Stockholms läns landsting. Tillgänglighet och säkerhet Tillväxt och framtidstro

Transkript

1 Stockholms läns landsting Tillgänglighet och säkerhet Tillväxt och framtidstro Mål & Budget 2010 med planår

2 Budget (109) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET - TILLVÄXT OCH FRAMTIDSTRO ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ÖVERGRIPANDE UPPDRAG STYRNING VERKSAMHETSIDÉ HUVUDMÅL HUVUDSTRATEGIER ÖVERGRIPANDE MÅL Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda patienter och resenärer En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MAKROPERSPEKTIV MIKROPERSPEKTIV Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Landstingsbidrag Planåren Investeringar SPECIFIKA MÅL OCH BUDGET FÖR STYRELSE OCH NÄMNDER LANDSTINGSSTYRELSEN (LS) Ekonomi i balans Forskning och regional utveckling i världsklass Stolta medarbetare Hållbar miljö Ökad mångfald av vårdgivare Nya Karolinska Solna (NKS) Den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen Koncernfinansiering Reviderad process för budget HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) TioHundranämnden (TioHN)... 50

3 Budget (109) Producentorganisationen KOLLEKTIVTRAFIKEN AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Färdtjänstnämnden (FtjN) Waxholms Ångfartyg AB (WÅAB) REGIONPLANENÄMNDEN (RPN) KULTURNÄMNDEN (KUN) PATIENTNÄMNDEN (PAN) LOCUM AB LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM (LFS) AB SLL INTERNFINANS LANDSTINGSREVISORERNA BILAGOR RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN LANDSTINGSBIDRAG RESULTATKRAV INVESTERINGSPLAN RESULTATRÄKNING LANDSTINGET TAXOR OCH AVGIFTER SKATTEINTÄKTSPROGNOS PRODUCENTORGANISATIONEN RESPEKTIVE RESULTATENHET INVESTERINGSPLAN FÖR SL-KONCERNEN INVESTERINGSPLAN FÖR WAXHOLMS ÅNGSFARTYGS AB INVESTERINGSPLAN BYGGNADSINVESTERINGAR INVESTERINGSPLAN MASKINER, INVENTARIER OCH IT

4 Budget (109) Sammanfattning Alliansen i Stockholms läns landsting har valt att fokusera på kärnverksamheterna hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. En tillgänglig och kvalitativt god hälso- och sjukvård, en tillförlitlig kollektivtrafik och en budget i balans är huvudmål även för 2010 års budget. Tryggheten för stockholmarna ökar när det blir lättare att komma i kontakt med sjukvården och få en bra vård. När tåg och bussar kommer i tid underlättas vardagen för alla medborgare som är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Men allt detta kräver också ordning och reda i ekonomin. Budgeten för 2010 möjliggör uppfyllande av huvudmålen. Den innehåller fortsatt ökade tillskott till såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken. Och för fjärde året i rad lägger alliansen fram en budget i balans med alla finansiella mål uppfyllda. Det är en ansvarsfull budget i tider av fortsatt finansiell oro. Skattesatsen föreslås oförändrad Budgeten omfattar cirka 70 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för närmare två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Med ungefär egna anställda och tusentals fler hos våra olika leverantörer är Stockholms läns landsting en av de största ekonomiska aktörerna i Sverige. Stockholms läns landstings verksamheter berör och påverkar dagligen länets invånare. Vare sig det handlar om alla arbetsresor som görs med kollektivtrafiken, besöket på vårdcentralen för influensavaccinering, höftledsoperation på något av sjukhusen eller ett besök på Konserthuset. Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Stockholmarna kan nu välja sin egen husläkare i primärvården, och frihet råder även på en rad andra områden där nu patienterna själva väljer vårdgivare. Fri etablering inom Vårdval Stockholm har avskaffat den politiska detaljregleringen av vilka vårdverksamheter som ska finnas och det har lett till att medborgarna har fått många fler vårdgivare att välja mellan. Allt fler delar av sjukvården kommer att omfattas av vårdvalet. Från 2010 införs vårdval för obstretiska ultraljud, specialiserad rehabilitering och vissa delar av barnoch ungdomstandvården. Vårdval planeras även inom bl.a. hudsjukvård och reumatologi. En fortsatt ökad mångfald av vårdgivare ökar valfriheten för patienterna samtidigt som skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet. En satsning med närmare miljoner kronor görs på hälso- och sjukvården. Satsningar görs inom bl.a. primärvård, psykiatri, barnsjukvård och geriatrik. Slutenvårdens kapacitet och innehåll inom psykiatrin ses över. Den första privat drivna psykiatriska slutenvården i Sverige startar sin verksamhet. Ätstörningsvården fortsätter också att byggas ut kraftigt. Barnsjukvården förstärks med bl.a. en ny närakut i södra länet och nordens första barnhospice för specialiserad vård av sjuka barn i livets slutskede. En ytterligare bröstmottagning för snabba undersökningar av knölar i brösten startas. Geriatriken förstärks, bl.a. sker en utökning av demensutredningar och väntetiden för att få en plats på geriatriken halveras.

5 Budget (109) Samordningsförbunden utvecklas vidare för att förbättra rehabilitering och en snabb återgång till arbete eller utbildning. En tillgänglig sjukvård innebär att onödig väntan ska motverkas. En extra satsning med 200 miljoner kronor kommer därför att göras på att fortsätta arbetet för en sjukvård utan köer. Neuropsykiatriska utredningar, obesitaskirurgi för kraftigt överviktiga och IVF-behandling för barnlösa par är områden där det behövs göras ytterligare insatser för att människor inte ska behöva vänta för länge på vård. Stockholms läns landsting har tagit sin ägarroll på allvar. Genom bl.a. flerårsavtalen med sjukhusen har landstinget skapat stabilare förutsättningar. En ny personalpolicy ska utarbetas under Arbetet med Ny Karolinska Solna (NKS) fortskrider under 2010 i enlighet med planerna. När Stockholm växer måste också SL växa. SL fortsätter arbetet med att förbättra punktligheten i kollektivtrafiken och gör dessutom satsningar på bl.a. modern och tillgänglig trafikinformation, ökad trygghet för passagerarna och förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. Alliansen känner en stolthet över att SL har blivit bättre. Arbetet med att få till en trafik i världsklass går vidare även I kollektivtrafiken fortsätter utbudet att ökas och tillförlitligheten för resenärerna ska bli ännu bättre. Samtidigt bibehålls priset på månadskortet på nuvarande nivå. Det ska vara tryggt och smidigt att resa med SL. Med 4,8 miljarder kronor i trafikinvesteringar nästa år kan stockholmarna erbjudas ännu mer, och ännu bättre, kollektivtrafik. En utbyggd, miljövänlig kollektivtrafik är nödvändig för att ett växande Stockholm ska kunna minska sin klimatpåverkan. I dag går all spårtrafik på grön el och allt fler bussar använder miljöbränsle. Stockholms läns landsting erbjuder länsinvånarna världens mest miljövänliga kollektivtrafik. Det kommande miljöprogrammet för Stockholms läns landsting ska innehålla en långsiktig klimatstrategi.

6 Budget (109) 1. Tillgänglighet och säkerhet - Tillväxt och framtidstro För fjärde gången lägger Alliansen i Stockholms läns landsting fram en budget i balans. Denna gång med ett överskott på närmare två hundra miljoner kronor för att bl.a. kunna parera svängningar i ekonomin. Detta är ansvarsfull ekonomisk politik i en tid av finansiell oro. Den förändringsprocess av Stockholms läns landsting som Alliansen påbörjat har varit bra och nödvändig, och ska fortsätta för såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken. Efter tre år med Alliansen kan vi konstatera att vården och kollektivtrafiken har blivit bättre samtidigt som patienterna och resenärerna är mer nöjda än tidigare. För 2010 kan vi lägga ytterligare 1,6 miljarder kronor jämfört med föregående år på stockholmarnas hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Ett stort och viktigt arbete har redan skett inom sjukvård, trafik och förvaltning med att förnya och förbättra, utveckla och effektivisera verksamheterna. Det finns all anledning att rikta ett varmt tack för väl utfört arbete till alla medarbetare. Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utvecklas till en öppen och utvecklingsbenägen organisation med uppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Stockholms läns landsting ska också bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och framtidstro i hela regionen. Stockholms läns landsting har landets i särklass högsta landstingsskatt. Alliansen i landstinget har sänkt skatten under mandatperioden med 17 öre. Ambitionen är att fortsätta detta arbete, vilket är möjligt om landstinget alltid strävar efter att söka bästa möjliga arbetsformer, ständigt förbättra sina verksamheter och på annat sätt ompröva, söka förnyelse och effektivisera. Skattenivån föreslås oförändrad Vi fyra partier inom Alliansen söker tillsammans väljarnas förtroende i valet Den politik som förts under denna mandatperiod utgör grunden för det fortsatta arbetet. Alliansens vision är att fler beslut tas av människor själva, patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. Huvudmålen för Alliansen är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans.

7 Budget (109) 2. Övergripande mål och strategier för Stockholms läns landsting 2.1 Övergripande uppdrag Stockholms läns landsting leds av det folkvalda landstingsfullmäktige och finansieras till största delen via landstingsskatten. Landstinget ansvarar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Stockholms län. Landstinget ansvarar också för kollektivtrafiken, regionplaneringen och andra viktiga uppgifter i länet. I landstingsfullmäktiges beslut om mål och budget för 2010 finns särskilda uppdrag specificerade i beslutssatserna. 2.2 Styrning Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige vart fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, dvs. hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. 2.3 Verksamhetsidé Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. Visionen är att fler beslut tas av människor själva, att patientens ställning är stark och människors behov och egna val styr sjukvården. Vidare erbjuds länets invånare en kvalitativt god och jämlik sjukvård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. 2.4 Huvudmål Huvudmålen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. 2.5 Huvudstrategier Som medel för att uppnå målen har ett antal huvudstrategier valts ut. Målstyrning Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande, och som skapar resultat. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft.

8 Budget (109) Samordning Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Dialog Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden. 2.6 Övergripande mål Nöjda medborgare. Ekonomi i balans. Stolta medarbetare. Nöjda patienter och resenärer. En ledande tillväxtregion. Hållbar miljö. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården. Likvärdig behandling av alla invånare. För att styra verksamheterna i riktning mot de av landstingsfullmäktige prioriterade målen finns indikatorer fastställda för varje övergripande mål. De valda indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse Nöjda medborgare Ett övergripande mål för Stockholms läns landsting är att medborgarna ska ha tillgång till en god vård med hög tillgänglighet, att de erbjuds en pålitlig infrastruktur och är nöjda med verksamheten. För närvarande mäts detta genom följande två indikatorer för 2010: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (andel nöjda medborgare 2008 var 66 procent). 1 Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (andelen nöjd kund i allmänheten 2008 var 61 procent) Ekonomi i balans Det övergripande målet är att möta medborgarnas behov och samtidigt ha en ekonomi i balans. Följande fyra långsiktiga finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning och utgör de indikatorer som följs upp: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. 1 Vårdbarometern Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts.

9 Budget (109) Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg. Det övergripande målet följs upp med följande indikator: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (medarbetarindex för SLL 2008 var 72) Nöjda patienter och resenärer Det övergripande och långsiktiga målet är att utifrån befolkningens behov ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets innevånare, vilket även innefattar en patientsäker och tillgänglig vård. För närvarande mäts detta med följande indikator: Andelen av patienterna som besökt vården och värderat den 4-5 på en femgradig skala ska öka (andel 2008 var 82 procent). 4 Det övergripande målet 2010 för trafikverksamheten är att fortsätta förbättra tillförlitligheten och verka för fler och mer nöjda resenärer. För närvarande mäts detta genom följande indikator: Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - Tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid En ledande tillväxtregion Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, dvs. i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala 3 SLL:s Medarbetarenkät. 4 Resultat 2008: (Riket: 82 ). Vårdbarometern, SKL. 5 Resultat 2008: SL, WÅAB, FtjN: 86, 84, resp. 93, Mål 2010: 92, 80 resp 90. SLL:s trafikenheter.

10 Budget (109) utvecklingsplanen planeras bli antagen av landstingsfullmäktige under våren 2010 och tas fram i samråd med kommuner, näringsliv och andra aktörer i regionen. Indikatorer för uppföljning av den regionala utvecklingsplanens mål utvecklas i RUFS-arbetet. Innan detta utarbetats ska nedanstående indikator följas upp: Skatteunderlagets 6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket Hållbar miljö För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller är ett viktigt år för att miljöprogrammet ska kunna uppnås. Samtliga bolag och förvaltningar ska arbeta för att uppfylla målen i Miljö Steg Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning. 6 Skattunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. SKL, Riket 2008: 5,0 procent jmf 2007.

11 Budget (109) 3. Ekonomiska förutsättningar 3.1 Makroperspektiv Världsekonomin är inne i den djupaste lågkonjunkturen sedan andra världskriget. Det kraftiga raset i den internationella efterfrågan har lett till att industriproduktionen har rasat, och med det betydande negativa effekter på tillväxt och arbetsmarknad. Den kraftiga internationella nedgången har drabbat den exportberoende svenska ekonomin hårt. Enligt regeringens senaste prognos bedöms BNP falla med 5,2 procent , vilket är det enskilt svagaste året sedan andra världskriget. För att dämpa effekterna av finanskrisen och den djupa lågkonjunkturen har regeringar och centralbanker världen över vidtagit kraftfulla åtgärder, bl.a. genom att försöka få kreditmarknaden att fungera igen och stimulera efterfrågan genom skattesänkningar och utgiftsökningar. Detta har inte minst gällt den svenska alliansregeringens expansiva, och ansvarsfulla, ekonomiska politik. Åtgärderna har medfört en väsentlig förbättring av förhållandena på de finansiella marknaderna och lindrat fallet i efterfrågan. Under våren och sommaren har det kommit flera tecken på att den globala BNPtillväxten är på väg att stabiliseras, eller att den redan har stabiliserats. Flera förtroendeindikatorer för industrin, såsom inköpschefsindex och exportorderingång, har förbättrats den senaste tiden. En ökad global efterfrågan, stimulerad av en fortsatt expansiv finans- och penningpolitik, bidrar till att svensk BNP väntas växa igen Återhämtningen bedöms emellertid ske långsamt. Lågkonjunkturen har försämrat situationen på arbetsmarknaden markant genom kraftigt stigande arbetslöshet i landet. Den stigande arbetslösheten har emellertid inte drabbat Stockholms län lika hårt som övriga Sverige, vilket beror på den diversifierade näringslivsstruktur som finns i länet. Stockholms län har en minde andel industriföretag och det är inom industrin krisen slagit hårdast. Den ökade arbetslöshet som vi ser i länet sker från en historiskt låg nivå och Stockholm tillhör fortfarande de län som har den lägsta arbetslösheten i landet. Även om det ser bättre ut för Stockholms län än för andra delar av Sverige är givetvis situationen mycket allvarlig. Några positiva signaler på arbetsmarknaden kan dock skönjas, exempelvis minskar efterfrågan på arbetskraft i något långsammare takt än under årets första hälft samt antalet varslade uppvisar en nedåtgående trend de senaste månaderna. Lägre räntor, sjunkande energipriser och svagare allmän efterfrågan medför att inflationen väntas bli mycket låg kommande år. Konsumentprisindex (KPI) bedöms, enligt regeringens BP 2010, öka med 0,4 procent 2010, jämfört med -0,4 procent För att värna den grundläggande välfärden i kommun- och landstingssektorn, i den internationella lågkonjunkturen, har regeringen dels i 2009 års vårproposition, dels i budgetpropositionen för 2010, beslutat att höja statsbidragen till kommuner och 7 Budgetpropositionen för 2010, prop. 2009/10:1.

12 Budget (109) landsting. Totalt har regeringen höjt anslagen med 17 miljarder kronor 2010, 5 miljarder kronor årligen Tillsammans med andra satsningar har regeringen 2010 förstärkt kommun- och landstingssektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006 års nivå. För Stockholms läns landsting ger den tillfälliga höjningen av statsbidraget med 10 miljarder kronor ett tillskott med cirka 647 miljoner kronor Totalt tillförs Stockholms läns landsting drygt 1,7 miljarder kronor Det är framsynt av regeringen att i denna internationella kris underlätta för kommuner och landsting att bibehålla kvaliteten inom basala samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Skatteutjämningen Nuvarande skatteutjämningssystem utgör långsiktigt ett betydande hot mot utvecklingen i Stockholms län, och i förlängningen hela Sverige. När det gäller utjämning mellan landsting är Stockholm det enda landsting som netto betalar till systemet. Detta utöver att länets invånare står för en stor del av statens skatteintäkter. Dagens system motverkar de positiva effekterna av tillväxt, och därmed regional utveckling. Utjämningssystemet innebär att kommunerna och landstinget i Stockholms län får se sina inkomster utjämnade samtidigt som det inte tas hänsyn till en rad faktorer som ger högre offentliga utgifter i Stockholmsregionen. Det gäller t.ex. merkostnaderna för att bedriva sjukvård med koppling till utbildning och forskning, ett av höga levnadskostnader betingat högre löneläge för stora yrkesgrupper som måste kunna bo i länet, och ett sämre tillgodosett statligt ansvar för infrastrukturfrågorna där de regionala och kommunala organen sedan gammalt tvingats bära investeringar och drift av sådant som staten tagit ansvar för i andra delar av landet. Skatteutjämningen borde förändras i grunden, och helst göras helt statlig. 3.2 Mikroperspektiv Resultatbudget Resultatet för budgetåret 2010 uppgår till ett överskott om 179 miljoner kronor, vilket överstiger budgetdirektiven. I resultatet ingår 10 miljoner kronor i budgeterade reavinster och resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 169 miljoner kronor.

13 Budget (109) Diagram 1. Årets resultat. Miljoner kronor Resultat Resultat pro-forma budget 2010 budget 2011 plan 2012 plan Anm. Resultat pro-forma innebär att ökningen av pensionsskulden utanför balansräkningen är kostnadsförd samt reavinster fråndragna. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser, och därför inte upptagits bland skulder, beräknas inte öka under För 2011 och 2012 beräknas ökningar om 586 miljoner kronor respektive 215 miljoner kronor. I diagrammet ovan visas resultat pro-forma med dessa ökningar samt budgeterade reavinster fråndragna resultatet. Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring B10/B09 Verksamhetens intäkter ,5% Skatteintäkter ,5% Summa intäkter ,8% Personalkostnader ,6% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård ,7% Köpt trafik ,5% Övriga kostnader ,0% Summa verksamhetens kostnader ,5% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,1% Rörelseresultat Finansnetto Resultat Årsarbetare ,5%

14 Budget (109) Intäktsutvecklingen De totala intäkterna för 2010 budgeteras öka med cirka 2,6 miljarder kronor, eller 3,8 procent, vilket i stort beror till lika delar av ökning av skatteintäkter och verksamhetens intäkter. Dock är ökningstakten för skatteintäkter väsentligt lägre än den för verksamhetens intäkter. Taxorna inom vården justeras medan taxorna inom trafiken är oförändrade. För detaljerad information se bilaga 5.8 Taxor och avgifter. De preliminära skatteintäkterna 2010 budgeteras till 54,6 miljarder kronor, en ökning med 2,5 procent jämfört med budget Den budgeterade skattesatsen bibehålls och uppgår till 12,10 procent per skattekrona. Nettokostnaden för utjämningssystemet beräknas för 2010 till 580 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. För detaljer rörande utvecklingen av skatteintäkten och utjämningen se bilaga 5.9 Skatteintäktsprognos Kostnadsutvecklingen Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 3,4 miljarder kronor, eller 5,5 procent jämfört med budget Ökningen mot prognosen för 2009 är 4,0 procent. Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) fortsätter att öka sett över flera år, även om de lägre marknadsräntorna under den innevarande lågkonjunkturen mildrar ökningstakten avsevärt. År 2010 budgeteras kapitalkostnaderna till cirka 4,2 miljarder kronor. Ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken och vården Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital Landstingets balansomslutning är vid utgången av 2010 budgeterad till cirka 58,9 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 4,7 miljarder kronor. Landstingets egna kapital budgeteras vid utgången av 2010 vara 1,6 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av landstingets pensionsskuld inte finns upptagen som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden uppgick i senaste delårsbokslutet till 23,1 miljarder kronor.

15 Budget (109) Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar Försäljningar, övrigt Kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering Kassaflödet 2010 före extern finansiering budgeteras uppgå till drygt minus 3 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2009 är driven av dels minskade investeringar, dels lägre kassaflöde från verksamheten. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera exakt, som t.ex. förändringen av rörelsekapitalet, dvs. förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder Landstingsbidrag Diagram 2. Ökning av bidrag 2010 jmf budget Procent -6,8% TioHN HSN Totalt SL PaN KuN WÅAB Rev NKS -0,5% LS* RN 3,2% 2,9% 1,7% 1,5% 1,0% 0,0% 0,0% 0,0% 8,5% Bidrag på 53,9 miljarder Anm. Detta avser LS exkl. NKS, LSF samt FtjV. Det totala landstingsbidraget/tillskottet 2010 uppgår till 53,9 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med budget 2009 på 1,5 miljarder kronor eller 2,9 procent. Ökningen av bidraget till HSN är 3,2 procent. Ökningen av SL:s tillskott är 1,7 procent.

16 Budget (109) Färdtjänstnämnden (FtjN) visas inte i diagrammet ovan till följd av den omorganisering som skett under 2009 och som omöjliggör en rimlig procentuell jämförelse. Jämfört med budgetdirektiven har tekniska justeringar genomförts med anledning av omorganisationer inom trafiken Planåren Nedan illustreras hur inrapporterade planår utvecklar sig jämfört med budgetunderlag Planåren bygger på konsolidering av enheternas inrapporterade värden och har justerats enligt senaste skatteintäktsprognos. Diagram 3. Planårens utveckling. Procent resp miljoner kronor Intäkter Kostnader inkl. finansnetto ,2% +2,6% +2,9% +2,0% Resultat P 2011P 2010B Investeringar Mkr Utfall Budget Budget Ändring B10/B09 Trafik inkl. Citybanan % Byggnader inkl. NKS % Maskiner, inventarier m m % Summa investeringar % Den totala volymen investeringar under beräknas till 38,3 miljarder kronor. Trafiken och vården står för 62 procent respektive 36 procent av volymen. Under 2010 uppgår investeringarna till 7,7 miljarder kronor. Den betydande investeringsvolymen under planeringsperioden medför långsiktig ökning av kapitalkostnader avskrivningar och räntekostnader.

17 Budget (109) Investeringar vården Vårdens investeringar uppgår till 13,9 miljarder kronor, varav 2,6 miljarder avser Cirka 54 procent utgörs av fastighetsinvesteringar. Den resterande delen avser främst medicinteknisk utrustning. NKS utrustning ingår med cirka 4 miljarder kronor. Stora investeringar är planerade av sjukhusen under de kommande 5-6 åren i nya byggnader för bl.a. akutverksamhet, operation, intervention, laboratoriemedicin och innovationsverksamhet. Parallellt ska NKS byggas. Investeringar trafiken SL och WÅAB står för landstingets trafikinvesteringar och dessa uppgår under perioden till 23,8 miljarder kronor, varav 4,5 miljarder avser SL:s investeringar avser bl.a. fortsatt upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder. WÅAB:s investeringar inriktas främst på upprustning och modernisering av befintliga fartyg. Förutom investeringar inom SL och WÅAB ingår även Citybanan i trafikinvesteringar. Fortsatt hantering av investeringsobjekt för beslut i särskild ordning Inom hälso- och sjukvården i landstinget pågår för närvarande planering för ett antal större investeringar. Den mest omfattande investeringen är NKS som ska invigas under Sjukhusen planerar för närvarande, i huvudsak i enlighet med landstingsfullmäktiges uppdrag, att genomföra upprustning av operationslokaler samt i några fall lokaler för akutverksamhet. Även om objekt avser förnyelse av främst operationslokaler så innebär de planerade förslagen omfattande nybyggnationer i vilka innefattats också andra verksamheter än som ursprungligen primärt avsågs. Planerna innebär preliminärt investeringar åren i nya byggnader för cirka miljoner kronor, vartill kommer utgifter för utrustning motsvarande 30 till 45 procent av investeringsvolymerna, dvs. minst miljoner kronor. Beloppen är preliminära i dagsläget och förväntas snarare öka än minska. Tillsammans med förväntade investerings- och utrustningskostnader för NKS skulle projektens genomförande under den föreslagna tidsperioden medföra hyreshöjningar på mellan tre och fyra miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på minst sju procent av kostnaderna för hälso- och sjukvården. Så stora rationaliseringskrav, utöver de årliga kraven på minst 2 procent, kan leda till krav på reduceringar av verksamhet, något som inte stämmer överens med förväntad utveckling av vårdbehoven. Inte för något av de objekt som sjukhusen arbetar med finns för närvarande tillräckliga underlag för beslut. Det totala vårdutbudet i den specialiserade sjukvården om cirka 5 år kommer att påverkas av den kapacitet som NKS kommer att kunna erbjuda. Den planering som nu sker för sjukhusen måste därför göras i dialog med NKS och också stämmas av mot hälso- och sjukvårdsnämndens förväntade vårdbehov.

18 Budget (109) Mot bakgrund av detta föreslås att landstingfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att inför beslut om budget 2011, och som ett led i den kommande beredningen av de programarbeten som är under utarbetande: - ge en samlad beskrivning av möjligheter att med planerad kapacitet tillsammans med befintlig kapacitet på effektivast möjliga sätt tillgodose förväntade vårdbehov. - redovisa förslag till alternativ användning av lokaler som planeras tomställas, eventuella tillkommande ombyggnadsinvesteringar och finansiering av dessa. - ge förslag till tidplan för hur förnyelse av operationslokaler, akutmottagningar m.m. ska genomföras så att kostnadsökningar för hyror m.m. kan hanteras inom givna finansiella ramar. För nedanstående objekt gäller: Novum Bio City ny byggnad för laboratoriemedicin och akademi i Huddinge En investering i Novum Bio City innebär för landstinget en risk med nuvarande kända förutsättningar. En översyn med syfte att klarlägga landstingets strategiska inriktning för laboratorieverksamheten kommer att genomföras under Denna bör avvaktas, liksom en mer tydlig bild av dimensionering av laboratoriemedicin i anslutning till NKS. S:t Eriks ögonsjukhus S:t Eriks ögonsjukhus har lämnat ett förslag till landstingsstyrelsen om att få inleda en förstudie för ett nytt ögonsjukhus. Mot bakgrund av att S:t Eriks ögonsjukhus lokaler är i relativt gott skick och med hänvisning till den ekonomiska situationen ska S:t Eriks ögonsjukhus överväga andra lösningar. Södertälje sjukhus AB Södertälje sjukhus AB avser att genomföra ett programarbete för omfattande förnyelse av sjukhuset. Denna fråga hanteras av landstingsstyrelsen i den översyn som ska göras av den samlade operationskapaciteten och det akuta omhändertagandet. Upprustning av byggnad för obestämt ändamål vid Södersjukhuset Investeringarna i byggnad 1339 för obestämt ändamål vid Södersjukhuset skjuts på framtiden. Ny byggnad för sjukvård vid Norrtälje sjukhus Investeringarna i ny byggnad vid Norrtälje sjukhus skjuts på framtiden.

19 Budget (109) 4. Specifika mål och budget för styrelse och nämnder I de tabeller som presenteras nedan redovisas respektive enhets ekonomiska utfall 2008, budget 2009 samt landstingsbidrag/tillskott och resultatkrav för Avvikelser eller tekniska justeringar beskrivs specifikt under respektive enhets tabell. 4.1 Landstingsstyrelsen (LS) Landstingsstyrelsens uppgift är att leda, styra och samordna landstingets arbete så att de av landstingsfullmäktige satta målen uppnås. Arbetet ska genomsyras av ett synsätt som utgår från den enskilde invånaren. Mkr Utfall Budget Budget Ändring Ändring /09 10/08 Intäkter 3 256, , ,4 0,8% 4,5% - varav landstingsbidrag 2 582, , ,2-0,5% -6,1% Kostnader , , ,4 0,8% 6,3% Resultat 56,6-0,7 0,0 Årsarbetare ,9% 0,1% Ekonomi i balans Pågående utvecklings- och planeringsarbete rörande framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur ska samordnas så att kvalitet, effektivitet och säkerhet säkras i kommande prioriteringar. Formerna för ägarstyrning ska utvecklas vidare. Den påbörjade samordningen av IT-området ska ge ytterligare stöd till verksamheterna med effekter som går att mäta i högre säkerhet och kvalitet. Landstingets organisation av stödet för kunskapsstyrning är föremål för översyn och ska effektiviseras. Läkemedelsorganisationen och sakkunnigstrukturen ska integreras för att än mer effektivt kunna stödja implementeringen av god vård. Arbetet inom landstingsstyrelsens förvaltning med att anpassa och effektivisera verksamheten går vidare. Under 2010 förväntas fortsatta effektiviseringar ske. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Samtliga långsiktiga finansiella mål uppfylls, under såväl 2010 som

20 Budget (109) Diagram 4. De finansiella målen är uppfyllda. Dimension Mål Uppfyllt 2010? Resultat Att resultat är i balans med hänsyn Ja tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Finansiering Reinvesteringar självfinansieras till Ja 100 procent Skuldsättning Att lånefinansiering endast används Ja In- och utbetalningsströmmar för att finansiera investeringar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Ja Uppfyllt ? Ja Ja Ja Ja Forskning och regional utveckling i världsklass Under första kvartalet 2010 kommer landstingsfullmäktige att anta en vision med program och strategisk inriktning för landstingets engagemang i forskning och utveckling (FoUU). Det framgångsrika samarbetet med Karolinska Institutet ska fortsätta att utvecklas med stöd av det nya programmet. I samma anda ska samverkan med andra universitet och högskolor i regionen intensifieras. Landstingets, sedan många år, stora satsningar på forskning och utveckling i samverkan med akademin ska utveckla berörda verksamheter, samtidigt som de genom forskningsresultat och innovationer ska bidra till den regionala utvecklingen och förbättrad hälsa hos invånarna. Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen stärks. Med medborgarnas behov i fokus utvecklas samarbetet med landstingen i Sörmland och Västmanland. Det gäller i första hand inom hälso- och sjukvården, liksom inom kulturområdet. Stockholms läns landsting kommer därför under 2010 att fortsätta arbeta aktivt för att bidra till att minska administrativa hinder för att öka människors fria rörlighet, ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Vidare ska landstinget verka för att fler befogenheter ska kunna flyttas över från staten till den regionala nivån. Det projekt som pågår tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg ska fullföljas, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till företagsetableringar. Södertörn har utvecklats till ett viktigt centrum för forskning och utveckling. Landstinget fortsätter att bidra till denna utveckling genom satsningar på såväl flera forskningsinstitut som på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Landstinget bidrar även till utvecklingen i Norra stationsområdet, bl.a. genom byggandet av Nya Karolinska Solna. Skärgårdens unika boende- och rekreationsmöjligheter är viktiga för tillväxt och internationell profilering. Det nystartade skärgårdsrådet ska under 2010 fördjupa samarbetet i syfte att hitta lösningar på bl.a. regelförenklingar för skärgårdsföretagare samt boende och samhällsservicefrågor.

21 Budget (109) Under 2010 kommer landstinget att ägna särskild uppmärksamhet åt innovationsfrågor. Innovationer nämns allt oftare i den dagliga debatten som ett sätt att stärka konkurrenskraften och bidra till tillväxt. Sjukvården innehåller stora kunskaps- och kompetensresurser som kan utnyttjas till mer än diagnostiska och/eller terapeutiska insatser. Sjukvården tillhör ett av de största tillväxtområdena. ALMI i Stockholm har sedan tid tillbaka byggt upp en djup kompetens inom innovationsområdet. Landstinget avser därför att under 2010 fördjupa samarbetet med ALMI inom detta område Stolta medarbetare Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarna ska känna engagemang och arbetsglädje och personalrelaterade frågor ska utgöra en integrerad del av verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verksamheter har ansvar, men också befogenhet, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sättet utifrån de policys, riktlinjer och direktiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillgänglighet. Generellt gäller att åtgärdsplaner och liknande dokument ska utformas och beslutas lokalt. Förbättringsinitiativ ska utgå från respektive verksamhet anpassat till verksamhetens speciella förutsättningar. Respektive nämnd/styrelse har att tillse att verksamheterna bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten ur bl.a. ett medborgar- och medarbetarperspektiv. Stockholms läns landsting ska som arbetsgivare verka mot diskriminering och arbeta för jämlikhet oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, kulturell tillhörighet, funktionsnedsättning eller annat. Personalstrategiska områden för landstinget är chefoch ledarskap, medarbetarskap, utveckling och lärande, arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald samt lön och anställningsförmåner. Ett viktigt verktyg i det långsiktiga personalstrategiska arbetet är landstingets medarbetarundersökning. Under 2010 ska medarbetarindex förbättras med minst en procentenhet. Personal- och personalkostnadsuppföljning är ett prioriterat område och landstingets koncerngemensamma uppföljning är en viktig del av koncernstyrningen. För att uppnå de övergripande personalstrategiska målen måste gjorda åtgärder och insatser kunna mätas. Under 2010 ska en ny personalpolicy tas fram. En viktig fråga är hur medarbetare som påpekar missförhållanden på sin arbetsplats kan säkras en fortsatt god arbetssituation.

22 Budget (109) Tydligare och förstärkt ledarskap Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsförsörjning innebär att stödja och utveckla nuvarande chefer samt att attrahera och rekrytera nya. I begreppet chefsförsörjning ryms också olika insatser vid chefsväxling. Chefsprogrammen inom landstinget ska vara tillgängliga för alla personalgrupper. Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policys ska vara tydligt och uttalat. Ekonomiska ramar och resultat- och målorienterat arbete måste ges en ökad vikt och acceptans inom chef- och ledarskap på alla nivåer inom landstingets organisationer. För att säkra återväxten av kompetenta ledare och chefer ska traineeprogram utvecklas inom landstinget. Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning Stockholms läns landsting är en stor arbetsgivare med runt anställda. Av landstingets medarbetare arbetar 96 procent inom hälso- och sjukvården inkl tandvården. Andelen högskoleutbildade är hög och många har legitimationsyrken. Medelåldern i landstinget är 45 år, men varierar mellan olika yrken och specialiteter. Ungefär medarbetare kommer att uppnå pensionsålder inom en femårsperiod. Detta innebär att det kommer att ställas krav på framförhållning och planering av kompetensväxling samt aktiv samverkan med utbildningssamordnare i framtiden. Utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning är en viktig rekryteringskälla för landstinget. För att säkerställa att nyckelkompetens finns inom vården ska landstinget aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden, och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser. Vid tillsättande av ST-platser ska en fördelning mellan kön, etnicitet och kulturell tillhörighet som motsvarar samhället i övrigt eftersträvas. Insatser ska göras för att svenska läkar- och sjuksköterskestudenter som utbildar sig utomlands med avsikt att arbeta i Sverige fångas upp av landstinget i ett tidigt stadium av sin utbildning så att de kan genomgå den praktik som krävs för att kunna vara yrkesverksam i Sverige. I landstingets långsiktiga rekrytering är ungdomar en viktig målgrupp. Att ungdomar ges möjlighet att själva prova på att arbeta inom landstingets verksamheter är ett bra sätt att öka intresset och därigenom påverka framtida utbildnings- och yrkesval. Landstinget har stärkt sin samverkan med kommunerna för att förbättra vård- och omsorgsprogrammet genom arbetet med Vårdcollege och detta arbete ska fortsätta. Landstingets verksamheter ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. För att säkerställa att verksamheten bedrivs med rätt personalsammansättning ska en översyn av de olika kompetensområdena inom vården genomföras. Erfarenheter från

23 Budget (109) det delegationsprojekt som genomförts inom SLL ska under 2010 börja implementeras i det personalpolitiska arbetet. För att säkerställa att nyckelkompetens stannar i landstinget är det viktigt att karriärmöjligheterna för medarbetarna blir fler. Individuella handlingsplaner är en annan möjlighet att behålla värdefull kompetens inom sjukvården. De uppdragsutbildningar som i dag bedrivs för IVA-sköterskor, anestesi- och operationssjuksköterskor ska fortgå då landstinget har brist inom dessa yrkeskategorier. Även arbetssituationen för dessa högspecialiserade yrkeskategorier måste ses över eftersom det är viktigt att de får rätt ansvar och rätt arbetsuppgifter efter avslutad utbildning. Mälardalens högskolas planerade etablering av en ny sjuksköterskeutbildning i Södertälje aktualiserar behovet av en utökad studenttäthet inom landstingets vårdverksamheter. Detta kan åstadkommas genom fler adjungerade kliniska adjunkter, fler studentavdelningar, en organisation av studentsalar och ett antal kliniska utbildningsavdelningar i mindre format. Likaså behövs en utveckling av utbildningsvårdcentraler inom primärvården. För 2010 beräknas kostnaderna uppgå till cirka 3,8 miljoner kronor och 7,4 miljoner kronor Bemanningsföretag utgör en extra resurs för sjukvården när det råder tillfällig personalbrist. Det är också en alternativ arbetsgivare som ger sjukvårdspersonal fler valmöjligheter. Det är dock viktigt att lämpligheten hos inhyrd personal kontrolleras på samma sätt som gäller vid tillsättande av tillsvidareanställd vårdpersonal. Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Med hjälp av friskvårdsinsatser, samverkan med försäkringskassan och företagshälsovård samt särskilt stöd för yrkeskategorier med hög belastning ska alla verksamheter vidareutveckla det hälsostrategiska arbetsmiljöarbetet. Prioriterade områden är som tidigare riskförebyggande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att underlätta tidig återgång i arbetet. Sjukfrånvaron ska minska till högst 5 procent per person och år Landstinget ska bedriva ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och ta ansvar för sina anställda. Våld och hot mot verksamheternas medarbetare ska inte tolereras. Säkerhet och trygghet utgör viktiga faktorer i attraktiva arbetsplatser och är en förutsättning för att bevara landstingets konkurrenskraft som arbetsgivare. Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön utgör ett viktigt komplement till policy och riktlinjer för säkerhet. Programmet lyfter fram och tydliggör arbetsmiljölagstiftningens krav samtidigt som det konkretiserar hur förvaltningar och bolag ska förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön.

24 Budget (109) Landstinget ska bedriva ett aktivt hälsoarbete som syftar till att främja personalens hälsa. Samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta aktivt med arbetsmiljö och göra satsningar för att minska sjukfrånvaron. De övergripande målen i landstingets Hälsoplan är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och att minska sjukfrånvaron med minst en dag per år. Sjukhusen ska bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sin personal. För att förbättra det arbete som bedrivs i dag och öka möjligheterna för effektiva insatser ska en tjänst med specifikt ansvar för hälsofrämjande arbete finnas på alla sjukhus. Hälsofrämjande arbete ska också utgöra en komponent i avtal och upphandlingsunderlag och hälsofrämjande arbete ska vara en del av de policys som finns ute på sjukhusen. Tyngdpunkten i hälsoarbetet ska ligga på förebyggande åtgärder och friskvård. Yrkesgrupper med hög belastning ska ges särskilt stöd. Rehabiliteringsarbetet ska vidareutvecklas i syfte att underlätta tidigare återgång i arbete för sjukskrivna. Arbetet med att underlätta för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till sitt gamla arbete eller hitta ett nytt ska fortsätta. Samverkan ska ske med Försäkringskassan och Företagshälsovården. Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter Övergripande mål för Stockholms läns landsting är att driva verksamheten så att alla medarbetare får likvärdiga villkor och möjligheter i yrkeslivet. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska vara en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. Arbetsgivaren ska också inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. Det är viktigt att arbeta för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald bland landstingets medarbetare. Värdegrunden är ett viktigt verktyg i det dagliga arbetet och ska genom arbete och diskussion hållas aktuell och levande i verksamheterna. Lönebidrag ska användas för att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att få anställning inom landstinget. Ett projekt drivs tillsammans med Handikappförbunden med förhoppningen att ökad kunskap hos landstinget som arbetsgivare resulterar i att fler personer med funktionsnedsättning anställs inom landstinget. Under hösten kommer förberedelse och ansökan att göras till Europeiska socialfonden (ESF) inför ett kompetensutvecklingsprojekt Majoriteten av landstingets medarbetare är kvinnor. Kvinnor är också överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Insatser ska vidtas för att säkerställa att kvinnor inte mår sämre än män på sin arbetsplats och att kvinnors sjukfrånvaro kommer i nivå med männens. Arbetet med det arbetsplatsanknutna studiematerialet Hälsa, Arbete & Kön ska vidareutvecklas som ett led i jämställdhetsarbetet. Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovisas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (JÄMIX). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta