arbeta jämställt. Den högsta chefen för jämställdhetsfrågorna ska vara placerad i koncernledningen. Den handlingsplan som antagits av fullmäktige om uppföljning av Europeiska deklarationen om jämställdhet, CEMR samt Regional strategi , förutsätter en förstärkt organisation för att kunna genomföras. Vi vill att en chef som ansvarar för jämställdheten ingår i koncernledningen. Gender budgeting Gender budgeting innebär att ett genusperspektiv inlemmas i budgetförfarandet på alla nivåer. Därmed analyseras politikens konsekvenser för kvinnor och män. Syftet är att omstrukturera intäkter och kostnader på ett sätt som främjar jämställdhet mellan könen. Förebygga våld mot kvinnor och barn En av strategierna i handlingsplanen för CEMR-deklarationen handlar om att motverka mäns våld mot kvinnor och barn. Det handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor som den förra rödgröna majoriteten tog initiativ till måste ständigt lyftas fram som stöd och vägledning till de verksamheter som utformar egna handlingsplaner och utbildar personal. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att identifiera våld och bli ett stöd för de kvinnor och barn som drabbas, särskilt de som har funktionsnedsättning. Även kollektivtrafiken samt ansvariga för landstingets fastigheter har ett ansvar för kvinnors trygghet och säkerhet. Ökad medvetenhet och kunskap leder sannolikt till fler och tidigare upptäckter av våldet. Vi vill att arbetet med att identifiera mäns våld mot kvinnor och barn ska förstärkas. I sjukhusavtalen ska det ställas krav på att man arbetar enligt gender budgeting. För att redovisningen ska bli tydligare behövs ett särskilt kvalitets- och 5

224 Vänsterval 2010 Stärk demokratin Den borgerliga majoriteten lägger all kraft på att privatisera de landstingsdrivna verksamheterna. När det privata inte klarar sitt uppdrag förutsätts landstinget städa upp och ta ansvar. Landstinget kan aldrig frånsäga sig sitt ansvar. Privatiseringar dränerar landstinget på kompetent personal och väl fungerande vårdkedjor slås sönder. Även inom trafiken försvåras samordningen. Den privatdrivna vården i Sverige domineras kraftigt av fem stora koncerner varav fyra ägs av riskkapitalbolag. De fyra bolagen omsatte 2008 runt 15 miljarder kronor. En av de mest vinstrika koncernerna är Carema som 2008 hade en vinst efter finansnetto på drygt 300 miljoner kronor. Avkastningen, det vill säga vad de tjänade på aktieägarnas kapital, var 2008 osannolika 56 procent. Alla dessa vårdbolag vinner andelar i SLL i spåren av privatiseringsvågen och skär guld med täljkniv. Omkring en tredjedel av verksamheterna i SLL drivs av privata vårdgivare och bakom många av verksamheterna finns kapitalstarka riskkapitalister. Den massiva privatiseringen har lett till att det demokratiska inflytandet inskränks. Det blir allt svårare för medborgare och förtroendevalda att få insyn i verksamheter som drivs av privata entreprenörer. Samverkan och möjligheten att ge vård efter behov försvåras. Krav på landstingets verksamheter Det ska ställas likvärdiga och högt uppställda krav på alla verksamheter i SLL. Alla anställda i de offentligt finansierade verksamheterna ska garanteras kollektivavtal och lagstadgad meddelarfrihet. När upphandlingar trots allt genomförs är det viktigt att ställa tydliga krav på kollektivavtal och att meddelarskyddet respekteras. Dessa krav ska också gälla underleverantörer. Antidiskrimineringsklausuler ska användas vid upphandling så att kontrakt med entreprenörer som diskriminerar kan brytas. SLL bör anta tydliga riktlinjer för hur fackliga rättigheter samt yttrande- och meddelarfriheten för de anställda ska garanteras. Landstinget ska genom avtal ställa krav på alla verksamheter om rätt till insyn i persondata och nyckeltal samt att redovisa könsuppdelad statistik. Verksamheterna ska utföras i lokaler som är tillgänglighetsanpassade och informationen utformas med hänsyn till människor med kognitiva funktionshinder. Vi vill att alla anställda i de offentligt finansierade verksamheterna ska garanteras kollektivavtal och meddelarfrihet. Vi vill återta S:t Görans sjukhus i offentlig regi när avtalet löper ut. sätta stopp för nya privatiseringar. verka för att privata riskkapitalbolag lagstiftningsvägen stoppas från att driva hälso- och sjukvård. 6

225 Vänsterval 2010 Makt och inflytande åt personalen Arbetsgivarrollen och arbetsgivaransvaret måste bli tydligare i landstingspolitiken. Målsättningen ska vara en engagerad personal som vill utveckla service och verksamhet. I alla beslut som rör personalen ska landstinget även samverka med och lyssna på de fackliga organisationerna. De är en viktig resurs i landstingets utveckling. Verksamheter i egen regi ska ges möjlighet att övergå i så kallade intraprenader med större självbestämmande för personalen. Vid ekonomiskt överskott får intraprenaden behålla en andel av detta. Hur överskottet ska användas beslutas av personalen på intraprenaden i demokratisk ordning. När lokalvården upphandlats har inflytandet över hygienaspekter som är centrala för vården blivit otydligare och försämrats. Städpersonalen på ett sjukhus ska vara en del av patientsäkerhetsarbetet och en resurs i arbetet mot till exempel svåra infektioner som MRSA. Lokalvården ska bli ett eget kompetensområde och tas tillbaka i egen regi där så är möjligt. Fler händer i vården Vården står idag inför stora personalavgångar. Därför är det viktigt att landstinget har attraktiva anställningsvillkor och en strategi för framtida rekryteringar. Frågan om certifiering av personer med utländsk sjukvårdsutbildning måste få en lösning och AT-läkares möjligheter till praktik och ST-tjänstgöringen förbättras. Avtalen med landstingets privata vårdentreprenörer ska inkludera krav på god tillgång till praktikplatser. De bör också ta sin del av ansvaret att ordna sommarjobb för ungdomar som ett led att öka rekryteringsbasen till hela vårdsektorn. Landstinget ska vara en förebild som arbetsgivare vilket ställer höga krav på jämställdhets- och jämlikhetsarbetet. På landstingets arbetsplatser ska det råda nolltolerans mot hot och våld. Särskilt ska det ökande våldet mot personal inom vården och kollektivtrafiken uppmärksammas. Kränkande särbehandling och sexuella trakasserier ska aktivt motarbetas. Alla anställda inom landstinget ska ha ett eget kompetenskonto och en individuell kompetensplan. Landstingets chefer ska kontinuerligt utbildas i frågor som rör arbetstid, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Organisation och arbetstider ska utformas så att de anställda inom landstinget kan förena arbetsliv med föräldraskap, oavsett kön. Vi vill att personalen ska få möjlighet att starta intraprenader. ta tillbaka lokalvården i egen regi där så är möjligt. att alla anställda ska ha ett eget kompetenskonto. 7

226 Vänsterval procent av landstingets anställda arbetar inom vården - det stora flertalet är kvinnor. För att öka kvaliteten både på vården och arbetsmiljön måste mer personal anställas. Tid för handledning, reflektion och friskvård måste schemaläggas. Arbetstiderna ska sänkas för skötare och undersköterskor inom områden med tung arbetsbelastning och höga sjuktal, som psykiatri, geriatrik och hemsjukvård. Landstinget ska aktivt arbeta för att rekrytera fler män till vårdyrken. Flerspråkighet ska vara en merit. Som länets största arbetsgivare har landstinget även ett särskilt ansvar för att öka antalet lönebidragsanställda. Det gäller även privata entreprenörer inom vård och trafik. Vi vill att antalet AT-tjänstgöringar utökas med minst 40 platser. fördubbla antalet lönebidragsanställda till minst 140. rekrytera ungdomar med funktionsnedsättning till sommarjobb. att arbetstiderna ska sänkas för skötare och undersköterskor med bibehållen lön inom psykiatri och geriatrik. Blicka framåt Inför 2010 fokuserar vi på olika områden med målet att öka personalens makt och inflytande. Landstinget ska aktivt ge stöd åt anställda som vill vidareutveckla den egna verksamheten eller skapa mer självstyrande verksamheter. Ett framtidskansli ska stödja personalinitiativ för utveckling av verksamheten, samt verka för att beslutsfattande och inflytande läggs närmare driften. Framtidskansliet får även i uppdrag att aktivt stödja utveckling av samverkan med kommunerna. Vi vill inrätta ett framtidskansli för utveckling av den landstingsdrivna vården Nya arbetsformer Vi vill ta vara på den kompetens och kraft som finns hos personalen i de verksamheter som drivs i landstingets egen regi. Därför ska de anställda ges ett bra stöd att utveckla sina arbetsformer. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) ska ges i uppdrag att pröva särskild profilering av ett antal vårdverksamheter med särskild inriktning mot olika befolkningsgrupper eller skräddarsydda för olika kronikergruppers behov. Möjlighet finns också att driva vårdcentraler som till exempel är inriktade på diabetes, allergier eller äldre med många sjukdomar och besvär. Vårdcentraler som har särskilt bra kompetens att ta hand om och bemöta personer med olika funktionshinder ska kunna starta. Specialiseringarna i vården tilltar och behoven av samarbeten mellan de olika specialiteterna allt större. En strokepatient som bryter benet eller en cancerpatient som får hjärtbesvär behöver en vård där olika kompetenser samarbetar. En grundförutsättning för ett fungerande teamarbete inom vården idag är att all vårdpersonal schemaläggs, även läkarna. Vi stöder den utveckling som nu pågår av lean som en metod för att stärka teamarbetet. Metoden bör spridas och prövas även inom vårdgrenar som primärvård, psykiatri och geriatrik. Lean skapar förutsättningar för alla medarbetares möjlighet till makt och inflytande i arbetet samtidigt som det stödjer brukarnas situation utan att sätta det demokratiska politiska inflytandet ur spel. Lean kan ge produktivitetsökningar och ekonomiska besparingar, dessa ska då återföras till verksamheten och dess medarbetare. Vi vill att vårdcentraler ska kunna profilera sig. utveckla lean inom primärvård, psykiatri och geriatrik. 8

227 Vänsterval 2010 En jämställd arbetsplats Som arbetsgivare ska vi ha en åsikt om vad vi vill uppnå med vår lönesättning och löneutveckling. Det är viktigt att fullmäktige beslutar om en lönepolicy för att nå uppsatta mål. Vi vill utjämna löner mellan kvinnor och män, och mellan kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper. Få sektorer i samhället har genomgått så stora kvalitativa förändringar som hälso- och sjukvården sedan 90-talet. Den medicinska utvecklingen är fortfarande mycket stark. Därför är kontinuerlig kompetensutveckling livsviktig för alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården från överläkarna till lokalvårdarna. Det ska också vara möjligt för alla personalgrupper inklusive servicepersonal att göra en mer långsiktig karriär inom landstinget. Det ska finnas tydliga löneutvecklingar kopplade till kompetensutveckling och ansvar. Vi vill införa en belöningsmodell till verksamheter som minskar löneskillnaderna mellan könen. att alla yrkesgrupper ska erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. En frisk arbetsplats Det finns ett starkt samband mellan personalneddragningar under 90-talets krisår och kvinnors ökade andel av sjukskrivningarna. Vi står nu åter mitt uppe i nya krisår. Höga sjukskrivningstal är kostsamma och det är därför viktigt att satsa på en hälsosam arbetsmiljö. SLL:s eget hälsobokslut visar på stora behov hos främst personal inom psykiatrin och i geriatriken. En översyn av arbetsmiljön kopplad till ohälsa ska börja i dessa grupper. Kortare arbetsdag kan också vara ett verktyg. riskerar sjukfrånvarostatistiken att förbättras helt enkelt därför att människor utförsäkras och istället kategoriseras som arbetslösa. Sjuknärvarons betydelse för infektionsrisken inom vården måste diskuteras. Att vårdpersonal går till arbetet snuviga kan aldrig vara förenligt med ett patientsäkerhetsarbete. Karensdagen för vårdpersonal ska därför successivt avskaffas. Vi anser att friskvård ska ses som en del av arbetet, ett första steg är att schemalägga friskvården. Även handledning, reflektion och briefing är viktiga delar av arbetet för vårdpersonal och bör också ges ett tydligt utrymme i arbetstidsplanering. Växelarbete ska införas så att möjligheten att byta eller rotera mellan arbetsplatser i landstinget underlättas. Att inte ha inflytande över sin arbetstid är en starkt bidragande faktor för ohälsa och vi kräver därför att arbetstidsplanering är en del av arbetsteamets gemensamma ansvar. Osäkra anställningar som korttidsvikariat och timanställningar måste upphöra. Brutna scheman ska inte förekomma och helgtjänstgöring i ett rullande schema ska ske högst var tredje helg. Nattpersonalens arbetsmiljö ska förbättras och göras mer attraktiv. Vi vill att karensdagen för vårdanställda successivt avskaffas. alla tjänster inom landstinget ska vara heltider - deltid erbjuds den som önskar. den egna personalen garanteras bästa möjliga rehabilitering i tid. Med nuvarande regerings nya rehabiliteringskedja 9

228 Vänsterval 2010 En solidarsik sjukvård - jämlik och jämställd Det finns stora skillnader i tillgänglighet till hälsooch sjukvård i regionen. Människor med höga inkomster och hög utbildningsnivå har bättre tillgång till vård än människor med låga inkomster och sämre utbildning. Detta avspeglar sig också i deras hälsotillstånd. En förutsättning för förändring är att våga se att dessa skillnader finns i Stockholmsregionen. Verklig förändring kräver omfördelning av resurserna mellan grupper och geografiska områden. Utsatta grupper och de med störst behov prioriteras först. Kvalitet, bemötande och tillgänglighet måste utvecklas och förbättras så att alla kan känner trygghet i mötet med vården. Hälso- och sjukvårdens uppdrag kan inte enbart vara att behandla sjukdom. Sjukvården måste ta på sig ett större ansvar för att arbeta förebyggande tillsammans med kommunerna och ideella organisationer. Ökad satsning på närsjukvården I Stockholmsregionen är segregationen ett faktum för hundratusentals människor. Den borgerliga politiken har de senaste åren förstärkt skillnaden mellan fattig och rik och mellan sjuk och frisk. Utformingen av Vårdval Stockholm har försämrat vården för människor i utsatta områden och gett ökade resurser till regionens välbeställda områden. Vi föreslår ett modernt och mer heltäckande alternativ till Vårdval Stockholm inom närsjukvården. Vi vill ge vård efter behov på ett rättvist, jämställt och jämlikt sätt över hela länet. Detta ska gälla oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social situation, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Vårt alternativ bygger på att ett mer hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Uppdraget till vårdcentralerna utvecklas mot en ökad hälsoorientering. Primärvården ska också ge stöd vid psykisk ohälsa och livskriser. Ersättningen följer patientens val och därmed ökar möjligheterna att garantera Stockholmarna en närsjukvård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Vi vill inrätta ett rättvist ersättningssystem som fördelar resurser till patienter med störst vårdbehov och som främjar kvalitet istället för kvantitet. Utöver primärvårdens basuppdrag är det viktigt att närsjukvården erbjuder familjecentraler, distriktssköterskeledda mottagningar och äldrevårdscentraler i nära samverkan med kommuner och stadsdelar. Lokalt akut omhändertagande Man ska bara behöva åka in till de stora akutsjukhusens akutmottagningar om man är allvarligt sjuk. Detta förutsätter en närsjukvård med brett innehåll och flexibel närsjukvård. Precis som idag ska sjukvårdsupplysningen Vårdguiden, på telefon och Internet utgöra en enkel ingång till hälso- och sjukvården. Närsjukhusen erbjuder specialistsjukvård utanför akutsjukhusen och har avtal med landstinget. På närsjukhusen ska stora delar av den specialistvård som inte kräver inläggning över natten kunna utföras, som till exempel gipsning av benbrott och vissa operationer. Närsjukhusen har tillgång till laboratorier, röntgen och flera olika specialistkompetenser som kan möta mer komplicerade vårdbehov. Återinför närakuter med specialister, röntgen och laboratorium. Vi vill att barnläkare ska finnas tillgängliga vid alla närakuter. Distriktsköterskans roll stärks Distriktssköterskan med sin unika kunskap och kompetens om befolkningens behov ges ett särskilt folkhälsoansvar. Detta för att få en överblick över den allmänna hälsosituationen i närområdet men också utifrån behov ta initiativ till befolkningsinrik- 10

229 Vänsterval 2010 tade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i samverkan med kommunen och andra aktörer. Vi vill att distriktssköterskeledda mottagningar ska ges möjlighet till egna avtal. Första kontakten vid psykisk ohälsa Närsjukvården ska fungera som första linjens psykiatri och därmed erbjuda psykosociala insatser med särskild kompetens. Det kräver att det finns möjligheter till längre besök och sammansatta insatser hos teamet. Ökade satsningar på fortbildning inom området psykisk ohälsa behövs. Alla vårdcentraler ska ha tillgång till kompetenser såsom psykologer, kuratorer, samt beteendeterapeutisk och psykoterapeutisk kompetens. Det behövs en förbättrad samverkan genom avtal med ungdomsmottagningar, psykiatrin och beroendevården. Barns psykiska hälsa är ett delat ansvar mellan landstinget och kommunerna. Landstingets barnoch ungdomspsykiatri, BUP ska fungera som en specialistfunktion. Om BUP ska klara den utökade vårdgarantin krävs en fungerande basnivå och ytter- ligare tillskott av resurser. I landstinget saknas idag en basnivå med ansvar för barn- och ungdomars psykiska hälsa. Primärvården har bara undantagsvis vänt sig till barn och ungdomar. Det sker hela tiden en kraftig ökning av antalet personer som väntar på neuropsykiatriska utredningar. Variationerna är stora mellan olika delar av länet och könsuppdelad statistik saknas oftast. För att minska köerna och bromsa en negativ utveckling är det nödvändigt att få igång en bättre samverkan mellan kommun och landsting. Vi vill därför starta en ny samverkansorganisation mellan kommunernas skolhälsovård och landstingets olika verksamheter som jobbar med barn och ungdomar. Huvuduppgiften ska vara att få en fungerande basnivå för psykisk ohälsa bland barn och att få bort köerna till utredning och behandling för neuropsykiatriska diagnoser. Vi vill ha extra ekonomiska resurser för barn som väntar på neuropsykiatriska utredningar. 11

230 Vänsterval 2010 Senior i vården För de äldre som har sammansatta vårdbehov krävs väl fungerande strukturer och en situationsbaserad vård. Samarbetet mellan kommunerna och landstinget måste förbättras avsevärt. Vi vill utreda möjligheten att flytta över hela ansvaret för hemsjukvården till kommunerna. De goda exemplen från Tio Hundra vad gäller äldre ska utvärderas och spridas i landstinget. Äldre har ofta svårt att hitta rätt i vården och riskerar att hamna mellan stolarna. Särskilda kontaktpersoner kan fungera som ett personligt stöd till de äldre. Många anhöriga tvingas ta ett stort ansvar i vården av de äldre, främst kvinnor. Utvecklingen av anhörigstödet är därmed också en jämställdhetsfråga. För att förebygga fysisk och psykisk ohälsa bland äldre krävs riktade insatser. Kunskapen om de åldersrelaterade sjukdomarna måste öka ute på vårdcentralerna. Äldre och deras anhöriga drabbas ibland svårt av dålig läkemedelshantering. Det kan till exempel handla om felaktig förskrivning av antipsykosmediciner till demenssjuka. Äldre som tar flera mediciner för olika åkommor riskerar att utsättas för en medicinsk risk. Därför ska de ha en läkare som kontinuerligt ser över läkemedelslistor i dialog med de äldre och anhöriga. Resurser måste satsas på såväl läkemedelsgenomgångar som uppföljningar. Återkoppling och uppföljning av resultaten av kirurgiska behandlingar är viktiga. Vi vill att hemjukvården med läkarinsatser ska övertas av kommunerna. att alla äldre som vill ska få särskilda kontaktpersoner som stöd. att äldre har en regelbunden läkarkontakt som ser över läkemedelslistor. Återinrätta äldrevårdscentralerna Äldrevårdscentraler kan fungera som ett bra komplement till det ordinarie närsjukvårdsutbudet. De ska finnas i områden där det bor många äldre och där behovet av insatser är större än vad som kan erbjudas i den ordinarie närsjukvården. Med samlad kompetens kan de äldres behov bättre tillgodoses. Det ger också goda förutsättningar att samarbeta med kommunernas äldreomsorg och andra viktiga aktörer. Fallolyckor är internationellt sett den femte vanligaste dödsorsaken bland äldre. Med hjälp av effektiva förebyggande insatser skulle många fall och frakturer hos äldre människor förhindras. En kartläggning av fallolyckor bland äldre bör göras och en strategi tas fram för åtgärder i samarbete med kommunerna. Redan i dag kan riktade utbildnings- och informationsinsatser göras till personalen på länets sjukhus och vårdcentraler om hur fallolyckor kan förebyggas. Andelen bentäthetsmätningar bör öka. Vi vill starta äldrevårdscentraler i områden där behoven är stora. effektivisera det förebyggande arbetet mot fallolyckor. Psykiatri för äldre För att förbättra äldrepsykiatrin krävs att kompetensen ökar även inom primärvården och att kunskapen kring äldres psykiska hälsa sprids över hela länet. Det är viktigt att tidigt fastställa om den äldre lider av depression eller demens, och att närsjukvården har resurser och kunskap att rätt bemöta äldre med psykiska funktionshinder. Centrala resurser avsätts för att genomföra kunskaps- och fortbildningsinsatser till personal som kommer i kontakt med äldre människor med psykisk ohälsa. 12

231 Vänsterval 2010 Vi vill ha fler äldrepsykiatriska team i länet med tillgång till särskilda vårdplatser. Hörapparater Köerna för hörapparat är alldeles för långa. Många gamla blir isolerade och ofta deprimerade när hörseln försämras. En snabb insats och bra utprovning av hörapparat är väsentligt ur ett förebyggande hälsoperspektiv. Dagens beroende av en enda producent av hörapparatsutprovning, och det faktum att landstinget inte har någon kompetens kvar i egen regi, är helt oförsvarligt. Vi vill att landstinget ska starta en hörapparatsutprovning i egen regi. 13

232 Vänsterval 2010 Stöd till barn och ungdomar Det ska vara lätt för barn och ungdomar att få stöd, råd och behandling. Särskilt oroväckande är den psykiska ohälsan bland barn och unga. Ungdomar som lever i socialt utsatta familjer och områden är i stort behov av stöd. Det är viktigt att återigen satsa på utbyggnad och utveckling av familjecentraler. På en familjecentral samarbetar olika kompetenser från landstinget och kommunen såsom exempelvis BVC, MVC, öppna förskolan och socialtjänsten för att stödja föräldrar och barn. Pappagrupper är en föräldrastödsverksamhet som har visat sig ha mycket positiva effekter. Den borgerliga majoriteten har tidigare beslutat att integrera verksamheten i MVC:s och BVC:s ordinarie föräldrautbildning. Konsekvenserna har blivit att verksamheten nästan helt stannat av. Det bör finnas ett uppdrag och avtal att bedriva pappagruppsverksamhet i hela länet. Det behövs också en samordningsfunktion som ansvarar för till exempel rekrytering och utbildning. Vi vill att det ska erbjudas pappagrupper inom SLL. Ungdomsmottagningarna Det huvudsakliga uppdraget för ungdomsmottagningarna är att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar. Men mottagningarna borde också ges ett utökat uppdrag att förebygga psykisk ohälsa och upptäcka psykosociala problem för att sedan kunna remittera vidare. Den geografiska närheten är viktigt för tillgängligheten till ungdomsmottagningarna. Särskilda insatser görs för att få fler pojkar att uppsöka mottagningarna. Mottagningarna ska hbt-certifieras och personalen utbildas i hbt-kompetens samt arbeta med unga som har olika funktionsnedsättningar. Vi vill att det ska finnas minst en ungdomsmottagning i varje kommun/stadsdel. personalen ska ha kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld. FN:s barnkonvention och Barnahus För några år sedan inrättades det första Barnahuset i Stockholm och ytterligare några har tillkommit, men av varierande kvalitet. Barnahus tar emot barn upp till arton år vid misstanke om att de utsatts för våldsbrott eller sexuella övergrepp. Barnahusets verksamhet utgår från FN:s barnkonvention om att barnet har rätt att skyddas från alla former av övergrepp. Här samverkar olika myndigheter som polis, socialtjänst och åklagare kring det utsatta barnet. Landstinget bidrar med barnläkare och barnpsykiatriker. Tyvärr brister dessa Barnahus i kvalitet samtidigt som behoven växer. Stockholms läns polismästare har föreslagit att vi borde ha åtta stycken i länet. Rädda Barnen i Stockholm har lagt ett förslag i tio punkter på hur arbetet kan organiseras för att få till stånd en framgångsrik verksamhet som sätter barnet i centrum. Landstinget ska skyndsamt ta initiativ till ett möte med berörda myndigheter och Rädda Barnet i syfte att höja kvalitén på verksamheten. Barnläkarmottagningar ska finnas runt om i länet för att klara barnsjukvården på lokal nivå, särskilt i områden med stora behov. Mottagningarna ska vara tillräckligt stora för att kunna upprätthålla kompetens och kvalitet. En extra satsning görs på att utbilda fler barnläkare i länet. Vi vill ha fler välfungerande Barnahus i länet. Barnhospice i landstingets regi Ett barnhospice kommer att öppnas i landstinget, det första i Sverige. Om detta är alla partier i landstinget eniga. Det är viktigt att detta hospice redan från början håller en mycket hög kvalité både när det 14

233 Vänsterval 2010 gäller medicinsk omvårdnad och boendestandard. Astrid Lindgrens Barnsjukhus och den avancerade hemsjukvården för barn, SABH, har både kunskapen om och erfarenheten av att vårda sjuka barn i livets slutskede. Vi avvisar tanken på att upphandla denna verksamhet då vi finner det oetiskt att sätta en prislapp på denna vård. Vi vill att landstinget - eventuellt i samarbete med en idéburen organisation - får i uppdrag att öppna ett hospice för barn. och kvalitén har höjts successivt. Enligt erfarenheterna hittills kan en fortsatt satsning på mobila team vara den rätta vägen att gå för tidig intervention. Vårdprogrammet om ätstörningsvården kommer att redovisas före årsskiftet med nya tankar om vårdens utveckling. Vi vill att de som drabbas av ätstörningar ska komma i behandling så tidigt som möjligt och då är utveckling av fler mobila team av avgörande betydelse. Tidig behandling av ätstörningar Ätstörningsvården i landstinget har under flera år byggts ut med både fler vårdplatser och mobila team Kvinnor och män i vården Kunskap och medvetenhet är första steget till förändring. Patienterna är inte könlösa. Rapport efter rapport visar på könsorättvisor i vården. Det kan handla om att kvinnor har mindre chans än män att få bättre och dyrare läkemedel och att kvinnor får vänta längre än män på gråstarroperationer. Kvinnor har sämre tillgång än män till en rad olika vårdformer och drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården. Trots ökad kunskap finns fortfarande stora brister om kvinnors hälsa och stora skillnader i hur kvinnor behandlas inom vården. Det finns exempelvis otillräcklig kunskap om vilka besvär/sjukdomar, bland annat smärtillstånd, som oftast drabbar kvinnor. Detta resulterar i att kvinnor sägs lida av ospecifika eller diffusa besvär. Hur mycket medel som satsas på forskning om, och behandling av, kvinnors respektive mäns sjukdomar är bland annat en jämställdhetspolitisk fråga. Av dem som får någon av de 18 diagnoser som ryms inom det vi i dagligt tal kallar för utbrändhet, är 70 procent kvinnor. Män är bättre på att agera ut sin stress och hitta orsaker utanför sig själva, medan kvinnor i större utsträckning lägger skulden på sig själva, vilket är skadligare. En viktig faktor vid utbrändhet är om man i sitt arbete har höga krav men liten möjlighet att påverka arbetssituationen. Är man dessutom utsatt för tidspress finns alla riksfaktorerna för att drabbas av utbrändhet där. I Sverige riskerar ungefär varannan kvinna och var fjärde man över 50 år att få en eller flera osteoporos- eller benskörhetsfrakturer. Hos kvinnor ökar risken för frakturer i samband med klimakteriet på grund av minskad östrogenproduktion. De medför ofta långvarig smärta. Bentäthetsmätningar bör göras mer frekvent för att kunna fastställa benskörhetsfrakturer. Vi vill förbättra arbetet med kartläggning av riskfaktorer, tidig diagnos och behandling. Kroniskt trötthetssyndrom är en sjukdom som framför allt drabbar kvinnor. Sjukdomen är avsevärt funktionsnedsättande och resulterar ofta i mångårig 15

234 Vänsterval 2010 sjukskrivning och inte sällan förtidspensionering. Dessa patienter blir inte alltid adekvat mötta i vården utan betraktas som psykiskt sjuka. Landstinget har idag otillräcklig vård att erbjuda dessa människor. Vi vill inrätta en specialistmottagning dit personer med kroniskt trötthetssyndrom kan remitteras. Migrän är i grunden en ärftlig sjukdom som är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Trots att migrän är vanligt förekommande är sjukdomen både underdiagnosticerad och underbehandlad. Den yttrar sig på olika sätt. Svår migrän leder till ett handikapp som påverkar skolgång, arbetsliv och familjeliv på ett negativt sätt. Vi vill starta självhjälpsgrupper och huvudvärksteam inom primärvården för dem som lider av svår migrän. Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom som kännetecknas av långvarig utbredd smärta, ömhet, sömnstörningar och trötthet. Den övervägande delen av dem som får diagnosen är kvinnor men också män drabbas. Det är mycket möjligt att andelen män med fibromyalgi är högre och att män ofta kanske får en annan diagnos, t ex förslitning, diskbråck, utbrändhet. Ungefär 10 procent av dem som drabbas av fibromyalgi är barn och ungdomar. Ännu ett område där synpunkter har framförts om att genusperspektiv skulle kunna förbättra vårdkvaliteten även för män, gäller män med kvinnodominerade sjukdomar som till exempel reumatiska sjukdomar och vissa smärttillstånd. Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder. Fokus har främst legat på kvinnor men även en stor grupp män har inkontinensbesvär. Förutom det personliga lidandet, orsakar inkontinensartiklarna stora sophanteringsoch miljöproblem. Idag går huvuddelen av vårdens kostnader till hjälpmedel och en mycket liten del till utredning och behandling. En kvalitativ studie bör göras för att underlätta införandet av nya behandlingsmetoder. Vi vill att landstinget verkar för inrättandet av utbildningsplatser för uroterapeuter vid Karolinska Institutet. Diabetes är en kronisk sjukdom som inte går att bota men förebygga. Det finns ca diabetiker i Stockholm varav en majoritet är män. Med ålder, övervikt, rökning, stress och fysisk inaktivitet ökar risken för diabetes. Vi vill att ett aktivt folkhälsoarbete ska bedrivas, i synnerhet bland medelålders, överviktiga män för att motverka utvecklingen av diabetes typ 2. Vi vill säkerställa att patienterna får en snabb och korrekt diagnos, en ordentlig utredning och möjlighet till rehabiliterande behandling. Depression är en kvinnligt kodad sjukdom. I vilken mån bidrar det till att deprimerade män inte upptäcks och kan få rätt behandling? Kanske har manlig depression delvis andra kännetecken än kvinnlig? Är det så att det större antalet fullbordade självmord bland män hänger samman med att mäns depressioner inte upptäcks och behandlas i tid? 16

235 Vänsterval 2010 Fortsatt satsning på den lokala missbruksvården Missbruk av alkohol och narkotika får ofta svåra sociala konsekvenser för samhället och den enskilde. Inte minst leder missbruket till våld och kriminalitet och därför behöver kommuner och landsting och andra myndigheter samverka kring förebyggande insatser. Idag delar landsting och kommun ansvaret för missbruksvården. Vi vill undersöka möjligheten att starta gemensamma nämnder för att underlätta samverkan mellan kommun och landsting. I Stockholm har det skett en kraftig ökning av antalet unga mellan år som behöver vård för alkohol- och narkotikaskador. Flickor börjar tidigare med alkohol och dricker då större mängder än pojkarna vilket visar sig på akutmottagningen där över 60 procent av åringarna är flickor. Förra året registrerade Maria Ungdom fler flickor än pojkar. Det finns en tydlig koppling mellan alkoholkonsumtion och sexuella övergrepp. Situationen för kvinnliga och manliga missbrukare ser olika ut. Landstingets missbruksvård ska ha ett tydligt genusperspektiv och de med störst behov ska prioriteras. Missbrukande kvinnor ska ha samma rätt till hjälp och skydd mot män som utsätter dem för våld som andra kvinnor. Därför måste en särskild avgiftningsenhet för kvinnor inrättas. Ett brukarråd, liknande det inom psykiatrin, ges möjlighet att aktivt delta i utformandet av enheten. Vi vill ha en särskild avgiftsenhet för kvinnor. Khat är en centralstimulerande drog som missbrukas främst av en begränsad grupp invandrare från Östafrika. Kraftfulla insatser behöver göras i samverkan mellan olika myndigheter i Stockholm för att bekämpa khatmissbruket. Vi vill särskilt belysa kvinnors och barns situation. Vi vill att landstinget ska ta initiativ till utbildning inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin för att arbeta aktivt med förebyggande insatser. Den verksamhet för spelmissbrukare som finansierats av statliga pengar från Folkhälsoinstitutet upphör efter En nödvändig och väl fungerande verksamhet riskerar försvinna. Landstinget ska därför ta ekonomiskt ansvar för verksamheten som ska omfatta allt spelmissbruk. Vi vill att landstinget ska starta en mottagning för behandling av dem som missbrukar anabola steroider. Missbruksvården måste utgå från en helhetssyn på människan. Det kan handla om hjälp med att ordna boende, arbete eller annan sysselsättning, skuldsanering och sociala kontakter. Vi vill uppmuntra fler sociala kooperativ som till exempel Basta inom missbruksvården, som arbetar med helhetslösning, egenmakt och ansvar. Brukarna och deras organisationer måste stärkas. Deras röster är nödvändiga för att åstadkomma en god och väl fungerande missbruksvård. 17

236 Vänsterval 2010 Utveckling av den psykiatriska vården Psykiatrin behöver ett ordentligt resurstillskott med både satsningar på fler slutenvårdsplatser och omstrukturering av vården. Mindre enheter med åtta till tio platser behövs för att möjliggöra en differentierad vård. Särskilt viktigt är det att verksamheterna som riktar sig till patienter med dubbeldiagnoser fortsätter. Vidare behövs kontinuerlig kompetensutveckling, uppgradering av skötaryrket och en bättre miljö. Detta är en kostsam reform och det första steget är att omedelbart göra en total genomlysning av dagens slutenvård. Ett verkligt inflytande för patienter, anhöriga och brukare spelar stor roll för utveckling och förbättringar av behandlingsresultaten. Betydelsen av evidensbaserade metoder framhålls ofta men det är också viktigt att tala om ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv. Vi vill ha en genomlysning av den psykiatriska slutenvården och behovet av fler platser, innehåll och bemanning. Vi vill ta fram en strategi för att förstärka och utveckla brukarmedverkan inom psykiatrin. Vi stödjer och uppmuntrar verksamheter som Fountain House och liknande. Inflytandesamordnare anställs inom hela psykiatrin och tydliga krav ska ställas i kommande avtal på att brukarrevisioner görs som komplement till de traditionella uppföljningarna. Människor med psykiska funktionsnedsättningar har ofta dålig kroppslig/fysisk hälsa vilket bekräftas av en betydande överdödlighet. De avstår oftare från angelägna läkarbesök. Förklaringen kan dels vara bristande förtroende för kroppssjukvården, men också svårigheter att kunna betala patientavgiften. Psykiskt sjukas kroppsliga sjukdomar måste tas på större allvar och bemötandet förbättras. Personer som är långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa/sjuk- dom ska erbjudas årliga hälsokontroller eftersom psykisk ohälsa och mediciner påverkar både tandstatus och fysisk hälsa. I dag avgör staten vilka som ska dömas till rättpsykiatrisk vård, men det är landstingen som tillhandahåller vården och finansierar den. Rättpsykiatrins kostnader måste i framtiden bäras av staten på samma sätt som staten betalar för kriminalvården. Den rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningen som tillkom 2006 tar idag emot ca 700 patienter/år och är en mycket framgångsrik och väl fungerande verksamhet. För att den ska fungera ännu bättre ska mottagningen hållas öppen även lördag och söndag. Vi vill att långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa erbjuds årliga hälsokontroller. Intagna kvinnor med ADHD En ny undersökning visar att ADHD är vanlig hos kvinnor i svenska fängelser. Samtliga kvinnor som hade ADHD hade även någon form av missbruk. Det kan även finnas ett samband mellan ADHD och återfall i brott. Andra studier visar att situationen är densamma för män som sitter i fängelse. Vid Norrtäljeanstalten har kriminalvården och landstinget samarbetat i ett projekt för att ge intagna män möjlighet att ingå i strukturerad behandling inför frigivning. Vi vill att landstinget och kriminalvården använder erfarenheterna från Norrtäljeanstalten för att utveckla en behandling för kvinnor på anstalten Färingsö. 18

237 Vänsterval 2010 Jämlik hälsa och förebyggande insatser De sociala och ekonomiska skillnaderna i länet ökar. Antalet invånare som anses fattiga blir allt fler. Vissa grupper är mer utsatta än andra, till exempel invandrare, unga vuxna, ensamstående mödrar och hemlösa. Det förebyggande hälsoarbetet kan inte enbart handla om individuella insatser för att påverka människors levnadsvanor. Folkhälsoarbetet måste ta sin utgångspunkt i ett omfattande och genomgripande arbete kring hur resurser är fördelade i samhället och förändringar av strukturer. Resurser ska avsättas för att nå kvinnor som inte hörsammar kallelse till landstingets screeningprogram. Många unga avstår från erbjudandet att ta cellprov för att förebygga livmoderhalscancer. Vad gäller mammografi uteblir stora grupper kvinnor från undersökningen, inte minst i invandrartäta områden. Eftersom risken för bröstcancer ökar med åldern måste även kvinnor över 69 omfattas av screeningen. Vi vill att mammografin ska vara avgiftsfri och successivt byggas ut för kvinnor upp till 75 år. Rökning är den viktigaste riskfaktorn för att utveckla lungcancer. Var tredje timme får en person i Sverige lungcancer och sjukdomen skördar fler offer årligen än bröstcancer. SLL måste ta krafttag för att motverka lungcancer bland annat genom att utveckla rökslutarstödet. Spirometrar måste finnas på alla vårdcentra- ler så att lungkapacitetsmätningar kan göras. Vi vill att primärvården erbjuder riktat och lättillgängligt rökslutarstöd i områden där många röker. Fattig, fet och sjuk Den ökande fetman och övervikten är ett allt större problem. Ofta är övervikt och ohälsosamt beteende tydligt kopplat till människors ekonomiska ställning. De som är fattiga äter ofta sämre än de som lever under goda ekonomiska villkor. Fetma och övervikt leder i sin förlängning till en ökning av livsstilsjukdomar som diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Arbetet mot den ökande fetman och övervikten måste prioriteras och särskilt riktade insatser måste göras mot barn och ungdomar. Arbetet måste börja på mödra- och barnavårdscentraler, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningar. Vi vill att tydliga vårdkedjor ska utvecklas för arbetet med fetma och övervikt hos barn och ungdomar. Fysisk aktivitet på recept bör utvecklas som en metod i hela landstinget. Konceptet med hälsofrämjande sjukhus utvecklas och genomförs på något av sjukhusen i länet. Detta kopplas också tydligare ihop med landstingets miljöarbete och genomförandet av landstingets kostpolicy. 19

238 Vänsterval 2010 Fruktade bakterier Multiresistenta bakterier som MRSA, ESBL och VRE har ställt till med stora problem inom sjukvården, inte minst för patienterna. Allt fler fall av smitta upptäcks och har i flera fall lett till döden. Landstinget har gjort vissa insatser för att minska smittspridningen men problemet kvarstår och arbetet måste intensifieras. Socialstyrelsen vill nu granska upphandlingen av städningen, bland annat om den är gjort utifrån en patientsäkerhetsfunktion. Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljön om sängarna står tätt, om infekterade patienter inte vårdas på enkelrum och om det brister i personalens hygienrutiner. De som tagit flera antibiotikakurer under det senaste året löper större risk att smittas av MRSA. För att motverka onödig och felaktig förskrivning är det viktigt att läkarna ges bra stöd så att de kan stå emot överförskrivning. Alliansen vill att det ska bli lättare för svenska medborgare att söka vård i annat EUland. Landstinget måste upplysa medborgarna om vilka risker det innebär att exempelvis köpa antibiotika utomlands, för att sedan ta med hem för egenvård. Vi vill intensifiera arbetet mot multiresistenta bakterier bland annat genom bättre städrutiner. Sprutbyte för att stoppa smitta Beroende- och infektionsvården står inför utmaningen att minska antalet kroniskt smittsamma personer i samhället och spridningen av hiv bland drogmissbrukare. Införandet av sprututbytesverksamhet i SLL skulle spela en viktig roll i de förebyggande insatserna som riktar sig till injektionsmissbrukare. För att uppnå önskat resultat är det angeläget att verksamheten organiseras som en integrerad del i missbruksvårdkedjan. Vi vill införa sprututbyte i samarbete med kommunerna. Hiv i storstaden Infektions- och hivvården bör ges ett nytt ansikte anpassat till 2000-talet. En långsiktig hivstrategi ska tas fram i samverkan med intresseorganisationerna och vårdgivarna. Strategin ska ha ett tydligt befolkningsperspektiv. De hivpositivas situation har förändrats vilket ställer nya krav på insatser, inte minst sekundär prevention. Hivsmittade patienters kontakt med primärvården präglas ibland av dåligt bemötande. Särskild uppmärksamhet bör ägnas hivpositiva kvinnor och deras problem. Personal i hela sjukvården behöver särskilt utbildas i att ta emot äldre hivpositiva för att undvika diskriminering av just denna grupp. Venhälsan på Södersjukhuset är en unik mottagning som främst riktar sig till män som har sex med män. De erfarenheter och den forskning som finns där måste uppmuntras och utvecklas. Av de ungefär 4000 personer som är bärare av hiv i Sverige idag finns cirka i Stockholms län. Tyvärr finns det fortfarande okunskap om hivpositiva i det svenska samhället. Barn och ungdomar som bär på hiv är särskilt utsatta. I länet finns cirka 60 hivsmittade barn och ungdomar. Det finns mycket kunskap och erfarenhet bland dem som arbetar med barn som bär på hiv men det kan bli bättre. Vi vill utforma en hivstrategi anpassad till 2000-talet. Hbt-personer Vi vill öka kunskapen om homo-, bi- och transpersoners liv och livsvillkor. En övergripande hbt-policy ska tas fram som omfattar alla verksamheter i landstinget. Vi stödjer hbt- certifiering av vårdcentralerna. Möjligheten för transpersoner att få samtalsstöd inom landstingets verksamheter ska stärkas. Psykhälsan utvecklas till en specialistmottagning för hela hbt-gruppen som önskar samtalsstöd. Psykhälsan ska utöka sitt samarbete med beroendevården, 20

239 Vänsterval 2010 psykiatrin och primärvården. Vi vill ha en övergripande hbt-policy. STI Fler preventiva insatser behövs för att hejda spridningen av de sexuellt överförbara sjukdomarna och det måste bli lättare att testa sig. Sexualmottagningen Sesam City - som öppnade har fått en betydligt större tillströmning än förväntat. Mottagningen ska därför ges utökade resurser för att kunna ha längre öppettider och anställa mer personal. Alla landstingets Sesamenheter på sjukhusen måste ha drop-inmottagning för bättre tillgänglighet. Genom att bygga upp fler mansmottagningar i länet kan det arbetet stärkas. Anslaget till Lafa (Landstinget förebygger aids) ska höjas. Vi vill att ytterligare en Sesam City i landstingets regi öppnas. ytterligare en mansmottagning startas i södra länet. Järva mansmottagning ska bli kvar i Rinkeby. 21

240 Vänsterval 2010 Hälsa är en mänsklig rättighet FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter erkänner individens rätt till att såväl i fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. FN:s särskilda rapportör har riktat kritik mot att asylsökande som papperslösa inte erbjuds samma vård som svenska medborgare. Internationella konventioner som Sverige ratificerat ska gälla och står över nationell lag. De begränsningar som idag finns inom vårt landsting när det gäller dessa grupper omöjliggör preventivt arbete eller behandling av de flesta kroniska sjukdomar. Det är ovärdigt ett humant samhälle att utifrån grupptillhörighet begränsa rätten till vård. Det strider också mot de etiska principerna att ge vård efter behov. Landstinget har antagit Riktlinjer för omhändertagande av papperslösa eller gömda vid hälso- och sjukvårdsinrättningar inom SLL. Riktlinjerna - som vänder sig till sjuksköterskor, läkare, receptionspersonal och ambulanspersonal med flera - måste bli kända ute i verksamheten. Vi vill att asylsökande och papperslösa ska erbjudas vård på samma villkor som svenska medborgare. SLL tar initiativ till en webbaserad utbildning om riktlinjerna för papperslösa. Kultur som friskvård Människor som konsumerar kultur lever längre och är friskare, även när man räknat bort faktorer som utbildning och lön. Kultur är viktigt både för att förebygga ohälsa och stödja tillfrisknande. För att värna och vidareutveckla kulturen i vården behövs mer resurser men även strategiskt tänkande. Det är hög tid att kultur i vården börjar ses som en del av vårdmiljön. Ett exempel på en verksamhet som bör få ett mer långsiktigt uppdrag är clownerna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Dessa är i dag i praktiken integrerade i vårdens verksamhet, men har en mycket osäker finansiering via flera sponsorer. Vi föreslår att dessa verksamheter blir en del av den ordinarie verksamheten med eget avtal och en långsiktig finansiering. Konsten i vården är en viktig del av vårdmiljön för såväl patienter som för anställda och anhöriga på besök. Konstanslaget ska stärkas och utvecklas och samråd med till exempel patientgrupper inför större nyinvesteringar ska göras. Det kan handla om konstnärlig utsmyckning av kapell eller meditationsrum och lokaler som används för begravning liksom så kallade avskedsrum, där de anhöriga kan få se den avlidne. Här är det angeläget att representanter för olika samfund och religioner liksom naturligtvis sådana som har en helt konfessionslös livsåskådning, får komma till tals. Sjukvården inriktar sig främst på att bota, men det finns ett stort intresse för att också arbeta hälsofrämjande. Friskvård har blivit ett etablerat begrepp inom arbetslivet och det finns även försök på några arbetsplatser med kultur som friskvård. Den forskning som finns inom området är dock än så länge mycket liten och långt ifrån säkerställd. Forskning runt kultur som friskvård initieras därför inom ramen för projektet Kultur i vården och vården som kultur. Vi vill att clownerna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus ingår i SLL:s ordinarie verksamhet. konstanslaget stärks och utvecklas. projektet Kultur i vården och vården som kultur återupptas. 22

241 Vänsterval 2010 Utveckling av akutsjuksjukvården Den snabba medicinsktekniska utvecklingen och befolkningsökningen gör att behoven av akutsjukhusens resurser ökar och kostnaderna stiger. Akutsjukhusen måste därför tillföras tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. Vi stödjer den modell med fleråriga avtal för akutsjukhusen som har införts, men det är viktigt att kontinuerligt följa upp konsekvenserna. Möjlighet till profilering av akutsjukhusen Det vore värdefullt om akutsjukhusen ges möjlighet till profilering med en särskild inriktning som kan vara motiverad av befolkningssammansättningen i ett område. Det är viktigt att utveckla vården i Södertälje-Nykvarn-Salem och på Södertälje sjukhus i enlighet med Södertäljeprojektet som startade under förra mandatperioden. Extra viktigt är att fokusera på det förebyggande arbetet. Södersjukhuset ges ett särskilt uppdrag om uppföljning av vården utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. S:t Görans sjukhus återtas i offentlig regi Vi anser att S:t Görans sjukhus är ett väl fungerande akutsjukhus och det har enligt vår uppfattning ingenting med driftsform att göra. Sjukhuset fungerade mycket bra även innan det såldes till Capio Vi anser dock att driftsformen försvårar samverkan med den övriga sjukvården och att det är principiellt fel att skattebetalarnas pengar ska försvinna till riskkapitalister. Vi vill inleda processen för ett övertagande av S:t Göran i offentlig regi i nära samarbete med personalen när sjukhusets avtal löper ut. Samverkansprojektet Tiohundra har utvärderats och erfarenheterna är både positiva och negativa. Vi vill att Tiohundra ges tillräckliga ekonomiska förutsättningar och att projektet övergår i ordinarie verksamhet. Sju fullvärdiga akutsjukhus Även i framtiden ska det finnas sju fullvärdiga akutsjukhus i Stockholms län som drivs i offentlig regi. Norrtälje och Södertälje sjukhus behålls som fullvärdiga akutsjukhus och fortsätter utveckla samarbetet med närsjukvården med fokus på förebyggande insatser. Förlossningen på Södertälje sjukhus måste även i framtiden finnas kvar och ges tillräckliga förutsättningar så att kvaliteten kan bibehållas. För att klara det undersöks möjligheten att starta neonatalvård vid förlossningen och ett ökat samarbete med Nyköping i Sörmlands läns landsting ska eftersträvas. 23

242 Vänsterval 2010 En god middag på sjukhuset Maten är en del av sjukhusvården och ska vara näringsriktig, hälsofrämjande och uppfylla alla krav på hygienisk hantering. Måltiden ska även därutöver vara ett trevligt avbrott i en ibland svår och prövande period i livet. Sjukhusen ska ha egna hälsokök som kompletterar stordriftsmaten och skapar flexibilitet för patienten. Råvarorna ska till hög andel vara ekologiska och närproducerade. Alla tillsatser ska användas med iakttagande av försiktighetsprincipen. Till svårt sjuka patienter som har svårt att äta och har dålig aptit, ska specialkost utifrån den patientens specifika behov kunna erbjudas. Maten ska serveras på tallrik, färsk sallad och bröd ska alltid ingå. Miljökrav ska ställas i landstingets upphandlingar och användningen av engångsprodukter ska minimeras. Vi vill att den storköksproducerade mat landstinget upphandlar uppfyller höga krav på aptitlighet, smak och möjlighet till individanpassning. det ska finnas hälsokök på varje sjukhus. NKS utformas så att det ryms ett eget kök på sjukhuset. Fortsatta förbättringar av förlossningsvården Barnafödandet fortsätter att öka i Stockholmsområdet. Det är glädjande, men ställer också krav på en utbyggnad av förlossningsvården för att klara framtida behov. Ytterligare en förlossningsklinik kommer att behövas i länet på grund av befolkningsökningen men också för att kompensera för de platser som försvinner när Nya Karolinska sjukhuset byggs. SLL bör inrätta en sådan klinik inne på St. Görans sjukhus, som i dag är det enda akutsjukhuset i länet utan förlossningsvård. I takt med utbyggnaden av förlossningsvården är det viktigt att också tillföra ytterligare resurser till den gynekologiska delen som hanterar akuta problem tidigt i graviditeten. Vi accepterar Vådval inom förlossningsvården med undantag från den helt fria etableringsrätten. Den fria etableringen riskerar leda till en ökad splittring inom förlossningsvården på bekostnad av den mycket väl fungerande samverkan som i huvudsak utvecklades under förra mandatperioden. 24

243 Vänsterval 2010 Förlossningsvården ska kännetecknas av hög kvalitet i omhändertagandet på lika villkor oavsett vilken förlossningsenhet man väljer att förlösa vid. Idag finns det stora skillnader mellan förlossningsenheterna i vad som erbjuds. Vi vill därför se en utökning av patienternas rättigheter inom förlossningsvården. Alla förlossningsenheter bör erbjuda möjlighet för pappor/partners att sova över. Detta ska garanteras genom införandet av en första natten garanti för pappor/partners på förlossningsvården. Förlossningen är ofta en utsatt och påfrestande upplevelse. För att det ska fungera så bra som möjligt är det viktigt med bra planering, samtal och förberedelser innan förlossningen. Vi vill därför att landstinget ska erbjuda en så kallad doula till blivande mammor som saknar förlossningspartner. En doula har inget medicinskt ansvar och hans eller hennes roll ska vara tydligt avgränsad till personalen på förlossningsavdelningen. Södertäljes förlossning måste vara kvar för att klara de framtida behoven av förlossningsvård. Uppdrag ges att hitta lösningar som gör att sjukhuset i framtiden kan bygga upp neonatalvård och därigenom leva upp till auktorisationskraven. I avvaktan på det tecknas separat avtal, så att sjukhuset även fortsättningsvis kan bedriva förlossningsverksamhet. Vi vill att en ny landstingsdriven förlossningsklinik öppnar på St. Görans sjukhus. Södertälje sjukhus får neonatalvård. Utveckling av barnsjukvården För de barn som inte kan tas om hand inom närsjukvården och som behöver barnsjukvårdens specialistkompetens inne på sjukhusen måste väntetiderna vara korta. Dagens förbättrade behandlingsmöjligheter leder till ökat antal överlevande barn inom flera områden som tidigare saknade livräddande behandling. Samhället och sjukvården måste svara upp mot de ökade behoven för att klara det långsiktiga ansvaret. Det är en etisk och moralisk skyldighet från samhället, inte minst gäller det de mycket för tidigt födda barnen. Den nuvarande kapaciteten inom hjärtsjukvården för barn är otillräcklig. Väntetiderna är långa och kroniskt hjärtsjuka barn får inte den uppföljning och behandling som krävs. Trycket ökar också eftersom det finns krav på screening av alla nyfödda för att upptäcka barn med livshotande hjärtmissbildningar. Vi vill att det genomförs en kartläggning av vilket stöd som ges till barn och ungdomar i vårt län som bär på hiv. Den bör belysa vilka styrkor och fördelar som finns med dagens arbetssätt. Verksamheter som bedrivs idag för barn som bär på hiv ska permanentas och tillräckliga resurser tillföras. Den närakut för barn som öppnade vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har varit till stor nytta för att avlasta barnakuten. Det visar sig nu att det finns behov av ytterligare en närakut för barn i södra länet. Vi vill att det satsas på ökad kunskap om barn som bär på hiv. ytterligare en närakut för barn öppnas vid Huddinge sjukhus. 25

244 Vänsterval 2010 IVF-vården Väntetiderna inom IVF-vården är fortfarande alldeles för långa. Medan patienterna står i kö minskar chansen för att behandlingen ska resultera i en lyckad graviditet och barn. IVF- vården måste därför omfattas av vårdgarantin. SLL bör påverka regering och riksdag för att det ska tas fram en nationell policy som garanterar alla patienter i landet likvärdig vård. Sedan 2005 har lesbiska par möjlighet att få fertilitetsbehandling vid Huddinge sjukhus. De som köar borde i stället flyttas till Danderyds sjukhus som specialiserat sig på att möta lesbiska par. Sjukhuset har dessutom ett bra samarbete med Mamma Mia - en mödravårdscentral där många lesbiska par går. En sådan förändring kan bidra till att minska kön. Vi vill höja åldersgränsen vid det första behandlingstillfället från 38 till 40 år. De ekonomiska konsekvenserna och tillgången till sperma- och äggdonatorer måste särskilt belysas. undersöka möjligheterna till fertilitetsbehandling på DS i samverkan med Mamma Mia. Bättre och mer avancerade behandlingsmöjligheter av cancer Överlevnaden har glädjande nog ökat kraftigt men cancervården står därmed också inför nya utmaningar. En skriftlig vårdplan upprättas för alla cancerpatienter. Rehabilitering och samverkan med andra specialiteter måste förstärkas. Rehabilitering ska även omfatta ett psykosocialt perspektiv. I dag finns god rehabilitering för kvinnor som drabbas av bröstcancer- däremot saknas motsvarande för män som får prostatacancer. Den regionala cancerplanen ska uppdateras utifrån den nationella cancerstrategin. Tiden från bedömning och diagnos till behandling måste vara så kort som möjligt, likaså ledtiderna mellan behandlingarna. Nolltolerans mot köer i cancersjukvården ska gälla. Översyn av för cancervården viktig medicinteknisk utrustning ska fortlöpande uppdateras. Att som i dagsläget vara beroende av privat driven vård är oacceptabelt. frågor. Det är viktigt att denna kompetens även har ett mångfaldsperspektiv. Vi vill att rehabiliteringen för cancerpatienter utvecklas. varje cancerpatient får en kontaktsjuksköterska med erfarenhet av cancervård och psykosocialt arbetssätt. I den palliativa vården - och vård i livets slutskede - behövs stor kompetens i existentiella och sociala 26

245 Vänsterval 2010 Patienthotell för bättre kvalitet I Norge och Danmark finns ett väl utbyggt system med patienthotell i direkt anslutning till akutsjukhusen. Det finns också vid Centralsjukhuset i Karlstad. Erfarenheterna är mycket goda - vårddygn frigjordes och medelvårdtiderna förkortades. Kvalitet och effektivitet vad gäller förberedelser och omhändertagande av patienterna förbättrades. Den elektiva vården ökade med 25 procent tack vare patienthotellets resurser. Att inrätta patienthotell är ett konkret sätt att korta köerna och effektivisera vården genom att friställa vårdplatser. Vi vill att patienthotell byggs i direkt anslutning till sjukhusen, i likhet med det som planeras på Nya Karolinska. Tillgänglighet och patientsäkerhet Det är viktigt att patienter behandlas som fullvärdiga medborgare med rättigheter och skyldigheter och inte som anonyma kunder på en marknad. Vi vill prioritera människor som har störst behov och ge dessa en starkare ställning inom sjukvården. En ökad tillgänglighet är viktig för att människor ska känna trygghet. Tillgänglighet handlar inte enbart om att komma fram på telefon, utan också om tillgänglighet för människor som har funktionshinder eller svårigheter med språket. Tillgänglighetsanpassning är inte enbart en fråga om fysiskt tillgängliga lokaler utan också tydlig information, tillgänglig hemsida, bra ljudmiljö och kontrastmarkeringar. Tillgänglighet ska även innefatta kognitiva handikapp. Inte minst primärvården, både i offentlig och privat drift, behöver stöd i sitt utvecklingsarbete med såväl kompetens som tillgänglighet. All landstingsfinansierad verksamhet ska efterleva riksdagens beslut om tillgänglighetsanpassning till Bättre uppföljning av vårdkvaliteten Kvalitetskraven för vårdgivarna ska vara tydliga och uppföljningsbara. Redan under förra mandatperioden påbörjades arbetet med att utveckla gemensamma indikatorer för hela landstinget för att kunna mäta kvaliteten inom sjukvården. För att redovisningen ska bli tydligare anser vi att det behövs ett särskilt kvalitets- och jämställdhetsbokslut som kompletterar det ordinarie bokslutet. Vi ställer oss positiva till arbetet med publika jämförelser men vi ska skynda långsamt. Det är viktigt att det inom professionen finns en bred enighet om de indikatorer och nyckeltal som ligger grund för jämförelserna. Informationen om olika vårdenheters kvalitet ska göras tillgängliga för alla grupper, annars riskerar vi att få en mer ojämlik vård. Tillgängliga tolkar för en säker vård För att bedriva en säker och tillgänglig hälso- och sjukvård behövs god tillgång på professionella språktolkar. De senaste åren har präglats av stor osäkerhet och dålig tillgång på språktolkar. En dålig upphandling har lett till att sjukvårdstolkarnas arvoden sänkts vilket raskt dränerat tillgången på tolkar. Statliga beställare tillämpar en fastställd tolktaxa som gäller i hela landet. I de upphandlingar som genomförs av kommunala beställare finns ingen sådan taxa att utgå ifrån. Istället konkurrerar de olika förmedlingarna med låga arvoden och riskerar därmed kvaliteten på tolkningen. Vi vill att landstinget uppvaktar SKL om att fastställa en tolktaxa i likhet med den statligt reglerade tolktaxan. 27

246 Vänsterval 2010 En taggad tandvård Tandhälsan har betydelse för både kroppens och själens hälsa. Den förebyggande tandvården är viktig och ska ha ett nära samarbete med primärvården. Folktandvården ska ges ett utökat uppdrag för förebyggande insatser för barn och unga vuxna. Möjligheter till särskilt stöd för ungdomar mellan 19 och 24 år bör utredas. Det råder idag brist på tandhälsodata för vuxentandvården. Denna brist behöver åtgärdas. Det råder även stora brister i den uppsökande munhälsobedömningen. Folktandvården AB i Stockholm bör ges utökade uppdrag inom dessa områden. Det är viktigt att tandvården är tillgänglig för alla länets invånare - pris är också en del av tillgängligheten. Många avstår från tandvård av ekonomiska skäl. Rädsla är en annan orsak till att människor avstår. Rädsla och pris tillsammans kan bli en oöverstiglig tröskel, särskilt för redan utsatta grupper som hemlösa och tortyrskadade. Stockholms läns landsting ska värna om låga priser i Folktandvården och avkastningskravet ska därför sänkas. Tandvård för hemlösa och psykiskt sjuka ska byggas ut i samarbete med kommunerna och hivpositivas behov av tandvård ska uppmärksammas särskilt. Kontinuerliga utbildningsinsatser ska ske i bemötandet av utsatta grupper, däribland MRSA-patienter. för att lyfta tandhygienisternas roll i den förebyggande tandvården. Stockholms läns landsting är ägare till Folktandvården Stockholms läns landsting AB. Istället för att vara stolta över att vara ägare till norra Europas mest framgångsrika tandvårdsföretag, har den nuvarande politiska majoriteten ägnat stor energi åt att avveckla stora delar av det egna företaget till förmån för nya privata företagsetableringar. Vi vill stärka Folktandvården och utnyttja det stora företagets resurser till förmån för befolkningen i länet. värna om låga priser och sänka avkastningskravet inom Folktandvården. uppgradera tandhygienistens roll. Asylsökande och gömda barn har rätt till tandvård men då Folktandvården inte kallar dem till undersökning blir tandvården mycket eftersatt. Det är därför viktigt att Folktandvården ser över sina rutiner för att regelbundet kalla dessa barn. Ett viktigt mål för tandvården är att få befolkningen att kontinuerligt låta undersöka sina tänder men inte nödvändigtvis hos tandläkare varje gång. Det kan lika gärna ske hos tandhygienist. Idag är tillgången på tandhygienister inte tillräcklig och informationen till befolkningen bristfällig. Landstinget ska arbeta 28

247 Vänsterval 2010 Miljö och hållbar utveckling Region- och trafikplaneringen ska utgå från målet att minska klass- och könsklyftorna, öka mångfalden och skapa en hållbar utveckling i regionen. För att uppnå detta krävs att en omställning från bil till kollektivtrafik, gång och cykel ligger till grund för det regionala utvecklingsarbetet. Samordnad region- och trafikplanering Det måste finnas en helhetssyn vid planeringen av den regionala utvecklingen med en starkare koppling mellan region- och trafikplanering. Stockholms län tål inte en skenande tillväxt, utan denna måste ske med förnuft. Planeringen av kollektivtrafiken ska ske parallellt med byggandet av nya bostadsområden, som i första hand planeras längs befintliga kollektivtrafikstråk och i form av förtätning av redan bebyggda områden. Stockholms unika tillgång på grönska och vatten ska bevaras och vi tar avstånd från bebyggelse i Stockholms gröna kilar och längs stränderna. Genom att utveckla de regionala kärnorna minskar behovet av resor till och från Stockholms City. En utbyggnad av bättre tvärförbindelser bryter den radiella pendlingen in och ut från city och gör att trycket på innerstaden samt en del kommuner minskar. Detta ger förutsättningar att nå miljömålen och skapa en hållbar trafikapparat som baseras på en större andel kollektivtrafik. Idag tillkommer kollektivtrafikförsörjningen av nya bostadsområden som efterhandslösningar, inte sällan i form av busstrafik. Detta gör att människor vänjer sig vid att använda bilen för sina resor - ett beroende som sedan kan vara svårt att bryta. Vi vill freda de gröna kilarna och stränderna från bebyggelse. förbättra tvärförbindelserna i länet. Omställning av transportsektorn Huvudmålen för alla trafiklösningar i Stockholmsregionen måste vara bättre kollektivtrafik och därmed lägre utsläpp av koldioxid och partiklar samt minskad trängsel. Dagens trafiksituation kan jämföras med en infarkt. Detta drabbar inte minst varutransporter som fastnar i bilköer. Landstingets transporter ska därför i möjligaste mån samordnas så att det totala transportbehovet minskar. Bara en fjärdedel av alla resor i länet sker med kollektiva färdmedel och 20 procent av alla Stockholmare åker sällan eller aldrig med kollektivtrafiken. Enligt prognoser kommer biltrafiken dessutom att öka på bekostnad av det kollektiva resandet. Länsstyrelsen visar att vägtrafiken ökar med 77 procent till år 2030 och kollektivtrafiken bara med 30 procent. Den trenden måste brytas. Vid sidan av utsläppen av klimatpåverkande gaser bidrar biltrafiken med lokal miljöpåverkan i form av olyckor, buller, trängsel och utsläpp av partiklar, kväveoxider och cancerogena ämnen. Vi vill höja kvaliteten på kollektivtrafiken, göra den effektivare, mer tillgänglig, trygg och snygg så att fler kan och vill åka kollektivt. Målet är en mänsklig stad med minskat buller, lägre utsläpp, mindre trängsel och köer. En stor satsning behövs för att bygga ut kollektivtrafiken. Den ska inte bara erbjuda bekväma och tillförlitliga resor för befintliga resenärer. Intentionen måste också vara att öka andelen kollektivtrafikresor i länet och locka människor att välja bort bilen. Vi vill förbättra kollektivtrafiken så att fler använder den. Klimatförändringens påverkan En ökad intensitet i nederbörden förväntas leda till stigande vattenstånd och vattenmängder som idag inte kan ledas bort tillräckligt snabbt. Det innebär 29

248 Vänsterval 2010 kraftigt ökad risk för översvämning av områden belägna lägre än två meter över Mälarens normala vattenyta. Dessutom stiger idag havsytan mer än landhöjningen, vilket gör att inträngning av saltvatten i Mälaren förväntas bli ett problem. En allvarlig effekt av havsytans stigning är att Mälaren blir oanvändbar som dricksvattentäkt. Vi anser därför att en utredning snarast måste utföras för att hantera de frågor som rör ökad översvämningsrisk och successivt ökande salthalt i Mälaren. All planering för bostadsbyggande, kollektivtrafikanläggningar, dricksvattenförsörjning m.m. måste framöver ske utifrån antagandet av en högsta vattennivå som ligger minst två meter över den nuvarande. Användningen av komfortkyla i landstingets lokaler bör styras i riktning mot miljövänliga lösningar och kompletteras av solavskärmning och andra energibesparande åtgärder. Andra konkreta åtgärder att vidta för minskad energianvändning är införandet av ny teknik i form av exempelvis led-belysning, energisnåla kontorsapparater och ett bättre utnyttjande av solenergi och bergvärme för uppvärmning av byggnader och stationer. Vi vill utreda översvämningsrisken och Mälarens vattenhöjning. Säkra tillgången på rent dricksvatten Ett annat hot mot Stockholms dricksvattenförsörjning är de föroreningar som uppkommer på grund av utsläpp av avlopps- och dagvatten i Mälaren. Över en miljon människor får sitt dricksvatten från Mälaren samtidigt som avloppsvatten från två andra miljoner människor släpps ut. Läkemedelsrester i avloppsvattnet utgör ett potentiellt hot mot såväl Mälarens och Östersjöns fauna som mot människan, genom att bland annat ge upphov till antibiotikaresistenta bakteriestammar. Landstinget ska därför intensifiera arbetet med att kartlägga och även åtgärda det potentiella problemet med medicinrester i Stockholms dricksvatten samt i fiskbestånden. Vi vill avsätta extra resurser för att säkerställa tillgången på rent dricksvatten. Energiomställning nödvändig En effektivare användning av energi är en förutsättning för att skapa ett klimatneutralt system och en region i balans. Vi vill verka för en omställning av energisystemet genom att avveckla den fossila energiförbrukningen. SL ska avsätta pengar för pilotprojekt där hybridfordon, elfordon och fordon som utnyttjar andra alternativa drivmedel kan utvärderas. Detta kan gälla såväl bussar som andra fordon, till exempel för sjöväga transporter. Målet ska vara att kollektivtrafikens samtliga fordon drivs av förnybara drivmedel och att de bränslen som används är miljö- och etikklassificerade. Ny teknik och nya drivmedel kräver omfattande investeringar i infrastruktur och det är viktigt att denna utbyggnad sker samordnat och planerat. Vi kan inte överlåta åt marknaden att lösa problemen vid introduktionen av nya bränslen eller tekniker, utan stödåtgärder och incitament behövs för att skynda på utbyggnaden av transportsnåla strukturer och erforderlig infrastruktur för ny teknik. Avloppsverkens biogas ska utnyttjas bättre. 30

249 Vänsterval 2010 Vi vill satsa på förnyelsebar energi och effektiviserad energianvändning. Ökad återvinning och hushållning med resurserna De regionala miljömålen ska uppnås och användningen av miljöbelastande och klimatpåverkande ämnen fasas ut. Vid nybyggnation eller renoveringar i landstingets fastighetsbestånd ska de material som används vara miljövänliga och möjliga att återvinna. Destruktionsanläggningar för lustgas ska byggas på landstingets sjukhus. Interna transporter ska ske med miljövänliga fordon som drivs av förnybara drivmedel och möjligheten till förmånsbil avskaffas. Andelen ekologiskt producerad mat som serveras inom landstingets verksamheter ska öka. Energisnåla alternativ ska erbjudas och den vegetariska mat som serveras ska vara näringsrik och god. Av hänsyn till allergiker ska all mat som serveras vara innehållsdeklarerad. 31

250 Vänsterval 2010 En kollektivtrafik för alla, ägd av alla Gemensamt ägande är en viktig del av demokratin och ökar möjligheterna till medbestämmande. Kollektivtrafiken är ett viktigt samhällsåtagande och ansvaret för denna kan inte överlämnas åt privata aktörer. I SL AB och övriga verksamheter som bedrivs i bolagsform ska samhällsnytta och medborgarnas bästa stå i centrum och får aldrig underordnas företagsekonomiska bedömningar. Gemensamt ägande för ökat inflytande På sikt ska målet vara att SL avbolagiseras och trafikverksamheten återtas i landstingets regi. Tills dess ska offentlig upphandling användas som ett verktyg för att styra utvecklingen mot ökad social och ekologisk hänsyn. Uppsplittring av verksamheter på flera aktörer ska undvikas då detta skapar negativ konkurrens och otydlighet i ansvarsfördelningen. Kollektivtrafiken ska ägas gemensamt och drivas med medborgarnas bästa - inte enskilda aktörers vinstintresse - som ledstjärna. Därför avfärdar vi kollektivtrafikprojekt som hel- eller delfinansieras genom koncession eller andra former av offentlig-privat samverkan (OPS). Vi avfärdar också alla förslag på ytterligare avregleringar på kollektivtrafikområdet, såsom bland annat föreslås i den s.k. Lundinska utredningen. De investeringar som görs i fordon och fasta anläggningar ska bekostas genom landstingsskatten, statliga anslag eller med hjälp av lån ur Riksgälden. Bara då ges ekonomiskt utrymme att göra nödvändiga investeringar, samtidigt som SL behåller kontrollen över anläggningarna och trafikeringen av dem. Dessutom blir kostnaden lägre på lång sikt, jämfört med finansiering genom OPS. Arlanda Express är ett tydligt exempel på hur en OPS-lösning kan begränsa nyttan hos en kollektivtrafikanläggning. Arlandabanan bör därför övergå i offentlig ägo så att banans kapacitet kan utnyttjas fullt ut. I väntan på detta ska SL utreda möjligheten att resa på SL-kort ombord på Arlanda Express med tilläggsavgift. Berörda parter ska också ytterligare utreda hur kollektivtrafikförsörjningen av Arlanda - som är en av länets största arbetsplatser - ska bli bättre, till exempel genom inrättandet av nya busslinjer. Vi vill ha offentlig finansiering av all kollektivtrafik. att SL-kortet gäller på Arlanda Express med en tilläggsavgift. Stärk personalens roll Landstinget ska arbeta för en koncernövergripande personalpolicy som även omfattar anställda i de upphandlade verksamheterna. Grunden för en fungerande kollektivtrafik är engagerad personal som trivs med sitt arbete. Idag ser många människor de arbeten som finns inom kollektivtrafiken som genomgångsyrken. För att säkerställa en säker och väl fungerande kollektivtrafik och på sikt säkra rekryteringen, måste personalens roll i förhållande till trafikutövarna stärkas. Meddelarfrihet ska skrivas in i avtalen så att missförhållanden i verksamheterna kommer SL till kännedom. Detta är en också en fråga om trafiksäkerhet och ansvaret för att rapportera brister bör inte enbart åligga entreprenörerna. Samverkan med de fackliga organisationerna ska stärkas, säkerheten för personalen förbättras och de anställda ges större makt över sin arbetssituation. Personal inom trafiken måste kunna börja och avsluta sitt arbetspass på samma geografiska plats. Allas rätt till kollektivtrafik Alla ska ges möjlighet till delaktighet i samhället och så många som möjligt ska kunna åka med den ordinarie kollektivtrafiken. För att öka möjligheterna för äldre och andra att röra sig fritt i länet vill vi utreda förutsättningarna att införa kostnadsfria kollektivtrafikresor för pensionärer i lågtrafik, liknande det system som införts i Göteborg. Detta skulle ge möj- 32

251 Vänsterval 2010 lighet till ett rörligare liv, förbättrad hälsa och dessutom minskad trängsel i rusningstid. För alla dem som inte kan åka med den ordinarie kollektivtrafiken ska färdtjänsten utgöra ett fullgott alternativ och landstinget ska aktivt verka för att de med särskilda behov utnyttjar sin rätt till färdtjänst. Bland annat måste kontakten med Färdtjänsten underlättas genom upprättandet av ett gemensamt 020-nummer för all färdtjänstbokning. Alla ska ha samma rätt att röra sig fritt i länet. För att ingen ska känna sig begränsad i sin rörelsefrihet vill vi på sikt införa fri tilldelning av resor inom färdtjänsten. Färdtjänsten ska fortsätta sitt jämställdhetsarbete och kvinnor måste i större utsträckning än idag ges förutsättning att utnyttja rätten till färdtjänst. Färdtjänsten ska även sträva efter att i möjligaste mån minska verksamhetens miljöpåverkan genom att använda ickefossila drivmedel. Närtrafiken är mycket uppskattad och ska fortsätta byggas ut och utvecklas och när det gäller turtäthet och inrättandet av nya servicelinjer. Modellen med anropsstyrd trafik är både uppskattad och kostnadseffektiv och ska byggas ut. Vi vill ha nolltaxa i lågtrafik för pensionärer. ett gemensamt 020-nummer för bokning av färdtjänst. En jämställd och jämlik trafik Varje åtgärd för en förbättrad kollektivtrafik innebär samtidigt en satsning på ökad jämställdhet och jämlikhet. Segregationen har gjort att många med lägre inkomster bor söder om stadens kärna samtidigt som arbetsplatser etablerats i Stockholms norra delar. Många tvingas därför använda bil eller tillbringa mycket tid på tåg eller bussar. Om man jämför restiden mellan kollektivtrafik och bil är denna betydligt kortare med bil i de flesta reserelationer. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra transportpolitiken. Tidigare trafikplanering har gjorts av män och därmed har den utgått från mäns behov och värderingar. Nu måste kvinnors inflytande öka. Sedan 2001 är jämställdhet ett nationellt transportpolitiskt mål och transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns behov. Jämställdhetsaspekten ska belysas kontinuerligt och finnas med i varje skede av trafikplaneringen. Vi vet att kvinnor i större utsträckning än männen är beroende av kollektivtrafik för sina resor och att 70 procent av all bilkörning utförs av män. Kvinnor gör generellt sett fler av- och påstigningar och drabbas därför hårdare av förseningar. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resor kvarstår även när socioekonomiska faktorer i övrigt är lika. Vi vill att SL inrättar en chefstjänst på stabsnivå med ansvar för jämställdhetsarbetet. Låg och enhetlig taxa Taxan ska vara låg och enhetlig så att alla invånare i Stockholms län har råd att använda kollektivtrafiken. Ingen ska välja bilen eller tvingas stanna hemma för att det är för dyrt att åka kollektivt. Vi vill avskaffa det komplicerade zonsystemet och återinföra den populära enhetstaxan som Vänsterpartiet var med och introducerade under förra mandatperioden. Enhetstaxan är ett enkelt och rättvist biljettsystem. Oavsett var i länet man bor och jobbar ska priset vara detsamma - 35 kronor för vuxna och 20 kronor reducerat pris. 30-dagarskortet ska ha samma pris i hela länet och kosta 650 kronor. Månadskort för studerande ska införas så att studenter med pressad ekonomi får råd att resa med SL. Dessutom vill vi förlänga giltighetstiden för terminskortet till kl. 21. Vi vill dessutom gynna alla trogna SL resenärer genom att införa en trohetsrabatt som innebär att den 12:e månaden är gratis för dem som åker med peri- 33

252 Vänsterval 2010 odkort. SL ska förbättra dialogen med arbetsgivare och verka för att fler anställda reser kollektivt och för att företag om möjligt ändrar sina arbetstider så att fler kan resa utanför högtrafik. Rabatt vid förköp (idag remsa) ska ges även efter det att SL-Access är fullt genomfört. Vi vill återinföra enhetstaxan i länet. införa månadskort för studenter. införa rabatt för trogna resenärer. En kollektivtrafik där alla är välkomna Hela kollektivtrafiken ska vara resenärsvänlig. För att fler ska åka kollektivt krävs att såväl fordon som stationsmiljöer är trivsamma och välkomnande. Reklamen hos SL och Wåab ska vara fri från könsnedsättande reklam och reklam för alkohol eller tobak. Stationer och hållplatser ska vara fräscha och välstädade och personalen serviceinriktad i sitt bemötande. En av storstadens kännetecken är att den fungerar som en social samlingsplats för människor och aktiviteter. Storstaden innebär mångfald, interaktion, samverkan, gemenskap och möjlighet till individualism i positiv bemärkelse. Kollektivtrafikens miljöer är offentliga platser där alla har rätt att röra sig utan att hindras av ekonomiska eller sociala skäl. Ett hot mot det offentliga rummet är den tilltagande privatiseringen och kommersialiseringen. Kollektivtrafikens knutpunkter ska utvecklas så att de i större utsträckning kan fungera som sociala mötesplatser. SL ges därför i uppdrag att studera möjligheterna att upprätta ickekommersiella mötesplatser vid större knutpunkter. På dessa mötesplaster kan det finnas utställningar, hyllor för lånbyte av pocketböcker, speakers corner, artistframträdanden, bänkar att slå sig ner på, eller annat som bidrar positivt till miljön i kollektivtrafiken. Mötesplatserna kan inrättas helt i SL:s regi eller i samverkan med externa intressenter, såsom frivilligorganisationer och andra. Vi vill att ökade resurser läggs komfort och renhållning. skapa ickekommersiella mötesplatser i kollektivtrafiken. Komforten i kollektivtrafiken måste också förbättras. Det ska finnas zoner som är allergi- och mobiltelefonfria. Det ska finnas fler och fullgoda väderskydd på busshållplatserna och det ska vara rent och snyggt. Det är viktigt att en god standard på klottersanering och städning upprätthålls, inte minst i inomhusmiljöerna. Kollektivtrafikens fordon måste förbättras så att alla, oavsett längd eller fysisk förmåga, ska kunna hålla sig fast och genomföra sin resa på ett säkert sätt. 34

253 Vänsterval 2010 Det ska vara enkelt att åka kollektivt Vi ser resan som en helhet som ska fungera friktionsfritt för alla. Det gäller hissar, rulltrappor och dörröppnare, såväl som nigande bussar, ramper som fälls ut och informationstavlor som är tydliga och korrekta. Smidigare omstigningar Stora investeringar har på oklara grunder gjorts i olika kort- och spärrsystem. Vi vill istället satsa på smidigare byten, även mellan trafikslagen. Idag tvingas alltför många resa till de centrala delarna av länet för att byta. Flera av våra större knutpunkter fungerar också dåligt för omstigningar. Det ska bli lättare att köpa biljett och biljettkontrollen ska vara en integrerad del av SL:s serviceutbud. Ingen ska heller behöva bli viserad flera gånger under en resa. Kontrollerna ska vara täta och regelbundna och gärna aviseras i förväg. Ambitionen är att öka tryggheten och betalningsviljan på sikt, inte att få fast enstaka fuskåkare. Vi anser att det är märkligt att olika betalningssystem gäller beroende på om man reser med buss, tvärbana, tunnelbana eller pendeltåg. Vi vill att bussföraren ska ta ansvar för att köra bussen trafiksäkert och inte behöva ansvara för om passagerarna har betalat eller inte. Genom att erbjuda påstigning bak i bussen påskyndas trafikantutbytet, vilket ger generellt kortare restider. Vårt framtida mål är ett öppet kollektivtrafiksystem, utan spärrar och på sikt en kollektivtrafik som är fri för alla. Vi vill införa öppna spärrlinjer i rusningstrafik under mandatperioden vid större stationer, såsom T-centralen, Gullmarsplan, Fridhemsplan och Slussen. Trygg och tillgänglig trafik Ingen ska behöva känna sig otrygg i kollektivtrafiken och avstå från att resa kollektivt av rädsla för hot och våld. Även personer med funktionsnedsättningar ska kunna åka kollektivt och känna sig trygga. För många med psykiska funktionsnedsättningar kan kollektivtrafiken upplevas som rörig och stressande. Av hänsyn till dem och alla andra måste kollektivtrafikresorna bli enklare. För att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ för alla människor krävs att fordon och stationsmiljöer är tillgängliga, trygga och snygga. Genom medborgardialog och ett utökat samarbete mellan SL och kommunerna ska tillgängligheten vid busshållplatser och stationsentréer förbättras. Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättningar att ta sig fram på egen hand i samhället ska förbättras. Krafttag måste vidtas för att nå upp till tillgänglighetsmålet Delar av bussflottan är inte tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar eller personer som reser med bagage, barnvagn eller cykel. Nya fordon som når upp till tillgänglighetkraven ska införskaffas genom att planerade fordonsbeställningar tidigareläggs. En god tillgänglighet gynnar alla och möjliggör dessutom för personer med funktionsnedsättningar att arbeta i kollektivtrafiken. 35

254 Vänsterval 2010 Vid sidan av de fysiska anpassningarna av fordon och entréer är det också viktigt att det, inte minst på kvällar och helger, finns synlig personal på stationer, tåg och bussar, som kan vägleda resenärerna och bistå personer i behov av hjälp. Närvaron av personal gör kollektivtrafiken tryggare och säkrare för alla. Dessutom minskar sannolikt risken för skadegörelse på SL:s anläggningar, vilket bidrar till ökad trivsel. Varje år dödas och skadas många efter att ha blivit påkörda av kollektivtrafikens fordon. Bakom siffrorna döljer sig både olycksfall och självmord eller försök till självmord. Förutom den tragedi dessa händelser innebär för de drabbade och deras anhöriga utsätts personal och resenärer för psykiskt lidande. Landstinget ska därför satsa på att utveckla åtgärder och investera i övervakningssystem och effektivare barriärer vid spårområden och perronger, som förhindrar den här typen av händelser. Busshållplatser och övergångsställen ska göras säkrare, liksom kollektivtrafikens fordon som både ska erbjuda trygga resor och säker av- och påstigning. På tunnelbanans perronger ska det finnas utrustning så att resenärer snabbt kan larma eller komma i kontakt med personal vid behov av assistans. och kompletteras med mer personal i systemen. Information ska ges i såväl skrift som tal och vara tillgänglig för alla resenärer, även de som har nedsatt syn eller hörsel. Informationen ska vara tydlig och ge relevant information om alternativa färdvägar. Vid stopp i trafiken ska ersättningsbussar snabbt kunna sättas in. Här behöver nivån på beredskapen höjas och samordningen mellan olika trafikutövare förbättras. Vi vill förbättra och samordna informationen. införa tydligare informationstavlor och pratorer på hållplatser och stationer. Tydligt barnperspektiv i planeringen Barn och unga glöms ofta bort i planeringen av trafiken. Det är viktigt att deras behov tillfredsställs och att ett barnperspektiv tillämpas i trygghetsarbetet och i den fysiska planeringen. Med hänsyn till barnen ska omstigningar och busshållplatser vara säkrade mot trafik och aktsamhet visas i närhet av skolor och förskolor. Vi vill förbättra tillgängligheten och säkerheten i kollektivtrafiken. ha nolltolerans mot dödsfall i kollektivtrafiken. Pålitlig och punktlig trafik Kollektivtrafiken ska vara pålitlig, punktlig och attraktiv. SL ska fortsätta det systematiska arbetet för ökad punktlighet som inleddes under den förra mandatperioden och som nu börjar få genomslag. Alla tekniska system drabbas ibland av störningar. Det är därför viktigt att det finns fungerande system för information och ersättningstrafik vid stopp i trafiken. Störningsinformationen måste förbättras med tydliga informationstavlor och så kallade pratorer på Unga personer med funktionsnedsättningar ska kunna röra sig i samhället på samma villkor som 36

255 Vänsterval 2010 andra. Ledsagare ska finnas tillgängliga dygnet runt och samordnas mellan SL och andra trafikhuvudmän, vilket inte minst är viktigt för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna åka kollektivt. Vid färdtjänstresor ska två föräldrar kunna åka med när deras barn utövar fritidsaktiviteter. Gränsen för ungdomsrabatten ska höjas till 22 år. På sikt vill vi införa avgiftsfria resor för ungdomar upp till och med 17 år. Det skapar goodwill hos de unga vilket ger trogna resenärer för framtiden. för fordon och utreda förutsättningarna för fordon med flexibel inredning och större utrymmen för barnvagnar och bagage. Vi vill göra det lättare och billigare för barn som åker kollektivt. införa ungdomsrabatt till och med 22 år. Det är också brist på barnvagnsplatser, särskilt på bussarna. SL bör även se över kravspecifikationerna Helhetssyn på trafikplaneringen Trafikplaneringen måste förbättras så att såväl väg- och spårtrafik som gång och cykel ses som en samverkande helhet. Gångvägarna ska kortas och trafiken samordnas på ett effektivare sätt. Vi vill arbeta för en kraftigt utbyggd spårburen trafik, tillgång till fler lånecyklar och fler infartsparkeringar. Vi ska även satsa på cykelparkeringar under tak och möjlighet att få ta med cykeln i kollektivtrafiken. Hela resan För att underlätta för människor att åka kollektivt måste hela resan fungera, från dörr till dörr. Idag är det ofta onödigt krångligt att resa i länet när resan inkluderar flera trafikslag. Därför måste bättre cykelparkeringar skapas i anslutning till tunnelbane- och pendeltågsstationer och stöldsäkra cykelställ under tak finnas vid alla större stationer och strategiska busscentraler. Det befintliga systemet med lånecyklar bör också utvecklas och cykeluthyrning finnas i anslutning till alla större stationer och knutpunkter. De flesta resenärer är gångtrafikanter under någon del av sin resa. Även de gåendes situation måste förbättras, inte minst i anslutning till kollektivtrafikens anläggningar. Hissar och rulltrappor ska fungera och farliga korsningar med fordons- och cykeltrafik måste byggas bort. SL:s dialog med kommunerna måste bli bättre så att vinterunderhållet av busshållplatser och gångvägar når en acceptabel nivå. Vi vill att det befintliga vägnätet utnyttjas bättre och görs tillgängligt för fler. Idag tar privatbilismen en alltför stor plats i det gemensamma gaturummet. Med fler och tryggare infartsparkeringar uppnås smidigare övergångar från bil till kollektivtrafik, vilket gör att fler kan göra en del av sin resa med kollektiva färdmedel. Vi vill anpassa länet bättre till fotgängare och cyklister. Utbyggd kollektivtrafik I egenskap av trafikhuvudman är en ökning av andelen kollektivtrafikresenärer den viktigaste miljöinsatsen som landstinget kan bidra med. SL bör därför i sin planering av trafiken ha en tydligare intention att vinna marknadsandelar från bilen och utveckla metoder för att öka andelen kollektivtrafikresenärer. Idag är SL:s ambitioner alltför lågt satta. Vi stödjer kollektivtrafikens branschorganisationers mål att fördubbla kollektivtrafikens andelar till

256 Vänsterval 2010 Kollektivtrafikens kapacitet måste öka i de centrala delarna, likaså tillgängligheten och turtätheten i länets yttre områden. Där resandeunderlaget är litet kan man trafikera med mindre fordon som körs antingen som tidtabellagd eller anropsstyrd trafik. För att kunna erbjuda en effektiv och attraktiv kollektivtrafik måste SL fördjupa sina kunskaper om resandet i länets olika delar, både om hur människor reser och hur man skulle vilja resa. SL ska i samarbete med Regionplanekontoret ta fram underlag som visar på hur den långsiktiga planeringen av länets transportinfrastruktur bör genomföras. Alla typer av statistik, resvaneundersökningar och enkäter ska genomföras och redovisas utifrån ett genusperspektiv. Makten över trängselavgifterna bör läggas så lokalt som möjligt och pengarna användas till investeringar i kollektivtrafiken, i enlighet med folkomröstningen Vi är starkt emot byggandet av Förbifart Stockholm och vill se att de pengarna istället investeras i kollektivtrafik. För de enorma summor som Förbifarten beräknas kosta kan man genomföra många av de kollektivtrafikinvesteringar som är nödvändiga för att Stockholmsregionen ska nå upp till miljömålen och skapa ett samhälle som är socialt och ekologiskt hållbart. Vi vill investera i utbyggd kollektivtrafik i stället för att bygga Förbifart Stockholm. Bygg spår för framtiden Om länet ska klara av en ökad inflyttning, minskade utsläpp av växthusgaser och en förbättrad närmiljö för de boende måste fler förmås att åka kollektivt. För att möta den förväntat ökade efterfrågan på kollektivresor måste spårtrafiken byggas ut. Det krävs såväl omfattande ny- som reinvesteringar för bättre kapacitet och turtäthet. Spårburen trafik utgör ryggraden i ett energieffektivt och miljöbesparande transportsystem. Spårtrafiken har de egenskaper som krävs för att möta upp mot dagens och morgondagens kapacitetskrav. I Stockholm finns landets bästa förutsättningar i form av ett stort resandeunderlag för att satsa på en utbyggnad av kollektivtrafiken. 38

257 Vänsterval 2010 Den spårburna kollektivtrafiken är dåligt utbyggd, förutom tvärbanan har ingen ny satsning gjorts sedan mitten av 80-talet, då tunnelbanans blå linje färdigställdes. Trafiken är idag uppbyggd kring ett antal kapacitetsstarka radiella spårlinjer där tunnelbanan transporterar majoriteten av kollektivtrafikresenärerna. Det är trångt på tågen, störningar är frekventa och samordningen mellan systemen i kollektivtrafiken är otillräcklig. För att öka kapaciteten och komma till rätta med de flaskhalsar som finns i systemen måste dagens spårsystem kompletteras med effektiva tvärförbindelser och fler bytespukter. Tvärförbindelserna är idag dåligt utbyggda eller saknas helt inom kollektivtrafiken mellan de olika regionala kärnorna. Bygget av Spårväg Syd, mellan i första etappen Älvsjö Skärholmen Flemingsberg, ska tidigareläggas och påbörjas senast I väntan på att spårvägen blir klar ska sträckan trafikeras av bussar. I Flemingsberg bör förbindelsen mellan pendeltågsstationen och Huddinge sjukhus förbättras. Även Tvärbanans förlängning till Kista måste påbörjas snarast, liksom upprustningen av Spårväg Ost/Saltsjöbanan som även efter ombyggnationen ska gå ända till Slussen. Ett annat angeläget spårprojekt är tunnelbanans förlängning från Kungsträdgården till Nacka, via ett stationsläge på östra Södermalm, samt gröna linjens förlängning till Nya Karolinska sjukhuset. Dessutom krävs investeringar i länets centrala delar med konvertering av den hårt belastade stombusslinje 4 till spårväg. Vi vill göra kraftiga satsningar på att bygga ut spårtrafiken i länet. Förbättrad kapacitet redan idag Planeringstiden för att anlägga nya spår är lång, upp emot år. Vi bör därför i vår kortare planering tänka spår men redan nu köra buss på vissa linjer. Vi har inte heller möjlighet att bygga allt på en gång, både kostnaderna och störningarna skulle bli alltför stora. Kollektivtrafiken måste fungera både idag och imorgon. Vi måste också rusta upp det befintliga systemet både vad gäller stationer/hållplatser, vagnar och bussar samt spår och signalsystem. I många fall utgör bussen ett flexibelt och kostnadseffektivt kollektivtrafikmedel. En satsning på förbättrade tvärförbindelser samt nya BRT- och snabbusslinjer ska göras för att minska trängseln och öka attraktionskraften hos kollektivtrafiken. Vi vill också se en förstärkning av hårt belastade linjer med busstrafik under rusningstrafik. Här krävs både nya busslinjer och förbättrad framkomlighet för befintliga linjer genom fler sammanhängande kollektivkörfält. Vi vill införa fler nya snabbusslinjer. Trådbussar för ökad kapacitet I Stockholm finns mycket goda förutsättningar att bygga ett modernt trådbussystem. Elektricitet framställd av sol-, vatten- och vindkraft hör till de mest miljövänliga energikällor vi har och därför bör det i första hand vara el som driver kollektivtrafikens fordon. Med elektriska fordon i form av trådbussar kan man nå hög kapacitet till relativt ringa investeringskostnader. Med ett modernt trådbussystem i innerstan får Stockholm en kapacitetsstark, bekväm och kostandseffektiv busstrafik som är fri från buller och avgaser. Tillgängligheten för passagerarna är mycket bra och tillförlitligheten i linjedragning är perfekt. Trådbussen bidrar därmed till att skapa resmönster som grund för framtida spårvägsutbyggnader. Vi vill bygga ett modernt trådbussystem i Stockholms innerstad. Kollektivtrafik på vatten Stockholms skärgård med sina tiotusentals öar, holmar och skär från Landsort i söder till Björkö och Arholma i norr är en del av Östersjöns känsliga och världsunika skärgårdshav. Samtidigt är området en del av den snabbt växande Stockholmsregionen. Mycket av Stockholms särart och attraktionskraft ligger i den levande skärgården. En god balans mellan naturhänsyn och mänsklig verksamhet måste vara grunden för skärgårdens utveckling. 39

258 Vänsterval 2010 Lågsäsong i skärgården brukar betyda färre turer och färre besökare men så behöver det inte vara. För att uppmuntra fler att besöka skärgården vintertid bör SL:s periodkort gälla utan tillägg i Waxholmsbolagets vintertrafik. Skärgårdstrafiken bör utvecklas och bättre integreras i den övriga kollektivtrafiken så att pendling både till länscentrum och mellan öarna möjliggörs. Övergångar mellan land- och sjöresa måste vara smidiga och tidtabellerna mellan SL och Waxholmsbolaget måste samordnas i större utsträckning än idag. Det ska vara möjligt att bo i de tätortsnära delarna av skärgården och samtidigt arbeta på fastlandet. Modern informationsteknik gör det möjligt att distansarbeta ute i skärgården. På både Saltsjön och Mälaren finns förutsättningar för utökad båttrafik som en integrerad del i den övriga kollektivtrafiken. Detta, liksom möjligheten till snabba direktförbindelser, bör utredas och försökstrafik upprättas. Waxholmsbolaget har genom sitt föredömliga arbete tilldelats landstingets tillgänglighetspris. Även Skärgårdsstiftelsen bedriver ett förtjänstfullt tillgänglighetsarbete på sina områden/marker. För att möjliggöra för än fler att besöka skärgården ska tillgänglighetsarbetet utvecklas ytterligare. Vi vill att SL-kortet ska gälla ombord på Waxholmsbolagets båtar vintertrafik. 40

259 Vänsterval 2010 Bilagor 41

260 Taxor och avgifter 2010 Hälso- och sjukvård Öppenvård Barn och ungdom under 18 år Avgift Besök inom primärvård och öppen specialistvård. Telefonrecept. Besök på sjukhusens akutmottagningar, inkl närakuten barn på Karolinska Besök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar (fr.o.m. 1 juli 2006). 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Läkarvårdsbesök Avgift Besök hos husläkare/distriktsläkare. Besök hos geriatriker. Besök hos specialistläkare. Besök på jourmottagning/närakut/lättakut. Besök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut. Besök i dagvård (avgift per dag). Första besök hos geriatriker med remiss från husläkare. Första besök hos specialistläkare med remiss från husläkare (gäller endast planerade besök). Första besök hos specialist med remiss från specialist i allmänmedicin. Besök av distriktsläkare/husläkare eller geriatriker i särskilda boendeformer för service och omvårdnad. 150 kr 150 kr 300 kr 150 kr 300 kr 150 kr 0 kr 170 kr 170 kr 0 kr Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandling Avgift Avgift för sjukvårdande behandling hos andra vårdgivare än läkare. Exempel: fotvård, sjuksköterska på sjukhus (vård under eget ansvar). Gäller även första besöket. Första besök i sjukvårdande behandling hos: arbetsterapeut kurator dietist logoped psykolog sjukgymnast 70 kr 150 kr 42

261 Efterföljande besök hos ovanstående. Besök i dagvård (läkare medverkar ej). Besök på syncentral (gäller från första besöket). Besök hos distriktssköterska. Besök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska. 70 kr 150 kr 70 kr 70 kr 0 kr Övriga avgifter Avgift Besök på röntgen, fys- och neurofyslab. Besök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter som omfattas av hemsjukvård. Avgiftsbefrielsen omfattar även telefonrecept. Hembesök av läkare, extra avgift. Besök på BVC/MVC. Rådgivning om preventivmedel och abortfrågor. Besök vid mottagning för tortyrskadade. Telefonrecept - vid konsultation som leder till att läkare eller distriktssköterska skriver recept. Besök i dagvård. Mammografiscreening. Bukaortascreening (Ny avgift) Gynekologisk screening (gäller vid kallelse från landstinget). Påminnelseavgift. Expeditionsavgift. Egenavgift för sjukresor. Taxi, max avgift Egen bil Tåg/flyg Egen båt Anslutningsresa Kollektiva färdmedel (Se LS förslag att slopa detta) Besök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken eller så länge landstinget ersätter). 200 kr 0 kr 60 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 140 kr 0 kr 140 kr 0 kr 50 kr 15 kr 140 kr 50 kr 140 kr 50 kr 50 kr 260 kr Slutenvård Avgift Barn och ungdom under 18 år. Personer över 18 år (inkl. personer över 70 år). Personer under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle. 0 kr 80 kr 40 kr 43

262 Högkostnadsskydd Avgift Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. Högkostnadsskydd för sjukvård kr kr 900 kr Avgift för uteblivet besök Avgift Läkarbesök, primärvård. Läkarbesök, specialist. Sjukvårdande behandling (inkl syncentral). Första besök hos paramedicinare. Hörselklinik och hjälpmedelscentral. Besök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab. 150 kr 300 kr 70 kr 150 kr 70 kr 200 kr Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedelsrådgivning) uttas inte. OBS! Gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt "lagen om läkarvårdsersättning" 1993:1651. Läkaren kan själv besluta om tidsgräns. Avgifter för intyg (HSN-taxan) Nivå Avgift utan moms kr Avgift med moms kr Korta intyg Normala intyg Långa intyg Timtaxa Besöksavgift (även kallad stickavgift) Vid injicering av medhaft vaccin tas besöksavgift ut, dock med högst 250 kr. Om flera vacciner injiceras vid samma besök får endast en avgift tas ut. Besök hos läkare för ordination av vaccin tas besöksavgift ut med högst 250 kr Besökavgiften får högst vara 250 kr i samband med vaccinationer. 44

263 Trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort (fr.o.m. 1 mars 2008). 650 kr 390 kr Enhetstaxa (fr o m 1 mars 2009) 35kr 20 kr Kommentar: Enhetstaxa återinförs från 1 mars Med anledning av detta föreslås fetmarkerad avgift ovan att beslutas som gällande från och med 1 mars, Waxholms Ångfartygs AB Helt pris Övriga Månadskort/30-dagarskort. 750 kr 450 kr Ö-kort (avgift per kort och år). 360 kr -- Kontantbiljett i hamntrafik 30 kr 20 kr Kommentar: SL kort föreslås gälla utan extra avgift på Waxholms Ångfartygs AB under gällande vintertidtabell från 1 januari Färdtjänst Helt pris Övriga Färdtjänstresor med taxi och specialfordon: Pris per resa (en resa = 30 km). 70 kr -- Minimiavgift bil på gatan. 50 kr -- Högkostnadsskydd (fr.o.m. 1 mars 2008). 650 kr 390 kr 45

264 Resultaträkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring Plan Plan B10/B S:a verk samhetsintäk ter ,9% Skatteintäkter ,2% Generellt statsbidrag ,2% Utjämningssystemet ,9% Prognososäkerhet Summa sk atteintäk ter ,8% Summa intäkter ,3% S:a verk samhetens k ostnader ,1% Resultat före avskrivningar ,2% Avskrivningar ,1% Rörelseresultat Finansiella intäkter ,6% Finansiella kostnader ,0% Finansnetto ,1% Resultat Verksamhetens intäkter ,9% Verksamhetens kostnader ,1% Avskrivningar ,1% Verksamhetens nettokostnader ,0%

265 Balansräkning SLL-koncernen Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa sk ulder Summa eget kapital och skulder Finansieringsanalys SLL-koncernen Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Årets resultat Avskrivningar Reavinster, övrigt Summa kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar Försäljningar, övrigt Summa kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering

266 Landstingsbidrag Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan / Landstingsstyrelsen 2 582, , ,5 19,7% 3 545, ,8 varav Landstingsstyrelsens förvaltning 2 582, , ,2 3,0% 2 550, ,1 varav Nya Karolinska Solna 0,0 26,3 26,3 0,0% 26,3 26,3 varav Färdtjänstverksamhet 0,0 450,0 951,0 111,3% 968,3 995,4 Regionplanenämnden 76,7 74,9 69,8-6,8% 70,9 72,9 Hälso- och sjukvårdsnämnden , , ,6 4,3% , ,4 TioHundranämnden 959, , ,5 8,5% 1 119, ,1 Färdtjänstnämnden 1 000,5 525,5 22,5-95,7% 20,6 20,5 Kulturnämnden 355,0 367,5 381,3 3,8% 383,8 393,5 Patientnämnden 15,1 16,8 18,1 7,4% 18,3 18,8 Landstingsrevisorerna 34,5 35,7 35,7 0,0% 36,2 37,1 Summa landstingsbidrag , , ,9 4,2% , ,1 AB Storstockholms Lokaltrafik 5 685, , ,6 7,8% 6 438, ,4 Waxholms Ångfartygs AB 197,5 212,1 222,1 4,7% 225,3 230,9 Summa tillskott 5 882, , ,7 7,7% 6 663, ,3 Summa bidrag/tillskott , , ,6 4,6% , ,4 Ökning av landstingsbidrag -6,8% TioHN SL PaN WÅAB Totalt HSN KuN LS* Rev NKS RN 0,0% 0,0% 4,7% 4,6% 4,3% 3,8% 3,0% 7,8% 7,4% 8,5% 48

267 Mkr Budget Budget Plan Plan Landstingsstyrelsen* Landstingsstyrelsens förvaltning -0,7 0,0 0,0 0,0 Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernfinansiering 230,1-406,3 149,7 463,4 Nya Karolinska Solna 0,9 0,9 0,9 0,9 Landstingsstyrelsen totalt 230,3-405,4 150,6 464,3 Regionplanenämnden 0,2 0,2 0,2 0,2 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden 14,4 14,4 14,4 14,4 Stockholms läns sjukvårdsområde 74,0 74,4 75,3 75,3 Karolinska Universitetssjukhuset 54,1 55,9 58,2 58,2 Södersjukhuset AB 14,2 14,7 15,3 15,3 Danderyds Sjukhus AB 11,3 11,6 12,0 12,0 TioHundra AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Södertälje Sjukhus AB 0,0 5,0 5,2 5,2 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 1,4 1,4 1,4 1,4 SNS restförvaltning 4,9 0,0 0,0 0,0 Akutsjukhusen totalt 85,9 88,6 92,1 92,1 Folktandvården Stockholms Län AB 20,0 18,0 20,0 20,0 Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 0,7 0,7 0,7 0,7 Stockholm Care AB 4,1 4,1 4,1 4,1 Hälso- och sjukvården totalt 199,1 200,2 206,5 206,5 Trafik AB Storstockholms Lokaltrafik 54,6 0,0 0,0 0,0 Färdtjänstverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Waxholms Ångfartygs AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Trafiken totalt 54,7 0,1 0,1 0,1 Fastigheter Locum AB 5,2 5,0 5,0 5,0 Landstingsfastigheter Stockholm 350,8 354,9 256,2 234,9 Fastigheter totalt 356,0 359,9 261,2 239,9 Övriga Medicarrier AB 0,3 0,3 0,3 0,3 Färdtjänstnämnden 0,4 0,4 0,4 0,4 Kulturnämnden 0,2 0,2 0,2 0,2 Patientnämnden 0,1 0,1 0,1 0,1 Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingshuset Stockholm AB -24,0-24,0-24,0-24,0 AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0 Övriga totalt Totalt 820,4 135,0 598,6 891,0 * LS exkl LFS och FtjV Resultatkrav

268 Investeringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Trafiken AB SL WÅAB Trafiken totalt Byggnader totalt Maskiner, inventarier och IT Vård Hälso- och sjukvårdsnämnden Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska Universitetssjukhuset Södertälje Sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Folktandvården Stockholms Län AB Ambulanssjukvården i Storsthlm AB Stockholm Care AB Vården totalt Övriga Färdtjänstnämnden Regionplanenämnden Locum AB Kulturnämnden Landstingsrevisorerna Patientnämnden Medicarrier AB AB SLL:s Internfinans Landstingsstyrelsen Övriga totalt Maskiner och inventarier totalt Ombyggn ext lokaler m m Nya Karolinska Solna (NKS) varav utrustning Citybanan (koncernfinansiering) 1) Just beräknad investeringsvolym TOTALT ) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybanan. För mer information se underliggande bilagor

269 Resultaträkning - landstinget Mkr Utfall Budget Budget Ändring Plan Plan / Verksamhetens intäkter ,4% Skatteintäkter ,8% Summa intäk ter ,8% Verk samhetens k ostnader ,0% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,7% Rörelseresultat Finansiella intäkter ,2% Finansiella kostnader ,9% Finansnetto ,8% Årets resultat Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,0% Avskrivningar ,7% Verksamhetens nettokostnader ,2% Årets resultat (miljoner kr) budget 2010 budget 2011 plan 2012 plan Resultat Resultat pro-forma* 51

270 HSN Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,6% 14,4% SLL-interna intäkter ,2% 9,2% - varav landstingsbidrag , , ,6 4,3% 9,4% Summa intäkter ,2% 9,3% Köpt vård ,5% 9,0% Läkemedelsförmånen ,1% 10,9% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,7% 33,4% Summa kostnader ,2% 9,8% Resultat Årsarbetare ,1% 5,8% PAN Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 16,8 18,1 19,4 7,3% 15,4% - varav landstingsbidrag 15,1 16,8 18,1 7,4% 19,6% Kostnader -16,2-18,0-19,3 7,3% 18,8% Resultat 0,6 0,1 0,1 Årsarbetare ,0% -5,6% 52

271 RPN Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter ,5% -15,4% - varav landstingsbidrag 76,7 74,9 69,8-6,8% -9,1% Kostnader ,5% -15,6% Resultat 0,0 0,2 0,2 Årsarbetare ,9% -4,7% FtjN Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 SLL-externa intäkter ,8% -99,9% SLL-interna intäkter ,8% -97,8% - varav landstingsbidrag 1 000,5 525,5 22,5-95,7% -97,7% Summa intäkter ,3% -98,1% Personalkostnader ,7% -75,4% Övriga kostnader inkl. finansnetto ,5% -99,2% Summa kostnader ,4% -98,0% Resultat 40 0,4 0,4 Årsarbetare ,0% -75,2% 53

272 SL Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Tillskott från SLL 5 685, , ,6 7,8% 12,7% Biljettintäkter ,3% -1,2% Övriga intäkter ,8% 21,5% Summa intäkter ,9% 8,8% Kostnader köpt trafik ,9% 17,0% Övriga kostnader ,1% 2,0% Summa kostnader ,5% 13,2% Summa kapitalkostnader ,5% 0,9% Resultat Årsarbetare ,3% -21,0% WÅAB Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Tillskott från SLL 197,5 212,1 222,1 4,7% 12,5% Övriga intäkter ,5% -3,3% Summa intäkter ,5% 6,8% Summa kostnader ,1% 8,0% Summa kapitalkostnader ,8% 18,9% Resultat Årsarbetare ,0% 16,7% 54

273 KUN Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 369,3 380,3 394,0 3,6% 6,7% - varav landstingsbidrag 355,0 367,5 381,3 3,8% 7,4% Kostnader -368,7-380,1-393,8 3,6% 6,8% Resultat 0,6 0,2 0,2 Årsarbetare ,7% -12,5% L-rev Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 34,6 35,8 35,8 0,0% 3,5% - varav landstingsbidrag 34,5 35,7 35,7 0,0% 3,5% Kostnader -33,6-35,8-35,8 0,0% 6,3% Resultat 0,9 0,0 0,0 Årsarbetare ,0% 4,2% 55

274

275 FÖRSLAG TILL BESLUT LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de Gröna LS Ärende nr: 5 Förslag till mål och budget för Stockholms läns landsting för år 2010 och planåren samt investeringsbudget för år 2010 med inriktningsnivåer för planåren FÖRSLAG TILL BESLUT Miljöpartiet de Gröna föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till budget för Stockholms läns landsting för 2010 samt flerårsberäkningar för åren , se bilaga att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget för år 2010 och planer för åren , se bilaga att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till investeringsbudget för 2010 med inriktningsnivåer för planåren , se bilaga att fastställa landstingsskatten för år 2010 till 12,27 kronor per skattekrona, att fastställa Stockholms läns landstings driftsbudget för år 2010 enligt upprättat förslag till landstingsbidrag/tillskott och resultat- och avkastningskrav för respektive nämnd/styrelse och bolag, se bilaga att fastställa Miljöpartiet de Grönas förslag till taxor och avgifter för år 2010, se bilaga att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att till landstingsstyrelsen avlämna månadsbokslut, prognoser, delårsbokslut, årsbokslut, personalbokslut, miljöbokslut, årsredovisning och övriga erforderliga underlag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag, att bemyndiga landstingsstyrelsen att göra justeringar av teknisk art avseende denna budget, att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med denna budget, att uppdra åt landstingsstyrelsen att genomföra en översyn av resultatkraven för landstingets verksamheter samt att återkomma med förslag på hanteringsordning senast den 1 oktober 2010, - 1 -

276 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att styrelsen för Folktandvården AB medges göra en justering av prislista för vuxentandvård med + 3,2 % för år 2010, att medge medelsförstärkning till Nya Karolinska Solna med för år 2010, att uppdra åt landstingsstyrelsen att inför beslut om budget för år 2011, och som ett led i beredningen av de programarbeten gällande investeringar som är under utarbetande: - ge en samlad beskrivning av möjligheter att med planerad kapacitet tillsammans med befintlig kapacitet på effektivast möjliga sätt tillgodose förväntade vårdbehov - redovisa förslag till alternativ användning av lokaler som planeras tomställas, eventuella tillkommande ombyggnadsinvesteringar och finansiering av dessa - ge förslag till tidplan för när förnyelse av operationslokaler, akutmottagningar m.m. ska genomföras så att kostnadsökningar för hyror mm kan hanteras inom givna finansiella ramar. att uppdra till landstingsstyrelsen att återkomma till landstingsfullmäktige med förslag till organisation av läkemedelskommittéverksamheten i Stockholms läns landsting, att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att till landstingsfullmäktige avrapportera väntetiderna vid akutsjukhusens akutmottagningar i tertialrapporter, att bevilja Stiftelsen Stockholms Konserthus ökat driftbidrag med kronor för år 2010 avseende amortering av lån gällande upprustning av Stockholms Konserthus vilket finansieras via enheten Koncernfinansiering, att bevilja Skärgårdsstiftelsen ökat driftbidrag med kronor för år 2010 för kapitalkostnader avseende tidigare beviljade lån för åren vilket finansieras via enheten Koncernfinansiering, att ge AB Storstockholms Lokaltrafik och WÅAB i uppdrag att införa ett gemensamt kollektivtrafikkort, att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att förvärva övriga delägares samtliga aktier i SL Kundtjänst AB, att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att avveckla det vilande bolaget SL Lidingö Trafik AB genom likvidation, att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att successivt minska aktieinnehavet i AB Transitio till en nivå om procent motsvarande nivån för SLs engagemang i bolaget genom försäljning av aktier till bokfört värde till andra trafikhuvudmän, - 2 -

277 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att medge styrelsen för AB Storstockholms Lokaltrafik att sälja resterande aktier i Busslink i Sverige AB i enlighet med befintligt avtal om option, att uppdra åt nämnder, styrelser och bolagsstyrelser att senast den 22 januari 2010 överlämna behandlad budget till landstingsstyrelsen i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag. att uppdra till landstingsstyrelsen att anmäla slutlig budget till landstingfullmäktige senast vid fullmäktigesammanträdet i mars år 2010, att planera för att all landstingsverksamhet ska bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling, att genomföra ett paradigmskifte inom landstingets alla verksamheter med sikte på ökad folkhälsa och minskade sjukvårdsbehov, att tillse att hälsoekonomiska analyser genomförs vid budgetering och uppföljning av resultatet av landstingets verksamheter, att analysera vad som är den bästa balanspunkten mellan offentligt och privat driven sjukvård för de olika vårdområdena, att ta fram modeller för systematisk samverkan mellan landsting och kommun, att starta planering under 2010 för att uppnå ett fossilbränslefritt landsting år 2020, att landstingets upphandlingar förstärks inom områdena social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, att arbeta för att landstinget blir en region med ett direktvalt regionparlament för ökad demokrati och övertagande av uppgifter från staten, att inrätta en klimatfond, att arbeta fram en plan på hur de regionala miljömålen i Stockholms län kan uppnås genom satsningar på kollektivtrafik, att arbeta aktivt för att Förbifart Stockholm och Österleden ska stoppas, att etik- och miljöklassificera samtliga drivmedel/bränslen, att möjliggöra för Skärgårdsstiftelsen att köpa mark som försvaret lämnar, - 3 -

278 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att förbereda och genomföra upphandling av egna produktionskök vid NKS för tillredning av färska och ekologiskt framställda råvaror, att tillsätta ett jämställdhetskansli med samlade resurser för jämställdhetsfrågor, genusbudgetering och arbete med, handlingsprogrammet för våldsutsatta kvinnor, att tillse att genusbudgetering successivt införs i Stockholms läns landstings verksamheter med start under 2010, att tillse att jämställdhetsarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt och att det integreras i årsredovisningar, styr- och uppföljningsprocesser, att tillse att rapporteringen av jämförelser av lönenivåer sker i faktiskt krontal, att fortsätta arbetet med att förkorta arbetstiden för personal som arbetar med fysiskt och psykiskt tunga arbeten, att tillse att rådslag och att medborgardialoger införs och används kontinuerligt för att ta del av medborgarnas synpunkter, att genomföra ett ungdomslandstingsfullmäktige ungdomsting under att uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnden att i avtal, överenskommelser och uppföljningar kräva ett omställningsarbete för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, att intensifiera arbetet med att erbjuda vård efter behov på lika villkor för hela befolkningen enligt Miljöpartiet de Grönas budget 2010, att under kommande 5-årsperiod planera för en upphandling av en förändrad matproduktion med produktionskök vid varje sjukhus, att genomföra Hälsoval Stockholm stegvis under en femårsperiod enligt den modell som framgår i Miljöpartiet de Grönas förslag till budget för 2010, att utforma en hälsovalsgaranti enligt förslag som beskrivs i Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2010, att i samarbete med kommunerna utveckla ett folkhälsoprogram som särskilt vänder sig till de äldre och där specialiserad hemrehabilitering ingår, att förbereda ett förändrat uppdrag för amningsmottagning på specialistnivå så att de kan ta emot fler enskilda patientbesök, - 4 -

279 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att upphandla evidensbaserade insatser inom området grön rehabilitering enligt modell från Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, att tillse att alla som råkat ut för sjukdom eller skada erbjuds rehabilitering, att förstärka de barnmedicinska mottagningarna, att utöka kapaciteten vid den planerade närakuten för barn i anslutning till Huddinge sjukhus, att utöka resurserna för rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada, att utöka resurserna för behandling vid neuropsykiatriska diagnoser/neurologiska utvecklingsavvikelser, att förstärka epilepsivården med fler specialistläkare, neuropsykiatriker och öppenvårdsteam med kompetens för rehabiliterande insatser, att i avtal, överenskommelser och uppföljningar säkra att ett systematiskt arbete genomförs för att minska felaktig läkemedelsbehandling både i sluten och öppen vård, att förstärka smärtvården enligt de behov som framkommit i fokusrapporten om smärta, att planera för vårdavtal/vårdöverenskommelser med en eller flera gröna paviljonger som integrerade enheter vid sjukhusen, att ta fram ett 10-punktsprogram för en hälsofrämjande psykiatri i ett nära och integrerat samarbete med den somatiska vården, där stor vikt läggs vid vårdmiljöernas utformning och olika miljöterapeutiska insatser, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att verka för att öppen vård som inte är beroende av sjukhusets resurser i högre grad utförs av vårdgivare utanför sjukhusen. att uppdra till AB Storstockholms lokaltrafik att innan beslut om nya spårförbindelser fattas, analysera olika tekniksystem ur ekonomisk-, miljö- och jämställdhetsaspekt, att öka satsningarna för bättre tillförlitlighet, punktlighet, trivsel och kvalitet i kollektivtrafiken enligt Miljöpartiet de Grönas förslag till budget 2010, att utöka servicen till resenärerna samt att all biljettvisering utförs ute i trafiken av utbildad personal, - 5 -

280 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att införa ett kollektivtrafiksystem utan spärrar där påstigning tillåts vid samtliga dörrar på bussar, att införa låga och enhetliga taxor utan zongränser, att en spårbilsring med angöringspunkter till befintlig kollektivtrafik ska planeras och förprojekteras, att införa direkta busslinjer från replipunkter för fartygstrafik till kommuncentra, att införa nya expressbusslinjer för att avlasta Slussen samt förbättra tvärförbindelser på Södertörn, att införa användarvänliga biljettautomater som även kan läsa sms-biljetter, på eller i anslutning till samtliga trafikslag, bussar prioriteras, att utöka personalutbildningen i bemötande- och funktionshinderfrågor, att återinföra frizoner där mobiltelefonen ska vara avstängd, att bygga ut närtrafiken med tre nya linjer 2010, att genomföra en utvärdering av trafikverksamhetens överföring från Färdtjänstnämnden till SL, att ta fram en policy för elektromagnetisk strålning/fält, att utöka samarbetet med andra aktörer för att öka möjligheterna att ta med cykel i kollektivtrafiken, att upphandla flexibla fordonsinredningar med uppfällbara säten ör att underlätta för cyklar, barnvagnar och andra större bagage, att fortsätta medverka i pilotprojekt för spårbilar, i Södertälje kommun och Akademiska Hus Campus-projekt, att utreda om den automatbanelösning som är i drift i Köpenhamn också är ett möjligt alternativ i Stockholm. att uppdra till WÅAB att utöka kollektivtrafiken på Mälaren och Saltsjön, att förenkla medtagande av cykel på fartyg, - 6 -

281 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att ta fram en plan för hur hela WÅAB:s flotta inklusive upphandlat tonnage ska övergå till förnyelsebara drivmedel samt minska användningen av drivmedel. att uppdra till färdtjänstnämnden att avskaffa systemet med överprövning av läkarintyg, att utvärdera förändringen av färdtjänstens resetilldelning som genomfördes 1 januari 2009 utifrån resenärsnytta, att införa kostnadsfri ledsagning i färdtjänsten. att uppdra åt regionplanenämnden att initiera en klimat- och sårbarhetsutredning i samarbete med kommuner, näringsliv och myndigheter, att verka föra att två nya logistik-/mobilitetscentraler för godstransporter från vattenvägar och spår inrättas, att ta fram en plan för utökade godstransporter på vatten, att öka fokus på jämställdhetsfrågorna i RUFS 2010, att omvärdera planerna på en ny storhamn i Norvik och utreda hur befintlig hamnkapacitet kan användas, att verka för att Stockholm blir en GMO-fri region, att tillse att Nya Karolinska Universitetssjukhuset blir ett föredöme inom Hälsofrämjande sjukhus och miljöteknik, att i samarbete med KSL genomföra ett programarbete för varje grön kil för att stärka skyddet av de gröna kilarna, att verka för fler marina naturreservat och utreda förutsättningarna för en marin nationalpark i Stockholms skärgård, att göra en förstudie för järnväg från Kapellskär till stambanan

282 Landstingsstyrelsen Miljöpartiet de Gröna att uppdra åt Locum att investera i nya nära produktionsanläggningar sol o vindenergi, att upprätta en plan för reservvattenförsörjningen till samtliga sjukvårdslokaler. att uppdra åt kulturnämnden att utöka stödet till hälsopedagogisk teater, att förstärka forskningsprojektet Kulturen i vården - Vården som kultur och säkerställa att forskningsresultaten i ökad utsträckning används i vården, att skapa ett produktionscentrum för långfilm i Stockholm, att utreda möjligheterna att skapa en länsturnerande teater-, musik- och dansensemble

283 Miljöpartiet de Gröna Stockholms läns landsting Budget 2010 med planår Klimatsmart Hälsosamt Jämställt