20 Utbildningskostnader Educational expenditure

Transkript

1 20 Utbildningskostnader Educational expenditure Sida/ Page Tabell/ Table 350 Inledning Introduction Kostnader för förskoleverksamhet och Costs for pre-school education and child skolbarnsomsorg kalenderåret 2003 care Kostnader för förskoleklass kalenderåret Costs for pre-school classes Kostnader för grundskolan kalenderåret Costs for 9-year compulsory school by orga efter huvudman niser Kostnader för särskolan kalenderåret 2003 Costs for education for pupils with learning efter huvudman och utbildningsnivå disabilities and level of education Kostnader för specialskolan kalenderåret Costs for schools for pupils with impaired 2003 efter skoltyp och skola hearing/vision by type of school and school Kostnader för gymnasieskolan kalender- Costs for upper secondary school by orgaåret 2003 efter huvudman niser Kostnader för svensk utbildning i utlandet Costs for Swedish schools abroad läsåret 2002/ Kostnader för kommunal vuxenutbildning Costs for municipal adult education by or- (komvux) kalenderåret 2003 efter huvud- ganiser and level of education man och utbildningsnivå Kostnader för vuxenutbildning för utveck- Costs for education for adults with learning lingsstörda (särvux) kalenderåret 2003 disabilities by organiser efter huvudman Kostnader för nationellt centrum för flexibelt Costs for national centre for flexible learning lärande (CFL) kalenderåret Kostnad för svenska för invandrare (sfi) Costs for Swedish tuition for immigrants by kalenderåret 2003 efter huvudman organiser Universitetens och högskolornas intäkter, The revenues, costs and results of operakostnader och verksamhetsutfall enligt tions for universities and university colleges fastställda resultaträkningar för budgetåret 2003, tkr Kostnader för arbetsmarknadsutbildningen Costs for labour market training Kostnader för personalutbildning, antal utbil- Costs for staff training, number of educated, dade, antal kursdeltagare och antal utbild- course participants and days in education ningsdagar års priser prices. Costs in millions Kostnader i miljoner kr om inte annat SEK unless otherwise stated anges 349

2 Beskrivning av statistiken Ansvaret för den officiella statistiken om utbildningskostnader inom området barnomsorg och skola ligger hos Skolverket. Statistiska centralbyrån (SCB) framställer statistiken på uppdrag åt Skolverket. Uppgifterna bygger på totalundersökningar med SCB:s register över skolor i Sverige som utgångspunkt och Skolverkets register över svenska skolor i utlandet. Alla kostnadsuppgifter för skolor i Sverige avser kalenderåret 2003, medan uppgifterna för svenska skolor i utlandet avser läsåret 2002/03. Elev- och barnantal svarar mot redovisningsperioden för kostnaderna. Utbildningskostnader redovisas också för universitet och högskolor av Högskoleverket och arbetsmarknadsutbildning av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Kostnader för personalutbildning beräknas och redovisas av SCB. Det finns ytterligare kostnader för utbildningsväsendet än de som redovisas i detta kapitel. Kapitlet innehåller inte kostnader för kvalificerad yrkesutbildning, folkhögskolor, studieförbund m.m. SCB har ansvar för den totala kostnadsbilden för hela utbildningsväsendet. Jämförbarhet Samtliga uppgifter som redovisas har samlats in även tidigare år. I de flesta fall finns det inget som talar emot jämförelser mellan redovisningarna. För några redovisningsgrupper och/eller skattningar går det dock inte att göra meningsfulla jämförelser utan att hänsyn till de förändringar som skett mellan 2002 och 2003 tas. Följande problem bör beaktas. Uppgifter om fristående skolor Eftersom antalet skolor har ökat varje år är det inte samma skolor som jämförs mellan åren. Förändringar kan därför bl.a. bero på att nytillkomna skolor skiljer sig från skolor som funnits tidigare. Några skolor byter också inriktning mellan åren. Förklaringar och definitioner Barn- och elevantal Samtliga elev- och barnantal avser kalenderåret För barnomsorg förskoleklass grundskola, särskola, specialskola och gymnasieskola har medelvärdet av elevantalen den 15 oktober 2002 och 2003 använts. För komvux och särvux har antalet heltidsstuderande beräknats utifrån faktiskt antal undervisningstimmar kalenderåret För svenska utlandsskolor och fristående skolor med brutet räkenskapsår har antal elever den 15 oktober 2002 använts. Redovisningsperiod Kalenderåret 2003 är den redovisningsperiod som gäller för alla kostnader för skolor i Sverige. Undantag är fristående skolor med brutet räkenskapsår som redovisar kostnader för räkenskapsåret 2002/03. För dessa huvudmän har kostnaderna räknats upp med konsumentprisindex (KPI), för att motsvara år Redovisningsperioden för svenska skolor i utlandet är läsåret 2002/

3 Personalutbildning Kostnader för personalutbildning beräknas med hjälp av en schablonmetod i kombination med uppgifter om personalutbildningens omfattning och uppgifter från bl.a. SCB:s lönestatistik. Källor och annan publicering Statistik om utbildningskostnader återfinns i Skolverkets serie "Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror, del 3" och "Jämförelsetal för huvudmän, del 2". Uppgifter om utbildningskostnader publiceras också i Statistiska meddelanden (SM), serie UF 12. Kostnader för svensk utbildning i utlandet publiceras i Skolverkets rapport "Svenska utlandsskolor i siffror". Kostnader för universitet och högskolor redovisas i Högskoleverkets publikation "Årsrapport för universitet och högskolor". Kostnader för arbetsmarknadsutbildning återfinns i "Arbetsmarknadsverkets årsredovisning", utgiven av AMS. Redovisning av kostnader för personalutbildning återfinns på SCB:s hemsida, Åren även publicering i serien, Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken (Bf). För mer information, se Statistik efter ämne Utbildning och forskning, och E-post: skolstatistik@scb.se och ua@scb.se 351

4 Tabell 20.1 Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kalenderåret 2003 Total- Kommunala Kostnad för omsorg i kommunal regi Avgiftskostnad kostnader Total- därav finansieför omsorg kostnad lokaler personal- ringsgrad i enskild kostnad (%) (komregi munal regi) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr därav Förskola Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr Familjedaghem Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr Fritidshem Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per inskrivet barn, kr Öppen förskola Totalt, tkr Andel (%) Öppen fritidsverksamhet för åringar Totalt, tkr Andel (%) ) I kostnader per inskrivet barn ingår inte kostnader för öppen förskola respektive öppen fritidsverksamhet eftersom det inte finns några barn inskrivna i verksamheten. 352

5 Tabell 20.2 Kostnader för förskoleklass kalenderåret 2003 Totalkostnad därav lokaler personalkostnad Samtliga huvudmän 1 Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Fristående skolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr ) I summan ingår inte kommunernas ersättning till enskild verksamhet. Detta innebär att kostnaderna för enskild verksamhet som bedrivs av andra huvudmän än fristående skolor inte redovisas. 353

6 Tabell 20.3 Kostnader för grundskolan kalenderåret 2003 efter huvudman Huvudman Total- därav Intäkter kostnad undervis- lokaler skolmål- läromedel, elevvård övrigt från ning och in- tider utrustning elevventarier och skol- avgifter bibliotek Kommun Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Sameskola Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Fristående skolor 2 Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Samtliga huvudmän Totalt, tkr , Andel (%) Kostnad per elev, kr Riksinternatskolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr ) I totalkostnaden ingår inte kostnader för skolskjuts och elevhem. Kostnaden uppgick till kr per elev för kalenderåret ) Här ingick 1998 och tidigare uppgifter om internationella skolor och riksinternatskolor, vilket påverkar jämförbarhet med tidigare års uppgifter. 3) I totalkostnaden ingår inte de tkr som avser nystartade fristående grundskolor, dvs skolor som har startat sin verksamhet någon gång under I kostnaderna ingår inte heller de tkr som avser nedlagda fristående grundskolor, dvs skolor som vars verksamhet har upphört under ) I övrigt ingår för sameskolan även köp av verksamhet från kommuner kr per elev, dvs totalt tkr. 354

7 Tabell 20.4 Kostnader för särskolan kalenderåret 2003 efter huvudman och utbildningsnivå Huvudman Total- därav Kostnader Utbildningsnivå kostnad undervis- lokaler skolmål- läromedel, elevvård övrigt för skolning och in- tider utrustning skjuts ventarier och skolbibliotek Kommun Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Obligatorisk särskola Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Gymnasiesärskola Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr

8 Tabell 20.5 Kostnader för specialskolan kalenderåret 2003 efter skoltyp och skola Skoltyp Antal Total- därav Skola elever kostnad 1 under- lokaler lärome- skol- elevhem skol- elev- övrigt visning och in- del, ut- målti- skjuts vård venta- rustning der och rier och skol- reseerbibliotek sättning Samtliga specialskolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Regionskolor för döva och hörselskadade därav Birgittaskolan, Örebro Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Kristinaskolan, Härnösand Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Manillaskolan, Stockholm Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Vänerskolan, Vänersborg Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Östervångsskolan, Lund Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Riksskola Åsbackaskolan, Gnesta Andel (%) Kostnad per elev, kr Resurscenter Resurscenter syn, Örebro Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Resurscenter tal och språk, Sigtuna Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr ) Kostnader avseende specialpedagogiskt resurscentrum inklusive lokalkostnader ingår inte i totalkostnaden. Kostnaden uppgick 2003 till tkr. 2) Riksskola för döva och hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. 3) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Specialskolan har intagningsstopp fr. o m. 1 juli ) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för elever med grav språkstörning. specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli

9 Tabell 20.6 Kostnader för gymnasieskolan kalenderåret 2003 efter huvudman Huvudman Total- därav Intäkter kostnad undervis- lokaler skolmål- läromedel, elevvård övrigt från ning och in- tider utrustning elevventarier och skol- avgifter bibliotek per elev Samtliga huvudmän Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Kommun Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Landsting Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Övriga Fristående skolor 2 Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Internationella skolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Riksinternatskolor Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr ) I totalkostnaden ingår statsbidrag för riksgymnasiet för döva och hörselskadade elever, tkr. 2) Här ingick 1998 och tidigare även uppgifter avseende riksinternatskolor, internationella skolor och kompletterande skolor, vilket påverkar jämförbarhet med tidigare års uppgifter. 3) I totalkostnaden ingår inte de tkr som avser nystartade fristående gymnasieskolor, dvs skolor som startat sin verksamhet någon gång under Desstom ingår inte heller de 377 tkr som avser nedlagda fristående gymnasieskolor, dvs skolor vars verksamhet har upphört under

10 Tabell 20.7 Kostnader för svensk utbildning i utlandet läsåret 2002/03 Världsdel Totalt därav Kostnad antal i reguljär per elev i elever utbildning genomsnitt Samtliga Europa Asien Afrika Amerika Världsdel Kostnader per elev i genomsnitt för under- lokaler läromedel övriga visning kostnader Samtliga skolor Europa Asien Afrika Amerika ) En skola har uppgett att de haft kostnader för handledning vid distansstudier men har inte rapporterat in några elever i denna skolform. 358

11 Tabell 20.8 Kostnader för kommunal vuxenutbildning (komvux) kalenderåret 2003 efter huvudman och utbildningsnivå Huvudman Total- därav Utbildningsnivå kostnad undervis- lokaler läromedel, elev- övrigt ning och in- utrustning vård ventarier och skolbibliotek Samtliga huvudmän Komvux, totalt Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr Grundläggande vuxenutbildning Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr Kommun Komvux, totalt Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr Grundläggande vuxenutbildning Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr Landsting Gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per heltidsstuderande, kr

12 Tabell 20.9 Kostnader för vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) kalenderåret 2003 efter huvudman Huvudman Total- därav Utbildningsnivå kostnad undervis- lokaler läromedel, elev- övrigt ning och in- utrustning vård ventarier och skolbibliotek Kommun Totalt, tkr Andel (%) Kostnad per elev, kr Tabell Kostnader för nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 1 kalenderåret 2003 Skola Totalkostnad undervis- lokaler därav administra- läromedel utveck- övrigt ning och in- tion och skol- lingsventarier bibliotek verksamhet Samtliga skolor 2 Totalt, tkr Andel (%) ) Före Statens skola för vuxna (SSV). 2) Från och med 2002 särredovisas inte kostnaderna för skolorna i Härnösand och Norrköping. 360

13 Tabell Kostnad för svenska för invandrare (sfi) kalenderåret 2003 efter huvudman Huvudman Kostnader Antal elever Kostnad per Kommungrupp totalt 2003 omräknat heltidsstuder- (tkr) till heltids- ande (kr) studerande 1 Kommun Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Kommunalförbund ) Den 1 januari 2003 infördes ny kursplan i sfi. Det nya kursplanesystemet gör det möjligt för deltagarna att kombinera eller integrera kurser inom sfi med studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Förändringen har inneburit att sättet att beräkna en heltidsstuderande måste ändras. För 2003 har det inte varit möjligt att samla in uppgifter för att beräkna antalet heltidsstuderande, varför denna uppgift saknas i årets redovisning. 361

14 Tabell Universitetens och högskolornas intäkter, kostnader och verksamhetsutfall enligt fastställda resultaträkningar för budgetåret 2003, tkr Enhet Verksamhetens intäkter Anslag 1 Avgifter och Bidrag 3 Finansiella Summa andra ersätt- intäkter ningar 2 Riket totalt Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl Tekniska Högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Idrottshögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Södertörns högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl Konsthögskolan Kungl Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Beckmans Designhögskola Stockholms Musikpedagogiska Inst

15 Verksamhetens kostnader Verksam- Driftkost- Avskriv- Finansiella Summa hetsutfall nader ningar kostnader

16 Tabell (forts.) Enhet Verksamhetens intäkter Anslag 1 Avgifter och Bidrag 3 Finansiella Summa andra ersätt- intäkter ningar 2 Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa Skogsskola Johannelunds teologiska högskola Röda Korsets högskola Sophiahemmet Högskola Teologiska Högskolan i Stockholm Örebro teologiska högskola Anmärkningar: Tabellen är en sammanställning av de statliga universitetens och högskolornas fastställda resultaträkningar samt ekonomiska uppgifter som kommunala och enskilda högskolor lämnat till Högskoleverket. Lärosätena har använt delvis olika redovisningsprinciper varför stor försiktighet bör iakttagas vid jämförelser. Summeringarna har gjorts för att ge en ungefärlig bild av högskolesektorns omfattning. 1) Direkta statsanslag till grundutbildning och forskning/forskarutbildning. 2) Intäkter för uppdragsutbildning och uppdragsforskning. 3) Bidrag från forskningsråd, övriga statliga myndigheter, kommuner, svenska och utländska företag samt organisationer utan vinstsyfte. 364

17 Verksamhetens kostnader Verksam- Driftkost- Avskriv- Finansiella Summa hetsutfall nader ningar kostnader

18 Tabell Kostnader för arbetsmarknadsutbildningen Arbetsmarknadsutbildning Kostnad (milj. kr) varav köp av utbildning Totala antalet deltagare Deltagare i genomsnitt per månad Genomsnittlig tid per deltagare (dag) Kostnad per deltagare och månad (kr) varav köp av utbildning per deltagare per månad aktivitetsstöd per deltagare per månad Förberedande utbildning Kostnad (milj. kr) varav köp av utbildning Totala antalet deltagare Deltagare i genomsnitt per månad Genomsnittlig tid per deltagare (dag) Kostnad per deltagare och månad (kr) ) Uppgiften hämtas fr.o.m från ekonomidatasystemet PRESTO. 2) Förändrade registreringsrutiner 1999 påverkar jämförbarheten med tidigare budgetår i uppgiften om totalt antal deltagare. 3) Uppgifterna för är inte jämförbara med de föregående åren. Förberedande utbildning, infördes som ett fristående program, ingick i uppgifterna

19 Tabell Kostnader för personalutbildning, antal utbildade, antal kursdeltagare och antal utbildningsdagar års priser. Kostnader i miljoner kr om inte annat anges Typ av kostnad (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) Total kostnad Arbetskostnad Lärarkostnad Övernattningskostnad Lokalkostnad Administrationskostnad Materialkostnad Resekostnad Matkostnad Antal utbildningsdagar (i miljontal) 20,62 19,73 17,82 19,27 20,43 Antal kursdeltagare (i tusental) Antal utbildade personer (i tusental) Kostnad per personutbildningsdag (kr) Kostnad per kursdeltagare 1 (kr) Kostnad per utbildad person 2 (kr) Typ av kostnad (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) Total kostnad Arbetskostnad Lärarkostnad Övernattningskostnad Lokalkostnad Administrationskostnad Materialkostnad Resekostnad Matkostnad Antal utbildningsdagar (i miljontal) 20,22 26,91 25,77 22,60 Antal kursdeltagare (i tusental) Antal utbildade personer (i tusental) Kostnad per personutbildningsdag (kr) Kostnad per kursdeltagare 1 (kr) Kostnad per utbildad person 2 (kr) Anmärkning: 1 EURO = 9, SEK (genomsnittlig växelkurs 2002). 1) En person räknas en gång för varje kurs/utbildning han/hon har deltagit i. 2) En utbildad person är en person som under referensperioden har deltagit i personalutbildning. 3) Ny definition av begreppet utbildningsdag. Se den inledande textsidan till kapitell

20 368